Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

med anledning av motion om bevakningen av Stockholms slott, m. m.

Betänkande 1976/77:FöU1

FöU 1976/77: 1

Försvarsutskottets betänkande
1976/77: 1

med anledning av motion om bevakningen av Stockholms slott,
m. m.

I motionen 1975/76:468 av herr Signell m. fl. (s) hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär att de militära förbanden befrias
från skyldigheten att ombesörja vakthållningen vid Stockholms slott,

2. att riksdagen hos regeringen begär en undersökning av om det finns
andra, ej militära uppgifter som försvaret kan befrias från.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionen från överbefälhavaren
och rikspolisstyrelsen.

Motionen

I motionen sägs bl. a. att det från militärt håll ofta framhålls att utbildningstiden
för de värnpliktiga är hårt pressad. Mot bakgrund av detta
och av att det såväl inom vissa befälsorganisationersom bland de värnpliktiga
förs en debatt om en nedskärning av de värnpliktigas utbildningsvecka från
rekommenderade 48 till 40 timmar anser motionärerna att man inom försvaret
måste ompröva vissa åtaganden som inte har med försvarets uppgifter
att göra. Som exempel på sådana åtaganden tas i motionen upp bevakningen
av Stockholms slott. Enligt motionärerna går alltför mycket värdefull utbildningstid
åt både för själva vakthållningen vid slottet och för övning
och träning inför denna uppgift. Motionärerna menar att vakthållningen
vid slottet bör ombesörjas av ett vaktbolag och kostnaderna bestridas från
driftbudgetens första huvudtitel (kungl, hov- och slottsstaterna) och inte
som nu belasta försvarsdepartementets budget.

Remissyttrandena

Överbefälhavaren erinrar i sitt yttrande om att Stockholms slott är säte
för landets statschef och därför en anläggning som är betydelsefull från
totalförsvarssynpunkt. Med hänsyn till de konsekvenser våldshandlingar
med terrorinslag mot slottet skulle kunna medföra, måste ställas större krav
på bevakningsstyrkans insatsberedskap, utbildning joch beväpning än vad
som normalt kan krävas av ett vaktbolag.

Högvaktsstyrkan med dess närhet till kansli- och riksdagshus är dessutom
en bevaknings- och säkerhetsstyrka för riksledningen i vidare bemärkelse.

ÖB framhåller vidare att från kuppförsvarssynpunkt är högvakten och
under del av året krigsskolan och åldersklassen vid livgardets dragoner (K 1)
de enda beväpnade styrkor med markstridsutbildning som är omedelbart

1 Riksdagen 1976/77. 10 sami Nr I

FöU 1976/77:1

2

tillgängliga inom det centrala Stockholmsområdet. Efter utflyttningen av
fredsforband och utbildningsanstalter från Stockholmsområdet kan högvakten-
bortsett från hemvärnet - vara den enda omedelbart tillgängliga styrkan.

Överbefälhavaren hänvisar till yttranden över motionen som han har inhämtat
från försvarsgrenscheferna och från militärbefälhavaren i Östra militärområdet.
Av dessa framgår att den utbildning som föregår högvaktstjänsten
bl. a. omfattar exercis och ett avsnitt om vakttjänst, posts uppträdande,
bestämmelser för vaktpersonal, bruk av våld m. m. Denna utbildning
ingår i den värnpliktiges grundutbildning oavsett högvaktstjänstgöring. Den
utbildningstid som direkt hänför sig till högvakten omfattar enligt chefen
för armén i stort en dags förberedelser före siälva tjänstgöringsdygnet och
en halv till en dags avrustning och transporter efter högvakten. Chefen
för marinen anger högst ca 30 timmar för ändamålet. Militärbefälhavaren
i Östra militärområdet framhåller särskilt att det torde anses vara klart mera
graverande om en terroristorganisation eller liknande försöker avväpna eller
utöva våld mot en värnpliktstrupp än om den gör det mot en grupp vaktmän.
Härigenom verkar värnpliktstruppen mer avhållande från sådana handlingar
än en grupp av vaktmän. Militärbefälhavaren liksom chefen för armén hänvisar
till synpunkter som har inhämtats från chefen för K1 och Stockholms
försvarsområde.

Rikspolisstyrelsen har enligt sin instruktion ansvaret för bevaknings- och
säkerhetsarbetet i samband med statsbesök och vid andra motsvarande händelser.
Rikspolisstyrelsen har därför ett nära samarbete med slottsförvaltningen
och överkommendantexpeditionen. Styrelsen hänvisar till synpunkter
i yttrande från polismästaren i Stockholms polisdistrikt och bekräftar att
den nuvarande ordningen fungerar mycket tillfredsställande. Polismästaren
uttalar att de militära posternas närvaro och uppträdande sannolikt har varit
av stor preventiv betydelse då det gäller att förhindra ordningsstörande beteenden.
Vidare påpekas att slottet på grund av sin storlek, utformning
och belägenhet i de centrala delarna av staden är relativt svårbevakat. Ett
överförande av ansvaret för vakthållningen vid slottet till ett vaktbolag skulle
med bibehållande av nuvarande bevakningsstatus medföra relativt sett höga
kostnader, anser polismästaren. En överslagsmässig beräkning pekar mot
ca 6,4 milj. kr. per år (prisläge mars 1976). Dessutom har den militära vakthållningen
vid Stockholms slott med de från turist- och publiksynpunkt
mycket uppskattade "högvaktsavlösningama" - som har sin motsvarighet
i många andra länder - fått en djup förankring i allmänhetens medvetande
och blivit något av en kulturhistorisk institution.

Utskottet

Motionärerna tar upp principfrågan om försvarets användning i vissa fall
för civila ändamål. Liksom när det gäller utnyttjande av det civila samhällets
resurser för totalförsvaret anser utskottet att det i och för sig inte bör dras

FöU 1976/77:1

3

någon skarp gräns beroende på om resurser har skaffats primärt för försvaret
eller för annat ändamål (jfr FöU 1974:22 s. 4-6). Det är t. ex. önskvärt
att militära luftfartyg utnyttjas för flygräddning, sjuktransporter, m. m. (jfr
FöU 1974:28 s. 10-11).

Bl. a. när det gäller att utnyttja värnpliktiga utöver vad som är motiverat
av utbildningsbehov och krigsuppgifter tillkommer andra faktorer än fredsekonomiska
vid bedömningen. Av principiella och psykologiska skäl bör
det t. ex. vara en huvudregel att samhället inte med stöd av värnpliktslagen
tillförsäkrar sig arbetskraft för uppgifter av civil natur (jfr FöU 1973:14 s.
9-10).

I syfte att åstadkomma ekonomiska besparingar beslöt regeringen att
fr. o. m. utbildningsåret 1972/73 på försök förkorta de grundutbildningstider
som gäller enligt det år 1966 beslutade systemet för utbildning av värnpliktiga.
Erfarenheterna av den förkortade grundutbildningen är inte fullständiga
men talar enligt överbefälhavaren för att prövade utbildningstider
behöver ökas med 2 till 3 veckor beroende på kategoritillhörighet (jfr prop.
1975/76:199 s. 20-21).

Det är mot denna bakgrund man bör se förslagen i motionen 1975/76:468,
som särskilt tar upp bevakningen av Stockholms slott. Remissinstanserna
och de myndigheter som har yttrat sig till dem har tillstyrkt eller lämnat
utan erinran att man behåller den nuvarande ordningen med militär bevakning
av slottet.

Utskottet godtar de skäl som har anförts för att bevakningen av slottet
även i fortsättningen sker på nuvarande sätt.

Utbildning i vakttjänst ingår som en grundläggande del av värnpliktsutbildningen
för alla kategorier. Fluvuddelen av den utbildning och förövning
som sker inför högvaktstjänsten bör därför utformas så att färdigheterna
blir generellt användbara. Enligt remissyttrandena är detta redan
beaktat. Den utbildningstid som går åt för själva högvaktsdygnet uppgår
vid armén - som under juli 1975—juni 1976 har svarat för ca 265 av sammanlagt
285 högvakter - till omkring tre dagar för varje värnpliktig i högvakten.
Detta är enligt utskottets mening acceptabelt.

Förbanden i Stockholm eller dess närhet svarar emellertid relativt ofta
för bevakning av slottet. Under nyssnämnda period hade t. ex. Svea livgarde
(I 1) 37, livgardets dragoner (K 1) 32, Södermanlands regemente (P 10) 24
och Svea ingenjörregemente (Ing 1) 23 högvakter. Marinen svarade för 15
och flygvapnet för tre högvakter. I sju fall svarade hemvärnsförband för
högvakten. I varje högvakt deltar ca 30 värnpliktiga och 4-6 befäl.

Vid förband med många högvakter förekommer att värnpliktig deltar
i två högvakter eller flera. Bortfallet av utbildningstid ökar alltså för sådan
värnpliktig. Även om det uppenbarligen inte finns några svårigheter att
få värnpliktiga till högvaktstjänst efter frivilligt åtagande bör enligt utskottets
mening eftersträvas att ingen värnpliktig deltar i mer än två högvakter.
1 detta syfte bör högvaktstjänsten fördelas bättre på förband och

FöU 1976/77:1

4

skolor i landet. Härigenom vinner man bl. a. också en mindre belastning
på den personal vid förband i Stockholmsområdet som engageras i egenskap
av vaktbefäl i högvakter.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen avslår motionen 1975/76:468, yrkandet 1,

2. att riksdagen avslår motionen 1975/76:468, yrkandet 2.

Stockholm den 26 oktober 1976

På försvarsutskottets vägnar
PER PETERSSON

Näi-varande: herrar Petersson i Gäddvik (m), Gustavsson i Eskilstuna (s),
Glimnér (c), Holmqvist (s). Pettersson i Örebro (c). Gustavsson i Ängelholm
(s), Karl Bengtsson i Varberg (fp), fru Sundström (s), herrar Björk i Gävle
(c). Brännström (s), fru Ekelund (c), herrar Hedberg (s). Svartberg (s). Dahlén
(fp) och Aulin (m).

GOTAB 76 52443 Slockholm 1976

Tillbaka till dokumentetTill toppen