Med anledning av motion om förbud mot tillverkning och import av giftiga kemiska stridsmedel (Betänkande 1975/76:FöU8 Försvarsutskottet)

FöU 1975/76:8

Försvarsutskottets betänkande
1975/76:8

med anledning av motion om förbud mot tillverkning och import
av giftiga kemiska stridsmedel

1 motionen 1975:1536 av herrar Granstedt (c) och Fransson (c) hemställs
att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad i motionen anförts
om förbud mot inhemsk tillverkning och import av sådana giftiga kemiska
stridsmedel som inte med säkerhet på förhand kan konstateras möjliga att
oskadliggöra.

Över motionen har yttrande avgetts av försvarets forskningsanstalt och
statens naturvårdsverk.

Gällande bestämmelser

Hanteringen av hälso- och miljöfarliga varor regleras i en särskild lag
(1973:329) och en i anslutning därtill utfärdad kungörelse (1973:334). Med
hälso- och miljöfarlig vara avses enligt lagen ämne eller beredning som
med hänsyn till sina kemiska eller fysikalisk-keniiska egenskaper och hantering
kan befaras medföra skada på människor eller i miljön. Hälso- eller
miljöfarlig är vidare vara som innehåller eller behandlats med ämne eller
beredning som förut nämnts, om varan därigenom och med hänsyn till
sin hantering kan befaras medföra skada på människor eller i miljön. Avfall
som med hänsyn till angivna egenskaper och hanteringen kan befaras medföra
hälso- och miljörisker räknas också hit. Regeringen kan föreskriva att
vad som i lagen sägs om hälso- och miljöfarlig vara skall gälla även i fråga
om annan vara.

Om det är påkallat från hälso- eller miljöskyddssynpunkt kan regeringen
eller myndighet som regeringen bestämmer föreskriva att hälso- och miljöfarlig
vara av visst slag får hanteras eller importeras endast efter särskilt
tillstånd eller att för hantering eller import av sådan vara skall gälla annat
särskilt villkor. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer kan

- om det är av särskild betydelse från hälso- eller miljöskyddssynpunkt

- förbjuda hantering eller import av hälso- och miljöfarlig vara av visst
slag.

Riksdagen har - efter förslag i propositionen 1975:32 - beslutat om återvinning
och omhändertagande av avfall (JoU 1975:10, rskr 1975:161). Av
regeringen i anslutning därtill meddelade föreskrifter återfinns bl. a. i förordningen
(1975:346) om miljöfarligt avfall. Förordningen är tillämplig på
vissa typer av kemiskt avfall som närmare anges i förordningen.

I Riksdagen 1975/76 10 sand. Nr 8

FöU 1975/76:8

Motionen

Motionen 1975:1536 behandlar närmast den forskning som bedrivs för
att fä fram skyddsmedel mot kemiska stridsmedel av olika slag. Erfarenheten
visar - framhåller motionärerna - att sådana stridsmedel, trots internationella
överenskommelser, fortfarande används i krig. De anser att det mot denna
bakgrund skulle vara oförsvarligt att inte i tid ha försäkrat sig om att effektiva
motmede! mot förgiftning av olika slag finns tillgängliga också i vårt land.

Det är emellertid angeläget att skydda befolkningen mot de risker som
skapas genom denna typ av forskning. Motionärerna pekar på behovet av
tekniska och ekonomiska resurser och kunskaper för att kemiska stridsmedel
skall kunna förstöras sedan de uppfyllt det forskningssyfte vartill de varit
ämnade. De kräver att inga giftiga kemiska stridsmedel får framställas i
landet eller införas hit utan att säkra garantier dessförinnan lämnats att
medlet kan oskadliggöras, dvs. göras helt ofarlig för människan, djur- och
växtlivet etc.

Remissyttrandena

Försvarets forskningsanstalt bekräftar att man inom forskningsanstalten studerar
tänkbara kemiska stridsmedels egenskaper och verkan. Forskningen
på detta område omfattar bl. a. studier av metoder för påvisande av sådana
stridsmedel (indikering), utveckling av andningsskydd och kroppsskydd
samt specifika medicinska behandlingsmetoder och utprovning av metoder
för oskadliggörande av dessa ämnen (sanering). För att kunna göra detta
är det nödvändigt att framställa mindre kvantiteter av de tänkbara stridsmedlen.

På grund av bl. a. restriktioner vid transport av gifter förekommer enligt
forskningsanstalten praktiskt taget aldrig import av sådana ämnen. Anstalten
anför vidare:

Nya typer av tänkbara kemiska stridsmedel framkommer vanligen som
resultat av industriell forskning över organisk-kemiska produkter främst
vid biocid- och läkemedelsindustriernas forskningslaboratorier. Vid stormakternas
militära forskningslaboratorier inriktas sedan forskningen på att
genom strukturvariationer finna ämnen, som med avseende på biologisk
verkan och kemiska egenskaper är anpassade till ställda taktiska krav. Exempel
på sådan utveckling är tillkomsten av nervgaserna under andra världskriget
i Tyskland som resultat av en strävan att finna ersättning för nikotin
som insektsbekämpningsmedel, och det psykokemiska stridsmedlet BZ i
USA i början av 60-talet vid sökandet efter nya spasmolytiska läkemedel
som ersättning för atropin.

Det är - framhåller forskningsanstalten vidare - känt att kemiska ämnen
varom här är fråga fullständigt sönderdelas genom förbränning vid hög temperatur
till triviala produkter, såsom vatten och koldioxid samt i vissa fall

FöU 1975/76:8

dessutom svaveldioxid, fosforpentoxid och nitrösa gaser. Man har alltså
en generellt användbar metod för destruktion av giftiga och hälsovådliga
kemikalier som används på ett flertal platser inom landet och som även
kan utnyttjas för att oskadliggöra samtliga tänkbara kemiska stridsmedel.
Riskområdet vid hantering av gifter i de kvantiteter som normalt används
vid försöken uppgår till några kvadratmeter. Under extremt ogynnsamma
förhållanden skulle riskavståndet kunna uppgå till något hundratal meter.

Enligt stålens naturvårdsverk får giftiga kemiska stridsmedel anses utgöra
hälso- och miljöfarliga varor enligt lagen (1973:329) med samma namn.

I och för sig kan alltså regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer
besluta om förbud mot tillverkning och import av giftiga kemiska stridsmedel
i de fall där inga säkra garantier dessförinnan getts för att de kan
oskadliggöras. Naturvårdsverket anför vidare:

Det är inte alls säkert att just sådana, sinsemellan helt olika, kemiska
ämnen som kan användas som stridsmedel skulle utgöra större problem
vid oskadliggörande än vissa andra slag av ämnen eller varor. En hög akut
skaderisk torde dock i regel fl anses föreligga, vilket i vissa fall skulle kunna
medföra höga krav på säkerhetsåtgärder. Även om hanteringen av rester
av sådana ämnen således måste följas med uppmärksamhet bör den ses
som en integrerad del i den allmänna problematik som rör omhändertagande
av farligt kemiskt avfall.

Förordningen (1975:346) om miljöfarligt avfall omfattar enligt naturvårdsverket
inte sådana ämnen som ingår i giftiga kemiska stridsmedel. Lagstiftningen
gör det dock möjligt för regeringen att även reglera hanteringen
av sådant kemiskt avfall.

Utskottet

I motionen 1975:1536 konstateras att forskning för att få fram skyddsmedel
mot kemiska stridsmedel av olika slag är nödvändig. Vad man däremot
enligt motionärerna inte kan tillåta är att man tar upp en tillverkning av
sådana stridsmedel i vårt land utan att man på förhand med säkerhet vet
hur de skall oskadliggöras. Motionen går ut på att inga giftiga kemiska
stridsmedel får framställas i landet eller införas hit utan säkra garantier
härom.

Hanteringen av giftiga kemiska stridsmedel ställer naturligtvis särskilda
krav på säkerhetsåtgärder av olika slag. En viktig fråga i detta sammanhang
är, vilka möjligheter man har att efter hand förstöra gaser och andra giftiga
ämnen som inte längre behövs. Det är förklarligt om man, som motionärerna
av allt att döma gör, känner en viss oro inför utvecklingen på detta område.

Utskottet har i det föregående redogjort för de bestämmelser som gäller
för hanteringen av hälso- och miljöfarliga varor. Av redogörelsen framgår
att 1973 års lagstiftning på området (1973:329 och 334) är tillämplig också

FöU 1975/76:8

på giftiga kemiska stridsmedel. Det finns alltså möjligheter för regeringen
eller myndighet som regeringen bestämmer att förbjuda hantering eller import
av sådana ämnen. För återvinning och omhändertagande av avfall gäller
bestämmelserna i förordningen (1975:346) om miljöfarligt avfall.

Försvarets forskningsanstalt framhåller i sitt yttrande att det praktiskt
taget aldrig förekommer import av giftiga kemiska stridsmedel. Inom forskningsanstalten
studerar man emellertid tänkbara kemiska stridsmedels egenskaper
och verkan. För att kunna göra detta är det nödvändigt för anstalten
att framställa mindre kvantiteter av de tänkbara stridsmedlen.

Av yttrandet framgår vidare att verksamheten inte är förenad med några
allvarliga risker. Riskområdet vid hantering av gifter i de kvantiteter som
normalt används vid försöken uppgår till några kvadratmeter. Under extremt
ogynnsamma förhållanden skulle riskavståndet kunna uppgå till något hundratal
meter. Man har dessutom enligt forskningsanstalten en generellt användbar
metod, som gör det möjligt att oskadliggöra samtliga tänkbara kemiska
stridsmedel.

Utskottet anser att förhållandena på området är under tillräcklig kontroll
och att det därför inte finns anledning för riksdagen att besluta enligt motionärernas
förslag. Motionen bör alltså avslås.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1975:1536.

Stockholm den 28 oktober 1975

På försvarsutskottets vägnar
PER PETERSSON

Närvarande: herrar Petersson i Gäddvik (m), Gustavsson i Eskilstuna (s),
Gustafsson i Stenkyrka (c), Gustavsson i Ängelholm (s), Glimnér (c), fru
Sundström (s), herrar Karl Bengtsson i Varberg (fp), Brännström (s), Gustavsson
i Nässjö (s), herr andre vice talmannen Virgin (m), herrar Olsson
i Asarum (s), Gernandt (c), Hedberg (s), Björk i Gävle (c) och fru Ekelund
(c).

GOTAB 75 10083 S Stockholm 1975