Med anledning av motion om restitution av kyrkoskatt (Betänkande 1979/80:SkU3 Skatteutskottet)

SkU 1979/80:3

Skatteutskottets betänkande
1979/80:3

med anledning av motion om restitution av kyrkoskatt
Motionen

I motionen 1978/79:834 av Birger Rosqvist (s) och Jan Bergqvist (s)
hemställs att riksdagen hos regeringen begär sådan ändring i gällande
skattelag att möjlighet ges för den som utträtt ur svenska kyrkan och erlagt
sjömansskatt att restitution kan erhållas å del av erlagd skatt till den kyrkliga
kommunen.

Gällande bestämmelser m. m.

Enligt 66 § lagen (1961:436) om församlingsstyrelse skall församlings
medelsbehov, i den mån det ej fylls på annat sätt, täckas med församlingsskatt.
Församlingsskatten utgår såsom allmän kommunalskatt (82 §). Enligt
1 § lagen (1951:691) om viss lindring i skattskyldigheten för den som icke
tillhör svenska kyrkan (dissenterskattelagen) utgår emellertid församlingsskatten
för den som utträtt eller av annat skäl inte tillhör svenska kyrkan med
endast 30 % av den fastställda utdebiteringen. Nedsättningen motiveras av
att icke-medlem i princip inte bör betala den del av församlingsskatten som
hänför sig till kyrkans uppgifter av religiös natur, utan endast den del som
avser att täcka församlingarnas kostnader för borgerliga angelägenheter.

Sjömän ombord på fartyg som är hemmahörande i de nordiska länderna
erlägger en definitiv källskatt för sin inkomst ombord enligt principer som är
gemensamma för de nordiska länderna. Reglerna för sjömän på svenska
fartyg återfinns i lagen (1958:295) om sjömansskatt och innebär i korthet
följande.

Svensk sjömansskatt utgår för samtliga sjömän på svenska handelsfartyg
av viss storlek i s. k. närfart och fjärrfart, oavsett om de är bosatta här i landet
eller ej. Fördem som är bosatta utanför Norden är dock skatten 10 % lägre än
för sjömän som är bosatta i de nordiska länderna. Skatten utgår enligt
särskilda sjömansskattetabeller. Dessa tabeller fastställs av riksskatteverket
enligt vissa grunder som beslutats av riksdagen, senast 1978 i samband med
de ändringar som då genomfördes beträffande den statliga inkomstskatten.
Tabellerna anpassades 1978 till penningvärdeutvecklingen under de senaste
åren och till den höjda medelutdebiteringen i de typiska sjömanslänen.
Medelutdebiteringen i dessa län - Stockholms, Göteborgs och Bohus samt
Malmöhus län - var då 28,50 kr., och tabellerna grundar sig på en kommunal
utdebitering av 28 kr.

Skatten tillfaller i sin helhet staten. De svenska kommunerna och

1 Riksdagen 1979/80. 6 sami. Nr 3

SkU 1979/80:3

landstingskommunerna kompenseras dock för skattebortfallet.Kompensationen
beräknas schablonmässigt till sammanlagt 75 % av den sjömansskatt
som erlagts av sjömän bosatta inom kommunen (4 §). Ersättning utgår
emellertid endast till de borgerliga kommunerna, däremot inte till församlingarna.
Beträffande denna fråga anförde departementschefen i propositionen
1958:92 att det knappast anförts tillräckliga skäl för att dela upp
ersättningen mellan borgerlig och kyrklig kommun. Han erinrade om att man
i andra sammanhang, då det gällt avsevärt mycket större belopp, låtit hela
ersättningen tillfalla den borgerliga kommunen. Det väsentliga var enligt
hans mening att medlen kommer kommunmedlemmarna till godo. Med
hänsyn härtill och då fördelningens genomförande skulle medföra ett icke
oväsentligt administrativt merarbete förordade departementschefen att hela
beloppet skulle tillfalla den borgerliga kommunen.

Församlingsskatten utgjorde enligt Årsbok för rikets kommuner 1978
exempelvis 0,46-0,71 kr. i Stockholm, 0,85 kr. i Göteborg och 0,80 kr. i
Malmö.

Utskottet

Skatt till svenska kyrkans församlingar utgår såsom allmän kommunalskatt.
Fysisk person som inte tillhör svenska kyrkan erlägger emellertid
församlingsskatt med endast 30 % av den utdebitering som fastställts för den
församling där han är bosatt.

I motionen 1978/79:834 yrkas att motsvarande principer skall införas för
sjömansskatten, så att den som utträtt ur svenska kyrkan och erlagt
sjömansskatt skall kunna erhålla restitution av den del av skatten som kan
hänföras till medlemsavgift till kyrkan.

Sjömansskatten är en definitiv källskatt som tas ut på sjömännens inkomst
ombord. De nuvarande tabellerna fastställdes 1978 och beräknades med
hänsyn till en kommunal utdebitering av 28 kr. Den genomsnittliga
utdebiteringen för de typiska sjömanslänen var då något högre, 28:50 kr.
Skatten tillfaller i sin helhet staten, men staten lämnar en schablonmässigt
beräknad kompensation till kommunerna för bortfall av kommunalskatt från
de sjömän som är bosatta i de olika kommunerna. Som framgår av den
tidigare redogörelsen utgår sådan kompensation endast till de borgerliga
kommunerna, däremot inte till de kyrkliga kommunerna.

Sjömansskatten tillfaller således inte till någon del svenska kyrkans
församlingar. Sjömansskattetabellerna har dock beräknats med hänsyn till
hela den genomsnittliga kommunala utdebiteringen i vissa län. Å andra sidan
kan framhållas att denna skatteform ärschabloniserad och endast i begränsad
utsträckning tar hänsyn till alla faktorer som beaktas vid den vanliga
inkomstbeskattningen. Det förtjänar också att nämnas att de uppräkningar av
sjömansskattetabellerna som varit motiverade av de kommunalskattehöj -

SkU 1979/80:3

ningar som inträffat sedan sjömansskattens införande 1958, genomförts i
intervaller med flera års eftersläpning. Dessa förhållanden medför att
sjömansskatten totalt sett innebär fördelar för sjömännen jämfört med den
vanliga inkomstskatten, oavsett om de tillhör svenska kyrkan eller ej.

Redan av vad utskottet nu anfört torde framgå att frågan om kyrkoskatten
har en mer begränsad betydelse för sjömännen än för andra skattskyldiga.
Därtill kommer att sjömansskattereglerna gäller för alla ombordanställda
oavsett nationalitet och bosättningsland, låt vara att särskilda tabeller gäller
för dem som är bosatta utanför de nordiska länderna. Yrkandet i motionen
går därför knappast att förena med sjömansskattens konstruktion. Utskottet
avstyrker därför motionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1978/79:834.

Stockholm den 23 oktober 1979

På skatteutskottets vägnar:

ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c),
Rune Ångström (fp), Rune Carlstein (s), förste vice talmannen Ingegerd
Troedsson (m), Olle Westberg i Hofors* (s). Tage Sundkvist (c), Hagar
Normark* (s), Bo Lundgren (m), Curt Boström (s), Ingemar Hallenius (c), Bo
Forslund (s), Wilhelm Gustafsson (fp) och Egon Jacobsson (s).

*Ej närvarande vid betänkandets justering.

GOTA B 62705 Stockholm 1979