med anledning av motion om den framtida användningen av läroanstalten Nääs (Betänkande 1977/78:UbU9 Utbildningsutskottet)

UbU 1977/78:9

Utbildningsutskottets betänkande
1977/78: 9

med anledning av motion om den framtida användningen av läroanstalten
Nääs

Motionen

1976/77:369 av Lennart Bladh m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
begär en snar utredning angående Nääs framtida användning.

August Abrahamsons stiftelse

Genom testamente den 7 april 1891 med flera tillägg förordnade
grosshandlaren August Abrahamson, att hans egendom Nääs i Skallsjö
socken, Älvsborgs län, jämte vissa andra tillgångar skulle utgöra en
stiftelse, benämnd August Abrahamsons stiftelse, för att trygga fortvaron
av den läroanstalt — Nääs slöjdlärarseminarium — som han inrättat
på egendomen. Stiftelsen jämte alla dess tillgångar skulle enligt
testamentet överlämnas till svenska staten att lyda under Kungl. Maj:t
i det departement, som handhade undervisningen i allmänhet.

I testamentet förordnades bl. a.

att läroanstalten skulle under namn av August Abrahamsons stiftelse
i all framtid å egendomen Nääs uppehållas samt hava till ändamål att
genom fortsatt utbildning av lärare och lärarinnor, som redan ägnat sig
åt undervisning, verka för uppfostran i allmänhet och särskilt för användandet
därvid av den pedagogiska slöjden,

att stiftelsens verksamhet alltid skulle, i den mån därtill anslagna medel
sådant medgav, utövas i enlighet med tidens krav,

att läroanstalten i följd av ändrade förhållanden icke vidare behövs till
utbildning av lärare och lärarinnor i slöjd, förvandla anstalten till annan
högre läroanstalt för fortsatt utbildning av lärare och lärarinnor, som
redan förut ägnat sig åt undervisning.

Den 28 april 1899 förordnade Kungl. Majit att stiftelsen med dess
tillgångar skulle av Svenska Staten emottagas på de i donationsurkunden
stadgade villkoren. Stiftelsen förvaltas av en av regeringen tillsatt
styrelse, i vilken landshövdingen i Älvsborgs län är ordförande. Till
stiftelsen hör förutom undervisningslokaler och elevbostäder också
Nääs slott.

Slöjdlärarutbildningen på Nääs startade år 1874 och Nääs fungerade
som utbildningsanstalt för slöjdlärare fram till 1960-talet, då utbildningen
flyttades till Linköping.

1 Riksdagen 1977/78. 14 sami. Nr 9

UbU 1977/78: 9

Nääs är beläget intill Europaväg 3, tre mil öster om Göteborg och
två mil väster om Alingsås. Egendomen omfattar ca 1 400 ha, varav
1 200 ha utgör skog. Slottsområdet med park, inägor och hagar utgör
ca 200 ha.

Slottsbyggnaden i sin nuvarande utformning är från 1820-talet. Inredningen
moderniserades på 1860-talet och har därefter bevarats utan
större förändringar. Genom arbetsmarknadsstyrelsens (AMS) försorg
har slottets yttre åren 1976—1977 rustats upp.

Seminariebyggnaderna är samtliga gamla och av enkelt utförande.
”Seminariet” har dock restaurerats genom AMS medverkan och inrymmer
i dag en permanent utställning av föremål från slöjdlärarutbildningstiden.
Utställningen är arrangerad av Nordiska Museet. ”Lekhuset”,
det gamla seminariets gymnastiklokal, har restaurerats genom
stiftelsens försorg.

Den gamla rektorsbostaden, ”Björkenääs”, har av styrelsen planerats
att bli en minikursgård med en förläggningskapacitet om ca 30 personer
i flerbäddsrum. AMS har hösten 1977 påbörjat en yttre restaurering av
byggnaden.

Varje år anordnas en hemslöjdsutställning i seminariebyggnaderna.
Dessutom förekommer konstutställningar och konserter. I före detta
slottsstallet och spannmålsmagasinet finns numera värdshus och kaffestuga.
Värdshuset har en kapacitet om ca 200 gäster.

Vissa tidigare utredningsförslag

Den 30 juni 1955 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för ecklesiastikdepartementet
att tillkalla högst fem sakkunniga för att verkställa utredning
och avgiva förslag rörande utbildningen av lärare i manlig slöjd
och därmed sammanhängande frågor — de sakkunniga antog benämningen
slöjdlärarutredningen. Utredningen lade fram sitt förslag år
1957. Det gick ut på att slöjdlärarutbildningen skulle förläggas till Linköping.

Senare uppdrogs åt slöjdlärarutredningen att utreda ”det fortsatta användandet
av August Abrahamsons stiftelse”. Slöjdlärarutredningen diskuterade
i sitt betänkande (SOU 1961: 43) tre alternativ:

1. Inrättande av en kursgård på Nääs

2. Stiftelsen som stipendieinrättning

3. Uppskov med frågans avgörande.

Utredningen förordade för egen del ”kursgårdsalternativet”.

Dåvarande styrelsen för August Abrahamsons stiftelse biträdde kursgårdsalternativet
i sitt remissyttrande under förutsättning att någon institution
kunde knytas till Nääs som kunde garantera en permanent fast
beläggning och som var beredd att ekonomiskt svara för verksamheten.

UbU 1977/78: 9

I betänkandet (SOU 1970: 66) Högskolor för konstnärlig utbildning
lade konstnärsutbildningssakkunniga fram förslag om formhögskolor.
Med anledning av förslaget lät länsstyrelsen i Älvsborgs län utreda förutsättningarna
för lokalisering av en formhögskola till länet. Länsstyrelsen
anslöt sig till utredningsmannens förslag om en till Nääs lokaliserad
formhögskola.

Utredningen angående den statliga personalutbildningens fortsatta inriktning
och organisation

För närvarande arbetar en utredning som har att pröva den statliga
personalutbildningens fortsatta inriktning och organisation m. m. I ett
första delbetänkande (SOU 1976: 61) Statlig personalutbildning, ett principförslag,
har utredningen bl. a. uppmärksammat frågan om förvaltningen
och nyttjandet av statliga kursgårdar och undervisningslokaler.
Utredningen konstaterar att det — utöver den av statens personalutbildningsnämnd
förvaltade statliga kursgården Sjudarhöjden i Sigtuna
— finns ytterligare ett betydande antal kursgårdar som ägs av staten
och som utnyttjas för personalutbildning. I många fall är dock nyttjandegraden
låg i vad gäller den förvaltande myndighetens egen kurs- och
konferensverksamhet och i vissa fall hyrs kursgårdarna ut till andra
statliga myndigheter eller närstående offentliga organ.

Utredningen anser nuvarande förhållanden med splittrat huvudmannaskap,
låg nyttjandegrad av internat och kurslokaler, skilda debiteringsnormer
samt ett för många myndigheter tidsödande sökande efter
lämpliga utbildningslokaler vara otillfredsställande.

Utredningen föreslår att en fortsatt utredning kommer till stånd om
de av staten ägda kursgårdarnas framtida förvaltning och användning.
I detta arbete bör bl. a. kursgårdarnas kostnader, nyttj andegrad och debiteringsnormer
ytterligare belysas.

Remissyttranden

I ärendet har utskottet inhämtat yttranden från riksantikvarieämbetet,
statens kulturråd, skolöverstyrelsen, statens personalutbildningsnämnd
och styrelsen för August Abrahamsons stiftelse, vilka samtliga tillstyrker
den av motionärerna föreslagna utredningen, samt från universitets- och
högskoleämbetet.

Styrelsen för August Abrahamsons stiftelse redovisar olika kontakter
som tagits för att finna lämplig verksamhet att förlägga till Nääs. Då
styrelseinsatserna inte givit något resultat ansluter sig styrelsen till förslaget
om en utredning.

UbU 1977/78: 9

Riksantikvarieämbetet framhåller att det från kulturminnesvårdens
synpunkter är i hög grad angeläget att så mycket som möjligt av bebyggelsen
på Nääs bevaras, upprustas och ges en lämplig funktion.
Ämbetet, som bifogat yttrande från länsmuseet i Vänersborg, anför
vidare följande.

I länsmuseets yttrande pekas på några av de omständigheter som gör
ett bevarande icke minst av Nääs slott till ett komplicerat och delvis
kostsamt företag. Bevarandet och iståndsättandet av övriga byggnader
av kulturhistoriskt värde inom anläggningen kan icke heller ske utan
betydande ekonomiska insatser, som torde vara svåra att motivera med
mindre än att anläggningen kan ges lämplig funktion, funktioner som
bör anpassas till de olika byggnadskategorierna.

Att slottet och vissa till detta hörande byggnader i första hand bör
ges en museal användning synes ämbetet självklart. Genom bidrag av
s. k. lotterimedel och med stöd från AMS har vissa iståndsättningsarbeten
på och i slottet kunnat genomföras. Som framgår av länsmuseets
yttrande krävs dock betydligt större insatser, om slottet och
dess samlingar skall kunna bevaras åt framtiden och på ett meningsfullt
sätt göras tillgängligt för allmänheten. För övriga byggnader inom
området kan flera alternativ till användning tänkas — några av de
alternativ som tidigare diskuterats redovisas i motionen.

Statens kulturråd påpekar att Nääs slott även i framtiden bör visas
för allmänheten och att i utredningsuppdraget bör ingå att lägga fram
förslag om hur visningsverksamheten skall vara ordnad. Det fordras
enligt rådets mening också en plan för underhållet av slottet.

Statens personalutbildningsnämnd (PUN) anser att i utredningsarbetet
särskilt bör uppmärksammas att ett eventuellt inrättande av en
modern kursgård på Nääs för personalutbildning förutsätter ny bebyggelse
på egendomen.

Nääs bör, framhåller skolöverstyrelsen, med sina natursköna omgivningar,
sina pedagogiska och kulturhistoriska traditioner och sitt ur
kommunikationssynpunkt — även räknat från Stockholm — relativt
gynnsamma läge ha förutsättningar att bli en tilltalande miljö för en
reguljär kurs-, konferens- eller utbildningsverksamhet. En utredning om
hur anläggningen bäst skall kunna utnyttjas och komma till sin rätt
synes vara befogad.

För de områden universitets- och högskoleämbetet har att bevaka
föreligger inga önskemål om utredning angående den framtida användningen
av Nääs.

Utskottet

I motionen 1976/77: 369 yrkas att riksdagen skall begära en utredning
angående den framtida användningen av den staten tillhöriga egendomen
Nääs i Älvsborgs län.

UbU 1977/78: 9

Läroanstalten Nääs var från början en privat institution, vid vilken
utbildning i slöjd startade år 1874 på initiativ av grosshandlaren August
Abrahamson. I sitt testamente förordnade Abrahamson att egendomen
Nääs och vissa andra av hans tillgångar skulle utgöra en stiftelse, August
Abrahamsons stiftelse. Genom testamentet donerades stiftelsen till staten.
Genom beslut år 1899 förordnade Kungl. Maj:t att stiftelsen med
dess tillgångar skulle mottagas av staten på i donationsurkunden angivna
villkor.

Vad först beträffar slottsbyggnaden skall denna enligt donators testamente
bibehållas i oförändrat skick. Slottet är genom sina samlingar ett
unikt museum över det senare 1800-talets smakideal. Det visas för allmänheten,
och en fråga som ställts är om förvaltningen av och ansvaret
för detta museum bör ligga kvar hos stiftelsen. Vad därefter gäller läroanstaltens
byggnader, som tillkommit vid olika tidpunkter, kan konstateras
att ”Seminariet”, matsalsbyggnaden ”Vänhem” och byggnaden
”Lekhuset” är stora inte vinterbonade träbyggnader.

På grundval av förslag i propositionen 1959: 92 angående utbildning
av lärare i manlig slöjd (SU 1959: 116, rskr 1959: 268) beslöt riksdagen
att ett slöjdlärarseminarium skulle inrättas i Linköping höstterminen
1960. Departementschefen anförde bl. a. att vissa övergångsvis anordnade
kurser för icke behöriga timlärare i manlig slöjd borde förekomma
på Nääs under somrarna 1960—-1962 samt yttrade i samband därmed:
”Under denna period torde på Nääs plats kunna beredas för fortbildning
av omkring 130 timlärare. Man torde vidare böra räkna med att
utbildningsverksamheten i övrigt på Nääs — med bland annat kurser i
träslöjd för folkskollärare — under dessa år fortsätter i stort sett som
hittills. Verksamheten bör dock hållas inom sådana gränser, att det i
riksstaten under rubriken Bidrag till August Abrahamsons stiftelse för
slöjdlärarutbildning upptagna anslaget, som nu uppgår till 110 000 kronor,
kan hållas i stort sett oförändrat. Jag förutsätter, att vid den angivna
periodens slut det åt slöjdlärarutredningen lämnade uppdraget att
avge förslag om den framtida användningen av Nääs är slutfört och att
slutlig ställning då bör ha tagits till denna fråga. Jag vill med tanke på
detta ännu kvarstående utredningsuppdrag anföra följande synpunkter.
Sedan ett slöjdlärarseminarium kommit till stånd, torde inte finnas anledning
att enbart för olika former av fortbildning i slöjd bibehålla utbildningsverksamheten
på Nääs, särskilt inte om detta skulle påfordra
årliga bidrag eller investeringsinsatser från statens sida. Över huvud
taget bör vid övervägandena om egendomens och verksamhetens framtid
inte ifrågasättas nya statliga utgiftsändamål enbart i syfte att under
alla förhållanden finna någon användning för den nuvarande anläggningen.
Då det, med hänsyn till byggnadernas bristfälliga skick på Nääs,
torde föreligga mycket små utsikter att finna en realiserbar utväg för
egendomens framtida användning, som ligger i linje med donators ur -

UbU 1977/78: 9

sprungliga intentioner, torde det bli nödvändigt att överväga radikala
åtgärder i denna fråga.”

Vid riksdagsbehandlingen väcktes motioner (I: 418 och II: 515) av
innebörd att riksdagen i avbidan på det aviserade förslaget om användningen
av Nääs måtte avslå propositionen. Statsutskottet avstyrkte motionerna
men underströk önskvärdheten av att riksdagen så snart som
möjligt måtte beredas tillfälle att ta ställning till ett med vederbörlig
hänsyn till donators ursprungliga vilja avpassat förslag om Nääs framtida
användning.

Riksdagen följde statsutskottets förslag.

Sedermera avlämnade slöjdlärarutredningen sitt betänkande (SOU
1961: 43) Användningen av August Abrahamsons stiftelse å Nääs. Slöjdlärarutredningen
diskuterar i detta olika alternativ och stannar för att
föreslå alternativet kursgård. Därefter har vissa andra utredningar genomförts,
dock utan att frågan om användningen fått sin lösning.

Med hänsyn till bl. a. villkoren för donationen är det inte tillfredsställande
att frågan om dispositionen av stiftelsen fortfarande är obesvarad.
Utskottet är därför, liksom remissinstanserna, ense med motionärerna
om att en förutsättningslös utredning bör göras angående den
framtida användningen av August Abrahamsons stiftelse på Nääs. I vilken
form denna utredning bör bedrivas ankommer det på regeringen
att bestämma. Utskottet tillstyrker alltså motionen 1976/77: 369 och
hemställer

att riksdagen med bifall till motionen 1976/77: 369 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande
utredning om den framtida användningen av August Abrahamsons
stiftelse på Nääs.

Stockholm den 29 november 1977

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Ove Nordstrandh
(m), Hans Jönsson (s), Linnea Hörlén (fp), Lars Gustafsson (s),
Gösta Karlsson (c), Lena Hjelm-Wallén (s), Roland Sundgren (s), Christina
Rogestam (c), Helge Hagberg (s), Lennart Bengtsson (c), Hans Nyhage
(m), Karin Andersson (c), Margit Sandéhn (s) och Olle Grahn (fp).

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 770054