med anledning av motion om tillgodoräknande i Sverige av akademiskt prov i Danmark, Finland, Island eller Norge (Betänkande 1976/77:UbU1 Utbildningsutskottet)

UbU 1976/77:1

Utbildningsutskottets betänkande
1976/77:1

med anledning av motion om tillgodoräknande i Sverige av akademiskt
prov i Danmark, Finland, Island eller Norge

Motionen

1975/76: 1503 av herr Torwald m. fl. (c, m, fp) vari hemställs att
riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande
angelägenheten av att snabbt fastställa vilka examina i övriga nordiska
länder som skall anses jämförbara med aktuella svenska universitetsexamina.

Utskottet

Reglerna för nordisk tentamensgiltighet innebär att studerande, som
undergått godkända tentamensprov eller andra motsvarande prestationer
i mer än ett nordiskt land, skall äga att foga samman dessa prov och
prestationer till en sammanfattande examen eller del av examen (motsvarande)
i ett av de länder där proven eller prestationerna fullgjorts.

Den studerande äger därvid erhålla bevis över examen eller del av examen
(motsvarande) enligt i vederbörande land gällande bestämmelser.

Universitets- och högskoleexamen i ett nordiskt land ger behörighet
för utbildning av påbyggnadskaraktär (t. ex. forskarutbildning) inom universitets-
och högskoleväsendet även i övriga nordiska länder. Sådan
examensgiltighet skall skiljas från rätt att utöva ett visst yrke (auktorisation,
legitimation) eller rätt att söka och inneha viss tjänst (t. ex. som
lärare, överläkare o. d.) i något av de nordiska länderna.

I motionen 1975/76: 1503 hävdas att skolöverstyrelsen (SÖ) och utbildningsdepartementet
å ena sidan och dåvarande universitetskanslersämbetet
(UKÄ) å andra sidan har olika uppfattning om hur pass jämförlig
norsk Candidat Philologieexamen är med svensk filosofie licentiatexamen
när det gäller rätten att söka och inneha lektorstjänst i det
svenska skolväsendet. Motionärerna önskar ett klarläggande av gällande
principer.

Utskottet vill först erinra om att Kungl. Maj:t år 1964 i numera upphävda
bestämmelser om disputationsprov föreskrev att den som i Danmark,
Finland, Island eller Norge avlagt akademisk examen, vilken enligt
bestämmelserna i vederbörande land medförde rätt att vid universitet
eller motsvarande läroanstalt därstädes undergå disputationsprov
för doktorsgrad, ägde rätt att vid svenskt universitet (motsvarande) utgiva
och offentligen försvara vetenskaplig avhandling. Den konkreta
innebörden härav var enligt uttalanden från UKÄ år 1965 att hovedfagseksamen
och magisterkonferens i Danmark, filosofie licentiatexamen i

1 Riksdagen 1976/77. 14 sami. Nr 1

UbU 1976/77:1

Finland samt hovedfagseksamen och magistergrad i Norge i forskarutbildningshänseende
ansågs likvärdiga med svensk filosofie licentiatexamen.
UKÄ underströk i anslutning härtill att regeln om vissa nordiska
examinas likvärdighet i vad gäller rätt att vid svenskt universitet utgiva
och offentligen försvara vetenskaplig avhandling inte kunde vara bindande
för andra myndigheter, exempelvis för SÖ, då det gällde att bedöma
de nämnda examinas värde i förhållande till stadgade kompetenskrav
för innehav av tjänster och liknande.

Sedan forskarutbildningen i Sverige år 1969 reformerats gäller den
bestämmelsen att utbildning som fullgjorts i annat land än Sverige skall
kunna efter medgivande av examinator tillgodoräknas vid avläggande
av doktorsexamen här.

Vad därefter beträffar rätten att söka och inneha lärartjänst i det
svenska skolväsendet vill utskottet anföra följande.

På uppdrag av Nordiska Kulturkommissionen har en expertgrupp utarbetat
en i oktober 1965 framlagd sammanställning angående lärarutbildning
i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Denna sammanställning
ledde inte till utfärdandet av nya behörighetsregler för lärartjänst
i Sverige. Sammanställningen används emellertid av SÖ och länsskolnämnderna
som information vid prövning av behörighet för sådan sökande
till lärartjänst i Sverige, som har utbildning från annat nordiskt
land.

Utskottet har inhämtat att det enligt SÖ:s bedömning är förenat med
stora svårigheter att utforma fasta regler om behörighet till lärartjänst
i Sverige för den som har utbildning från annat land. Ett inte ringa antal
separata ansökningar av detta slag har under årens lopp prövats av SÖ.
Enligt SÖ:s mening har nuvarande förfarande med prövning från fall till
fall och med möjlighet att beakta olika föreliggande omständigheter hittills
fungerat väl.

Då det således för närvarande är svårt att på annat sätt än genom
individuell prövning lösa frågor om behörighet till lärartjänst i de nordiska
ländernas skolväsende föreslår utskottet att motionen 1975/76:
1503 inte föranleder någon riksdagens åtgärd. Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motionen 1975/76: 1503.

Stockholm den 9 november 1976

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Larsson i
Staffanstorp (c), Nordstrandh (m), Jönsson i Arlöv (s), Johansson i Skärstad
(c), fröken Hörlén (fp), herr Karlsson i Mariefred (c), fru HjelmWallén
(s), herrar Strindberg (m), Sundgren (s), fröken Rogestam (c),
herrar Hagberg i Örebro (s), Ullenhag (fp), fru Sandéhn (s) och herr
Sivert Andersson i Stockholm (s).

UbU 1976/77:1

Bilaga 1

Nordiska ministerrådets beslut 1975-06-12 angående nordisk tentamensgiltighet Undervisnings-

och kulturministrarna i Danmark, Finland, Island,
Norge och Sverige

— som hänvisar till det i artikel 3 i avtalet 1971-03-15* om nordiskt
kulturellt samarbete angivna verksamhetsområdet för samarbete på
utbildningsområdet, avseende bland annat dels vidgade möjligheter
för studerande och andra hemmahörande i ett nordiskt land att utbilda
sig och avlägga examen vid de övriga nordiska ländernas utbildningsanstalter,
dels ömsesidigt erkännande av examina, delexamina
och andra prestationsbeskrivningar,

— som utgår från att en geografisk rörlighet inom Norden av studerande
vid de nordiska ländernas utbildningsanstalter på ett verksamt
sätt stärker kulturgemenskapen i Norden och därför bör främjas på
skilda sätt,

— som med nordisk tentamensgiltighet avser rätten att foga samman
godkända tentamensprov och andra motsvarande prestationer från
minst två nordiska länder till en sammanfattande examen eller del
av examen (motsvarande) i ett av de länder där prestationerna fullgjorts,
varvid förutsätts att mot prestationerna svarande befrielser erhålls
i det land där bevis om genomgången utbildning utfärdas,

— som anser, att samarbetet på utbildningsområdet i Norden i de hänseenden
som bland annat berörs i artikel 3 i det nordiska kulturavtalet
skulle väsentligt stärkas genom utfärdande av nya regler om
nordisk tentamensgiltighet,

har överenskommit om följande:

Artikel 1

Detta ministerrådsbeslut har till syfte att skapa grundläggande författningsenliga
förutsättningar för nordisk giltighet av godkända tentamensprov
och andra motsvarande prestationer inom i första hand de humanistiska,
matematisk-naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga områdena
vid universitet och andra läroanstalter för högre utbildning i
Norden. En utgångspunkt för avtalet har varit att normalstudietider
kommer att finnas inom berörda områden av den högre utbildningen i
samtliga nordiska länder.

Artikel 2

Studerande, som undergått godkända tentamensprov eller andra motsvarande
prestationer i mer än ett nordiskt land, skall äga att foga
samman dessa prov och prestationer till en sammanfattande examen,
eller del av examen (motsvarande) i ett av de länder där prestationerna
fullgjorts enligt de bestämmelser som gäller där.

Den studerande äger därvid erhålla bevis över examen eller del av examen
(motsvarande) enligt i vederbörande land gällande bestämmelser.

UbU 1976/77:1

Artikel 3

Vid tillämpningen inom vederbörande land av vad i artikel 2 sägs
skall beaktas normalstudietiden för de tentamensprov och andra motsvarande
prestationer som den studerande dels fullgjort vid en eller
flera nordiska läroanstalter utanför det land där han vill utfå bevis om
examen eller del av examen (motsvarande), dels har att fullgöra inom
det senare landet, innan bevis om den examen eller del av examen (motsvarande)
som den studerande syftar till skall kunna utfärdas där.

Beräkningen av den studerandes studietid i det land, där examen eller
del av examen (motsvarande) skall avläggas, skall grundas på skillnaden
mellan ovan angivna normalstudietider.

Artikel 4

Vid tillämpningen av artikel 3 andra stycket skall den studerandes
återstående studietid beräknas med hänsyn tagen till å ena sidan det
ämnesmässiga innehållet i de tentamensprov och andra motsvarande
prestationer som fullgjorts och å andra sidan den studerandes studiemål.
Härvid skall gälla att inte annan ämnesmässig överensstämmelse
skall krävas än sådan som är av avgörande betydelse för nämnda studiemål.

Bedömningar enligt denna artikel skall göras under medverkan av
närmast berörda sakkunniga instans eller instanser vid den läroanstalt
där den studerande vill utfå bevis om examen eller del av examen (motsvarande).

Artikel 5

För de studier som vid tillämpning av artikel 3 och artikel 4 beräknas
återstå för den studerande, innan det avsedda studiemålet uppnås,
skall vid vederbörande läroanstalt upprättas ett konkret program. Detta
kan vid behov upprättas successivt.

* Avtal mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om kulturellt
samarbete

Avtalet undertecknades den 15 mars 1971 och trädde i kraft den 1 januari
1972.

Danmarks, Finlands, Islands, Norges och Sveriges regeringar,
vilka utgår från den nära kulturgemenskapen i Norden,
vilka lägger stor vikt vid det vitt förgrenade och omfattande samarbete,
som äger rum under medverkan av Nordiska rådet och andra samarbetsorgan,
och

vilka hänvisar till Samarbetsöverenskommelsen mellan Danmark, Finland,
Island, Norge och Sverige av år 1962,
har överenskommit om följande.

Artikel 3

Samarbetet på utbildningsområdet skall inriktas på

a. utbildningens mål, innehåll och medel,

b. utbildningssystemets struktur,

c. pedagogiskt utvecklingsarbete.

Härvid skall avtalsparterna

d. främja undervisningen i de andra nordiska ländernas språk, kultur och
samhällsförhållanden,

UbU 1976/77: 1

e. vidga möjligheterna för studerande och andra hemmahörande i ett
nordiskt land att utbilda sig och avlägga examen vid de övriga nordiska ländernas
utbildningsanstalter,

f. inrätta gemensam utbildning eller gemensamma utbildningsinstitutioner,
i synnerhet inom de mest avancerade och specialiserade utbildningslinjerna,

g. åstadkomma ömsesidigt erkännande av examina, delexamina och andra
prestationsbeskrivningar,

h. söka samordna den offentligt anordnade utbildning som syftar till att
ge behörighet för viss yrkesutövning, på så sätt att den ger samma behörighet
i alla de avtalsslutande staterna,

i. söka tillgodose önskemål från medborgare i ett nordiskt land som bor i
ett annat nordiskt land om undervisning på hans modersmål.

UbU 1976/77:1

Bilaga 2

Universitetskanslersämbetets (UKÄ:s) bestämmelser 1976-06-14 om
tillgodoräknande av prov vid universitet eller motsvarande läroanstalt i
Danmark, Finland, Island, eller Norge

Regeringen har 1976-04-22 utfärdat förordning om nordisk tentamensgiltighet
(1976: 275). Förordningen trädde i kraft 1976-06-09. I förordningen
föreskrivs att studerande vid svenskt universitet, karolinska institutet,
högskolan i Luleå eller svensk teknisk högskola får tillgodoräkna
sig godkänt prov som avlagts vid universitet eller motsvarande läroanstalt
i Danmark, Finland, Island eller Norge enligt bestämmelser som
UKÄ meddelar. När UKÄ meddelar sådana bestämmelser för studerande
vid filosofisk fakultet skall UKÄ beakta de beslut angående nordisk
tentamensgiltighet som Nordiska ministerrådet har meddelat 1975-06-12.

I Nordisk utredningsserie 3/74 publicerades ett inom nordiska kultursekretariatet
1973-12-01 avgivet förslag till nordisk tentamensgiltighet.
Över detta förslag avgavs under 1974 yttranden av UKÄ, efter hörande
av rektorsämbetena vid universiteten, högskolorna i Linköping
och Luleå samt tekniska högskolan i Stockholm, ävensom av centrala
studiestödsnämnden och Sveriges förenade studentkårer.

UKÄ upphäver dels UKÄ:s allmänna bestämmelser 1965-12-31 om
tillgodoräknande av akademiska prov, som avlagts i Danmark, Finland,
Island eller Norge, dels UKÄ:s bestämmelser 1969-04-15 om tillgodoräknande
av akademiska prov i vissa rättsvetenskapliga ämnen, som avlagts
i Danmark, Finland eller Norge.

UKÄ meddelar följande bestämmelser.

Bestämmelser om tillgodoräknande av godkänt prov vid filosofisk fakultet
(motsvarande) i Danmark, Finland, Island eller Norge

1. Bestämmelserna avser sådana fall, där en studerande, oavsett om
han tidigare har varit inskriven vid svensk filosofisk fakultet eller inte,
efter studier vid filosofisk fakultet (motsvarande) i Danmark, Finland,
Island eller Norge vill tillgodoräkna dessa studier för att avlägga examen,
som anges i 9 § kungörelsen (1969: 50) om utbildning vid de filosofiska
fakulteterna, eller för att få betyg över enskild studiekurs enligt
föreskrifterna i samma kungörelse.

2. Tillgodoräknande som avses i punkt 1 skall grundas på nordiska
ministerrådets beslut 1975-06-12 angående nordisk tentamensgiltighet.

3. Studerande, som vill tillgodoräkna studier vid filosofisk fakultet
(motsvarande) i Danmark, Finland, Island eller Norge, har att göra ansökan
därom till rektorsämbetet vid den läroanstalt, där han avser att
avlägga examen eller att förvärva betyg över studiekurs. Han skall bifoga
de betygsavskrifter, studieplaner och övriga handlingar, med vilka
han vill styrka sin ansökan.

4. Rektorsämbetet har att, innan beslut om tillgodoräknande fattas, i

UbU 1976/77:1

mån av behov inhämta yttrande i ärendet från vederbörande utbildningsnämnd
och institution.

5. Rektorsämbetet skall upprätta ett studieprogram för sökanden.
Detta kan, alltefter sökandens studiemål, avse en eller flera studiekurser.
När sökandens studiemål är att avlägga hel examen, skall programmet
ange vilka studiekurser och kurser som skall inhämtas för att bevis om
examen skall kunna utfärdas. Motsvarande skall gälla när studiemålet
avser del av examen (viss eller vissa studiekurser).

6. Tillgodoräknande enligt dessa bestämmelser får inte avse mindre
studieenhet än hel studiekurs om minst 10 poäng eller — inom studiekurs
— hel kurs om minst 5 poäng. Inom ramen för examen om 120
respektive 140 poäng får studier motsvarande högst 100 respektive 120
poäng tillgodoräknas och för sekreterarexamen högst 60 poäng.

7. Vid rektorsämbetets handläggning av ärende enligt dessa bestämmelser
skall iakttagas de allmänna mål och riktlinjer som enligt gällande
svenska examensbestämmelser och andra föreskrifter av regeringen
eller UKÄ finns fastställda beträffande vederbörande examens
omfattning, inriktning och huvudsakliga innehåll.

8. I den studerandes examensbevis (motsvarande bevis) redovisas studier
som av rektorsämbetet befunnits motsvara hel studiekurs på följande
sätt.

På originalspråket införs dels vederbörlig ämnesbeteckning (motsvarande),
dels beteckningen på ifrågavarande studiekurs (motsvarande).

Vidare anges det poängtal som studiekursen skall anses omfatta, det
utländska vitsordet samt, där så är möjligt, datum för detta vitsord och
den utländska läroanstaltens namn.

9. Studerande skall av rektorsämbetet vid den läroanstalt där han
avser att avlägga examen eller att förvärva betyg över studiekurs kunna
få förhandsbesked beträffande möjligheten att tillgodoräkna studier vid
filosofisk fakultet (motsvarande) i Danmark, Finland, Island eller Norge.
För förhandsbesked skall dessa bestämmelser gälla i tillämpliga delar.

10. Rektorsämbetet har att meddela de ytterligare föreskrifter och anvisningar
som kan behövas för handläggningen av ärende enligt dessa
bestämmelser.

Bestämmelser om tillgodoräknande av godkänt prov vid annan än
filosofisk fakultet (motsvarande) i Danmark, Finland, Island eller Norge

Tillgodoräknande av godkänt prov vid annan än filosofisk fakultet
(motsvarande) i Danmark, Finland, Island eller Norge sker enligt beslut
av rektorsämbetet i varje särskilt fall. Rektorsämbetet skall därvid
i tillämpliga delar beakta dels nordiska ministerrådets beslut 1975-06-12
om nordisk tentamensgiltighet, dels UKÄ:s bestämmelser 1976-06-14
om tillgodoräknande av godkänt prov vid filosofisk fakultet (motsvarande)
i Danmark, Finland, Island eller Norge.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1976 760054