Med anledning av motion om ändrade grunder för taxering av jordbruksfastighet (Betänkande 1977/78:SkU43 Skatteutskottet)

SkU 1977/78:43

Skatteutskottets betänkande
1977/78:43

med anledning av motion om ändrade grunder för taxering av
jordbruksfastighet

Motionen

I motionen 1977/78:1444 av Gunnar Johansson m. fl. (m) hemställs att
riksdagen beslutar att som grund för taxering av jordbruksfastigheter vid 1981
års fastighetstaxering fastighetens avkastningsvärde skall ligga till grund för
beräkning av taxeringsvärdet.

Gällande bestämmelser m. m.

Fastighetstaxeringen syftar till att få fram ett underlag för den kommunala
garantibeskattningen och har grundläggande betydelse även på andra
områden av beskattningen, t. ex. schablonbeskattningen av en- och tvåfamiljsfastigheter
och fastigheter som tillhör bostadsrättsföreningar m. fl.
Vidare kan nämnas att uppgifter från fastighetstaxeringen utnyttjas för att få
fram underlag för byggnadsavskrivningar och för beskattningen av inkomst
av skogsbruk. Vidare har taxeringsvärdet betydelse för realisationsvinstbeskattningen
och för beräkningen av förmögenhetsskatt, arvs- och gåvoskatt,
skogsvårdsavgift och stämpelskatt m. m. Även på många områden utanför
beskattningen har taxeringsvärdet och andra uppgifter från fastighetstaxeringen
stor betydelse.

Reglerna om taxering av fastighet har successivt reformerats under den
senaste tioårsperioden. Reformerna har gällt i stort sett alla områden inom
fastighetstaxeringen och har inneburit genomgripande förändringar på
viktiga punkter. Så t. ex. genomfördes inför 1975 års allmänna fastighetstaxering
lagstiftning som antogs vid 1973 års höstriksdag (prop. 1973:162, SkU
70, SFS 1099-1108) och som innebar en nyreglering i frågor om bl. a.
fastighetsbegreppet, bildande av taxeringsenhet och värderingsgrunder.
Ändringarna avsåg också organisationen och förfarandet vid allmän fastighetstaxering.
År 1974 (prop. 1974:116, SkU 35, SFS 295) anpassades reglerna
om taxering av vattenfallsfastighet till systematiken och värderingsprinciperna
i de tidigare antagna bestämmelserna. Arbetet med att skapa en effektiv
och rättvisande fastighetstaxering ansågs därmed vara i huvudsak genomfört.
Vissa frågor överses emellertid f. n. inom 1976 års fastighetstaxeringskommittéfFi
1976:05).

Allmän fastighetstaxering skall enligt 23 ii kommunalskattelagen
(1928:370), KL, ske vart femte år. Efter 1975 års allmänna fastighetstaxering

1 Riksdagen 1977/78. 6 sami. Nr 43

SkU 1977/78:43

har emellertid nästa allmänna fastighetstaxering uppskjutits till 1981 (SFS
1977:455).

De grundläggande reglerna om värderingen återfinns i 9 och 10 §§ KL.
Dessa regler genomgick genomgripande ändringar 1973 i syfte bl. a. att
förbättra metoderna för värderingen. Utgångspunkten är emellertid nu
liksom tidigare att värderingen skall ske med utgångspunkt i marknadsvärdet.
Med hänsyn till behovet av en säkerhetsmarginal har den faktiska
taxerings nivån generellt legat under marknadsvärdet i enlighet med särskilda
rekommendationer i detta hänseende. Denna praxis blev år 1973 lagfast enligt
en uttrycklig bestämmelse enligt vilken taxeringsvärdenivån skall utgöra
75 96 av den statistiskt belagda marknadsvärdenivån vid ingången av året
före taxeringsåret.

Tre metoder används för att uppskatta marknadsvärdet. I första hand
tillämpas ortsprismetoden. Om denna metod inte kan användas utnyttjas
avkastningsmetoden eller produktionskostnadsmetoden (anläggningskostnadsmetoden).

Vid riksdagsbehandlingen 1973 rådde enighet om de nu angivna principerna.
En fråga som ägnades särskild uppmärksamhet var hur prisstatistiken
skulle utarbetas och förfinas så att riktiga och rättvisa taxeringsvärden skulle
kunna åsättas. Med hänsyn till det begränsade utbudet i fråga om jordbruksfastigheter
diskuterades bl. a. om släktköpen skall ingå i prisstatistiken.
Eftersom man med marknadsvärde avser priset på en öppen marknad och
priserna vid de fria köpen ligger ca 50 96 över priserna vid släktköpen ansåg
utskottet att släktköp - så som förordats i propositionen - inte borde tas med i
statistiken. Utskottet godtog också att tillskottsköpen - trots de särskilda
frågeställningar som här kan föreligga - borde ingå i fastighetsprisstatistiken.

Med anledning av motionsvis uttalade krav om att stor försiktighet skall
iakttas vid fastställande av taxeringsvärdena anförde utskottet bl. a., att den
generella säkerhetsmarginal som innefattas i sättet att beräkna taxeringsvärdenivån
fick anses verka i denna riktning. Utskottet åberopade vidare att
extra säkerhetsmarginaler föreslagits i propositionen dels om säkerheten vid
värderingen i fråga om viss fastighetstyp, t. ex. exploateringsfastighet, är
lägre än normalt, dels vid onormala marknadssituationer. Dessutom framhöll
utskottet att huvudregeln för värderingen fortfarande varatt värderingen
skulle ske individuellt för varje taxeringsenhet och att taxeringsvärdet skulle
åtsättas under hänsynstagande till de särskilda förhållanden som rådde för
taxeringsenheten. Genom dessa regler ansåg utskottet att det traditionella
försiktighetskravet vid taxeringen var tillgodosett.

I reservationer till utskottets betänkande framhöll reservanterna (samtliga
c, m, fp) att det på sikt var nödvändigt att förbättra prisstatistiken och att det
enligt deras mening krävdes en ingående utredning om fastighetsprisstatistiken
som borde omfatta släktköp och tillskottsköp. Reservanterna underströk
att det enligt deras mening av flera skäl var av vikt att stor försiktighet

SkU 1977/78:43

iakttogs vid fastighetstaxeringen och anförde att tidigare generella upptaxeringar
av fastigheterna i samband med de allmänna fastighetstaxeringarna
inneburit avsevärda skatteskärpningar för de enskilda.

Följande uppgifter om utveckling av taxeringsvärdena för jordbruksfastigheter
har hämtats ur Statistisk årsbok 1977, tabell 475.

Fastighetsvärden enligt fastighetstaxeringarna 1961-1976, milj. kr.

Taxe- rings- år	Skattepliktig fastighet				Icke skatte-pliktig fastighet	Summa fast egendom
Jordbruks fastighet		Annan fastighet		Summa	Därav ägda av svenska aktie-bolag
Totalt	Därav annan fastig- het
Totalt	Därav jord- bruks- värde	Totalt	Därav bygg- nads- värde
1961	22 052	12 640	81 259	68 087	103 311	25 771	9 522	9 472	112 833
1962	22 052	12 642	87 187	73 784	109 239	28 440	9 971	9 925	119210
1963	22 044	12641	94 221	80 322	116 265	31484	10 496	10 450	126 761
1964	22 020	12 627	100 378	86 089	122 398	33 907	11 092	11 045	133 490
19651	26 425	16 429	137 290	112163	163 715	44 895	14 927	14 875	178 642
1966	26 381	16 424	145 372	119 758	171 753	47 302	15 814	15 766	187 567
1967	26 483	16 471	155 623	129 270	182 106	51518	16 570	16 522	198 676
1968	26 339	16 405	164 904	137 858	191 243	54 978	17514	17 465	208 757
1969	26 318	16 381	175 976	148 248	202 294	60 636	18 655	18 595	220 949
1970'	33 254	18 588	224 660	180 258	257 914	73 829
1971	33 161	18 539	235 787	190 579	268 948	78 248
1972	33 216	18 500	249 248	202 969	282 464	83 852
1973	33 147	18 475	262 671	215 517	295 818	89 328
1974	33 118	18 470	275 955	228 032	309 073	94 413
19751	48 782	12 367	339 956	264 581	388 738	99 673
1976	48 798	12 364	355 126	278 588	403 924	104 420

1 Allmän fastighetstaxering ägde rum åren 1965,1970 och 1975, därav de starkt höjda taxeringsvärdena
dessa år.

Problem som har samband med prisutvecklingen på jordbruksfastigheter
har uppmärksammats i olika sammanhang, bl. a. i flera motioner som nyligen
behandlats av skatteutskottet i betänkandena SkU 1977/78:19, 28 och 29.

Av direktiven för fastighetstaxeringskommittén (kommittéberättelsen
1977 del II B 4 och tilläggsdirektiv 1978:22) framgår att kommittén skall göra
en lagteknisk översyn av fastighetstaxeringsreglema till nästa allmänna
fastighetstaxering. Översynen omfattar också vissa frågor som uppmärksammats
i det föregående lagstiftningsarbetet. Hit hör bl. a. frågan om att i fråga
om vattenfallsfastigheter gå över till en värderingsmetod som är grundad mer
på avkastningen än på anläggningskostnaderna. Kommittén, som överväger
möjligheterna att åstadkomma en gradvis anpassning av småhusbeskatt -

SkU 1977/78:43

ningen till de ökade fastighetsvärdena, har i tilläggsdirektiven fått i uppdrag
att lägga fram förslag till särskilda åtgärder för att mildra effekten på denna
beskattning av de taxeringsvärdehöjningar som väntas vid 1981 års allmänna
fastighetstaxering. Kommittén är enligt direktiven oförhindrad att ta upp de
frågor som den vid genomgången av regel komplexet anser påkalla en
lagändring. Avsikten är att kommittén skall lägga fram sitt första betänkande
innevarande år.

Utskottet

I motionen 1444 anför motionärerna att prisutvecklingen på jordbruksfastigheter
påverkats av spekulationsköp och lett till ej acceptabla effekter bl. a.
från räntabilitetssynpunkt. Motionärerna anser att spekulationsköp inte bör
beaktas vid 1981 års allmänna fastighetstaxering och yrkar att man i stället
lägger fastighetens avkastningsvärde till grund för värderingen.

Utskottet har nyligen behandlat olika närliggande motionsyrkanden, som
också motiverats av att prisstegringen på jordbruksfastigheter medfört
negativa verkningar för näringen, bl. a. i form av skärpningar av garantibeskattningen
och kapitalbeskattningen på grund av höjda taxeringsvärden och
i form av låsningseffekter på grund av realisationsvinstbeskattningen.
Beträffande möjligheterna att begränsa denna utveckling har utskottet, bl. a. i
betänkandet SkU 1977/78:28, påpekat att jordförvärvslagstiftningen kan vara
ett verksamt medel för att hindra spekulations- och kapitalplaceringsköp av
fastigheter. Vidare har utskottet framhållit, att reglerna om värdering av
förmögenhet i företag utformats så att möjligheterna att utnyttja reglerna för
ej avsedda skattelättnader begränsats, och att de skatteregler som har
betydelse i detta sammanhang f. n. är föremål för särskilda överväganden.

När det gäller fastighetstaxering innebär gällande riktlinjer att den
eftersträvade värdenivån skall vara 75 % av det pris som kan påräknas vid en
försäljning under normala förhållanden. De särskilda förhållanden som råder
i fråga om jordbruksfastigheter påkallar givetvis en viss försiktighet vid
värderingen. Som utskottet anförde vid sin behandling av denna fråga 1973
innefattar 75-procentsregeln en generell säkerhetsmarginal mot övervärderingar,
och det bör nu liksom tidigare framhållas att värderingen skall ske
individuellt för varje taxeringsenhet under hänsynstagande till de särskilda
förhållanden som råder för taxeringsenheten. Utformningen av prisstatistiken
har givetvis också väsentlig betydelse för utfallet av taxeringen.
Härmed sammanhängande frågor övervägs f. n. inom fastighetstaxeringskommittén.
Ändringar av de grundläggande principerna för fastighetstaxeringen
bör enligt utskottets uppfattning inte övervägas utan att kommittén
först allsidigt belyst möjligheterna att inom ramen för gällande lagstiftning
undvika sådana för jordbruksnäringen negativa effekter som motionärerna

SkU 1977/78:43

vänder sig emot. Eftersom resultatet av kommitténs arbete med hithörande
frågor således bör avvaktas avstyrker utskottet motionen 1444.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1977/78:1444.

Stockholm den 28 mars 1978

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s). Valter Kristenson (s), Stig Josefson (c), Tage
Johansson (s). Nils Hörberg (fp). Tage Sundkvist* (c), Olle Westberg i Hofors
(s), Kurt Söderström (m), Hagar Normark* (s), Johan Olsson (c), Curt
Boström* (s), Margit Odelsparr (c), Bo Lundgren (m), Bo Forslund* (s) och
Wilhelm Gustafsson (fp).

*Ej närvarande vid betänkandets justering.

GOTA B 57803 Stockholm 1977