Med anledning av motion om begränsning av antalet hundar i tätort (Betänkande 1976/77:CU17 Civilutskottet)

CU 1976/77: 17

Civilutskottets betänkande
1976/77: 17

med anledning av motion om begränsning av antalet hundar i tätort
Motionen

I motionen 1976/77:428 av herr Westberg i Hofors m. fl. (s) hemställs
att riksdagen hos regeringen begär utredning om begränsning av antalet
hundar i tätorter.

Motionärerna anför att ökningstakten av antalet hundar i början av 1970-talet var 5 procent per år och att en fortsatt utveckling i samma takt medför
en fördubbling av antalet hundar inom tio år. Detta innebär att det i början
av 1980-talet skulle finnas ca 1 miljon hundar i landet. Även om hunden
för många personer har en helt avgörande social funktion kan en alltför
snabb tillväxt av antalet hundar i tätorterna leda till många problem och
till konflikter mellan olika grupper i samhället.

Gällande ordning

Hundhållningen regleras i flera lagar och förordningar. Sålunda finns i
djurskyddslagen (1944:219, ändrad senast 1974:350) bestämmelser om yrkesmässig
hunduppfödning samt om hållande av bandhund. Lantbruksnämnden
är central tillsynsmyndighet medan kommunens hälsovårdsnämnd
är lokal tillsynsmyndighet.

I hälsovårdsstadgan (1958:663, ändrad senast 1975:759) anges att husdjur
och andra djur som hålls i fångenskap skall förvaras och skötas så att sanitär
olägenhet ej uppstår. Med sanitär olägenhet menas t. ex. att hund inte får
förorena gångbanor, lekplatser, badstränder, campingplatser etc.

I lag (1943:459, ändrad senast 1974:348) om tillsyn över hundar föreskrivs
bl. a. att hund skall hållas under sådan tillsyn som med hänsyn till dess
natur och övriga omständigheter erfordras för att förebygga att den orsakar
skada eller avsevärd olägenhet.

I förordningen (1923:116, ändrad senast 1969:718) angående skatt för hundar
föreskrivs att hundskatt för varje hund årligen skall erläggas till kommunen.
Undantag från förordningen gäller bl. a. hundar som inte uppnått
3 månaders ålder och ledarhundar. Kommunen bestämmer själv för vilka
ändamål hundskattemedlen skall användas. Skatten skall bestämmas till
ett för varje hund lika belopp mellan 10 och 100 kr. per år. En differentiering
med hänsyn till olika områden inom kommunen eller med hänsyn till olika
slags hundar eller hundinnehavare kan således inte göras.

Ytterligare regler om hundhållning m. m. finns i lag (1938:274, ändrad
senast 1975:175) om rätt till jakt samt till jaktstadgan (1938:279, ändrad senast

1 Riksdagen 1976/77. 19 sami. Nr 17

CU 1976/77:17

1976:431). Vidare kan föreskrifter i ämnet tas in i lokal ordningsstadga samt
i lokala hälsovårdsförordningar. I de sistnämnda kan t. ex. anges att hundgård
ej får finnas inom vissa områden i kommun, exempelvis inom områden
med fastställd stads- eller byggnadsplan.

Utredningar om hundar, m. m.

I betänkandet Hundavgift (SOU 1972:89) föreslog hundskatteutredningen
att en hundavgift enhetlig för hela riket skulle tas ut för varje hund. Utredningen
föreslog att avgiften bestämdes till 75 kr. per hund och kalenderår.
Betänkandet har remissbehandlats. Något förslag med anledning av betänkandet
har ännu ej förelagts riksdagen.

Svenska kommunförbundet hartillsammans med Svenska Kennelklubben
(SKK), Svenska Brukshundklubben (SBK) och Stockholms kommun (parkförvaltningen)
i en arbetsgrupp preciserat problemet med hundhåilningen
framför allt i tätorterna. Arbetsgruppens resultat publicerades i slutet av
1976 i skriften Hund i tätort. Sammanfattningsvis anför arbetsgruppen att
ökad utbildning och bättre information om hundhållningen bör prövas innan
krav på skärpning i gällande lagstiftning företas. Flera och bättre planerade
rastgårdar och rastområden för hundar föreslås. Slutligen nämns som en
tänkbar åtgärd att s. k. hundråd inrättas. I några kommuner finns redan
sådana. Hundråden kan bestå av personer som representerar kommunens
parkförvaltning, fritidsnämnden, hälsovårdsnämnden, hundägarorganisationer,
icke hundägare, djurskyddsföreningar m. fl.

Utredningen (S 1974:08) angående översyn av hälsovårdsstadgan skall
bl. a. överväga och precisera hälsovårdsstadgans bestämmelser om begreppet
sanitär olägenhet, så att den enskilde som utövar eller ämnar utöva verksamhet
som kan störa omgivningen skall bättre kunna bedöma när sanitär
olägenhet föreligger. Vidare skall utredningen bl. a. - mot bakgrund av kommunindelningsreformen
- behandla frågan om hälsovårdsnämndernas sammansättning
liksom frågan om nämndernas medverkan i samhällsplaneringen.
Även frågor som inte särskilt tagits upp i direktiven bör kunna behandlas
av utredningen liksom frågor som faller inom ramen för utredningens
arbete. Enligt 1977 års kommittéberättelse (s. 89) beräknas utredningen
slutföra sitt arbete under år 1977. Lantbruksstyrelsen har i oktober
1976 till utredningen överlämnat ett av utredningen begärt yttrande om
hållande av djur. I yttrandet behandlas bl. a. frågan om begränsning av
antalet hundar och katter inom tätortsområden.

Tidigare riksdagsbehandling m. m.

Skatteutskottet behandlade i betänkande SkU 1975:9 motioner om hundskatten.
Bl. a. behandlades motioner i vilka yrkades att kommunerna skulle
ha rätt att differentiera hundskatten såväl regionalt som med hänsyn till

CU 1976/77:17

olika hundägarkategorier. Skatteutskottet, som ansåg att gällande regler för
hundskatt borde omprövas, hemställde att riksdagen hos regeringen begärde
förslag om differentierad hundavgift i någon form. Riksdagen följde utskottet.

I motion 1976/77:609 (fp) till årets riksdag yrkas att kommuner ges rätt
att differentiera hundskattens storlek. Motionen har hänvisats till skatteutskottet
som beslutat uppskjuta behandlingen av denna till hösten.

Jordbruksutskottet behandlade i betänkandet JoU 1975/76:21 en motion
om kontroll av hundaveln m. m. Utskottet föreslog att en översyn rörande
förhållandena inom hundavel och hundhandel företogs i syfte att åstadkomma
sanering och ökad kontroll på området. När det gällde allmänhetens
hundhållning var detta enligt utskottets mening en omfattande fråga som
dock inte borde dra uppmärksamheten från de i sammanhanget mera angelägna
frågorna. Riksdagen gav som sin mening regeringen till känna vad
utskottet anfört.

Utskottet

I motionen 1976/77:428 (s) hemställs att riksdagen hos regeringen begär
en utredning om begränsning av antalet hundar i tätort.

Ovan har redovisats gällande lagstiftning om hundhållning m. m. samt
lämnats uppgifter om avslutade och pågående utredningar som ur olika
aspekter behandlar vissa frågor med anknytning till den i motionen upptagna
frågan. Sålunda framgår att Kommunförbundet, Svenska Kennelklubben,
Svenska Brukshundsklubben samt parkförvaltningen i Stockholms kommun
i en utredning - Hund i tätort - föreslagit vissa åtgärder för att förbättra
förhållandet mellan hundägare och icke hundägare. Vidare bör i sammanhanget
nämnas att utredningen angående översyn av hälsovårdsstadgan enligt
vad utskottet erfarit kommer att behandla den i motionen upptagna
frågan. Utredningen beräknas enligt vad som angivits i 1977 års kommittéberättelse
avsluta sitt arbete i år.

Eftersom yrkandet i motionen om utredning i viss utsträckning tillgodosetts
och behandlas inom ramen för hälsovårdsstadgeutredningens arbete
finner utskottet inte anledning bifalla motionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1976/77:428.

Stockholm den 3 mars 1977

På civilutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON

CU 1976/77:17 4

Närvarande: herrar Mattsson (c), Bergman (s), Danell (m), Lindkvist (s),
Åkerfeldt (c), Henrikson (s), Jadestig (s), fru Landberg (s), herr Nisser (m),
fru Dahl (s), herrar Persson i Karlstad (s), Sandberg (c), Gustafsson i Borås
(fp), Johansson i Holmgården (c) och Hägelmark (fp).

CJOTAB 53371 Slockholm 1977