med anledning av motioner om ändring av avtal rörande vissa underhållsbidrag (Betänkande 1976/77:LU25 Lagutskottet)

LU 1976/77:25

Lagutskottets betänkande
1976/77:25

med anledning av motioner om ändring av avtal rörande vissa
underhållsbidrag

Motionsyrkandena

I motionen 1976/77:1050 av fru Håkansson (fp) yrkas att riksdagen beslutar
anta ett i motionen framlagt förslag till ändrad lydelse av 7 kap. 7 § första
stycket föräldrabalken.

I motionen 1976/77:1051 av herr Josefson m. fl. (c) yrkas att riksdagen skall
anta ett i motionen framlagt förslag till ändrad lydelse av 7 kap. 7 § första
stycket föräldrabalken.

De i båda motionerna framlagda förslagen, som är likalydande, har följande
lydelse.

7 kap.

7 §

Nuvarande lydelse Motionärernas förslag

Avtal angående fullgörande för Avtal angående fullgörande för
framtiden av underhållsskyldighet framtiden av underhållsskyldighet

som ovan sägs utgör ej hinder förmer; som ovan sägs utgör ej hinder för

underhållsberättigade att göra gällan- någon av parterna att göra gällande

de rätt till högre underhållsbidrag. rätt till ändring av underhållsbidrag.

Gäller avtalet nämnt engångsbelopp.

Avtal angående barnets födelse.

Gällande ordning

Bestämmelser om föräldrars underhållsskyldighet gentemot barn finns intagna
i 7 kap. föräldrabalken (FB). Enligt 1 § detta kapitel skall föräldrarna
stå för kostnaden för barnets uppehälle och utbildning i den mån barnet
inte har egna tillgångar. Underhållsskyldigheten upphör inte i något fall förrän
barnet har fyllt 16 år. Den kan utsträckas längre beroende på föräldrarnas
ekonomiska möjligheter och barnets förmåga att tillgodgöra sig vidare utbildning.
Någon maximiålder finns inte angiven, men enligt 11 § får domstol
inte mot den underhållsskyldiges bestridande fastställa underhållsbidrag för
tiden efter det att barnet fyllt 18 år, innan det kan tillförlitligen bedömas
om underhållsskyldighet föreligger därefter. I kostnaden för barnets underhåll
skall var och en av föräldrarna ta del efter sin förmåga (7 kap. 2 § första
stycket). Är det bara den ena av föräldrarna som har vårdnaden om barnet
skall den andra betala underhållsbidrag (2 § andra stycket).

1 Riksdagen 1976177. 8 sami. Nr 25

LU 1976/77:25

Underhållsbidragen är indexreglerade. Närmare bestämmelser härom
finns i lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag. Reglerna
innebär i korthet att bidragsbelopp, som avser fullgörande av lagstadgad
underhållsskyldighet mot bl. a. make eller barn, under vissa förutsättningar
ändras med det procenttal med vilket basbeloppet ändrats.

Underhållsbidrag kan fastställas genom dom eller avtal. Avtal om
underhållsbidrag träffas vanligen i samband med äktenskapsskillnad eller
erkännande av faderskap. Domstols fastställande av underhållsbidrag sker
ofta i samband med dom i äktenskapsskillnadsmål eller mål angående
fastställande av faderskap. Har bidraget fastställts genom dom är det
bindande för både barnet och den underhållsskyldige. Detsamma gäller avtal
om underhållsbidrag till barn vars föräldrar varken vid barnets födelse eller
därefter varit gifta med varandra. En förutsättning härför är dock att avtalet är
skriftligt och bevittnat av två personer samt att det godkänts av barnavårdsnämnd
(7 § andra stycket). Har i andra fall avtal slutits angående fullgörande
för framtiden av underhållsskyldighet gentemot barn är avtalet bindande för
den underhållsskyldige men utgör inte hinder för den underhållsberättigade
att begära högre underhållsbidrag (7 $ första stycket).

Även om underhållsbidraget bestämts genom dom eller genom avtal som
är bindande för bägge parterna kan enligt 8 § båda parter begära att domstol
skall ändra bidraget. En förutsättning för jämkning är att ändrade förhållanden
påkallar det. Under samma förutsättning kan den underhållsskyldige
påkalla jämkning av bidrag i fall då det föreligger ett avtal som är bindande
endast för honom. Rätt till jämkning föreligger inte i fråga om avtal som avser
utgivande av ett engångsbelopp som underhållsbidrag.

Jämkningsregeln i 7 kap. 8 § FB fick sin nuvarande lydelse i samband med
en reform år 1976 av FB:s regler angående faderskap och vårdnad (LU 1975/
76:33). Enligt tidigare gällande regler kunde jämkning ske endast när
väsentligt ändrade förhållanden påkallade det. Den nya jämkningsmöjligheten
innebär att domstolen har möjligheter att i det enskilda fallet bedöma
huruvida vad som tidigare bestämts angående underhåll kan anses skäligt
med hänsyn till parternas aktuella förhållanden. Varje förändring kan dock
inte åberopas som grund för jämkning. Förändringen bör vara något så när
betydelsefull för att jämkning skall kunna ske. Att den underhållsskyldige
efter bidragets fastställande fått en ökad försörjningsbörda gentemot ett eller
flera nya barn utgör exempel på fall då jämkning kan vara påkallad. Vidare
kan exempelvis det förhållandet att en underhållsskyldigs inkomster av olika
skäl inte följt den allmänna löneutvecklingen föranleda nedsättning av
bidraget liksom den omständigheten att vederbörandes arbetsförmåga avtagit
i beaktansvärd grad. Omständigheter som varit kända eller kunnat förutses
av parterna vid tiden för underhållsbidragets bestämmande kan däremot inte
föranleda jämkning.

Enligt 7 kap. 9 § FB gäller vidare att avtal om underhållsbidrag till barn som
makar slutit med avseende på förestående äktenskapsskillnad kan jämkas av

LU 1976/77:25

domstol, om avtalet är uppenbart obilligt för ena maken. Talan om sådan
jämkning måste väckas inom ett år från äktenskapsskillnaden.

Motionsmotiveringar

I båda motionerna framhålls att det ofta händer att en av parterna i
samband med skilsmässa känner sig pressad att gå med på villkor som han
anser obilliga. I anslutning härtill erinrar motionärerna om att någon
skälighetsprövning av makarnas överenskommelser inte sker, då domstol
dömer till äktenskapsskillnad efter gemensam ansökan. Motionärerna anser
det riktigt att den underhållsberättigade genom bestämmelsen i 7 kap. 7 $ FB
fått möjlighet begära högre underhållsbidrag, om han längre fram upptäcker
sig ha blivit påverkad eller vilseledd vid tidpunkten för avtalet.

Enligt motionärerna kan också den som skall betala underhållsbidraget
självfallet bli påverkad eller vilseledd. Den underhållsskyldige har dock ingen
möjlighet till jämkning, såvida det inte inträffat ”ändrade förhållanden” och
den underhållsskyldige kan åberopa 7 kap. 8 § FB.

Motionärerna anser att båda parter bör ha samma rätt till ändring av
underhållsavtal, som är obilligt för endera parten.

Frågans tidigare behandling

Vid 1975 års riksmöte väcktes två motioner vari framställdes yrkanden
med samma syfte som de i nu förevarande motioner. I sitt av riksdagen
godkända betänkande (LU 1975:9) erinrade utskottet om att utformningen av
7 kap. 7 § FB förestavats enbart av omsorgen om barnets bästa. Enligt
utskottet ankom det på familjelagssakkunniga att inom ramen för en
övergripande översyn av underhållsfrågorna pröva huruvida regleringen
kunde anses föråldrad och hur man i så fall borde ändra bestämmelsen.
Utskottet ansåg därför att motionsyrkandena inte borde föranleda någon
riksdagens åtgärd.

Pågående utredningsarbete

Den svenska familjerätten är sedan 1969 föremål för en allmän översyn av
familjelagssakkunniga. Utredningen avlämnade år 1972 ett delbetänkande
(SOU 1972:41) Familj och äktenskap 1 som bildade grundval för en partiell
reform år 1973 av den familjerättsliga lagstiftningen. Reformen berörde bl. a.
skilsmässoreglerna och bestämmelserna om vårdnad av barn, vars föräldrar
inte är eller varit gifta med varandra. 1 sitt fortsatta arbete behandlar
familjelagssakkunniga bestämmelserna om äktenskapets rättsverkningar. I
de sakkunnigas uppdrag ingår också att se över reglerna om underhållsbidrag.

LU 1976/77:25

Utskottet

I betänkandet behandlas två motioner om ändring av vissa avtal angående
underhållsbidrag.

Bestämmelser om underhållsbidrag till barn finns i 7 kap. fdräldrabalken
(FB). Som huvudregel gäller att fader eller moder som inte har vårdnaden
om barnet skall betala underhållsbidrag. Bidraget kan fastställas genom dom
eller avtal. Har bidraget bestämts genom dom är det bindande för både
barnet och den underhållsskyldige. Detsamma gäller avtal om underhållsbidrag
till barn vars föräldrar varken vid barnets födelse eller därefter varit
gifta med varandra. En förutsättning härför är dock att avtalet är skriftligt
och bevittnat av två personer samt att det godkänts av barnavårdsnämnd
(7 kap. 7 § andra stycket). Har i andra fall avtal slutits angående fullgörande
för framtiden av underhållsskyldighet gentemot barn är avtalet bindande
för den underhållsskyldige men utgör inte hinder för den underhållsberättigade
att begära högre underhållsbidrag (7 § första stycket).

Även om underhållsbidraget bestämts genom dom eller genom avtal som
är bindande för bägge parterna kan enligt 8 § båda parter begära att domstol
skall ändra bidraget. En förutsättning för jämkning är att ändrade förhållanden
påkallar det. Under samma förutsättning kan den underhållsskyldige
påkalla jämkning av bidrag i fall då det föreligger ett avtal som är bindande
endast för honom. Rätt till jämkning föreligger inte i fråga om avtal som
avser utgivande av ett engångsbelopp som underhållsbidrag.

I motionerna 1976/77:1050 och 1976/77:1051 framhålls att det ofta händer
att en av parterna i samband med skilsmässa känner sig pressad att gå
med på villkor som han anser obilliga. Motionärerna anser det därför riktigt
att den underhållsberättigade genom bestämmelsen i 7 kap. 7 § FB fått möjlighet
att begära högre underhållsbidrag, om han längre fram upptäcker
att han blivit påverkad eller vilseledd vid tidpunkten för avtalet. Enligt
motionärerna kan också den som skall betala underhållsbidraget självfallet
bli påverkad eller vilseledd. Den underhållsskyldige har dock ingen möjlighet
till jämkning, såvida det inte inträffat ändrade förhållanden. Motionärerna
anser att båda parter bör ha samma rätt till ändring av underhållsavtal,
som är obilligt för endera parten. På anförda skäl yrkas i motionerna sådan
ändring av 7 kap. 7 § första stycket FB att avtal angående fullgörande för
framtiden av underhållsskyldighet inte skall utgöra hinder för någon av
parterna att göra gällande rätt till ändring av underhållsbidrag.

Som framgår av redogörelsen ovan (s. 3) är bestämmelserna om äktenskapets
rättsverkningar och om underhållsbidrag till barn f. n. föremål för
en översyn av familjelagssakkunniga. Enligt vad utskottet inhämtat behandlar
utredningen i samband härmed också reglerna rörande ändring av
underhållsbidrag. Utredningen väntas avlämna ett betänkande i dessa frågor
under våren 1977.

LU 1976/77:25

Då det av motionärerna väckta spörsmålet således är föremål för utredning
bör motionerna inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionerna 1976/77:1050 och 1976/77:1051.

Stockholm den 19 april 1977

På lagutskottets vägnar
IVAN SVANSTRÖM

Närvarande: herrar Svanström (c), Andersson i Södertälje (s), fru Nilsson
i Sunne (s)*, herrar Ekinge (fp), Andersson i Gamleby (s), Olsson i Sundsvall
(c), Gillström (s), Konradsson (s), fru Fredgardh (c)*, herr Andréasson (s),
fru Karlsson (c), fru Andersson i Täby (c), herrar Silfverstrand (s), Ollén
(m) och Pettersson i Stockholm (m)*.

* Ej närvarande vid betänkandets justering.