Med anledning av motion om värnpliktigs tjänstledighet i samband med eget barns födelse
Betänkande 1975/76:FöU21
FöU 1975/76:21
Försvarsutskottets betänkande
1975/76: 21
med anledning av motion om värnpliktigs tjänstledighet i samband
med eget barns födelse
I motionen 1975/76:1165 av herr Lidgård (m) hemställs att riksdagen
måtte besluta att hos regeringen hemställa om ändringar av reglerna om
värnpliktigs tjänstledighet i samband med eget barns födelse.
Utskottet
Anstånd med värnpliktstjänstgöring beviljas med stöd av föreskrifter i
kungörelsen om värnpliktigas tjänstgöring m. m. (1969:380). Enligt 22 § kan
anstånd med att börja tjänstgöring eller att fullgöra påbörjad tjänstgöring
beviljas värnpliktig som visar att tjänstgöringen skulle medföra avsevärt
avbräck i påbörjade studier eller vålla väsentlig olägenhet i hans arbete eller
bereda honom eller nära anhörig till honom väsentliga svårigheter.
Ansökning om anstånd med värnpliktsutbildning i samband med eget
barns födelse prövas individuellt och med hänsyn till medicinska, sociala
och ekonomiska förhållanden. När det inte är att vänta några komplikationer
vid förlossningen inriktas prövningen på vilka möjligheter som finns att
ordna en god vård för familjens övriga barn.
Önskemålet att fadern skall vara närvarande vid förlossningen avses i
första hand bli tillgodosett genom tjänstledighet. Sådan beviljas med stöd
av föreskrifter i tjänstereglementet för försvarsmakten (kap. 11 mom. 25)
och får inte utan viktiga skäl vägras för eget barns födelse. Ledighet i samband
med eget barns födelse för att sköta annat barn som är yngre än
tio år och som står under den värnpliktiges vård får beviljas under högst
tio dagar. 1 annat fall får ledighet i samband med eget barns födelse inte
utan synnerliga skäl omfatta mer än fem dagar (mom. 27).
Motionären framhåller att det gällande systemet innebär att värnpliktig
som inte beviljas anstånd och tjänstgör på annan plats än hemorten inte
kan delta i s. k. psykoprofylaktisk metod inför förlossningen. Systemet ger
heller inga garantier för att värnpliktig hinner resa hem från förbandet till
förlossningen och komma i tid.
Frågan om anstånd med värnpliktsutbildning vid eget barns födelse behandlades
senast vid början av det nu pågående riksmötet. Riksdagen tog
då ställning till en motion med hemställan att riksdagen till regeringen
uttalar att anstånd med repetitionsutbildning bör medges i samband med
eget barns födelse om inte särskilda skäl talar däremot. Försvarsutskottet
(FöU 1975/76:6) anförde bl. a. följande:
1 Riksdagen 1975/76. 10 sami. Nr 21
FöU 1975/76:21
2
Som motionärerna påpekar kan möjligheten till tjänstledighet i vissa fall
vara otillräcklig för att fadern med säkerhet skall kunna vara med vid förlossningen.
Enligt utskottets mening bör det därför under fredsförhållanden
vara huvudregel att anstånd beviljas den som har ett starkt önskemål att
få vara med vid eget barns födelse och som avses tjänstgöra på sådan plats
att han annars har små möjligheter att hinna i tid till förlossningen. Utskottet
anser det alltså vara motiverat med en generös prövning i de fall då nämnda
villkor är uppfyllda. En individuell bedömning krävs alltjämt och utskottet
är inte berett att förorda att riksdagen uttalar sig i enlighet med motionärernas
förslag. Motionen bör därför avslås.
Ansökan om anstånd med värnpliktstjänstgöring prövas i sista instans
av värnpliktsnämnden. Nämnden har under hösten 1975 inhämtat yttranden
från försvarsgrenscheferna angående deras principiella syn rörande anstånd
i samband med eget barns födelse och beträffande tillämpningen av bestämmelserna
om tjänstledighet i sådana fall. Vid sammanträde den 7 januari
1976 beslöt nämnden att vid sin prövning av hithörande ärenden bedöma
anståndsfrågan enligt de riktlinjer som försvarsutskottet har angett i FöU
1975/76:6.
Värnpliktsnämndens beslut om praxis i ärenden där eget barns födelse
åberopas som skäl föranstånd med repetitionsutbildning torde bli vägledande
för de myndigheter som beslutar i lägre instans. Det är sannolikt att fler
värnpliktiga kommer att beviljas anstånd och därigenom inte behöver söka
tjänstledighet. Valet mellan anstånd och tjänstledighet måste i det aktuella
fallet också bli beroende av längden på den avsedda tjänstgöringen.
Såvitt gäller tjänstledighet vill utskottet erinra om att det pågår en översyn
av bestämmelserna i Tjänstereglemente för försvarsmakten.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet inte att riksdagen bör
besluta i enlighet med motionen 1165.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motionen 1975/76:1165.
Stockholm den 17 februari 1976
På försvarsutskottets vägnar
BENGT GUSTAVSSON
Närvarande: herrar Gustavsson i Eskilstuna (s). Gustafsson i Stenkyrka (c).
Gustavsson i Ängelholm (s), Karl Bengtsson i Varberg (fp). Brännström
(s), Gustavsson i Nässjö (s), Olsson i Asarum (s), Gernandt (c), Hedberg
(s), Björk i Gävle (c), fru Ekelund (c) och herr Danell (m).
GOT A B 51324 Stockholm 1976