Med anledning av motion om värnpliktsutbildningens meritvärde (Betänkande 1975/76:FöU10 Försvarsutskottet)

FöU 1975/76:10

Försvarsutskottets betänkande
1975/76:10

med anledning av motion om värnpliktsutbildningens meritvärde

I motionen 1975:1171 av herrar Bengtsson i Göteborg (c) och Svanström
(c) hemställs att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag angående
värnpliktsutbildningens inordnande i arbetsmarknadspolitiken och
utbildningssystemet enligt vad i motionen anförts.

Nuläge

Frågan om det meritvärde som bör tillmätas värnpliktstjänstgöringen i
det civila arbetslivet har senast utretts av 1954 års värnpliktsavlöningsutredning,
som i december 1969 lade fram ett betänkande med förslag i ämnet
(SOU 1970:12). I betänkandet redovisades förslag till vissa riktlinjer för meritvärdering
m. m. De innebar i korthet följande:

Värnpliktsutbildningen inrymmer sakvärden även fördet civila livet. Denna
utbildning bör, när det gäller antagning till civil utbildning eller anställning
eller befordran i civil tjänst, bedömas med utgångspunkt i detta sakvärde
och inte som en av sociala och humanitära skäl betingad kompensation
för tidsförlust till följd av värnpliktstjänstgöring. Värnpliktsutbildningen ger
samtliga värnpliktiga en för det civila livet värdefull arbetslivserfarenhet
- ett s. k. allmänvärde - och innefattar för vissa utbildningslinjer även ledarutbildning
eller yrkesutbildning, ofta av betydande civilt meritvärde.

Man bör eftersträva en vidgad samordning av militär och civil utbildning.
I vissa fall föreligger formell motsvarighet mellan militär och civil utbildning.
För sådana fall bör denna motsvarighet beaktas och införas i intagningsbestämmelserna
för den aktuella civila vidareutbildningen. När viss värnpliktsutbildning
ger s. k. behörighet i visst eller vissa ämnen skall behörigheten
godtas av civil myndighet utan krav på att särskilt prov skall behöva
avläggas. När sådan formell motsvarighet inte föreligger bör utbildningens
civila sakvärden inordnas under beteckningarna allmänvärde, ledarutbildningsvärde
och yrkesutbildningsvärde.

Militära tjänstgöringsbetyg, som utfärdas för civilt bruk, bör ge en utbildningsmyndighet
eller arbetsgivare tillräcklig ledning för bedömning av
värnpliktstjänstgöringens civila meritvärde. De värnpliktiga bör därför fä
ett betyg som till sin uppbyggnad korresponderar med de betyg som används
inom det civila samhället. Betyget bör innehålla delbetyg i tjänstbarhet i
befattning och i förekommande fall i ledarförmåga samt i yrkesgrenar och
ämnen. Plats skall även finnas på betygsblanketten, där övriga för det. värnpliktige
meriterande sakuppgifter kan anges. Betyget skall åtföljas av en
arbets- och utbildningsbeskrivning och obligatoriskt tilldelas samtliga värnpliktiga.

Reglerna för meritvärdering m. m. av värnpliktsutbildning bör i tillämpliga
delar gälla även utbildning som fullgörs i form av vapenfri tjänstgöring.
Frivilligutbildning inom försvarsmakten och totalförsvaret bör i nu angivna
hänseende likställas med värnpliktstjänstgöring.

1 Riksdagen 1975/76. 10 sami. Nr 10

FöU 1975/76:10

Med anledning av betänkandet har överbefälhavaren genom beslut av
regeringen den 1 februari 1974 fått i uppdrag att vid förband och skolor
inom försvarsmakten fr. o. m. budgetåret 1974/75 föranstalta om en redovisning
av värnpliktstjänstgöringens och viss annan frivillig tjänstgörings
civila meritvärde i form av tjänstgöringsintyg. För redovisningen, som skall
utföras i samråd med värnpliktsverket och arbetsmarknadsstyrelsen, gäller
vissa i beslutet lämnade föreskrifter. Det ankommer på överbefälhavaren
att i samråd med nämnda myndigheter utfärda de närmare föreskrifter som
erfordras.

Enligt samma beslut skall arbetsmarknadsstyrelsen beträffande de vapenfria
tjänstepliktiga fr. o. m. budgetåret 1974/75 tillämpa motsvarande förfarande
vid utfärdande av intyg och vitsord.

Åt värnpliktsverket uppdrogs samtidigt att i samråd med överbefälhavaren
och arbetsmarknadsstyrelsen utarbeta vissa utbildnings- och arbetsbeskrivningar,
avseende annan utbildning med väsentliga inslag av civil natur.
Det ankommer på arbetsmarknadsstyrelsen att samla alla utbildnings- och
arbetsbeskrivningar till en särskild publikation, riktad främst till yrkesvägledande
och arbetsförmedlande organ, arbetsgivare och utbildande myndigheter.

Vid antagning av värnpliktig eller vapenfri tjänstepliktig till civil utbildningskall
det civila behörighets-och meritvärdet av värnpliktstjänstgöringen
resp. den vapenfria tjänstgöringen i princip tillgodoräknas honom. I de fall
föreskrifter meddelats om att yrkesverksamhet under viss tid ingår som
grund för behörighet för antagning till eftergymnasial utbildning skall tiden
för fullgjord värnpliktstjänstgöring och vapenfri tjänst samt utbildning till
och tjänstgöring som reservofficer enligt vederbörande utbildningsmyndighets
närmare bestämmande jämställas med yrkesverksamhet under motsvarande
tid.

De i det föregående nämnda myndigheterna har per den 1 juli 1975 redovisat
arbetsläget beträffande utbildnings- och arbetsbeskrivningarna och
sina erfarenheter i övrigt av verksamheten.

Motionen

Värnpliktsutbildningen har - påpekas det i motionen 1975:1171 - i vissa
avseenden meritvärde, t. ex. i fråga om signalistutbildning, där meriter räknas
vid anställning i t. ex. televerket. Det finns emellertid enligt motionärerna
starka önskemål om att meritvärdera värnpliktsutbildningen i högre
grad än hittills. I de allra flesta fall kan nämligen varken utbildningstiden
eller själva utbildningen tillgodoräknas vid civil yrkesverksamhet.

Motionärerna vill få till stånd en verklig meritvärdering av värnpliktsutbildningen,
som de anser angelägen från såväl de värnpliktigas som samhällets
synpunkt. Härvid bör inte bara speciell utbildning utan även själva
utbildningstiden ge meriter för fortsatt civil utbildning eller yrkesverksam -

FöU 1975/76:10

het efter värnplikten. Motionärerna föreslår att det nuvarande poängsystemet
ses över och att åtgärder samtidigt vidtas för att inordna värnpliktsutbildningen
i den fortsatta civila yrkesutbildningen och arbetsmarknadspolitiken.

Utskottet

Frågan om värnpliktsutbildningens meritvärde har utskottet tidigare behandlat
med anledning av en motion till 1974 års riksdag. Yrkandet var
den gången att en värnpliktig på begäran skall kunna få skriftligt bevis
på den specialutbildning han fått under sin militärtjänstgöring. Den 1 februari
1974, dvs. inte långt efter det att motionen avlämnats, utfärdades - som
framgår av det föregående - vissa bestämmelser angående värnpliktstjänstgöringens
och viss annan tjänstgörings civila meritvärde m. m. Utskottet
kunde med hänvisning härtill konstatera (FöU 1974:29 s. 6)att motionärernas
förslag i denna del blivit i allt väsentligt tillgodosett.

I den nu aktuella motionen yrkas att värnpliktsutbildningen skall meritvärderas
i högre grad än hittills. Inte bara speciell utbildning utan även
själva utbildningstiden bör enligt motionärerna ge meriter för fortsatt civil
utbildning eller yrkesverksamhet efter grundutbildningen. De föreskrifter
som gäller sedan den 1 februari 1974 innebär emellertid också i detta avseende
en förändring i jämförelse med tidigare förhållanden på området.

I en inom försvarsdepartementet upprättad promemoria, som för kännedom
är fogad till beslutet, erinras bl. a. om att värnpliktsutbildningen
för ett stort antal värnpliktiga - skyttesoldater, eldledningsmän, pjäsmän
och minörer - har ett dominerande militärt innehåll. Om dessa värnpliktiga
uttalas i promemorian (s. 6) följande:

Rättviseskäl talar här för att alla värnpliktiga på något sätt skall kunna
tillgodoräkna sig värnpliktstjänstgöringen. Detta gäller särskilt i betraktande
av att många värnpliktiga, som av olika skäl befriats från värnpliktens fullgörande,
under motsvarande tid genom studier eller yrkesverksamhet kan
förskaffa sig meriter. Det ter sig därför angeläget att föreskriva att - såsom
i det föregående sagts - värnpliktstjänstgöringen vid den värnpliktiges antagning
till utbildning skall anses motsvara yrkesverksamhet under lika
lång tid.

Som utskottet har redovisat pågår försöksverksamhet med meritvärdering
av värnpliktstjänstgöringen. Värnpliktstjänstgöring och vapenfri tjänst skall
i princip jämställas med arbetslivserfarenhet som har vunnits genom anställning.
Vissa speciella regler för tillgodoräknandet har dock ansetts motiverade
när det gäller antagning till högre studier.

I sitt betänkande Om behörighet och antagning till högskolan föreslog kompetenskommittén
(SOU 1974:71 s. 144-145) 15månader som en minimitid för
ett tillgodoräknande av arbetslivserfarenhet. Kommittén föreslog vidare att
värnpliktstjänstgöring och vapenfri tjänst inte skall få räknas in i de 15
månaders anställning som krävs för att arbetslivserfarenhet skall tillgodo -

FöU 1975/76:10

räknas. Regeln motiveras med att vissa sökande inte bör vara garanterade
att fö en merit som inte står andra sökande - främst kvinnor - till buds.
I ett intervall 16-60 månader kommer dock tjänstgöringen att räknas in.

1 propositionen 1975:9 om reformering av högskoleutbildningen m. m. anslöt
sig departementschefen till kompetenskommitténs förslag och riksdagen
hade ingen erinran (UbU 1975:17, rskr 1975:179).

Med anledning av högskolereformen har tillsatts bl. a. en central organisationskommitté.
Denna har som en av sina uppgifter att - med utgångspunkt i
vad som har anförts i propositionen 1975:9 och utbildningsutskottets betänkande
- utarbeta förslag till bestämmelserom behörighet och urval.

Med hänvisning till pågående försöksverksamhet inom försvaret, riksdagens
ställningstagande och det fortsatta arbetet rörande behörighetskrav när
det gäller högskolestudier anser utskottet inte att riksdagen bör besluta i enlighet
med motionärernas förslag. Motionen bör alltså avslås.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1975:1171.

Stockholm den 18 november 1975

På försvarsutskottets vägnar
PER PETERSSON

Närvarande: herrar Petersson i Gäddvik (m), Gustavsson i Ängelholm (s),
fru Sundström (s), herrar Brännström (s), Gustavsson i Nässjö (s). Gernandt
(c), Hedberg (s), Björk i Gävle (c), Andreasson i Östra Ljungby (c). Petersson
i Röstånga (fp), Kindbom (c), Svartberg (s) och fru Ekelund (c).

GOTAB 75 10085 S Stockholm 1975