Med anledning av motion om lagring av krossglas
Betänkande 1975/76:FöU30
FöU 1975/76:30
Försvarsutskottets betänkande
1975/76:30
med anledning av motion om lagring av krossglas
I motionen 1975/76:1172 av herr Signell m. fl. (s) hemställs att riksdagen
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om lagring av krossglas.
Utskottet
I motionen framhålls att glas är en vara som är viktig för vårt land.
Sverige har en stor produktion av engångsglas. Eftersom vi inte har en
effektiv insamlingsapparat och inte heller lagringskapacitet för krossglas (begagnat
glas) används importerade råvaror. Detta innebär att vi inte tar vara
på möjligheterna att säkra råvarutillgången i ett avspärrningsläge. De svenska
glasbruken har redan i dag svårt att anskaffa krossglas. Att inte samla in
och lagra engångsglas medför dessutom miljöproblem. I motionen anförs
vidare att insamling och lagerhållning av engångsglas vore ekonomiskt försvarbart
med hänsyn till med stor sannolikhet kommande internationell
prishöjning på råmaterial. Det framhålls att krossglas är mycket hållbart
och lätt att förvara.
Enligt motionärerna bör det uppdras åt överstyrelsen för ekonomiskt försvar
(ÖEF) att undersöka frågan om insamling och lagring av krossglas.
Utskottet har från ÖEF inhämtat uppgifter om användning av krossglas
som ersättning för soda inom glasindustrin.
Glas består huvudsakligen av sand, kalk och soda. Sand och kalk är rena
naturråvaror. De är billiga och förekommer i stora mängder. Soda tillverkas
av koksalt, som det också finns tillräckligt av i världen. Soda kan dock
periodvis bli en bristråvara. År 1974 förelåg en akut brist på soda och priset
steg då kraftigt men har sedan åter sjunkit.
Soda tillverkas inte i Sverige och vi är alltså helt beroende av import.
Det beredskapslagras därför soda för såväl glastillverkning som andra processer
där soda ingår som råvara. Att lagra soda i form av krossglas vore
en fördel när det gäller beredskapen för glastillverkning vid avspärrning.
Både lagring och återvinning av krossglas är relativt enkel att ordna. Utnyttjande
av krossglas vid glastillverkning medför lägre energiförbrukning.
Det är endast vid tillverkning av förpackningsglas som insamlat krossglas
kan minska behovet av importerad soda. Under år 1974 producerade den
svenska glasindustrin ca 256 000 ton förpackningsglas och förbrukade därvid
ca 57 500 ton soda. Krossglas i större kvantiteter har hittills använts endast
vid PLM:s anläggning i Hammar i Närke. Där producerades under år 1975
ca 61 500 ton förpackningsglas och som råvara ingick ca 11 750 ton krossglas.
Av krossglaset fick man 6 420 ton från glasindustrin, 3 760 ton från bryggerier
1 Riksdagen 1975/76. 10 sami. Nr 30
FöU1975/76:30
2
m. fl. och 1 570 ton från hushåll.
Det finns inga produktionstekniska svårigheter att för allt vanligt förpackningsglas
ersätta huvuddelen av råvarorna med krossglas. Vid anläggningen
i Hammar har man på försök använt upp till 80 % krossglas i blandningen.
Svårigheterna gäller teknik och ekonomi för insamling av krossglas.
Man kan inte räkna med någon nämnvärd ökning av glasavfall från glasindustrier,
bryggerier m. fl. utan hela ökningen måste komma från hushållens
glasavfall. Försök med återvinning av papper, glas och plåt har under
1973-1974 påbörjats i 27 kommuner med sammanlagt 175 000 hushåll. De
båda glasbruken i Surte och Hammar tar emot ca 300 ton glasavfall per
månad från hushållen.
Eftersom glas görs av råvaror som hittills varit billiga, har priset på återvinningsglas
varit lågt och har haft svårt att bära kostnaden för långa transporter.
Försök har därför gjorts att Finna mera närliggande avnämare än
vad de fåtaliga glasbruken för förpackningsglas kan utgöra i de flesta fall.
Krossglas har sålunda prövats som beståndsdel i vägmaterial, byggmaterial,
isoleringsmattor, hönsfoder och mylla. Intresset att utnyttja glas i glastillverkningen
har emellertid ökat därför att priset på soda stiger med stigande
energipriser. Därmed stiger också priset på krossglas.
Enligt ÖEF kan man från försörjningssynpunkt inte räkna med lagring
av krossglas som ersättning för importerad soda eftersom redan nu allt insamlat
glas Förbrukas vid produktionen. Däremot innebär en intensiFierad
insamling av krossglas att man blir mindre beroende av soda som råvara
vid glastillverkning. Liksom i fråga om annan materialåtervinning är detta
betydelsefullt för försörjningsberedskapen.
ÖEF anser att det inte åligger överstyrelsen att i fred svara för insamlingsarbetet
i samband med materialåtervinning.
Utskottet konstaterar att tillverkningen av förpackningsglas - såväl i den
normala fredsproduktionen som vid ett krisläge - bygger på att krossglas
ingår som råvara. Under år 1975 återanvändes ca 17 000 ton krossglas eller
omkring 10 % av årsproduktionen. I ett krisläge beräknas andelen krossglas
kunna ökas till 20 % genom flerdubblad insamling från hushållen. Även
om andelen krossglas skulle kunna ökas till en tredjedel av den beräknade
produktionen i ett krisläge kvarstår ett betydande behov av soda för tillverkningen.
Soda beredskapslagras f. n. i sådan mängd att lagren motsvarar
ungefär ett års begränsad produktion under fullständig avspärrning.
Utskottet anser att det f. n. är viktigast att förbättra metoderna för insamling
av glas m. m. När tillflödet av krossglas för återvinning har ökat
Finns det anledning att undersöka möjligheterna att låta viss del av detta
avsättas för uppbyggnad av ett beredskapslager, lämpligen beläget nära en
produktionsanläggning för Förpackningsglas. Utskottet förutsätter att ÖEF
även i fortsättningen följer råvarubehov och råvarutillgång när det gäller
förpackningsglas och att det därför inte är påkallat med något riksdagsbeslut
i enlighet med motionen 1975/76:1172. Motionen bör därför avslås.
FöU1975/76:30 3
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motionen 1975/76:1172.
Stockholm den 9 mars 1976
På försvarsutskottets vägnar
PER PETERSSON
Närvarande: herrar Petersson i Gäddvik (m), Gustavsson i Eskilstuna (s),
Gustafsson i Stenkyrka (c), Gustavsson i Ängelholm (s), Glimnér (c), fru
Sundström (s), herrar Karl Bengtsson i Varberg (fp), Gustavsson i Nässjö
(s), herr andre vice talmannen Virgin (m), herrar Olsson i Asarum (s). Björk
i Gävle (c), Konradsson (s), fru Ekelund (c) och fru Hammarbacken (c).
GOTAB 51451 Stockholm 1976