med anledning av motioner om användningen av handelsgödsel m. m. i jord- och skogsbruket (Betänkande 1978/79:JoU16 Jordbruksutskottet)

JoU 1978/79:16

Jordbruksutskottets betänkande
1978/79:16

med anledning av motioner om användningen av handelsgödsel
m. m. i jord- och skogsbruket

Motionerna

I motionen 1977/78:791 av Olof Palme m. fl. (s) hemställs, såvitt nu är i
fråga (yrkande 4), att riksdagen beslutar 4. att hos regeringen begära att en
utredning tillsätts med uppgift att framlägga förslag dels om metoder att
kraftigt begränsa användningen av handelsgödsel inom jord- och skogsbruket,
dels i de övriga frågor som aktualiseras i motionen.

I motionen 1977/78:1624 av Bengt Silfverstrand och Grethe Lundblad
(båda s) hemställs att riksdagen hos regeringen begär att åtgärder vidtas mot
vattenföroreningar i enlighet med vad som i motionen anförs.

I motionen 1977/78:1625 av Karl-Erik Strömberg och Jörgen Ullenhag
(båda fp) hemställs att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen
anförs om behovet av åtgärder i syfte att begränsa användningen av
bekämpningsmedel och andra kemiska medel inom jord- och skogsbruket.

Utskottet har i detta ärende anordnat hearing med representanter för
forskning, växtförädling, naturvård, hälsovård och s. k. biodynamiskt jordbruk.

Utskottet

Utskottet behandlar i detta betänkande motioner som bl. a. tar upp hälsooch
miljöaspekter på användningen av handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel
i jord- och skogsbruket.

Enligt motionen 1977/78:791 ger den kraftigt ökade användningen av
handelsgödsel i landet anledning till oro. Motionärerna hemställer att en
utredning tillsätts med uppgift att sammanställa resultatet av den forskning
och de undersökningar som gjorts i fråga om de hälso- och miljömässiga
konsekvenserna av denna utveckling. Utredningen bör vidare bl. a. ha till
uppgift att framlägga förslag om lämpliga metoder för att kraftigt minska
handelsgödselanvändningen.

I motionen 1977/78:1624 behandlas främst kvävegödslingens effekter på
ytvatten och grundvatten. Motionärerna pekar på att gödslingen kan medföra
höga nitrathalter i dricksvattentäkter. Särskilt höga halter har uppmätts i vissa
intensivodlade jordbruksområden med lätta sandjordar. Förekomsten av

1 Riksdagen 1978/79. 16 samt. Nr 16

JoU 1978/79:16

nitrat i dricksvatten kan under vissa omständigheter ge upphov till cancerogena
föreningar. Enligt motionen bör skyndsamma åtgärder av närmare
angivet slag vidtas för att förbättra vattenkvaliteten i särskilt utsatta delar av
landet.

I motionen 1977/78:1625 berörs kemikalieanvändningen över huvud taget
i jord- och skogsbruket. Det måste enligt motionärerna vara en ambition att så
långt möjligt begränsa denna kemikalieanvändning, antingen det gäller
handelsgödsel eller bekämpningsmedel. Detta kan enligt motionärerna ske
genom utveckling av mindre skadliga medel, genom utveckling och tillämpning
av biologiska bekämpningsmetoder m. m.

Utskottet vill såvitt avser den faktiska bakgrunden till i motionerna
berörda frågeställningar anföra följande. Användningen av handelsgödsel i
jordbruket har ökat kraftigt under tiden efter andra världskriget. Detta gäller
framförallt kväve. Undertiden 1952-1976 ökade den årliga förbrukningen av
kväve från ca 70 000 ton till ca 230 000 ton. Det är dock intressant att notera
att förbrukningen av gödselmedel enligt vissa beräkningar under de senaste
åren tycks visa en sjunkande tendens. Skogsgödsling har pågått sedan början
av 1960-talet. F. n. gödslas ca 200 000 ha årligen. Sammanlagt har ca 5 % av
den produktiva skogsarealen gödslats någon gång. Totalt sprids ca 25 000 ton
kväve årligen i skogen.

Tillförseln av växtnäringsämnen, såsom kväve, kalium och fosfor, kan
medföra miljöproblem i olika avseenden. Genom att sådana ämnen utlakas i
större eller mindre omfattning uppstår risk för förorening av ytvatten och
grundvatten, särskilt i samband med kväveutlakning. Mängden kväve som
utlakas varierar starkt med olika faktorer såsom t. ex. nederbörd, jordmån
och storleken av gödselgivan. Utlakningen kan i fråga om ytvattnet leda till
igenväxning och syrebrist. Till den effekten bidrar även utsläpp av avloppsvatten
m. m. Genom utbyggnaden av kommunala avloppsreningsverk har
dock utsläppen av framför allt fosfor minskat. Enligt vissa undersökningar
vid statens naturvårdsverk har samtidigt utsläppen av organiskt kväve ökat,
vilket av verket anses till största delen bero på den ökade kvävegödslingen i
lantbruket.

I fråga om grundvattnet kan utlakningen under vissa omständigheter leda
till så höga nitrathalter att det blir olämpligt som dricksvatten. För hög
nitrathalt i dricksvatten anses innebära medicinska risker, i synnerhet för
spädbarn. Vidare Finns vissa misstankar om att ökad användning av kväve
kan leda till nedbrytning av det ozonskikt i stratosfären som normalt fungerar
som ett skydd mot kosmisk strålning från den yttre rymden. I sammanhanget
bör framhållas att det fortfarande finns outredda frågor såvitt gäller det
komplicerade samspelet mellan olika föroreningskällor eller andra faktorer
som var för sig kan påverka kväveutlakningens intensitet.

Utskottet får i anslutning till uppgifterna om den ökande användningen av
handelsgödsel m. m. under efterkrigstiden understryka att nämnda utveck -

JoU 1978/79:16

ling i hög grad betingats av den målsättning som varit vägledande för
statsmakternas beslut under 1940- och 1960-talen i fråga om den långsiktiga
jordbrukspolitiken. Uppbyggandet av rationella jordbruksföretag med hög
avkastning där bl. a. användningen av handelsgödsel utgjort en viktig
produktionsfrämjande faktor har legat i linje med de jordbrukspolitiska
riktlinjer som gällt. Av det nu sagda följer bl. a. att problemen med kemiska
medel inte kan särbehandlas från miljöpolitiska synpunkter. En i motionerna
1977/78:791 och 1977/78:1625 åsyftad inriktning av jordbruksproduktionen
förutsätter enligt utskottets mening också att överväganden måste göras
angående jordbrukspolitiken i stort, däri inbegripet bl. a. de samhällsekonomiska
konsekvenserna av en ändrad produktionsinriktning. I 1972 års
jordbruksutredning (SOU 1977:17 s. 160 0 berördes översiktligt frågor
angående jordbruksproduktion och miljövård. Bl. a. redovisades vissa
bedömningar rörande konsekvenserna av minskad gödsling och restriktioner
mot bekämpningsmedel. 1 utredningens uppdrag ingick emellertid inte att
närmare utreda frågor som rörde miljövården.

Motioner med krav på åtgärder för en begränsning av handelsgödselanvändning
behandlades av utskottet såväl under riksmötet 1976/77 som i
samband med överväganden under påföljande riksmöte om nya riktlinjer för
jordbrukspolitiken. I betänkandet JoU 1976/77:26 framhöll utskottet bl. a. att
användningen av handelsgödsel var en förutsättning för bedrivande av ett
rationellt jordbruk som tillgodosåg kraven på en från privatekonomisk och
samhällsekonomisk synpunkt godtagbar avkastning. Utskottet betonade
dock vikten av att berörda myndigheter med stor uppmärksamhet följde
utvecklingen på området. Vidare förklarade sig utskottet utgå från att bl. a.
socialstyrelsens och statens naturvårdsverks rekommendationer i ämnet
utnyttjades i den utbildnings-, rådgivnings- och upplysningsverksamhet som
bedrevs på lantbrukets område. I samband med ställningstaganden rörande
den framtida jordbrukspolitiken (JoU 1977/78:10) hänvisade utskottet bl. a.
till ett uttalande av vederbörande statsråd, enligt vilket man på sikt måste
eftersträva att finna en produktionsteknik där hög effektivitet kan förenas
med kraven på resurshushållning och ekologisk balans. Beträffande i nämnda
sammanhang behandlade motioner om de naturenliga eller biologiska
odlingsmetodernas betydelse hänvisade utskottet till de olika initiativ som
tagits och det arbete som på skilda håll lades ned på undersökningar inom
detta forskningsområde. I båda fallen föranledde motionerna på utskottets
förslag inte någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

Utskottet vill med anledning av nu aktuella motioner erinra om sina
tidigare, nyss återgivna uttalanden om användningen av handelsgödsel
såsom en förutsättning för bedrivande av ett rationellt jordbruk som
tillgodoser kraven på en från privatekonomisk och samhällsekonomisk
synpunkt godtagbar avkastning. Intensiva jordbruksmetoder kan dock i en
del fall fä allvarliga konsekvenser från hälso- och miljövårdssynpunkt. I den
mån sådana konsekvenser kan styrkas delar utskottet givetvis motionärernas

JoU 1978/79:16

oro. Utskottet har också, som framgår av det föregående, betonat vikten av att
berörda myndigheter med stor uppmärksamhet följer utvecklingen på
området. Det bör emellertid också påpekas att hithörande problem särskilt
under senare år blivit föremål för en betydande uppmärksamhet såväl inom
forskningen som i verksamheten hos närmast berörda myndigheter. På
forskningssidan görs omfattande insatser bl. a. inom lantbruksuniversitetet. I
universitetets år 1978 upprättade handlingsprogram för forskning, utbildning
och försöksverksamhet understryks svårigheterna att upprätthålla en framtida
hög ekonomisk tillväxt med samtidigt hänsynstagande till de ekologiska
och miljömässiga krav som ställs i dagens samhälle. Programmet omfattar
följande anpassning av mål och inriktning:

Anpassning av verksamheter för teknisk utveckling till de krav som
framkommit med hänsyn till arbets- och djurmiljö, energi- och resurshushållning
samt till förändrade ekonomiska förhållanden i vårt samhälle
rörande bl. a. sysselsättning, regional utveckling och utländsk konkurrens.

Kraftfulla åtgärder för förbättring av den biologiska produktionsprocessen
liksom önskvärd styrning av denna med hänsynstagande till marknad, miljö
och hushållning med knappa naturresurser.

Intensifierad verksamhet rörande förädling och produktutveckling av
råvarorna samt marknadsföring av produktionen.

Utbyggnad och anpassning av utbildning och information till den efterfrågan,
som kan förväntas inom ifrågavarande sektorer, särskilt med hänsyn till
angivna mål för utveckling av teknik och biologisk produktionsprocess,
förädling och marknadsföring.

I det förslag till ramprogram för försöks- och forskningsverksamheten som
nyligen upprättats inom lantbruksvetenskapliga fakulteten framhålls
behovet av ytterligare forskningsinsatser i fråga om växtnäringstillförselns
miljökonsekvenser. Efter överenskommelse mellan forskningsrådsnämnden,
LRF, naturvårdsverkets forskningsavdelning och lantbruksuniversitet
har vidare vissa undersökningar igångsatts i syfte bl. a. att kartlägga viktiga, ej
tillräckligt belysta områden inom såväl grundläggande som tillämpad
forskning på området. Enligt vad utskottet inhämtat skall verksamheten
syfta till att upprätta förslag till forskningsprogram inom området ”Miljökonsekvenser
av växtnäringsläckage inom skogs- och jordbruk”. De förslag
som i olika sammanhang framförts om ökad skogsgödsling resp. övergång till
alternativa odlingssystem kommer att beaktas. Häri inkluderas t. ex. konsekvenserna
av användning av andra växtnäringskällor än handelsgödsel samt
av energiskogsbruk. Vidare avser man belysa jord- och skogsbrukets
miljökonsekvenser i relation till andra verksamheter som kan ge upphov till
föroreningar.

Problemen med höga nitrathalter i dricksvatten i vissa områden uppmärksammas
främst i verksamheten hos naturvårdsverket, socialstyrelsen och
livsmedelsverket. Resultatet av genomförda undersökningar m. m. redovisas
fortlöpande och utnyttjas bl. a. i samband med utbildnings-, rådgivnings-och

JoU 1978/79:16

informationsverksamheten på lantbrukets område.

I samband med riksdagens ställningstaganden rörande nya riktlinjer för
jordbrukspolitiken gjordes som nyss nämnts vissa uttalanden angående det
nödvändiga i att finna en produktionsteknik där hög effektivitet kan förenas
med kraven på resurshushållning och ekologisk balans. Ett ekologiskt
betraktelsesätt ligger också till grund för direktiven till den utredning
angående riktlinjerna förden framtida naturresurs- och miljöpolitiken som i
början av år 1978 tillsattes av regeringen. I direktiven framhålls bl. a. att
samhällsutvecklingen måste ges en sådan inriktning att den kan tillgodose
kraven på en långsiktig hushållning med naturresurserna och på en god miljö.
En inledande uppgift för kommittén blir att studera vilka förändringar i fråga
om utnyttjande av naturresurserna som en ekologisk grundsyn kräver. 1
anslutning till den utvärdering av det hittillsvarande miljövårdsarbetet som
kommittén föreslås göra bör möjligheterna prövas att upprätta ett samlat
program för framtida insatser när det gäller skyddet av den yttre miljön.

Den verksamhet som i det föregående berörts är givet vis ägnad att förbättra
underlaget för mera slutgiltiga ställningstaganden på förevarande område
från statsmakternas sida. Utskottet vill i sammanhanget särskilt understryka
angelägenheten av fortsatta satsningar inom forsknings- och utredningsverksamhet
m. m. i syfte att vidga kunskapsunderlaget angående miljökonsekvenser
av åtgärder inom areella näringar. I avbidan på en mera långsiktig
lösning av problemen synes det dock viktigt att frågorna kring nitrathalten i
dricksvatten redan nu ägnas speciell uppmärksamhet från ansvariga myndigheters
och forskningsorgans sida. En viktig uppgift för forskningen härvidlag
torde bl. a. vara att klarlägga samspelet mellan samtliga de faktorer som kan
påverka grundvattnets beskaffenhet.

I motionen 1977/78:1625 framförda synpunkter ger utskottet anledning att
framhålla värdet av att resurser för rådgivning och forskning m. m. på
lantbrukets område kommer den naturenliga odlingens intressenter till godo.
Utskottet vill här erinra om att utskottet i april 1978 vid behandling av en
motion rörande stöd till biodynamisk odling fann det naturligt att frågan om
information och rådgivning rörande den naturenliga odlingens möjligheter
ägnades uppmärksamhet från ansvariga myndigheters sida (JoU 1977/
78:21).

När det gäller sådana åtgärder av mera kortsiktigt slag som åsyftas i första
hand i motionen 1977/78:1624 vill utskottet framhålla att berörda myndigheter
med stöd av nu gällande vattenlag samt hälsovårds- och miljöskyddslagstiftning
kan vidta erforderliga åtgärder. Utskottet förutsätter vidare att
dessa myndigheter med uppmärksamhet följer utvecklingen på området och
vidtar de åtgärder som befinns nödvändiga efter hand som resultaten av den
pågående forsknings- och undersökningsverksamheten rörande miljökonsekvenserna
av växtnäringsläckage ger anledning härtill.

Sedda i ett vidare perspektiv innehåller nu aktuella motioner tankegångar
som delvis överensstämmer med den principiella syn på naturresurs- och

JoU 1978/79:16

miljöpolitiken som kommit till uttryck i direktiven till den nyss nämnda
naturresurs- och miljökommittén. Med hänsyn till utformningen av nämnda
direktiv finner utskottet det naturligt att bl. a. de problem som sammanhänger
med den moderna produktionstekniken inom jordbruket ägnas
uppmärksamhet i ifrågavarande utredningsarbete. Utskottet finner mot
bakgrund härav lämpligt att motionerna överlämnas till naturresurs- och
miljökommittén.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfort om överlämnande av motionerna 1977/78:791,
yrkande 4,1977/78:1624 och 1977/78:1625 till naturresurs- och
miljökommittén.

Stockholm den 7 december 1978

På jordbruksutskottets vägnar
EINAR LARSSON

Närvarande: Einar Larsson (c), Svante Lundkvist (s), Hans Wachtmeister (m),
Maj Britt Theorin (s), Bertil Jonasson (c), Grethe Lundblad (s), Sven Lindberg
(s), Filip Johansson (c), Åke Wictorsson (s), Arne Andersson i Ljung (m),
Gunnar Olsson (s), Håkan Strömberg (s), Tage Adolfsson* (m), Kerstin Anér
(fp) och Anders Dahlgren (c).

*Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservation

av Svante Lundkvist, Maj Britt Theorin, Grethe Lundblad, Sven Lindberg,
Åke Wictorsson, Gunnar Olsson och Håkan Strömberg (samtliga s) som anser
att utskottets yttrande fr. o. m. det stycke som på s. 2 börjar med ”Utskottet
vill” och utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

Utskottet vill inledningsvis framhålla att användningen av handelsgödsel
inom jordbruket ökat mycket starkt under senare år. Det är framför allt
ökningen av spannmålsodlingen på bekostnad av vallodling som orsakat
detta. Sedan år 1940 har kvävemängden ökat nio gånger, fosformängden tre
gånger och kaliummängden fyra gånger. År 1974 var förbrukningen av kväve
264 000 ton. Skogsgödsling har pågått sedan början av 1960-talet. F. n.
gödslas ca 200 000 ha årligen. Totalt sprids ca 25 000 ton kväve årligen i
skogen.

Användningen av handelsgödsel i lantbruket medför hälso- och miljöproblem
i flera olika avseenden. Genom att växtnäringsämnena utlakas i större

JoU 1978/79:16

eller mindre omfattning uppstår risk för förorening av ytvatten och grundvatten,
särskilt i samband med kväveutlakning. Mängden kväve som utlakas
varierar starkt med olika faktorer såsom t. ex. nederbörd, jordmån och
storleken av gödselgivan. Utlakningen kan i fråga om ytvattnet leda till
igenväxning och syrebrist. Till den effekten bidrar även utsläpp av avloppsvatten
m. m. Genom utbyggnaden av kommunala avloppsreningsverk har
dock utsläppen av framför allt fosfor minskat. Enligt vissa undersökningar
vid statens naturvårdsverk har samtidigt utsläppen av organiskt kväve ökat,
vilket anses till största delen bero på den ökade kvävegödslingen i lantbruket.

I fråga om grundvattnet kan utlakningen leda till så höga nitrathalter att det
blir olämpligt som dricksvatten. För hög nitrathalt i dricksvatten anses
innebära medicinska risker, i synnerhet för spädbarn. Under vissa omständigheter
reduceras nitrat till nitrit i mag-tarmkanalen. Nitrit kan i sin tur
framkalla blodsjukdomar hos människor och djur. I vissa kemiska föreningar
kan nitrat och nitrit också ge upphov till cancer. Problemen med för hög
nitrathalt i grundvattnet är särskilt markanta i intensivodlade jordbruksområden
med lätta sandjordar. I sådana områden har uppmätts anmärkningsvärt
höga nitrathalter, som vida överstiger de gränsvärden som rekommenderas
av socialstyrelsen.

Användningen av kväve kan vidare leda till ökad nedbrytning av det
ozonskikt i stratosfären som normalt fungerar som ett skydd mot solens
ultravioletta strålar.

Ytterligare ett problem från miljösynpunkt är den tillförsel av tungmetaller,
främst kadmium, som sker till åkermarken via handelsgödselmedel.

Utskottet vill framhålla det allvarliga i de hälso- och miljöproblem som
sammanhänger med den kraftigt ökade användningen av handelsgödsel.
Dessutom bör påpekas att det huvudsakligen är överdriven gödsling som
växterna inte kan tillgodogöra sig som medför urlakning av kväve. Detta gör
också gödslingen oekonomisk. De effekter på hälsa och miljö som tidigare
redovisats gör det enligt utskottets mening nödvändigt att noggrant undersöka
frågan. Med hänsyn till det anförda finner utskottet fog för den i
motionen 1977/78:791 framförda uppfattningen att en särskild utredning bör
tillsättas med uppgift att sammanställa det material som redovisats resp.
framkommer i pågående forsknings- och utredningsverksamhet m. m. På
grundval av detta material bör ifrågavarande utredning framlägga förslag om
lämpliga metoder föra» minska handelsgödselanvändningen. Detta kan ske
genom lagstiftning, rådgivning och avgifter men också genom nya och
förbättrade brukningsformer. En samhällsekonomisk bedömning rörande
konsekvenserna av förslagen bör givetvis ingå i uppdraget. Utskottet förordar
således att en utredning tillsätts på förevarande område i huvudsaklig
överensstämmelse med de synpunkter som framförts i motionen 1977/
78:791. Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt.

1 anslutning till behandlingen av motionen 1977/78:1624 vill utskottet

JoU 1978/79:16

understryka att den tilltagande föroreningen av grundvattnet i vissa delar av
landet ger särskild anledning till oro. De undersökningar som genomförts i
bl. a. Skåne och i Örebro kommun har utvisat höga nitrathalter i jordbruksområdena.
Anmärkningsvärt höga halter har i flera år uppmätts i nordvästra
Skåne, ett område som karakteriseras av intensiv odling, omfattande
bevattning och genomsläppliga sandjordar. De åtgärder som vidtagits från
bl. a. vederbörande kommuners sida synes inte ha lett till någon varaktig
förbättring av vattenkvaliteten. Mot angivna bakgrund anser utskottet det
nödvändigt att skyndsamma åtgärder vidtas för att komma till rätta med
förevarande problem i särskilt utsatta delar av landet. Den utredning som
utskottet i det föregående förordat bör lämpligen kunna få i uppdrag att
skyndsamt lägga fram förslag om åtgärder för att förbättra vattenkvaliteten i
åsyftade områden. Sådana åtgärder bör omfatta bl. a. genomgripande undersökningar
av nitratförekomster och deras orsaker, intensifierade informationskampanjer
till odlare samt samordnad kontroll av vattenkvaliteten
genom tillsättande av en samordningsgrupp med representanter för naturvårdsverket,
socialstyrelsen, livsmedelsverket och lokala intressenter. Enligt
utskottets mening synes det lämpligt att verksamheten inleds med en lokal
försöksverksamhet i något av riskområdena, t. ex. Höganäs kommun.

I motionen 1977/78:1625 framställs yrkanden som främst syftar till ett
minskat beroende av kemiska medel över huvud taget i jord- och skogsbruket.
Genom vad utskottet anfört om tillsättande av en utredning rörande
såväl långsiktiga som kortsiktiga åtgärder mot miljöföroreningar m. m. i
lantbruket får motionens huvudsakliga syfte anses tillgodosett.

Utskottet hemställer med hänvisning till det anförda

att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:791, yrkande 4, och
motionen 1977/78:1624 samt med anledning av motionen
1977/78:1625 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om tillsättande av en utredning rörande hälsooch
miljöeffekter av åtgärder inom areella näringar.

GOTAB 58934 Stockholm 1978