Med anledning av motioner om ägar- och upplåtelseformer för bostadshus m. m. (Betänkande 1977/78:CU34 Civilutskottet)

CU 1977/78:34

Civilutskottets betänkande
1977/78:34

med anledning av motioner om ägar- och upplåtelseformer för
bostadshus m. m.

Motionerna

Utskottet behandlar i detta betänkande motionerna 1977178:

350 av Wilhelm Gustafsson (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar att hos
regeringen begära en utredning av frågan om införande av ett system med
äganderätt till lägenheter i flerfamiljshus,

488 av Tore Claeson m. fl. (vpk) vari föreslås att riksdagen uttalar sig för att
priskontroll införs för bostadsrättslägenheter och ger regeringen denna
mening till känna,

622 av Anna Eliasson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
hemställer om en utredning med uppgift att klarlägga förutsättningarna för
att göra bostadsrättslägenheter till en successivt växande del av bostadsbeståndet
och att lägga därav föranledda förslag med beaktande av det i
motionen anförda,

630 av Olle Östrand (s) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna

2. att prisutvecklingen för bostadsrätter och dess orsaker bör kartläggas
och snarast redovisas för riksdagen i förening med därav föranledda
förslag,

3. att det från bostadspolitisk synpunkt är uteslutet att införa äganderätt
till lägenheter i flerbostadshus,

859 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari föreslås

1. att riksdagen uttalar sig för ett successivt överförande av privata
hyreshus i samhällets ägo,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer att en plan snarast utarbetas för
genomförande av denna målsättning,

1363 av Georg Danell m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
anhåller om utredning om utformning av ett institut för äganderätt av
lägenhet i flerfamiljshus.

Utskottet

I många utländska rättssystem finns regler om äganderätt till lägenhet i
JJerbostadshus. Den boende kan då överlåta resp. pantsätta sin lägenhet enligt

1 Riksdagen 1977/78. 19 sami. Nr 34

CU 1977/78:34

samma eller liknande regler som gäller för fast egendom i övrigt. I en del
länder utgör sådan lägenhet en särskild enhet i fastighetsregistret medan i
andra länder äganderätten redovisas i registret som en belastning på själva
fastigheten. I fråga om gemensamma anordningar i huset eller dess
omgivning finns vanligen särskilda regler som innebär att dessa behandlas
som kollektiva tillgångar knutna till lägenheterna.

I vårt land förekommer inte detta rättsinstitut. Den svenska fastighetsrätten
bygger på principen att upplåtelse av lägenhet i flerfamiljshus skall ske
antingen genom hyresavtal eller i form av bostadsrätt.

Motioner om införande av ett system med äganderätt till bostadslägenheter
har vid flera tillfällen prövats av riksdagen. Senast skedde detta våren 1976.
Vid lagutskottets behandling av motionerna tillstyrkte en majoritet av
ledamöterna (c, fp, m) att frågan borde bli föremål för särskild utredning (LU
1975/76:20 s. 6). Vid omröstningen biföll emellertid kammaren en till
utskottsbetänkande! fogad reservation (s) om avslag på motionerna (RD
1975/76:117-118 s. 190).

Frågan om ägenderätt till lägenhet i flerbostadshus har nu åter aktualiserats
i tre motioner. Krav på utredningar ställs i två av dessa. Sålunda föreslås i
motionen 1977/78:350 (fp) en utredning om införande av ett system med
äganderätt till lägenhet medan i motionen 1977/78:1363 (m) utredningsförslaget
gäller utformningen av ett sådant institut. Häremot står förslaget i
motionen 1977/78:630 (s), yrkandet 3, att riksdagen uttalar att det är uteslutet
att införa äganderätt till lägenheter i flerbostadshus. Motionären anför att den
grundläggande frågan inte är de tekniska möjligheterna att skapa rättsregler
för ett sådant institut utan i stället de bostadspolitiska utgångspunkterna.

Enligt vad utskottet erfarit avser regeringen att inom regeringens kansli
låta utarbeta en kunskapsöversikt över frågan om äganderätt till enskilda
lägenheter i flerbostadshus. Översikten avses innehålla en genomgång av de
fastighetsrättsliga problem som sammanhänger med institutet äganderätt i
flerbostadshus samt en bedömning av de samhällsekonomiska och privatekonomiska
effekterna av ett äganderättsinstitut i flerbostadshus. Därvid
kommer att uppmärksammas eventuella effekter för drift- och underhållskostnader
som kan följa av förändrade besittningsformer.

En central del av översikten avses vara en belysning av de bostadssociala
effekterna av institutet äganderätt och en bedöming av i vilken utsträckning
den nuvarande kombinationen av låne- och skatteregler ger en tillfredsställande
neutralitet mellan de olika besittningsformerna vad gäller kapitalutgifterna
i boendet och eventuell värdestegring. Vidare kommer erfarenheter
från länder som i dag har institutet att redovisas.

De sålunda aviserade åtgärderna torde kunna anses i väsentliga delar
tillgodose utredningskraven i motionerna 1977/78:350(fp)och 1363(m). Den
åsyftade kunskapsöversiktens betoning av de bostadssociala effekterna torde
i inte oväsentlig grad också tillgodose de syften som yrkandet 3 i motionen
1977/78:630 är ett uttryck för. Med hänsyn därtill har utskottet inte funnit det

CU 1977/78:34

lämpligt att tillstyrka något av de nämnda motionsförslagen.

Det i motionen 1977/78:859 (vpk) framförda förslaget syftar till att
successivt föra över privatägda hyreshus i samhällets ägo. Likartade motionsförslag
har behandlats av riksdagen vid flera tillfällen, senast i betänkandet
CU 1976/77:21 (s. 2). Utskottet vidhåller sin då enhälligt framförda
ståndpunkt att principiella uttalanden av sådan typ inte är lämpliga.
Motionen avstyrks.

I motionen 1977/78:622 (c) föreslås riksdagen begära en utredning med
uppgift bl. a. att klarlägga förutsättningen för att successivt öka andelen
bostadsrättslägenheter samt att lägga fram därav föranledda förslag. Förslaget
avser såväl nyproduktionen av som befintliga bostäder i flerbostadshus -åtgärderna bör enligt motionärerna i betydande utsträckning avse befintliga
bostadsområden. Som ett sätt att överbrygga ekonomiska hinder anges
möjligheten att samhället ställer lån till förfogande för den enskilde.

Bostadsrättens fördelar har tidigare markerats från skilda håll. Civilutskottet
fann i sådant sammanhang (CU 1974:36 s. 20) enhälligt att en
anslutning till en sådan uppfattning bör leda till att motsvarande fördelar
inom boendedemokratins ram i möjlig mån görs tillgängliga även inom
hyresområdet. En i huvudsak obestridd utgångspunkt är också att samhällets
åtgärder på detta område skall tjäna godtagna bostadspolitiska och bostadssociala
syften.

Enligt vad utskottet erfarit förbereds inom bostadsdepartementet en
utredning av frågor som rör bostadsrätt.

Mot bakgrund av det anförda har utskottet inte funnit anledning förorda att
riksdagen påkallar en utredning enligt motionsförslaget. Motionärernas
syften får i väsentliga avseenden anses tillgodosedda utan en riksdagens
åtgärd.

Lagen (1942:430) om kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt
m. m. (bostadsrättskontrollagen) upphörde att gälla med utgången av år 1968.
Det sista förlängningsbeslutet fattades av riksdagen år 1967 (3LU 1967:58).
Riksdagen avslog förra året en motion om att priskontrollen för bostadsrättslägenheter
borde återinföras (CU 1976/77:19).

I motionen 1977/78:488 (vpk) föreslås att riksdagen uttalar sig för att
priskontroll införs för bostadsrättslägenheter och att denna mening ges
regeringen till känna.

Utskottet har inte heller nu funnit anledning förorda att riksdagen
aktualiserar frågan om ett återinförande av priskontrollen.

Priskontrollfrågan anknyter, som utskottet tidigare (CU 1976/77:19)
uttalat, dock till allmänt bostadspolitiska utgångspunkter på ett sådant sätt att
utvecklingen på denna marknad bör noga följas. Förslaget att prisutvecklingen
för bostadsrätter bör kartläggas och snarast redovisas för riksdagen i förening
med därav föranledda förslag läggs nu fram i motionen 1977/78:630 (s),
yrkandet 2.

Enligt vad utskottet erfarit har HSB:s riksförbund och Riksbyggen i april

CU 1977/78:34

1978 hos bostadsdepartementet föreslagit en utredning om hur spekulation i
småhus, bostadsrätter och hyreslägenheter skall förhindras. Som ett åtgärdsområde
anges realisationsvinstbeskattningen. Riksdagen har tidigare (SkU
1977/78:29) behandlat motioner om realisationsvinstbeskattningen.

Utskottet har inte anledning ändra sin tidigare bedömning att utvecklingen
på bostadsrättsmarknaden bör noga följas. Den nyssnämnda framställningen
och de ovan nämnda övervägandena inom bostadsdepartementet om en
utredning rörande frågor om bostadsrätt har dock lett utskottet till bedömningen
att någon riksdagens åtgärd i denna del inte är erforderlig. Motionsyrkandet
avstyrks sålunda.

Utskottet hemställer

1. beträffande äganderätt till lägenheter i flerbostadshus att riksdagen
avslår motionerna 1977/78:350 och 1363 samt 630,
yrkandet 3,

2. beträffande överförande av hyreshus i samhällets ägo att
riksdagen avslår motionen 1977/78:859,

3. beträffande utredning om ökad andel bostadsrättslägenheter att
riksdagen avslår motionen 1977/78:622,

4. beträffande priskontroll av bostadsrätt att riksdagen avslår
motionen 1977/78:488,

5. beträffande kartläggning m. m. av prisutvecklingen på bostadsrätter
att riksdagen avslår motionen 1977/78:630, yrkandet 2.

Stockholm den 16 maj 1978

På civilutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Per Bergman (s), Oskar Lindkvist (s), Lars
Henrikson (s), Karl-Erik Strömberg (fp), Thure Jadestig (s), Anna Eliasson (c),
Maj-Lis Landberg (s). Birgitta Dahl (s), Kerstin Andersson i Hjärtum (c),
Magnus Persson (s), Torsten Sandberg (c), Göthe Knutson (m), Wilhelm
Gustafsson (fp) och Rolf Dahlberg (m).

CU 1977/78:34

Reservationer

Per Bergman, Oskar Lindkvist, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Maj-Lis
Landberg, Birgitta Dahl och Magnus Persson alla (s) har reserverat sig mot
betänkandet i följande delar:

1. Äganderätt till lägenhet i flerbostadshus

Reservanterna anser att

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 2 börjar ”De sålunda” och på
s. 3 slutar ”nämnda motionsförslagen” bort lyda:

Utredningsförslagen i motionerna(fp)(m)syftar uppenbarligen till att, som
sägs i motionen 1977/78:1363 (m), snabbt införa ett system med äganderätt
till lägenheter. Utgångspunkten tas i den sistnämnda motionen i en uppgiven
önskan att stärka de boendes inflytande och ansvar. I motionen 1977/78:350
(fp) kommer däremot de verkliga intressena till ett mer oförblommerat
uttryck: ägda lägenheter skulle kunna tjäna som kreditunderlag, dvs. ge
möjlighet att realisera spekulationsvinster. Inte i någon av motionerna fästs
avseende vid att systemet skulle avskära ännu en del av bostadsmarknaden
till förmån för dem som kan prestera egna kapitalinsatser. Inte heller ägnas
någon uppmärksamhet åt systemets förenlighet med de allmänna bostadspolitiska
och bostadssociala riktlinjer, till vilka en bred riksdagsmajoritet bekänt
sig, men som uppenbarligen av borgerliga intressegrupper inte önskas
hävdade i praktiken. Som anförs i motionen 1977/78:630 (s) är den
grundläggande frågan självfallet inte att utreda den juridiska tekniken för ett
vidgat sy stern med bostadsägande - utgångspunkten måste vara att bostaden
är en social rättighet och inte ett hjälpmedel för att öka och sprida
spekulationsvinster. Redan allmänna överväganden utifrån dessa utgångspunkter
ger vid handen att ett kategoriserande, vidgat äganderättssystem inte
är önskvärt och att utredningsyrkandena alltså bör avslås redan på denna
grund. Denna slutsats bör ges regeringen till känna, vilket innebär en
tillstyrkan av motionen 1977/78:630 (s), yrkandet 3.

Som ovan angetts har utskottet erfarit att regeringen inte delar den ovan
anförda meningen. Den avser sålunda att under täcknamnet ”kunskapsöversikt”
göra visst utredningsarbete. Utskottet har inte anledning att närmare
pröva den politiska inriktningen av arbetet inom regeringskansliet utan har
endast att konstatera denna ytterligare kompromiss. Utskottet får nöja sig
med förhoppningen att arbetet också kommer att leda till en belysning även
av hur illa ett ägarsystem med dess kategoriserande och spekulationsfrämjande
effekter rimmar med de officiellt gällande bostadspolitiska riktlinjerna
- riktlinjer vilkas sakliga innehåll synes bli alltmer uttunnade under
inflytande av kapital intressenas representanter i regeringen. Det skulle enligt
utskottets mening ha varit mer uppriktigt ur politisk synpunkt om regeringen
klart medgav att den inte längre följer de bostadspolitiska riktlinjer som
tidigare accepterats av en mycket bred riksdagsmajoritet.

CU 1977/78:34

dels utskottet under 1 bort hemställa:

1. beträffande äganderätt till lägenheter i flerbostadshus att riksdagen
med avslag på motionerna 1977/78:350 och 1363 samt
med bifall till motionen 1977/78:630, yrkandet 3, som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Ökad andel bostadsrättslägenheter

Reservanterna anser att det stycke i utskottets yttrande på s. 3 som börjar
”Mot bakgrund” och slutar "riksdagens åtgärd” bort lyda:

Utredningsförslaget i motionen 1977/78:622 (c) anges syfta till förslag hur
andelen bostadsrättslägenheter skall kunna ökas, detta såväl i nyproduktionen
som också - ”i betydande utsträckning” - genom omvandling av
lägenheter i privat och samhällelig ägo till bostadsrätt. Som numera blivit
vanligt från regeringspartiernas sida görs ingen skillnad på bostadsrätt under
samhällsinflytande och på den s. k. privata bostadsrätten med eller utan
strimlade lån. Ledorden är ”ägarinflytande genom medägande”, vilket röjer
motionärernas bundenhet till den politiska tes om "ägardemokrati” som
omfattas av vissa intressen och som inte har något samband med den
kooperativa grundtanken. Inte något i motion tyder på ett positivt intresse för
boendedemokratin som sådan och dess ytterligare vidgning oavsett upplåtelseform.

Det förhållandet att bostadskooperationen arbetar med instrumentet
bostadsrätt innebär självfallet inte att bostadsrättsupplåtelse är detsamma
som bostadskooperation. Bostadskooperationen i dess avsedda form fyller ett
obestritt behov på bostadsmarknaden och främjas också genom aktiva
samhällsåtgärder.

När det gäller inriktningen av nyproduktionen har riksdagen tidigare
anslutit sig till meningen att upplåtelseformerna skulle bestämmas på den
lokala bostadsmarknaden medan statsmakterna gett uttryck för principer
som alla utgått från att de bostadspolitiska målen skall uppnås. En utredning
för att finna former för en statlig styrning i denna del är inte motiverad.

När det åter gäller motionärernas huvudsakliga ärende - att överföra
hyreslägenheter till bostadsrätter av skilda former - har utskottet gjort
följande bedömningar. De nu förekommande upplåtelseformerna fyller-om
än i starkt växlande grad - bostadspolitiska funktioner. De allmännyttiga
bostadsföretagens centrala roll för en fungerande bostadsmarknad har
accepterats av en bred majoritet. Utredningsförslaget syftar emellertid inte
endast till att främja en övergång från privatägda hyreslägenheter till
bostadsrätt - också en omvandling av det allmännyttiga beståndet åsyftas.
Det blir i sådana situationer fråga om att minska den sektor som organiserats
för att utan alla vinstsyften tillgodose bostadspolitiska och bostadssociala
syften. Det förefaller utskottet helt verklighetsfrämmande att staten skulle
kunna avdela resurser för att främja en sådan utveckling - tillgängliga

CU 1977/78:34

resurser skall självfallet användas för att främja de bostadspolitiska boendemålen.
Däremot kan det självfallet finnas anledning att avlösa ett spekulativt
hyreshusägande med bostadskooperativa förvaltningsformer där bostadsrätt
upplåts eller där upplåtelserna sker med hyresrätt. Överväganden i sådan
riktning torde emellertid knappast kräva någon särskild utredning.

Utskottet har sålunda stannat för bedömningen att en i motionen
föreslagen utredning inte är påkallad. Motionen avstyrks.

Som utskottet noterat förbereds inom bostadsdepartementet en utredning i
frågor som rör bostadsrätt. Direktiv eller närmare uppgifter därom är
emellertid inte nu tillgängliga. Utskottet saknar därför möjlighet att lägga
detta anmälda förhållande till grund för sin bedömning.

3. Kartläggning m. m. av prisutvecklingen på bostadsrätter

Reservanterna anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 4 som börjar ”Utskottet har” och
slutar ”avstyrks sålunda" bort lyda:

Utskottet har tidigare funnit att prisutvecklingen på bostadsrättsmarknaden
bör noga följas. En kartläggning och redovisning härav är nödvändig
för att ge den klarläggande bild av dessa problem som är en förutsättning för
att åtgärder skall kunna vidtas - vare sig de gäller skatteområdet eller eljest.
Med hänsyn till att utskottet f. n. saknar säkra uppgifter huruvida den
aviserade utredningen i frågor som rör bostadsrätt avses komma att göra en
önskad kartläggning och redovisning bör riksdagen, med bifall till motionen
1977/78:630 (s), yrkandet 2, begära en sådan,

dets utskottets hemställan under 5 bort lyda:

5. beträffande kartläggning m. m. av prisutvecklingen på bostadsrätter
att riksdagen bifaller motionen 1977/78:630, yrkandet

GOTAB 58184 Stockholm 1978