Med anledning av motion om rostfria bilavgassystem (Betänkande 1978/79:NU15 Näringsutskottet)

NU 1978/79:15

Näringsutskottets betänkande
1978/79:15

med anledning av motion om rostfria bilavgassystem
Ärendet

1 motionen 1977/78:1312 av Lars Ulander m. fl. (s) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär en skyndsam utredning om möjligheterna att förse alla
nya bilar som säljs i Sverige med rostfria avgassystem ägnade att fungera
under bilens hela livslängd.

Motorbranschens riksförbund, Sveriges bilindustri- och bilgrossistförening
och Gränges Nyby AB haravgett remissyttranden över motionen. Skrivelser i
ärendet har inkommit från bl. a. Korrosionsinstitutet m. fl.

Motionen

Praktiskt taget alla bilar som säljs i Sverige är försedda med dåliga
avgassystem, anför motionärerna. Systemen är vanligen tillverkade av kolstål
och har en livslängd av i genomsnitt ett år och åtta månader. Det finns flera
förklaringar till att enskilda bilägare inte byter till rostfria avgassystem. Den
vanliga orsaken är enligt motionärerna att ett sådant byte är privatekonomiskt
rationellt endast om bilägaren tänker behålla bilen tillräckligt länge.
Vidare har sannolikt bilbranschen, med höga förtjänstmarginaler på reservdelar
till bilar, ett ekonomiskt intresse av att tillhandahålla dåliga avgasrör.
Det finns, säger motionärerna, inte något skäl för samhället att acceptera
detta resursslöseri. Om biltillverkarna tvingades förse bilarna med rostfria
avgasrör skulle konsumenterna spara inemot 800 milj. kr. per år och
samhället energi motsvarande 160-250 milj. kWh per år genom att färre
avgassystem skulle behöva tillverkas.

Tidigare riksdagsbehandling av likartat ärende

På förslag av näringsutskottet (NU 1977/78:18) avslog riksdagen hösten
1977 en motion som syftade till en utredning av de material- och energiaspekter
som kan läggas på vårt lands bilbestånd. Motionärerna hade särskilt
uppmärksammat betydelsen av rostskador på avgassystemen. Utskottet
ansåg inte att det behövdes något uttalande av riksdagen om en sådan
utredning. Härvid hänvisade utskottet främst till Korrosionsinstitutets och
AB Svensk Bilprovnings arbete. Också insatser som konsumentverket hade
gjort eller planerade betraktade utskottet som väsentliga när det gällde att
uppnå de syften som motionärerna ville främja.

1 Riksdagen 1978/79. 17 sami. Nr 15

NU 1978/79:15

Åtgärder av konsumentverket

Rapport om bilunderhåll

Konsumentverket har år 1977 publicerat rapporten (1977:4) Bilunderhåll.
Den bygger på en kartläggning av bilägarnas skötsel och underhåll av sina
bilar. I anslutning härtill diskuterar verket vilka åtgärder som bör vidtas för att
förbättra förhållandena för konsumenterna. Ett särskilt avsnitt ägnas åt
avgassystem i personbilar.

Utgångspunkten är att de mest förekommande avgassystemen, de s. k.
kolstålssystemen, har en mycket kort livslängd. Rostskador medför att
systemet måste bytas åtskilliga gånger under en bils livslängd. Enligt
undersökningen tvingades år 1976 60 % av landets alla bilägare att reparera
avgassystemet. Konsumentverket drar slutsatsen att den genomsnittliga
livslängden för dagens avgassystem är ca ett år och åtta månader. Verket
betecknar detta förhållande som närmast oacceptabelt för bilägaren och
samhället och sammanfattar avsnittet om avgassystem på följande sätt (s.
168):

AB Svensk Bilprovnings årliga rapporter visar avgassystemens brister från
trafiksäkerhetssynpunkt.

Defekta avgassystem kan ge upphov till läckage av giftiga avgaser och kan
därför i vissa situationer betraktas som ett direkt miljöproblem.

Omsättningen av avgassystem uppgår till uppskattningsvis ca 500 miljoner
kronor årligen. Bilägarnas årliga kostnader för avgassystem skulle kunna
sänkas drastiskt om en övergång till rostfria avgassystem skedde i samband
med nybilsproduktionen. Även en satsning på rostfria avgassystem avseende
ersättningsmarknaden skulle ge betydande hushållsekonomiska fördelar.

Enligt gjorda beräkningar skulle en övergång till rostfria avgassystem vid
bilproduktionen medföra energimässiga besparingar för samhället av storleksordningen
0,3-0,5 TWh per år.

Biltillverkarnas ointresse att reellt satsa på en utveckling av korrosionshärdiga
avgassystem som förtjänar denna benämning är frapperande.
Bärande skäl för att avgassystem inte skall ha en livslängd i paritet med
flertalet övriga fordonskomponenter synes inte föreligga. Under senare år har
åtskilliga biltillverkare låtit aluminisera avgassystemen och man uppger att
detta bör öka livslängden med i genomsnitt ca 50 %. Enligt undersökningen
kunde livslängden på dagens avgassystem (som till en del inkluderar
aluminiserade system) beräknas till ca ett år och åtta månader i genomsnitt.
En ökning av livslängden med 50 % ger en genomsnittlig total livslängd av
endast 2,5 år, vilket fortfarande skulle innebära att avgassystem måste bytas
ca fem till sex gånger under bilens livstid. Detta kan från konsumentsynpunkt
inte anses acceptabelt.

Enligt 3 § marknadsföringslagen (MFL) kan näringsidkare åläggas att
lämna sådan information som är av särskild betydelse från konsumentsynpunkt.
Under åberopande av tidigare angivna skäl måste livslängden för
avgassystem och därmed beroende kostnader för reparation/byte anses vara
sådan information. För närvarande informeras inte bilköparen om förhållanden
såsom avgassystemets livslängd och kostnader för byte i samband
med marknadsföringen av nya personbilar.

NU 1978/79:15

Enligt korrosionsinstitutets beräkningar kan bilägaren spara betydande
belopp om han/hon byter till rostfritt avgassystem även då bilen är gammal.
Föreliggande undersökning visar dock att bilägarna inte är helt bekanta med
de olika fördelar som ett vältillverkat rostfritt avgassystem erbjuder.
Bilbranschen bör, mot bakgrund av 3 § MFL, medverka till att bilägare bättre
informeras om fördelarna av byte till rostfria avgassystem.

En bilägare som på ett tidigt stadium utrustat sin bil med ett rostfritt
avgassystem bör vid ett eventuellt bilbyte få sin bil högre värderad i
jämförelse med en motsvarande bil med vanligt avgassystem. Bilägarens
benägenhet att reparera kortsiktigt, dvs. till lägsta möjliga kostnad (ordinärt
avgassystem), skulle därmed minska till gagn för senare ägare till bilen.
Bilbranschen bör verka för att sådan förbättrad selektiv inbytesvärdering
kommer till stånd.

Nyligen vidtagna och planerade åtgärder

I en promemoria som har upprättats inom konsumentverket i september
1978 sammanfattas de åtgärder som hittills har vidtagits. Vidare redogörs för
olika handlingsalternativ i framtiden.

Fyra utgångspunkter anges i promemorian:

o Några tekniska problem att tillverka rostfria avgassystem föreligger inte.
Uttalandet görs på grundval av uppgifter från svensk specialstålsindustri
och från en utländsk biltillverkare som utrustar sina bilar med rostfria
system.

o Bilägarnas utgifter för byte och reparation av avgassystem uppskattas till
drygt 500 milj. kr. per år.
o Merkostnaden för byte till rostfritt avgassystem kompenseras i normalfallet
redan inom två år.
o Traditionella avgassystems oförmåga att motstå korrosion ger upphov till
miljö-, trafiksäkerhets- och energiproblem.

Av promemorian framgår att konsumentverket under budgetåret 1977/78
har haft överläggningar med fyra ledande biltillverkare och generalagenter,
nämligen AB Volvo, Ford Motor Company AB, Svenska Volkswagen AB och
Saab-Scania AB. Företagen har uppmanats utfästa sig att väsentligt förbättra
livslängden på avgassystem i nya personbilar och att tillhandahålla rostfria
system som ett alternativ i sin reservdelsförsäljning.

Enligt promemorian har berörda företag en positiv grundinställning till att
nyproducerade personbilar i framtiden förses med bättre avgassystem. Några
bindande, löften har dock inte givits. Eventuell lagstiftning måste enligt
företagen utformas så, att endast funktionskraven preciseras, eftersom krav
på bestämda material hämmar produktutvecklingen. Företagen har också
hävdat att svenska särbestämmelser för avgassystem medför betydande
svårigheter framför allt för utländska tillverkare, vilkas produkter endast till
mindre del avsätts i Sverige. 1 samband härmed har företagen antytt att
sådana bestämmelser kan uppfattas som tekniska handelshinder.

1* Riksdagen 1978/79. 17 sami. Nr 15

NU 1978/79:15

När det gäller tillhandahållande av rostfria avgassystem som ett alternativ i
reservdelsförsäljningen omtalas det i promemorian att Saab har meddelat att
man inom kort kommer att utvidga sitt redan existerande sortiment. Volvo
har ställt i utsikt att före år 1979 utveckla rostfria avgassystem till sin
eftermarknad. Volkswagen och Ford har däremot förklarat detta vara
omöjligt och som argument anfört att priset skulle bli för högt därför att
tillverkningsserierna blir alltför korta och utvecklingskostnaderna oproportionerligt
höga.

I promemorian ges också vissa uppgifter om marknadsutvecklingen. Sedan
rapporten Bilunderhåll publicerades har konsumentverket fått ett stort antal
förfrågningar från konsumenter om rostfria avgassystem. Ett ökat intresse
har även märkts hos det enda svenska företag som har specialiserat sig på
import och försäljning av rostfria system. Konsumentverket har inhämtat att
marknadstäckningen för rostfria avgassystem i Storbritannien nu utgör ca
4 %. Ett engelskt system har på försök introducerats på den svenska
marknaden genom Oljekonsumenternas förbund (OK). Två specialstålverk i
Sverige har startat viss försöksverksamhet med tillverkning.

I detta sammanhang påpekas i promemorian att introduktionen av rostfria
avgassystem på den svenska marknaden kan försvåras av det faktum att en
del konventionella avgassystem är mönsterskyddade. Konsumentverket
uppger att förhållandet under hand har påtalats för näringsfrihetsombudsmannen.
En annan svårighet kan vara att vissa normer beträffande avgasutsläpp
gäller i Sverige fr. o. m. 1976 års bilmodeller. Det är inte helt klarlagt
om rostfria eller andra korrosionsbeständiga avgassystem påverkar avgasernas
sammansättning, men verket bedömer att gällande krav på avgasutsläppen
inte står i konflikt med ett ökat utnyttjande av rostfria system.

Konsumentverkets fortsatta arbete med hithörande frågor kan enligt
promemorian bestå i åtgärder som riktas mot konsumenterna, mot biltillverkarna
inkl. generalagenterna och mot bilbranschen i övrigt (verkstäder,
reservdelsdistributörer m. fl.).

Som enda handlingsalternativ när det gäller åtgärder riktade mot konsumenterna
anges information. Konsumentverket har enligt promemorian
redan gjort vad som ligger inom rimliga gränser. Åtgärderna har bestått i
publicering och distribution av rapporten Bilunderhåll, presskonferenser i
samband härmed, information till kommunala konsumentvägledare samt
artiklar i dags- och fackpress, inkl. verkets tidskrift Råd & Rön. En förändrad
efterfrågan på den s. k. ”eftermarknaden” kan på lång sikt leda till större
benägenhet hos bil- och verkstadsbranschen att leverera rostfria avgassystem.

Tre typer av åtgärder riktade mot biltillverkarna inkl. generalagenterna
diskuteras i promemorian:

- Förhandlingarom att införa rostfria avgassystem i nybilstillverkningen.
Sådana förhandlingar kan ge effekter i massmedia, men förhandlingsresultatet
är osäkert på grund av att förhandlingarna måste föras med utgångs -

NU 1978/79:15

punkt i allmänna konsumentaspekter.

- Förhandlingar mot bakgrund av 3 § marknadsföringslagen (1975:1418).
Företagen bör kunna åläggas lämna uppgift om komponenters livslängd i
samband med marknadsföring av nya bilar. En negativ information, av typen
”Våra bilar har inte rostfria avgassystem”, skulle kunna krävas. Billeverantören
skulle också kunna åläggas att lämna uppgift om beräknad totalkostnad
för erforderligt antal byten av avgassystem under bilens livslängd.

- Krav på att märkesföretag regelmässigt saluför rostfria avgassystem som
alternativ till sina vanliga system. Det påpekas att endast ett märke (Saab)
erbjuder ett sådant alternativ.

Mot bilbranschen i övrigt (verkstäder, reservdelsdistributörer) skisseras i
promemorian två typer av åtgärder:

- Förbättrad information vid verkstadsreparationer. Förhandlingar med
Motorbranschens riksförbund kan leda till att förbättrad information om
rostfria avgassystem lämnas i samband med att bilägaren besöker verkstaden.

- Förbättrad information vid försäljning av begagnade bilar. Om krav
ställs på information huruvida en begagnad bil har försetts med rostfritt
avgassystem torde bilhandeln komma att använda en mer differentierad
inbytesvärdering av begagnade bilar.

Uppdrag åt statens trafiksäkerhetsverk

Regeringen uppdrog den 28 september 1978 åt statens trafiksäkerhetsverk
att överväga vissa frågor rörande fordons bulleremission. Bl. a. skall verket
utreda möjligheterna att utforma kvalitetskrav på ljuddämpningsutrustning
för fordon.

1 en till beslutet fogad promemoria anförs bl. a. följande:

Rikspolisstyrelsen har framhållit att regler om typgodkännande av avgassystem
är ett oavvisligt krav om bestämmelserna skall kunna övervakas.
Trafiksäkerhetsverket har erinrat om att denna fråga har diskuterats tidigare,
varvid man funnit svårlösta tekniska problem. Det bör uppmärksammas att
frågan gäller inte endast avgassystem utan även system för insugningsljuddämpning.
Det bör därför uppdras åt trafiksäkerhetsverket att utreda
möjligheterna att utforma kvalitetskrav på ljuddämpningsutrustning för
fordon. Om det visar sig möjligt att nå fram till ett system för typgodkännande
är detta självfallet av stor betydelse ur övervakningssynpunkt.

Remissyttranden

Motionen avstyrks av Motorbranschens riksförbund och Sveriges bilindustri-
och bilgrossistförening.

Som skäl anför Motorbranschens riksförbund i huvudsak följande.

Bilägarnas intresse för rostfria avgassystem är svagt. Avgasrör har blivit en
lågprisvara med mindre marginaler. Televerket monterade år 1972 på försök

NU 1978/79:15

rostfria avgassystem i 330 bilar, men inget finns kvar i dag. Rostfria system
fungerar inte under hela bilens livslängd, något som beror bl. a. på
vibrationer, sot och mekaniska skador. Svetsning av rostfria avgassystem kan
enligt uppgifter i tidningen Metallarbetaren medföra cancerrisker.

Förbundet anför vidare att ett krav på rostfria avgassystem har vissa
”tekniska, kommersiella och politiska konsekvenser”, som förbundet
sammanfattar i följande punkter:

O 1 de jämförelser som förekommit mellan olika avgassystem har rostfritt
ställts mot svartplåt när det gäller livslängd men mot aluminiserad plåt när
det gäller kostnader.

O Aluminiserad plåt har givit förbättrad livslängd och utvecklingen på det
området fortsätter. Motionens uppgift om livslängd hos avgassystem bör
ställas mot den aktuella branschuppfattningen att systemen håller ca 3 år
eller 4-6 000 mil. En bindning till ett visst material skulle dessutom spärra
utvecklingsmöjligheterna,
o Den svenska marknaden utgör i många fall bara 2 procent av utländska
leverantörers produktion. Krav på rostfria system skulle innebära hantverksmässig
specialinsats och kostnadsbesparingen riskerar att inskränkas
till ett minimum, samtidigt som man skymtar risker för irriterande
handelshinder. Tilläggas bör att ett globalt påbud om rostfria avgassystem
skulle omintetgöra tillgången på krom, som i det läget skulle behöva
reserveras för andra ändamål.

O Råvarutillgången på krom, som är en viktig beståndsdel för rostfria
material, är starkt koncentrerad till politiskt svårbedömbara områden. Man
räknar med att 90 procent av världens kromtillgångar finns i södra
Afrika.

o Om konsumenterna skulle göra inbesparingar i den storleksordning som
beskrivs i motionen skulle det innebära en i relation till detta minskad
sysselsättning i Sverige, inte minst för svensk stålindustri.

Sveriges bilindustri- och bilgrossistförening menar att frågan om ökad
livslängd ägnas mycket stort intresse inom bilindustrin och att det finns
anledning att vänta sig olika lösningar allteftersom utvecklingsarbetet
fortskrider och ytterligare erfarenheter vinns. Att fixera detta utvecklingsarbete
till en viss lösning ger inte konsumenterna den bästa och mest
ekonomiska produkten, anför föreningen. En lagstiftning av den typ
motionärerna begär skulle leda till betydande tekniska problem, ökade
kostnader, risk för oförutsedda serviceproblem och till handelspolitiska
komplikationer.

Föreningen preciserar sin kritik av motionärernas förslag enligt i huvudsak
följande punkter:

O Uppgiften i motionen att avgassystemen i genomsnitt håller i ett år och åtta
månader är knappast rättvisande. Det pågår idag ett betydelsefullt
utvecklingsarbete i syfte att förlänga systemens livslängd. Man har därvid i
ett flertal fall valt aluminiserade system. Det är ännu för tidigt att bedöma
den verkliga livslängden för dessa förbättrade system men den är med all
sannolikhet väsentligt längre än tidigare enkla kolstålssystems. Produktutvecklingen
på området fortsätter.

NU 1978/79:15

O Intresset för rostfria avgassystem har endast gjort sig gällande i Sverige och
Finland, som utgör en mycket liten del av den europeiska bilmarknaden.
De europeiska bilfabrikerna levererar endast någon eller några procent av
sin tillverkning till dessa marknader. Bilägarnas intresse för de rostfria
system som erbjuds på eftermarknaden är mycket ringa.

O Man anser inom bilindustrin att uppgiften att de rostfria systemen fungerar
bilen ut knappast är realistisk. Mekaniska skador genom yttre åverkan är
vid sidan av korrosion en vanlig anledning till att avgassystem måste bytas.
De rostfria systemen utsätts för vibrationsskador i minst lika hög grad som
kolstålssystemen, speciellt som rostfritt material otvivelaktigt ställer större
krav på bl. a. svetsförfarandet. Man riskerar också att funktionen nedsätts
vartefter systemen utsätts för sot och andra avlagringar. De rostfria
avgassystemens inverkan när det gäller bilavgaserna på grund av sådana
avlagringar har ej studerats. Rostfria ljuddämpningssystem har vidare
rapporterats ge upphov till ett mer högfrekvent buller som subjektivt
upplevs som mer obehagligt. Vem tar för övrigt ansvaret gentemot
konsumenten för de uttalanden som idag görs om de rostfria avgassystemens
långa livslängd? Bilindustrin anser sig inte ha stöd för sådana
uttalanden.

O Uppgiften att de rostfria avgassystemen i massproduktion skulle kosta
mindre än 30 % mer än kolstålssystemen är inte realistisk. Hos de flesta
tillverkare innebär särskilda svenska krav att man tvingas bryta ut en del av
produktionen ur den automatiska tillverkningen av avgassystem och
tillgripa en mer hantverksmässig tillverkning för den exklusiva svenska
marknaden. Det är uppenbart att den proceduren är väsentligt mycket
dyrare. Det resonemang som redovisas i motionen är ytterligt förenklat.
O Om man i Sverige skulle utfärda föreskrifter om materialval (rostfritt stål)
när det gäller avgassystem, innebär detta att man binder den tekniska
utvecklingen och förhindrar andra lösningar som från bilägarens synpunkt
är mer fördelaktiga. Ett optimerat avgassystem kräver att differentierade
materialkvaliteter används i systemets olika delar med hänsyn till de olika
påkänningarna. Ett svenskt särkrav skulle dessutom innebära att man
etablerar ytterligare handelshinder, som fördyrar bilarna och isolerar den
svenska marknaden. En sådan utveckling är knappast rimlig.

Vare sig det sker en lagstiftning eller inte angående rostfria avgassystem i
Sverige, kommer marknadens krav successivt att pressa bilfabrikanterna att
låta nybilsproduktionen få rostfria avgassystem, anför Gränges Nyby AB.
Företaget redovisar en positiv inställning till motionärernas synpunkter och
uttalar att deras uppgifter vad beträffar bilfabrikanternas inställning till
problemet är riktiga. Det är, anför företaget, från konsumentsynpunkt
givetvis helt felaktigt att ha så kort livslängd på avgassystem som den man
har i dag.

I yttrandet tar företaget också upp frågan om avgassystem som gjorts i
rostfritt stål är sprickkänsliga, speciellt i svetsfogar. Enligt företaget är så fallet
vad beträffar vanligt s. k. 18-8 stål (SIS 2333). Men det finns numera ferritiska
materialkvaliteter som ej har denna sprickkänslighet, varför Gränges Nyby
AB anser att materialproblemet är löst. Företaget redovisar också vissa
beräkningar enligt vilka svensk specialstålsindustri skulle gynnas vid en
allmän övergång till avgassystem av rostfritt stål.

NU 1978/79:15

Utskottet

I motionen 1977/78:1312 begärs att riksdagen skall uttala sig för en
utredning om möjligheterna att förse nya bilar med rostfria avgassystem,
ägnade att fungera under bilens hela livslängd. Motionärerna menar att de
flesta avgassystem i bilar har kort livslängd och att bilägarna därför drabbas av
onödiga kostnader. Nuvarande ordning medför också ett onödigt resursslöseri,
anför de.

Företrädare för biltillverkare, bilimportörer, bilförsäljare och bilreparationsverkstäder
- Sveriges bilindustri- och bilgrossistförening och Motorbranschens
riksförbund - anför en rad skäl mot ökad användning av rostfria
bilavgassystem. Sammanfattningsvis torde dessa skäl innebära att man tar
avstånd från motionärernas tankegångar. Yttrandena har redovisats utförligt
i föregående avsnitt.

Hösten 1977 behandlade utskottet (NU 1977/78:18) en motion vars syfte
delvis var likartat med den nu aktuella motionens. Den avstyrktes av
utskottet och avslogs av riksdagen. Utskottet hänvisade därvid bl. a. till
insatser som konsumentverket hade gjort eller planerade. Dessa betraktades
som väsentliga när det gällde att uppnå de syften som motionärerna ville
främja.

Under det gångna året har konsumentverket gjort en rad insatser för att
hållbarare avgassystem för bilar skall bli lättare tillgängliga. Vidare har
regeringen nyligen uppdragit åt statens trafiksäkerhetsverk att utreda
möjligheterna att utforma kvalitetskrav på ljuddämpningsutrustning för
fordon.

Utskottet kan inte instämma i de båda branschorganisationernas kategoriska
kritik av tanken på ökad användning av rostfria bilavgassystem.
Utskottet förutsätter att konsumentverket även i fortsättningen bevakar
hithörande frågor och på olika sätt tar till vara bilkonsumenternas intresse av
att biltillbehör uppfyller vissa kvalitetskrav. Regeringens uppdrag nyligen till
trafiksäkerhetsverket visar att också andra aspekter på frågan bevakas genom
myndigheternas försorg. Det finns enligt utskottets mening inte anledning
för riksdagen att initiera ytterligare utredningsarbete enligt motionärernas
förslag.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1977/78:1312.

Stockholm den 28 november 1978

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

NU 1978/79:15

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Bengt Sjönell (c), Hugo Bengtsson (s), Fritz
Börjesson (c). Arne Blomkvist (s). Sven Andersson i Örebro (fp), Nils Erik
Wååg(s), Birgitta Hambraeus (c), Margaretha af Ugglas (m), Lilly Hansson (s),
Karl-Anders Petersson (c), Sten Svensson (m), Wivi-Anne Radesjö (s), Rune
Johansson i Ljungby (s) och Hugo Bergdahl (fp).

Särskilt yttrande

av Nils Erik Wååg (s):

En stor del av det buller vi tvingas leva med orsakas av fordon med
otillräckliga ljuddämpare.

Som rikspolisstyrelsen framhållit måste regler om typgodkännande
utfärdas för att ljuddämpningen skall kunna kontrolleras.

Det lidande som onödigt avgasbuller åsamkar dem som nödgas bo intill
större vägar och i tätorter samt de kostnader samhället inte kan undgå i
framtiden för att skydda människor mot bullerskador motiverar skärpta krav
på dämpning av buller från motorfordon.

Det angelägnaste kvalitetskravet på avgasutrustningar gäller således deras
funktion. I det uppdrag regeringen den 28 september 1978 gav statens
trafiksäkerhetsverk är regler för ljuddämpningsutrustningar ett viktigt
krav.

GOTAB 58780 Stockholm 1978