Med anledning av motioner om ändringar i lagen om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall (Betänkande 1976/77:SoU5 Socialutskottet)

SoU 1976/77:5

Socialutskottets betänkande
1976/77:5

med anledning av motioner om ändringar i lagen om beredande av
sluten psykiatrisk vård i vissa fall

Motionerna

I motionen 1975/76:358 av fru Lindquist (m) hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller om förslag om tillägg till 29 § tredje stycket lagen om
beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall av innebörd att ledamot
av utskrivningsnämnd, som deltagit i utredning eller domstolsavgörande
som föranlett att patient intagits för vård, inte skall vara jävig vid handläggning
i nämnden av ärende rörande patienten.

I motionen 1975/76:2054 av herr Westberg i Ljusdal (fp) hemställs, såvitt
här är i fråga, att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådana ändringar
i lagen om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall att rättssäkerheten
för den enskilde stärks i enlighet med vad som anförts i motionen
1975/76:2053.

1 den åberopade motionen 1975/76:2053 anförs att en översyn av nämnda
lag pågår inom socialstyrelsen och att översynen bör leda till att rättssäkerheten
stärks beträffande dels beslutsorganet vid intagning på sjukhus,
dels tvångsåtgärder mot patient under vårdtiden. Beslut om frihetsberövande
bör fattas av en nämnd, där även juridisk och beteendevetenskaplig expertis
är representerad, och vissa tvångsåtgärder bör få vidtas endast med stor
restriktivitet.

Ett i motionen 1975/76:2054 framställt yrkande om ändringar i omsorgslagen
behandlas av utskottet i betänkandet SoU 1976/77:8.

Lagen (1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall (LSPV)

Lagen (1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall
(LSPV) antogs genom riksdagsbeslut år 1966 (prop. 1966:53, 2LU 44 och
50, rskr 268).

I LSPV regleras möjligheterna att bereda psykiskt sjuka vård mot deras
vilja. Förutsättningarna för att någon skall kunna beredas vård enligt lagen
är att han lider av psykisk sjukdom och att sluten psykiatrisk vård är oundgängligen
påkallad med hänsyn till sjukdomens art och grad och till att
vissa särskilda omständigheter, s. k. specialindikationer, föreligger (1 $). Det
finns fem specialindikationer som tas upp i 1 § a-e.

Med psykisk sjukdom jämställs i lagen psykisk abnormitet som inte är
psykisk sjukdom eller utgörs av hämning i förståndsutvecklingen (1 § andra
stycket).

1 Riksdagen 1976/77. 12 sami. Nr 5

SoU 1976/77:5

Intagning på sjukhus med stöd av LSPV får ske efter ansökan eller efter
förordnande av domstol. Lagen innehåller utförliga regler om vem som
får göra ansökan om intagning.

Ansökan skall vara skriftlig. Vårdintyg av läkare skall bifogas (5 §). Utförliga
regler finns angående behörigheten att utfärda vårdintyg.

Vårdbehovet skall alltid prövas av två av varandra oberoende läkare, den
som utfärdar vårdintyget och överläkaren vid sjukhuset. Överläkaren beslutar
om intagning på sjukhuset (8 §), och vårdbehovsprövning skall göras
av överläkaren senast inom tio dagar efter intagningen (9 §).

Den som är intagen på sjukhus med stöd av lagen får hindras att lämna
sjukhuset och får i övrigt underkastas det tvång som är nödvändigt med
hänsyn till ändamålet med vården eller för att skydda honom själv eller
omgivningen (13§).

När förutsättningar för intagning mot patientens vilja inte längre föreligger
skall han omedelbart utskrivas från sjukhuset (16 !;)• Överläkaren eller lokal
utskrivningsnämnd beslutar om utskrivning. Utskrivningsnämnd beslutar
om utskrivning av patienter som intagits på grund av domstols förordnande
eller som under inflytande av psykisk sjukdom begått brott mot annans
personliga säkerhet, för vilket åtal inte väckts, eller som varit intagna i
kriminalvårdsanstalt för undergående av påföljd för brott och under tiden
för anstaltsvården eller i samband med att denna upphört intagits för sluten
psykiatrisk vård med stöd av LSPV och inte skall återföras till anstalten.
Överläkaren kan också hänskjuta frågan om utskrivning till utskrivningsnämnd
(17 §).

Överläkaren skall ex officio pröva frågan om utskrivning. Ansökan om
utskrivning får även göras av patienten själv, hans make eller annan som
stadigvarande sammanbodde med honom vid tiden för intagningen eller
av hans barn, far, mor, syskon, förmyndare eller gode man (18 §).

Patient får utskrivas på försök, om särskilda skäl föreligger och det inte
medför fara för annans personliga säkerhet eller för hans eget liv.

Beslut om intagning får överklagas till utskrivningsnämnden.

Utskrivningsnämnden består av en lagfaren ordförande som är eller varit
innehavare av ordinarie domartjänst, en läkare som bör vara särskilt kunnig
i psykiatri och en person med erfarenhet i allmänna värv. För ledamot
skall finnas en eller flera suppleanter (28 §).

Ledamot av utskrivningsnämnd förordnas av regeringen för högst fyra
år i sänder. Innan ledamot börjar tjänstgöra, skall han ha avlagt domared
eller försäkran enligt 4 kap. 11 § rättegångsbalken (29 8 första och andra
styckena).

Läkare som tjänstgör inom den slutna psykiatriska vården får inte som
ledamot deltaga i handläggningen av ärende rörande patient på det sjukhus
där han tjänstgör. Om jäv mot ledamot gäller i övrigt bestämmelserna i
4 kap. rättegångsbalken om jäv mot domare (29 § tredje stycket).

Utskrivningsnämnds beslut i intagnings- och utskrivningsfrågor kan överklagas
till en central nämnd, psykiatriska nämnden (22 $)•

SoU 1976/77:5

Tillämpningsföreskrifter till lagen har meddelats i kungörelsen (1966:585)
ang. tillämpningen av lagen om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa
fall, m. m.

Rättshjälpslagen (1972:429)

Genom lagändring år 1973 (1973:118) tillädes ett avsnitt i rättshjälpslagen
(1972:429) angående rättshjälp genom offentligt biträde (41-45 55). Där behandlas
möjligheterna att fö rättshjälp genom offentligt biträde i vissa mål
och ärenden som rör den personliga rörelsefriheten eller den kroppsliga integriteten.

Offentligt biträde kan förordnas i ärende hos utskrivningsnämnd eller
psykiatriska nämnden angående intagning enligt LSPV på sjukhus för sluten
psykiatrisk vård eller utskrivning från sådant sjukhus. Som förutsättning
gäller att det skall behövas offentligt biträde för att tillvarataga patientens
rätt. Någon inkomstprövning sker därvid inte. Offentligt biträde förordnas
av rättshjälpsnämnd efter ansökan av den som åtgärden avser eller efter
anmälan av utskrivningsnämnd eller psykiatriska nämnden. Den som fått
hjälp av offentligt biträde är inte återbetalningsskyldig.

Vid rättshjälpsreformens tillkomst förutsatte riksdagen att lagstiftningen
på området skulle ses över, sedan tillräcklig erfarenhet vunnits av dess tilllämpning.
Våren 1975 tillsattes därför rättshjälpsutredningen (Ju 1975:07)
för att göra en sådan översyn. Utredningen beräknar avsluta sitt arbete under
våren 1977.

Jäv mor ledamot i utskrivningsnämnd

Läkare som tjänstgör inom den slutna psykiatriska vården får inte som
ledamot av utskrivningsnämnd deltaga i handläggning av ärende rörande
patient på det sjukhus där han tjänstgör.

Sinnessjuklagstiftningskommittén, vars förslag till mentalsjukvårdslag
(SOU 1964:40) låg till grund för LSPV, motiverade detta absoluta jäv med
att det av principiella skäl inte kunde komma i fråga att överläkare med
ansvar för viss vårdavdelning skulle deltaga i prövningen av frågor, till
vilka han själv eller annan läkare vid sjukhuset redan tagit ställning. Vidare
borde beaktas att i de fall, då den intagne själv påkallar utskrivning hos
utskrivningsnämnden, detta inte sällan sker först sedan läkaren vägrat att
hos nämnden föreslå utskrivning eller eljest intagit en negativ ställning
till en förfrågan av den intagne om möjligheterna till utskrivning (betänkandet
s. 352).

För samtliga ledamöter av utskrivningsnämnd gäller vidare de allmänna
jävsreglerna i 4 kap. 13 5 rättegångsbalken. De jävsregler som aktualiseras
av motionen 1975/76:358 återfinns i p. 7-9 nämnda lagrum. Dessa regler
lyder.

SoU 1976/77:5

Domare vare jävig att handlägga mål:

7. om han i annan rätt såsom domare eller befattningshavare fattat beslut,
som rör saken, eller hos annan myndighet än domstol eller såsom skiljeman
tagit befattning därmed;

8. om han i saken såsom rättegångsombud fört parts talan eller biträtt
part eller vittnat eller varit sakkunnig; eller

9. om eljest särskild omständighet föreligger, som är ägnad att rubba
förtroendet till hans opartiskhet i målet.

Sinnessjuklagstiftningskommittén framhöll att jävsbestämmelserna i
främsta hand torde vara av betydelse, då ledamot av utskrivningsnämnd
medverkat till att intagning i visst fall kommit till stånd. Att sådan ledamot
inte bör befatta sig med klagomål över intagningen eller ta ställning till
en framställning om utskrivning, som görs i nära samband med intagningen,
låg i sakens natur. Kommittén uttalade också att ledamot av utskrivningsnämnd
borde avhålla sig från att deltaga i prövningen av ärende, om risk
föreligger för att misstankar om bristande objektivitet därigenom kan uppkomma
hos den intagne eller annan. Kommittén hänvisade till grannlagenhetsjävet
i 13 §9. (betänkandet s. 357).

I förarbetena till LSPV (prop. 1966:53 s. 207) framhölls även att den av
Sverige ratificerade Europarådskonventionen den 4 november 1950 angående
skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna ställer
krav på en självständig och oberoende ställning hos de organ som skall
pröva frågor om intagning på och utskrivning från sjukhus för sluten psykiatrisk
vård.

På fråga av psykiatriska nämndens ordförande om läkarledamot av utskrivningsnämnd
kan anses jävig vid nämndens handläggning av ärende
angående patient, beträffande vilken han utfört rättspsykiatrisk undersökning,
meddelade JK genom beslut den 28 maj 1968 (AD 147/1968) att han
ansåg jäv föreligga för läkarledamoten. Av JK:s handlingar framgår att den
jävspunkt som ansetts tillämplig var 13 $ 8. (sakkunnig). Att den lagfarna
ledamoten av nämnden är hindrad att deltaga i nämndens handläggning,
om han deltagit i det domstolsavgörande varigenom patienten överlämnats
till vård enligt LSPV, kan också utläsas av handlingarna. Tillämplig
jävspunkt är här 13 § 7. Såvitt framgår av handlingarna har jäven betraktats
som tillämpliga i alla typer av ärenden angående patienten, alltså inte bara
utskrivningsärenden.

Pågående översyn av LSPV

Inom socialstyrelsen arbetar sedan några år tillbaka en arbetsgrupp med
uppgift att göra en förutsättningslös översyn av LSPV. 1 arbetsgruppen finns
medicinsk, juridisk och social expertis representerad. Gruppen har bl. a. att
beakta olika rättssäkerhetsfrågor i samband med den slutna psykiatriska

SoU 1976/77:5

vården. Gruppen kommer enligt uppgift att lägga fram resultatet av sitt
arbete under år 1977.

Även socialutredningen (S 1969:29) och 1971 års utredning (Ju 1971:08)
om behandling av psykiskt avvikande kommer i sitt arbete in på frågor
som rör LSPV. Båda utredningarna avser att inom kort lägga fram betänkanden
där bl. a. dessa frågor kommer att behandlas.

Utskottet

I lagen om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall (LSPV) regleras
möjligheterna att bereda psykiskt sjuka vård mot deras vilja. Intagning
på sjukhus för sluten psykiatrisk vård med stöd av lagen får ske endast
under vissa noggrant angivna förutsättningar. Sålunda skall vårdbehovet
alltid prövas av två av varandra oberoende läkare, den läkare som utfärdar
vårdintyg och överläkaren vid sjukhuset. Beslut om intagning fattas av överläkaren
och beslutet skall senast inom tio dagar följas av en vårdbehovsprövning
av överläkaren. Under vårdtiden får patienten underkastas det
tvång som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med vården eller för
att skydda honom själv eller omgivningen. När förutsättningarna för vård
inte längre föreligger skall patienten ofördröjligen skrivas ut. Överläkaren
skall kontinuerligt pröva om förutsättningarna för tvångsmässig vård kvarstår.
Patienten själv eller honom närstående kan också ansöka om utskrivning.
Frågan om utskrivning prövas av överläkaren eller lokal utskrivningsnämnd.
Utskrivningsnämnden beslutar därvid i princip dels i ärenden beträffande
patienter med kriminell belastning, dels i ärenden som hänskjutits
till nämnden av överläkaren. Även intagningsbeslut och vissa beslut
av läkare under vårdtiden får överklagas till utskrivningsnämnden. Utskrivningsnämnden
består av tre ledamöter, en lagfaren ordförande som är eller
varit ordinarie domare, en läkare som bör vara särskilt kunnig i psykiatri
och en person med erfarenhet i allmänna värv. För ledamöterna skall finnas
en eller flera suppleanter. Läkarledamot som tjänstgör inom den slutna psykiatriska
vården är jävig i ärenden som rör patient på det sjukhus där han
tjänstgör. För samtliga ledamöter gäller de allmänna jävsreglerna i 4 kap.
13 § rättegångsbalken.

I motionen 1975/76:358 av fru Lindquist (m) hemställs att jävsbestämmelserna
för ledamot av utskrivningsnämnd skall uppmjukas. Motionären
framhåller att, i de fall då ledamot är jävig och det inte finns någon ersättare
att tillgå, följden kan bli att för patienten viktiga beslut om exempelvis
permission eller försöksutskrivning måste framskjutas. Jävssituationer är
enligt motionären inte ovanliga, t. ex. under sommartid och vid förfall på
grund av sjukdom.

I motionen 1975/76:2054 av herr Westberg i Ljusdal (fp) anförs att rättssäkerheten
för den enskilde vid intagning på sjukhus enligt LSPV bör stärkas
på så sätt att intagningsbeslut fattas av en nämnd med även juridisk och

SoU1976/77:5

beteendevetenskap!ig expertis i stället för som nu av överläkaren vid sjukhuset.
Vidare bör tvångsåtgärder mot patienten under vårdtiden fä användas
endast med stor återhållsamhet. Motionären pekar därvid särskilt på sådana
medicinska åtgärder som att man ger patienten elchocker och psykofarmaka.

Inom socialstyrelsen finns sedan några år tillbaka en arbetsgrupp med
uppdrag att göra en förutsättningslös översyn av LSPV. Gruppen skall bl. a.
beakta olika rättssäkerhetsfrågor som har samband med beredande av sluten
psykiatrisk vård oavsett patientens samtycke. De frågor som behandlas i
motionerna och som från olika utgångspunkter aktualiserar rättssäkerhetsaspekter
vid sådan vård omfattas således av arbetsgruppens uppdrag. I detta
sammanhang bör också erinras om det arbete som utförs inom socialutredningen
och inom 1971 års utredning om behandling av psykiskt avvikande.

Med hänsyn till det anförda är det inte erforderligt med någon riksdagens
åtgärd med anledning av motionerna.

Utskottet vill beträffande motionen 1975/76:358 tillägga följande. Av 28 §
tredje stycket LSPV framgår att det inte finns någon formell begränsning
i fråga om antalet suppleanter för ledamot av utskrivningsnämnd. För att
man skall motverka en försening i fråga om prövningen av ärenden i nämnden
till följd av att ledamot är jävig och ersättare inte finns att tillgå, är
det självfallet önskvärt att man, där så ännu ej skett, utnyttjar de möjligheter
som sålunda finns att ha flera suppleanter för varje ledamot.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1975/76:358,

2. att riksdagen avslår motionen 1975/76:2054, såvitt här är i fråga.

Stockholm den 26 oktober 1976

På socialutskottets vägnar
GÖRAN KARLSSON

Närvarande: herrar Karlsson i Huskvarna (s), Romanus (fp), Larsson i Öskevik
(c)*, Carlshamre (m), Svensson i Kungälv (s), fröken Andersson (c),
herrar Bengtsson i Göteborg (c), Nordberg (s), Nilsson i Växjö (s)*, fru Wigenfeldt
(c)*, fru Swartz (fp), herrar Alftin (s). Biörck i Värmdö (m), fröken
Öhrsvik (s) och fru Mårtensson (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.