Med anledning av motion om översyn av åldersgränserna (Betänkande 1975/76:LU9 Lagutskottet)

LU 1975/76:9

Lagutskottets betänkande
1975/76:9

med anledning av motion om översyn av åldersgränserna
Motionen

I motionen 1975/76:206 av herr Hermansson m. fl. (vpk) yrkas

att riksdagen beslutar att hos regeringen begära

1. att en utredning tillsätts med uppgift att företa en på samhällslivets
alla områden omfattande översyn av inom lagstiftningen gällande åldersgränser,
som begränsar eller ger ungdomen olika rättigheter.

2. att på grundval av resultaten av en sådan översyn förslag föreläggs
riksdagen om revision av befintliga åldersgränser i syfte att skapa enhetlighet
och en på klart formulerade principer grundad utformning av berörda åldersgränser.

Till stöd för yrkandet framhåller motionärerna att de åldersgränser i lagstiftningen
som bestämmer då ungdomar får olika rättigheter ger en förvirrad
bild. Enligt motionärerna är de många och olika åldersgränserna uttryck
för en förmyndaraktig inställning till ungdomen och ger upphov till många
problem när det gäller att skapa medvetenhet om var de olika åldersgränserna
är dragna.

Nuvarande ordning

Inom utskottets kansli har upprättats en sammanställning över åldersgränser
inom olika sakområden. Sammanställningen är fogad som bilaga
till detta betänkande. Uppgifterna är i huvudsak hämtade från en liknande
sammanställning i en bilaga till lagutskottets betänkande LU 1973:31 med
anledning av motion om översyn av gällande åldersgränser för barn och
ungdom. Vid sammanställandet av uppgifterna har de lagändringar som
skett under åren 1973-1975 beaktats.

Tidigare riksdagsbehandling m. m.

Som ovan berörts väcktes vid 1973 års riksdag en motion om översyn
av åldersgränserna för barn och ungdom. Motionen blev föremål för en
omfattande remissbehandling. I sitt av riksdagen godkända betänkande (LU
1973:31) med anledning av motionen framhöll utskottet att det rådde en
relativt långt driven uppspaltning på olika åldersgränser och att denna i
förstone verkade förvirrande. En närmare granskning av de skilda åldersgränserna
och deras tillkomst visade emellertid enligt utskottet att de i
regel bestämts först efter särskilda överväganden. Att det därvid uppstått

1 Riksdagen 1975/76. 8 sami. Nr 9

LU 1975/76:9

ett system med rikt differentierade åldersgränser kunde enligt utskottets
mening förklaras av att åldersgränserna inom olika områden hade så väsensskilda
syften. I vissa fall skulle de vara avgörande för barns och ungdoms
rättsliga handlingsförmåga och rättsliga ansvarighet för sina handlingar, medan
de i andra fall tillkommit för att ge barn och ungdom ekonomisk och
social trygghet. Understundom hade barnens fysiska utveckling varit bestämmande
för åldersgränsen, och ibland hade den fastställts under hänsynstagande
till den ålder då barnen normalt nått en viss psykisk utveckling.

I likhet med vad Göta hovrätt anfört i sitt remissyttrande ansåg utskottet
att det skulle vara förenat med betydande svårigheter att inom en utredning
erhålla fackkunskap på alla de områden som en allmän översyn av åldersgränserna
skulle komma att omspänna. En sådan utredning syntes utskottet
inte heller erforderlig. Flertalet av de bestämmelser som reglerar åldersgränserna
hade tillkommit under senare tid och de var föremål för en löpande
översyn. Utskottet ville dock inte utesluta att det inom vissa områden kunde
finnas fall där gällande åldersgränser behövde samordnas på ett bättre sätt.
Detta motiverade emellertid i och för sig inte en allmän översyn av samtliga
åldersgränser. Utskottet erinrade om att inom justitiedepartementet upprättats
en promemoria med förslag till sänkning av myndighetsåldern m. m.
Som framgick av promemorian skulle en sänkning av myndighetsåldern
till 18 år komma att leda till att ett stort antal åldersgränser behövde justeras.

Mot bakgrund av det anförda fann utskottet att motionen inte borde
föranleda något initiativ från riksdagens sida. Utskottet ville dock understryka
att man i det fortsatta lagstiftningsarbetet borde eftersträva så enhetliga
åldersgränser som det var möjligt. En samordning av åldersgränserna
fick dock inte bli ett självändamål, utan varje åldersgräns måste bestämmas
så att den verkligen tillgodoser det syfte som den avser att stjäna.

På grundval av den nyssnämnda promemorian föreslogs i propositionen
1974:44 med förslag till lag om ändring i föräldrabalken, m. m. en sänkning
av myndighetsåldern från 20 till 18 år och motsvarande ändring av åtskilliga
andra 20-årsgränser inom vitt skilda rättsområden, exempelvis ärvdabalken,
religionsfrihetslagen, skatterättslig lagstiftning, barnavårdslagen, lagen med
särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare och rennäringslagen. I sitt
av riksdagen godkända betänkande (LU 1974:12) med anledning av propositionen
erinrade lagutskottet om att riksdagen år 1973 som vilande antagit
förslag till ny regeringsform, vari bl. a. åldern för rösträtt vid riksdagsval
bestämts till 18 år, samt framhöll att starka skäl talade för en motsvarande
sänkning av myndighetsåldern. Beträffande frågan, om en sänkning av myndighetsåldern
även borde påverka andra åldersgränser, anslöt sig utskottet
till det synsätt som kommit till uttryck i propositionen - och som väl stämde
överens med utskottets uttalande år 1973 - nämligen att en anpassning
borde ske nedåt överallt där den dåvarande åldersgränsen i väsentlig grad
påverkats av då gällande myndighetsålder, att någon ändring bara för att
vinna likformighet inte borde ske, om det på något område hade funnits

LU 1975/76:9

speciella skäl att behålla 20-årsgränsen, samt att i vissa fall resultatet av
pågående utredningar borde avvaktas innan slutlig ställning togs till om
berörda åldersgränser borde ändras.

Med anledning av bl. a. motionsyrkanden tog utskottet till närmare prövning
upp frågan om konsekvensändringar i barnavårdslagstiftningen och
rusdrycksförsäljningsförordningen samt lagstiftningen om studiestödssystemet
och på det skatterättsliga området. Utskottet avstyrkte bifall till motionsyrkandena
i denna del och tillstyrkte bifall till propositionen i motsvarande
del. Beträffande skälen till utskottets ställningstagande hänvisas
till betänkandet. I övrigt föranledde förslagen till konsekvensändringar ingen
erinran från utskottets sida.

Under den allmänna motionstiden vid 1975/76 års riksmöte har väckts
två motioner, 1975/76:742 och 1975/76:744, om ändring av åldersgränserna
inom studiestödssystemet. Motionerna har hänvisats till socialförsäkringsutskottet,
som kommer att behandla dem i betänkandet SfU 1975/76:23.

Vissa utredningar

Alkoholpolitiska utredningen, som tillkallats år 1965 för översyn av alkohol-
och nykterhetspolitiken, avgav år 1974 slutbetänkandet (SOU
1974:90) Alkoholpolitik. I betänkandet behandlar utredningen bl. a. frågan
om åldersgränser för inköp av rusdrycker och mellanöl (del 2 s. 306-309)
och föreslår härvidlag inte någon ändring av gällande föreskrifter på området.
Efter regeringens bemyndigande i år har chefen för socialdepartementet tillkallat
en särskild beredningsgrupp med uppgift att på grundval av betänkandet
och remissyttrandena däröver redovisa ett samlat underlag för regeringens
ställningstagande till de alkoholpolitiska frågorna. Gruppen skall
bl. a. se över utredningens förslag om åldersgränser för inköp av rusdrycker.

Boende- och bostadsfinansieringsutredningarna har år 1975 slutfört sina
uppdrag genom avlämnande av ett gemensamt betänkande (SOU 1975:51)
Bostadsförsörjning och bostadsbidrag, vari behandlas aspekter på bostadsförsörjningen
inför 1980-talet, ökat hyresgästinflytande och förbättrade bostadsbidrag.
1 sistnämnda hänseende föreslår utredningarna bl. a. att åldersgränsen
för bostadsbidrag till familjer med barn generellt sätts till 18 år
i stället för som f. n. 17 år och i vissa fall 19 år. Vidare föreslås att den
åldersgräns vid vilken bostadsbidrag till hushåll utan barn kan börja utgå
sänks från 20 till 18 år. Proposition på grundval av betänkandet beräknas
bli förelagd riksdagen under våren 1976.

Den år 1973 tillkallade sexualbrottsutredningen (Ju 1972:01) som haft
att göra en översyn av brottsbalkens bestämmelser om sedlighetsbrott i sin
helhet, har i dagarna avlämnat betänkandet (SOU 1976:9) Sexuella övergrepp.
I betänkandet föreslås bl. a. att åldersgränserna för hetero- och homosexuella

LU 1975/76:9

samlag i 3 kap. 3§ och 4§ andra stycket brottsbalken sänks från 15 respektive
18 år till 14 år. Vidare föreslås en sänkning av åldersgränsen i
straffbestämmelsen om otuktigt beteende från 15 till 10 år.

Enligt regeringens bemyndigande tillkallades år 1975 studiestödsutredningen
(U 1975:16) för att utreda det studiesociala stödet. Enligt direktiven
skall utredningen bl. a. pröva frågan om en ändring av den nuvarande gränsen
mellan studiehjälpssystemet och studiemedelssystemet från 20 till 18
år.

Utskottet

1 motionen framhålls att de åldersgränser i lagstiftningen som anger när
ungdomar får olika rättigheter ger en förvirrad bild. Enligt motionärerna
är de skiftande åldersgränserna uttryck för en förmyndaraktig inställning
till ungdomen och ger upphov till många problem när det gäller att skapa
medvetenhet om var gränserna är dragna. Motionärerna yrkar att gällande
åldersgränser för ungdomar skall ses över och att på grundval av en sådan
översyn förslag skall föreläggas riksdagen om revision av åldersgränserna.
Förslagen skall syfta till enhetlighet och till en på klart formulerade principer
grundad utformning av ifrågavarande åldersgränser.

Inom utskottets kansli har upprättats en sammanställning över åldersgränser
inom olika lagstiftningsområden, vilken är fogad som bilaga till
detta betänkande. Sammanställningen utgör inte någon fullständig redovisning
av gällande åldersgränser men visar ändå enligt utskottets mening
att det i lagstiftningen förekommer en rik differentiering av åldersgränserna.
Som utskottet framhöll år 1973 vid behandlingen av ett likartat motionsyrkande
ger en närmare granskning av de skilda åldersgränserna och deras
tillkomst vid handen att de i regel bestämts först efter särskilda överväganden.
Att det därvid uppstått ett system med olika åldersgränser kan
som utskottet då påpekade förklaras av att åldersgränserna inom olika områden
har så väsensskilda syften. I vissa fall skall de vara avgörande för
barns och ungdoms rättsliga handlingsförmåga och rättsliga ansvarighet för
sina handlingar, medan de i andra fall tillkommit för att ge barn och ungdom
ekonomisk och social trygghet. Understundom har barnens fysiska utveckling
varit bestämmande för åldersgränsen och ibland har den fastställts under
hänsynstagande till den ålder då barnen normalt nått en viss psykisk utveckling.

Vid en bedömning av motionsyrkandet måste enligt utskottets mening
vidare beaktas att flertalet av de bestämmelser som reglerar åldersgränserna
har tillkommit under senare år. Utskottet vill härvidlag erinra bl. a. om
sänkningen av myndighetsåldern från 20 till 18 år år 1974 och om motsvarande
ändring av åtskilliga andra 20-årsgränser som då skedde inom
vitt skilda rättsområden. Det bör också framhållas att bestämmelserna om
åldersgränser är föremål för en fortlöpande översyn. Sålunda har frågan om
vid vilken ålder ungdomen bör få köpa rusdrycker och öl behandlats av

LU 1975/76:9

alkoholpolitiska utredningen i dess år 1974 avgivna slutbetänkande Alkoholpolitik.
Förslag till ändrade åldersgränser för rätt till bostadstillägg har
nyligen framlagts av boende- och bostadsfinansieringsutredningarna i slutbetänkandet
Bostadsförsörjning och bostadsbidrag. Proposition på grundval
av sistnämnda betänkande beräknas bli förelagd riksdagen under innevarande
riksmöte, Vidare har den år 1975 tillkallade studiestödsutredningen
i uppdrag att bl. a. pröva frågan om en ändring av gränsen mellan studiehjälpssystemet
och studiemedelssystemet från 20 till 18 år.

Det sagda utesluter givetvis inte att det alltjämt kan finnas områden
där en bättre samordning av åldersgränserna framstår som lämplig. Någon
allmän översyn av samtliga åldersgränser är mot bakgrund av redogörelsen
ovan dock inte erforderlig. Härtill kan läggas att, som utskottet framhöll
år 1973, det skulle vara förenat med betydande svårighet att inom en utredning
erhålla fackkunskap på alla de områden som en sådan översyn skulle
komma att omspänna.

På anförda skäl anser utskottet att motionen inte bör föranleda någon
åtgärd från riksdagens sida. Utskottet vill dock understryka att man i det
fortsatta lagstiftningsarbetet bör beakta önskemålet om så enhetliga åldersgränser
som möjligt. En samordning av åldersgränserna får dock inte bli
ett självändamål, utan varje åldersgräns måste bestämmas under hänsynstagande
till det syfte den avser att tjäna.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1975/76:206.

Stockholm den 24 februari 1976

På lagutskottets vägnar
IVAN SVANSTRÖM

Närvarande: herrar Svanström (c), Hammarberg (s), Lidgård (m), Sundelin
(s), Torwald (c), Olsson i Timrå (s), fru Nilsson i Sunne (s), herr Israelsson
(vpk), fru Fredgardh (c)*, fru Til lander (c), fru Lindquist (m), fru Hjalmarsson
(s), fru Johansson i Hovmantorp (s), herr Henmark (fp) och fru Karlsson

(c).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservation

av herr Israelsson (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 4 med orden ”Inom
utskottets” och slutar på s. 5 med orden ”att tjäna” bort haft följande lydelse:
Inom utskottets kansli har upprättats en sammanställning över åldersgränser
inom olika lagstiftningsområden, vilken är fogad som bilaga till

1* Riksdagen 1975/76. 8 sami. Nr 9

LU 1975/76:9

detta betänkande. Sammanställningen utgör inte någon fullständig redovisning
av gällande åldersgränser men visar ändå att det i lagstiftningen
förekommer en rik differentiering av åldersgränserna. Betraktade var för
sig kan åldersgränserna ytligt sett synas berättigade. Sedda som en helhet
framstår emellertid åldersgränserna som orimliga och motsägelsefulla. Som
framgår av sammanställningen kan en ungdom i en viss ålder erhålla en
rättighet som innebär att vederbörande måste ta ansvar och göra betydelsefulla
moraliska och politiska ställningstaganden, medan han får andra rättigheter
först vid en högre ålder. Enligt utskottets mening måste de många
och motsägelsefulla åldersgränserna ses som uttryck för en förmyndaraktig
inställning. Det bör också framhållas att gällande ordning skapar problem
när det gäller att skapa medvetenhet om vid vilken ålder olika rättigheter
inträder.

Med hänsyn till det anförda anser utskottet i likhet med motionärerna
att en allmän översyn av samtliga åldersgränser för ungdomar är påkallad.
Utskottet tillstyrker således bifall till motionen.

dels att utskottet bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:206 hos regeringen
begär

1. att en utredning tillsätts med uppgift att företa en på samhällslivets
alla områden omfattande översyn av inom lagstiftningen
gällande åldersgränser, som begränsar eller ger ungdomen
olika rättigheter,

2. att på grundval av resultaten av en sådan översyn förslag föreläggs
riksdagen om revision av befintliga åldersgränser i syfte
att skapa enhetlighet och en på klart formulerade principer
grundad utformning av berörda åldersgränser.

LU 1975/76:9

Bilaga

ÅLDERSGRÄNSER FÖR BARN OCH UNDERÅRIGA

A. Regeringsformen

a) 3 kap. 2 § den som inte är 18 år har ej rösträtt

b) 3 kap. 10 § endast den som har rösträtt (= över 18 dr) kan väljas

till riksdagsledamot

B. Bestämmelser i familjerättslig lagstiftning

I. Giftermålsbalken

a) 2 kap. 1 § den som är under 18 år må ej ingå äktenskap utan

tillstånd av länsstyrelsen

b) 8 kap. 9 $ omyndig(= under 18 år) äger genom äktenskapsförord

överlåta egendom varöver han själv äger råda

II. Föräldrabalken

a) 4 kap. 1 § den som fyllt 25 är får antaga adoptivbarn; den som

är under 25 är men fyllt 20 år får adoptera eget eller
makes barn eller om synnerliga skäl eljest föreligger

b) 4 kap. 5 § den som fyllt 12 år får ej adopteras utan eget sam tycke;

dock må den som är under 16 år adopteras
utan samtycke om det kan antas lända honom till
skada att han tillfrågas (jfr 20 kap. 6 §; yttrande från
barnavårdsnämnden vid adoption av den som är under
18 år); den som är under 18 år får ej adopteras
utan föräldrarnas samtycke

c) 6 kap. 1 5 barn i. ä. står under föräldrarnas vårdnad till dess att

det fyllt 18 år eller ingått äktenskap

d) 6 kap. 4 § den som fyllt 16 år får i vissa fall själv sluta arbets avtal;

föräldrarna äger häva sådant avtal om det anses
erforderligt

e) 6 kap. 12 $ barn u. ä. står under moderns vårdnad till dess det

fyllt 18 år eller ingått äktenskap

0 7 kap. 1 § föräldrarnas underhållsskyldighet upphör tidigast då

barnet fyllt 16 år

g) 9 kap. 1 8 den som är under 18 år är omyndig

underårig råder över vad han genom eget arbete förvärvat
efter fyllda 16 år; gäller även avkastning av

egendomen och vad som trätt i dess ställe

LU 1975/76:9

i) 9 kap. 4 § har genom gåva eller testamente egendom erhållits

på villkor att underårig må råda däröver skall förmyndaren
omhänderta denna egendom, dock att
överförmyndarens samtycke erfordras om den underårige
fyllt 16 dr

j) 9 kap. 5 § den som fyllt 16 a/- och med vederbörligt tillstånd

driver näring får ingå rättshandlingar som faller inom
området för rörelsen (undantag betr. vissa förfoganden
över fast egendom); jfr p) nedan

k) 13 kap. 5 § om myndlingen fyllt 16 är skall förmyndaren höra

denne i angelägenheter av vikt

1) 15 kap. 13 § den som fyllt 76 år får driva näring med förmyndarens

tillstånd

m) 15 kap. 15 § den som fyllt 16 år skall höras innan beslut fattas

om vissa förfoganden betr. myndlingens fasta egendom n)

20 kap. 6 § yttrande från barnavårdsnämnd i adoptionsärende

om barnet ej fyllt 18 är

o) 20 kap. 11 § underhåll till barn må ej mot den underhållsskyldiges

bestridande bestämmas för tid efter det barnet fyllt
18 är

p) 20 kap. 28 § den som fyllt 76 a/ äger själv göra ansökan om rättens

åtgärd med avseende å förmynderskap

q) 20 kap. 29 § den som fyllt 16 är äger själv föra talan mot över förmyndares

beslut med avseende å tillstånd till åtgärd
beträffande den omyndiges egendom i vissa fall

r) 21 kap. 4 § verkställighet av dom eller beslut om vårdnad m. m.

får ej ske mot barnets vilja om det fyllt 15 är

III. Ärvdabalken

a) 9 kap. 1 § testamente må göras av underårig som efter fyllda

16 är vill förordna om egendom varöver han själv
äger råda

b) 10 kap. 4 g testamentsvittne skall ha fyllt 15 år

c) 15 kap. 1 § lagrummets betämmelser om förverkande av rätt att

taga arv eller testamente gäller ej om gärningsmannen
var under 15 är

C. Bestämmelser på det straffrättsliga området
I. Brottsbalken

1. Sedlighetsbrott och brott mot familj

a) 6 kap. 3 § den som har könsligt umgänge med barn under 75

är dömes för otukt med barn

LU 1975/76:9

b) 6 kap. 4 § 1 st.

c) 6 kap. 4 8 2 st.

d) 6 kap. 6 §

e) 6 kap. 7 §

0 6 kap. 8 §
g) 7 kap. 4 §

2. Påföljder m. ni.

a) 26 kap. 4 §

b) 28 kap. 1 § 2 st.

c) 28 kap. 3 8

d) 29 kap. 1 § 1 st.

e) 29 kap. 1 § 2 st.

0 33 kap. 1 §

g) 33 kap. 4 §

h) 36 kap. 8 8

den som har könsligt umgänge med annan avmotsatt
kön som är under 18 är och som står under
hans tillsyn vid skola, anstalt eller annan inrättning
eller som eljest står under hans övervakning eller om
gärningen sker under utnyttjande av den unges beroende
ställning dömes för otukt med ungdom

den som har könsligt umgänge med annan avsamma
kön som ej fyllt 18 år eller också, när det
är fråga om beroendeförhållande (= 6:4 1 st.), ej fyllt
20 år dömes för otukt med ungdom

den som berör barn under 15 år på sedlighetssårande
sätt dömes för otuktigt beteende

den som vanemässigt eller för att bereda sig vinning
förleder den som är under 20 år till otuktigt levnadssätt
dömes för koppleri

den som genom att utlova eller ge ersättning skaffar
eller försöker skaffa sig tillfällig könsförbindelse med
någon som är under 18 år dömes för förförelse av
ungdom

den som skiljer obehörigen barn under 15 år från den
som har vårdnaden dömes för egenmäktighet med
barn

den som är under 18 år får dömas till fängelse endast
om synnerliga skäl är därtill; den som fyllt 18 år men
ej 21 är må dömas till fängelse endast när detta är
lämpligare än annan påföljd

den sorn är under 18 år får ej ådömas skyddstillsyn
med mindre denna påföljd är lämpligare än vård enligt
barnavårdslagen

ej anstaltsbehandling före 18 år

den som fyllt 18 år men ej 21 år kan dömas till ungdomsfängelse den

som ej fyllt 18 år eller som fyllt 21 år men ej
23 är får dömas till ungdomsfängelse om sådan påföljd
är uppenbart lämpligare än annan påföljd

straffmyndighetsåldern 15 år

möjlighet till straffnedsättning för brott som begåtts
före fyllda 18 år

om brott begåtts av någon som ej fyllt 15 år förordnas
om förverkande av egendom eller om annan särskild
rättsverkan endast om det med hänsyn till omständigheterna
kan anses skäligt

LU 1975/76:9

II. Lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt

8 § intagen som ej fyllt 21 dr skall som regel hållas åtskild

från intagna som kan inverka menligt på hans anpassning
i samhället

III. Rättegångsbalken (RB)

a) 5 kap. 2 § den som är eller får antas vara under 18 dr kan vägras

tillträde till offentlig domstolsförhandling (motsvarande
gäller enligt 16 8 förvaltningsprocesslagen)

b) 36 kap. 4 § är den som åberopas som vittne under 15 är skall

rätten pröva om han får höras som vittne

c) 36 kap. 13 8 den som är under 15 dr får ej avlägga vittnesed

IV. Förundersökningskungörelsen (1947:948)

15 och 16 8§ bestämmelser om förhör med barn under 15 dr samt

barn som fyllt 15 men ej 20 dr

V. Lagen (1964:542) om personundersökning i brottmål

7 8 2 st. läkarintyg (§ 7-intyg) inhämtas innan den som är un der

18 är dömes till ungdomsfängelse

VI. Lagen (1964:167) om särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare

a) 1 8 möjlighet till åtalseftergift för den som vid brottet

ej fyllt 18 är

b) 7 8 den som är under 18 dr får ej häktas om inte syn nerliga

skäl härför föreligger

c) 8 § 1 st. brottmål mot den som är under 21 dr skall, om det

ej endast är bötesmål, utsättas till handläggning i sådan
ordning att målet inte tilldrar sig uppmärksamhet

d) 8 8 2 st. förhandling inom stängda dörrar kan i vissa fall ske

i mål mot den som ej fyllt 21 dr

e) 9 § 1 st. den som är under 18 dr får inte dömas till fängelse,

skyddstillsyn eller ungdomsfängelse utan att vårdnadshavaren
har hörts, om så lämpligen kan ske

f) 9 8 2 st. innan den som är under 21 dr döms till fängelse,

skyddstillsyn eller ungdomsfängelse skall personundersökaren
höras, när det finns skäl till detta

g) 10 8 i mål (ej bötesmål) mot den som ej fyllt 21 är skall

för tjänstgöring i nämnden anlitas nämndeman med
insikt och erfarenhet beträffande vård och fostran av
ungdom

LU 1975/76:9

h) 11 § offentlig försvarare skall förordnas för den som ej

fyllt 21 år om det inte är uppenbart obehövligt

i) 12 S 1 st. mål mot den som är under 21 a/ skall alltid behandlas

skyndsamt

j) 12 § 2 st. om den som är under 18 år åtalats för brott av viss

svårighetsgrad skall, med visst undantag, de tidsfrister
som gäller beträffande häktad iakttas

k) 13 § bevistalan; prövning hos domstol huruvida den som

är under 15 år begått brottslig gärning

VII. Ordningsbotskungörelsen (1968:199)

4 § 18 år är minimiålder för utfärdande av ordningsfö reläggande

för fylleri

VIII. Lagen (1964:168) om verkställighet av bötesstraff

12 § 1 st. åklagare skall i vissa fall göra anmälan till barnavårds nämnd

innan han väcker talan om förvandling av
böter som har ådömts någon som är under 20 år för
fylleri och liknande brott

IX. Lagen (1964:450) om åtgärder vid samhällsfarlig asocialitet

1 5 den som fyllt 20 år kan under vissa angivna förut sättningar

intas i arbetsanstalt

D. Bestämmelser i barnavårdslagstiftning
I. Barnavårdslagen (1960:97)

a) 15 § skall barn under 15 år kallas till barnavårdsnämnden

bör kallelse delges föräldrarna eller annan vårdnadshavare b)

20 § är den som ärendet rör under 18 år, bör föräldrarna

vara närvarande, när barn hörs av barnavårdsnämnden c)

24 S har barnavårdsnämnden beslutat att någon skall om händertas

skall beslutet delges vederbörande om han
fyllt 15 är och hans föräldrar om han är under 18

år

d) 25 § a ingripande av barnavårdsnämnden, beträffande den

som ej fyllt 18 år, på grund av föräldrars eller annan
fostrares olämplighet

LU 1975/76:9

e) 25 § b ingripande av barnavårdsnämnden beträffande den

som är under 20 dr och som bl. a. begått brottslig
gärning; för dock ej ske mot person över 18 dr, om
inte hans livsföring motiverar det

0 27 § föreskrift upphör att gälla senast då den underårige

fyller 18 dr

g) 28 § övervakning upphör senast då den underårige fyller

18 dr eller i vissa fall 20 dr

h) 31 § ingripande av barnavårdsnämnden mot den som ej

fyllt 18 dr bl. a. om föräldrarna avlidit eller övergivit
honom; mot den som fyllt 15 är dock endast efter
eget samtycke med visst undantag

i) 32 § beslut om omhändertagande förfaller om det inte bör jar

verkställas innan den underårige fyllt 18 är eller
i vissa fall 20 dr

j) 42 § 1 st. samhällsvård enligt 31 § skall förklaras avslutad om

den som fyllt 15 dr begär det (visst undantag)

k) 42 S 2 st. samhällsvården upphör efter fyllda 18 dr (vissa

undantag)

1) 46 § fosterbarn = barn under 16 är

m) 55 § barnavårdsanstalt = anstalt för barn under 18 dr

n) 67 § elev i ungdomsvårdsskola skall skrivas ut från skolan

senast när han fyller 20 dr eller, om han omhändertagits
för samhällsvård efter fyllda 17 är, senast
tre år efter omhändertagandet

E. Bestämmelser i lagstiftning angående sociala förmåner

I. Lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag

2 § barnbidrag utgår t. o. m. det kvartal, varunder barnet

fyller 16 dr

II. Lagen (1964:143) om bidragsförskott)

3 § bidragsförskott utgår t. o. m. den månad varunder

barnet fyllt 18 dr

lil. Lagen (1962:381) om allmän försäkring

a) 1 kap. 4 § inskriven hos allmän försäkringskassa fr. o. m. 16 dr

b) 2 kap. 3 S ersättning för utgifter för tandvård skall ej utgå för

den som är under 20 är; om avgiftsfri tandvård åt
sådan försäkrad stadgas i folktandvårdslagen
(1973:457)

LU 1975/76:9

c) 3 kap. 18 § när föräldrapenning tillkommer kvinna, som är under

18 år, kan försäkringskassan i vissa fall besluta att
beloppet skall betalas ut till annan än kvinnan själv

d) 7 kap. 1 5 folkpension i form av förtidspension tillkommer för säkrad

som fyllt 16 är

e) 8 kap. 1 § rätt till änkepension från folkpensionering tillkom mer

änka med barn under 16 år

0 8 kap. 5 8 barnpension utgår till barn under 18 år

g) 9 kap. 1 $ barntillägg till folkpension utgår till barn under 16

år

h) 9 kap. 3 § handikappersättning utgår för tid före den månad då

barnet fyller 16 är

i) 9 kap. 4 § vårdbidrag kan i vissa fall utgå till förälder för vård

av barn under 16 år

j) 11 kap. 1 8 nedre åldersgräns för beräkning av pensionsgrundan de

inkomst inom tilläggspensioneringen är 16 år

k) 14 kap. 4 8 barnpension från tilläggspensioneringen utgår till

barn som ej fyllt 19 år

1) 21 kap. 1 8 2 st. den som är inskriven i försäkringskassa (fyllt 16 är)
och studerande kan areluta sig till frivillig sjukpenningförsäkring -

IV. Kungörelsen (1962:520) ang. sättet och tiden för utbetalning av pension
enl. lagen om allmän försäkring m. m.

allmän försäkringskassa kan i vissa fall förordna att
pension till den som är under 18 år skall utbetalas
direkt till denne

V. Lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring

a) 9 8 bl. a. regler om beräkning av försäkrads årliga arbets förtjänst

om han ej fyllt 25, 21 resp. 18 år, då skadan
inträffade

b) 21 8 livränta utgår till avliden försäkringstagares barn till

dess barnet fyller 19 år eller i vissa fall till dess barnet
fyller 2/ år

VI. Militärersättningsförordningen (1950:261)

7 8 3 mom. motsvarande bestämmelse som 21 8 lagen om yr kesskadeförsäkring -

LU 1975/76:9

VII. Lagen (1956:2) om socialhjälp

a) 12 § minderårig (= ej fyllt 16 år) har rätt till socialhjälp

i vissa fall

b) 33 och 34 SS huruvida socialhjälp utgått till någon innan eller efter

det att han fyllt 16 år i vissa fall avgörande för kommunens
rätt till ersättning för lämnad socialhjälp

c) 36 S fader eller moder ersättningsskyldig för socialhjälp

som lämnats enligt 12 S

VIII. Familjebidragsförordningen (1946:99)

3 och 6 SS familjepenning till värnpliktig utgår för barn under

16 år

IX. Kungörelsen (1968:425) om statliga bostadstillägg till barnfamiljer

bostadstillägg utgår till familj med barn under 17 år
som helt eller delvis försörjes inom familjen

X. Folktandvårdslagen (1973:457)

2 S landstingskommun svarar för avgiftsfri tandvård för

barn och ungdom t. o. m. det år de fyller 19 år

XI. Lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare

3 S 3 st. den som fyllt 16 år får ej ersättning enligt lagen om

han inte visar att han genom myndighets ingripande
gått miste om arbetsinkomst

F. Bestämmelser i skattelagstiftning

I. Kommunalskattelagen (1928:370)

a) 20

b) 46 5 2 mom. 4)

c) 46 v? 2 mom.
sista st.

d) 46 S 3 mom.

avdrag må ej ske för arbete som utförts av hemmavarande
barn under 16 år eller barn som fyllt 16 år
men ej 18 år och som ej anses tillhöra arbetspersonalen avdrag

medges för underhåll av icke hemmavarande
barn under 18 år

avdrag för kapitalförsäkringspremier m. m. medges
med 500 kr. för ogift med hemmavarande barn under

18 år

hemmavarande barn under 16 år förutsättning för förvärvsavdrag -

LU 1975/76:9

II. Lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt

a) 8 § om hemmavarande barn under 18 år ej taxeras för

inkomst, skall föräldrarna taxeras för barnets förmögenhet b)

12 § 1 mom. om barn under 18 dr taxeras för inkomst, uträknas

förmögenhetsskatten på grundval av föräldrars och
barns totala förmögenhet

III. Uppbördslagen (1953:272)

2 § 4 mom. ensamstående med hemmavarande barn under 18 dr

har rätt till skattereduktion

IV. Lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt

a) 28 § 2 st. har barn eller avkomling till avlidet barn vid skatt skyldighetens

inträde inte fyllt 18 dr räknas grundavdraget
(15 000 kr.) upp ytterligare 3 000 kr. för varje
helt år eller del därav, som då återstod till dess barnet
fyller 18 dr

b) 28 S 3 st. fosterbarn = den som före fyllda 16 år stadigvarande

vistats i den avlidnes hem och erhållit vård och
fostran

G. Bestämmelser i trafiklagstiftning
Körkortskungörelsen (1972:592)

a) 8 S körkort för mc gäller för tung mc, när innehavaren

fyllt 18 år

b) 9 § moped för föras av den som fyllt 15 är

c) 31 § körkort får utfärdas för:

mc om sökanden fyllt 16 är,
mc, personbil, lätt lastbil om sökanden fyllt 18 dr,
tung lastbil om sökanden fyllt 19 dr,
buss om sökanden fyllt 20 didi)
73 § trafikkort får utfärdas om sökanden fyllt 19 dr

e) 89 § traktorkort får utfärdas endast för den som fyllt 16

år eller, om särskilda skäl föreligger, för den som
fyllt 15 år

0 109 § åldersgränser för övningskörning av:

lätt mc 16 dr,

personbil, lätt lastbil 17 dr 9 mån.,
tung mc, tung lastbil 18 dr,
buss 19 dr

LU 1975/76:9

g) 110 S övningskörning skall ske under uppsikt av person

som fyllt 21 år

H. Bestämmelser om barns användning till arbete

I. Arbetarskyddslagen (1949:1)

a) 4 kap. 22 § minderårig enligt lagen = den som ej fyllt 18 år

b) 4 kap. 23 5 den som är under 14 år får endast under särskilda

förutsättningar användas till arbete (lätt arbete)

c) 4 kap. 24 § begränsningar att använda den som icke fyllt 15 år

till vissa arbeten

d) 4 kap. 25 S den som ej fyllt 18 år får ej användas till vissa tyngre

arbeten; efter särskilt tillstånd den som fyllt 16 år

e) 4 kap. 33 S bestämmelser om hur minderårigs arbetstid skall för läggas -

II. Lagen (1926:72) angående meddelande av förbud för barn att idka viss
försäljning

1 § förbud må ej meddelas beträffande barn över 16 år

III. Lagen (1970:943) om arbetstid m. m. i husligt arbete

10 § särskilda bestämmelser om arbetstid för den som ej

fyllt 18 år

I. Bestämmelser på utbildningsområdet

I. Skollagen (1962:319)

a) 30 S skolplikt inträder det kalenderår då barnet fyller 7

år och upphör med utgången av vårterminen det år
då barnet fyller 16 år (i vissa fall 17 år)

b) 32 § barn må i vissa fall tillåtas börja skolgång det år då

barnet fyller 6 år

c) 51 § central statsmyndighet får inspektera och i vissa fall

förbjuda verksamhet vid skola, som närmast hör till
dess arbetsområde och som mottar elever under 20
år men inte enligt skollagen eller särskilda föreskrifter
står under statlig myndighets inseende eller inspektion -

LU 1975/76:9

II. Skolstadgan (1971:235)

a) 6 kap. 1 8 förälder skall i princip anmäla barn för inskrivning

i grundskolan under vårterminen det kalenderår när
barnet fyller 7 år

b) 6 kap. 3 8 önskar föräldrarna att barnet skall börja skolgången,

när det fyller 6 år, skall barnet samma år anmälas
vid inskrivningsförrättningen

c) 8 kap. 6 och bestämmelser om att samråd i olika frågor, som rör

45 §8, 9 kap. 43, 48, elever under 20 år, skall ske med elevens föräldrar
52, 53, 56, 57 och samt att dessa skall beredas tillfälle att yttra sig i

59 88 olika sammanhang (liknande stadganden finns i folk högskolestadgan

och kungörelsen om kommunal
statlig vuxenutbildning)

III. Studiestödslagen (1973:349)

a) 2 kap. 1 8 studerande vid grundskolan har rätt till förlängt barn bidrag

fr. o. m. kvartalet efter det under vilket han
fyllt 16 år

b) 3 kap. 1 8 studiehjälp utgår till studerande på gymnasial nivå

som fyller högst 19 år under det kalenderår då läsåret
börjar

c) 3 kap. 3 8 studiehjälp utgår fr. o. m. kvartalet efter det under

vilket den studerande fyllt 16 år; inkomstprövat tilllägg
utgår fr. o. m. kvartalet efter det under vilket
den studerande fyllt 17 år

d) 3 kap. 27 8 föräldrar, anses i lagen vara bl. a. far och mor som

har vårdnaden eller, i fråga om studerande som har
fyllt 18 år, senast haft vårdnaden

e) 4 kap. 2 8 studiemedel vid vissa läroanstalter och utbildnings linjer

utgår endast till studerande som fyller lägst 20
år under det kalenderår då läsåret börjar

0 4 kap. 14 8 har studerande vårdnaden om barn som ej fyllt 16

år har han rätt till barntillägg

g) 8 kap. 32 8 återbetalning av studiemedel sker genom årlig avgift

beräknad på bl. a. avgiftsunderlag; har den återbetalningsskyldige
vid årets ingång vårdnaden om barn,
som är under tio år, minskas avgiftsunderlaget

IV. Studiestödskungörelsen (1973:418)

a) 3 kap. 12 8 bestämmelse om vad som enligt kungörelsen anses

med förälder; motsvarar 3 kap. 27 8 studiestödslagen

b) 4 kap. 18 8 är den studerande under 18 år skall förmyndaren

teckna samtycke på ansökan om studiemedel

LU 1975/76:9

c) 4 kap. 29 § vid sådana ändrade förhållanden, som kan påverka
studiemedelsbeloppets storlek, skall, om den studerande
är under 18 år, hans förmyndare anmäla dessa
till studiehjälpsnämnden

V. Lagen (1967:490) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda 24

S särskolplikten består så länge eleven behöver un dervisning,

dock längst t. o. m. vårterminen det år
då han fylleri/ år; om synnerliga skäl föreligger kan
den förlängas med två år

VI. Arbetsmarknadskungörelsen (1966:368)

13 a 5 för rätt till utbildning enligt kungörelsen krävs som

regel bl. a. att sökanden skall ha fyllt 20 år

J. Exempel på åldersgränser i övrig lagstiftning

I. Lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap

a) 2 § ingår svensk man äktenskap med utländsk kvinna

blir före äktenskapet fött barn till makarna svensk
medborgare om det är ogift och ej fyllt 18 år

b) 3 5 utlänning, som oavbrutet haft sitt hemvist i Sverige

från det att han fyllt 16 år och dessutom tidigare haft
hemvist här under sammanlagt minst 5 år, förvärvar
svenskt medborgarskap genom att sedan han fyllt
21 år men innan han fyllt 23 år hos länsstyrelsen i
det län där han är kyrkobokförd skriftligen anmäla
att han önskar bli svensk medborgare; i vissa fall
kan anmälan ske redan vid 18 år

c) 4 S har den som vid födelsen blivit svensk medborgare

och oavbrutet haft sitt hemvist i Sverige intill 18 års
ålder förlorat sitt svenska medborgarskap, kan han
under vissa förutsättningar återvinna detta

d) 5 S förvärvar utländsk man svenskt medborgarskap

genom increscens eller återvinning, förvärvar även
hans ogifta barn i äktenskapet som har hemvist här
i riket och ej fyllt 18 år svenskt medborgarskap

e) 6 S utlänning som fyllt 18 år kan om han uppfyller vissa

andra villkor erhålla svenskt medborgarskap genom
naturalisation

f) 7 !; ogift barn under 18 år förlorar sitt svenska medbor garskap

om det blir utländsk medborgare på grund
av åtgärder från föräldrarnas sida

LU 1975/76:9

g) 8 S svensk medborgare, som är född utom riket och aldrig

haft hemvist i Sverige och ej heller uppehållit sig
i riket under förhållanden som tyder på samhörighet
med Sverige, förlorar sitt svenska medborgarskap när
han fyller 22 år

h) 13 § den som fyllt 18 år har rätt att utan hinder av att

han står under annans vårdnad själv göra ansökan
eller anmälan enligt denna lag

II. Namnlagen (1963:521)

a) 1, 3-5, 12, i lagen har dragits en skiljelinje mellan barn som ej

13 och 42 §!} fyllt 18 år och sådana som uppnått denna ålder och

därmed enligt 42 § är att betrakta såsom i namnhänseende
fullmyndiga (får själva göra ansökan eller anmälan) b)

30 S vid ansökan om förvärv av släktnamn skall person bevis

innehålla uppgift om sökandens barn under 18
år som står under hans vårdnad och har hans släktnamn c)

38 § rätten skall i namnärende höra barnet om det fyllt

12 år

III. Religionsfrihetslagen (1951:680)

a) 5 § ej må någon upptas i kloster förrän han fyllt 18 år

b) 8 S barn u. ä. som före fyllda 12 år erhåller äktenskaplig

börd och tidigare ej inträtt i svenska kyrkan inträder
genom giftermålet i kyrkan, om en av föräldrarna
tillhör denna (föräldrarna kan dock anmäla att barnet
ej skall inträda)

c) 12 S ansökan om inträde och anmälan om utträde för den

som ej fyllt 18 år göres av vårdnadshavaren; barn som
fyllt 15 år skall dock själv ha samtyckt

IV. Transplantationslagen (1975:190)

4 § ingrepp på den som är under 18 år får endast ske

på särskilda villkor

V. Steriliseringslagen (1975:580)

a) 2 5 den som fyllt 25 år får steriliseras på egen begäran

LU 1975/76:9

b) 3 § den som fyllt 18 år men ej 25 dr får steriliseras efter

tillstånd av socialstyrelsen om vissa förutsättningar
föreligger

VI. Lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall

a) 1 § den som fyllt 18 år kan själv ansöka om fastställelse

av könstillhörighet; i annat fall ansöker vårdnadshavaren b)

2 5 avser ansökan om fastställelse barn som fyllt 12 år

krävs barnets samtycke

VII. Allmänna ordningsstadgan (1956:617)

a) 6 S 2 st. förbud för den som ej fyllt 18 år att inom stadspla nelagt

område begagna luftbössor o. d.

b) 21 S barn under 15 år får ej medverka vid vissa offentliga

föreställningar; person under 18 år får ej medverka
vid offentlig pornografisk föreställning

c) 28 5 2 st. föräldrarna ansvariga för gärning som begåtts av barn

VIII. Vapenlagen (1973:1176)

a) 5 § den som är under 18 år får ej utan tillstånd inneha

luft- eller fjädervapen

b) 22 § förbud mot utlåning av vapen till den som ej fyllt

18 år

IX. Förordningen (1959:312) om förbud mot innehav av vissa stiletter m. m.

a) 2 § springstilett och springkniv får ej innehas av den som

ej fyllt 21 år

b) 3 § föräldrarna ansvariga för om barn som ej fyllt 15 år

innehar dylika stickvapen

X. Kungörelsen (1968:71) angående tillämpningen av förordningen
(1968:70) med vissa bestämmelser om injektionssprutor och kanyler

2 5 spruta eller kanyl får ej säljas till den som är under

21 år, om denna inte styrker att varan behövs för
medicinskt ändamål

LU 1975/76:9

XI. Rusdrycksförsäljningsförordningen (1954:521)

JTr. OO	rusdrycker får ej utminuteras till den som ej fyllt
	20 år
b) 19 §	rusdrycker får ej köpas genom ombud som kan antas
	vara under 20 år
c) 20 §	förbud mot att tillhandagå den som kan antas vara
	under 20 år med anskaffande av rusdrycker
d) 50 §	förbud mot utskänkning till den som ej fyllt 18 år

XII. Ölförsäljningsförordningen (1961:159)

22 § förbud mot utskänkning eller utminutering till den

som ej fyllt 18 år

XIII. Kungörelsen (1966:400) om rätt för resande m. fl. att införa varor tulloch
avgiftsfritt

5, 6 och 9 §§ tobak får inforas av den som fyllt 15 dr och alko holhaltiga

drycker av den som fyllt 20 år

XIV. Kungörelsen (1963:480) om rätt till införsel av rusdrycker i gåvoförsändelser 1

§ rusdrycker får inforas mot erläggande av tull, där inte

omständigheterna föranleder till antagande att mottagaren
ej fyllt 20 år

XV. Kungörelsen (1962:376) med vissa bestämmelser rörande försäljning av
obeskattade varor på tullflygplats

4 § försäljning får inte ske av tobaksvaror till den som

kan antas ej ha fyllt 15 år och av rusdrycker till den
som kan antas ej ha fyllt 20 år

XVI. Kungörelsen (1960:625) om försäljning av thinner

1 § thinner får ej säljas till den som är under 18 år

XVII. Förordningen (1959:348) med särskilda bestämmelser om biografföreställningar
m. m.

3 § 2 mom. och

4 § 1 mom. 11 och 15 är gränser för ”barntillåten” film

LU 1975/76:9

XVIII. Passkungörelsen (1940:471)

3 § pass giltigt endast fem år för den som ej fyllt 18 år

XIX. Lagen (1927:77) om försäkringsavtal

19 § försäkringsgivaren ansvarig även om försäkringsfallet

framkallats uppsåtligen eller av grov vårdslöshet av
någon som ej fyllt 15 dr

XX. Skadeståndslagen (1972:207)

2 kap. 2 § möjlighet till jämkning då skada vållats av den som

ej fyllt 18 år

XXI. Lagen (1946:805) med särskilda bestämmelser om vittne vid vissa
rättshandlingar

den som är under 15 år godkännes ej som vittne

XXII. Lagen (1958:642) angående blodundersökning m. m. i mål om äktenskaplig
börd eller vid utredning av faderskapet till barn utom äktenskap

2 § föreläggande om blodundersökning ges vårdnadsha varen

såvitt angår barn som ej fyllt 18 år

XXIII. Rennäringslagen (1971:437)

14 § dödsboet efter renskötande medlem i sameby får fort sätta

renskötseln under tre år från dödsfallet; är renskötselberättigad
dödsbodelägare under 18 år räknas
tiden från det han fyller 18 år

XXIV. Statsjäntemannastadgan (1965:601)

5 § ordinarie tjänst får innehas av den som har fyllt 20

år, extra ordinarie tjänst endast av den som har fyllt
19 år

XXV. Stadgan (1965:602) om vissa tjänstemän hos kommuner m. fl.

4 § = 5 § i statstjänstemannastadgan

LU 1975/76:9

XXVI. Sjöbefälskungörelsen (1960:487)

7 § 1 st. för behörighet att vara befälhavare på handelsfartyg

och fiskefartyg krävs bl. a. att vederbörande uppnått
20 års ålder

XXVII. Börsordningen (1969:546) för Stockholms fondbörs

15 S för godkännande som börsombud krävs i princip

minst 25 års ålder, men ålderskravet får nedsättas till
20 år om särskilda skäl föreligger

XXVIII. Reglementet (1962:698) angående statens grupplivförsäkring

rätten till ersättning beroende bl. a. av om arbetstagaren
vid dödsfallet uppnått 20 års ålder och om
han efterlämnar barn under denna ålder

XXIX. Värnpliktslagen (1941:967)

1 S svensk man är värnpliktig fr. o. m. det kalenderår un der

vilket han fyller 18 år, inskrivning kan ske tidigare
men ej före det år han fyller 16 år

XXX. Lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring

a) 8 § vid bestämmande av ramtid enligt 6 S inräknas inte

tid då försäkrad varit förhindrad att arbeta på grund
av vård av eget barn eller adoptivbarn som ej fyllt
2 år

b) 50 S från rätt att bli medlem av erkänd arbetslöshetskassa

skall undantas den som inte fyllt 15 år

XXXI. Lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd

a) 4 S kontant arbetsmarknadsstöd vid arbetslöshet till kommer

den som har fyllt 16 år

b) 8 5 = 8 $ i lagen om arbetslöshetsförsäkring

c) 10 § vid tillämpningen av 6-9 Sif angående arbetsvillkor

m. m. tas ej hänsyn till tid innan sökanden uppnått
15 års ålder

LU 1975/76:9

XXXII. Kungörelsen (1967:453) om statligt stöd till jordbrukets rationalisering
m. m.

10 § garanti för förvärvslån eller driftslån lämnas bara den

som fyllt 20år(= 8 § kungörelsen (1968:377) om statligt
stöd till trädgårdsnäringens rationalisering och 7
§ kungörelsen (1971:420) om rationaliseringsstöd till
vissa jordbruk)

XXXIII. Utlänningskungörelsen (1969:136)

a) 32 § ogift utländskt barn under 16 år får uppehålla sig i

landet utan uppehållstillstånd, såvida en av vårdnadshavarna
är svensk medborgare och bosatt här i landet
eller har uppehållstillstånd eller bosättningstillstånd

b) 42 § motsvarar regeln i 32 §, såvitt avser arbetstillstånd

c) 59 § anmälnings- och underrättelseskyldighet föreligger i

fråga om utlänning som avses i 32 $

d) 61 § den som upplåter bostad i hotell och pensionat åt

utlänning som ej fyllt 16 år behöver ej göra föreskriven
anmälan till polismyndighet

e) 62 § den som i sin tjänst anställer utlänning som fyllt 16

är skall skriftligen anmäla till polismyndighet när utlänningen
tillträder och avslutar anställningen

GOTAB 51307 Stockholm 1976