med anledning av motion om ändrade regler för statsbidrag till avloppsreningsanläggningar (Betänkande 1978/79:JoU24 Jordbruksutskottet)

Joll 1978/79:24

Jordbruksutskottets betänkande
1978/79:24

med anledning av motion om ändrade regler för statsbidrag till
avloppsreningsanläggningar
Motionen

Yrkande

I motionen 1978/79:753 av Erik Johansson i Hållsta och Rune Torwald
(båda c) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller att ändrade
statsbidragsregler för avloppsreningsanläggningar utarbetas, så att den
miljövänliga metoden med kalk som fällningsmedel främjas och kommer tili
ökad användning.

Motivering

I motionen anförs att den ökande förbränningen av fossila bränslen under
de senaste årtiondena har lett till en allt snabbare urlakning av kalk genom
surt nedfall så att vattendragen i stora delar av landet hotas av försurningsdöden.
Denna innebär inte bara att vattnet blir livlöst; även kringliggande
marker påverkas genom att de arter som hör hemma i närliggande biotoper
för sitt livsuppehälle i stor utsträckning är hänvisade till att livnära sig avinsekter,
fisk m. m. som för sin utveckling är beroende av vatten med
tillräcklig alkalitet.

Försurningsfrågan måste enligt motionen betraktas som en riksangelägenhet
av högsta vikt. Användningen av kalk måste därför främjas. Motionärerna
påpekar emellertid att avloppsvattenreningen paradoxalt nog domineras
av sura fällningskemikalier vid fosforreduktion,även inom katastrofdrabbade
områden. Detta medför både ökad försurning och förgiftning genom
metaller så att fisken i dessa områden ej kan överleva ens nedströms
reningsverken. Enligt motionärernas mening kan kalkfällning främjas
genom ändrade statsbidragsregler vid nybyggnation eller omläggning av äldre
reningsverk. I sammanhanget pekas i motionen bl. a. på det arbete inom
vattenvårdens område som delvis med statligt stöd påbörjats av två forskare -Ulf Sundelin och Ulf Wikström i Örebro - och som enligt motionärernas
uppfattning lett till miljövänligare och kostnadsbesparande kalkmetoder

Gällande bidragsregler

Från förslagsanslaget Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m.
utgår bidrag för ny-, till- eller ombyggnad av avloppsreningsverk m. m.
Bidragsbestämmelserna finns i kungörelsen (1968:308) om statsbidrag till

1 Riksdagen 1978179. 16 sami. Sr 24

JoU 1978/79:24

avloppsreningsverk. Enligt övergångsbestämmelserna till kungörelsen får
statsbidrag enligt kungörelsen (1959:251) om statsbidrag till vatten- och
avloppsanläggningar beviljas sådana vatten- och avloppsföretag som efter
särskilt tillstånd börjat utföras före den 1 juli 1968.

Bidraget avses utgöra en stimulans till utförandet av avloppsreningsverk
med tillhörande utloppsledning. Under vissa villkor kan också bidrag utgå till
kostnaderna för tilloppsledningar till ett reningsverk samt för överledning av
avloppsvatten från ett samhälle till reningsverk för ett annat samhälle.
Bidragsnivån - lägst 30 och högst 50 96 av kostnaden - bestäms med hänsyn
till reningsgraden vid verket. Bestämmelserna är generellt verkande så att
bidrag utgår för alla företag där villkoren uppfylls.

Bidrag, som är maximerat till 5 milj. kr. för en och samma anläggning, utgår
till kommun eller huvudman för sådan anläggning som förklarats för allmän
enligt lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar eller
äldre lag. I övrigt lämnas bidrag under förutsättning att reningsverket skall
betjäna anläggningar som är avsedda för minst 50 personer eller är av
motsvarande storlek samt att verket är avsett för längre gående rening än
slamavskiljning. Bidragsnivån är beroende av effekten vid reningsverket.
Denna bestämmelse tillämpas på så sätt att exempelvis för anläggningar för
begränsad biologisk rening bidrag utgår med 30 96 av kostnaden. Den högsta
nivån - 50 96 - tillämpas i fråga om biologiska verk med kemisk efterfällning,
där reduktion avseende såväl biologisk förorening som fosfor uppgår till
minst 90 96.

Utskottet

Frågan om ökad användning av kalk i stället för aluminiumsulfat som
fällningsmedel vid närsaltreduktionen i samband med det s. k. tredje steget
vid avloppsvattenreningen har nyligen behandlats av riksdagen med anledning
av en motion, vari yrkades på en utvärdering av de resultat som vunnits
vid utvecklingen av den metod - "minikalkmetoden" - som åberopas även i
den nu väckta motionen 753.

Utskottet anförde i anslutning till behandlingen av den förstnämnda
motionen bl. a. följande (JoU 1978/79:13):

Motionen berör angelägna problem som det i och för sig är motiverat att
uppmärksamma. Såväl försurningsproblematiken som frågan om att hålla
nere kommunernas kostnader för avloppsreningsverksamheten är av hög
angelägenhetsgrad härvidlag. Det torde dock inte få anses vara riksdagens sak
att ta upp sådana speciella projekt av mera teknisk karaktär som motionen
1977/78:785 avser. Detta synes närmast vara en fråga för de organ som
tillsatts för att svara för den närmare fördelningen av forskningsresurserna,
alltså på förevarande område forskningsnämnden vid naturvårdsverket,
styrelsen för teknisk utveckling och liknande. Av den inledningsvis lämnade
redogörelsen framgår också att de i motionen berörda problemen är
Uppmärksammade av bl. a. dessa organ. Sålunda ingår i ett av naturvårds -

Joll 1978/79:24

verkets forskningsnämnd utarbetat program ett projekt som rör miljökonsekvenserna
av kommunalt avloppsvatten, slam och fast avfall. Vidare pågår i
samarbete mellan svenska vatten- och avloppsföreningen, statens råd för
byggnadsforskning och styrelsen för teknisk utveckling undersökningar i
syfte att effektivisera och förbilliga driften vid de kommunala avloppsreningsverken.
Dessa undersökningar omfattar bl. a. ett projektområde rörande
processteknik, vari även ingår en utvärdering av metoder med kalk fällning
av den typ som den s. k. minikalkmetoden representerar.

I sammanhanget nämndes att statens råd för byggnadsforskning bland
forskningsresultat som under senare år uppnåtts bl. a. redovisat att ett
omfattandegeohydrologiskt FoU-arbete hargett underlag fören omprövning
av hur samhällets tekniska system för omhändertagande av dagvatten skall
utformas. Nya anvisningar, som utformas av naturvårdsverket i samråd med
planverket, kan leda till att huvuddelen av den planerade utbyggnaden av
dubbla avloppssystem kan slopas med besparingar av miljardbelopp hos
kommunerna som följd.

I yttrande till finansutskottet den 5 april 1979 (Joll 1978/79:3 y) har
utskottets majoritet (s, c) förordat att statsbidrag enligt nuvarande principer
bör kunna utgå under ytterligare ett antal år framöver. Utskottet har i enlighet
härmed avstyrkt ett av regeringen i nyssnämnda proposition framlagt förslag
om avveckling av statsbidragen till de kommunala avloppsreningsverken i
sin nuvarande generella utformning fr. o. m. år 1981. En minoritet (m, fp)
har dock uttalat sig för bifall till propositionen 1978/79:95 i berörda delar.
Samtidigt har framhållits att regeringens förslag inte innebär att ambitionsnivån
när det gäller de kommunala vattenvårdsfrågorna får sänkas. Oavsett
hur finansieringen av förevarande investeringar i framtiden kommer att
utformas är utskottet enigt om att takten i byggandet av avloppsreningsverk
inte får minskas. Som bl. a. naturvårdsverket framhållit kvarstår trots den
omfattande utbyggnaden av reningsverk ännu mycket att göra för att alla
tätorter skall uppnå de reningskrav som normalt ställs i dag vid den prövning
enligt miljöskyddslagen som sker av alla utbyggnader av kommunala
avloppsreningsverk.

Utskottet vill i förevarande sammanhang erinra om att naturvårdsverket i
rapport den 22 juni 1978 till regeringen redovisat vissa förslag rörande
bidragsgivningen till kommunala avloppsreningsverk. I rapporten har naturvårdsverket
bl. a. behandlat frågan om att förbättra reningen av avloppsvatten
till svaga recipienter genom slutfiltrering efter biologisk-kemisk rening.
Naturvårdsverket har också föreslagit att förhöjda statsbidrag skall kunna
utgå för att stimulera framtagning och utveckling av nya tekniska lösningar
på förevarande område.

Enligt uttalande av chefen för jordbruksdepartementet i propositionen
1978/79:95 om den kommunala ekonomin (bil. 5 s. 7) bereds f. n. frågan om
särskilt stimulansbidrag till bl. a. nyssnämnda åtgärder inom jordbruksdepartementet.
Föredragandens avsikt är att återkomma till denna fråga i nästa
års budgetproposition.

JoU 1978/79:24

I avvaktan på resultatet av de pågående överväganden i olika avseenden,
för vilka utskottet i det föregående redogjort, finner utskottet motionen 753
inte böra föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att riksdagen lämnar motionen 1978/79:753 utan vidare åtgärd.

Stockholm den 19 april 1979

På jordbruksutskottets vägnar
EINAR LARSSON

Närvarande: Einar Larsson (c), Hans Wachtmeister (m). Bertil Jonasson (c),
Grethe Lundblad (s), Börje Stensson (fp). Sven Lindberg (s), Åke Wictorsson
(s), Arne Andersson i Ljung (m). Gunnar Olsson (s). Håkan Strömberg (s),
Ingemar Hallenius (c), Ove Karlsson (s)*, Rune Johnsson i Mölndal (c), Sven
Eric Lorentzon (m)* och Wivi-Anne Radesjö (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

GOTAB 61997 Slockholm 1979