Med anledning av motion om inriktningen av den ekonomiska politiken såvitt motionen hänvisats till civilutskottet (Betänkande 1977/78:CU3 Civilutskottet)

CU 1977/78:3

Civilutskottets betänkande
1977/78:3

med anledning av motion om inriktningen av den ekonomiska
politiken såvitt motionen hänvisats till civilutskottet

Motionen

Den med anledning av propositionen 1977/78:45 om inriktningen av den
ekonomiska politiken väckta motionen 1977/78:39 av Olof Palme m. fl. (s)
har såvitt avser yrkandena 11-15 hänvisats till civilutskottet. I motionen
yrkas i dessa delar,

(11) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om prisstopp på byggnadsmaterial,

(12) att riksdagen anhåller att regeringen för riksdagen redovisar orsakerna
till kostnadsutvecklingen inom byggnadssektorn,

(13) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om bättre anpassning av bostadslånesystemet till prisutvecklingen,

(14) att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag om särskilt tilläggslån
för lägenheter i flerfamiljshus i enlighet med vad som anförs i motionen,

(15) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om bostadsbyggandets kreditförsörjning.

Bostadsbyggandets omfattning m. m.

I tabell 1 lämnas uppgifter om antal påbörjade lägenheter månadsvis
januari-september för de tre senaste åren. Av tabellen framgår att påbörjandet
totalt under perioden januari-september 1975 varit ungefär av samma
omfattning som under motsvarande period i år, då ca 34000 lägenheter
påbörjades. Det låga påbörjandet i början av år 1975 torde delvis bero på den
kompensation för mervärdeskatt på bostadsbyggande som utgick för ny- och
ombyggnad av bostadshus som avslutades under år 1974 eller som på böljades
under detta år och avslutades före utgången av år 1975.1 undantagsfall kunde
kompensation utgå även om byggandet påbörjades före år 1974. De
tillämpade kompensationsreglerna torde alltså ha medfört att påbörjandet
som planerats till år 1975 tidigarelagts om så var möjligt. Under de första nio
månaderna år 1976 uppgick påbörjandet till ca 40 000 lägenheter. Under hela
år 1976 påbörjades 57 000 lägenheter medan 51 000 påbörjades året innan. Om
påbörjandet under sista kvartalet i år överensstämmer med utvecklingen
under år 1975, något som alltså varit fallet förde tre första kvartalen, kommer
påbörjandet att uppgå till drygt 50 000 lägenheter.

Andelen lägenheter i småhus i procent av samtliga påbörjade har ökat från
69 % under perioden januari-september år 1975 till.ca 75 % under samma

1 Riksdagen 1977/78. 19 sami. Nr 3

CU 1977/78:3

period i år och år 1976. Vid en månadsvis jämförelse mellan de nio första
månaderna år 1975 och samma period i år framgår vidare att påbörjandet av
lägenheter i småhus varit lägre under sju månader 1975 än i år medan det för
lägenheter i flerfamiljshus varit i huvudsak motsatt förhållande, endast
september månad i år uppvisar högre påbörjande än september 1975.

I tabell 2 redovisas ombyggnadsverksamheten av lägenheter med samma
redovisningsperiod som i tabell 1. Noteras bör att uppgifterna i tabell 2 endast
omfattar ombyggnad av lägenheter för vilka statliga bostadslån preliminärt
beviljats. Av tabellen framgår att ca 12 000 lägenheter byggts om åren 1975,
1976 och 1977 under de nio första månaderna resp. år. Andelen ombyggda
lägenheter i småhus i procent av samtliga har ökat från ca 35 % under
perioden januari-september 1975 tili 57 % motsvarande period i år. Den
relativa ökningen av lägenheter i småhus beror dels på en absolut ökning av
ombyggnad av lägenheter i dessa hus, dels på en minskning av ombyggnadsverksamheten
i flerfamiljshus mellan åren 1975 och 1977.

I slutet av oktober 1977 var arbetslösheten bland byggnadsarbetarna 3,7 %
sådan den redovisades i byggnadsarbetarnas kassa. Såväl jämfört med samma
redovisningstillfalle förra året som med september i år är arbetslösheten större
vid oktoberräkningen. I början av november lämnade länsarbetsnämnderna
en reviderad prognos som bl. a. innehåller ett försök till bedömning av
arbetslösheten t. o. m. första kvartalet 1978. Arbetslösheten för byggnadsarbetarna
bedöms öka under fjärde kvartalet i år jämfört med samma period i
fjol. En ytterligare ökning under första kvartalet 1978 väntas jämfört med
första kvartalet i år. Antalet arbetslösa byggnadsarbetare beräknas komma att
uppgå till 4 500 i genomsnitt för fjärde kvartalet i år och 9 000 för första
kvartalet 1978. Orsakerna till den ökade byggarbetslösheten anges i prognosen
vara försenade igångsättningar beroende bl. a. på svårigheterna att få
fram byggnadskreditiv, omprojektering på grund av överkostnader samt
investeringsavgiften för oprioriterat byggande.

Tabell I Lägenheter i påbörjade hus månadsvis för olika hustyper januari-september 1975-1977

CU 1977/78:3

sO i/o ro Ov O- CO M»0

oj o- o- o- o- oo sf o o

O ro Ov O Ov -sf OvfO^t Oi,(N Or

<NOn fNOMfl O O oo oo Tf lo

ro sf ro 04 C4 C4 — vo o- o -

sf kry
o- oo
ro O
— oio
io

oo 04
sf orsi
ro

O ro O OJ kO ■—I 0-0000

ro o oj (— sO •—1 SD ro -<

■—1 oj ro oo oo so oj ro O

ifl k/1 t/1 rococo — r— .—,

kOONko -Oro roos (N
sf sf Tf ro sf ro — —

OO ro vo

Os OO Os

sf sf

kO OO ro

— t k/~j

o ov ov

ro kry ro

OO O f
sf ko CO

oj ro OJ oj — — —i

— k/O sf

8 VO Os

vo ro

rO ko VO
OO O v ko
— Ov Ov

sf i/~) sf ro -rf- ro —

O- sf rf

OJ O ro
Os sO »O
ro *o> tJ -

O — OO
OJ O Tj r-

oo rt
04 ro ro

O ro sO
O O OO
OJ OO O

ro 04
Ov OO vo

—1 — — söör -

— O sf 04 sf oo Ov vO vo

vO Ov Ov Ov vo — vOOJO —

vo vo or^oo oovoo

ro st ro OJ ro 04 —

r- ro vo kO vO oo
OJ ro ro — OJ OJ

iOO-ro korovo © sf so

04 ro 04

vo O Q

st ro O

04 lO OJ

ro ro ro

OO ro r- oo sf ro

O sf -rf ro Ov >0 Ov so ro

^r^ro — r^oo Wr-T~C

Ol OJ 04 —

krs vo i— kovoo- kosor- in vo r 0-0-0-

0-0-0- 0-0-1— 0-0-0-

Ov Ov Ov Ov Os Ov Ov Ov Ov Ov Ov Ov

C/3

— 3

O "vS
O ;3?

■£ E

wcS

00 u

a> o •-c 5 “
c ö. c
<u — £

Qfi Sf

" É >

<U °c3 w

•c

O ro OO ko Ov Ov ko-sf-Ov

sf f- sf Ov sO OJ sf Q —

04 OJ — — 04 Ov 0004 ro — ©

OJ 04 04 stvOvO OO so kO sf" "

ko r—
OO so

ov ——

O ro
O- ro

ro OO

O kO
OO sf

OO vo

o" Ov
ro Tf

Ov ro — 04 —■ O rOTiro

'sf' r~- OO
oo r- irt so oo Os

OO sf 04
O 04 O vo

kO O v

ro O- O- ro Ov O

CO — — —« Os r~~

o st Ov vo OO OO

O- 04 sf

oo ao st
— oo kO

04 ro ov

OO Sf -sf

o- ko r -

O OO S-H

04 — 0

■—i i/~) —

ro O- OVO
— —
sf Ost
04 — —

— Ov

ro Ov ro

O- — U“>

Os sf Os
O V 04 OO
04 sf —,

r— ko oo

Os Os J

Ov ro l—

O v 04 04

sf O- ro
O- sf o

OO O Sf

OO k/"} kO

vO vO ro

■—i —< kO

Ov ro ro
Ov — sO

sto r -

04 sf so
ro OO O04
-f r -

sf o- o- oo o -

ko sf r -

OO f T|
O v vo T|
rO Ti ti

t sf l/~|

o- oo o

— T| T|

Ov — ro
Os ro 04
T) OO 04

04 000
r— oo 04

T) OO Tå

s O —

1 sf ro

Ov — O- OvsfOv 00-00 ^ ^ ^

ro ro VO — Ti OJ 04 O ro OO 04 sf

OO Ov ro sf sf IT) sf Tf Tf

TI sO O k/ivOO- kOjvOI— TisOO r

o- r~— r--i— o- o-o-o- r-^ r~- r Ov

Ov Os Ov Os Os Ov Ov Ov Ov Ov Ov

•- 3
»- SZ

O vy

<U 3?

| i

<D t
00..

-J d

1* Riksdagen 1977/78. 19 sami. Nr 3

Källa: Bostadsstyrelsen

CU 1977/78:3

Uppgifter i anslutning till motionen

Allmänna prisregleringslagen m. m.

Allmänna prisregleringslagen (1956:236; ändrad senast 1973:301) är en
fullmaktslag, som ger regeringen möjlighet att under vissa förutsättningar
införa olika former av prisreglering. Förutsättningarna för tillämpning av
lagen anges i dess 1 §. Denna paragrafs första och andra stycken avser fall av
krig och krigsfara. I paragrafens tredje stycke föreskrivs att regeringen kan
förordna om tillämpning av lagens bestämmelser om av annan orsak fara har
uppkommit för allvarlig prisstegring inom riket på viktigare varu- eller
tjänsteområde. Sådant förordnande skall gälla för viss tid, högst ett år varje
gång. Förordnandet skall underställas riksdagen inom en månad eller, om
riksmöte inte pågår, inom en månad från början av nästkommande riksmöte.
Om underställning ej sker eller riksdagen inte inom två månader från det
underställningen skedde godkänner förordnandet, är detta förfallet.

Bestämmelser om formerna för prisreglering finns i 2-9 §§ prisregleringslagen.
Enligt 2 § kan regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer
föreskriva att visst pris skall gälla som högstpris vid frivillig försäljning av viss
förnödenhet eller frivilligt utförande av viss tjänst. Högstpris får inte
överskridas utan tillstånd. Enligt 3 § kan vidare regeringen eller myndighet
som regeringen bestämmer förordna om stoppris på viss förnödenhet eller
tjänst. Detta innebär att den som frivilligt säljer förnödenheter eller frivilligt
utför tjänster inte utan tillstånd får överskrida det pris vilket han tillämpade
den dag som anges i förordnandet.

I 3 a § behandlas s. k. prisutfästelse, dvs. en utfästelse om det högsta pris
som skall tillämpas på förnödenhet eller tjänst eller i övrigt om ordningen för
försäljning av förnödenhet eller utförande av tjänst. Har någon gjort sådan
utfästelse till myndighet som regeringen bestämmer, får utfästelsen inte
frångås utan myndighetens tillstånd. Enligt 3 b § kan regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer föreskriva att den som yrkesmässigt
säljer viss förnödenhet eller yrkesmässigt utför viss tjänst inte får höja sitt pris
förrän viss tid efter det att han hos myndighet gjort anmälan om prishöjningen
och skälen för den. Tiden får bestämmas till högst en månad.

Ytterligare bestämmelser om formerna för prisreglering finns i 4-9 §§,
medan de återstående paragraferna, 10-22 §§, innehåller straffbestämmelser
m. m.

Allmänna prisregleringslagen är, med undantag för vissa bestämmelser, i
tillämpning sedan den 21 december 1972. Enligt nu gällande förordning
(1976:996) äger lagens 2-4,6,8 och 9 §§ tillämpning t. o. m. den 20 december
1977.

Förordningen är utfärdad med stöd av ett förhandsgodkännande av
riksdagen (prop. 1976/77:30, FiU 1976/77:4, rskr 1976/77:59).

CU 1977/78:3

Prisreglering ifråga om trävaror, snickeriprodukter och övriga byggnadsmaterial Regeringen

införde den 7 september 1973 prisstopp på trävaror, träbaserade
skivor, byggnadssnickerier och monteringsfärdiga trähus. Därvid beslöts att
som stoppriser skulle gälla de priser som tillämpades den 2 maj 1973.

Den 15 mars 1974 infördes prisstopp på flertalet övriga byggnadsmaterial,
såsom cement, betongvaror, gipsskivor, mineralull, el- och VVS-material.
Med detta prisstopp och det tidigare införda prisstoppet på trävaror m. m.
omfattades i stort sett alla viktigare basmaterial inom byggnadssektorn utom
produkter inom järn- och stålområdet av prisstopp.

Det i september 1973 införda prisstoppet på trävaror m. m. upphävdes den
11 september 1974 och ersattes med anmälningsskyldighet enligt 3b §
allmänna prisregleringslagen. Den 21 december 1974 upphävdes anmälningsskyldigheten
för dessa produkter.

Det i mars 1974 införda prisstoppet på vissa byggnadsmaterial avvecklades
i etapper. I december 1974 upphävdes prisstoppet och ersattes av anmälningsskyldighet
för flertalet produkter. För mineralull, cellplast, cement, gipsskivor
och lättbetong bibehölls dock prisstoppet. För de båda sistnämnda
produkterna ersattes prisstoppet den 1 april 1975 med skyldighet att anmäla
planerade prishöjningar. För cement upphävdes samtidigt prisstoppet. Den
18 juni 1975 upphävdes prisstoppet på mineralull och cellplast och ersattes
med anmälningsskyldighet. Samtidigt slopades den sedan december 1974
gällande anmälningsskyldigheten för bl. a. betong, tapeter, golvmaterial,
kalksandsten, takpannor, tegel, glas, sanitetsporslin, värmepannor och
radiatorer. Den 21 december 1975 upphävdes slutligen skyldigheten att
anmäla planerade prishöjningar för resterande produkter inom byggnadsmaterialområdet.

Den 16juni 1976 infördes anmälningsskyldighet i fråga om sågtimmer och
massaved, trävaror, byggnadssnickerier, monteringsfärdiga trähus samt
träbaserade skivor.

Fr. o. m. den 8 september 1976 infördes prisstopp på vissa trävaror vid
försäljning från sågverk.

I början av april 1977 beslöt regeringen om allmänt prisstopp fr. o. m. den 7
april 1977 t. o. m. den 31 maj 1977.

Då det allmänna prisstoppet upphörde att gälla återinfördes fr. o. m. den 1
juni 1977 prisreglering i allt väsentligt i den omfattning som gällde vid det
allmänna prisstoppets införande.

I anslutning till nedskrivning av kursen på den svenska valutan beslöt
regeringen den 1 september 1977 om allmänt prisstopp från den 2 september

1977. Detta prisstopp gällde t. o. m. den 31 oktober 1977.

Fr. o. m. den 1 november 1977 t. o. m. den 20 december 1977 har
regeringen beslutat om prisstopp bl. a. för vissa trävaror, medan för vissa
andra trävaror samt för byggnadsmaterial såsom isolermaterial av plast,

CU 1977/78:3 6

mineralull, isolerrutor och glasull regeringen beslutat om anmälningsskyldighet.

Bestämmelserna finns i förordningen (1977:770) om prisstopp.

Tabell 3 Prisutvecklingen på några viktigare byggnadsmaterial 1973-november
1977

(Uppgifterna avser priserna vid årets	utgång.	1972 =	100)
Produkt	1973	1974	1975	1976	1977'
Cement	105	139	156	178	195
Fabriksbetong	103	119	139	159	181
Lättbetong	121	126	147	162	188
Tegel	112	130	145	164	183
Kalksandsten	118	126	152	167	198
Gipsskivor	117	135	158	158	172
Board	115	130	143	154	172
Spånskivor	108	124	133	151	151
Dörrsnickerier	120	139	156	176	176
Fönstersnickerier	127	146	171	188	213
Inredningssnickerier	112	115	135	143	159
Parkett	123	139	171	195	203
Mineralull	113	132	154	166	182
Byggpapp	100	143	167	180	200
Sanitetsporslin	110	125	150	165	171
Badkar	112	123	133	149	163
Diskbänkar	115	120	132	153	163
Värmepannor	115	138	149	173	190
Radiatorer	110	127	143	167	173
Oljebrännare	100	120	136	144	162
Varmvattenberedare	105	123	131	150	164
Installationsledning	148	139	117	134	141
Elradiatorer	115	127	149	179	190
Lysrörsarmatur	107	130	150	162	178

Källa: Statens pris- och kartellnämnd (SPK)
1 Avser pris 1977-11-18

CU 1977/78:3 7

Tabell 4 Prishöjningar på vissa byggnadsmaterial under januari-november 1977 i procent

Produkt	Jan	Febr	Mars Apr Maj	Juni	Juli	Aug	Sept Okt	Nov1
Cement	6				4
Fabriksbetong	2		6		2			4
Lättbetong	10					6
Tegel	12
Kalksandsten	11					8
Gipsskivor	3					5
Spånskivor
Board	10				2
Mineralull	10
Dörrsnickerier	5
Fönstersnickerier	14
Inredningssnickerier		11
Parkett						4
Plastgolv	7			5				6
Byggpapp				10			1
VVS-material
Sanitetsporslin								4
Badkar	7			2
Värmepannor	10
Radiatorer					4
Oljebrännare	8							4
Varmvattenberedare	9
El-material
Ledningar			2				3
Elradiatorer
Lysrörsarmatur	8							2

Källa: SPK

1 Avser pris t. o. m. 1977-11-18

Tabell 5 Utvecklingen av konsumentprisindex och faktorprisindex för flerfamiljshus
såvitt avser byggnadsmaterial 1973-oktober 1977

(Uppgifterna avser, där ej annat anges, den 31 december resp. år. 1972 = 100)

År Månad	Konsumentprisindex			Byggnads-
	Totalt	Bostad, bränsle och lyse		material
		Hela	Enbart	Enbart	(faktor-
		del-	bostad	bränsle	prisindex)
		posten		och lyse
1973	107	110	107	122	115
1974	117	128	118	175	140
1975	129	137	127	186	151
1976	142	149	137	215	170
1977 1 kvart.	151	162	150	225	185
1977 II kvart.	156	167	154	237	186
1977 III kvart.	162	170	155	241	190
1977 okt.	164	172	157	250
Källa: Statistiska centralbyrån
I propositionen 1977/78:22 om förlängd tillämpning av allmänna prisreg-

leringslagen föreslås riksdagen godkänna att regeringen förordnar om fortsatt
tillämpning av allmän prisreglering i samma omfattning som f. n. under tiden

CU 1977/78:3

den 21 december 1977-den 20 december 1978. Med anledning av propositionen
har väckts två motioner. I motionen 1977/78:22 (-) hemställs bl. a. att
riksdagen beslutar om införandet av allmänt och totalt prisstopp medan i
motionen 1977/78:27 (vpk) hemställs att prisstopp t. v. skall gälla för alla
dagligvaror. Vidare yrkas i den i detta betänkande behandlade motionen
1977/78:39, yrkandena 17,18 (s)att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna dels att det allmänna prisstoppet snarast bör återinföras, dels att en
skärpt prisövervakning är nödvändig.

Propositionen som behandlas i finansutskottets betänkande FiU 1977/78:9
tillstyrks av ett enigt utskott. Motionerna behandlas av finansutskottet i
betänkandet FiU 1977/78:10. Utskottets majoritet (c, m, fp) avstyrker
motionerna om allmänt prisstopp medan finansutskottets socialdemokratiska
ledamöter reserverat sig till förmån för s-motionen.

Riksdagen behandlade vid förra riksmötet motionen 1976/77:1613 (s) vari
yrkades att prisstopp skulle införas på byggnadsmaterial. Frågan behandlades
i näringsutskottets betänkande NU 1976/77:39.

Utskottets majoritet (c, m, fp) avstyrkte motionen och anförde därvid att
regeringen utan riksdagens hörande kan förordna om prisstopp under den tid
som allmänna prisregleringslagen är i tillämpning. Någon anledning för
riksdagen att göra någon framställning till regeringen fanns sålunda inte.

I reservation (s) anfördes att tillgänglig statistik visade att priserna på
byggnadsmaterial hade stigit kraftigt inte minst under första kvartalet 1977
och att skäl fanns för prisstabiliserande åtgärder även sedan det allmänna
prisstoppet upphört den 31 maj 1977. Regeringen borde därför förordna om
prisstopp på byggnadsmaterial intill utgången av år 1977.

Riksdagen följde utskottsmajoriteten.

Orsakerna till kostnadsutvecklingen inom byggnadssektorn

Civilutskottet noterade i mars 1977 (CU 1976/77:18 s. 36) enhälligt att det
fanns uppgifter om en snabb uppgång i byggnadskostnaderna som inte helt
kan förklaras med bakomliggande mätbara faktorer. I maj 1977 redovisade
utskottet (CU 1976/77:40 s. 5) att låneunderlagsgruppen inom bostadsdepartementet
skulle lä i uppdrag att snabbt analysera den prisspridning som
förekommit. Syftet var att få ett underlag för att bedöma orsakerna till höga
överkostnader i enskilda låneobjekt. Utskottet konstaterade (s. 7) fortfarande
enhälligt att byggprisutvecklingen under början av år 1977 visat vissa oroande
tecken men att prisbilden var mycket oklar och splittrad. Utskottet ansåg att
ett bättre underlag för bedömningar torde ges genom den analys som
låneunderlagsgruppen skulle göra. I ett särskilt yttrande (s) förutsattes att
låneunderlagsgruppens utredning skulle komma att täcka inte endast vid
preliminära lånebeslut redovisade kostnader utan också den bild av anbudsnivåerna
som tecknas i ärenden som inte går till beslut och kanske inte ens till
ansökan på grund av att anbuden är för höga.

CU 1977/78:3

Låneunderlagsgruppen redovisade 1977-10-21 en rapport om pris- och
kostnadsutvecklingen inom bostadsbyggandet. I rapporten tar gruppen upp
den genomsnittliga prisutvecklingen sedan första kvartalet 1976, kostnadsbilden
inom bostadsproduktionen under samma år, kostnadsspridningen
forsta halvåret 1977, en länsvis redovisning av kostnadsspridningen år 1976
samt den aktuella kostnadssituationen, belyst med material som insamlats
från HSB, Riksbyggen och SABO. Gruppen anför följande avslutande
synpunkter:

Prisökningarna inom bostadsbyggandet har varit kraftiga under senare år.
Denna utveckling delar emellertid byggnadsbranschen med många andra
branscher. Det finns flera orsaker till den relativt starkare prisutvecklingen
inom bostadsbyggandet. Dit hör t. ex. den kraftigt minskande produktionen
och utvecklingen mot ett byggande i mindre serier. Produktionsapparaten har
varit uppbyggd för en betydligt större produktion, neddragningen har
medfört ett lägre kapacitetsnyttjande i byggföretagen vilket tillsammans med
den minskade projektstorleken har lett till försämrad produktivitet. Anbudspriserna
har även påverkats negativt av att antalet byggföretag minskat. På
många mindre orter saknas entreprenörer, vilket fördyrar de projekt som skall
byggas där. Brist på byggarbetare har på många håll stört och fördyrat
produktionen. Vidare har materialkostnadsutvecklingen varit synnerligen
ogynnsam.

Styrkan av här nämnda och andra orsaker till den snabba prisstegringen och
åtföljande prisspridning inom bostadsbyggandet kan knappast beräknas med
större precision. Det är vidare svårt att söka särskilja och klarlägga inverkan
av varje orsak för sig. Låneunderlagsgruppen har gjort en statistisk belysning
av prisutveckling och prisspridning inom bostadsproduktionen. Från det
utnyttjade statistiska materialet har det inte varit möjligt att närmare förklara
ökningen i prisspridningen.

I interpellation (s) 1977-11-11 till statsrådet Birgit Friggebo har ställts
följande fråga: Vill statsrådet redogöra för låneunderlagsgruppens analys av
prisutvecklingen på bostadsmarknaden och för de slutsatser som kan dras
därav? Interpellationen torde enligt uppgift komma att besvaras 1977-12-07.

Anpassning av bostadslänesystemet till prisutvecklingen

Byggadministrationsutredningen (SOU 1976:26) har föreslagit att produktionskostnaden
enligt bästa anbud läggs till grund för belåningen. Produktionskostnaden
för ett projekt får dock inte väsentligt överstiga en jämförelsekostnad,
beräknad i princip enligt nuvarande beräkningsmetod. Storleken
av den avvikelse som kan tolereras bör bedömas enligt hittillsvarande praxis.
Förslaget kombineras med ett förordande av att räntebidraget bör grundas på
den beräknade jämförelsekostnaden om den är lägre än den upphandlade
kostnaden. Den del av bostadslånet som inte berättigar till räntebidrag skall
förräntas efter statens självkostnad. Förslagen borde enligt utredningen
genomföras vid en inte angiven tidpunkt då regeringen bedömde att reglerna
om upphandling i konkurrens fått tillräcklig effekt.

CU 1977/78:3

I frågesvar 1977-11-11 har meddelats att beredningen av utredningens
förslag görs med sikte på att förslag skall lämnas till riksdagen under
innevarande budgetår. Det ansågs emellertid inte möjligt att under pågående
beredning ange vilka frågor som kommer att få en slutlig behandling i den
planerade propositionen.

Civilutskottet anförde (CU 1976/77:18 s. 36) enhälligt följande:

Utskottet har noterat uppgifter om en snabb uppgång i byggkostnaderna
som inte helt kan förklaras med bakomliggande mätbara faktorer. Enligt
utskottets mening finns skäl som talar för byggadministrationsutredningens
förslag att låta belåningen knytas till produktionskostnaden i en fullt
utvecklad konkurrens. Det krävs dock, liksom enligt utredningens förslag,att
härtill läggs ett system som gör det möjligt att beräkna en jämförelsekostnad
som man inte väsentligt fåröverstiga. De närmare reglerna torde få övervägas
vid den fortsatta beredningen av utredningens förslag.

Utredningen har i samband med sina förslag beträffande beräkning av en
jämförelsekostnad anfört att det krävs en översyn bl. a. av sättet att räkna upp
beloppen med tidskoefficienter. Bostadsstyrelsen har lämnat förslag om att
denna koefficient bör räknas upp med kortare intervall för att undanröja
nuvarande olägenheter. Utskottet, som finner att en sådan ordning kan ha
fördelar, har förutsatt att denna fråga övervägs inom regeringen även
fristående från bedömningen av hur en framtida jämförelsekostnad skall
konstrueras. Vad utskottet anfört i denna del bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.

Regeringen hade 1976-12-09 beslutat att grundbeloppet i låneunderlaget
skulle höjas fr. o. m. 1977-01-01 till belopp som knöt an till kostnadsläget i
oktober 1976. För preliminära beslut och i ett beslutsärende skulle tidskoefficienten
vara 1,0. Genom beslut 1977-05-06 höjdes grundbeloppet för
flerfamiljshus ytterligare. Samtidigt höjdes tidskoefficienten till 1,06 fr. o. m.
1977-06-01.

Civilutskottet uttalade sedan sistnämnda beslut aviserats (CU 1976/77:40
s. 7)att det tillgodosåg rimliga krav på en anpassning av belåningsvärdena till
kostnadsutvecklingen. Utskottet anförde vidare enhälligt att det inte är
realistiskt och samhällsekonomiskt riktigt att automatiskt anpassa låneunderlaget
till alla prishöjningar. Utskottet noterade att alla överväganden om
en produktionsanpassad belåning gjorts för en situation med fullt utvecklad
konkurrens och med förutsättningen att det samtidigt beräknas en jämförelsekostnad
som inte väsentligt får överskridas.

Regeringen har därefter ytterligare höjt grundbeloppet för flerfamiljshus
fr. o. m. 1977-09-15.1 anslutning härtill har tidskoefficienten vid preliminära
beslut höjts till 1,14. I fråga om slutliga beslut om lån skall för tiden för
påbörjandet tillämpas en tidskoefficient som motsvarar ett vägt medeltal av
följande koefficienter:

CU 1977/78:3

1976-10-01-1976-12-31	1,00
1977-01-01-1977-03-31	1,06
1977-04-01-1977-06-30	1,08
1977-07-01-1977-09-30	1,12
1977-10-01-	1,13
Tilläggsldn

När under loppet av år 1941 och fram till det s. k. pris- och lönestoppet år
1942 byggnadskostnaderna fortsatte att stiga kompletterades lånesystemet
med begränsade kapitalsubventioner. De fick formen av tilläggslån utan
ränta och amortering men var i framtiden uppsägningsbara i händelse av en
hyresutveckling som gjorde återbetalning fastighetsekonomiskt möjlig.
Motiv för och erfarenheterna av denna subvention redovisas bl. a. i
bostadssociala utredningens slutbetänkande (SOU 1945:63 s. 194-223,
477-479).

Bl. a. till följd av inflationen under Koreakrisen i början av 1950-talet var
byggkostnadsstegringen exeptionellt kraftig. Därefter beslöts om provisorisk
subvention i form av särskilda tilläggslån för lägenheter i flerfamiljshus (prop.
1951:217). Propositionen byggde på förslag från 1951 års bostadsutredning.
Föredragande statsrådet delade utredningens uppfattning att åtgärder
behövde vidtas för att hålla hyrorna nere i nybyggda hus. 1 propositionen
föreslogs en avsevärd höjning av tidigare tilläggslånenormer. Bostadsutredningen
hade konstaterat att byggkostnaderna under år 1950 stigit med ca
30-35 %. För att i stort sett hålla hyresnivån oförändrad föreslog utredningen
en subvention om 4 kr./m2 lägenhetsyta. Vad utredningen föreslagit godtogs
i propositionen och sedermera av riksdagen på förslag av statsutskottet (SU
1951:192). Subventionen beräknades kunna avvecklas under en femårsperiod.
Lånen förräntas och amorteras enligt beslut av 1953 och 1961 års
riksdagar. Lånen avvecklades etapppvis. Fullständig avveckling beslöts år
1959.

Bostadsbyggandets kreditförsörjning

Sedan år 1967 har delegationen för bostadsfinansiering (DFB) årligen träffat
överenskommelser med bankerna om byggnadskrediter till det statsbelånade
bostadsbyggandet. Överenskommelserna grundas på den av statsmakterna
angivna bostadsbyggnadsplanen. Med utgångspunkt i denna plan anges det
kreditbehov som överenskommelsen avser. För år 1977 är kreditbeloppet
beräknat till 14,4 miljarder kronor.

Civilutskottet redovisade i betänkandet CU 1976/77:40 (s. 5-6) den
gällande överenskommelsen m. m. Med anledning av motionsförslag (s)
anförde utskottet enhälligt följande:

Vad slutligen gäller kreditförsörjningen får utskottet hänvisa i första hand
till att även för innevarande år gäller en överenskommelse om byggnadskre -

CU 1977/78:3

diterna av motsvarande typ som tidigare år. Överenskommelsen följs också
upp på samma sätt som tidigare. När det gäller de långfristiga lånen finns för
innevarande år, liksom för vissa tidigare år, inte någon formell överenskommelse
om bankernas köp av bostadsobligationer. Enligt vad utskottet erfarit
har delegationen för bostadsfinansiering haft överläggningar med bankerna i
också denna fråga. Med hänsyn till att avlyften emellertid hittills skett i
godtagbar omfattning och takt har inte ansetts finnas behov av att nu
aktualisera en formell överenskommelse. Delegationen följer dock utvecklingen
på området.

Bankernas åtagande enligt överenskommelsen är kollektivt. Det innebär
att bankerna själva avgör fördelningen av den överenskomna kreditvolymen
på olika bankgrupper och banker. Bankerna har enligt överenskommelsen
med DFB ”åtagit sig att genom kontakter sig emellan tillse att frågor om
fördelningen av kreditgivningen mellan kreditinstituten inte försenar igångsättningen
av de på listorna (bostadsstyrelsens listor) upptagna projekten”.

Under detta år har det - enligt vad DFB angett - uppkommit vissa
svårigheter vid tillämpningen av träffad överenskommelse. Antalet anmälningar
till DFB:s expertgrupp - som består av representanter för bostadsstyrelsen,
bostadsdepartementet och bankerna-om att byggnadskredit inte har
beviljats har sålunda ökat samtidigt som svårigheterna att lösa anmälda
problem har blivit större. De uppkomna svårigheterna har enligt delegationen
medfört att byggstarten i ett oroväckande stort antal fall har försenats.

Fördelningen av den överenskomna kreditvolymen på olika bankgrupper
och banker har, som redan nämnts, tidigare inte varit något problem. I år
uppges denna fördelning uppenbarligen vara en huvudorsak till de
uppkomna svårigheterna. Dessa fördelningsproblem har i sin tur samband
med ändringar i bl. a. inlåningsökning för olika bankgrupper och i ändrade
förutsättningar för visst bottenlåneinstitut.

Utgångspunkten har också i år varit att bankernas kollektiva åtagande skall
fullgöras av bankerna utan inblandning från regeringen och riksbanken. Stor
enighet uppges råda mellan direkt inblandade parter om att nuvarande
system - som bygger på överenskommelser - inte bör överges förrän
tvingande skäl talar för ett annat system.

Utgångspunkten för bl. a. DFB:s arbete har därför angetts vara att få
kreditförsörjningen att löpa så smidigt som möjligt med hänsyn till omständigheterna
och att vidta förberedelser för att förbättra situationen inför år

1978. Det har vidare framhållits att svårigheterna under året - i och för sig av
en i det närmaste oacceptabel storleksordning - inte angetts vara större än de
svårigheter som förelåg omkring år 1970.

Den slutliga långfristiga kreditförsörjningen har enligt uppgift hittills under
året fungerat tillfredsställande.

Enligt lagen (1974:922)om kreditpolitiska medel kan bl. a. förordnande om
allmän och särskild placeringsplikt meddelas. En förutsättning är att
synnerliga skäl föreligger. Syftet med ett förordnande om allmän placeringsplikt
är att tillgodose behovet av långfristig kredit åt staten eller för

CU 1977/78:3

bostadsbyggandet. Förordnande om särskild placeringsplikt kan meddelas
för att tillgodose kreditbehovet för bostadsbyggandet under byggnadstiden.
Plikten innebär skyldighet för bankinstitut att lämna byggnadskredit för
särskilt angivet byggnadsprojekt, för vilket bostadslån utgår eller kommer att
utgå. Det förutsätts kommunal borgen för projektet. Riksbanken anger vilket
eller vilka bankinstitut som skall lämna krediten. Fördelningen förutsätts så
långt det är möjligt ske i samråd med bankerna och deras organisationer.

Lagen gäller till utgången av år 1977.1 prop. 1977/78:33, vilken kommer att
behandlas i finansutskottets betänkande FiU 1977/78:8, föreslås att giltighetstiden
förlängs med ett år. 1 propositionen redovisas även uppgifter och
synpunkter på tillämpning av överenskommelsen mellan DFB och
bankerna.

Utskottet

De förslag som här behandlas ingår som led i en motion om inriktningen av
den ekonomiska politiken, en fråga som faller under finansutskottets
bedömning. Yrkandena har dock getts en så specifik karaktär att de
remitterats för civilutskottets beredning såsom i första hand bostadspolitiska
frågor.

Finansutskottet har i sitt betänkande FiU 1977/78:10 s. 31 i anslutning till
investeringspolitiska bedömningar strukit under vikten av att bostadsinvesteringarna
hålls uppe i det aktuella läget och anfört att nuvarande bostadsbyggnadsnivå
är för låg för att långsiktigt klara bostadsförsörjningen.
Finansutskottet har vidare anfört att det samtidigt är önskvärt att vi i nuläget
just genom ett relativt högt bostadsbyggande utnyttjar de reala resurser som
annars skulle stå oanvända i vår ekonomi, eftersom investeringarna i
bostäder belastar vår handelsbalans i relativt ringa mån.

Från bostadspolitiska utgångspunkter kommer civilutskottet till motsvarande
bedömningar. Bostadsbyggnadsnivån måste från behovssynpunkt på
sikt anses för låg. Utskottet har förutsatt att enighet råder i dessa grundläggande
frågor.

De här behandlade motionsförslagen har emellertid enligt utskottets
mening konkretiserats på ett sådant sätt att de inte ger några nya och nu
praktiskt användbara utgångspunkter för verksamma åtgärder. De innefattar
sålunda inte var för sig eller tillsammans något verkligt alternativ till hittills
av regeringen vidtagna åtgärder-åtgärder om vars huvudgrunder det rått och
enligt utskottets bedömning fortfarande i sak råder bred enighet. Arbetet med
att fullfölja och vidareutveckla denna politik får därför fortgå i riktning mot
mål som i allt väsentligt är gemensamma. Denna enighet i här aktuella
bedömningar har senast manifesterats i betänkandena CU 1976/77:18 och 40.
Utskottet vill för sin del också betona vikten av fortsatta aktiva åtgärder.
Utskottet tar härefter upp de enskilda motionsyrkandena till prövning.

Vad först angår förordandet av prisstopp på byggnadsmaterial (yrkandet 11)

CU 1977/78:3

för erinras om det i motionen likaledes framställda yrkandet 17 om allmänt
prisstopp. Detta yrkande har avstyrkts av finansutskottet mot reservation (s).
Det här behandlade yrkandet 11 för anses framställt under förutsättning att
yrkandet 17 inte vinner riksdagens bifall.

Sakfrågan har - som ovan framgått - behandlats av riksdagen under våren
1977 (NU 1976/77:39). Motsvarande förslag avslogs därvid under hänvisning
till att regeringen utan riksdagens hörande kan förordna om prisstopp under
den tid allmänna prisregleringslagen är i tillämpning.

Utskottet anser inte skäl finnas att föreslå riksdagen ett tillkännagivande
om prisstopp på byggnadsmaterial. Motionsyrkandet avstyrks sålunda. Om
riksdagen godtar det av finansutskottet enhälligt tillstyrkta förslaget i
propositionen 1977/78:22 om förlängd tillämpning av allmänna prisregleringslagen,
kan regeringen utan riksdagens åtgärd t. o. m. 1978-12-20 vidta
olika prisreglerande åtgärder med stöd av allmänna prisregleringslagen.

Förslaget (yrkandet 12) att riksdagen begär en redovisning av orsakerna till
kostnadsutvecklingen inom byggnadssektorn har enligt utskottets mening såvitt
avser bostadsbyggandet tillgodosetts genom låneunderlagsgruppens tillgängliga
rapport 1977-10-21. Enligt vad utskottet erfarit kommer i till 1977-12-07
aviserat interpellationssvar ytterligare synpunkter att redovisas. Någon
riksdagens åtgärd med anledning av det konkreta yrkandet är därför inte
nödvändig.

Allmänt sett är det emellertid enligt utskottets mening viktigt att
kostnadsutvecklingen och dess orsaker också fortlöpande följs med
uppmärksamhet. Det torde vara möjligt att med ytterligare bistånd från de
stora byggherregruppernas sida komplettera de hittills redovisade resultaten i
vad avser anbudsnivåerna. Utskottet har förutsatt att i fråga om anbudsnivåerna
m. m. statens pris- och kartellnämnd kan utföra ytterligare nödvändiga
undersökningar.

1 motionen föreslås vidare (yrkandet 13) att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som anförts om bättre anpassning av bostadslänesystemet
till prisutvecklingen. Kravet anges gälla ”ett samlat grepp över
lånesystemet både med hänsyn till behovet av en snabbare anpassning i tiden
och till den tekniska utformningen av lånereglerna”.

Utskottet har enhälligt i maj 1977 (CU 1976/77:40, s. 7) ansett att
regeringens då kända åtgärder i fråga om anpassning av belåningsvärdet till
kostnadsutvecklingen tillgodosåg rimliga krav. Regeringen har därefter i
september 1977 ytterligare höjt grundbeloppet i låneunderlaget för flerfamiljshus.
Motionärerna har inte konkretiserat någon invändning mot
beräkningen av detta belopp.

Beslut har under det sistlidna året vid flera tillfällen fattats av regeringen
om justering av tidskoefficienten (se ovan s. 10). Inte heller här har någon
invändning mot takten eller storleken av höjningarna konkretiserats.
Utskottet har inte anledning till annan bedömning än att åtgärderna väl
motsvarar rimliga anspråk även från motionärernas sida.

CU 1977/78:3

Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet bifall till motionsyrkandet,
vars sakliga syfte nu får anses tillgodosett.

Det i nuvarande situation för första gången i riksdagen väckta förslaget
(yrkandet 14) om tilläggslån för flerfamiljshus villkoras uttryckligen av att
riksdagen beslutar om prisstopp på byggnadsmaterial. Med hänsyn till att
utskottet ovan avstyrkt ett sådant beslut finns därmed inte anledning till
ytterligare sakgranskning av förslaget om tilläggslån, vilket sålunda
avstyrks.

Utskottet noterar att varken i motionen eller i annat sammanhang närmare
utvecklats någon bedömning av de konsekvenser ett bifall till förslaget skulle
föra med sig. Subventioner av föreslagen typ i gällande hyressättningssystem
förutsätter uppenbarligen en bedömning att kostnadsnivån inom överblickbar
tid kommer att sjunka. Ett prisstopp på byggnadsmaterial skulle
enligt utskottets mening inte motverka motionärernas förklarliga farhågor för
att subventioner av den omfattning som här avses skulle medföra en
ytterligare höjning av de totala byggnadskostnaderna.

Det (yrkandet 15) föreslagna uttalandet om bostadsbyggandets kr edit försörjning
synes närmast innehålla ett krav på tillämpning av lagen om kreditpolitiska
medel genom förordnande om särskild placeringsplikt. Denna befogenhet
har i lagen tillagts regeringen, vilken har att pröva frågan på
framställning av fullmäktige i riksbanken. I praktisk hantering torde
bedömningarna i ett första led ligga hos delegationen för bostadsfinansiering
som har den närmaste kontakten med utvecklingen på detta område.

Av vad utskottet erfarit om delegationens arbete framgår att den aktivt och
på förutsatt sätt medverkat till så snabba lösningar som möjligt av anmälda
kreditivs vårigheter inom ramen för gällande överenskommelse. Anmälningarna
om att byggnadskreditiv inte har beviljats har emellertid ökat samtidigt
som svårigheterna att lösa anmälda problem har blivit väsentligt större. De
uppkomna svårigheterna har enligt delegationen medfört att byggstarten har
försenats i ett oroväckande antal fall. Utskottet har emellertid förutsatt att
delegationen även fortsättningsvis tar ansvaret för att inte störningar av
denna typ får hindra ingångsättning av bostadsbyggande - även om
kreditivförseningen inte mer än till någon del är orsak till svårigheterna.
Gällande system återfaller under alla förhållanden på de kreditpolitiska medel
som eljest måste tillgripas. Någon åtgärd enligt motionsförslaget bör inte
påkallas genom ett riksdagens uttalande.

Utskottet hemställer

1. beträffande prisstopp på byggnadsmaterial att riksdagen avslår
motionen 1977/78:39, yrkandet 11,

2. beträffande redovisning av orsakerna till kostnadsutvecklingen
inom byggnadssektorn att riksdagen avslår motionen 1977/
78:39, yrkandet 12,

3. beträffande anpassning av bostadslånesystemet till prisutvecklingen
att riksdagen avslår motionen 1977/78:39, yrkandet
13,

CU 1977/78:3

4. beträffande tilläggslån att riksdagen avslår motionen 1977/
78:39, yrkandet 14,

5. beträffande bostadsbyggandets kreditfbrsörjning att riksdagen
avslår motionen 1977/78:39, yrkandet 15.

Stockholm den 24 november 1977

På civilutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Per Bergman (s), Georg Danell (m), Oskar
Lindkvist (s), Sven Eric Åkerfeldt (c), Lars Henrikson (s), Karl-Erik Strömberg
(fp), Thure Jadestig (s), Anna Eliasson (c), Per-Erik Nisser (m), Birgitta Dahl
(s), Magnus Persson (s), Eric Hägelmark (fp), Torsten Sandberg (c), och Per
Olof Håkansson (s).

Reservationer

Per Bergman, Oskar Lindkvist, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Birgitta
Dahl, Magnus Persson och Per Olof Håkansson (alla s) har reserverat sig mot
betänkandet i följande delar:

1. Behovet av åtgärder för att främja bostadsbyggandet

Reservanterna anser att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar
”De här” och slutar ”till prövning” bort lyda:

Från socialdemokraternas sida har redan i våras i ett sjupunktsprogram
krävts åtgärder från regeringen för att bryta och vända den redan då krisartade
utvecklingen inom bostadsbyggandet. Regeringen har avvisat förslagen och
försäkrat att problemen överdrivits.

LO och TCO har i skrivelse 1977-11-14 till regeringen sammanfattat sina
krav på kraftfulla bostadspolitiska insatser. Bl. a. krävs åtgärder för ett ökat
bostadsbyggande nu med ökningens tyngdpunkt lagd på hyres- och bostadsrättslägenheter,
stimulans för övergripande långsiktig kommunal planering,
beaktande av sysselsättningssynpunkterna, anpassning av bostadslånesystemet,
analys och redovisning av kostnadsstegringen inom byggnadssektorn
och reella garantier för att hinder inte uppstår i kreditgivningen. Fem
fackförbund som organiserar arbetare och tjänstemän inom byggnadssektorn
har i skrivelse 1977-11-21 strukit under och vidareutvecklat huvudorganisationernas
krav.

Problemen på byggnadsområdet har under sommaren och hösten ytterligare
försämrats utan att något samlat grepp vidtagits eller ens aviserats från
regeringens sida. Det är därför enligt utskottets mening nödvändigt att

CU 1977/78:3

initiativ i dessa delar tas från riksdagens sida. En lämplig grund för detta är de
här behandlade yrkandena ur den socialdemokratiska partimotionen, vilka
utskottet i det följande tar upp till bedömning.

Härmed sammanhängande frågor behandlas från allmän ekonomisk
synpunkt också i reservation (s) till betänkandet FiU 1977/78:10.

2. Prisstopp på byggnadsmaterial

Reservanterna anser - under förutsättning av bifall till yrkandet 3 d i
betänkandet FiU 1977/78:10 - att

dels det stycke av utskottets yttrande på s. 14 som börjar ”Utskottet anser”
och slutar "allmänna prisregleringslagen” bort lyda:

Den ovan (s. 6) presenterade statistiken visar att prishöjningarna på
byggnadsmaterial under år 1976 och första kvartalet 1977 fortsatt. Om
riksdagen beslutar om fortsatt tillämpning av allmänna prisregleringslagen
till och med 1978-12-20 finns alltså möjligheter för regeringen att förordna om
prisstopp under den tid lagen är i tillämpning. Enligt utskottets mening bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna att prisstopp på
byggnadsmaterial bör utvidgas så att den ogynnsamma byggkostnadsutvecklingen
hejdas.

dels utskottet under 1 bort hemställa

1. beträffande prisstopp på byggnadsmaterial att riksdagen med
anledning av motionen 1977/78:39, yrkandet 11, som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Redovisning av orsakerna till kostnadsutvecklingen inom byggnadssektorn Reservanterna

anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar ”Förslaget (yrkandet
12)” och slutar ”nödvändiga undersökningar” bort lyda:

Vid tidigare behandling av frågan om orsakerna till prisbildningen på
byggnadsmarknaden (CU 1976/77:40) förutsattes inom utskottet att den
strax före ärendets avgörande aviserade undersökningen skulle ge en bred
redovisning av läget i förening med sakliga analyser av orsaksammanhangen.
Det förutsattes bl. a. också att undersökningen omfattade en genomlysning
inte endast av låneärenden utan också av anbudsgivning i ärenden som inte
går till beslut och kanske inte ens till ansökan på grund av att anbuden är för
höga.

Sedan undersökningen gjorts torde ha förutsatts att den med hänsyn till det
centrala ämnesområdet skulle ha redovisats för riksdagen i förening med en
analys av dess resultat satta i relation till övriga kända omständigheter och
förslag från regeringens sida. Så har inte skett.

CU 1977/78:3

Med hänsyn till det anförda nödgas utskottet nu i enlighet med motionsförslaget
föreslå riksdagen att den begär en fullständig redovisning och analys
av orsakerna till prisbildningen på byggnadsmarknaden med betoning av
bostadssektorn. Det får anses uppenbart att den tidigare undersökningen
snarast bör kompletteras. Bl. a. statens pris- och kartellnämnd torde här
kunna erbjuda ytterligare sakkunskap. Resultatet av dessa fortsatta undersökningar
bör så snart som möjligt av regeringen redovisas för riksdagen i
förening med redogörelse för regeringens bedömningar och de konkreta
förslag som kan aktualiseras. Eftersom det här är frågan om brådskande
åtgärder bör riksdagens uttalande kombineras med ett understrykande av
behovet av aktiva åtgärder från regeringens sida.

dels utskottet under 2 bort hemställa

2. beträffande redovisning av orsakerna till kostnadsutvecklingen
inom byggnadssektorn att riksdagen med bifall till motionen
1977/78:39, yrkandet 12, som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

4. Anpassning av bostadslånesystemet till prisutvecklingen

Reservanterna anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar ”Utskottet har” och
på s. 15 slutar ”anses tillgodosett” bort lyda:

Den kraftiga höjningen av anbudspriserna inom bostadsbyggandet har lett
till att många byggnadsprojekt inte kommer till stånd. Det har visat sig
ogörligt att på såväl kort som lång sikt finansiera kostnader som ligger över
pantvärdet - en finansiering som har en helt avgörande betydelse för
produktionsmöjligheterna. Huvudintresset riktar sig naturligen mot att
sänka anbudspriserna till acceptabel nivå, åtgärder som kräver ingående
analyser av denna prisbildning och adekvata möjligheter att genom insyn och
kontroll påverka en sakligt omotiverad utveckling. Intill dess att dessa
förutsättningar föreligger i nödvändig omfattning krävs emellertid en
följsamhet vid beräkning av finansieringsunderlaget - en följsamhet som
självfallet inte får leda till en prisuppdrivande total anpassning. Regeringen
har numera vidtagit åtgärder för att nå och bibehålla en rimlig följsamhet.
Från tid till annan under akut press fattade beslut ger i en så allvarlig situation
som den nu rådande inte erforderlig stadga åt bedömningarna. Regeringen
bör därför med utgångspunkt i byggadministrationsutredningens förslag och
riksdagens senare ställningstaganden presentera målinriktade handlingsgrunder
och förslag tili riksdagen. Inte minst viktigt i ett sådant sammanhang
är att belysa om de förhoppningar som ställts på en utveckling av
konkurrensen i entreprenörsledet lett till avsedda resultat. På många håll görs
nu gällande att priskonkurrensen i flera områden i stället minskat. Bostadslånemyndigheterna
bör vidare ges möjligheter att genom en aktiv kostnads -

CU 1977/78:3

kontroll motarbeta redan tendenserna till prisglidningar och överuttag av
vinster.

Utskottet ansluter sig därför till motionsförslaget och föreslår riksdagen att
hos regeringen begära ett snabbt förslag till åtgärder för att åstadkomma en
rimlig relation mellan anbudspriser på bostadsbyggnadsmarknanden och en
allmänt sett acceptabel prisutveckling. Det väsentliga i detta sammanhang är
att förslagen utgår från en samlad bedömning av alla faktorer och ger effektiva
medel att uppnå de bostadspolitiska målen.

dels utskottet under 3 bort hemställa

3. beträffande anpassning av bostadslånesystemet till prisutvecklingen
att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:39,
yrkandet 13, som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

5. Tilläggslin

Reservanterna anser att

dels - under förutsättning av bifall till reservationen 1 - den del av
utskottets yttrande på s. 15 som börjar ”Det i” och slutar ”totala byggkostnaderna”
bort lyda:

Huvudpunkterna i ett aktivt handlande med syfte att öka byggandet av
flerfamiljshus med acceptabla hyror är att dels bromsa och sänka anbudsprisernas
utveckling direkt och via kostnadspåverkande faktorer däri, dels
anpassa långivningen till en från alla synpunkter sett godtagbar följsamhet.
Även om sådana aktiva och verksamma åtgärder vidtas kan det dock
övergångsvis krävas att en klyfta bryggas över genom särskilda statliga
finansiella insatser. Förslaget i motionen om tilläggslån för flerfamiljshus
utgår från dessa utgångspunkter.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att tills vidare ränte- och
amorteringsfria tilläggslån bör lämnas för att överbrygga de finansieringssvårigheter
som råder och kommer att råda intill dess att de aktiva åtgärderna i
övrigt gett effekt. En sådan långivning kan naturligen inte heller enbart bygga
på en passiv anpassning utan får utformas så att den samverkar med övriga
åtgärder. Dess närmare utformning får övervägas i ett större samlat
sammanhang. Det är emellertid enligt utskottets mening möjligt och lämpligt
att riksdagen redan nu uttalar sig för en sådan lösning. Ett avvisande av
förslaget med hänvisning till en framtida prisökning skulle endast innebära
en kapitulation och ett erkännande av oförmågan att vidta de övriga åtgärder
som i en överskådlig framtid gör tilläggslånen obehövliga. Som motionärerna
framhåller är en förutsättning för långivningen att priskontroll införs på
byggnadsmaterial.

CU 1977/78:3

dels utskottet under 4 bort hemställa

4. beträffande tilläggslån att riksdagen med bifall till motionen
1977/78:39, yrkandet 14, som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

6. Bostadsbyggandets kreditförsörjning

Reservanterna anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar ”Av vad” och slutar
”riksdagens uttalande” bort lyda:

I det yttrande från delegationen för bostadsfinansiering som redovisas i
prop. 1977/78:33 (s. 10-1 Danges bl. a. att antalet fall då byggnadskredit inte
beviljats har ökat samtidigt som svårigheterna att lösa anmälda problem blivit
väsentligt större. Vidare uttalas att de uppkomna svårigheterna har medfört
att byggstarten har försenats i ett oroväckande stort antal fall. När de från
skilda håll eljest omvittnade svårigheterna så klart redovisas även från
delegationens sida måste detta innebära ett erkännande av att ytterligare
aktivitet erfordras.

Enligt utskottets mening bör med hänsyn till dessa förhållanden riksdagen
stryka under vikten av att delegationen omedelbart tar initiativ för att påkalla
en framställning från fullmäktige i riksbanken om ett regeringens förordnande
om särskild placeringsplikt - allt i den mån inte bankerna och deras
organisationer omedelbart visar sig kunna komma överens inbördes om hur
deras samfällda åtaganden skall uppfyllas. Förberedelser bör genast vidtas för
att en sådan administrativ ordning skall kunna tillämpas med mycket kort
varsel. De skall också visa att långivningen med tillämpning av en sådan
inbördes överenskommelse flyter utan hinder redan vid lokal tillämpning.

dels utskottet under 5 bort hemställa

5. beträffande bostadsbyggandets kreditförsörjning att riksdagen
med bifall till motionen 1977/78:39, yrkandet 15, som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

GOT AB 57048 Stockholm 1977