Med anledning av motion om förläggande av artilleriskjutskolan till Älvdalen

Betänkande 1975/76:FöU2

FöU 1975/76:2

Försvarsutskottets betänkande
1975/76:2

med anledning av motion om förläggande av artilleriskjutskolan till
Älvdalen

1 motionen 1975:461 av herr Turesson (m) hemställs att riksdagen beslutar
att artilleriskjutskolan skall förläggas till Älvdalen.

Yttrande över motionen har inhämtats från chefen för armén och försvarets
fredsorganisationsutredning.

Artilleriskjutskolan

Artilleriskjutskolan har varit i verksamhet sedan år 1867. Den var först
förlagd till Tånga hed i Västergötland. Efter hand som skjutavstånd m. m.
ökat har verksamheten måst flyttas till större skjutfält. Sedan år 1967 disponerar
skolan ett skjutfält i Älvdalen i Dalarna för sina övningsskjutningar.

Artilleriskjutskolan meddelar teoretisk och praktisk undervisning om artilleriets
användning. Utöver kursverksamheten ankommer det på skolan
att planlägga större artilleriövningar med deltagande av åldersklassförband
och krigsförband ur artilleriet. Skolan biträder också artilleriinspektören med
utredningar, utarbetande av reglementen och instruktioner för artilleriet
m. m.

Verksamheten är under en skolchef organiserad på fem avdelningar, nämligen
en stabs- och personalavdelning, en förvaltningsavdelning, en planeringsavdelning,
en kursavdelning och en försöksavdeining. Förvaltningsavdelningen
med i runt tal 30 anställda jämte extra personal är stationerad
i Älvdalen. Övriga avdelningar med sammanlagt ca 10-12 anställda är stationerade
i Solna och tjänstgör i Älvdalen under tiden april-augusti.

I organisationen ingår också en övningsbataljon. Övningstrupp tjänstgör
i Älvdalen från slutet av april till utgången av augusti månad.

Älvdalens skjutfält började anläggas efter beslut av 1961 års riksdag (prop.
1961:123, SU 1961:113, rskr 1961:282) och har en areal av ca 54 000 ha.
Större delen av den mark som togs i anspråk för fältet eller ca 50 000 ha
var kronopark. Av Stora Kopparbergs Bergslags AB övertog kronan det läger
som bolaget använt vid uppförandet av Trängslets kraftverk. Detta läger
bildar stommen i det läger för artilleriskjutskolan, som stod klart för inflyttning
våren 1967.

Vid lägret har uppförts ett hotell (främst avsett för elever), två kaserner,
en matinrättning, ett skolhus, ett vattenverk, en drivmedelsanläggning, ett
kallgarage samt smörj- och spolplattor. Där finns också utbildningsanordningar
av olika slag, såsom skjutbanor, eldexercisbana, uppställningsplatser
med materialbodar, idrottsplats, tennisbanor m. m.

1 Riksdagen 1975/ 76. 10 sami. Nr 2

FoU 1975/76:2

2

Skjutfältet och lägret utnyttjas inte bara av artilleriskjutskolan. Under
tiden september-mars utnyttjas fältet för skjutning och andra övningar av
Dalregementet, Bergslagens artilleriregemente och andra förband inom
Bergslagens militärområde. Artilleriövningar med deltagande av flera artilleribataljoner
äger i regel rum i mars. Dessutom har ett stort antal befälsskolor
sina vinterövningar i Älvdalen.

Domänverket, som förvaltar marken, bedriver sin verksamhet inom området
som förut. Det militära och civila utnyttjandet regleras i olika avtal
som säkerställer samordningen mellan den militära verksamheten samt
skogsbruk och vattenreglering. Även frågor om allmänhetens tillträde till
fältet, om jakt och fiske m. m. har reglerats i avtal. Ett forum för dessa
frågor samt för frågor om natur-, fornminnes- och kulturminnesvård utgör
det s. k. Älvdalsrådet, ett rådgivande organ med skolchefen som ordförande
och med representanter för länsstyrelsen, domänverket och Älvdalens kommun.

Motionen

Artilleriskjutskolans nuvarande stationering medför enligt motionen
1975:461 ofta återkommande flyttningar mellan Solna och Älvdalen. Skolans
ledning måste under senvintern vid flera tillfällen tjänstgöra i Älvdalen
för att planera för kommande verksamhet. Man har vidare av praktiska
skäl förlagt en del av vinterkursen till Älvdalen. Den var tidigare i sin
helhet förlagd till Solna.

Den nuvarande lokaliseringen till Solna medför enligt motionären såväl
ökade kostnader som minskad effekt. Han anför vidare:

Det torde vara uppenbart att skolan skulle få bättre arbetsro, om hela
verksamheten vore förlagd till samma plats. Denna måste i så fall av naturliga
skäl vara Älvdalen, där skjutfältet är beläget. Några militära nackdelar av
en sådan lokalisering av skolan torde inte kunna påvisas. Den hittills i
Älvdalen stationerade personalens erfarenheter är också positiva.

En lokalisering av artilleriskjutskolan i dess helhet till Älvdalen skulle
enligt motionären vara av stort värde från regionalpolitisk synpunkt.

Remissyttrandena

Chefen för armén avstyrker bestämt i motionen föreslagen lokalisering av
artilleriskjutskolan. Eftersom Frösundaområdet i Solna, där skolan nu ligger,
skall avvecklas, har skolans framtida lokalisering ingående övervägts inom
arméstaben. Arméchefen hänvisar till vad han uttalat i arméns preliminära
fredsorganisationsplan. Han anför vidare bl. a. följande:

Ett delalternativ med "vinterdelen" av artilleriskjutskolan samlokaliserad
med Bergslagens artilleriregemente (A 9) i Kristinehamn visade sig ha på -

FöU1975/76:2

3

tagliga fördelar om en flyttning måste ske. Det utreddes ytterligare och
ingick senare i den preliminära fredsorganisationsplanens huvudalternativ.
Denna lokalisering kräver små investeringar och ger ekonomiska och effektmässiga
vinster genom samlokaliseringen med ett artilleriförband.

Enligt arméchefen är skolan för sin verksamhet beroende av nära samverkan
med enheter som är lokaliserade i Stockholm. En omlokalisering
av berörd personal till Älvdalen skulle medföra såväl ökade kostnader som
en betydande effektförlust. Chefen för armén delar alltså inte motionärens
uppfattning på denna punkt. Beträffande vinterkursen framhåller arméchefen,
att kursen i fortsättningen kommer att genomföras i Solna.

Chefen för armén har tidigare inte haft anledning att ta särskild hänsyn
till regionalpolitiska bedömningar. Den nu aktuella motionen ger honom
emellertid anledning till följande uttalande:

Vid artilleriskjutskolan finns f. n. ca 40 tjänster. Därutöver tjänstgör dels
kommenderad personal, dels extra anställd personal vid skolan.

Huvuddelen av personalen är redan nu stationerad i Älvdalen, däribland
all förvaltningspersonal (utom 3 kontorister). All extra personal (ca 70), bl. a.
ca 25 ekonomibiträden och 15 lokalvårdare, arbetar i Älvdalen. Vid Frösundaetablissementet
redovisas motsvarande personal vid tygförvaltningsskolan.

Av den militära personalen innehar 12 befattningar med Solna som stationeringsort.
Av dessa är 2 mantalsskrivna i Älvdalen, 3 i Kristinehamn,
1 i Östersund och övriga 6 i Stockholm. De har chefs- eller lärartjänster.
Av försöksavdelningens personal ingår en tillika i arméstabens artilleriavdelning
8 månader av året.

De regionalpolitiska vinsterna - högst 5 tjänstemän kan beräknas byta
mantalsskrivningsort till Älvdalen - synes små jämfört med de kostnader
och de effektförluster som uppstår inom armén.

De vinster som kan göras står enligt arméchefen inte i rimlig proportion
till kostnadsökningar och effektförluster inom armén.

försvarets fredsorganisationsutredning, som planerar att i början av år 1977
lämna förslag till ändringar av försvarets fredsorganisation avseende bl. a.
artilleriets förband och skolor, föreslår att motionen lämnas över till utredningen
för att övervägas i samband med utredningsarbetet.

Utskottet

Artilleriskjutskolan har sin verksamhet förlagd dels i Solna, dels i Älvdalen
där skolan sedan år 1967 disponerar ett skjutfält. Av skolans fem avdelningar
är stabs- och personalavdelningen, planeringsavdelningen, kursavdelningen
och försöksavdelningen lokaliserade till Solna. Skolans förvaltningsavdelning
har sin verksamhet förlagd till Älvdalen. Detsamma gäller övningstrupp
som skolan disponerar under den tid utbildning pågår.

Av den fast anställda personalen är huvuddelen stationerad i Älvdalen.
Även all extra personal - f. n. ca 60 anställda - arbetar i Älvdalen. Av
den militära personalen har tolv befattningar med Solna som stationeringsort.

FöU 1975/76:2

4

Drygt hälften av dessa är emellertid mantalsskrivna på annan ort och en
ingår på deltid i arméstabens artilleriavdelning.

Solnagruppen tjänstgör i Älvdalen under tiden april-augusti. Stationeringen
i Solna medför enligt motionen 1975:461 ofta återkommande flyttningar
mellan Solna och Älvdalen. Den för enligt motionären också med
sig ökade kostnader och minskad effekt. Han föreslår av denna anledning
- men också av regionalpolitiska skäl - att skolan i sin helhet lokaliseras
till Älvdalen.

Chefen för armén motsätter sig en samlokalisering av verksamheten i
Älvdalen. Av hans yttrande framgår emellertid att en flyttning från Solna
är aktuell av ett annat skäl. Frösundaetablissementet där skolan nu ligger
skall nämligen avvecklas. Arméchefen har i detta läge föreslagit att Solnadelen
av artilleriskjutskolan skall samlokaliseras med Bergslagens artilleriregemente
(A 9) i Kristinehamn.

Det finns skäl som talar för en samlokalisering av skolan i Älvdalen.
Det finns också skäl som talar för en förläggning av Solnadelen i Kristinehamn
och en samlokalisering där med Bergslagens artilleriregemente.
Frågan bör emellertid enligt utskottets mening ses i ett större sammanhang.
Försvarets fredsorganisationsutredning har enligt vad utredningen uppger
i sitt yttrande för avsikt att komma med förslag om artilleriets förband
och skolor. Utskottet förutsätter att fredsorganisationsutredningen i samband
därmed också behandlar frågan om den framtida lokaliseringen av
artilleriskjutskolans Solnadel.

Med hänvisning härtill hemställer utskottet

att riksdagen avslår motionen 1975:461.

Stockholm den 28 oktober 1975

På försvarsutskottets vägnar
PER PETERSSON

Närvarande: herrar Petersson i Gäddvik (m), Gustavsson i Eskilstuna (s),
Gustafsson i Stenkyrka (c), Gustavsson i Ängelholm (s), Glimnér (c), fru
Sundström (s), herrar Karl Bengtsson i Varberg (fp), Brännström (s), Gustavsson
i Nässjö (s), herr andre vice talmannen Virgin (m), herrar Olsson
i Asarum (s), Gernandt (c), Hedberg (s), Björk i Gävle (c) och fru Ekelund
(c).

GOTAB 75 10069 S Stockholm 1975