med anledning av motion om ändrade forumregler i vissa skadeståndsmål (Betänkande 1979/80:JuU38 Justitieutskottet)

Juli 1979/80: 38

Justitieutskottets betänkande
1979/80: 38

med anledning av motion om ändrade forumregler i vissa skadeståndsmål -

Motionen

I motionen 1979/80: 143 av Allan Ekström (m) hemställs att riksdagen
hos regeringen anhåller om förslag till ändring av 12 kap. 71 §
jordabalken i enlighet med vad som anförts i motionen.

I motionen pekar motionären på att reglerna i jordabalken och i
rättegångsbalken angående allmän domstols resp. fastighetsdomstols behörighet
kan leda till att två skilda skadeståndsmål med anknytning till
fast egendom skall handläggas av olika domstolar även om målen i
princip rör samma sak. Den av motionären åsyftade situationen avser
en tvist om skada som åsamkats någon till följd av en bristande anordning
på en fastighet. Om fastigheten genom avtal upplåtits till den skadade
skall tvisten prövas av fastighetsdomstol medan tvisten i andra fall
skall prövas av allmän domstol. Enligt motionärens mening bör allmän
domstol vara behörig i båda fallen; med den nu gällande ordningen blir
processen mera omständlig än eljest eftersom målen inte kan handläggas
gemensamt.

Gällande ordning

Rättegångsbalken

Regler för allmän domstols behörighet att pröva tvistemål finns i
10 kap. rättegångsbalken (RB).

Rätt domstol i tvistemål i allmänhet är enligt 10 kap. 1 § RB rätten
i den ort där svaranden har sitt hemvist. Talan i anledning av skadegörande
handling får enligt 10 kap. 8 § RB väckas vid rätten i den ort
där handlingen företogs eller skadan uppkom. Vissa tvister med anknytning
till fast egendom skall enligt 10 kap. 10 § RB väckas vid domstolen
i den ort där fastigheten är belägen.

En domstol är enligt 10 kap. 17 § 1 RB inte behörig att ta upp tvist
som skall tas upp av annan myndighet än domstol eller av särskild domstol
eller som enligt lag eller författning skall omedelbart prövas av skiljemän.
Högre rätt skall enligt 10 kap. 19 § RB självmant beakta frågan
om viss tvist skall tas upp av annan myndighet eller av särskild domstol.

Fastighetsdomstol har vid tillämpningen av 10 kap. 17 § 1 och 19 §
RB ansetts som särskild domstol (se rättsfallet NJA 1979 s. 107).

Domstolen är enligt 1 kap. 3 § RB i tvistemål i allmänhet domför med
tre lagfarna domare. Fler än fyra lagfarna domare får inte sitta i rätten.

Riksdagen 1979/80. 7 sami. Nr 38

JuU 1979/80: 38

Jordabalken m. m.

I 12 kap. 68—73 §§ jordabalken finns bestämmelser om förfarandet i
hyrestvister. Enligt dessa bestämmelser gäller bl. a. att hyresnämnd skall
pröva frågor om förlängning av hyresavtal och ändring av hyresvillkor.

Hyrestvist som inte ankommer på hyresnämndens prövning och heller
inte rör kollektivavtal skall tas upp av den fastighetsdomstol inom vars
område fastigheten är belägen (71 §).

Likartade bestämmelser finns i 8 kap. 29—33 §§ jordabalken rörande
förfarandet i arrendetvister.

Enligt 1 § lagen (1969: 246) om domstolar i fastighetsmål skall det
finnas en fastighetsdomstol i varje län. Regeringen kan dock föreskriva
att annat område än län skall utgöra domkrets för fastighetsdomstol
eller att flera fastighetsdomstolar skall finnas för samma område. Fastighetsdomstol
tar upp mål eller ärende enligt vad som föreskrivs i särskild
lag eller annan författning.

Som fastighetsdomstolar fungerar vissa tingsrätter, som i denna egenskap
har särskild sammansättning. Tingsrätten består då av två lagfarna
ledamöter, en teknisk ledamot och två nämndemän. Om särskilda skäl
föreligger kan efter ordförandens bestämmande ytterligare en teknisk ledamot
ingå i domstolen. I vissa mål deltar tre nämndemän men inte någon
teknisk ledamot.

Enligt 3 § lagen (1974: 8) om rättegången i tvistemål om mindre värden
gäller inte den lagen i fråga om mål som av tingsrätt handläggs i
särskild sammansättning, dvs. bl. a. mål som tas upp av tingsrätt i egenskap
av fastighetsdomstol.

Tillämpningsproblem m. m.

Frågan huruvida ett tvistemål skall handläggas vid fastighetsdomstol
eller vid allmän domstol har föranlett flera tillämpningsproblem i praktiken.
Problemen hänger bl. a. samman med att fastighetsdomstolens
kompetens inte omfattar alla mål med fastighetsrättslig anknytning.
Många sådana mål skall tas upp av allmän domstol. Bl. a. har diskuterats
hur en domstol skall förfara då ett mål som rätteligen skall handläggas
av fastighetsdomstol felaktigt instämts till allmän domstol. Det har här
gällt den allmänna domstolens möjligheter att lämna över målet till den
avdelning av tingsrätten som utgör fastighetsdomstol eller till annan
tingsrätt som är fastighetsdomstol (se rättsfallet NJA 1978 s. 104).

Reglerna i RB om förening av flera mål förutsätter att målen väckts
vid samma domstol och att samma rättegångsform är tillämplig för
målen (14 kap. 7 § RB). På grund härav kan talan som får väckas enbart
vid fastighetsdomstol inte förenas med talan som skall prövas av allmän
domstol. Den angivna ordningen kan hindra att krav som i fastighetsdomstol
eller allmän domstol framställs genstämningsvis eller kvittningsvis
inte kan handläggas i en rättegång.

JuU 1979/80: 38

Problem kan också uppkomma om käranden åberopar alternativa
grunder för käromålet och dessa grunder skall prövas av olika domstolar.
Hithörande frågor beträffande vissa skadeståndsbestämmelser i miljöskyddslagen
m. m. har behandlats i justitieutskottets betänkande 1979/
80: 2.

När det gäller skadeståndstalan med anknytning till hyres- eller arrendeavtal
rörande fast egendom blir tolkningen av begreppet hyres- eller
arrendetvist avgörande för om målet skall prövas av fastighetsdomstol
eller av allmän domstol. Lagförarbeten och prejudikat ger inte klar ledning
i tolkningsfrågan. Genom ändringar i rättegångsbalken och i jordabalken
år 1977 har tvister med anledning av tillfällig upplåtelse av mark
eller hus eller del av hus för uppställning av fordon undantagits från
fastighetsdomstolarnas kompetensområde (prop. 1977/78: 67, JuU 15,
rskr 106).

Pågående utredningar

Hy resrättsutredn ingen

Enligt beslut av regeringen i juni 1975 har tillkallats en utredning för
översyn av hyreslagen. I direktiven till denna utredning, hyresrättsutredningen
(Ju 1975: 06) (1976 års kommittéberättelse s. 91), uttalar föredragande
statsrådet bl. a. att tiden nu enligt hans mening är inne att
undersöka om inte samtliga tvister på hyresrättens område bör prövas av
hyresnämnderna som första instans och med bostadsdomstolen som slutinstans;
en sådan ordning får dock inte medföra att det nuvarande enkla
och smidiga förfarandet i hyresnämnderna kompliceras.

Rättegångsutredningen

Enligt beslut av regeringen i februari 1977 har chefen för justitiedepartementet
tillkallat en kommitté med uppdrag att göra en översyn
av rättegångsförfarandet vid allmän domstol. Denna kommitté, rättegångsutredningen
(Ju 1977: 04) skall enligt sina direktiv (1978 års kommittéberättelse,
del II s. 30) i första hand ta sikte på avsnitt där en revision
kan bidra till att göra förfarandet mera flexibelt samt såvitt möjligt
snabbare och billigare utan att befogade rättssäkerhetskrav ställs åt
sidan. Bl. a. nämns i direktiven de olägenheter som uppkommer till
följd av den strikta kompetensfördelningen mellan olika domstolar i
närbesläktade mål, t. ex. mellan mål vid allmän domstol och fastighetsdomstol.

Miljöskadeutredningen

Miljöskadeutredningen (Ju 1978: 08) har enligt sina direktiv (1979 års
kommittéberättelse, del II s. 46) i uppdrag att utreda frågor om skadestånd
vid miljöskador. Härvid skall man söka åstadkomma en klarare och

JuU 1979/80: 38

mera samlad reglering av de skadeståndsregler som gäller enligt miljöskyddslagen
(1969: 38), 3 kap. jordabalken och oskrivna rättsgrundsatser
på förevarande område; forumfrågan kräver särskilda överväganden och
det får ankomma på utredaren att föreslå den lösning han finner lämpligast.

Utskottet

I detta betänkande behandlar utskottet en motion som gäller forumreglerna
vid talan om skadestånd med anknytning till fast egendom.

Regler om rätt domstol i tvistemål finns i rättegångsbalken. Som huvudregel
gäller att talan skall väckas vid den domstol, där svaranden har
sitt hemvist. Om tvisten har anknytning till fast egendom skall talan i
vissa fall väckas vid domstolen i den ort där den fasta egendomen är belägen.
Om emellertid målet är att bedöma som en hyrestvist eller en arrendetvist
skall det enligt bestämmelser i jordabalken prövas av fastighetsdomstol.

Motionären pekar på att reglerna om allmän domstols resp. fastighetsdomstols
kompetens i mål om skadestånd med anknytning till fast
egendom kan leda till att två likartade mål skall handläggas av olika
domstolar även om de i princip rör samma sak. Han syftar härvidlag på
exempelvis mål som rör en och samma skadebringande händelse, vilken
drabbat två personer, varav den ena men inte den andra är hyresgäst hos
svaranden. Enligt motionärens mening bör allmän domstol alltid vara
behörig i mål av detta slag; en utredning bör tillsättas i syfte att undanröja
den begränsning som nu gäller i allmän domstols behörighet.

Spörsmålet om allmän domstols resp. fastighetsdomstols behörighet
och frågor som hänger samman därmed har i praxis vållat tolkningssvårigheter
och andra olägenheter. Dessa har uppmärksammats i direktiven
till rättegångsutredningen, och i utredningens uppdrag ingår bl. a. att särskilt
beakta dem.

Frågor om olägenheter till följd av reglerna om fördelningen av mål
mellan olika domstolar skall prövas också av miljöskadeutredningen.

När det särskilt gäller handläggningen av hyrestvister har hyresrättsutredningen
i uppdrag att undersöka om inte samtliga tvister på hyresrättens
område bör prövas av hyresnämnderna som första instans med
bostadsdomstolen som slutinstans.

Enligt utskottets mening bör de av motionärerna upptagna forumreglerna
ses över i syfte att uppnå en enklare och smidigare ordning. Med
hänsyn till att en sådan översyn redan aktualiserats genom det nyss angivna
utredningsarbetet finns emellertid enligt utskottets mening inte
anledning till något initiativ från riksdagens sida till följd av motionen.
Utskottet förutsätter att nödvändigt samråd sker mellan de olika utredningar
som sysslar med ämnet.

JuU 1979/80: 38

Med dessa uttalanden avstyrker utskottet bifall till motionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1979/80:143.

Stockholm den 29 april 1980
På justitieutskottets vägnar
BERTIL LIDGÅRD

Närvarande: Bertil Lidgård (m), Lisa Mattson (s), Eric Jönsson (s), Hans
Petersson i Röstånga (fp), Arne Nygren (s), Björn Körlof (m), Gunilla
André (c), Göte Jonsson (m), Helge Klöver (s), Ella Johnsson (c), KarlGustaf
Mathsson (s), Bonnie Bemström (fp), Maja Ohlin (s), Stina Eliasson
(c) och Maja Bäckström (s).

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1980