Med anledning av i propositionen 1977/78:100 gjorda framställningar inom socialdepartementets verksamhetsområde jämte motioner (Betänkande 1977/78:SoU25 Socialutskottet)

SoU 1977/78:25

Socialutskottets betänkande
1977/78:25

med anledning av i propositionen 1977/78:100 gjorda framställningar
inom socialdepartementets verksamhetsområde jämte
motioner

I betänkandet behandlas regeringens i propositionen 1977/78:100 bilaga 8
(socialdepartementet) framlagda förslag om anslag m. m. för budgetåret
1978/79 med undantag av följande avsnitt och punkter.

Avsnittet B. Allmän försäkring m. m. samt punkten C 3. Bidrag till
sjukförsäkringen för föräldraförsäkringen i avsnittet C. Ekonomiskt stöd åt
barnfamiljer m. m. har behandlats av socialförsäkringsutskottet i betänkandet
SfU 1977/78:17.

Frågan om medelsanvisning till ersättningar för skador vållade av vissa
rymlingar m. fl. (jfr bil. 8 p. I 4 s. 187) kommer att behandlas senare under
innevarande riksmöte (jfr propositionen 1977/78:126 om ersättning för
brottsskador).

Punkterna J 3. Bidrag till anordnande av vårdanstalter och inackorderingshem
m. m. och J 7. Bidrag till organisationer m. m. kommer att
behandlas av socialutskottet senare under innevarande riksmöte.

Socialdepartementet m. m.

1. Al. Socialdepartementet. A2. Kommittéer m. m. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkterna A 1 och A 2 (s. 19 och 20) och
hemställer

att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar

1. till Socialdepartementet ett förslagsanslag av 13 285 000 kr.,

2. till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 19 000 000 kr.

2. A 3. Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet. Regeringen
har under punkten A 3 (s. 20-22) föreslagit riksdagen att till Forsknings-
och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet för budgetåret 1978/79
anvisa ett reservationsanslag av 21 400 000 kr.

Motioner

I motionen 1977/78:368 av Thure Jadestig (s) och Hilding Johansson (s)
hemställs att riksdagen till regeringen som sin mening ger till känna att medel
ur socialdepartementets anslag Forsknings- och utvecklingsarbete samt
försöksverksamhet (Bil. 8, A 3) reserveras för forskning kring alkoholpolitiska
styrinstrument.

1 Riksdagen 1977/78. 12 samt. Nr 25

SoU 1977/78:25

I motionen 1977/78:554 av Maj Pehrsson (c) och Bengt Bengtsson (c)
hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla om att försöksverksamhet
med identifiering av och stöd och hjälpinsatser för alkoholiserade,
gravida kvinnor snarast initieras.

I motionen 1977/78:882 (motivering i motionen 1977/78:881) av Gunnar
Biörck i Värmdö (m) hemställs att riksdagen i enlighet med vad som anförts i
motionen 1977/78:881 beslutar uttala att en delegation för medicinsk
språkvård tillförs Svenska språknämnden, vartill medel bör ställas till
förfogande ur socialdepartementets anslag för sektorsforskning.

I motionen 1977/78:1087 av Mats Hellström m. fl. (s) hemställs, såvitt nu
är i fråga (yrkandet 2), att riksdagen beslutar anslå 2 milj. kr. att utgå från
anslaget A 3. Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet
avseende ett i motionen nämnt uvecklingsprojekt om hemspråksträning för
fyra- och femåriga invandrarbarn.

Utskottet

Från anslaget går det ut bidrag dels till undersökningar, utvecklingsarbete
och försöksverksamhet inom socialdepartementets verksamhetsområde,
dels till särskild försöksverksamhet med olika insatser för vård och service i
glesbygdsområden.

Från anslagets allmänna del finansieras ett stort antal forsknings- och
utvecklingsprojekt och försöksverksamheter inom barn- och ungdomsvård,
åldrings- och handikappvård, nykterhets- och narkomanvård samt olika delar
av socialförsäkringen. Särskild uppmärksamhet har ägnats frågan om
information rörande resultaten från försöks- och utvecklingsverksamheten.

En särskild delegation för social forskning är knuten till socialdepartementet.
I delegationen ingår representanter för kommuner och landsting,
socialvårdspersonal samt närmast berörda ämbetsverk och forskningsinstitutioner.
Delegationens uppgift är att som remissorgan svara för bedömning
och samordning av pågående och planerade projekt avseende forsknings- och
utvecklingsarbete samt att initiera projekt av betydelse för socialpolitiken.

1 fyra motioner som väckts under allmänna motionstiden framställs
yrkanden som syftar till att medel för visst preciserat ändamål skall utgå från
anslaget.

Thure Jadestig (s) och Hilding Johansson (s) framhåller i motionen 1977/
78:368 att alkoholpolitiska utredningen låtit göra ekonometriska studier
(SOU 1972:91) över prispolitikens betydelse för alkoholkonsumtionen men
att effekten av övriga kontrollpolitiska instrument är dåligt kartlagd.
Motionärerna vill därför att medel från förevarande anslag skall reserveras för
forskning kring alkoholpolitiska styrinstrument. Syftet bör vara att alltmer
förfinade kontrollpolitiska styrinstrument skall tas fram och utvärderas så att

SoU 1977/78:25

de kan utgöra beslutsunderlag för alkoholpolitiska beslut.

Den alkoholpolitiska reform som riksdagen fattade beslut om förra året
innebar bl. a. att socialstyrelsen vid årsskiftet övertog det centrala ansvaret för
samhällets alkoholpolitik. Till styrelsen har knutits en nämnd för alkoholfrågor
med bred förankring i samhällslivet. Det ankommer på denna nämnd
bl. a. att ta initiativ till åtgärder på alkoholpolitikens område. Utskottet
kommer under bl. a. punkten 30 J 8. Upplysning och information på
alkoholområdet att närmare beröra nämndens verksamhet. I detta sammanhang
vill utskottet understryka att det med utgångspunkt i de principer för
alkoholpolitiken som lades fast genom riksdagsbeslutet förra året i första
hand får ankomma på nämnden att överväga vilka initiativ som bör tas på
området. Utskottet vill vidare erinra om att som redovisas under punkten 31
regeringen begär att riksdagen även för nästa budgetår anvisar medel till
uppdragsforskning i alkoholfrågan. Socialstyrelsen avser att presentera en ny
detaljplan för denna forskning och den alkoholpolitiska nämnden skall yttra
sig i fördelningsfrågan. Slutligen vill utskottet erinra om att regeringen - med
utgångspunkt i riksdagens beslut 1977 - i bil. 12 till budgetpropositionen
under D 32. Vissa särskilda utgifter inom högskolan även för nästa budgetår
beräknar medel för vissa forskartjänster för forskning om alkoholfrågan.
Förslag om tjänsternas inriktning och organisatoriska anknytning har i
februari månad inkommit till utbildningsdepartementet.

Mot bakgrund av den lämnade redovisningen anser utskottet att motionen
1977/78:368 inte påkallar någon riksdagens åtgärd.

I motionen 1977/78:554 av Maj Pehrsson (c) och Bengt Bengtsson (c)
förordas en försöksverksamhet med hjälpinsatser för alkoholiserade gravida
kvinnor. Enligt motionärerna bör medel i någon eller några kommuner
kunna ställas till förfogande från förevarande anslag.

Under punkten 14 F 3. Hälsovårdsupplysning behandlar utskottet flera
motioner, i vilka tas upp samma problem som i motionen 1977/78:554. Under
hänvisning till vad utskottet anför under nämnda punkt anser utskottet att
någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen inte är erforderlig.
Motionen avstyrks således.

På hemställan av socialutskottet uttalade sig riksdagen hösten 1975 för att
särskilda insatser skulle göras för vården av det medicinska språket (SoU
1975/76:9, rskr 1975/76:12, se även SoU 1976/77:25 s. 27). Socialstyrelsen har
därefter genom en särskild arbetsgrupp på regeringens uppdrag och i samråd
med bl. a. Svenska språknämnden och Svenska läkaresällskapet utrett frågan
om lämplig organisation av den medicinska språkvården. I rapporten
Medicinsk språkvård har arbetsgruppen i november 1977 redovisat sitt
uppdrag. Det föreslås bl. a. att det inrättas en särskild nämnd för medicinsk
språkvård med viss kanslimässig anknytning till Svenska språknämnden.
Socialstyrelsen, som biträtt arbetsgruppens förslag, har överlämnat rapporten
till regeringen.

Enligt vad utskottet inhämtat har den framlagda utredningsrapporten

SoU 1977/78:25

nyligen sänts ut på remiss. Remissbehandlingen bör avvaktas innan slutlig
ställning tas till frågan om i vilka organisatoriska former den medicinska
språkvården skall bedrivas. Med hänsyn härtill bör motionen 1977/78:882 av
Gunnar Biörck i Värmdö (m)- vari föreslås att medel från förevarande anslag
ställs till förfogande för inrättande av en till Svenska språknämnden knuten
delegation för medicinsk språkvård - inte föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Med anledning av bl. a. motionen 1977/78:1087 (yrkandet 1) av Mats
Hellström m. fl. (s) uttalar sig utskottet under punkten 9 D 3. Bidrag till
hemspråksträning i förskolan för ytterligare åtgärder på området. Ett i samma
motion framställt yrkande (yrkandet 2)om medelsanvisning från förevarande
anslag till ett utvecklingsprojekt rörande hemspråksträningen bör enligt
utskottets mening inte föranleda någon riksdagens åtgärd. Om det kommer
att behövas ytterligare medelsanvisning får denna fråga prövas i annat
sammanhang.

Utskottet hemställer

1. beträffande forskning rörande alkoholpolitiska styrinstrument
att riksdagen avslår motionen 1977/78:368,

2. beträffande hjälpinsatser för alkoholiserade, gravida kvinnor att
riksdagen avslår motionen 1977/78:554,

3. beträffande en delegation för medicinsk språkvård att riksdagen
avslår motionen 1977/78:882,

4. beträffande medelsanvisningen till visst projekt för hemspråksundervisning
av invandrarbarn att riksdagen avslår motionen
1977/78:1087 yrkandet 2,

5. att riksdagen till Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet
för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag
av 21 400 000 kr.

3. A 4. Extra utgifter. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkten A 4 (s. 22) och hemställer

att riksdagen till Extra utgifter för budgetåret 1978/79 anvisar ett
reservationsanslag av 530 000 kr.

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer m. m.

4. Cl. Allmänna barnbidrag. Regeringen har under punkten C 1 (s. 68)
föreslagit riksdagen att till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1978/79
anvisa ett förslagsanslag av 4 025 000 000 kr.

SoU 1977/78:25

Motion

I motionen 1977/78:729 av Lars Werner m. fl. (vpk)hemställs,såvitt nu ari
fråga (yrkandena 2 och 3), att riksdagen beslutar

2. att öka det allmänna barnbidraget till 3 050 kr. per barn och år från den 1
juli 1978, vilket utgör 25 % av nu gällande basbelopp, och att till följd av den
sålunda beslutade höjningen under punkten C 1 Allmänna barnbidrag anvisa
ett med 1 408 700 000 kr. till 5 433 700 000 kr. förhöjt belopp,

3. att det allmänna barnbidraget därefter skall utgöra 25 % av gällande
basbelopp.

Utskottet

Alla familjer med barn tillförsäkras genom de allmänna barnbidragen ett
grundläggande ekonomiskt stöd. Barnbidraget höjdes den 1 juli förra året från
1 800 kr. till 2 100 kr. per barn och år. Vidare har riksdagen i december månad
1977 efter förslag av regeringen beslutat att ytterligare höja barnbidraget
fr. o. m. den 1 april i år, nämligen till 2 260 kr. per barn och år.

1 motionen 1977/78:729 av Lars Werner m. fl. (vpk) föreslås att barnbidraget
ånyo skall höjas vid kommande halvårsskifte samtidigt som bidraget
anknyts till basbeloppet. Motionärerna vill att barnbidraget skall utgöra 25 %
av basbeloppet. Med nuvarande basbelopp skulle barnbidraget uppgå till
3 050 kr.

Utskottet har vid flera tillfällen under 1977 avstyrkt yrkanden om
indexreglering av barnbidraget, nämligen vid behandlingen av budgetpropositionen
och kompletteringspropositionen samt vid behandlingen i december
månad av frågan om höjning av barnbidraget (SoU 1976/77:25 s. 5, 1976/
77:7 y och 1977/78:18). Utskottet har anslutit sig till uppfattningen att
barnbidraget ej bör tillåtas urholkas av prishöjningar. Med hänsyn till de
beslut om höjning av barnbidraget som fattats enligt det ovan sagda har något
uttalande av riksdagen i fråga om värdesäkring av barnbidragen inte ansetts
erforderligt. Under hänvisning till vad utskottet sålunda anfört i indexfrågan
och till den höjning av barnbidraget som sker den 1 april avstyrker utskottet
motionen i här aktuell del. Utskottet vill i sammanhanget nämna att
samtidigt med höjningen av barnbidraget även de statskommunala bostadsbidragen
förbättras.

Ett i motionen framställt yrkande om förbättring av främst flerbarnsfamiljernas
ekonomi kommer att behandlas av socialutskottet senare under
riksmötet i ett betänkande om befolkningsfrågan.

Utskottet hemställer

1. beträffande höjning och indexreglering av de allmänna barnbidragen
att riksdagen avslår motionen 1977/78:729 yrkandet 2 i
motsvarande del och yrkandet 3,

2. beträffande medelsanvisningen att riksdagen med bifall till
regeringens förslag och med avslag på motionen 1977/78:729

SoU 1977/78:25

yrkandet 2 i motsvarande del till Allmänna barnbidrag för
budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 4 025 000 000
kr.

5. C 2. Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag

m. m. Regeringen har under punkten C 2 (s. 69 och 70) föreslagit riksdagen
att till Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag m. m.
för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 13 500 000 kr.

Motioner

I motionen 1977/78:443 av Iris Mårtensson m. fl. (s) hemställs att
riksdagen begär att regeringen framlägger förslag om ändring av lagen om
allmänna barnbidrag av innehåll att barnbidragen skall utbetalas månadsvis.

I motionen 1977/78:1102 av Sven-Erik Nordin (c) och Ingemar Hallenius
(c) hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring av Lag om
allmänna barnbidrag att bidragen kan utbetalas månadsvis,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts beträffande en systematisk samordning av utbetalning av barnbidrag
med andra familjepolitiska bidrag.

Utskottet

De allmänna barnbidragen utbetalas kvartalsvis. Numera svarar försäkringskassorna
och riksförsäkringsverket för administrationen av bidragen. I
motionen 1977/78:443 av Iris Mårtensson m. fl. (s) och motionen 1977/
78:1102 av Sven-Erik Nordin (c) och Ingemar Hallenius (c) framställs
yrkanden om att barnbidragen skall utbetalas månadsvis (yrkandet 1).
Motionärerna i sistnämnda motion vill också att det skall ske en systematisk
samordning av utbetalningen av barnbidrag och av andra familjepolitiska
förmåner (yrkandet 2).

Utskottet har tidigare uttalat att det är önskvärt att barnbidragen - liksom
redan är fallet med bostadsbidragen - utbetalas månadsvis (SoU 1975/76:36 s.
6). utskottet har i sammanhanget också uttalat att med hänsyn till kostnadsaspekten
starka skäl talar för att en omläggning av utbetalningarna i enlighet
härmed bör ske först då en systematisk samordning med utbetalningen av
bostadsbidrag och andra familjepolitiska förmåner kan komma till stånd.

Utskottet har inhämtat att en övergång till månadsvis utbetalning av
barnbidragen kan beräknas medföra en kostnadsökning av storleksordningen
20 milj. kr. per år. Även om man bortser från intresset av en samordnad
utbetalning av alla eller flertalet familjepolitiska förmåner, är utskottet med
hänsyn till det samhällsekonomiska läget inte berett att nu tillstyrka att

SoU 1977/78:25

barnbidragen skall utbetalas månadsvis. Motionsyrkandena härom avstyrks
därför.

Då det gäller frågan om en samordnad utbetalning av familjepolitiska
förmåner, måste beaktas bl. a. att en omfattande utredningsverksamhet
pågår på ADB-området. 1 detta hänseende må särskilt nämnas följande.

Förra året tillsattes utredningen (S 1977:10) om ADB inom den allmänna
försäkringen m. m. (ALLFA) för att utreda och lägga fram förslag om lämplig
organisation av datordriften inom riksförsäkringsverkets verksamhetsområde
för tiden efter år 1980. Av utredningsdirektiven framgår bl. a. att det
enligt en av statskontoret framlagd rapport finns en risk för att man omkring
år 1980 når ett praktiskt kapacitetstak för nuvarande datordriftsorganisation.
Utredningen skall samråda med bl. a. datalagstiftningskommittén (Ju
1976:05)(DALK). Sistnämnda utredning haren uppgift som i utredningsdirektiven
allmänt beskrivs så att utredningen skall överväga den rättsliga
regleringen av skyddet för den personliga integriteten i samband med
registrering av personuppgifter. Utredningen skall - trots vissa begränsningar
i utredningsuppdraget - i full utsträckning kunna överväga frågor om
samköming mellan olika ADB-register. Utskottet vill här också nämna att
enligt vad som framgår av budgetpropositionen (bil. 16 s. 26) det inom
bostadsdepartementet pågår överväganden som kan få betydelse för den här
aktuella frågan.

Den lämnade redovisningen visar enligt utskottets mening att det f. n.
pågår så mycket grundläggande utredningsarbete som är av betydelse för den
här behandlade frågan att ett riksdagens initiativ i frågan knappast skulle vara
ägnat att påskynda ett genomförande av motionsförslaget. Utskottet
avstyrker därför motionsyrkandet (motionen 1977/78:1102 yrkandet 2).

Utskottet har inte något att erinra mot den föreslagna medelsanvisningen.

Utskottet hemställer

1. beträffande månatlig utbetalning av allmänna barnbidrag att
riksdagen avslår motionen 1977/78:443 och motionen 1977/
78:1102 yrkandet 1,

2. beträffande samordnad utbetalning av familjepolitiska förmåner
att riksdagen avslår motionen 1977/78:1102 yrkandet 2,

3. att riksdagen till Ersättning till postverket för utbetalning av
allmänna barnbidrag m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett
förslagsanslag av 13 500 000 kr.

6. C 4. Bidragsförskott. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkten C 4 (s. 72 och 73) och hemställer

att riksdagen till Bidragsförskott för budgetåret 1978/79 anvisar ett
förslagsanslag av 500 000 000 kr.

SoU 1977/78:25

Sociala serviceåtgärder

7. Dl. Bidrag till social hemhjälp och färdtjänst. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten D 1 (s. 79-81) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till social hemhjälp och färdtjänst för
budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 855 000 000
kr.

8. D 2. Bidrag till driften av förskolor och fritidshem. Regeringen har under
punkten D 2 (s. 81-83) föreslagit riksdagen att anta inom socialdepartementet
upprättat förslag till lag om ändring i lagen(1976:381)om barnomsorg samt att
till Bidrag till driften av förskolor och fritidshem för budgetåret 1978/79
anvisa ett förslagsanslag av 2 100 000 000 kr.

Lagförslaget fogas vid betänkandet som bilaga 1.

Motioner

I motionen 1977/78:332 av Olof Palme m. fl. (s) hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär riktlinjer för den fortsatta utbyggnaden
av barnomsorgen i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen till Särskilda insatser för förskolan (socialdepartementet)
för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 50 000 000 kr.,

3. att riksdagen beslutar att barnomsorgsavgift från den 1 april 1978 även
skall erläggas av egenföretagare.

I motionen 1977/78:638 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen
beslutar att hos regeringen begära förslag om höjda statsbidrag till barnomsorgsverksamheten
i kommunerna.

I motionen 1977/78:724 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs

1. att riksdagen uttalar att målet för samhällets barnomsorg skall vara att
tillgodose alla barns rätt till en bra och avgiftsfri barnstugeplats,

2. att riksdagen uttalar att målsättningen för samhällets utbyggnad av
barnomsorgen under de närmaste åren bör fastställas till ett genomsnitt av
minst 50 000 platser varje år i daghem och fritidshem,

3. att riksdagen hos regeringen hemställer om en plan för barnstugeutbyggnaden
efter år 1980,

4. att riksdagen uttalar att föräldraavgiftema inom barnomsorgen bör vara
avskaffade senast år 1980,

5. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag beträffande anordningsbidrag
till barnstugor, innebärande att anordningsbidrag skall utgå med
det belopp om 12 000 kr. som fastställdes år 1974, uppräknat i förhållande till
kostnadsutvecklingen för barnstugebyggandet, samt att detta anordningsbidrag
skall utgå fr. o. m. budgetåret 1978/79 tills barnomsorgen är fullt
utbyggd,

SoU 1977/78:25

6. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till driftbidrag för
barnstugorna, innebärande att driftbidragen vid daghem skall beräknas efter
en norm av 1 personal per 4 barn - tätare på späd- och koltavd. - föreståndaren
oräknad, och vid fritidshem 2 personal jämte medhjälpare per avdelning,
föreståndaren oräknad, och att bidrag till extra personella insatser vid
barnstugorna utgår efter särskild redovisning samt att vid beräkning av
driftbidrag redan färdigställda barnstugor skall likställas med nytillkommande,

7. att riksdagen beslutar anta ett förslag till lag om ändring i lagen
(1976:381) om barnomsorg, vilket fogas vid betänkandet som bilaga 2.

I motionen 1977/78:1082 av Bonnie Bernström (fp) och Eva Winther (fp)
hemställs att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
om föräldrautbildning på barnavårdscentralerna.

I motionen 1977/78:1111 av Lars Werner m. fl. (vpk) föreslås att riksdagen
uttalar att en allmän återkommande föräldrautbildning bör komma till stånd
samt hemställer hos regeringen om förslag därom.

I motionen 1977/78:1514 av Per Unckel (m) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär en skyndsam utredning om förutsättningarna för en
temporär omfördelning av resurser från utbyggnad av daghem och familjedaghem
till en vårdnadsersättning till alla småbarnsföräldrar.

Utskottet

Inledning. Våren 1976 fattade riksdagen beslut som syftar till en kraftig
utbyggnad av samhällets barnomsorg (prop. 1975/76:92, SoU 1975/76:28,
rskr 1975/76:219). En allmän målsättning för utbyggnaden slogs fast, ett
utbyggnadsprogram godtogs av riksdagen och beslut fattades om ett nytt
statsbidragssystem med väsentligt höjda och värdebeständiga statsbidrag.
Riksdagen antog vidare bl. a. en ny lag om barnomsorg, som trädde i kraft den
1 januari 1977.

I samband med riksdagsbehandlingen av regeringens proposition i ämnet
(1975/76:92) behandlades ett stort antal motionsyrkanden. Socialutskottet
diskuterade dessa ingående i sitt betänkande 1975/76:28. Ett antal yrkanden
med i huvudsak samma innehåll behandlades av utskottet i samband med
behandlingen av socialhuvudtiteln förra året (SoU 1976/77:25 s. 9). I den mån
de nu aktuella motionsyrkandena är likartade med de sålunda flera gånger
tidigare behandlade yrkandena och i den mån yrkandena avser frågor där det
inte inträffat någon omständighet som kan föranleda ett ändrat ställningstagande
från utskottets sida hänvisar utskottet i första hand till de nämnda
betänkandena. Det sagda gäller främst flertalet yrkanden i motionen 1977/
78:724 av Lars Werner m. fl. (vpk).

Utskottet kommer att i ett senare betänkande behandla ytterligare ett antal

SoU 1977/78:25

motioner rörande barnomsorgen. Dessa motioner har inte någon direkt
anknytning till budgetpropositionen och innehåller bl. a. yrkanden som avser
den tekniska konstruktionen av statsbidragsbestämmelserna.

Målsättning, utbyggnadsprogram, förhandlingar med kommunerna, m. m.
Enligt riksdagens beslut 1976 skall den allmänna målsättningen för utbyggnaden
av barnomsorgen vara att - utöver den allmänna förskolan - plats inom
den kommunala barnomsorgen skall beredas för alla barn i förskoleåldern till
förvärvsarbetande eller studerande föräldrar samt för barn med särskilda
behov av stöd och stimulans så att efterfrågan på sådana platser kan
tillgodoses. Denna målsättning för samhällets barnomsorg, innefattande
även fritidsverksamhet för barn i skolåldern, bör successivt uppnås i alla
kommuner inom den närmaste tioårsperioden.

Det finns inte anledning till omprövning av denna målsättning. Under
hänvisning till vad utskottet tidigare anfört i frågan (SoU 1975/76:28 s. 16 och
1976/77:25 s. 9) avstyrker utskottet därför motionen 1977/78:724 i motsvarande
del (yrkandet 1). I den mån yrkandet avser frågan om kvaliteten på
barnomsorgen och avgiftsfrågan återkommer utskottet därtill i viss utsträckning
i det följande.

Det utbyggnadsprogram för barnomsorgen som riksdagen anslöt sig till
våren 1976 innebär att det under femårsperioden 1976-1980 skall börja byggas
100 000 nya platser i daghem och 50 000 nya platser i fritidshem (platserna
skall vara färdigställda 1977-1981). Härutöver beräknas en ökning av
platstillgången i familjedaghem. Denna utbyggnad skall grunda sig på en
bedömning som görs lokalt i varje kommun.

Utbyggnadsprogrammet bygger på överväganden av vad som kan vara
praktiskt möjligt att förverkliga under den angivna perioden med beaktande
av byggnadsfrågor, personalfrågor etc. Programmet har tillkommit som
resultat av överläggningar mellan dåvarande regeringen och Kommunförbundet
hösten 1975. Inte heller då det gäller utbyggnadsprogrammet är
utskottet berett att nu ompröva de ställningstaganden som gjordes 1976.
Utskottet avstyrker därför motionen 1977/78:724, såvitt däri förordas en
avsevärt snabbare utbyggnadstakt (yrkandet 2).

Enligt utskottets mening är förslag i nämnda motion (yrkandet 7 delvis) om
ändringar i 4 och 8 §§ lagen om barnomsorg främst att se som konsekvensförslag
framställda med hänsyn till vad motionärerna förordat om målsättningen
för barnomsorgsutbyggnaden. I den mån förslaget avser de enskilda
kommunernas behovsberäkningar beträffande barnomsorgen vill utskottet
framhålla följande. En särksild planeringsgrupp med representanter för bl. a.
socialdepartementet, socialstyrelsen. Kommunförbundet och LO har i
uppdrag att på grundval av de praktiska erfarenheterna förbättra underlaget
för kommunernas utbyggnadsplanering och beräkningar av platsbehovet
inom barnomsorgen vid den fortlöpande uppföljningen av barnomsorgsplanerna.
Planeringsgruppen har i slutet av november 1977 presenterat ett

SoU 1977/78:25

material som innefattar en analys av kommunernas barnomsorgsplaner, till
vilken analys utskottet återkommer i det följande. Utskottet har inhämtat att
planeringsgruppen f. n. bedriver sitt arbete med sikte på att gruppen i slutet av
år 1978 skall lägga fram ett betänkande med förslag om ett förbättrat underlag
för kommunernas behovsberäkningar. Motionsyrkandet avstyrks i här
behandlad del.

Motionärerna bakom motionen 1977/78:724 (yrkandet 7 delvis) vill också
att fritidshemsverksamheten skall utvidgas, nämligen på så sätt att ytterligare
två årsgrupper kommer att omfattas av kommunernas skyldighet att ordna
fritidshemsverksamhet. De yrkar att 1 § lagen om barnomsorg ändras så att
fritidshemsverksamheten kommer att omfatta barn t. o. m. 14 år i stället för
som nu gäller t. o. m. 12 år.

Liksom då utskottet förra året behandlade frågan vill utskottet erinra om
att - då barnomsorgslagen år 1976 antogs - utskottet uttalade bl. a. att även
många ungdomar som tillhör de åldersgrupper som finns närmast över
grupperna 10-12 år ofta behöver en omsorg som är mera omfattande än den
som kan erhållas genom en allmän fritidsverksamhet. På sikt bör därför,
anförde utskottet, möjlighet ges även för äldre barn att få plats i fritidshem.
Genom det anförda och på grund av vad utskottet i övrigt anförde år 1976
(SoU 1975/76:28 s. 37-38) för motionen anses besvarad i här aktuell del. Detta
innebär att den förordade lagändringen bör anstå tills vidare.

Utskottet tar härefter upp frågan om kommunernas planering och
genomförande av utbyggnaden av barnomsorgen.

Enligt 1976 års riksdagsbeslut skulle en utbyggnad ske av barnomsorgen så
att under åren 1977,1978 och 1979 antalet daghemsplatser ökades med 54 000
och antalet fritidshemsplatser ökades med 27 000. De siffror för kommunernas
senaste planering som redovisas i budgetpropositionen visar att det
kommer att byggas ca 57 000 platser i daghem och ca 25 000 platser i
fritidshem. Planeringsgruppen för barnomsorg har i den ovan nämnda
analysen från slutet av november förra året kommit fram till att för riket som
helhet det planeras endast 87 000 daghemsplatser av det antal om 100 000
som anges i riksdagsbeslutet för femårsperioden 1977-1981 och i överenskommelsen
med Kommunförbundet.

SoU 1977/78:25

I följande tabell lämnas närmare uppgifter om antalet daghemsplatser enligt kommu
nernas utbyggnadsplaner m. m.

	Enl. överens-kommelsen 1975	Enl. bamom-sorgsplanerna våren 1977	Enl. kommunenkät aug.-sept. 1977
1977	16 000	22 500	23 438
1978	18000	16 400	17 855
1979	20 000	15 300	16 089
1980	22 000	14 700	16 594
1981	24 000	13 200	12 786
Summa	100 000	82 100	86 762

Planeringsgruppen har också undersökt i vad mån kommunerna enligt sina
planer kommer att uppfylla det riktmärke som sattes upp år 1976 om en ca
80 % täckning av platsbehovet före utgången av den femåriga utbyggnadsperioden.
Ett stort antal kommuner når inte upp till en sådan behovstäckning.

Mot den angivna bakgrunden är det självfallet av utomordentlig vikt att
ansträngningar görs för att det uppsatta målet för utbyggnaden av barnomsorgen
skall nås. I sammanhanget må nämnas följande. Svenska kommunförbundet
ordnade under hösten ett antal konferenser med samtliga
kommuner, vid vilka utbyggnadsplanerna diskuterades. Därefter, i början av
innevarande år, har enligt vad utskottet inhämtat socialministern haft
överläggningar med ledningen för Kommunförbundet. Vid dessa överläggningar
har diskuterats dels resultatet av Kommunförbundets konferenser,
dels de analyser som i enlighet med det ovan anförda gjorts av planeringsgruppen
för barnomsorg. Här bör också framhållas att då det gäller att bedöma
80-procentsmålet det arbete som utförs av planeringsgruppen är av betydelse,
eftersom den gjorda analysen visar att det kan behövas en revision av
beräkningar av platsbehoven, bl. a. för mindre och medelstora kommuner.
Att en revision av platsberäkningen skulle kunna bli aktuell förutsattes vid
riksdagsbeslutet 1976.

Utskottet vill också framhålla följande. Det statsbidragssystem som
riksdagen fattade beslut om 1976 är avsett att ge kommunerna ekonomiska
möjligheter att genomföra utbyggnaden av barnomsorgen. Systemet utformades
på grundval av överenskommelsen med Kommunförbundet. I korthet
innebär statsbidragsreglerna att för daghem och fritidshem väsentligt höjda
och värdebeständiga driftbidrag utgår, att anordningsbidraget och bidraget till
deltidsgrupper och för vissa särskilda ändamål upphört samt att för familjedaghem
- utöver det tidigare utgående bidraget om 35 % av kommunens
bruttokostnader - särskilda grundbelopp utgår. Beträffande det närmare
innehållet i reglerna hänvisar utskottet till budgetpropositionen (bil. 8 s. 77),

Soli 1977/78:25

utskottets betänkande 1975/76:28, förordningen (1976:396) om statsbidrag
till förskolor och fritidshem och kungörelsen (1968:236) om statsbidrag till
kommunal familjedaghemsverksamhet (ändrad senast 1976:397). Trots att
kostnadsfördelningen mellan stat och kommun för barnomsorgen väsentligt
förbättrats från kommunal synpunkt genom de nya statsbidragsreglerna
kvarstår stora nettokostnader för kommunerna. Detta påpekas av 1976 års
kommunalekonomiska utredning i dess slutbetänkande (SOU 1977:78)
Kommunerna: Utbyggnad, Utjämning, Finansiering. Utredningen diskuterar
ingående kommunernas barnomsorgskostnader i samband med
behandlingen av frågan om ett reformerat skatteutjämningssystem (se bet.
bl. a. s. 269, 400, 402, 406, 410, 422). Utskottet, som är väl medvetet om de
ekonomiska krav som ställs på kommunerna som en följd av behovet av
barnomsorgsutbyggnaden, anser sig inte böra föregripa den fortsatta behandlingen
av de förslag som utredningen lagt fram. Utskottet vill också hänvisa
till att företrädare för regeringen i februari månad inlett överläggningar med
Kommunförbundet och Landstingsförbundet om kommunernas ekonomi år
1979.

På grund av det nu anförda och under hänvisning till vad utskottet år 1976
och år 1977 anfört då motioner med liknande motionsyrkanden behandlats
avstyrker utskottet följande motioner som avser statsbidrag till barnomsorgen,
nämligen motionen 1977/78:638 av Lars Werner m. fl. (vpk) och
motionen 1977/78:724 i här aktuell del (yrkandena 5 och 6). Sistnämnda
motion innehåller ett delyrkande där syftet är att driftbidraget vid daghem
skall kunna höjas då extra personella insatser sätts in. Utskottet vill därför
nämna att utskottet i följande avsnitt återkommer till frågan om bidrag till
kvalitetshöjande insatser inom barnomsorgen.

Utskottet underströk förra året med skärpa angelägenheten av att regeringen
överväger och utan dröjsmål vidtar de åtgärder som kan visa sig
nödvändiga för att den av riksdagen år 1976 godtagna utbyggnadsplanen skall
hållas. Detta uttalande står fast. Uttalandet innebär bl. a. att det är
nödvändigt för regeringen att fortlöpande hålla sig underrättad om förändringar
i kommuners planering på barnomsorgsområdet. Eftersom barnomsorgsplanerna
enligt 8 § lagen om barnomsorg skall avse en period om fem år
blir det möjligt för regeringen att efter hand även bedöma om kommunernas
planer för tiden efter 1980 pekar mot att det år 1976 uppställda målet full
behovstäckning inom en tioårsperiod kommer att uppnås. Mot bakgrund
bl. a. av vad som i det föregående berörts om kommunernas ekonomi
framstår det emellertid som nödvändigt att även då det gäller den senare
delen av tioårsperioden överläggningar förs med Kommunförbundet om en
utbyggnadsplan. En sådan bör naturligen grundas på bakgrundsmaterial som
tas fram av planeringsgruppen för barnomsorg bl. a. i fråga om behovsbedömningen.
Ställning till frågan om lämplig tidpunkt för överläggningar av
angivna slag torde därför inte kunna tas förrän planeringsgruppen lagt fram
sitt ovan angivna betänkande om behovsbedömningen. En förutsättning för

SoU 1977/78:25

att daghemmen och fritidshemmen skall kunna byggas ut är inte bara att det
tillkommer fler platser utan även att det finns tillräckligt med utbildad
personal. Det framstår därför som naturligt att man vid överläggningarna
behandlar även frågan om personaltillgång och om fortbildning av personalen.
I sammanhanget vill utskottet erinra om de beslut som riksdagen nyligen
fattat om ökning och förändringar i utbildningen av förskollärare, fritidspedagoger
och barnskötare. Det sagda leder enligt utskottets mening till
slutsatsen att det inte är erforderligt med någon riksdagens åtgärd med
anledning av motionen 1977/78:332 av Olof Palme m. fl. (s), såvitt däri begärs
riktlinjer för den fortsatta utbyggnaden av barnomsorgen (yrkandet 1), eller
motionen 1977/78:724 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari yrkas en plan för
barnstugeutbyggnaden efter 1980 (yrkandet 3).

Kvalitetskrav. Utskottet har i flera sammanhang uttalat sig om vikten av att,
samtidigt som utbyggnaden av barnomsorgen sker, fortlöpande insatser görs
från både statens och kommunernas sida i syfte att barnomsorgen skall ha en
god kvalitet. Som ovan delvis berörts är härvidlag utbildningsfrågor av
betydelse. Den personal som arbetar inom barnomsorgen bör också fl
möjlighet till fortbildning. På sätt närmare redovisas i budgetpropositionen
skall under det kommande budgetåret fortbildning ske i samverkan mellan
socialstyrelsen, kommunerna och personalorganisationerna. Ett belopp om 2
milj. kr. beräknas för ändamålet. Utskottet biträder detta förslag. Här finns
vidare skäl framhålla att frågor om personaltäthet, gruppstorlekar, ytnormer
samt behörighetsnormer f. n. prövas av en arbetsgrupp inom regeringskansliet.
Arbetsgruppens resultat skall diskuteras i en särskild referensgrupp med
representanter för bl. a. socialstyrelsen, Kommunförbundet och berörda
personalorganisationer.

Under hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen 1977/
78:724, såvitt däri yrkas en ändring i 13 § barnomsorgslagen av innehåll att
socialstyrelsen skall få rätt att utfärda bindande föreskrifter beträffande
personaltäthet och andra faktorer som är av betydelse för verksamhetens
kvalitet (yrkandet 7 delvis).

Även i motionen 1977/78:332 (yrkandet 2) av Olof Palme m. fl. (s)
framställs krav som syftar till en kvalitativ förstärkning av barnomsorgen.
Motionärerna vill att 50 milj. kr. under nästa budgetår skall ställas till
socialstyrelsens förfogande för särskilda insatser för förskolan. Medlen bör
användas för personalförstärkningar vid i första hand daghem där särskilda
problem gör sig gällande. Medlen bör också kunna användas för en ökad
integrering av handikappade barn i förskolan. Därvid bör barnantalet i
grupperna kunna minskas eller personalstyrkan ökas för att man skall klara
det merarbete som handikappet kan leda till. Motionärerna menar att
kommunernas möjligheter att göra erforderliga insatser för barn som tillfälligt
eller under längre tid kräver speciellt stöd och stimulans varierar och att
möjligheterna i vissa fall är begränsade, främst i de fall skattekraften är låg

SoU 1977/78:25

eller utbyggnadsbehovet inom barnomsorgen är särskilt stort och förenat
med särskilda problem. Enligt motionärerna bör socialstyrelsen se till att
bidrag inte utgår för normala insatser, som kommunerna med hänsyn till
gällande rekommendationer för förskolans arbete själva bör stå för.
Kommunerna bör också svara för kostnaderna för viss, mindre del av de extra
personalinsatserna.

Motionsyrkandet härom man bortser från det begärda beloppet i huvudsak
samma innehåll som ett yrkande som behandlades av utskottet förra året. I
sitt av riksdagen godkända betänkande anförde socialutskottet då att det
framstår som självklart att vid den kommande prövningen av bl. a. frågan om
personaltätheten i förskolan man inte bara skall beakta tillgängliga personalresurser
utan även de ekonomiska förutsättningarna för kommunerna att
driva verksamheten med en personaltäthet som står i relation till de faktiska
behoven både för verksamheten i allmänhet och i fall då det finns barn med
särskilda behov. Vidare framhöll utskottet att gällande statsbidragsbestämmelserär
utformade så, att kommunerna har möjlighet att med bibehållande
av det statsbidrag som utgår för viss daghemsgrupp minska antalet barn i
gruppen (se SoU 1976/77:25 s. 14). Bestämmelserna har utformats med
beaktande av bl. a. omständigheter som åberopas av motionärerna. Utskottet
framhöll också att bifall till motionsyrkandet skulle kräva administrativa
insatser av betydande mått, i vart fall om man ville tillämpa principen att
medlen skulle tilldelas de kommuner där insatserna bäst behövs. På grund av
det anförda kunde utskottet inte biträda motionsförslaget.

Enligt utskottets mening har någon omständighet inte inträffat som utgör
skäl för ett ändrat ställningstagande i frågan. Utskottet kan därför inte biträda
motionsförslaget.

Finansieringsfrågor. Statsbidragssystemet för barnomsorgen skall enligt riksdagens
beslut 1976 finansieras genom en socialavgift från arbetsgivarna.
Socialavgiften, som inte omfattar egenföretagarna, är för år 1978 fastställd till
1,3 96 av det löneunderlag som gäller för de allmänna socialförsäkringsavgifterna.
Med hänsyn till utbyggnaden av barnomsorgen har avgiften
beräknats successivt öka till 2,2 % för år 1981. I enlighet härmed föreslår
regeringen att socialavgiften höjs från 1,3 96 till 1,6 96 av löneunderlaget
fr. o. m. den 1 januari 1979. Utskottet biträder förslaget.

Frågan om egenföretagarnas avgiftsskyldighet har behandlats av
pensionskommittén i betänkandet (SOU 1977:46) Pensionsfrågor m. m.,som
f. n. remissbehandlas. I avvaktan på resultatet av den fortsatta beredningen
av betänkandet-en proposition med anledning av detta har förutskickats till i
början av maj i år - är utskottet inte berett ompröva sitt tidigare ställningstagande
(se bl. a. SoU 1977/78:17) i frågan om egenföretagarnas skyldighet att
erlägga socialavgift. Utskottet avstyrker därför motionen 1977/78:332, såvitt
däri föreslås att även egenföretagare skall erlägga sådan avgift (yrkandet
3).

SoU 1977/78:25

Liksom under åren 1976 och 1977 yrkas i en partimotion från vänsterpartiet
kommunisterna, nämligen i motionen 1977/78:724 (yrkandet 4), att riksdagen
skall uttala att föräldraavgifterna inom barnomsorgen bör vara
avskaffade år 1980.

Frågan om den kommunala avgiftsfinansieringen har diskuterats i slutbetänkandet
av 1976 års kommunalekonomiska utredning (SOU 1977:78 s.
198). I avvaktan på den fortsatta beredningen av utredningens förslag kan
utskottet inte tillstyrka att riksdagen gör något uttalande i den här aktuella
avgiftsfrågan. Motionsyrkandet avstyrks således.

Utskottet avstyrker även motionen 1977/78:1514 av Per Unckel (m), vari
tas upp frågan om en omfördelning av resurser från utbyggnad av daghem
och familjedaghem till en vårdnadsersättning till alla småbarnsföräldrar; av
vad utskottet tidigare anfört samt av regeringsförklaringen 1976 framgår att
barnomsorgen måste tillföras betydande resurser. Spörsmålet om införande
av vårdnadsersättning eller vårdnadsbidrag prövas i annat sammanhang.

Föräldrautbildning. Under en följd av år har motioner väckts i riksdagen om
föräldrautbildning. I år har två motioner väckts, nämligen motionen 1977/
78:1082 av Bonnie Bernström (fp)och Eva Winther (fp)samt motionen 1977/
78:1111 av Lars Werner m. fl. (vpk). Den förstnämnda motionen syftar
sammanfattningsvis till att barnavårdscentralerna genom resurstillskott på
sikt skall utvecklas till barncentra. I motionen 1977/78:1111 förordas en
kontinuerligt återkommande föräldrautbildning, som följer naturliga ”utvecklingssituationer"
i barnens liv. Motionärerna understryker särskilt
vikten av att de blivande föräldrarna blir psykiskt förberedda på vad som
väntar dem.

Sedan riksdagen på socialutskottets förslag i samband med behandlingen
av 1973 års förskolereform hemställt om utredning rörande föräldrautbildning
(SoU 1973:30 s. 34,rskr 1973:372), har barnomsorgsgruppen arbetat med
att fullgöra den av riksdagen begärda utredningsverksamheten. Arbetet
borde enligt uppdraget omfatta en prövning av hur en föräldrautbildning
lämpligen bör utformas i fråga om innehåll och organisation för att på sikt
kunna vara tillgänglig för alla föräldrar med barn i förskoleåldern eller i
skolåldern. Vad utskottet anfört beaktades särskilt i utredningsdirektiven.

I betänkandet (SOU 1975:87) Samverkan i barnomsorgen redovisade
utredningen ett diskussionskapitel om föräldrautbildningens mål, metoder
och utformning. Betänkandet har remissbehandlats. Utredningen har fortsatt
sitt arbete beträffande föräldrautbildning och har i dagarna lagt fram
betänkandet (SOU 1978:5) Föräldrautbildning 1. Kring barnets födelse. I
nämnda betänkande behandlar utredningen den övergripande målsättningen
för en allmän föräldrautbildning. Vidare lämnas förslag beträffande organisation
och innehåll i föräldrautbildning inom mödra- och barnhälsovården
samt förlossningsvården.

Med hänsyn till den vikt utskottet tillmäter frågan om införandet av

SoU 1977/78:25

föräldrautbildning vill utskottet framhålla betydelsen av att riksdagen så
snart det är möjligt för tillfälle ta ställning till förslag i frågan. Då det gäller
ställningstagandet till de konkreta frågor som tas upp av motionärerna och
som behandlas i betänkandet, anser utskottet att remissbehandlingen och
den fortsatta beredningen i övrigt av betänkandet inte bör föregripas.
Utskottet vill här också framhålla att även resultatet av den utredning som
pågår inom socialstyrelsen om mödrahälsovårdens och barnhälsovårdens
innehåll och organisation kommer att få betydelse för de frågor som tas upp
av motionärerna. Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under innevarande
år.

Under hänvisning till det anförda anser utskottet att motionen 1977/
78:1082 och motionen 1977/78:1111 inte bör föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Utskottet hemställer

1. beträffande målsättning och utbyggnadsprogram m. m. att
riksdagen avslår motionen 1977/78:724 yrkandena 1, 2 och 7
delvis,

2. beträffande förhandlingar om barnomsorgsutbyggnaden m. m.
att riksdagen avslår motionen 1977/78:332 yrkandet 1 och
motionen 1977/78:724 yrkandet 3,

3. beträffande anslag till särskilda insatser för förskolan att
riksdagen avslår motionen 1977/78:332 yrkandet 2,

4. beträffande andra statsbidragsfrågor än som avses under 3 och
beträffande kvalitetskrav att riksdagen avslår motionen 1977/
78:638 och motionen 1977/78:724 yrkandena 5, 6 och 7
delvis,

5. beträffande socialavgiftens storlek och socialavgiftspliktens
omfattning att riksdagen med bifall till regeringens förslag och
med avslag på motionen 1977/78:332 yrkandet 3 antar det vid
propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen
(1976:381) om barnomsorg,

6. beträffande visst uttalande om föräldraavgifterna att riksdagen
avslår motionen 1977/78:724 yrkandet 4,

7. beträffande frågan om omfördelning av resurser från barnomsorgen
till en vårdnadsersättning för alla barn att riksdagen
avslår motionen 1977/78:1514,

8. beträffande föräldrautbildning att riksdagen avslår motionen
1977/78:1082 och motionen 1977/78:1111,

9. att riksdagen till Bidrag till driften av förskolor och fritidshem för
budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 2 100 000 000
kr.

2 Riksdagen 1977/78. 12 sami. Nr 25

SoU 1977/78:25

9. D 3. Bidrag till hemspråksträning i förskolan. Regeringen har under
punkten D 3 (s. 83 och 84) föreslagit riksdagen att till Bidrag till hemspråksträning
i förskolan för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av
10 000 000 kr.

Motioner

I motionen 1977/78:1087 av Mats Hellström m. fl. (s) hemställs, såvitt nu
är i fråga (yrkandet 1), att riksdagen begär att regeringen ger socialstyrelsen i
uppdrag att påbörja ett utvecklingsprojekt för hemspråksträning av fyra- och
femåriga invandrarbarn, enligt vad som i motionen anförts.

I motionen 1977/78:1195 av Ulla Tillander m. fl. (c) hemställs att riksdagen
beslutar att hos regeringen anhålla om snabb utredning och förslag till olika
åtgärder för att i förskolan stödja invandrarbarnens tidiga utveckling av det
egna språket.

Utskottet

Riksdagen beslöt 1976 om vissa riktlinjer för hemspråksundervisning för
invandrarbarn i bl. a. förskolan (prop. 1975/76:118, UbU 1975/76:33, rskr
1975/76:391). Därefter fattades förra året beslut om statsbidrag för sådan
undervisning. Beslutet innebar att det fr. o. m. den 1 juli 1977 utgår
statsbidrag med 1 900 kr. per år för varje sexåring i förskola eller kommunalt
familjedaghem som deltar i hemspråksträning (prop. 1976/77:22, UbU 1976/
77:10, rskr 1976/77:lil, prop. 1976/77:100 bil. 8 (p. D 3) SoU 1976/77:25,rskr
1976/77:200). Statsbidraget skall årligen räknas upp med hänsyn till löneutvecklingen.
Som villkor för statsbidrag gäller att hemspråksträningen skall
bedrivas under den tid den allmänna förskolan pågår och i princip under
minst fyra timmar per vecka. Statsbidragsbestämmelserna finns i förordningen
(1977:628) om statsbidrag till hemspråksträning i förskolan.

1 två motioner, motionen 1977/78:1087 (yrkandet 1) av Mats Hellström
m. fl. (s) och motionen 1977/78:1195 av Ulla Tillander m. fl. (c), framställs
yrkanden som syftar till att samhället skall vidta åtgärder för att även yngre
invandrarbarn, företrädesvis fyra- och femåringar, skall fä ökad möjlighet till
hemspråksträning. Beträffande det närmare innehållet i motionerna hänvisar
utskottet till dessa.

En utvärdering av den försöksverksamhet med invandrarbarn i förskolan
som socialstyrelsen bedrivit har visat att det är av stor vikt att barn i
förskoleåldern får ett stöd i att utveckla det egna språket. Utvärderingen visar
bl. a. att invandrarbarn som erhållit sådant stöd vid en jämförelse med barn
som inte fått hemspråksträning har ett bättre ordförråd, såväl aktivt som
passivt, inte bara i sitt eget språk utan även i svenska språket, att
invandrarbarn som placeras i daghem eller familjedaghem i helt svensk -

SoU 1977/78:25

språkig miljö mycket snart förlorar sitt hemspråk, alt risk för språkblandning
uppstår om barn från olika språkgrupper sammanförs, all invandrarbarn lätt
blir frustrerade och bråkiga i situationer och aktiviteter som fordrar kunskap i
svenska språket sami au invandrarbarnen behöver stöd av tvåspråkig
personal för att socialt kunna fungera i barngrupperna. Det har visat sig att
hemspråksträningen bör sättas in redan i ett tidigt skede av barnens
utveckling.

En relativt omfattande information rörande förskolebarnens hemspråksträning
har getts ut. Utskottet hänvisar i främsta rummet till socialstyrelsens
meddelandeblad (1977:5 och 1977:19) samt myndighetens Arbetsplan för
förskolan, del 4: Invandrarbarn i förskolan. I meddelandeblad 1977:5 lämnas
bl. a. förslag till olika former av förskoleverksamhet för invandrarbarn.

Enligt 5 § barnomsorgslagen åligger det kommunerna att anvisa plats i
förskolan för alla sexåringar. Vidare skall enligt 6 § barn som av fysiska,
psykiska, sociala, språkliga eller av andra skäl behöver särskilt stöd för sin
utveckling anvisas plats i förskola tidigare än det år när barnet fyller sex år.
Barnomsorgslagen innebär sålunda ett ansvar för kommunerna att främja
invandrarbarnens språkliga utveckling. Det bör här också nämnas att
kommunerna har ålagts skyldighet att genom en uppsökande verksamhet ta
reda på vilka barn som behöver anvisas plats i bl. a. förskola. Utskottet vill i
sammanhanget erinra om att det statliga driftbidraget till daghem har
fastställts med beaktande av behovet av extra insatser för vissa barn. Som
framgår av det inledningsvis sagda har de förra året beslutade extra statliga
resursinsatserna styrts till sexåringarna. Det finns emellertid enligt utskottets
mening - mot bakgrund av vad som ovan anförts om hemspråksträningens
betydelse - anledning att snarast överväga vilka ytterligare insatser som kan
göras för att förbättra möjligheterna att få till stånd en utökad hemspråksträning
för invandrarbarn i förskoleåldern, i första hand för dem som är yngre än
sex år (jfr prop. 1976/77:118 s. 87). Utskottet vill härvidlag nämna att vid en
hearing, som utskottet i början av året hållit i befolkningsfrågan, chefen för
invandrarverket starkt understrukit den utomordentliga vikten av att
ytterligare samhällsinsatser görs för barn till invandrare.

Det bör ankomma på regeringen att snarast ta ställning till frågan i vilken
ordning ytterligare insatser beträffande hemspråksträningen för barn i
förskoleåldern skall prövas.

Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motionerna bör ges
regeringen till känna.

Utskottet har inte något att erinra mot förslaget till medelsanvisning.

Utskottet hemställer

1. beträffande ytterligare insatser för hemspråksträning för barn i
förskoleåldern att riksdagen med anledning av motionen 1977/
78:1087 yrkandet 1 och motionen 1977/78:1195 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

SoU 1977/78:25

2. att riksdagen till Bidrag till hemsprdksträning i förskolan för
budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 10 000 000
kr.

10. D 4-D 7. Bidrag till kommunala familjedaghem m. fl. anslag. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkterna D 4-D 7 (s. 84-88) och
hemställer

att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar

1. till Bidrag till kommunala familjedaghem ett förslagsanslag av
515 000 000 kr.,

2. till Bidrag till ferievistelse för barn ett förslagsanslag av 4 000 000
kr.,

3. till Bidrag till semesterhem m. m. ett förslagsanslag av 600 000
kr.,

4. till Bidrag till familjerådgivning m. m. ett förslagsanslag av
840 000 kr.

Myndigheter inom hälso- och sjukvård, socialvård m. m.

11. E 1. Socialstyrelsen. Regeringen har under punkten E 1 (s. 93-96)
föreslagit riksdagen att till Socialstyrelsen för budgetåret 1978/79 anvisa ett
förslagsanslag av 94 898 000 kr.

Motioner

I motionen 1977/78:553 av Carl-Wilhelm Lothigius (m) hemställs att
riksdagen hos regeringen begär en översyn av hälsovårdsstadgan i enlighet
med i motionen framlagda önskemål.

I motionen 1977/78:712 av Yvonne Hedvall (m) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär att förevarande motion överlämnas till utredningen om
barnolycksfall.

I motionen 1977/78:901 av Birgitta Hambraeus m. fl. (c) hemställs att
riksdagen uttalar att socialstyrelsen bör anmodas avskaffa eftersläpningen i
cancerregistret.

I motionen 1977/78:1103 av Gunnar Oskarson (m) och Per-Olof Strindberg
(m) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts rörande socialstyrelsens planering avseende sjukvården i
krig.

I motionen 1977/78:1104 av Georg Pettersson (c) och Bengt Bengtsson (c)
hemställs att riksdagen uttalar att socialstyrelsen i sin planering av verksamheten
prioriterar sjukvården i krig så, att de av riksdagen fastställda
intentionerna kan förverkligas.

SoU 1977/78:25

I motionen 1977/78:1113 av Daviel Wirmark (fp) hemställs att riksdagen
beslutar att hos regeringen begära att en översyn av statistikproduktionen
från socialstyrelsens cancerregister kommer till stånd med syfte att erhålla
snabbare avrapportering och en utökad redovisning från registret.

Utskottet

I samband med behandlingen av regeringens framställning om anslag till
socialstyrelsen behandlar utskottet motioner som avser viss översyn av
hälsovårdsstadgan (1958:663), arbetet inom den år 1977 tillkallade utredningen
(S 1977:07) om barnolycksfall, snabbare bearbetning och avrapportering
från socialstyrelsens cancerregister samt personalresurserna för socialstyrelsens
arbete med planeringen för hälso- och sjukvården i krig.

K/ss översyn av hälsovårdsstadgan (1958:663). 1 hälsovårdsstadgan har meddelats
bestämmelser som syftar till förbättring av den allmänna hälsovården.
Bestämmelser finns om bl. a. hantering av avfall och om hållande av djur
m. m. Med stöd av bestämmelserna i hälsovårdsstadgan och lokala hälsovårdsordningar
som utfärdats med stöd av stadgan kan de kommunala
hälsovårdsnämnderna vidta en rad åtgärder för att förebygga och undanröja
sanitär olägenhet m. m. I den kommunala renhållningslagen (1970:892) och i
renhållningskungörelsen (1974:1024) finns bl. a. bestämmelser om bortforsling
av avfall m. m.

Carl-Wilhelm Lothigius (m) hävdar i motionen 1977/78:553 att hälsovårdsnämnderna
i sitt arbete lägger alltför stor vikt vid omgivningshygieniska
aspekter och inte tillräckligt beaktar natur- och miljövårdsintressen.
Motionären anför bl. a. att hälsovårdsnämnder försökt förbjuda hållande av
bin, att sådana nämnder ansökt om tillstånd att få skjuta fridlysta fåglar i
parker och att många nämnder förbjuder hållande av kompost i trädgård,
varigenom man berövar igelkottarna deras övervintringsmöjligheter. Motionären
understryker att förbud och stadganden inte får motarbeta naturens
lagbundna ordning samt begär en översyn av hälsovårdsstadgan i syfte att
hälsovårdsnämnderna skall visa större generositet mot våra levande medvarelser.

Hälsovårdsstadgan är f. n. föremål för översyn genom den år 1974
tillkallade utredningen (S 1974:08) angående översyn av hälsovårdsstadgan
och renhållningslagstiftningen genom den i fjol tillkallade renhållningskommittén
(Jo 1977:01). I direktiven för utredningsarbetet för den förstnämnda
utredningen framhålls bl. a. att utredningen - mot bakgrund av att förutsättningarna
för hälsovårdsnämnds ingripande mot sanitär olägenhet f. n. är
allmänt formulerade - skall överväga om hälsovårdsstadgans krav härvidlag
kan preciseras. Renhållningskommittén skall bl. a. pröva vilka åtgärder som
kan vidtas för att underlätta för kommunerna att tillämpa renhållningslagstiftningen
på ett smidigt sätt.

SoU 1977/78:25

Utskottet anser sig ha anledning räkna med att de frågeställningar som tas
upp i motionen 1977/78:553 kommer att övervägas i ovannämnda utredningsarbete.
Med hänsyn härtill och till att utredningsarbetet beräknas
komma att redovisas under forsta halvåret 1978 bör motionen inte föranleda
någon åtgärd av riksdagen.

Utredningen (S 1977:07) om barnolycksfall. I motionen 1977/78:712 av
Yvonne Hedvall (m) framhålls bl. a. att det för förebyggande av barnolycksfall
krävs mer fakta än som f. n. finns kring barnolyckor i form av både
rutinmässiga registreringar och analytiska undersökningar av olycksfallsförloppen.
Vidare framhålls att säkerhetsaspekterna måste på ett naturligt sätt
samordnas med skapandet av en allmänt barnvänlig miljö. Motionären
understryker vidare att informationen om barnolycksfallen, barnsäkerheten
och tänkbara åtgärder för förbättring av densamma måste få en ökad
intensitet och enhetlig utformning i hela landet. Motionären anför att
utredningen om barnolycksfall förefaller väl lämpad att ta upp de frågor som
angetts i motionen samt begär att motionen skall överlämnas till utredningen.

Med stöd av ett bemyndigande av regeringen tillkallades i fjol utredningen
om barnolycksfall för att undersöka omfattningen av barnolycksfallen och
deras orsaker. Utredningen tillsattes mot bakgrund av att dödligheten bland
barn på grund av olycksfall varit nära nog oförändrad under lång tid, att
samhällets ansvar när det gäller att förebygga barnolycksfallen är splittrat på
flera myndigheter och organ samt att riksdagen vid behandlingen av
motioner rörande barnolycksfall (SoU 1975:5 s. 26 och 27 samt SoU 1975/
76:30 s. 8-10) pekat på osäkerheten om vilket organ - såväl på riksplanet som
lokalt - som har huvudansvaret för barnsäkerhetsfrågorna och på behovet av
att registrera barnolycksfall. Utredningen skall enligt direktiven för utredningsarbetet
lägga fram förslag till övergripande åtgärder som kan förebygga
olycksfall bland barn, överväga frågan om registrering av barnolycksfallen
samt kartlägga de problem riksdagen pekat på.

Enligt vad utskottet inhämtat prövar utredningen om barnolycksfall f. n.
vid ett sjukhus och en vårdcentral modeller för registrering av barnolycksfall,
vilka utarbetats av utredningen. Utredningen har vidare initierat lokal
försöksverksamhet med samordning av åtgärder mot barnolycksfall. Utredningen
beräknas inom den närmaste tiden komma att behandla frågor om
central samordning av åtgärder mot barnolycksfall, om information och
utbildning som medel att höja barnsäkerheten samt åtgärder mot vissa
speciella olyckstyper.

Då den utredningsverksamhet som utredningen om barnolycksfall i
enlighet med den nämnda redovisningen bedriver eller planerar enligt
utskottets mening kommer att tillgodose de önskemål som uttalas i motionen
1977/78:712 påkallar motionen inte någon riksdagens åtgärd. Motionen
avstyrks således.

SoU 1977/78:25

Socialstyrelsens cancerregister. Sedan år 1958 har hos medicinalstyrelsen -numera socialstyrelsen - förts ett cancerregister. Syftet med detta register är
att man skall fö en redovisning av cancersjuklighetens förekomst, av dess
förändring över tiden och av skillnader i utbredningen i skilda geografiska
regioner. Alla cancerfall som diagnostiseras på sjukhus eller av patolog i
Sverige skall anmälas till registret. Inkomna anmälningar bearbetas och
redovisas av socialstyrelsen i tabellform i publikationsserien ”Cancer Incidence
in Sweden”. Publicering sker för varje s. k. diagnosår. Den senaste
volymen i serien publicerades år 1977 och avsåg diagnosåret 1972. Förutom
denna på diagnosår baserade publikation publiceras för flerårsperioder mera
omfattande uppgifter. Den senaste volymen av sistnämnda slag är ”Cancer
Incidence in Sweden 1959-1965”, vilken utkom år 1971.

I motionen 1977/78:901 av Birgitta Hambraeus m. fl. (c) begärs att
eftersläpningen i rapporteringen från cancerregistret skall inhämtas. Motionärerna
framhåller bl. a. att cancerregistret ger möjligheter att ta reda på vilka
miljöfaktorer som framkallar cancer och vad som behöver göras för att
förebygga uppkomsten av cancer. I motionen 1977/78:1113 av David
Wirmark (fp) begärs en översyn av statistikproduktionen från cancerregistret
i syfte att uppnå en snabbare avrapportering och en utökad redovisning från
cancerregistret. Motionären anför bl. a. att det är angeläget med en utökning
av redovisningen när det gäller de nya cancerfallens fördelning i olika
befolkningsgrupper samt med en uppföljning av tidigare rapporterade fall.

Socialstyrelsens cancerregister är av stor vikt då det gäller studier som
syftar till att förebygga uppkomsten av cancersjukdomar. Eftersläpningen i
bearbetningen och redovisningen av anmälningarna till cancerregistret är
med hänsyn härtill inte acceptabel. Verksamheten vid cancerregistret måste
därför erhålla resursförstärkning, något som utskottet också framhållit
tidigare under innevarande riksmöte, nämligen vid behandlingen av en
motion om sambandet mellan miljöfaktorer och cancer (SoU 1977/78:2).

Då det gäller frågan om någon riksdagens åtgärd i förevarande sammanhang
är erforderlig för att tillgodose behovet av resursförstärkning för
cancerregistret eller för att på annat sätt förbättra insatserna mot cancersjukdomarna
bör framhållas följande. 1 budgetpropositionen beräknas - med
hänvisning till socialutskottets angivna uttalande - medel för viss förstärkning
av socialstyrelsens dataverksamhet. Inom myndigheten utreds f. n. hur
eftersläpningen beträffande cancerregistret skall kunna inhämtas under en
treårsperiod. Socialstyrelsens översy nsutredning(ÖSoS) har i sin i januari i år
färdigställda slutrapport om socialstyrelsens framtida organisation och
arbetsformer (del 1 s. 91) framhållit att arbetet med att inhämta eftersläpningar
i statistikproduktion och registerhantering måste fortsätta och intensifieras.
Cancerregistret har särskilt nämnts i sammanhanget. Socialstyrelsen
har överlämnat rapporten till regeringen i början av februari månad.

Socialstyrelsen har i Råd och anvisningar nr 32 från februari 1974 om
planering av onkologisk sjukvård förordat att cancervården skall samordnas

SoU 1977/78:25

inom varje sjukvårdsregion genom ett onkologiskt centrum vid varje
regionsjukhus och att de onkologiska centra bl. a. skall svara för en regional
cancerregistrering och för viss regional cancerstatistik. Betydligt mera
detaljerad information om de enskilda fallen förutsätts kunna insamlas på
regional nivå än i det centrala cancerregistret. Onkologiska centra i enlighet
med nämnda råd och anvisningar har börjat byggas upp.

Fr. o. m. budgetåret 1976/77 har vid socialstyrelsen inrättats en tjänst som
föredragande (läkare) med utbildning i epidemiologi med uppgift bl. a. att
närmare studera informationen i socialstyrelsens sjukdomsregister - bl. a.
cancerregistret - och att initiera forskare att med ledning av informationen i
sjukdomsregistren vidare undersöka orsakerna till olika sjukdomar.

Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen om viss förstärkning av
socialstyrelsens dataverksamhet. Med hänsyn härtill och till den lämnade
redovisningen i övrigt anser utskottet att det finns befogad anledning räkna
med att syftet med motionerna 1977/78:901 och 1977/78:1113 kommer att bli
tillgodosett utan någon ytterligare åtgärd av riksdagen. Utskottet utgår
härvidlag också från att, om så visar sig erforderligt, omprioriteringar görs för
att cancerregistret skall kunna tillföras önskvärda resurser. Utskottet
avstyrker således motionerna.

Planeringen för hälso- och sjukvården i krig. Riksdagen fattade år 1977 beslut
om inriktningen av säkerhetspolitiken och totalförsvarets fortsatta
utbyggnad (prop. 1976/77:74, FöU 1976/77:13, rskr 1976/77:311) som bl. a.
syftar till en förbättring av sjukvårdsresurserna under avspärrning och krig
och som bl. a. innebär att vidgade medelsramar ställs till socialstyrelsens
förfogande för sjukvårdsberedskapen. I sin anslagsframställning för budgetåret
1978/79 begärde socialstyrelsen att ca 1 milj. kr. skulle inräknas i
styrelsens anslag till lönekostnaderna för dels sekretariatet för en utredning
om den civila hälso- och sjukvården i krig (USK), dels sekretariatet för en
utredning om behovet av sjukvårdsmateriel under en avspärrnings- och/eller
krigsperiod (UFF), vilka utredningar regeringen år 1971 respektive år 1974
uppdragit åt socialstyrelsen att utföra och vilka hitintills bekostats med medel
anvisade under socialhuvudtitelns kommittéanslag. USK avgav i början av år
1977 sin slutrapport, Hälso- och sjukvård i krig. UFF beräknas avge sin
slutredovisning under senare delen av budgetåret 1978/79. Socialstyrelsen
anförde i anslagsframställningen att avsikten var att USK:s personal skulle
bilda en enhet inom socialstyrelsen för främst långsiktsplanering inom hela
beredskapsområdet. Vidare skulle UFF:s personal utgöra stommen till en
försörjningssektion som skulle byggas upp. Statsrådet Troedsson har i
budgetpropositionen (bil. 8 s. 96) bl. a. beträffande ovannämnda förslag av
socialstyrelsen anfört att hon inte är beredd föreslå någon personalförstärkning
vid styrelsen i avvaktan på regeringens ställningstagande till socialstyrelsens
arbetsuppgifter och organisation på grundval av bl. a. det förslag av
socialstyrelsens översynsutredning (ÖSoS), som skulle läggas fram.

SoU 1977/78:25

I motionen 1977/78:1103 av Gunnar Oskarson (m) och Per-Olof Strindberg
(m) erinras bl. a. om socialstyrelsens förslag om att 1 milj. kr. skulle
beräknas under myndighetens anslag för ovannämnda utredningssekretariat.
Motionärerna anför emellertid att de med hänsyn till det kärva statsfinansiella
läget avstår från yrkande om höjning av anslaget till socialstyrelsen med
nämnda belopp men att de starkt understryker angelägenheten av att den
pågående planeringen för sjukvården i krig kan på samma sätt som hittills
sammanhållas och fortsättas inom socialstyrelsens ram. Motionärerna begär
att riksdagen som sin mening skall ge regeringen det sistnämnda till känna. I
motionen 1977/78:1104 av Georg Pettersson (c) och Bengt Bengtsson (c)
framhålls bl. a. att arbetsvolymen inom de enheter i socialstyrelsen, vari
frågor om sjukvårdsberedskapen handläggs, stiger kraftigt till följd av
riksdagsbeslutet år 1977 och att en förstärkning av enheterna är nödvändig.
Motionärerna begär att riksdagen skall uttala att socialstyrelsen i sin planering
av verksamheten prioriterar sjukvården i krig så att de av riksdagen
fastställda intentionerna kan förverkligas.

Den slutrapport som ÖSoS nyligen lagt fram - Socialstyrelsens framtida
organisation och arbetsformer - innehåller förslag till en genomgripande
förändring av socialstyrelsens organisation, vilka bl. a. berör enheterna inom
styrelsen för beredskapsfrågor. R apporten har som tidigare angetts överlämnats
till regeringen i början av februari månad. Frågor om socialstyrelsens
uppgifter beträffande sjukvårdsberedskapen skall också behandlas av den år
1976 tillkallade parlamentariska utredningen (S 1976:05) om sjukvården i
krig.

Utskottet anser att riksdagen inte bör föregripa den prövning av socialstyrelsens
befattning med och organisation för beredskapsfrågor som i enlighet
med det anförda förestår. Utskottet avstyrker därför motionerna 1977/
78:1103 och 1977/78:1104.

Medelsberäkningen under anslaget föranleder inte någon erinran från
utskottets sida.

Utskottet hemställer

1. beträffande viss översyn av hälsovårdsstadgan att riksdagen
avslår motionen 1977/78:553,

2. beträffande utredningen om barnolycksfall att riksdagen avslår
motionen 1977/78:712,

3. beträffande socialstyrelsens cancerregister att riksdagen avslår
motionen 1977/78:901 och motionen 1977/78:1113,

4. beträffande planeringen för hälso- och sjukvården i krig att
riksdagen avslår motionen 1977/78:1103 och motionen 1977/
78:1104,

5. att riksdagen till Socialstyrelsen för budgetåret 1978/89 anvisar
ett förslagsanslag av 94 898 000 kr.

SoU 1977/78:25

12. E 2-E 16. Nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader m. fl.
anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna E 2-E 16 (s.
97-120) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar

1. till Nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader ett förslagsanslag
av 540 000 kr.,

2. till Bidrag till sjukvårdens och socialvårdens planerings- och
rationaliseringsinstitut ett förslagsanslag av 9 450 000 kr.,

3. till Länsläkaiväsendet ett förslagsanslag av 14 495 000 kr.,

4. till Socialvårdskonsulenter och länsnykterhetsnämnder ett
förslagsanslag av 15 593 000 kr.,

5. till Statens bakteriologiska laboratorium: Uppdragsverksamhet ett
förslagsanslag av 1 000 kr.,

6. till Statens bakteriologiska laboratorium: Driftbidrag ett reservationsanslag
av 1 000 kr.,

7. till Statens bakteriologiska laboratorium: Centrallaboratorieuppgifter
ett förslagsanslag av 12 702 000 kr.,

8. till Statens bakteriologiska laboratorium: Försvarsmedicinsk verksamhet
ett förslagsanslag av 2 778 000 kr.,

9. till Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning ett reservationsanslag
av 1 485 000 kr.,

10. till Statlig läkemedelskontroll ett förslagsanslag av 26 223 000
kr.,

11. till Statens rättskemiska laboratorium: Förvaltningskostnader ett
förslagsanslag av 14 113 000 kr.,

12. till Statens rättskemiska laboratorium: Utrustning ett reservationsanslag
av 1 800 000 kr.,

13. till Statens rättsläkarstationer: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag
av 12 863 000 kr.,

14. till Statens rättsläkarstationer: Inredning och utrustning ett reservationsanslag
av 450 000 kr.,

15. till Bidrag till driften av en WHO-enhet för rapportering av
läkemedelsbiverkningar ett förslagsanslag av 920 000 kr.

Öppen hälso- och sjukvård

13. Fl. Allmän hälsokontroll. F 2. Skyddsympningar. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkterna F 1 och F 2 (s. 122-124) och
hemställer

att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar

1. till Allmän hälsokontroll ett förslagsanslag av 1 608 000 kr.,

2. till Skyddsympningar ett förslagsanslag av 30 400 000 kr.

SoU 1977/78:25

14. F 3. Hälsovårdsupplysning. Regeringen har under punkten F 3 (s.
124-127) föreslagit riksdagen att till Hälsovårdsupplysning för budgetåret
1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 11 415 000 kr.

Motioner

I motionen 1977/78:329 av Karin Nordlander m. fl. (vpk) föreslås

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder för utarbetande av
informationsmaterial till blivande och nyblivna föräldrar,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer att förbud införs mot kommersiell
reklamutdelning på mödra- och barnavårdscentraler.

I motionen 1977/78:632 (motivering i motionen 1977/78:631) av Nils
Hörberg (fp) hemställs att riksdagen - bl. a. såsom ett led i Sveriges strävan att
medverka till en ny ekonomisk världsordning - hos regeringen begär förslag,
syftande till ändrade kostvanor i Sverige och bättre utnyttjande av den
svenska åkerjorden för produktion av vegetabiliskt protein och omfattande
bl. a. information till medborgarna om värdet av ökad konsumtion av
vegetabiliskt protein och minskad konsumtion av animaliskt protein, enligt
vad som föreslagits i motionen 1977/78:631.

1 motionen 1977/78:714 av Thure Jadestigm. fl. (s) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär att socialstyrelsen åläggs att genomföra en upplysningskampanj
om risken av att gravida kvinnor använder alkohol.

I motionen 1977/78:715 av Erik Johansson i Hållsta (c) och Karl-Eric
Norrby (c) hemställs att riksdagen hos regeringen begär
att effektivare åtgärder vidtas mot tobakens skadeverkningar,
att frågan om införande av tobaksmonopol blir föremål för utredning,
att brandskyddsmyndigheterna ges rätt att föranstalta om förbud mot
tobaksrökning i lokal med brandvarnare,
att åtgärder vidtas så att varje medborgare som så önskar kan garanteras en
rökfri arbets- och matmiljö,
att upplysningen om de skadeeffekter som åstadkommes genom växelverkan
mellan tobaksrökning och olika miljögifter utvidgas.

I motionen 1977/78:719 av Hans Lindblad m. fl. (fp) hemställs att
riksdagen hos regeringen begär snabbt förslag om insatser för att ge sådan
upplysning att fosterskador till följd av alkohol kan förebyggas.

I motionen 1977/78:1091 av Gunnel Jonäng (c) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär snabba åtgärder för att stödja kvinnor under graviditeten i
syfte att undvika alkoholskador på ofödda samt en adekvat informationskampanj
byggd på vetenskapliga undersökningar och där alkohol bedöms
som det farliga gift det är.

I motionen 1977/78:1106 av Wivi-Anne Radesjö m. fl. (s) hemställs att
riksdagen anhåller hos regeringen

SoU 1977/78:25

1. att informationen inom mödravården förnyas och utökas,

2. att likvärdig information även finns på våra vanligaste invandrarspråk.

I motionen 1977/78:1504 av Elver Jonsson (fp) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär ett snabbt förslag beträffande fler rökfria miljöer i enlighet
med motionens förslag.

I motionen 1977/78:1506 av Blenda Littmarck (m) och Göthe Knutson (m)
hemställs att riksdagen beslutar

1. att 150 000 kr. av anslaget under F 3 i bil. 8 till 1978 års budgetproposition
skall användas till att bekosta en informationskampanj vid karolinska
sjukhuset riktad till presumtiva blodgivare,

2. att ge regeringen till känna vad i övrigt i motionen anförts om åtgärder för
att främja rekryteringen av blodgivare.

Utskottet

Under anslaget till hälsovårdsupplysning anvisas medel för den hälsovårdsupplysningsverksamhet
som bedrivs av socialstyrelsen genom myndighetens
nämnd för hälsoupplysning. Nämnden bedriver f. n. sin verksamhet
med tyngdpunkten på tre huvudområden, nämligen kost och motion,
beroendeframkallande medel samt sexual- och samlevnadsfrågor. I samband
med behandlingen av regeringens framställning om medelsanvisning under
anslaget för nästa budgetår behandlar utskottet motioner som avser information
om värdet av ökad konsumtion av vegetabiliskt protein, information
inom mödra- och barnhälsovården, information om risker för fosterskador till
följd av moderns alkoholbruk m. m., vissa åtgärder mot tobaksbruket samt
informationsåtgärder för att öka rekryteringen av blodgivare m. m.

Ökad konsumtion av vegetabiliskt protein. I motionen 1977/78:632 av Nils
Hörberg (fp) hemställs att riksdagen-bl. a. såsom ett led i Sveriges strävan att
medverka till en ny ekonomisk världsordning - hos regeringen skall begära
förslag, som skall syfta till ändrade kostvanor i Sverige och bättre utnyttjande
av den svenska åkerjorden för produktion av vegetabiliskt protein och som
skall omfatta bl. a. information till medborgarna om värdet av ökad
konsumtion av vegetabiliskt protein och minskad konsumtion av animaliskt
protein. I motiveringen till motionsyrkandet anförs bl. a. att i-världen slösar
med livsviktiga näringsmedel genom att åkermark används till produktion av
foder till djur, som sedan blir människoföda, i stället för till direktproduktion
av viktiga näringsmedel. Motionären anför att endast en begränsad del av de
ursprungliga näringsvärdena kommer människan till godo genom det sätt på
vilket i-världen sålunda utnyttjar åkermark samt framhåller med hänsyn till
att en stor del av mänskligheten lever på svältgränsen att våra kostvanor
måste ändras, så att de får sin huvudinriktning på vegetabiliska näringsmedel.

SoU 1977/78:25

Den upplysningsverksamhet om kost och motion, som nämnden för
hälsoupplysning bedriver, startades år 1971 med målsättningen att den sedan
länge pågående utvecklingen mot försämrade kost- och motionsvanor skall
brytas. Aktiviteten har beräknats behöva en lång tid för att få effekt, i första
hand en tioårsperiod. Det näringsfysiologiska och rörelsefysiologiska underlaget
för aktiviteten - som utarbetats av en särskild medicinsk expertgrupp -har redovisats av socialstyrelsen år 1971 i skriften Kost och motion
(Socialstyrelsen redovisar nr 19). Som konkreta förslag till ändring av kostoch
motionsvanor anges däri att det gäller att anpassa energitillförsel till
energibehov, att begränsa konsumtionen av mättat fett och socker, att öka
tillförseln av viktiga näringsämnen och att öka den fysiska aktiviteten.
Upplysningsverksamheten syftar till att främja konsumtion av bl. a. grönsaker,
frukt, potatis, fettfattiga mjölkprodukter, fisk, magert kött, fjäderfä,
matbröd och andra spannmålsprodukter.

Med anledning av vad motionären anfört vill utskottet också nämna att
nämnden för hälsoupplysning planerar att under nästa budgetår sätta i gång
en utredning angående ett långsiktigt åtgärdsprogram för att förbättra
befolkningens kost- och motionsvanor. Ett sådant program står i överensstämmelse
med en vid FN:s livsmedelskonferens i Rom år 1974 beslutad
resolution, enligt vilken överflödsländerna rekommenderas att söka minska
köttförbrukningen mot bakgrund av att utfodringen av speciellt nötkreatur är
mycket proteinkrävande.

Mot bakgrund av den sålunda lämnade redogörelsen för upplysningsverksamheten
om kost och motion bör enligt utskottets mening motionen 1977/
78:632 inte föranleda någon åtgärd av riksdagen.

Information inom mödra- och barnhälsovården. 1 motionen 1977/78:329 av
Karin Nordlander m. fl. (vpk) anförs bl. a. att man på mödravårds- och
barnavårdscentraler får en mängd broschyrer och böcker av olika slag, vilka
till största delen utgör kommersiell företagsreklam från bl. a. barnmats-, blöjoch
läkemedelsindustrin och endast till en mindre del utgör seriös information
utarbetad av socialstyrelsen eller av landstinget. Motionärerna anser att
socialdepartementet bör ta initiativ till en översyn och samordning av det
informationsmaterial som socialstyrelsen och landstingen producerat samt
komplettera detta material om så behövs. Motionärerna begär dels att
informationsmaterial till blivande och nyblivna föräldrar skall utarbetas, dels
att förbud skall införas mot kommersiell reklamutdelning på mödra- och
barnavårdscentraler. I motionen 1977/78:1106 av Wivi-Anne Radesjö m. fl.
(s) begärs med i huvudsak likartad motivering att informationen inom
mödravården skall förnyas och utökas. Vidare begär motionärerna att
likvärdig information skall finnas även på våra vanligaste invandrarspråk.
Motionärerna anför som motivering för sistnämnda yrkande att anmärkningsvärt
litet gjorts för att nå ut till våra invandrare med den information
som finns.

Bestämmelser om verksamheten inom mödra- och barnhälsovården har

SoU 1977/78:25

meddelats av socialstyrelsen i ett år 1969 fastställt normal reglemente för
mödra- och barnhälsovården (MF 1969:39). Enligt reglementet utövas
ledningen av verksamheten av landstingens sjukvårdsstyrelser. Den medicinskt-administrativa
ledningen skall uppdras åt särskilda läkare för mödrahälsovården
eller barnhälsovården eller åt andra läkare. Enligt särskild
föreskrift i normalreglementet bör på mödra- och barnavårdscentralerna
finnas lämpligt material för information och undervisning. I ett cirkulär (MF
1960:40) som medicinalstyrelsen utfärdat med råd och anvisningar för
spädbarnsvården på förlossningsanstalt (nyföddhetsvården) har bl. a. föreskrivits
att reklam för industrimässigt framställda näringspreparat för barn
inte får förekomma på förlossningsanstalter.

Frågor om informationen inom mödra-och barnhälsovården har uppmärksammats
även i andra sammanhang. Den år 1973 tillkallade barnomsorgsgruppen
(S 1973:07) fick genom tilläggsdirektiv i uppgift att göra en
övergripande utredning rörande föräldrautbildning och att därvid bl. a. pröva
att knyta föräldrautbildning och föräldrainformation till landstingens organisation
för förebyggande mödra- och barnavård samt förlossningsvård. Till
slutförande av denna del av utredningsuppdraget har barnomsorgsgruppen i
dagarna till chefen för socialdepartementet avlämnat betänkandet (SOU
1978:5) Föräldrautbildning - 1. Kring barnets födelse (se även punkten 8). I
betänkandet föreslås bl. a. åtgärder mot kommersiell reklam inom mödraoch
barnhälsovården samt förlossningsvården. Vidare föreslås bl. a. att
informationsmaterial som utgår från de olika invandrargruppernas sinsemellan
olika förutsättningar skall utarbetas. Inom socialstyrelsen pågår f. n.
en utredning om mödrahälsovårdens och barnhälsovårdens innehåll och
organisation, vilken beräknas bli slutförd under innevarande år. Under
utredningsarbetet skall man bl. a. granska nuvarande informationsmaterial
och ge förslag till nytt material med basfakta om graviditet, förlossning och
barn.

I den upplysningsverksamhet om kost och motion, som socialstyrelsens
nämnd för hälsoupplysning bedriver, ingår även information om kost för
barn. Underlag för denna information har utarbetats aven särskild medicinsk
expertgrupp och år 1973 redovisats i skriften Kost och fysisk aktivitet i
barnaåldern (Socialstyrelsen redovisar nr 33). År 1976 sände nämnden ut ett
omfattande informationsmaterial om amning. Nämnden för hälsoupplysning
har nyligen tillsatt en särskild referensgrupp för hälsoupplysning i förskoleåldern.
Syftet är att det med stöd av referensgruppen skall planeras och
genomföras hälsoupplysningsaktiviteter, som riktas till yrkesgrupper som
arbetar med barn upp till 7-årsåldern, beslutsfattare som på olika sätt kan
påverka barnens situation i samhället samt föräldrar och barn. Referensgruppen
skall också initiera produktion av ett obundet informationsmaterial
som på ett allsidigt sätt belyser bl. a. utvecklings- och hälsofrågor. Nämnden
avser att under nästa budgetår utarbeta en särskild pärm för barnavårdscentralerna,
vari den hälsoinformation som ges vid dessa centraler skall
systematiseras.

Sol] 1977/78:25

Den utredningsverksamhet och de initiativ beträffande informationen
inom mödra- och barnhälsovården, som redovisats ovan, kommer såvitt
utskottet nu kan bedöma att leda till en väsentlig ökning av samhällets
information till blivande och nyblivna föräldrar. Det finns också anledning att
räkna med att frågan om åtgärder mot icke önskvärd kommersiell reklam
kommer att få ökad uppmärksamhet. Med hänsyn till det anförda anser
utskottet - som vill understryka angelägenheten av att ett utökat informationsutbud
även kommer invandrarna till del - att motionerna 1977/78:329
och 1977/78:1106 inte påkallar något initiativ av riksdagen.

Risker för fosterskador vid alkoholbruk m. m. Mot bakgrund av att det visats att
barn till kvinnor, som brukar alkohol under graviditeten, drabbas av
fosterskador begärs i fyra motioner insatser för information om risker för
fosterskador till följd av alkoholbruk m. m. I motionen 1977/78:714 av Thure
Jadestig m. fl. (s) begärs sålunda att socialstyrelsen skall åläggas att genomföra
en upplysningskampanj om risken av att gravida kvinnor använder
alkohol. I motionen 1977/78:719 av Hans Lindblad m. fl. (fp) begärs förslag
om insatser för att ge sådan upplysning att fosterskador till följd av alkohol
kan förebyggas. I motionen 1977/78:1091 avGunnel Jonäng (c) begärs snabba
åtgärder för att kvinnor skall få stöd under graviditeten i syfte att alkoholskador
på ofödda skall undvikas samt en adekvat informationskampanj
byggd på vetenskapliga undersökningar. Den fjärde motionen, 1977/78:554,
har redovisats under punkten 2, A 3 Forsknings- och utvecklingsarbete samt
försöksverksamhet.

Sedan början av 1970-talet har det lagts fram ett antal undersökningar, i
vilka påvisats olika skador på foster som uppstått som en följd av moderns
alkoholmissbruk. Enligt uppgifter som redovisades vid Svenska läkaresällskapets
läkarstämma år 1977 föds i vårt land årligen ca 400 barn med skador
som beror på moderns alkoholförtäring.

Enligt utskottets mening är det nödvändigt med särskilda insatser mot
gravida kvinnors missbruk av alkohol. Eftersom man inte vet vid vilken grad
av alkoholförtäring risk för fosterskada inträder, är det viktigt att information
lämnas till gravida kvinnor om att även måttligt alkoholbruk kan vara till
skada för fostret. Det i det föregående nämnda utredningsarbetet inom
socialstyrelsen om mödra- och barnhälsovårdens organisation och innehåll
kan väntas resultera i förbättrade möjligheter till förebyggande insatser i ett
tidigt skede av graviditeten. Utredningsarbetet syftar nämligen bl. a. till ett
närmare samarbete mellan mödrahälsovården och socialvården, vilket bl. a.
kan underlätta uppspårandet av alkoholmissbruk hos blivande mödrar och
därigenom på ett tidigt stadium ge vägledning för det skadeförebyggande
arbetet inom mödrahälsovården. Konkreta förslag till förebyggande åtgärder
m. m. kan väntas av ett utredningsarbete som i början av februari i år
påbörjats inom socialstyrelsen. En arbetsgrupp inom myndigheten skall
inventera vilka kunskaper som finns om risker för skador, utvecklingshämningar
och missbildningar hos barn till mödrar som missbrukar alkohol och/

SoU 1977/78:25

eller narkotika. Socialstyrelsen avser, enligt vad utskottet inhämtat, att på
grundval av inhämtade kunskaper ge förslag till förebyggande åtgärder samt
lämna information riktad till bl. a. personalen på mödra- och barnavårdscentralerna
samt socialförvaltningarna. Arbetsgruppen, till vilken kommer att
knytas olika experter, beräknas bli färdig med sitt arbete under kommande
höst.

Med hänsyn till det anförda och då utskottet förutsätter att socialstyrelsens
nu inrättade nämnd för alkoholfrågor kommer att beakta behovet av
information till allmänheten om risker för fosterskador hos barn till kvinnor
som brukar alkohol är det inte erforderligt med någon riksdagens åtgärd med
anledning av motionerna 1977/78:714, 1977/78:719 och 1977/78:1091.

Vissa åtgärder mot tobaksbruket. I motionen 1977/78:715 av Erik Johansson i
Hållsta (c) och Karl-Eric Norrby (c) påpekas bl. a. att man i en rad länder
vidtagit åtgärder för att tränga tillbaka tobaksbruket och att detta skett innan
sådana åtgärder satts in i Sverige. Motionärerna begär - i syfte att
tobaksbruket skall inskränkas i vårt land - att effektivare åtgärder skall vidtas
mot tobakens skadeverkningar, att frågan om införande av tobaksmonopol
skall utredas, att brandskyddsmyndigheterna skall ges rätt att föranstalta om
förbud mot tobaksrökning i lokal med brandvarnare för att onödiga
brandkårsutryckningar skall undvikas, att åtgärder skall vidtas så att varje
medborgare som så önskar kan garanteras en rökfri arbets- och matmiljö samt
att upplysningen om de skadeeffekter som åstadkoms genom växelverkan
mellan tobaksrökning och olika miljögifter skall utvidgas. 1 motionen 1977/
78:1504 av Elver Jonsson (fp) begärs att ett förslag till en lag om rökfria
offentliga miljöer snabbt läggs fram. Enligt motionären bör lagen innehålla
bl. a. att det skall finnas åtminstone en rökfri avdelning i varje restaurang.

Mot bakgrund bl. a. av att utskottet vid behandlingen av motionsförslag
om åtgärder mot tobaksbruket under senare år framhållit angelägenheten av
att riksdagen snarast får ta ställning till ett program avseende åtgärder mot
tobakens skadeverkningar (se bl. a. SoU 1975/76:39) tillkallades i fjol
tobakskommittén (S 1977:03). Denna skall utarbeta ett program för arbetet
med att nedbringa tobakskonsumtionen och motverka dess skadeverkningar.
Enligt direktiven för tobakskommitténs arbete skall kommittén bl. a. särskilt
pröva hur man kan få fram flera rökfria miljöer, bl. a. rökfria offentliga miljöer
och rökfria arbetsmiljöer. Kommittén skall vidare bl. a. beakta den ökade
skaderisk som föreligger för rökare som arbetar i lokaler eller miljöer där
andra typer av luftföroreningar finns. Härjämte skall kommittén bl. a.
överväga hur de medel som anvisas under anslaget till hälsovårdsupplysning
till tobaksinformation skall användas för att bästa möjliga effekt skall
uppnås.

Då det av det anförda framgåratt tobakskommittén har möjlighet att inom
en vid ram föreslå åtgärder i syfte att begränsa tobaksbruket anser utskottet

SoU 1977/78:25

att motionerna 1977/78:715 och 1977/78:1504 inte påkallar någon åtgärd av
riksdagen. Motionerna avstyrks således.

Ökad rekrytering av blodgivare. För verksamheten med blodöverföringar har
vid olika sjukhus inrättats blodcentraler i enlighet med ett av medicinalstyrelsen
år 1956 utfärdat cirkulär (MF 1956:38) med råd och anvisningar
beträffande organisationen av sådana centraler. Vid ett eller två sjukhus inom
varje sjukvårdsregion finns regionblodcentraler. I Stockholmsregionen finns
två sådana centraler, nämligen dels en vid karolinska sjukhuset som betjänar
detta sjukhus, dels en vid Södersjukhuset för Stockholmsregionen i övrigt.
Med anledning av bl. a. initiativ av en regionblodcentralernas samarbetsgrupp
har Landstingsförbundet genom en särskild arbetsgrupp låtit utreda
landstingens blodförsörjningsfrågor. Arbetsgruppen avgav i januari 1977 en
rapport, vari bl. a. föreslogs utökad information om blodgivning i syfte att
förbättra rekryteringen av blodgivare. Landstingsförbundet rekommenderade
i ett cirkulär(AC 12/77) i april 1977 landstingen att tillämpade riktlinjer
för behandlingen av blodförsörjningsfrågor som arbetsgruppen angivit i sin
rapport. Ledamöterna av regionblodcentralernas samarbetsgrupp har redan
föreslagit eller avser att hos sina huvudmän föreslå anvisande av medel m. m.
för en informationskampanj inom varje region om blodgivning, som syftar till
ökad rekrytering av blodgivare. I en promemoria upprättad i november 1977
har samarbetsgruppen beräknat kostnaden per region för en sådan kampanj
till i genomsnitt 250 000 kr.

I motionen 1977/78:1506 av Blenda Littmarck (m)och Göthe Knutson (m)
påpekas bl. a. att man vid karolinska sjukhuset upplever ett påtagligt behov
av ökad blodtillförsel. Motionärerna anser att en informationskampanj av det
slag regionblodcentralernas samarbetsgrupp förordat skulle vara ett effektivt
sätt att öka rekryteringen av blodgivare till sjukhuset. De yrkar att av det
belopp, som i budgetpropositionen föreslås anvisat för nästa budgetår under
anslaget till hälsovårdsupplysning, ett belopp av 150 000 kr. skall användas
till att bekosta en informationskampanj vid karolinska sjukhuset riktad mot
presumtiva blodgivare (yrkande 1). Motionärerna beräknar att en informationskampanj
avseende hela Stockholmsregionen kostar mellan 400 000 och
500 000 kr., eftersom denna region är den största sjukvårdsregionen.
Motionärerna anser att staten som huvudman för karolinska sjukhuset bör
stå för ca en tredjedel av denna kostnad. Motionärerna framhåller emellertid
också att försörjningen med blod måste anses vara en nationell angelägenhet
och att frågan om ett statligt stöd till en riksomfattande informationskampanj
därför bör övervägas. Mot bakgrund av att karolinska sjukhuset inte har eget
specialinrett fordon för blodtappningar utanför sjukhuset utan hittills lånat
ett dylikt från akademiska sjukhuset i Uppsala anser motionärerna att det
vidare måste övervägas att inom en nära framtid anslå medel till karolinska
sjukhuset.

Med hänsyn till det ansvar för sjukvården, som sjukvårdshuvudmännen
har enligt sjukvårdslagen (1962:242), ankommer det på dem att vid behov

3 Riksdagen 1977/78. 12 sami. Nr 25

SoU 1977/78:25

initiera åtgärder för en tillfredsställande blodförsörjning. Frågan om en
samordnad insats för ökad rekrytering av blodgivare inom Stockholmsregionen
är därför en fråga som det i första hand ankommer på Stockholms läns
landsting att ta upp. För karolinska sjukhusets del har direktionen för
sjukhuset att pröva i vad mån sjukhuset bör delta i en sådan insats eller ta
egna initiativ för tillgodoseende av sjukhusets behov av blodgivning. Med
hänsyn till det nu anförda och till att-enligt vad utskottet inhämtat - frågan
om sådana informationsinsatser som regionblodcentralernas samarbetsgrupp
förordat kommer att underställas sjukhusdirektionen i anslutning till klinikchefernas
förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1979/80 bör motionen
1977/78:1506 inte föranleda någon åtgärd av riksdagen.

Medelsberäkningen under anslaget föranleder inte någon erinran från
utskottets sida.

Utskottet hemställer

1. beträffande ökad konsumtion av vegetabiliskt protein att
riksdagen avslår motionen 1977/78:632,

2. beträffande information inom mödra- och barnhälsovården att
riksdagen avslår motionen 1977/78:329 och motionen 1977/
78:1106,

3. beträffande risker för fosterskador vid alkoholbruk att riksdagen
avslår motionen 1977/78:714, motionen 1977/78:719 och
motionen 1977/78:1091,

4. beträffande vissa åtgärder mot tobaksbruket att riksdagen avslår
motionen 1977/78:715 och motionen 1977/78:1504,

5. beträffande ökad rekrytering av blodgivare att riksdagen avslår
motionen 1977/78:1506,

6. att riksdagen till Hälsovårdsupplysning för budgetåret 1978/79
anvisar ett reservationsanslag av 11 415 000 kr.

15. F 4. Epidemiberedskap m. m. Regeringen har under punkten F 4 (s.
127-129) föreslagit riksdagen att till Epidemiberedskap m. m. för budgetåret
1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 7 337 000 kr.

Motioner

I motionen 1977/78:294 av Ralf Lindström (s) och Eric Marcusson (s)
hemställs att riksdagen begär förslag om ändring av smittbärarlagen
(1956:293) så att den omfattar ersättningsrätt även för den som måste avstå
från förvärvsarbete för att vårda smittbärande barn.

1 motionen 1977/78:1100 av Elvy Nilsson (s) och Wivi-Anne Cederqvist (s)
hemställs att riksdagen måtte besluta att hos regeringen begära en översyn av
lagen om ersättning åt smittbärare.

Soll »977/78:25

Utskottet

Från anslaget till epidemiberedskap m. m. bekostas bl. a. ersättningar
enligt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare (i det följande kallad
smittbärarlagen). Enligt denna lag utgår ersättning av statsmedel till smittbärare,
som på grund av myndighets ingripande med stöd av bestämmelser i
smittskyddslagstiftningen om allmänfarliga sjukdomar eller i livsmedelslagstiftningen
underkastas observation eller isolering eller eljest inskränkning i
sitt arbete till förekommande av att smitta sprids. Till smittbärare, som inte är
föremål för ingripande längre tid än nittio dagar i följd (tillfällig smittbärare),
utgår ersättning för inkomstbortfall med belopp motsvarande den sjukpenning
som han/hon vid sjukdom är berättigad att uppbära enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring. Allmän försäkringskassa beslutar om
ersättningen till tillfällig smittbärare. Om ingripandet består längre tid än
nittio dagar övertar länsstyrelsen betalningsansvaret, och smittbäraren (som i
lagen i detta fall kallas kronisk smittbärare) äger erhålla ersättning för
inkomstbortfall eller annan förlust med belopp, som med hänsyn till behovet
av ersättning, förlustens storlek och omständigheterna i varje särskilt fall
prövas skäligt. Tillfällig smittbärare som inte fyllt sexton år för inte åtnjuta
ersättning med mindre han visar att han genom ingripandet går miste om
arbetsinkomst. Här bör också nämnas att skada som framkallats av smitta i
vissa fall medför ersättning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring.

1 två motioner tas upp frågan om ersättning till anhörig till den som är
smittbärare. I motionen 1977/78:294 av Ralf Lindström (s) och Eric
Marcusson (s) påpekas att en förvärvsarbetande moder eller fader, som vårdar
ett smittbärande barn i hemmet och därigenom avstår från arbetsinkomst,
inte kan erhålla ersättning enligt smittbärarlagen. Sedan föräldern utnyttjat
sin rätt till föräldrapenning enligt lagen om allmän försäkring för tillfällig vård
av barn är, påpekas det vidare, föräldern för sin försörjning hänvisad till
socialvården. Motionärerna begär förslag om ändring av smittbärarlagen så
att den omfattar ersättningsrätt även för den som måste avstå från
förvärvsarbete för att vårda smittbärande barn. I motionen 1977/78:1100 av
Elvy Nilsson (s) och Wivi-Anne Cederqvist (s) begärs att smittbärarlagen
skall ses över i syfte att även personer, som indirekt drabbas av myndighets
ingripande mot smittbärare, skall kunna erhålla ersättning. Motionärerna
nämner som exempel på att det är motiverat med en sådan utvidgad
ersättningsrätt den situation som föreligger då hustrun till en smittbärare är
dagbarnvårdare; hon förlorar sin arbetsinkomst genom att hon inte längre kan
ta emot dagbarn i makarnas hem.

Samtidigt med att riksdagen år 1956 (prop. 1956:126, 2LU 1956:29, rskr
1956:256) antog smittbärarlagen medgav riksdagen att ersättning skulle få
utbetalas åt företagare m. fl., som tillfogas förluster i anledning av myndighets
ingripande med stöd av den dåvarande epidemilagen eller den dåvarande
livsmedelsstadgan. Närmare bestämmelser härom meddelades i den alltjämt

Soll 1977/78:25

gällande kungörelsen (1956:296) om ersättning av statsmedel i vissa fall vid
ingripanden i hälsovårdens intresse, som i likhet med smittbärarlagen
numera avser ingripanden av myndighet med stöd av bestämmelser i
smittskyddslagstiftningen om allmänfarliga sjukdomar eller i livsmedelslagstiftningen.
I motionerna understryks att det till följd av samhällsutvecklingen
numera finns luckor i det år 1956 godtagna ersättningssystemet. Detta
bör därför kompletteras.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är motiverat med en
översyn av smittbärarlagen i vissa avseenden. Då man skall ta ställning till
frågan om det är motiverat med någon riksdagens åtgärd med anledning av
motionerna finns skäl nämna följande. Familjestödsutredningen (S 1974:01),
som tillkallades år 1974 för att pröva vissa frågor inom föräldraförsäkringen
m. m., kommer i ett delbetänkande, som utredningen avser att avge under
våren 1978 och vari en översyn av föräldraförsäkringen kommer att
redovisas, att behandla bl. a. frågan om ersättning till förälder som vårdar
smittbärande barn. Länsläkarorganisationen i Västmanlands län påtalade i en
skrivelse till socialdepartementet i mars 1977 angelägenheten av ersättning i
sådant fall som beskrivits i motionen 1977/78:1100. Skrivelsen överlämnades
i juli 1977 till socialpolitiska samordningsutredningen (S 1975:02). Denna
utredning tillkallades år 1975 för att klarlägga hur långt det socialpolitiska
bidragssystemet kan samordnas i en allmän socialförsäkring.

Med hänsyn till att de i motionerna 1977/78:294 och 1977/78:1100
upptagna frågorna enligt den lämnade redovisningen är föremål för behandling
i utredningssammanhang är något riksdagens initiativ med anledning av
motionerna inte erforderligt. Utskottet avstyrker därför motionerna.

Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag till medelsanvisning.

Utskottet hemställer

1. beträffande ersättning till anhörig till smittbärare att riksdagen
avslår motionen 1977/78:294 och motionen 1977/78:1100,

2. att riksdagen till Epidemiberedskap m. m. för budgetåret 1978/
79 anvisar ett förslagsanslag av 7 337 000 kr.

Universitetssjukhus m. m.

16. G 1-G 3. Karolinska sjukhuset: Avlöningar till läkare m. fl. anslag.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna G 1-G 3 (s. 132-145)
och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar

1. till Karolinska sjukhuset: A vlön ingar till läkare ett förslagsanslag
av 135 893 000 kr.,

2. till Karolinska sjukhuset: Driftkostnader ett förslagsanslag av
593 099 000 kr.,

SoU 1977/78:25

3. till Karolinska sjukhuset: Utrustning ett reservationsanslag av
15 000 000 kr.

17. G 4. Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till läkare. Regeringen
har under punkten G 4 (s. 145-152) föreslagit riksdagen att till
Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till läkare förbudgetåret 1978/
79 anvisa ett förslagsanslag av 111 567 000 kr.

Motion

I motionen 1977/78:717 av Göran Karlsson m. fl. (s) hemställs att
riksdagen till Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till läkare för
budgetåret 1978/79 under femte huvudtiteln anvisar ett i förhållande till
regeringens förslag med 51 000 kr. minskat förslagsanslag av lil 516 000
kr.

Utskottet

Verksamheten vid kliniken för lungsjukdomar vid akademiska sjukhuset i
Uppsala leds av en befattningshavare, som är innehavare av en professur vid
universitetet, vilken tjänst är förenad med en överläkarbefattning vid
sjukhuset. För överordnade läkare vid kliniken finns i övrigt två tjänster som
biträdande överläkare. Innehavaren av den ena tjänsten som biträdande
överläkare är tjänstledig på halvtid för uppdrag såsom sakkunnig inom
socialdepartementet. För en vikarie har direktionen för sjukhuset inrättat en
extra tjänst som biträdande överläkare för heltidstjänstgöring. Direktionen
för sjukhuset har under en följd av år föreslagit att en tjänst som överläkare
för den öppna vården vid kliniken skall inrättas i utbyte mot en tjänst som
biträdande överläkare (tidigare avdelningsläkare respektive underläkare).
Socialstyrelsen har tillstyrkt dessa förslag. I anslagsäskandena för budgetåret
1978/79 upprepade direktionen förslaget till omvandling av tjänsten och
motiverade detta - lika väl som förslag om omvandling av vissa andra tjänster
som biträdande överläkare till överläkare - med behovet av förstärkning av
ledningsorganisationen vid kliniken i fråga. Direktionen föreslog också att
vid lungkliniken skulle inrättas en tjänst som överläkare i invärtesmedicinsk
allergologi. Socialstyrelsen tillstyrkte i yttrande över direktionens anslagsäskanden
inrättande av sistnämnda tjänst men tillstyrkte inte den föreslagna
omvandlingen.

I budgetpropositionen (bil. 8 s. 149-152) har statsrådet Troedsson inte
föreslagit att medel skall beräknas för inrättande av den föreslagna nya
tjänsten som överläkare vid kliniken. Däremot har statsrådet föreslagit att
medel skall beräknas för den av sjukhusdirektionen föreslagna omvandlingen.
Vidare har föreslagits att medel skall beräknas för den för en vikarie
inrättade extra tjänsten som biträdande överläkare vid lungkliniken.

I motionen 1977/78:717 av Göran Karlsson m. fl. (s) föreslås med

SoU 1977/78:25

hänvisning till att socialstyrelsen inte tillstyrkt den föreslagna omvandlingen
att medel för densamma inte skall beräknas och att riksdagen därför under
anslaget skall anvisa ett belopp som är lägre än det av regeringen
föreslagna.

Statsrådet Troedsson har som motivering förden föreslagna omvandlingen
av en tjänst som biträdande överläkare till överläkare vid lungkliniken
framhållit bl. a. att sjukhusdirektionen under en följd av år framfört förslaget
och att upprepningen av förslaget i anslagsäskandena för budgetåret 1978/79
visar vilken vikt sjukhuset faster vid att särskilt den öppna vården vid
lungkliniken flir en fast organisatorisk lösning. Utskottet ansluter sig till
denna bedömning och förordar att medel till omvandlingen anvisas.
Motionen 1977/78:717 avstyrks således.

Utskottet har inte heller i övrigt något att erinra mot regeringens förslag till
medelsanvisning.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionen 1977/78:717 till Akademiska sjukhuset i Uppsala:
A vlön ingar lill läkare för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag
av 111 567 000 kr.

18. G 5. Akademiska sjukhuset i Uppsala: Driftkostnader. Regeringen har
underpunkten G 5(s. 152-155)föreslagit riksdagen att bemyndiga regeringen
att godkänna överenskommelse mellan staten och Uppsala läns landstingskommun
om fortsatt samarbete för drift av akademiska sjukhuset i Uppsala
m. m. i huvudsaklig överensstämmelse med vad som anförts i propositionen
samt att till Akademiska sjukhuset i Uppsala: Driftkostnader för budgetåret
1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 44 000 000 kr.

Motion

I motionen 1977/78:291 av Nils Hjorth m. fl. (s) hemställs att riksdagen
beslutar att en yrkesmedicinsk avdelning inrättas vid akademiska sjukhuset i
Uppsala.

Utskottet

I anslagsäskandena för budgetåret 1978/79 anförde direktionen för akademiska
sjukhuset i Uppsala i fråga om yrkesmedicinsk verksamhet bl. a. att,
även om kravet på en yrkesmedicinsk avdelning vid sjukhuset är mycket
starkt, det i nuläget är nödvändigt att under ett uppbyggnadsskede begränsa
äskandena till att omfatta medel för inrättande av en tjänst som överläkare i
yrkesmedicin samt för inrättande av sex tjänster varav en för halvtidstjänstgöring
för annan sjukvårdspersonal. Direktionen bedömde att det med dessa
tjänster skulle vara möjligt att gradvis bygga upp nödvändiga resurser för att

SoU 1977/78:25

på ett tillfredsställande sätt starta en yrkesmedicinsk verksamhet vid
sjukhuset. Enligt direktionen kan lokaler ställas till förfogande inom
sjukhusets ram genom vissa omdispositioner. För en yrkesmedicinsk
avdelning, som skulle byggas upp under en femårsperiod, bedömde direktionen
behovet av läkartjänster till en tjänst som överläkare, en tjänst som
biträdande överläkare samt två till tre tjänster för specialistutbildade läkare i
övrigt.

1 budgetpropositionen (bil. 8 s. 150) har statsrådet Troedsson vid behandlingen
av frågan om medelsanvisning för nästa budgetår under anslaget
Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till läkare föreslagit att den av
sjukhusdirektionen begärda tjänsten som överläkare i yrkesmedicin inrättas.
Under anslaget Akademiska sjukhuset i Uppsala: Driftkostnader har föreslagits
en medelsanvisning till statens andel av driftkostnaderna vid sjukhuset
med utgångspunkt i bl. a. att ca 112 nya tjänster för annan personal än
läkare skall inrättas vid sjukhuset.

I motionen 1977/78:291 av Nils Hjorth m. fl. (s) begärs att en yrkesmedicinsk
avdelning skall inrättas vid akademiska sjukhuset i Uppsala. Motionärerna
påpekar bl. a. att inom den sjukvårdsregion, som betjänas av sjukhuset,
särskilda resurser för yrkesmedicin saknas.

Fr. o. m. innevarande budgetår har vid sjukhuset inrättats en yrkesdermatologisk
enhet med en överläkare i yrkesdermatologi som ett led i
utbyggnaden av sjukhusets yrkesmedicinska resurser. Förslaget i budgetpropositionen
om inrättande av en tjänst som överläkare i yrkesmedicin utgör ett
led i den fortsatta utbyggnaden av sådana resurser vid sjukhuset. Det finns
anledning räkna med att direktionen för sjukhuset kommer att placera vissa
sjukskötersketjänster vid den enhet för yrkesmedicin, som byggs upp kring
den nya överläkartjänsten. Med hänsyn till det anförda och då frågor om bl. a.
takten i utbyggnaden av den yrkesmedicinska verksamheten i sjukvårdsregionerna
är föremål för överväganden inom den år 1974 tillkallade regionsjukvårdsutredningen
(S 1974:07) och den år 1976 tillkallade utredningen (A
1976:01) om företagshälsovården och den yrkesmedicinska verksamheten
kan utskottet inte tillstyrka motionen 1977/78:291.

Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag under anslaget.

Utskottet hemställer

1. beträffande en yrkesmedicinsk avdelning att riksdagen avslår
motionen 1977/78:291,

2. att riksdagen

a) bemyndigar regeringen att godkänna överenskommelse
mellan staten och Uppsala läns landstingskommun om fortsatt
samarbete för drift av akademiska sjukhuset i Uppsala m. m. i
huvudsaklig överensstämmelse med vad som anförts i propositionen,

SoLI 1977/78:25

b) till Akademiska sjukhuset i Uppsala: Driftkostnader för budgetåret
1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 44 000 000 kr.

19. G 6 - G 10. Akademiska sjukhuset i Uppsala: Utrustning m. fl. anslag.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna G 6-G 10 (s.
155-163) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar

1. till Akademiska sjukhuset i Uppsala: Utrustning ett reservationsanslag
av 1 718 000 kr.,

2. till Bidrag till kommunala undervisningssjukhus ett förslagsanslag
av 390 000 000 kr.,

3. till Vårdcentralen i Dalby: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag
av 1 915 000 kr.,

4. till Vårdcentralen i Dalby: Forsknings- och utbildningsverksamhet
ett reservationsanslag av 2 173 000 kr.,

5. till Vidareutbildning av läkare ett förslagsanslag av 25 104 000
kr.

20. G 11. Efterutbildning av viss sjukvårdspersonal m. m. Regeringen har
under punkten G 11 (s. 163-165) föreslagit riksdagen att till Efterutbildning av
viss sjukvårdspersonal m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag
av 2 963 000 kr.

Motioner

I motionen 1976/77:718 av Inga Lantz m. fl. (vpk) hemställs

1. att riksdagen uttalar att såväl attitydbearbetande hälsoupplysning till
allmänheten som återkommande efterutbildning för de personalgrupper som
är engagerade i rådgivning och födelsekontroll bör ingå i hälso- och
sjukvårdens ordinarie verksamhet,

2. att riksdagen till följd därav hos regeringen hemställer om förslag till
ändrade villkor i Lagen om ersättningsberättigad rådgivning om födelsekontroll
m. m.

I motionen 1977/78:884 (motivering i motionen 1977/78:883) av Eva
Hjelmström m. fl. (vpk) föreslås att riksdagen i enlighet med vad som anförts i
motionen 1977/78:883

1. hos regeringen hemställer om en utredning som skall effektivisera
biverkningsrapporteringen,

2. hos regeringen hemställer om åtgärder för att vid utskrivning av p-piller
och spiral möjliggöra en grundligare medicinsk genomgång.

Utskottet

I samband med behandlingen av regeringens framställning beträffande
anslaget till efterutbildning av viss sjukvårdspersonal m. m., under vilket

SoU 1977/78:25

anslag medel bl. a. anvisas till kurser för läkare och barnmorskor m. fl. i
preventivmedelsrådgivning, behandlar utskottet två motioner som rör
preventivmedelsrådgivningen m. m.

Då riksdagen år 1974 antog den nu gällande abortlagen (1974:595), vilken
medförde ökade möjligheter för kvinnan att få abort, beslutade riksdagen
också om ökade insatser i fråga om preventivmedelsrådgivning och andra
förebyggande åtgärder (prop. 1974:70, SoU 1974:21, rskr 1974:268). Dessa
insatser gjordes mot bakgrund av att abort borde betraktas som en
nödfallsutväg och att födelsekontrollen borde ske med hjälp av preventiva
åtgärder.

Riksdagen biträdde sålunda förslag i propositionen om att huvudansvaret
för preventivmedelsrådgivningen skulle vila på sjukvårdshuvudmännen och
att dessa skulle få en lagfäst rätt till ersättning från den allmänna försäkringen
för preventivmedelsrådgivningen skulle vila på sjukvårdshuvudmännen och
att dessa skulle få en lagfäst rätt till ersättning från den allmänna försäkringen
för preventivmedelsrådgivning och information. Enligt bestämmelser i lagen
(1974:525) om ersättning för viss födelsekontrollerande verksamhet m. m. får
staten, landstingskommun eller kommun ersättning för kostnader för
rådgivning i födelsekontrollerande syfte som meddelas den som omfattas av
sjukförsäkring enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Motsvarande
ersättning utgår enligt lagen även till organisation, som med socialstyrelsens
tillstånd bedriver sådan rådgivning. Enligt lagen utgår även ersättning till
privatpraktiserande läkare - enligt grunder som regeringen fastställer - för
rådgivning i födelsekontrollerande syfte. Ersättningen, som även omfattar
kostnaderna för preventivmedel som utlämnas, bestrids av allmän försäkringskassa.
I samband med rådgivningen kan bl. a. livmoderinlägg (spiral)
utlämnas. Medel för peroral antikonception (p-piller) - vilka omfattas av
läkemedelsförordningen (1962:701) - kan vid rådgivningen förskrivas av
läkare eller av barnmorska men utlämnas på apotek. Läkemedelsrabatt
lämnas därvid.

1 ärendet om abortlagen beslutade riksdagen vidare att särskilda insatser
skulle göras i fråga om preventivmedelsinformation m. m. genom socialstyrelsens
nämnd för hälsoupplysning samt genom ungdoms- och kvinnoorganisationer.

I motionen 1977/78:718 av Inga Lantz m. fl. (vpk) påpekas bl. a. att
preventivmedelsrådgivningen måste kompletteras med attitydpåverkande
information som motiverar till användning av preventivmedel, så att sådana
abortsituationer skall kunna undvikas som beror på att kvinnan inte känt till
vart hon skall vända sig för att få preventivmedel eller inte vågat eller kommit
sig förmed att skaffa sådana medel. Motionärerna påpekar vidare bl. a. att det
i förarbetena till 1974 års abortlag förutsattes att utåtriktad information skulle
ingå i sjukvårdshuvudmännens motprestation för ersättningen för preventivmedelsrådgivningen
men att man, när ersättningen sedan konstruerades,
inte klart understrukit att preventivmedelsrådgivningen också bör innefatta

SoU 1977/78:25

informationsåtgärder. Motionärerna framhåller härjämte bl. a. att det är
angeläget med återkommande fortbildning av läkare och barnmorskor, som
är direkt engagerade i preventivmedelsrådgivningen, för att deras kompetens
härför skall bibehållas och för att de skall hållas å jour med utvecklingen så att
rådgivningens kvalitet garanteras. Mot bakgrund härav begär motionärerna
dels att såväl attitydbearbetande hälsoupplysning till allmänheten som
återkommande efterutbildning för de personalgrupper som är engagerade i
rådgivning och födelsekontroll skall ingå i hälso- och sjukvårdens ordinarie
verksamhet och vara ett villkor för ersättningen för preventivmedelsrådgivningen,
dels att i enlighet härmed förslag skall utarbetas till ändrade villkor i
lagen om ersättning för viss födelsekontrollerande verksamhet m. m.

I motionen 1977/78:884 av Eva Hjelmström m. fl. (vpk) begärs dels en
utredning som skall syfta till effektivare rapportering av biverkningar av ppiller
och spiral, dels åtgärder som skall möjliggöra en grundligare medicinsk
genomgång vid förskrivning av p-piller och utlämnande av spiral. Motionärerna
anför bl. a. att vissa biverkningar av p-piller och spiral klarlagts men att
effekterna på längre sikt ännu är alltför litet kända. Vidare anför de bl. a. att
nuvarande rutinmässiga kontroller i samband med förskrivning av p-piller
och utlämnande av spiral är helt otillräckliga för att risken för negativa
återverkningar för kvinnan skall kunna bedömas.

Socialstyrelsen har i ett år 1974 utfärdat cirkulär med anvisningar om
tillämpningen av abortlagen (MF 1974:100) gett anvisningar om preventivmedelsrådgivningen.
Däri behandlas bl. a. frågor om organisationen av
rådgivningen, om personalgrupper som kan medverka däri - förutom läkare -barnmorskor, distriktssköterskor, övriga sjuksköterskor, kuratorer m. fl., om
omfattningen av verksamheten samt om information m. m. Med anledning
av vad som anförts i motionerna kan här nämnas att verksamheten med
preventivmedelsrådgivning enligt anvisningarna bl. a. skall omfatta meddelandeav
individuell information och rådgivning om lämplig preventivmetod,
i förekommande fall kroppsundersökning och/eller gynekologundersökning
jämte erforderlig provtagning, cytologprov eller annan undersökning som
kan vara betingad av rekommenderad preventivmetod samt återbesök för
bl. a. kontroll av använd preventivmetod, undersökning med anledning av
eventuell komplikation och rådgivning vid övergång från en metod till en
annan. 1 fråga om preventivmedelsinformation kan nämnas att information
fortlöpande bedrivs av socialstyrelsen genom nämnden för hälsoupplysning
samt av Riksförbundet för sexuell upplysning(RFSU). Viss preventivmedelsinformation
förekommer också i skolorna. När det gäller informationsåtgärder
av sjukvårdshuvudmännen på området kan här nämnas att socialstyrelsen
i en skrivelse i juli 1977 till sjukvårdshuvudmännen föreslagit bl. a. att
de anordnar utbildning för lärare, fritidsledare, socialarbetare m. fl. som
möter frågor om preventivmedelsrådgivning i sin yrkesverksamhet samt att
de därvid såsom vägledande beaktar förslag till utbildningsprogram som
socialstyrelsen fogat vid skrivelsen. Nämnden för hälsoupplysning avser att

SoU 1977/78:25

på grundval av bl. a. erfarenheter från en försöksverksamhet med abortförebyggande
åtgärder, som bedrevs på Gotland under åren 1973-1976, gå ut med
rekommendationer för abortförebyggande verksamhet inom landsting och
kommuner.

Under nämnda försöksverksamhet på Gotland fördes preventivmedelsrådgivningen
ut på mödravårdscentralerna, och socialstyrelsens nämnd för
hälsoupplysning anordnade bl. a. kurser för hälso- och sjukvårdspersonal,
skolpersonal, fritidsledare, socialarbetare m. fl. för att de skulle få ökade
kunskaper för medverkan i preventivmedelsrådgivningen och för att föra ut
information till allmänheten om densamma. Information sändes dessutom
ut till alla hushåll. Satsningarna ledde till att antalet rådgivningsbesök per
kvinna år 1976 på Gotland var dubbelt så stort som antalet i genomsnitt för
landet i övrigt. Under åren 1976 och 1977 har abortfrekvensen på Gotland
sjunkit kraftigt medan abortfrekvensen i landet i övrigt varit oförändrad.
Tonårsgraviditeterna på Gotland har förskjutits uppåt i åldrarna. Under år
1977 har födelsetalen ökat med tio procent. En slutrapport om försöksverksamheten
på Gotland kommer att publiceras i april i år.

De kurser för läkare och barnmorskor m. fl. i preventivmedelsrådgivning
som bekostas med medel, som anvisas under anslaget till efterutbildning av
viss sjukvårdspersonal m. m. omfattar 1) kurser om tre dagar för i första hand
läkare som är ansvariga för organisationen av preventivmedelsrådgivningen,
vilka kursert. o. m. år 1977 haft sammanlagt drygt 100 deltagare, 2) kurser om
fjorton dagar i antikonception och preventivmedelsrådgivning för barnmorskor
som utexaminerats före år 1974 (t. o. m. år 1977 sammanlagt ca 500
deltagare) samt 3) fortbildningskurser om tre dagar för barnmorskor med
några års erfarenhet inom preventivmedelsrådgivningen (t. o. m. år 1977 ca
300 deltagare).

Socialstyrelsen har i oktober 1977 utfärdat reviderade anvisningar om
peroral antikonception (SOSFS (M) 1977:61) mot bakgrund av nya rön från
undersökningar beträffande de perorala antikonceptionsmedlens verkningsmekanism.
Enligt dessa anvisningar kan dosen minskas i förhållande till vad
som tidigare gällt utan att säkerheten påverkas. Det framhålls att risken för
biverkningar härigenom också minskas. I anvisningarna föreskrivs bl. a. att
innan preventivtabletter förskrivs, anamnes skall upptas och undersökning
utföras för att man skall få reda på om kontraindikationer för användningen
föreligger. Gynekologisk undersökning, blodtrycksmätning och undersökning
av socker i urin rekommenderas.

Biverkningar av p-piller omfattas av den anmälningsskyldighet beträffande
biverkningar av läkemedel, som läkare enligt ett av socialstyrelsen år
1974 utfärdat cirkulär angående anmälan om läkemedelsbiverkningar (MF
1974:97) har att fullgöra hos socialstyrelsens läkemedelsavdelning. Socialstyrelsen
har i föreskrifter som utfärdats i januari i år om barnmorskors rätt att
förskriva läkemedel som används i födelsekontrollerande syfte bl. a. tagit upp
frågan om biverkningsrapportering. När det gäller biverkningsrapporteringen

SoU 1977/78:25

får utskottet slutligen nämna att den i fjol tillkallade utredningen (S 1977:18)
med uppdrag att se över läkemedelskontrollens mål, arbetsuppgifter och
finansiering bl. a. skall behandla frågor om rapportering av biverkningar av
läkemedel.

Beträffande spiraler gäller bl. a. att de enligt bestämmelserna i kungörelsen
(1970:149) om handel med preventivmedel för säljas endast om de godkänts
av socialstyrelsen. Socialstyrelsen har i en kungörelse om kontroll av
preventivmedel, som myndigheten utfärdat år 1971 (MF 1971:45), meddelat
föreskrifter om krav för godkännande m. m.

Utskottet vill ånyo understryka det uttalande som gjordes då abortlagen
antogs om vikten av ökad information om preventivmedel (SoU 1974:21 s. 50)
så att icke önskade graviditeter kan undvikas. Utskottet förutsätter att den
informationsaktivitet som föreslås i socialstyrelsens ovannämnda skrivelse i
juli 1977 till sjukvårdshuvudmännen kommer till stånd.

Mot bakgrund av den ovan lämnade redovisningen samt med hänsyn till
att utvecklingen inom preventivmedelsrådgivningen fortlöpande följs av en
särskild till socialdepartementet knuten arbetsgrupp, i vilken socialstyrelsen
och Landstingsförbundet är representerade, anser utskottet att någon
riksdagens åtgärd med anledning av motionerna 1977/78:718 och 1977/
78:884 inte är påkallad.

Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag till medelsanvisning.

Utskottet hemställer

1. beträffande information om preventivmedelsrådgivningen
m. m. att riksdagen avslår motionen 1977/78:718,

2. beträffande biverkningar av preventivmedel m. m. att riksdagen
avslår motionen 1977/78:884,

3. att riksdagen till Efterutbildning av viss sjukvårdspersonal m. m.
för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 2 963 000
kr.

Övrig sjukhusvård m. m.

21. H 1-H 9. Rättspsykiatriska stationer och kliniker m. fl. anslag.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag underpunkterna H 1-H 9 (s. 166-178)
och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar

1. till Rättspsykiatriska stationer och kliniker ett förslagsanslag av
56 310 000 kr.,

2. till Utrustning av rättspsykiatriska kliniker m. m. ett reservationsanslag
av 1 500 000 kr.,

3. till Bidrag till anordnande av kliniker för psykiskt sjuka m. m. ett
reservationsanslag av 140 000 000 kr.,

SoU 1977/78:25

4. till Bidrag till driften av kliniker för psykiskt sjuka m. m. ett
förslagsanslag av 2 123 000 000 kr.,

5. till Förvaring och underhäll av viss sjukvårdsmateriel m. m. ett
förslagsanslag av 6 013 000 kr.,

6. till Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller krigsfara
ett reservationsanslag av 10 635 000 kr.,

7. till K/ss krigssjukvårdsutbildning m. m. ett förslagsanslag av
4 493 000 kr.,

8. till Driftkostnader för beredskapslagring av läkemedel m. m. ett
förslagsanslag av 10 070 000 kr.,

9. till Bidrag till pensioner för vissa provinsialläkare ett förslagsanslag
av 15 025 000 kr.

22. Äldresjukvård m. m.

Motioner

I motionen 1977/78:372 av Olof Palme m. fl. (s) hemställs

1. att riksdagen godkänner den målsättning och de riktlinjer för utbyggnaden
av långtidssjukvården som angetts i motionen,

2. att riksdagen godkänner de grunder för bidrag till sjukvårdshuvudmännen
för långtidssjukvårdens utbyggnad som angetts i motionen,

3. att riksdagen under femte huvudtiteln till Bidrag till långtidssjukvård
för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 150 000 000 kr.

I motionen 1977/78:374 av Lars Werner m. fl. (vpk) föreslås att riksdagen
hos regeringen hemställer att initiativ tas till en försöksverksamhet med sex
timmars arbetsdag med lönekompensation inom åldringsvården och att
staten svarar för kostnaden för lönekompensationen.

I motionen 1977/78:442 av Gunnel Jonäng (c) hemställs att riksdagen
beslutar att hos regeringen begära en utredning om möjligheterna att införa
en lagfäst rätt till tjänstledighet för vård av anhörig.

I motionen 1977/78:555 av Ivan Svanström (c) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär initiativ till sådan ändring av gällande bestämmelser att
differentierade sjukvårdsavgifter får uttas av landstingskommun.

I motionen 1977/78:1694 av Blenda Littmarck (m) hemställs att riksdagen
beslutar att hos regeringen begära

1. att ett samarbetsorgan inrättas med uppgift att planera kurser och annan
information som förberedelse för pensioneringen,

2. en sådan översyn av utbildningsmålsättning och arbetsinnehåll för
personal på alla nivåer inom äldrevården att självständighet och ett så aktivt
och därmed ett så innehållsrikt liv som möjligt för de äldre främjas.

SoU 1977/78:25

Utskott et

I detta avsnitt behandlas genom motionsyrkanden aktualiserade frågor om
riktlinjer för utbyggande av långtidssjukvården och om bidrag till sjukvårdshuvudmännen
härför, om viss försöksverksamhet med arbetstidsförkortning
inom långtidssjukvården i syfte att stimulera rekryteringen av personal till
detta vårdområde m. m., om differentierade vårdavgifter inom sjukvården
m. m., om rätt till tjänstledighet för den som vårdar anhörig i hemmet samt
om åtgärder för att aktivera de äldre m. m.

Om utbyggnad av långtidssjukvården m. m. I motionen 1977/78:372 av Olof
Palme m. fl. (s) understryks att omedelbara åtgärder för utbyggnad av
långtidssjukvården är angelägna mot bakgrund av att 10 000 patienter i dag
väntar på vårdplats inom långtidssjukvården och att antalet personer i de
högre åldrarna ökar. Motionärerna föreslår att ett handlingsprogram för
utbyggnad av långtidssjukvården fastställs för i första hand femårsperioden

1979-1983 med inriktning på en stegvis utbyggnad av antalet vårdplatser i
långtidssjukvården så att ca 2 300 vårdplatser per år kan tillkomma vid
femårsperiodens slut och så att totalt ca 10 000 vårdplatser kan tillkomma
under femårsperioden. Handlingsprogrammet bör enligt motionärerna även
gå ut på en ökning av antalet tjänster inom långtidssjukvården med ca 15 000
tjänster, vilket skulle motsvara en ökning av antalet anställda med ca 25 000
anställda och innebära att personaltätheten i fråga om vårdpersonal inom
vårdområdet kan höjas med 20 %. Motionärerna föreslår att handlingsprogrammet
konkretiseras i en plan för utbyggnaden av långtidssjukvården, som
upprättas genom medverkan av Landstingsförbundet och omfattar samtliga
sjukvårdshuvudmän. Motionärerna föreslår vidare i vad avser åren

1980-1983 att statsbidrag med anknytning till sjukförsäkringen skall utgå för
utbyggnad av långtidssjukvården i enlighet med det föreslagna handlingsprogrammet.
Statsbidragets storlek föreslås skola bestämmas genom
förhandlingar mellan staten och Landstingsförbundet. Dessa parter har - i
februari 1977 - träffat en överenskommelse om vissa ersättningar från
sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen under åren 1978-1979, m. m.
(prop. 1976/77:116, SfU 1976/77:28, rskr 1976/77:297). Motionärerna vill att
härutöver ett särskilt statsbidrag skall utgå till sjukvårdshuvudmännen för år
1979, vilket skulle motsvara hälften av den beräknade ökade nettodriftkostnaden
nämnda år för den föreslagna utbyggnaden av långtidssjukvården.
Motionärerna påpekar att de förhandlingar, som de förordat beträffande
långtidssjukvårdens utbyggnad, även bör inbegripa frågan om hur man skall
tillgodose det ökade behovet av utbildning av personal för långtidssjukvården.
Motionärerna begär att riksdagen godkänner dels den målsättning och
de riktlinjer för utbyggnaden av långtidssjukvården som angetts i motionen
(yrkandet 1), dels de i motionen angivna grunderna för statsbidrag till
sjukvårdshuvudmännen för denna utbyggnad (yrkandet 2). Vidare begärs att
riksdagen under femte huvudtiteln till Bidrag till långtidssjukvård för nästa
budgetår anvisar ett förslagsanslag av 150 milj. kr. (yrkandet 3).

SoU 1977/78:25

Lars Werner m. fl. (vpk) framhåller i motionen 1977/78:374 att trots en
ökande arbetslöshet i samhället sjukvården och särskilt långtidssjukvården
har brist på arbetskraft, vilket skapar problem för personal, patienter och
ansvariga huvudmän. För att anställning inom sjukvården skall bli mera
attraktiv bör man enligt motionärerna infora sextimmarsdag med oförändrad
lön. Motionärerna begär att en försöksverksamhet i enlighet härmed startas
inom långtidssjukvården och att staten påtar sig den kostnad som svarar mot
lönekompensationen vid minskningen av arbetstiden.

Frågor med anknytning till äldresjukvården m. m. ingår i arbetet för en rad
av regeringen under senare år tillkallade utredningar och har behandlats eller
behandlas i utredningar inom socialstyrelsen. Även hos de kommunala
huvudmännen har bedrivits och bedrivs en omfattande utredningsverksamhet
på området. Utskottet lämnade i fjol vid behandlingen av frågor om
sjukvård m. m. för de äldre i betänkandet SoU 1976/77:25 (s. 47-52) en
sammanfattande redogörelse för det grundläggande utredningsarbetet på
området, till vilken redogörelse utskottet hänvisar. Utskottet begränsar
därför här redogörelsen till vissa översiktliga uppgifter om det arbete som
utförts av utredningen (S 1977:05) om vissa frågor rörande sjukvården för de
äldre. Utredningen tillsattes förra året i nära anslutning till behandlingen av
det nämnda utskottsbetänkandet. Den avgav i början av januari i år
betänkandet (Ds S 1978:1) De äldre och hälso- och sjukvården. Utredningen
har i betänkandet lämnat en samlad redovisning av tillgängligt material som
belyser hälso- och sjukvården för de äldre, översiktligt redogjort för pågående
utvecklingsarbete samt uppskattat utvecklingen av personalbehov och
kostnader för hälso- och sjukvården för de äldre vid alternativa kvantitativa
och kvalitativa ambitionsnivåer. Utredningen har i tio punkter sammanfattat
sina synpunkter och förslag. Dessa innebär bl. a. att den politiska prioriteringen
av långtidssjukvård och öppen lättillgänglig vård måste i en kärvare
ekonomi fö ett ökat genomslag på fördelningen av resurserna, att en ökad
satsning krävs för att få fram metoder i syfte att förebygga långvariga
vårdbehov liksom för att genomföra medicinska insatser i den egna bostaden,
i servicehus och ålderdomshem, att satsningar bör göras för att förbättra och
öka utbudet av utbildning för olika personalgrupper för långtidssjukvården
samt stimulera rekryteringen till detta vårdområde. Vidare föreslås bl. a.
insatser som går ut på att forsknings- och utvecklingsarbete som gäller de
äldres och långtidssjukas problem skall främjas på olika sätt. Utredningen har
redovisat beräkningar av kostnader och pesonalbehov vid tre alternativ för
utbyggnad av den somatiska långtidssjukvården till år 1985 med utgångspunkt
i att det fanns ca 40 500 vårdplatser inom vårdområdet år 1975. Det
första alternativet avser en årlig utbyggnad med 1 700 vårdplatser och innebär
i princip samma utbyggnadstakt som den som hittills gällt under 1970-talet.
Det andra alternativet avser en utbyggnad med 2 300 vårdplatser per år, vilket
motsvarar den utbyggnadstakt som sjukvårdshuvudmännen planerar för
tiden fr. o. m. år 1977 t. o. m. år 1982 enligt en redovisning av sjukvårdshu -

SoU 1977/78:25

vudmännens planer för åren 1976-1982 i LKELP 77. I ett tredje alternativ
belyses en utbyggnad med 3 000 vårdplatser per år, vilket vårdplatstillskott -enligt ett i utredningen redovisat räkneexempel - skulle erfordras om
nuvarande vårdkonsumtion inte möts på annat sätt än genom ytterligare
utbyggnad av vårdplatsresurserna. Utredningen redovisar även behovet av
tjänster cch personal vid en personalförstärkning med 10 % inom den
nuvarande långtidssjukvården och en motsvarande personaltäthet för de
vårdplatser som planeras tillkomma.

Betänkandet har överlämnats till vissa i det följande angivna utredningar i
de delar betänkandet berör utredningarnas arbete. Dessa utredningar är (1)
den i fjol tillkallade utredningen (U 1977:06) om vissa vårdutbildningar inom
högskolan (VÅRD 77) som skall utreda frågan om vissa vårdutbildningar -bl. a. sjuksköterskeutbildningen - inom högskolan och därvid bl. a. beakta
den utveckling mot nya arbetsformer -1, ex. lagarbete och gruppvård - som
pågår inom vårdområdet, (2) den år 1976 tillkallade gymnasieutredningen (U
1976:10) som skall göra en översyn av den gymnasiala utbildningen samt (3)
den i fjol tillkallade utredningen (S 1977:02) om sjukvårdens inre organisation,
som i sitt utredningsarbete bl. a. skall belysa hur största möjliga
personliga omvårdnad skall kunna erhållas och beakta hur gruppvård eller
lagarbete kan bedrivas. Vidare har betänkandet i dagarna överlämnats till
universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) för beaktande i de delar betänkandet
berör forskning och utveckling inom UHÄ:s verksamhetsområde.
Betänkandet har slutligen för kännedom överlämnats till sjukvårdshuvudmännen,
personalorganisationer m. fl.

Statsrådet Troedsson framhöll under riksdagens allmänpolitiska debatt i
början av februari iår(prot. 1977/78:71 s. 128)att det är viktigt att man på alla
sätt underlättar för sjukvårdshuvudmännen att leva upp till sina planer inom
äldresjukvården avseende - såsom redovisats i LKELP 77 - en utbyggnad
med i genomsnitt 2 300 vårdplatser per år och att hon hoppas att det under
våren 1978 skall bli möjligt att träffa en överenskommelse med sjukvårdshuvudmännen
om åtgärder som syftar till en bättre behovstäckning inom
hälso- och sjukvården. Överläggningar mellan representanter för regeringen,
Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet om kommunernas
och landstingskommunernas ekonomi år 1979 inleddes i mitten av februari i
år och avser bl. a. frågor om satsningar på sjukvård och äldrevård.

Av det anförda framgår att frågan om en utbyggnad av långtidssjukvården i
minst den omfattning som föreslås i motionen 1977/78:372 kommer att
behandlas under överläggningarna. Utskottet har också anledning räkna med
att de förslag och synpunkter på omvårdnaden av de äldre som framförts i
betänkandet om de äldre och hälso- och sjukvården kommer att utgöra
underlag för överläggningarna. Någon riksdagens åtgärd med anledning av
motionen är därför inte erforderlig. Utskottet avstyrker således densamma.

SoU 1977/78:25

Förslagen om utbildning för personalen för långtidssjukvården syftar som
ovan nämnts bl. a. till att förbättra rekryteringen till detta vårdområde. I
betänkandet föreslås även bl. a. att långtidssjukvården skall bli ledande när
det gäller att utveckla en gruppvård med förbättrad kontinuitet, ökat
medinflytande från patienterna och ökade möjligheter att ta till vara all
personals teoretiska och praktiska kunskaper, intresse och engagemang.
Eftersom flera utredningar, nämligen VÅRD 77, gymnasieutredningen och
utredningen om sjukvårdens inre organisation, i det fortsatta utredningsarbetet
bl. a. har att beakta problemen med rekrytering av personal till
långtidssjukvården påkallar inte motionen 1977/78:374 någon åtgärd av
riksdagen.

Differentierade sjukvdrdsavgfier. Om vårdavgift för sjukhusvård, som
meddelas av sjukvårdshuvudmännen, gäller enligt 27 § sjukvårdslagen
(1962:242) att den som driver sjukhus äger bestämma efter vilka grunder och
till vilket belopp vårdavgift skall erläggas till sjukhuset för där meddelad
sjukvård. Den vårdavgift sjukvårdshuvudmännen tar ut av patient som är
bosatt inom huvudmannens sjukvårdsområde täcks av ersättningen för
sjukhusvård enligt lagen (1962 :381)om allmän försäkring. Förbi. a. den som
fyllt 70 år eller dessförinnan börjat åtnjuta ålderspension enligt lagen om
allmän försäkring får ersättning för sjukhusvård utgå för högst 365 dagar.
Vederbörande är därefter ”utförsäkrad”. Sjukvårdshuvudmännen brukar vid
behov medge utförsäkrad patient nedsättning eller befrielse från avgift vid
sjukhusvård. De vårdavgifter som sjukvårdshuvudmännen tar ut är obetydliga
i förhållande till de faktiska kostnaderna för vården, vilket medför att
sjukvårdshuvudmännen till huvudsaklig del finansierar sjukhusvården
skattevägen. Regeringsrätten beslutade i mars 1974 upphäva ett beslut av ett
landsting, varigenom regler fastställts för uttagande av differentierade
avgifter för utförsäkrade patienter m. fl. i långtidssjukvård. Regeringsrätten
motiverade sitt beslut med att uttryckligt författningsstöd för differentiering
mellan patienter som omfattas av sjukförsäkringen och utförsäkrade
patienter saknades.

Här bör nämnas att genom en ändring i lagen (1956:2) om socialhjälp år
1971 bestämmelser infördes, varigenom kommunerna har möjlighet att ta ut
differentierade avgifter för vård i ålderdomshem.

I motionen 1977/78:555 av Ivan Svanström (c) framhålls att landstingskommunerna
har tvingats att starkt höja skatteuttagen men haft små
möjligheter att i någon utsträckning täcka sina utgifter genom reglering av
vårdavgifterna. Motionären vill därför att initiativ skall tas till sådan ändring
av gällande bestämmelser att differentierade sjukvårdsavgifter får tas ut av
landstingskommunerna.

Landstingen är sjukvårdshuvudmän och har i denna egenskap ansvaret för
att behovet av bl. a. sjukhusvård tillgodoses medan kommunerna skall
tillgodose behovet av institutionell vård på ålderdomshem för äldre personer i
de fall vårdbehovet har annan grund än sjukdom. Då det gäller att ta ställning

4 Riksdagen 1977/78. 12 sami. Nr 25

SoU 1977/78:25

till frågan om vem som skall anses ha vårdansvaret i det enskilda fallet kan
många gånger olika meningar råda, eftersom det kan vara svårt att avgöra om
det är sjukdom eller annan orsak som är huvudanledningen till ett vårdbehov
hos en äldre person. Självfallet är det av vikt att gällande avgiftsbestämmelser
har en sådan utformning att de inte inverkar styrande på vårdefterfrågan.
Man torde kunna utgå från att detta utgjorde ett av skälen till att
socialutredningen (S 1969:29) år 1975 erhöll regeringens uppdrag att utreda
frågan om avgiftsregler i sluten vård av s. k. utförsäkrade. Utredningen
redovisade i januari 1977 i delbetänkandet (Ds S 1977:2) Avgifter inom
långtidsvården sina överväganden i fråga om olika avgiftsalternativ inom
detta vårdområde. Utredningen angav vissa riktlinjer för differentierade
avgifter. I ovannämnda överenskommelse om vissa ersättningar från sjukförsäkringen
till sjukvårdshuvudmännen under åren 1978-1979, m. m. har
det förutsatts att frågan om ändrade avgiftsregler inom sjukvården för
utförsäkrade patienter skall prövas inom socialdepartementet efter samråd
med Landstingsförbundet på grundval av bl. a. det av socialutredningen
redovisade materialet och material som redovisats av Landstingsförbundet.
Beredningen av frågan pågår f. n. inom socialdepartementet. Med hänsyn
härtill är något riksdagens initiativ med anledning av motionen 1977/78:555
inte erforderligt.

Räll till tjänstledighet för värd av anhörig. I motionen 1977/78:442 av Gunnel
Jonäng (c) framhålls att den som vill för kortare eller längre tid vårda anhörig i
hemmet har små möjligheter att fä ledighet från sin anställning av ett sådant
skäl. Motionären begär därför att möjligheterna att införa en lagfäst rätt till
tjänstledighet för vård av anhörig skall utredas.

Ett övergripande utredningsarbete om hemsjukvården bedrivs f. n. i ett
utredningsprojekt om sjukvård i hemmet och social hemtjänst. Arbetet
bedrivs inom ramen för ett av socialstyrelsen. Svenska kommunförbundet,
Landstingsförbundet och sjukvårdens och socialvårdens planerings- och
rationaliseringsinstitut (Spri) inlett samarbete beträffande utredningar om
primärvård, äldreomsorger samt samverkan mellan landstingskommuner
och kommuner. Utredningsprojektet syftar till att ansvarsfördelningen
mellan huvudmännen för hemsjukvården och huvudmännen förden sociala
hemtjänsten skall klarläggas och till att förslag skall utarbetas om hur
huvudmännens insatser kan samordnas. Utredningsprojektet syftar också till
att samhällets möjligheter att stimulera och stödja insatser av anhöriga skall
belysas. Underlag för utredningsprojektet - vilket beräknas bli slutfört under
innevarande år - är ett utredningsarbete om hemsjukvårdens innehåll,
resursbehov och organisation som Spri och Landstingsförbundet utfört. I
redovisningen för detta utredningsarbete (Spri rapport 2/76) påpekades bl. a.
att hemsjukvården bör vara en del av den öppna vården och att ledningen bör
åvila allmänläkare eller distriktsläkare. Det påpekades vidare bl. a. att
vårdarna bör fl inskolning och att den ekonomiska ersättningen i princip bör
ha karaktär av lön eller arvode för utfört arbete.

SoU 1977/78:25

1 likhet med vad som skett i det i avsnittet om utbyggnad av långtidssjukvården
nämnda betänkandet om de äldre och hälso- och sjukvården vill
utskottet understryka angelägenheten av att ökade insatser görs för att
patienter inom sjukvården skall beredas möjligheter att kvarstanna i eller
återvända till den egna bostaden. Härigenom uppnås bl. a. en avlastning för
den institutionella långtidssjukvården. Med hänsyn till förutsättningarna för
ovannämnda utredningsprojekt om sjukvård i hemmet och social hemtjänst
kan konkreta förslag om hur hemsjukvården skall byggas ut och stimuleras
förväntas. Huruvida en utveckling av hemsjukvården skall stimuleras genom
att en rätt till tjänstledighet för vård av anhörig i hemmet skall införas, är det
emellertid enligt utskottets mening ännu för tidigt att ta ställning till. Enligt
utskottets mening bör man avvakta erfarenheterna av den rätt till ledighet för
ett likartat syfte, nämligen för vård av barn m. m., som infördes år 1976
genom lagen (1976:280) om rätt till föräldraledighet, och som genom den i
februari i år avlämnade propositionen 1977/78:104 med förslag till bl. a. en lag
om rätt till ledighet för vård av barn, m. m. - som skall ersätta 1976 års lag -föreslås utvidgad. Det förtjänar i detta sammanhang också nämnas att
socialförsäkringsutskottet senare kommer att behandla två motioner (1977/
78:290 och 1977/78:696) om ersättning för vård i hemmet av anhörig.

Utskottet anser på grund av det anförda att något riksdagens initiativ med
anledning av motionen 1977/78:442 inte bör tas. Motionen avstyrks således.

Åtgärder för att aktivera de äldre. I motionen 1977/78:1694 av Blenda
Littmarck (m) föreslås - för att tillvaron för pensionärer skall kunna göras så
meningsfull och positiv som möjligt - dels att ett samarbetsorgan skall
inrättas med uppgift att planera kurser och annan information som förberedelse
för pensioneringen, dels att en översyn av utbildningsmålsättning och
arbetsinnehåll för personal på alla nivåer inom äldrevården skall ske i syfte att
självständighet och ett så aktivt och därmed ett så innehållsrikt liv som
möjligt för de äldre främjas.

Den år 1974 tillkallade pensionärsundersökningen (S 1974:06)-som haft i
uppdrag att göra en kartläggning av de äldres situation i dagens samhälle,
vilken kan utgöra underlag förden framtida utformningen och inriktningen
av samhällets insatser i fråga om vård och service m. m. för de äldre - har i
dagarna redovisat huvudresultatet av sitt arbete i betänkandet (SOU 1977:98)
Pensionär 75 - en kartläggning med framtidsaspekter. I separata betänkanden
har pensionärsutredningen redovisat detaljerade uppgifter om förtids- och
ålderspensionärernas situation i form av diagram och tabeller (SOU 1977:99)
samt resultatet av en intervjuundersökning av pensionärernas levnadsförhållanden
(SOU 1977:100). 1 enlighet med direktiven för utredningsarbetet
har pensionärsundersökningen bl. a. belyst faktorer som kan medverka till att
underlätta övergången och anpassningen till livet som pensionär och till att de
äldres tillvaro får ett sådant innehåll att pensionstiden blir meningsfull och
positiv. Utredningen har bl. a. framhållit pensionärs- och andra organisatio -

SoU 1977/78:25

ners betydelse när det gäller att ge de äldre tillfälle till meningsfull aktivitet
och gemenskap. Även betydelsen av forsknings- och utvecklingsarbete för att
lösa problem beträffande omvårdnaden om de äldre har framhållits.

Med hänsyn till pensionärsundersökningens utredningsarbete och med
beaktande av att utredningen om vissa frågor rörande sjukvården för de äldre
tagit upp frågan om ökat medinflytande för patienterna inom äldrevården och
om utbildning för personalen inom detta område, vilka frågorenligt vad ovan
nämnts är föremål för ytterligare överväganden, är någon riksdagens åtgärd
med anledning av motionen 1977/78:1694 inte erforderlig.

Utskottet hemställer

1. beträffande utbyggnad av långtidssjukvården m. m. att riksdagen
avslår motionen 1977/78:372,

2. beträffande rekryteringen av personal till långtidssjukvården att
riksdagen avslår motionen 1977/78:374,

3. beträffande rätt till tjänstledighet för vård av anhörig att
riksdagen avslår motionen 1977/78:442,

4. beträffande differentierade sjukvårdsavgifter att riksdagen
avslår motionen 1977/78:555,

5. beträffande åtgärder för att aktivera de äldre att riksdagen avslår
motionen 1977/78:1694.

Ungdomsvård m. m

23. 11. Ungdomsvårdsskolorna: Driftkostnader. Regeringen har under
punkten I 1 (s. 183-185) föreslagit riksdagen att till Ungdomsvårdsskolorna:
Driftkostnader för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av
151 391 000 kr.

Utskottet

Utbyggnaden av den öppna vården har medfört att ungdomsvårdsskoleorganisationen
har kunnat minskas under senare år. Utskottet har inte något
att erinra mot att en utskrivningsavdelning läggs ner nästa budgetår.

Inte heller i övrigt har utskottet något att erinra mot regeringens
förslag.

Utskottet hemställer

att riksdagen till Ungdomsvårdsskolorna: Driftkostnader för budgetåret
1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 151 391 000 kr.

24. I 2. Ungdomsvårdsskolorna: Engångsanskaffning av inventarier m. m.
I 3. Ungdomsvårdsskolorna: Personalutbildning. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkterna I 2 och I 3 (s. 185-187) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar

1. till Ungdomsvårdsskolorna: Engångsanskaffning av inventarier
m. m. ett reservationsanslag av 785 000 kr.,

SoU 1977/78:25

2. till Ungdomsvårdsskolorna: Personalutbildning ett reservationsanslag
av 1 215 000 kr.

25. 15. Ersättningar till kommunerna enligt socialhjälps- och barnavårdslagarna
m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten I 5
(s. 188 och 189) och hemställer

att riksdagen till Ersättningar lill kommunerna enligt socialhjälps- och
barnavärdslagarna m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett
förslagsanslag av 105 000 000 kr.

Nykterhetsvård m. m.

26. J 1. Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Driftkostnader.

J 2. Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Utrustning m. m.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna J 1 och J 2
(s. 194-196) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar

1. till Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Driftkostnader
ett förslagsanslag av 42 034 000 kr.,

2. till Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Utrustning
m. m. ett reservationsanslag av 1 000 kr.

27. J 4. Bidrag till driften av vårdanstalter och inackorderingshem m. m.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten J 4 (s. 198-201) och
hemställer

att riksdagen

1. godkänner de i propositionen förordade ändringarna i grunderna
för bidrag till driftkostnader vid vårdanstalter för alkoholmissbrukare
m. m.,

2. till Bidrag till driften av vårdanstalter och inackorderingshem
m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av
191 000 000 kr.

28. J 5. Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder m. m. Regeringen har
under Punkten J 5 (s. 201-204) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
kommunala nykterhetsnämnder m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett
förslagsanslag av 176 700 000 kr.

Motioner

1 motionen 1977/78:241 av Bengt Gustavsson (s) hemställs att riksdagen
beslutarge regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av rätt till
social jourservice.

SoU 1977/78:25

I motionen 1977/78:1510 av Jörn Svensson m. fl. (vpk) hemställs att
riksdagen beslutar om nya riktlinjer förbehandlingen av de alkoholberoendes
samhälleliga situation innebärande

1. avskaffande av tvång och repression mot alkoholproblematiker samt
förbud mot registrering,

2. erkännande av kampen mot alkoholberoendet som en social och politisk
kamp mot samhällets utstötning av människor,

3. demokratiskt inriktade behandlingsformer, som möjliggör en aktiv
kamp för personlig och social frigörelse och som baseras på omfattande
självstyrelse,

4. behandlingsmetoder som utvecklar självansvaret och som kopplas till
ett socialt och politiskt medvetande med samhällskritisk inriktning,

5. en utbyggnad av 50 000 platser i demokratiskt inriktade behandlingskollektiv
fram till 1983,

6. de nuvarande auktoritära nykterhetspolitiska arbetsformernas ersättande
med en aktiv uppsökande veksamhet, ledd från behandlingskollektiven
själva och syftande till att skapa kontakt med den breda mängden
alkoholproblematiker.

Utskottet

Under anslaget beräknas 5,7 milj. kr. för försöksverksamhet med tillnyktringsenheter,
dvs. samordnat medicinskt och socialt omhändertagande av
berusade personer. Av den redovisning för försöksverksamheten som
lämnades riksdagen i propositionen 1977/78:25 med förslag om tilläggsbudget
I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 (s. 17-19) framgick att denna
inte planerades omfatta Stockholmsområdet. Det nu beräknade beloppet för
försöksverksamheten innefattar inte heller något stöd till sådan verksamhet i
detta område.

Utskottet behandlade i samband med propositionen 1977/78:25 flera
motionsyrkanden om att försöksverksamheten med tillnyktringsenheter
skulle utsträckas till att omfatta även Stockholmsområdet. Utskottet uttalade
i betänkandet SoU 1977/78:19 bl. a. följande.

Vad avser den i motionsyrkandena upptagna frågan om att en försöksverksamhet
med tillnyktringsenhet skall förläggas till Stockholmsområdet
har utskottet inhämtat att företrädare för socialdepartementet och bl. a.
Stockholms läns landsting nyligen haft överläggningar i frågan och att
överläggningarna resulterat i att det bildats en arbetsgrupp för det fortsatta
arbetet. Utskottet anser att det finns starka skäl som talar för ett tillgodoseende
av motionärernas önskemål. Då, såvitt utskottet kan bedöma, förutsättningar
nu föreligger för ett positivt resultat i frågan, erfordras enligt
utskottets mening inte något riksdagens initiativ med anledning av motionerna.
Kostnaderna för ytterligare en tillnyktringsenhet kan i nuläget inte
beräknas, eftersom dessa är beroende av bl. a. de fortsatta överläggningarna
rörande en utvidgad försöksverksamhet. Med hänsyn härtill bör det aktuella

SoU 1977/78:25

förslagsanslaget få överskridas om det behövs för att en försöksverksamhet i
enlighet med det anförda skall kunna komma till stånd.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om vad utskottet sålunda uttalat.
Utskottet förutsätter att den arbetsgrupp som nu behandlar utformningen av
en verksamhet med tillnyktringsenhet i Stockholmsområdet bedriver sitt
arbete med skyndsamhet.

Bengt Gutavsson(s)anför i motionen 1977/78:241 att i ett välfärdssamhälle
medborgarna bör ha rätt till socialt stöd då sådant erfordras. Motionären
framhåller att polisiära ingripanden ofta motiverar sociala jourresurser och att
erfarenheten har visat att det i stort sett saknas de sociala resurser som behövs
för att tillämpningen av lagen om omhändertagande av berusade personer
(LOB) skall motsvara intentionerna. Behovet av social jour varierar inom
olika kommuner men det framstår enligt motionären generellt som ett
angeläget krav att sociala resurser ställs till förfogande i sådan omfattning att
det blir möjligt att vidta de sociala åtgärder som situationen i det enskilda
fallet kan anses ge anledning till.

I budgetpropositionen (bil. 8 s. 193) lämnas en redovisning för den
försöksverksamhet med social jour i vissa kommuner som upphörde med
utgången av år 1976. Det uppges att i de flesta av de 21 kommuner som deltog
i försöken den sociala jourverksamheten fortsättningsvis har inordnats i
kommunernas reguljära verksamhet. Frågan om social jour behandlas även
av socialutredningen i dess slutbetänkande (SOU 1977:40) Socialtjänst och
socialförsäkringstillägg. Enligt utredningen är det synnerligen angeläget att
behovet av en allmän social jour tillgodoses på ett tillfredsställande sätt i
kommunerna och utredningen understryker starkt nödvändigheten av att
frågan bringas till sin lösning (betänkandet s. 107). I betänkandet föreslås att
det i 10 § andra stycket socialtjänstlagen skall anges att socialnämnden bör
tillhandahålla sociala tjänster genom rådgivningsbyråer, sociala servicecentraler,
social jour eller annan därmed jämförlig verksamhet. Socialutredningens
betänkande har remissbehandlats.

Eftersom frågan om social jourservice uppmärksammats under det
utredningsarbete, vars resultat kommer att ligga till grund förden kommande
socialvårdsreformen är enligt utskottets mening någon riksdagens åtgärd
med anledning av motionen 1977/78:241 inte erforderlig.

I motionen 1977/78:1510 av Jörn Svensson m. fl. (vpk) hemställer
motionärerna att riksdagen beslutar om nya riktlinjer för behandlingen av
alkoholmissbrukare enligt vad som närmare utvecklas i motionen. Motionärerna
vill bl. a. att tvång och repression mot alkoholproblematiker skall
avskaffas och att under de närmaste fem åren minst 50000 vårdplatser i
demokratiskt inriktade behandlingskollektiv skall byggas ut.

Förslag om nya riktlinjer för den framtida vården av missbrukare av
berondeframkallande medel har lagts fram av socialutredningen såväl i
principbetänkandet (SOU 1974:39) Socialvården - Mål och medel som i det
ovan nämnda slutbetänkandet (SOU 1977:40) Socialtjänst och socialförsäk -

SoU 1977/78:25

ringstillägg. Utredningens förslag innebär förändringar beträffande både
vårdmetodik och behandlingsformer. Den i sammanhanget mest kontroversiella
frågan, som rör vård utan den enskildes samtycke av vuxna missbrukare,
behandlas f. n. av en särskild arbetsgrupp inom regeringskansliet.
Gruppen beräknar avsluta sitt arbete under våren 1978 (budgetprop. bil. 8
s. 180).

Parallellt med socialutredningens arbete har under senare år ett relativt
omfattande utvecklingsarbete bedrivits inom socialvårdsområdet i linje med
intentionerna i utredningens principbetänkande. Så har t. ex. de genomgripande
förändringar som förestår inom institutionsvården föranlett betydande
utvecklingsarbete och försöksverksamhet. Utvecklingsarbetet bedrivs i
första hand genom det s. k. Skåneprojektet och socialstyrelsens institutionsutredning.
Ett omfattande kartläggningsarbete har dessutom genomförts av
Nykterhetsvårdens strukturgrupp (NyS).

För att samordna den mångfald av olika projekt som pågår inom
socialstyrelsen arbetar sedan några år tillbaka inom socialstyrelsen den s. k.
SOA-utredningen, Socialt arbete - Innehåll och form. Utredningen, vars
verksamhet finansieras av medel som fördelas efter förslag av delegationen
för social forskning, beräknas avsluta sitt arbete omkring halvårsskiftet nästa
år.

Beträffande NyS-projektet, som har särskild aktualitet i detta sammanhang,
kan nämnas följande. Den kartläggning av nykterhetsvården som
under åren 1972-1975 genomförts av NyS-projektet kommer att inom kort
publiceras i en slutrapport, ”Vården av alkoholmissbrukare - problem och
möjligheter”. Denna kommer att innehålla bl. a. en omfattande intervju- och
enkätundersökning av personer som är praktiskt verksamma inom olika delar
av vårdområdet. Med utgångspunkt i slutrapporten förbereds f. n. en
omfattande studie- och informationsverksamhet bland berörd vårdpersonal
av en arbetsgrupp med företrädare för socialstyrelsen, Svenska kommunförbundet,
Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO/SR.

Med hänsyn till det omfattande arbete som pågår inom såväl socialdepartementet
som socialstyrelsen inför den kommande socialvårdsreformen och
då frågan om vården av vuxna alkoholmissbrukare utgör en viktig del i
arbetet anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att vidta någon
åtgärd med anledning av motionen 1977/78:1510.

Medelsberäkningen föranleder inte någon erinran från utskottets sida.
Utskottet vill i anslutning härtill nämna att medelsberäkningen då det gäller
narkomanvården och viss försöksverksamhet med nytillkommande alkoholpolikliniker
är preliminär och att regeringen i den i dagarna framlagda
propositionen 1977/78:105 om åtgärder mot narkotikamissbruk hemställt att
riksdagen anvisar ytterligare medel under förevarande anslag. Motsvarande
gäller anslaget J 4. Propositionen kommer att behandlas senare under
riksmötet.

SoU 1977/78:25

Utskottet hemställer

1. beträffande social jour att riksdagen avslår motionen 1977/
78:241,

2. beträffande behandlingen av alkoholmissbrukare att riksdagen
avslår motionen 1977/78:1510,

3. att riksdagen till Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder m. m.
för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 176 700 000
kr.

29. J 6. Utbildning och samverkan inom nykterhetsvården. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkten J 6 (s. 204 och 205) och
hemställer

att riksdagen till Utbildning och samverkan inom nykterhetsvården för
budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 850 000
kr.

30. J 8. Upplysning och information på alkoholområdet. Regeringen har
under punkten J 8 (s. 205 och 206) föreslagit riksdagen att till Upplysning och
information på alkoholområdet för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag
av 9 000 000 kr.

Motioner

I motionen 1977/78:255 av Eric Enlund (fp) hemställs att riksdagen ger
regeringen till känna vad som anförts i motionen angående alkoholinformationén.

1 motionen 1977/78:444 av Åke Wictorsson m. fl. (s) hemställs att
riksdagen hos regeringen anhåller om förslag om särskilt stöd för nöjesverksamhet
i alkoholfri miljö.

1 motionen 1977/78:723 av Alf Wennerfors (m) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär förslag som syftar till att principen om de s. k. SÅS-pengarna
på skolområdet även tillämpas när det gäller särskilda åtgärder mot alkoholmissbruk
bland ungdomar.

1 motionen 1977/78:1513 av Per Unckel (m) hemställs att riksdagen
anhåller om att regeringen försöksvis medger statens ungdomsråd rätt att
fördela rådets del av anslaget enligt propositionen 1977/78, bilaga 8, J 8, i
överensstämmelse med vad som framförts i motionen.

Utskottet

1 propositionen 1976/77:108 om alkoholpolitiken, som behandlades av
riksdagen förra våren (SkU 1976/77:40, rskr 1976/77:231), ägnades stort
utrymme åt frågan om information i alkoholfrågan. Den i propositionen

SoU 1977/78:25

föreslagna och av riksdagen antagna målsättningen för informationen
överensstämmer med de riktlinjer som riksdagen ställde upp år 1972 (SkU
1972:130, rskr 1972:24) för statens ungdomsråd beträffande fördelningen av
medel till olika organisationers informationsverksamhet om alkohol- och
narkotikaproblem. Detta innebär att informationen skall sätta in missbruksproblemen
i deras sociala sammanhang och vidga medvetenheten om att
människors sociala svårigheter måste mötas med öppenhet och vilja till
solidariska insatser. Vidare skall informationen medverka till sådan förändring
i synen på dem som skadats genom missbruk att deras delaktighet i den
samhälleliga gemenskapen tryggas.

Utöver dessa målsättningar framhölls dessutom i propositionen att
informationen bör understryka den fara för skador som ligger i bruket av
alkohol och, särskilt då det gäller upplysningen till ungdomen, ge kunskap
om alkoholens verkningar från fysiologiska och psykologiska synpunkter.
Informationen bör vidare betona vikten av helnykterhet under uppväxttiden,
i trafiken och i arbetslivet samt ge upplysning om alkohollagstiftningen.

Samhällsansvaret för bl. a. informationsfrågorna har genom förra årets
riksdagsbeslut anförtrotts socialstyrelsens nämnd för alkoholfrågor, som
började sin verksamhet den 1 januari i år. 1 nämnden ingår en företrädare för
vardera LO, TCO, SACO/SR, SAF, Sveriges riksidrottsförbund, Folkbildningsförbundet,
Svenska kommunförbundet och samarbetsgruppen KALV,
vari ingår representanter för organisationer som företräder de alkoholskadades
intressen, samt två företrädare för Landstingsförbundet, statens
ungdomsråd och tre företrädare för Nykterhetsrörelsens landsförbund (i
vilket DKSN ingår). Nämnden har till uppgift bl. a. att ta intiativ till åtgärder
med alkoholpolitisk anknytning, att fördela medel som ställs till socialstyrelsens
disposition för information i alkoholfrågor och för fritidsaktiviteter
med alkoholpolitisk anknytning.

Alkoholinformationens inriktning och innehåll tas upp i motionen 1977/
78:255 av Eric Enlund (fp). Motionären framhåller bl. a. att utgångspunkten
för informationen bör vara vår kunskap om att det finns ett direkt samband
mellan totalkonsumtion och alkoholskador, att alkoholen står i särklass som
lätt idéntifierad skadefaktor och att balansen mellan vårdbehov och vårdresurser
påverkas mycket negativt av alkoholkonsumtionen. Huvudmålet för
informationen bör enligt motionären vara att alkoholtraditionernas sociala
tryck avskaffas och att det traditionella bruket av alkohol begränsas.

Motionären anförde i huvudsak liknande synpunkter i en motion som
behandlades i samband med propositionen om alkoholpolitiken. Såväl
skatteutskottet som socialutskottet (se SkU 1976/77:40 s. 76 och SoU 1976/
77:4 y s. 6) underströk därvid betydelsen av att informationen inriktas på att
förändra och begränsa det traditionella bruket av alkohol. Socialutskottet
förutsatte vidare att vad som i motionen anförts beträffande alkoholens roll i
sällskapslivet, vid högtider och representation skulle komma att uppmärksammas
av socialstyrelsen och organisationerna i deras informationsarbete.

SoU 1977/78:25

Utskottet anser i likhet med motionären att utformningen av informationen
i alkoholfrågan har en avgörande betydelse för våra möjligheter att
begränsa alkoholkonsumtionen och komma till rätta med alkoholmissbruket.
» Utskottet har samma positiva grundinställning till motionärens
synpunkter som utskottet tidigare givit uttryck för och förutsätter att dessa
synpunkter kommer att beaktas av nämnden för alkoholfrågor i dess fortsatta
verksamhet. Motionen 1977/78:255 får därmed anses besvarad.

I en partimotion av socialdemokraterna med anledning av alkoholpropositionen
tog motionärerna upp frågan om stöd till nöjesverksamhet i
alkoholfri miljö och förordade att man skulle genomföra ett försöks- och
utvecklingsarbete i detta avseende. Socialutskottet anförde i sitt yttrande över
propositionen till vilket skatteutskottet anslöt sig bl. a. följande (SoU 1976/
77:4 y s. 8).

Som framhålls i propositionen är det naturligt att aktivitetsstödet i första
hand används för aktiviteter bland ungdom, och utskottet anser att stora
ansträngningar bör göras för att ge ungdomen meningsfull fritidsverksamhet
i alkoholfria miljöer. Beträffande den närmare utformningen av verksamheten
bör det ankomma på socialstyrelsen att inom ramen för anvisade medel
ta ställning till prioriteringen mellan olika projekt. Det av motionärerna
föreslagna projektet för försök med ungdomsdans m. m. i lokaler utan
alkoholservering bör lämpligen prövas i detta sammanhang.

I motionen 1977/78:444 av Åke Wictorsson m. fl. (s) tar motionärerna ånyo
upp frågan om särskilt stöd för nöjesverksamhet i alkoholfri miljö. Motionärerna
anför att den ungdomsdans som arrangeras i folkliga samlingslokaler
och vars arrangörer ofta är föreningslivets organisationer i minskad grad har
kunnat konkurrera med restaurangdansen. Det gångna årets erfarenheter
bl. a. i samband med tillstånd till utskänkning av alkohol på skilda
restauranger har enligt motionärerna givit vid handen att frågan bör tas upp
till förnyad prövning.

Utskottet, som ånyo vill understryka värdet av att man prövar olika vägar
att ge ungdomen alkoholfria fritidsmiljöer, anser med hänvisning till vad
utskottet tidigare uttalat att den av motionärerna aktualiserade frågan bör
prövas av nämnden för alkoholfrågor. Enligt vad utskottet inhämtat kommer
nämnden att under våren inbjuda organisationer och kommuner att ansöka
om medel till försöksverksamhet med vissa fritidssysselsättningar och med
nöjesverksamhet i lokaler där alkoholservering inte förekommer. Med
ledning av ansökningarna kommer därefter nämnden att fördela medel till
olika projekt. Utskottet förutsätter att vid fördelningen behovet av att stödja
alternativ till kommersiella nöjesarrangemang med alkoholservering
kommer att beaktas. Med hänsyn till det anförda anser utskottet att motionen
1977/78:444 inte påkallar något riksdagens initiativ.

Även i motionen 1977/78:723 av Alf Wennerfors(m)efterlyser motionären
åtgärder som inriktas speciellt på att förebygga alkoholmissbruk bland
ungdom. Motionären framhåller att rena informationsåtgärder bör kombineras
med åtgärder för att skaffa både meningsfullt arbete och engagerande

SoU 1977/78:25

fritidssysselsättning åt ungdomar i riskzonen. Man bör, anser motionären, på
samma sätt som vad gäller de s. k. SÅS-pengarna på skolområdet omgående
ställa medel till förfogande för särskilda åtgärder mot alkoholmissbruk bland
ungdomar. Dessa medel bör enligt motionären vara behovsinriktade och
lämpligen fördelas av socialstyrelsen direkt till kommunerna.

Utskottet vill erinra om att skyldigheten att sätta in åtgärder av det slag som
motionären förordar i första hand är en primärkommunal uppgift. Härutöver
bör emellertid framhållas följande. Det ligger även inom ramen för de
uppgifter som ankommer på nämnden för alkoholfrågor att överväga vilka
åtgärder av förebyggande natur mot alkoholmissbruk som samhället bör satsa
på. Som tidigare anförts kommer kommunerna att under våren kunna ansöka
om medel till olika typer av försöksverksamhet med fritidsaktiviteter.
Utskottet anser med hänsyn till det anförda att det inte är påkallat med någon
riksdagens åtgärd med anledning av motionen 1977/78:723.

Sedan år 1972 är statens ungdomsråd huvudman för ett statligt anslag för
upplysnings- och informationsverksamhet om alkohol- och narkotikaproblem.
Rådet har att i samråd med socialstyrelsens nämnd för hälsoupplysning
fördela huvuddelen av anslaget till verksamhet i riksomfattande organisationer.
Vid sex olika tillfällen (juni 1972, december 1972, juni 1974, juni 1975,
oktober 1976 och oktober 1977) har 17,2 milj. kr. fördelats till olika
organisationer. Totalt har 272 ansökningar/projekt behandlats till ett
sammanlagt belopp om ca 56 milj. kr. I budgetpropositionen föreslås att för
nästa budgetår riksdagen under förevarande anslag gemensamt anvisar
medel som får disponeras av ungdomsrådet för information av här redovisat
slag och av socialstyrelsen för riksomfattande informationskampanjer och
kompletterande informationsåtgärder om alkohol och andra missbruksmedel.
Motsvarande anslag benämns f. n. Upplysning i alkoholfrågor m. m.
samt Informationsåtgärder på alkoholområdet.

1 motionen 1977/78:1513 tar Per Unckel (m) upp frågan om de principer
efter vilka ungdomsrådet skall fördela medel som anslås under förevarande
anslag.

Motionären förespråkar att bidragsgivningen i stället för att vara projektinriktad
försöksvis bör vara generell. Större rättvisa olika organisationer
emellan skulle enligt motionären kunna uppnås om upplysningsbidraget
utgår i proportion till det verksamhetsstöd som organisationerna får från
andra av rådets anslag. Innan denna fördelning görs bör en särskild summa
undantas för ett förstärkt stöd till organisationer med alkohol- och narkotikaupplysning
som huvudsakligt verksamhetsområde.

Utskottet har ovan (s. 58) redovisat den av riksdagen antagna målsättningen
för statens ungdomsråds verksamhet i här aktuellt avseende.
Målsättningen innebär att informationen bör riktas in på bakomliggande
omständigheter som skapar missbruk av berondeframkallande medel och
främja en hjälpande inställning till missbrukarna. Det är vidare angeläget att
informationen får sådan utformning att den bidrar till ökad debatt och

SoU 1977/78:25

opinionsbildning kring de framtida åtgärderna mot missbruk. Frågan om
projektinriktade bidrag eller allmänna bidrag har enligt vad utskottet erfarit
diskuterats vid en konferens som rådet anordnade den 18 januari i år för de
organisationer som erhållit bidrag de senaste budgetåren. De närvarande
organisationerna, som var de största bidragstagarna och utgjorde ca 75 % av
samtliga inbjudna organisationer, var med något undantag eniga om att
nuvarande fördelningsprinciper ger de bästa resultaten och bör bibehållas.

Utskottet vill framhålla att det naturligtvis är angeläget att de fördelningsprinciper
som statens ungdomsråd tillämpar är så invändningsfria som
möjligt. Det ligger dock i sakens natur att det kan finnas olika åsikter om hur
fördelningen bör ske. Mot bakgrund bl. a. av vad som framkommit vid den
angivna konferensen är utskottet inte berett att förorda en omprövning av de
principer som riksdagen tidigare fastställt för hur de här avsedda medlen skall
fördelas. Motionen 1977/78:1513 bör därför inte föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Utskottet har inte något att erinra mot den föreslagna medelsanvisningen.

Utskottet hemställer

1. beträffande information i alkoholfrågan att riksdagen avslår
motionen 1977/78:255,

2. beträffande särskilt stöd för nöjesverksamhet i alkoholfri miljö
att riksdagen avslår motionen 1977/78:444,

3. beträffande särskilda åtgärder mot alkoholmissbruk bland
ungdomar att riksdagen avslår motionen 1977/78:723,

4. beträffande statens ungdomsråds fördelningsprinciper för viss
del av förevarande anslag att riksdagen avslår motionen 1977/
78:1513,

5. att riksdagen till Upplysning och information på alkoholområdet
för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av
9 000 000 kr.

31. J 9. Uppdragsforskning i alkoholfrågan. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten J 9 (s. 206 och 207) och hemställer

att riksdagen till Uppdragsforskning i alkoholfrågan för budgetåret
1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 250 000 kr.

Vissa åtgärder för handikappade

32. Kl. Kostnader för viss utbildning av handikappade. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten K 1 (s. 210-213) och hemställer

att riksdagen till Kostnader för viss utbildning av handikappade för
budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 13 350 000
kr.

SoU 1977/78:25

33. K 2. Bidrag till anordnande av vissa institutioner för psykiskt utvecklingsstörda.
Regeringen har under punkten K 2 (s. 213) föreslagit riksdagen
att till Bidrag till anordnande av vissa institutioner för psykiskt utvecklingsstörda
för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 11 000 000
kr.

Motioner

I motionen 1977/78:371 av Yngve Nyquist m. fl. (s) hemställs att riksdagen
hos regeringen anhåller om att klara bestämmelser skapas för huvudmannaskap
och vård av autistiska barn.

I motionen 1977/78:1092 av Ove Karlsson m. fl. (s) hemställs att riksdagen
beslutar att hos regeringen anhålla att omsorgskommittén får i uppdrag att
utreda behovet av korttidshem för psykiskt utvecklingsstörda barn.

Utskottet

Riksdagen begärde hösten 1976 en allsidig utredning angående omsorgerna
om de psykotiska barnen, såväl om dem som undervisas i särskolan som
övriga (SoU 1976/77:8, rskr 1976/77:9).

I augusti 1977 tillsattes efter regeringens bemyndigande omsorgskommittén
(S 1977:12). Kommittén har i uppdrag att utreda frågorna om
omsorgerna för psykiskt utvecklingsstörda, psykotiska (autistiska) barn och
flerhandikappade. I direktiven för kommittén anges att den väsentligaste
utgångspunkten för kommitténs arbete är att samhällets insatser skall syfta
till att handikappade skall kunna delta i all verksamhet som andra.
Beträffande de psykotiska barnen uttalas bl. a. att det är uppenbart att de i dag
inte får tillräckliga omsorger. Detta synes bero, anförs det, på osäkerhet både
om handikappets orsaker och om barnets vård, behandling och undervisning.

Med hänsyn till det anförda och till vad direktiven i övrigt innehåller är det
uppenbart att det är en central uppgift för kommittén att överväga huvudmannaskapsfrågan
för omsorgerna om de psykotiska barnen.

Utskottet anser under hänvisning till det anförda att någon riksdagens
åtgärd inte är erforderlig med anledning av motionen 1977/78:371 av Yngve
Nyquist m. fl. (s), vari hemställs om klara bestämmelser rörande huvudmannaskapet
och vård av autistiska barn.

Ove Karlsson m. fl. (s) hemställer i motionen 1977/78:1092 att omsorgskommittén
skall få i uppdrag att utreda behovet av korttidshem för psykiskt
utvecklingsstörda barn.

Strävan efter integrering och normalisering inom omsorgsverksamheten
innebär en fortgående avveckling av institutionsvården. Som motionärerna
framhåller måste i samband därmed olika typer av stödåtgärder tillskapas för
föräldrarna till de psykiskt utvecklingsstörda barnen. Det ligger inom ramen

SoU 1977/78:25

för omsorgskommitténs uppdrag att utreda formerna för dessa stödåtgärder,
och enligt vad utskottet inhämtat har kommittén redan påbörjat sitt arbete i
detta avseende. Inte heller motionen 1977/78:1092 bör därför föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Utskottet har inte något att erinra mot den föreslagna medelsanvisningen.

Utskottet hemställer

1. beträffande huvudmannaskap och vård av autistiska barn
att riksdagen avslår motionen 1977/78:371,

2. beträffande korttidshem för psykiskt utvecklingsstörda barn
att riksdagen avslår motionen 1977/78:1092,

3. att riksdagen till Bidrag till anordnande av vissa institutioner för
psykiskt utvecklingsstörda för budgetåret 1978/79 anvisar ett
reservationsanslag av 11 000 000 kr.

34. K 3. Bidrag till driften av särskolor m. m. K 4. Bidrag till handikapporganisationer.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna K 3
och K 4 (s. 213-216) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar

1. till Bidrag till driften av särskolor m. m. ett förslagsanslag av
277 000 000 kr.,

2. till Bidrag till handikapporganisationer ett reservationsanslag av
18 800 000 kr.

35. K 5. Kostnader för viss verksamhet för synskadade. Regeringen har
under punkten K 5 (s. 216-218) föreslagit riksdagen att till Kostnader för viss
verksamhet för synskadade för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag
av 7 384 000 kr.

Motioner

I motionen 1977/78:716 av Göran Karlsson m. fl. (s) hemställs att
riksdagen beslutar att till Kostnader för viss verksamhet för synskadade för
budgetåret 1978/79 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med
262 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 7 646 000 kr., varvid anslagsposten 5.
Tidningsutgivning inom FSDB skall utgå med 642 000 kr.

I motionen 1977/78:1136 av Karl-Erik Svartberg m. fl. (s) hemställs att
riksdagen beslutar att hos regeringen begära en kartläggning av de synskadades
behov av samhällsinformation samt förslag om hur behovet skall
tillgodoses.

I motionen 1977/78:1500 av Ingegärd Fraenkel (fp) och Elver Jonsson (fp)
hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag till lösning av en bättre
samhällsinformation till flerhandikappade.

SoU 1977/78:25

Utskottet

Föreningen Sveriges Dövblinda (FSDB) har hemställt om bidrag för sin
tidningsutgivning med 642 OOO kr. Av beloppet beräknas 446 000 kr. för
veckotidningen Nuet för dövblinda, 22 000 kr. för utgivning av samma
tidning på talband och 173 000 kr. för en planerad nyhetstidning om fyra sidor
i punktskrift med upplaga även i förstorad stil fyra dagar i veckan.
Omsorgskommittén har i yttrande tillstyrkt FSDB:s framställning.

Under anslaget Täckning av kostnader för viss tidningsutgivning för
synskadade och dövblinda har för innevarande budgetår förts upp 1,2 milj. kr.
Av de anvisade medlen disponeras 200 000 kr. av FSDB. För nästa budgetår
föreslås i budgetpropositionen en ökning av medelsanvisningen till
föreningen till 380 000 kr. Dessa medel bör anvisas under förevarande
anslag.

I motionen 1977/78:716 yrkar Göran Karlsson m. fl. (s) att FSDB skall få
det begärda beloppet 642 000 kr. Motionärerna framhåller att FSDB:s
tidningsutgivning är den enda nyhetsförmedling som dövblinda har tillgång
till och att det är angeläget att det planerade projektet med nyhetstidningen
kan realiseras. Även i motionen 1977/78:1500 av Ingegärd Fraenkel (fp) och
Elver Jonsson (fp) - vilken behandlas närmare i följande avsnitt - framställs
ett yrkande som bl. a. syftar till en utgivning a v talband för dövblinda som har
vissa hörselrester.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är angeläget att de
dövblinda får tillgång till samhällsinformation genom särskild tidningsutgivning.
På förslag av handikapputredningen i betänkandet (SOU 1976:20)
Kultur åt alla har också FSDB i och med innevarande budgetår börjat få
statligt stöd för sådan verksamhet. Som framgår av den ovan lämnade
redovisningen har regeringen föreslagit att stödet skall nära nog fördubblas
under nästa budgetår. Vid sina överväganden har utskottet funnit att det är så
angeläget att den handikappgrupp, som berörs i motionerna, får vidgade
möjligheter till samhällsinformation att FSDB bör få ett belopp från
förevarande anslag som uppgår till 580 000 kr., vilket innebären uppräkning i
förhållande till regeringens förslag med 200 000 kr. Medelsanvisningen under
anslaget bör ökas i motsvarande mån. Genom att FSDB får bidrag av nämnda
storlek bör det bli möjligt för föreningen att ge ut såväl tidningen Nuet på
talband som den planerade nyhetstidningen i en omfattning som i huvudsak
tillgodoser föreningens önskemål.

Även i motionen 1977/78:1136 av Karl-Erik Svartberg m. fl. (s)och i den
ovan delvis behandlade motionen 1977/78:1500 tar motionärerna upp frågan
om samhällsinformation till synskadade och dövblinda.

I motionen 1977/78:1500 framhåller motionärerna att även dövblinda, som
inte nås av tidningen Nuet, bör ges möjligheter till samhällsinformation.

1 motionen 1977/78:1136 menar motionärerna att det behövs en kartläggning
av de synskadades behov av samhällsinformation och förslag om hur
behovet skall tillgodoses. Motionärerna framhåller att det finns i Sverige ca

Soll 1977/78:25

25 000 personer med känt synhandikapp. Undersökningar visar dock att det
verkliga antalet människor med synhandikapp är betydligt större och att det
största antalet synskadade personer finns i åldrarna över 65 år. Motionärerna
anför att beträffande informationen de synskadade är en i allra högsta grad
eftersatt grupp. Om man bortser från lokala taltidningar på kassettband och
s. k. ersättningstidningar, finns det endast ett fåtal taltidningar med samhällsinformativt
innehåll. Motionärerna anser att de synskadade bör kunna delta i
samhällsdebatten på samma villkor som övriga medborgare. Även andra
handikappade, t. ex. rörelsehindrade, vissa grupper av psykiskt utvecklingsstörda
och personer med afasi, kan enligt motionärerna räknas till
målgruppen för föreslagna åtgärder.

Frågan om samhällsinformation till handikappade har belysts av handikapputredningen
i betänkandet (SOU 1976:20) Kultur åt alla, som ger en bild
av det stora behov som föreligger i detta avseende. Beträffande den
utrednings-och försöksverksamhet m. m. som pågår på området kan nämnas
följande.

Statens handikappråd driver i samarbete med nämnden för samhällsinformation
och Linköpings kommun sedan år 1975 ett projekt i Linköping om
informationsinsatser till synskadade, döva och psykiskt utvecklingsstörda.
Syftet med projektet är att genom samordnade insatser allmänheten skall ges
en bred och lättillgänglig information om samhällets utbud av förmåner och
tjänster samt att ge vissa grupper särskild information i anslutning till en ny
eller besvärande livssituation. Projektet avses pågå under år 1978.

I propositionen 1976/77:87 om insatser för handikappades kulturella
verksamhet uppgavs att Synskadades Riksförbund (SRF) ämnade begära
medel ur allmänna arvsfonden för försöksverksamhet med särskilt lättläst
text i dagstidningar och med utgivning av en dagstidning i talkassettform.
Enligt vad utskottet erfarit kommer denna försöksverksamhet att påbörjas
under våren. I detta sammanhang kan nämnas att tidningen Kronobergaren i
Växjö nyligen börjat en försöksverksamhet med utgivning av tidningen i
kassettform och att erfarenheterna hittills varit mycket positiva.

Frågan om förbättrad samhällsinformation till synskadade och andra
handikappade behandlas även av en utredning inom statens kulturråd som
har till uppgift att göra en översyn av det statliga stödet till länsbibliotek och
lånecentralsverksamhet. Utredningen kommer att redovisa sitt arbete under
april månad.

Omsorgskommittén, som övertagit handikapputredningens uppdrag
beträffande flerhandikappade, ämnar enligt vad utskottet inhämtat under
våren anordna en serie konferenser för flerhandikappade för att dessa själva
skall kunna föra fram förslag till olika åtgärder för att förbättra sin situation.
Det kan förutsättas att frågan om handikappades möjligheter att ta del av det
allmänna informationsutbudet kommer att tas upp vid dessa överläggningar.

Beträffande frågan om Sveriges Radios åtgärder för att göra programmen

5 Riksdagen 1977/78. 12 sami. Nr 25

SoU 1977/78:25

mer lättillgängliga för handikappade kan erinras om att radioutredningen i sitt
betänkande (SOU 1977:19) Radio och TV 1978-85 föreslagit att i avtalet
mellan svenska staten, Sveriges Radio AB och Sveriges lokalradio angående
bolagens programverksamhet bolagen skall ta särskild hänsyn till hörselhandikappade,
synskadade samt språkliga och etniska minoriteter (13 §). Sedan
betänkandet remissbehandlats har regeringen i dagarna lagt fram propositionen
1977/78:91 om radions och televisionens fortsatta verksamhet
m. m.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det finns ett stort behov av
att förbättra möjligheterna för synskadade och dövblinda att få del av
samhällsinformation. Utskottet anser dock med hänsyn till den ovan
lämnade redovisningen att det inte är erforderligt med någon riksdagens
åtgärd med anledning av motionen 1977/78:1136 och motionen 1977/78:1500
i här aktuell del.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med anledning av regeringens förslag, motionen
1977/78:716 och motionen 1977/78:1500 i motsvarande del till
Kostnader för viss verksamhet för synskadade för budgetåret
1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 7 584 000 kr.,

2. beträffande samhällsinformation till synskadade och dövblinda
att riksdagen avslår motionen 1977/78:1136 och motionen
1977/78:1500, sistnämnda motion i den mån den inte behandlats
under 1.

36. K 6. Ersättning till postverket för befordran av blindskriftsförsändel ser.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten K 6 (s. 219) och
hemställer

att riksdagen till Ersättning till postverket för befordran av blindskriftsförsändelser
för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag
av 8 326 000 kr.

Internationell samverkan

37. L 1-L 3. Bidrag till världshälsovårdsorganisationen samt internationellt
socialpolitiskt samarbete m. m. m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkterna L 1-L 3 (s. 221 och 222) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar

1. till Bidrag till världshälsovårdsorganisationen samt internationellt
socialpolitiskt samarbete m. m. ett förslagsanslag av 11 225 000
kr.,

2. till Vissa internationella resor ett reservationsanslag av 127 000
kr.,

3. till Vissa internationella kongresser i Sverige ett reservationsanslag
av 160 000 kr.

SoU 1977/78:25

Statens allmänna fastighetsfond

38. II8. Utbyggande av karolinska sjukhuset. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten II 8 (s. 223-229) och hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att besluta om byggnadsarbeten vid
karolinska sjukhuset inom i investeringsplanen uppförda kostnadsramar
i enlighet med vad som förordats i propositionen,

2. till Utbyggande av karolinska sjukhuset för budgetåret 1978/79
anvisar ett investeringsanslag av 55 000 000 kr.

39. II 9. Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala. Regeringen har
under punkten II9 (s. 229-233) föreslagit riksdagen att bemyndiga regeringen
att besluta om byggnadsarbeten vid akademiska sjukhuset i Uppsala inom de
kostnadsramar som förordats i propositionen samt att till Utbyggande av
akademiska sjukhuset i Uppsala för budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag
av 15 500 000 kr.

Motion

I motionen 1977/78:1078 av Hans Alsén m. fl. (s) hemställs att riksdagen
anmodar regeringen att utan dröjsmål föranstalta om start av projekteringsarbetet
för en ny kvinnoklinik vid akademiska sjukhuset i Uppsala.

Utskottet

I ett byggnadsprogram som kommittén för akademiska sjukhusets i
Uppsala utbyggande år 1971 överlämnade till huvudmännen upptogs en
nybyggnad för kvinnokliniken vid sjukhuset. En arbetsgrupp som tillsattes
för att pröva de sjukvårdsplanemässiga förutsättningarna för sjukhusets
fortsatta utbyggnad - med representanter för socialstyrelsen, nämnden för
undervisningssjukhusens utbyggande (NUU), Uppsala läns landsting och
byggnadskommittén - ansåg emellertid att man borde vänta med den
fortsatta projekteringen för förlossningsvården och den gynekologiska
vården till dess ett sjukvårdsplanemässigt underlag för bedömning av dessa
verksamhetsområden förelåg. Ett förslag till översiktlig plan för hälso- och
sjukvården i Uppsala län år 1985 framlades sedermera, nämligen år 1976.
Enligt vad som anfördes i denna plan talade starka skäl för att all
förlossningsvård i länet skulle centraliseras till akademiska sjukhuset i
Uppsala, varvid det emellertid förutsattes att en ny kvinnoklinik skulle
tillkomma vid sjukhuset. Sedan byggnadskommittén genomfört en revidering
av 1971 års byggnadsprogram för en ny kvinnoklinik överlämnades
byggnadsprogrammet våren 1977 till huvudmännen. Byggnadskommittén
begärde samtidigt att få i uppdrag att projektera en nybyggnad för kvinnokliniken.
I budgetpropositionen (bil. 8 s. 232) har statsrådet Troedsson anfört

SoU 1977/78:25

att regeringens prövning av förslaget inte är avslutad.

I motionen 1977/78:1078 av Hans Alsén m. fl. (s) begärs att projekteringsarbetet
för den nya kvinnokliniken skall påbörjas utan dröjsmål.

NUU har i remissyttrande i september 1977 över byggnadskommitténs
byggnadsprogram ansett att programytan för den föreslagna kvinnokliniken
kunde minskas med ca 10 % i förhållande till byggnadskommitténs förslag.
Sedan byggnadskommittén i yttrande i november 1977 instämt häri, har
kommittén reviderat byggnadsprogrammet och gjort en ny uppskattning av
byggnadskostnaderna samt i början av innevarande månad redovisat arbetet.
Detta har utförts i nära kontakt med NUU, som lovat att skyndsamt komma
in med eget yttrande i ärendet. Statsrådet Troedsson har i svar på en fråga den
9 mars framhållit att, sedan NUU:s yttrande inkommit, förutsättningar
föreligger för prövning av frågan om projekteringsuppdrag och att denna
prövning skall ske så snabbt som möjligt (snabbprot. 1977/78:94 s. 4-6).

Utskottet har två gånger tidigare behandlat motionsyrkanden om en
skyndsam projektering av en ny kvinnoklinikbyggnad vid akademiska
sjukhuset i Uppsala (SoU 1975/76:30 s. 42 och 43 samt SoU 1976/77:25 s. 68
och 69). Utskottet har avstyrkt yrkandena, första gången med motiveringen
att ett sjukvårdsplanemässigt underlag för bedömning av lokalfrågan för
kvinnokliniken inte förelåg och andra gången med motiveringen att byggnadskommittén
avsåg att inom en nära framtid begära projekteringstillstånd
och att utskottet förutsatte att regeringen skulle ta positiv ställning i frågan
utan dröjsmål mot bakgrund av att det var viktigt att lokalfrågan för
kvinnokliniken löstes.

Med hänsyn till innehållet i yttrandet av NUU i september 1977 har
utskottet förståelse för att ett nytt underlag kunde behövas för regeringens
ställningstagande till frågan om projekteringsuppdrag beträffande kvinnokliniken.
Då en snabb prövning av denna fråga nu utlovats är det inte
erforderligt med någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen 1977/
78:1078.

Den i propositionen gjorda anslagsberäkningen föranleder inte någon
erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer

1. beträffande en ny kvinnoklinik att riksdagen avslår motionen
1977/78:1078,

2. att riksdagen

a) bemyndigar regeringen att besluta om byggnadsarbeten för
utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala inom de
kostnadsramar som har förordats i propositionen,

b) till Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala för budgetåret
1978/79 anvisar ett investeringsanslag av 15 500 000 kr.

40. II 10. Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementets verksamhetsområde.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten II 10
(s. 234-241) och hemställer

Sol) 1977/78:25

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att besluta om vissa byggnadsarbeten
m. m. inom socialdepartementets verksamhetsområde inom de
kostnadsramar som förordats i propositionen,

2. till Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementets verksamhetsområde
för budgetåret 1978/79 anvisar ett investeringsanslag
av 12 000 000 kr.

Statens utlåningsfonder

41. IV 3. Statens bosättningslånefond. Regeringen har under punkten IV 3
(s. 242-244) föreslagit riksdagen att till Statens bosättningslånefond för
budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag av 35 000 000 kr.

Motioner

I motionen 1977/78:330 av Olof Palme m. fl. (s) hemställs att riksdagen
beslutar

1. att ge regeringen till känna vad som anförts i motionen om räntevillkoren
för bosättningslån och kravet på tid för gemensam kyrkobokföring,

2. att till Statens bosättningslånefond för budgetåret 1978/79 anvisa ett i
förhållande till regeringens förslag med 19 000 000 kr. förhöjt investeringsanslag
av 54 000 000 kr.

I motionen 1977/78:549 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk)
hemställs att riksdagen beslutar

1. att bosättningslånens maximibelopp höjs till 20 000 kr.,

2. att kravet om viss tid för gemensam kyrkobokföring slopas.

I motionen 1977/78:552 av Maj-Lis Landberg (s) och Margit Sandéhn (s)
föreslås att riksdagen hos regeringen hemställer om ändring av reglerna för
erhållande av statligt bosättningslån, så att även ensamstående kan få del
därav.

1 motionen 1977/78:1096 av Eivor Marklund m. fl. (vpk) hemställs

1. att riksdagen beslutar uttala att räntevillkoren för bosättningslån skall
vara oförändrade i förhållande till beslutet av riksdagen i april 1976,

2. att riksdagen beslutar uttala att kravet på tid för gemensam kyrkobokföring
fastställs till tre månader,

3. att riksdagen till Statens bosättningslånefond för budgetåret 1978/79
anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 19 000 000 kr. förhöjt
investeringsanslag av 54 000 000 kr.

SoU 1977/78:25

Utskottet

Sedan den 1 juli 1976 gäller som en följd av riksdagens beslut (prop. 1975/
76:100 bil. 7, SoU 1975/76:30, rskr 1975/76:246) delvis nya regler för
verksamheten med de statliga bosättningslånen. Det maximala lånebeloppet
höjdes då från 7 000 kr. till 10 000 kr.,och den övre inkomstgränsen för rätt till
bostadslån bestämdes till 90 000 kr. för att senare höjas till 100 000 kr.
Verksamheten skall liksom tidigare ges en familjepolitisk inriktning men det
skall ges ökat utrymme för sociala hänsynstaganden vid långivningen. Detta
sker bl. a. genom att kommunernas sociala organ yttrar sig över låneansökningarna.
Vidare medger de nya reglerna generösare möjligheter till uppskov
med återbetalningen av lånen samt lättnader i kraven på återbetalningsskyldighet.

De nya bestämmelserna har medfört en kraftig uppgång av antalet nya lån.
Under förra budgetåret ökade antalet nya lån från 7 000 till 12 000. För
innevarande budgetår har riksbanksfullmäktige beräknat att antalet beviljade
lån under förutsättning av oförändrade lånevillkor skulle uppgå till ca 16 000.
Medelbeloppet per lån efter reformen har uppgått til! ca 8 300 kr.

I budgetpropositionen anmäls att regeringen beslutat att samma ränta som
tillämpas för s. k. korta lån på den öppna kreditmarknaden fr. o. m. nästa
budgetår skall tillämpas även för de bosättningslån som då lämnas. Vidare
anmäls att riksbanksfullmäktige den 8 december 1977 beslutat sänka den
övre inkomstgränsen förrätt till bosättningslån. Med hänsyn härtill och till att
regeringen föreslagit riksdagen att ytterligare 20 milj. kr. anvisas till fonden på
tilläggsbudget II till statsbudgeten för innevarande budgetår - riksdagen har
numera anvisat nämnda belopp till fonden (SoU 1977/78:23, rskr 1977/
78:146)- föreslås i propositionen att anslaget för nästa budgetår fastställs till
oförändrat 35 milj. kr.

I motionen 1977/78:330 av Olof Palme m. fl. (s) framhåller motionärerna
att bosättningslånen ransoneras genom en alltför snäv medelstilldelning och
att lånevillkoren försämras genom att räntan på lånen höjs kraftigt, från f. n.
8 1/4 % (statens normalränta) till ca 12 %. Enligt motionärerna bör det vara
en rättighet för unga familjer att kunna få bosättningslån, och någon kö av
låneberättigade på grund av brist på budgetmedel kan inte accepteras av
motionärerna. Försämringen av bosättningslånen drabbar framför allt de
ungdomar som bäst behöver stöd och även de handikappade som genom de
tidigare regeländringarna nu har möjlighet att få bosättningslån. Motionärerna
anser att räntevillkoren för bosättningslånen bör vara oförändrade och
att med ett måttligt förhöjt medelbelopp och ett till följd av den sänkta
inkomstgränsen något minskat antal lån per månad det behövs ett ytterligare
medelstillskott på 19 milj. kr. för nästa budgetår. Slutligen bör enligt
motionärerna nuvarande krav på sex månaders gemensam kyrkobokföring
för samboende lånesökande, som inte har eller väntar barn, sänkas till tre
månader i enlighet med vad riksbanksfullmäktige föreslagit i sin anslagsframställning.

SoU 1977/78:25

Samma krav framförs i motionen 1977/78:1096 av Eivor Marklund m. fl.
(vpk). Motionärerna framhåller bl. a. att ett bifall till regeringens förslag
medför att en stor del av bosättningslånens sociala tyngd försvinner.

Den ändring av övre inkomstgränsen som riksbanksfullmäktige beslöt den
8 december 1977 och som trädde i kraft den 12 i samma månad innebar att
inkomstgränsen sänktes från 100 000 kr. till 75 000 kr. Utskottet har inhämtat
vissa statistiska uppgifter från riksbanken för att få en uppfattning om vad
åtgärden innebär beträffande antalet lån. Uppgifterna visar att under tredje
kvartalet 1977 41,7 % av de samboende lånesökande, vilka utgör ca 80 % av
det totala antalet lånesökande, hade inkomster över 75 000 kr. För tiden den

12 december-den 31 december 1977 steg andelen avslagna låneansökningar
från 24,7 % till 53,1 %.

Syftet med bosättningslånen är som anges i propositionen framför allt att ge
hjälp med bosättningen åt unga människor med begränsade inkomster och
därmed begränsade kreditmöjligheter på den öppna marknaden. Som nämnts
i det föregående skall, i förhållande till vad som gällde enligt tidigare
tillämpade riktlinjer, ett ökat socialt hänsynstagande ske vid långivningen.
Ovanstående statistiska uppgifter visar att en mycket stor andel lånesökande
har befunnit sig i inkomstskiktet mellan 75 000 och 100 000 kr., och man
torde ha befogad anledning räkna med att i många fall dessa personer skulle
ha haft möjlighet att få lån på den öppna kreditmarknaden men att de i stället
föredragit att söka statliga bosättningslån på grund av de förmånligare
villkoren. Sänkningen av inkomstgränsen till 75 000 kr. liksom justeringen av
räntesatsen torde medföra en avsevärt minskad belastning på fonden.
Sänkningen av inkomstgränsen innebär även enligt utskottets mening att
syftet med lånen bättre tillgodoses. Då det gäller den av motionärerna berörda
frågan om storleken på räntan för bosättningslån som lämnas fr. o. m. nästa
budgetår vill utskottet erinra om att lånen lämnas utan säkerhet och med
generösa återbetalningsvillkor. Den nya metoden för att bestämma räntan
kan med hänsyn härtill inte föranleda någon erinran från utskottets sida.

Mot bakgrund av det anförda är utskottet inte berett att förorda någon
höjning av den föreslagna medelsanvisningen på statsbudgeten. Samtidigt
finns anledning framhålla att det även i fortsättningen är av vikt att ett socialt
hänsynstagande kan ske vid långivningen. Utskottet förutsätter att lånebestämmelserna
tillämpas så att exempelvis handikappade - även ensamstående
- som uppfyller lånevillkoren kan få lån utan onödigt dröjsmål.
Tillämpningen av de nya reglerna får visa om det kan finnas anledning att
senare tillföra fonden ytterligare resurser. Vad avser kravet på sex månaders
gemensam kyrkobokföring för rätt till bosättningslån för samboende anser
utskottet i likhet med departementschefen att någon ändring inte bör vidtas i
detta avseende.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet propositionens förslag
till medelsanvisning. Motionerna 1977/78:330 och 1977/78:1096 avstyrks.

Rolf Hagel (apk)och Alf Lövenborg (apk) yrkar i motionen 1977/78:549 att

SoU 1977/78:25

bosättningslånens maximibelopp höjs till 20 000 kr. och att kravet om viss
tids gemensam kyrkobokföring för samboende slopas.

Maximibeloppet höjdes senast den 1 juli 1976 i samband med införandet av
de nya bestämmelserna för bosättningslånen. Lånen är som ovan anförts
avsedda att fungera som en hjälp vid bosättningen, och utskottet anser att
tillfredsställande hjälp fortfarande kan lämnas inom ramen för gällande
beloppsgräns. Med hänsyn härtill och till vad utskottet tidigare anfört
angående kravet på gemensam kyrkobokföring för samboende lånesökande
avstyrker utskottet motionen 1977/78:549.

I motionen 1977/78:552 hemställer Maj-Lis Landberg (s) och Margit
Sandéhn (s) att även ensamstående skall kunna 11 statliga bosättningslån.
Motionärerna framhåller att ett välutrustat och trivsamt hem tillhör de
primära mänskliga rättigheterna oavsett om man är gift, samboende,
handikappad eller ensamstående och att det är oförståeligt varför de
ensamstående utestängs från de statliga bosättningslånen.

Utskottet kan dela motionärernas uppfattning att även ensamstående utan
barn kan vara i behov av stöd vid bosättningen. Utskottet vill emellertid
erinra om att bosättningslåneutredningen i sitt betänkande (SOU 1975:5)
Bättre bosättning för flera uttalade att de fördelar som skulle uppnås vid en
generell utvidgning av långivningen till ensamstående utan barn inte kan
motivera den statsfinansiella belastning som skulle uppkomma vid en sådan
vidgning av personkretsen. Enligt utredningens beräkningar skulle nämligen
den angivna ändringen i reglerna även vid en mycket låg ambitionsnivå för
långivningen innebära ett behov av tillskott till bosättningslånefonden med
ca 390 milj. kr. under några fö år. Med hänsyn till det nuvarande
samhällsekonomiska läget är det uppenbart att det f. n. inte är möjligt att
genomföra en sådan reform som motionärerna förordar. Utskottet avstyrker
således motionen 1977/78:552.

Utskottet hemställer

1. beträffande bosättningslånens maximibelopp att riksdagen
avslår motionen 1977/78:549 yrkandet 1,

2. beträffande rätt för ensamstående till bosättningslån att riksdagen
avslår motionen 1977/78:552,

3. beträffande kravet på gemensam kyrkobokföring för rätt till
bosättningslån i vissa fall att riksdagen avslår motionen 1977/
78:330 yrkandet 1 delvis, motionen 1977/78:549 yrkandet 2 och
motionen 1977/78:1096 yrkandet 2,

4. beträffande räntevillkoren för bosättningslån att riksdagen
avslår motionen 1977/78:330 yrkandet 1 delvis och motionen
1977/78:1096 yrkandet 1,

5. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionen 1977/78:330 yrkandet 2 och motionen 1977/
78:1096 yrkandet 3 till Statens bosättningsldnefond för budgetåret
1978/79 anvisar ett investeringsanslag av 35 000 000 kr.

SoU 1977/78:25

Fonden för låneunderstöd

42. VI. Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare
m. m. V 2. Lån till utländska läkare för viss efterutbildning.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna V 1 och V 2 (s. 245
och 246) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar

1. till Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare
m. m. ett investeringsanslag av 5 000 000 kr.,

2. till Lån till utländska läkare för viss efterutbildning ett investeringsanslag
av 1 000 kr.

Fonden för beredskapslagring

43. Villi. Beredskapslagring av läkemedel, m. m. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten VIII 1 (s. 247 och 248) och hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att medge att beställning av läkemedelsråvaror
och läkemedel flir läggas ut inom en kostnadsram av
34 000 000 kr.,

2. till Beredskapslagring av läkemedel, m. m. förbudgetåret 1978/
79 anvisar ett investeringsanslag av 27 000 000 kr.

Stockholm den 14 mars 1978

På socialutskottets vägnar
GÖRAN KARLSSON

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit: Göran Karlsson (s),
Gabriel Romanus (fp), Erik Larsson (c), Evert Svensson (s), Karin Andersson
(c), Anna-Greta Skantz (s), John Johnsson (s), Bengt Bengtsson (c), Karl
Leuchovius (m), Britt Wigenfeldt (c), Sven-Gösta Signell (s), Kersti Swartz
(fp), Gunnar Biörck i Värmdö (m), Lena Öhrsvik (s) och Iris Mårtensson
(s).

6 Riksdagen 1977/78. 12 sami. Nr 25

SoU 1977/78:25

Reservationer

Göran Karlsson, Evert Svensson, Anna-Greta Skantz, John Johnsson,
Sven-Gösta Signell, Lena Öhrsvik och Iris Mårtensson (samtliga s) har avgivit
följande sju reservationer till betänkandet.

Vid 8. D 2. Bidrag till driften av förskolor och fritidshem

1. beträffande förhandlingar om barnomsorgsutbyggnaden m. m. (mom. 2 i
hemställan) anser reservanterna

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 13 med
”Utskottet underströk” och slutar på s. 14 med ”efter 1980 (yrkandet 3)” bort
ha följande lydelse:

I motionen 1977/78:332 av Olof Palme m. fl. (s) framhålls med skärpa
vikten av att kommunerna planerar sin barnomsorgsutbyggnad så att det i
riksdagsbeslutet 1976 uppställda målet om full behovstäckning inom den
närmaste tioårsperioden kan uppnås (yrkandet 1). Motionärerna anför bl. a.
att det krävs inte bara en förbättrad planeringsmetodik - en sådan kan
åstadkommas genom det arbete som utförs av planeringsgruppen för
barnomsorg - utan framförallt en konkret politisk vilja från både statens och
kommunernas sida. En sådan framstår som än mer nödvändig - anför
motionärerna - i ljuset av erfarenheterna från genomförandet av det första
delmålet, nämligen 100 000 nya platser i daghem och 50 000 nya platser i
fritidshem under en femårsperiod.

Utskottet kan helt ansluta sig till de synpunkter som anförs i motionen.
Utskottet anser således att det är nödvändigt att en samlad behovsbedömning
och utbyggnadsplan arbetas fram för den fortsatta utbyggnaden av barnomsorgen
fram till målet full behovstäckning. Planen, som också bör innefatta
en bedömning av personalbehov och erforderliga utbildningsinsatser liksom
en värdering av olika instrument för att säkerställa att målet nås, bör framtas
genom överläggningar med Svenska kommunförbundet och föreläggas
riksdagen senast vid nästa riksmöte. Riksdagen bör i enlighet härmed begära
riktlinjer för denna utbyggnad. I sammanhanget vill utskottet framhålla att
frågan om barnomsorgens finansiering bör lösas genom en uppräkning av
utgående statsbidrag för verksamheten. Socialdemokraterna har i kommunalekonomiska
utredningen föreslagit att bidragen räknas upp så att de täcker
3/4 av kommunens kostnader för barnomsorgen. Detta innebär att kommunerna
i princip flir täckning för personalkostnaderna.

1 enlighet med det anförda tillstyrker utskottet motionen 1977/78:332 i här
aktuell del (yrkandet 1). Härigenom tillgodoses även motionen 1977/78:724
av Lars Werner m. fl. (vpk) i motsvarande del (yrkandet 3).

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande förhandlingar om barnomsorgsutbyggnaden m. m.
att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:332 yrkandet 1

SoU 1977/78:25

och med anledning av motionen 1977/78:724 yrkandet 3 ger
regeringen till känna vad utskottet anfort,

2. beträffande anslag till särskilda insatser för förskolan (mom. 3 i hemställan)
anser reservanterna

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 15 som börjar med
”Motionsyrkandet har” och slutar med ”därför inte biträda motionsförslaget”
bort ha följande lydelse:

Som närmare utvecklas i motionen 1977/78:332 och som i korthet
redovisats i det föregående fäster motionärerna betydande vikt vid att
samhället samtidigt med den pågående utbyggnaden av barnomsorgen också
gör insatser för att kvaliteten på omsorgen skall upprätthållas och om möjligt
förbättras. Utskottet delar motionärernas uppfattning att ytterligare åtgärder
måste sättas in på kvalitetssidan. Resultatet av arbetet inom den arbetsgrupp i
regeringskansliet som arbetar med kvalitetsfrågorna kan inte avvaktas. I
enlighet med vad motionärerna föreslår måste enligt utskottets mening
medel anvisas av riksdagen som kan användas för särskilda insatser för
förskolan. Medlen bör fördelas av socialstyrelsen efter prövning med
utgångspunkt i de principer som anges i motionen. Utskottet tillstyrker
således motionen 1977/78:332 i här aktuell del (yrkandet 2).

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:332 yrkandet 2 till
Särskilda insatser för förskolan för budgetåret 1978/ 79 anvisar ett
reservationsanslag av 50 000 000 kr.,

3. beträffande socialavgiftspliktens omfattning (mom. 5 i hemställan) anser
reservanterna

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 15 som börjar med ”Frågan
om” och slutar med ”avgift (yrkandet 3)” bort ha följande lydelse:

Frågan om egenföretagarnas skyldighet att erlägga socialavgift tas upp i
motionen 1977/78:332 (yrkandet 3). Eftersom även egen företagarna har rätt
att utnyttja och i praktiken utnyttjar den kommunala barnomsorgen finns det
inte någon anledning att i avgiftshänseende behandla deras arbetsinkomster
på annat sätt än andra sådana inkomster. Utskottet tillstyrker därför
motionsyrkandet, vari föreslås att egenföretagare skall erlägga egenavgift
fr. o. m. den 1 april i år.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande socialavgiftens storlek och socialavgiftspliktens
omfattning att riksdagen med anledning av regeringens förslag
och motionen 1977/78:332 yrkandet 3 antar vid betänkandet
som bilaga 3 fogat förslag till lag om ändring i lagen (1976:381)
om barnomsorg.

SoU 1977/78:25

Vid 17. G 4. Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till läkare

4. beträffande medelsanvisningen, såvitt avser medel för omvandling av en
tjänst som biträdande överläkare vid lungkliniken till tjänst som överläkare,
anser reservanterna

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 38 som börjar med
"Statsrådet Troedsson” och slutar med ”till medelsanvisning” bort ha
följande lydelse:

I anslagsäskandena för nästa budgetår föreslog sjukhusdirektionen bl. a. att
22 tjänster för avdelningsläkare, biträdande överläkare och överläkare skulle
inrättas vid akademiska sjukhuset samt att 19 tjänster som biträdande
överläkare skulle omvandlas till tjänster som överläkare. I vad avser nu
nämnda förslag tillstyrkte socialstyrelsen i sitt yttrande över direktionens
anslagsäskanden att samtliga utom en av de begärda nya tjänsterna skulle
inrättas och att elva av de begärda omvandlingarna skulle ske. Budgetbehandlingen
har resulterat i att sex nya tjänster för nämnda läkarkategorier
föreslås inrättade och att sju omvandlingar föreslås ske.

Det är uppseendeväckande att regeringen gått emot socialstyrelsens
bedömning i detta ärende. Socialstyrelsen har gett prioritet åt en ny tjänst i
allergologi vid lungkliniken men regeringen har valt att i stället föreslå att en
tjänst som biträdande överläkare vid kliniken omvandlas till överläkartjänst.
Detta är så mycket mera anmärkningsvärt som denna tjänst uppenbarligen är
avsedd för docenten Olle Hillerdal, som har viss tjänstledighet från sin
nuvarande tjänst vid akademiska sjukhuset, för att som sakkunnig biträda
sjukvårdsministern i socialdepartementet.

Mot bakgrund av socialstyrelsens ställningstagande till den begärda
omvandlingen av tjänsten som biträdande överläkare vid lungkliniken och
den återhållsamhet som i övrigt präglat regeringens behandling av sjukhusdirektionens
förslag beträffande läkartjänsterna kan utskottet inte finna skäl
för att den begärda omvandlingen vid lungkliniken skall prioriteras så att den
bör genomföras nästa budgetår. Utskottet avstyrker därför förslaget härom
och föreslår att medelsanvisningen under anslaget minskas med 21 000 kr. i
förhållande till det belopp regeringen föreslagit.

Medelsberäkningen under anslaget i övrigt har inte föranlett någon erinran
från utskottets sida.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionen
1977/78:717 till Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till
läkare för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av
111 546 000 kr.

SoU 1977/78:25

Vid 22. Äldresjukvård m. m.

5. beträffande utbyggnad av långtidssjukvården m. m. (mom. 1 i hemställan)
anser reservanterna

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 48 som börjar med
”Statsrådet Troedsson” och slutar med "således densamma” bort ha följande
lydelse:

Betänkandet om de äldre och hälso- och sjukvården ger en värdefull
redovisning av förhållandena beträffande hälso- och sjukvården för de äldre
och utgör en ytterligare dokumentation av de stora vårdbehoven inom
långtidssjukvården. Som framhålls i motionen 1977/78:372 krävs det
omedelbara åtgärder för en kraftig utbyggnad av långtidssjukvården under de
närmaste åren och för en förbättring av personalsituationen, så att det skapas
bättre arbetsförhållanden och goda förutsättningar för mänsklig gemenskap.
Den utbyggnad av långtidsvården som landstingen åstadkommit har visat,
att de uppgjorda planerna inte har kunnat hållas. I genomsnitt har byggts
1 700 platser per år under åren 1970-1976. Under de senaste åren har
utbyggnaden varit lägre än vad denna siffra anger. Det är därför synnerligen
angeläget att man i första hand kommer upp till den nivå som landstingens
egna planer innehåller, vilket innebär att 2 300 nya platser årligen skall
tillkomma. Detta kan inte ske om inte staten går in med ökat stöd till
landstingen. Utskottet delar den i motionen framförda uppfattningen att
utbyggnad och förbättring av omvårdnaden av de äldre är en av politikens
huvudfrågor under de närmaste åren. Vid en nödvändig prioritering mellan
insatserna för olika samhällsuppgifter måste man i dagens läge ge högsta
prioritet åt en angelägen och brådskande utbyggnad av långtidssjukvården.
Det gäller här att visa solidaritet med den äldre generationen som varit med
om att bygga upp dagens välfärdssamhälle. Ett aktivt handlingsprogram för
långtidssjukvårdens utbyggnad bör nu fastläggas.

1 motionen 1977/78:372 läggs fram förslag om ett sådant handlingsprogram
för utbyggnad av långtidssjukvården för den närmaste femårsperioden, dvs.
åren 1979-1983. Utskottet ansluter sig till detta program, som föreslås
omfatta en utbyggnad av antalet vårdplatser med ca 10 000 och en ökning av
antalet tjänster inom långtidssjukvården med ca 15 000 - motsvarande en
ökning av antalet anställda med ca 25 000 - vilket innebär att personaltätheten
kan höjas med 20 %. Som föreslås i motionen bör genom Landstingsförbundets
medverkan en plan upprättas omfattande samtliga sjukvårdshuvudmän
som innebär att sjukvårdshuvudmännen tillsammans når upp till de
angivna utbyggnadstalen.

Staten bör ekonomiskt medverka till genomförandet av detta handlingsprogram,
och denna medverkan bör i princip ske via den allmänna
sjukförsäkringen. Då det emellertid för åren 1978-1979 träffats en överenskommelse
mellan staten och Landstingsförbundet om ersättningen till
sjukvårdshuvudmännen för sjukvården, kan det vara mindre lämpligt att för

SoU 1977/78:25

denna tid bestämma en bidrags- och finansieringsform med anknytning till
sjukförsäkringen. För det första året i utbyggnadsprogrammet, dvs. för år
1979, bör därför ett särskilt statsbidrag utgå till sjukvårdshuvudmännen. Med
utgångspunkt i att detta för nämnda år bör motsvara hälften av nettodriftkostnaderna
- exklusive investeringskostnaderna - för utbyggnadsprogrammet
kan det behövliga, på kalenderåret 1979 belöpande statsbidraget
uppskattas till 150 milj. kr. Detta belopp bör utbetalas i förskott under
budgetåret 1978/79 och anvisas under ett särskilt förslagsanslag under femte
huvudtiteln med benämningen Bidrag till långtidssjukvård. För åren
1980-1983 bör prövas en bidrags- och finansieringsform med anknytning till
sjukförsäkringen.

Som villkor för statsbidragen bör gälla att sjukvårdshuvudmännen i den
förut nämnda planen åtar sig att genomföra en utbyggnad av långtidssjukvården
i den omfattning och med den inriktning som ovan angetts.
Statsbidragen bör grundas på en utbyggnadsplan och utgå till sjukvårdshuvudmännen
enligt grunder som bör fastställas av regeringen i samråd med
Landstingsförbundet. De förordade överläggningarna mellan staten och
Landstingsförbundet bör även omfatta frågan om hur man skall tillgodose det
ökade behovet av utbildning av personal för långtidssjukvården.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande utbyggnad av långtidssjukvården m. m. att riksdagen
med bifall till motionen 1977/78:372

a) godkänner den målsättning och de riktlinjer för utbyggnaden
av långtidssjukvården som angetts i reservationen,

b)godkännerde grunder för bidrag till sjukvårdshuvudmännen
för långtidssjukvårdens utbyggnad som angetts i reservationen,

c) till Bidrag till långtidssjukvård för budgetåret 1978/79 anvisar
ett förslagsanslag av 150 000 000 kr.,

Vid 23. I 1. Ungdomsvårdsskolorna: Driftkostnader

6. beträffande medelsanvisningen, såvitt avser medel för försöksverksamhet
inom socialvården, anser reservanterna

dels att den mening i utskottets betänkande på s. 52 som börjar med ”Inte
heller” och slutar med ”regeringens förslag” bort ersättas av text med
följande lydelse:

Vissa av de förslag som bl. a. socialutredningen framförde i sitt principbetänkande
prövas i en försöksverksamhet i Skåne. Avsikten är att man skall få
praktiska erfarenheter inför reformarbetet inom socialvården. I budgetpropositionen
(bil. 8 s. 185) anges att försöken bör avslutas under budgetåret
1978/79. Enligt vad utskottet inhämtat från socialdepartementet är avsikten
att de skall upphöra med utgången av år 1978. Kostnaden för försöksverk -

SoU 1977/78:25

samheten under forsta budgethalvåret har, likaledes enligt vad utskottet
inhämtat, beräknats till 2,2 milj. kr. I propositionen har emellertid under
anslaget beräknats 3,7 milj. kr. för försöksverksamhet inom socialvården.
Utskottet anser att vid medelsberäkningen under anslaget endast nyss
angivna belopp, 2,2 milj. kr., bör tas upp. På grund härav och då medelsberäkningen
i övrigt inte föranleder någon erinran från utskottets sida bör under
anslaget anvisas ett belopp som är 1,5 milj. kr. lägre än det av regeringen
föreslagna.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av regeringens förslag till Ungdomsvårdsskolorna:
Driftkostnader för budgetåret 1978/79 anvisar ett
förslagsanslag av 149 891 000 kr.

Vid 41. IV 3. Statens bosättningslånefond

7. beträffande reglerna för bosättningslån, såvitt avser kravet på gemensam
kyrkobokföring och räntevillkoren, samt beträffande medelsanvisningen
(mom. 3, 4 och 5 i hemställan) anser reservanterna

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 71 med "Syftet
med” och slutar på s.72 med "motionen 1977/78:549” bort ha följande lydelse:

De av utskottet inhämtade statistiska uppgifterna ger vid handen att
riksbankens åtgärd att sänka inkomstgränsen kommer att innebära en
minskad belastning på bosättningslånefonden. Uppgifterna hänför sig emellertid
till en mycket begränsad tidsperiod och man kan därför inte dra några
bestämda slutsatser om i vilken utsträckning antalet lån kommer att minska.
Utskottet anser i likhet med vad som anförts i den socialdemokratiska
partimotionen 1977/78:330 att det är en rättighet för unga familjer med
begränsade inkomster att kunna få bosättningslån. För att säkerställa denna
rättighet och undvika att det uppstår väntetider för de låneberättigade på
grund av att fonden inte givits tillräckliga resurser anser utskottet i likhet med
motionärerna i motionen 1977/78:330 att bosättningslånefonden bör tillföras
medelstillskott som är större än vad regeringen föreslagit. Utskottet anser att
medelsanvisningen bör bestämmas till det i motionen (yrkandet 2) förordade
beloppet 54 milj. kr., vilket är 19 milj. kr. mer än vad som föreslås i
budgetpropositionen.

Eftersom bosättningslånen har och äve;i fortsättningsvis bör ha ett starkt
socialt inslag bör räntan vara oförändrad. Även i detta avseende tillstyrks
därför motionen 1977/78:330 (yrkandet 1 delvis).

Utskottet biträder också det i samma motion (yrkandet 1 delvis) framställda
kravet på en sänkning av minsta tiden för gemensam kyrkobokföring
för rätt till bosättningslån för samboende som inte väntar barn.

Utskottets ställningstagande innebär således att utskottet tillstyrker
motionen 1977/78:330 i dess helhet. Detta innebär samtidigt att motionen
1977/78:1096 tillstyrks.

SoU 1977/78:25

Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) yrkar i motionen 1977/78:549 att
bosättningslånens maximibelopp höjs till 20 000 kr. och att kravet på viss tids
gemensam kyrkobokföring för samboende slopas.

Maximibeloppet höjdes senast den 1 juli 1976 i samband med införandet av
de nya bestämmelserna för bosattningslånen. Lånen är som ovan anförts
avsedda att fungera som en hjälp vid bosättningen, och utskottet anser att
tillfredsställande hjälp fortfarande kan lämnas inom ramen för gällande
beloppsgräns. Med hänsyn härtill och till vad utskottet tidigare anfört
angående kravet på gemensam kyrkobokföring för samboende lånesökande
avstyrker utskottet motionen 1977/78:549 i den mån den inte tillgodoses
genom utskottets ställningstagande i det föregående tili sistnämnda fråga.

dets att utskottets hemställan under 3, 4 och 5 bort ha följande lydelse:

3. beträffande kravet på gemensam kyrkobokföring för rätt till
bosättningslån i vissa fall att riksdagen med bifall till motionen
1977/78:330 yrkandet 1 delvis och motionen 1977/78:1096
yrkandet 2 samt med anledning av motionen 1977/78:549
yrkandet 2 ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. beträffande räntevillkoren för bosättningslån att riksdagen med
bifall till motionen 1977/78:330 yrkandet 1 delvis och motionen
1977/78:1096 yrkandet 1 ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

5. att riksdagen med anledning av regeringens förslag samt med
bifall till motionen 1977/78:330 yrkandet 2 och motionen 1977/
78:1096 yrkandet 3 till Statens bosättningslånefond för budgetåret
1978/79 anvisar ett investeringsanslag av 54 000 000 kr.

Särskilt yttrande

Gunnar Biörck i Värmdö (m) har vid 22. Äldresjukvård m. m. avgivit
följande särskilda yttrande beträffande rätt till tjänstledighet för vård av
anhörig (betänkandet s. 50 och 51):

Inom familjelagstiftningen finns (än så länge) klara uttryck för den
ömsesidighet i förhållandet mellan föräldrar och barn, som i alla tider
karakteriserat det goda samhället: att den starkare drar försorg om den
svagare.

Det är förmodligen symptomatiskt för vårt nuvarande samhälle att man
säger sig vilja upphäva detta ömsesidiga ansvar för varandra inom familjen
vid just den tidpunkt, då behovet att ta i anspråk anhörigas insatser för vård
särskilt av äldre familjemedlemmar med säkerhet kommer att öka. Vi har en
märkvärdig förmåga här i Sverige att komma i otakt med våra reformer!

För mitt sätt att se är den lagstiftning, som man nu håller på att genomföra
för att möjliggöra för föräldrar att stanna hemma och taga vård om sina sjuka
barn, endast ett specialfall av vad som egentligen borde vara en generell regel,

SoU 1977/78:25

som med samma rätt borde kunna tillämpas på vuxna barn, som griper in för
att taga vård om sina föräldrar (ev. även far- eller morföräldrar) vid inträffade
akuta sjukdomsfall. Jag tillät mig vid riksmötet 1976/77 motionera härom
(motion 1976/77:1072). Motionen avstyrktes under hänvisning till den
utredning om äldrevården, som regeringen då avsåg att tillsätta. Denna
utredning har nu avlämnat sitt betänkande men har därvid icke berört dessa
frågor. Vad Gunnel Jonäng anfört i motionen 1977/78:442 synes mig därför
fortfarande förtjänt av beaktande. Det är att hoppas att regeringen, även i
avsaknad av konkreta förslag från den ifrågavarande utredningen, allvarligt
överväger vilka åtgärder som kan möjliggöra för våra allt fler äldre
medborgare att få vårdas hemma och icke i oträngt mål överlämnas till
institutionsvård.

SoU 1977/78:25

Bilaga 1

Förslag till lagändring som framlagts av regeringen och som tillstyrkts av
utskottet vid punkten 8. D 2. Bidrag till driften av förskolor och fritidshem.

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:381) om barnomsorg

Härigenom föreskrives att 16 § lagen (1976:381) om barnomsorg skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16 §'

Avgift utgår med en och tre tion- Avgift utgår med en och sex tiondels
procent av det belopp, på vilket dels procent av det belopp, på vilket
avgiften skall beräknas. avgiften skall beräknas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979. Äldre bestämmelser gäller
fortfarande i fråga om avgift som avser tid före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse 1977:253.

SoU 1977/78:25

Bilaga 2

Förslag till lagändring som framlagts i motionen 1977/78:724 (yrkandet 7)
av Lars Werner m. fl. (vpk) och som avstyrkts av utskottet vid punkten 8.
D 2. Bidrag till driften av förskolor och fritidshem.

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:381) om barnomsorg

Nuvarande lydelse Motionärernas förslag

1 §

Samhällets barnomsorg och fritidsverksamhet.

Den har hos barnen.

Förskoleverksamheten avser barn Förskoleverksamheten avser barn

som ej har uppnått skolpliktig ålder
och barn vilkas skolgång har uppskjutits
enligt 32 § andra stycket
skollagen (1962:319).

Fritidsverksamheten omfattar
barn till och med 12 års ålder.

Barnomsorgen ankommer

Kommun skall bedriva förskoleoch
fritidsverksamhet för de barn som
är kyrkobokförda i kommunen eller
stadigvarande vistas där.

Kommun skall genom en planmässig
utbyggnad av förskola, familjedaghem,
fritidshem och annan försköte-
och fritidshemsverksamhet sörja
för att de barn som på grund av
föräldrarnas förvärvsarbete eller studier
eller av andra skäl behöver

som ej har uppnått skolpliktig ålder
och barn vilkas skolgång har uppskjutits
enligt 32 § andra stycket
skollagen (1962:319).

Fritidsverksamheten omfattar
barn till och med 14 års ålder.

i 9 §.

Kommun skall genom planmässig
utbyggnad av förskola, familjedaghem,
fritidshem och annan försköte -och fritidshemsverksamhet sörja för
att alla i kommunen kyrkobokförda
eller stadigvarande boende barns rätt
till en god daghems- eller fritidshemsplats
säkras.

/ kommunen skall finnas en av
kommunfullmäktige antagen plan för
barnomsorgen. 1 planen skall redovisas
det faktiska behovet avförskolor,
fritidshem och annan förskole- och
fritidshemsverksamhet inom kommunen
samt på vilket sätt behovet skall

SoU 1977/78:25

Nuvarande lydelse Motionärernas förslag

omvårdnad utöver vad som följer av 5 tillgodoses. Planen skall avse en period

och 6 §§ får sådan omvårdnad, om ej av minst fem år.

behovet tillgodoses på annat sätt.

I kommunen fem år.

13 §

Socialstyrelsen utövar den centra- Socialstyrelsen utövar den centrala
tillsynen över barnomsorgen. la tillsynen över barnomsorgen.

Socialstyrelsen utfärdar vägledande Socialstyrelsen utfärdar normer och

information till kommunerna. föreskrifter för verksamheten.

SoU 1977/78:25

Bilaga 3

Förslag till lagändring som framlagts i reservationen nr 3 vid punkten

8. D 2. Bidrag till driften av förskolor och fritidshem.

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:381) om barnomsorg

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1976:381)om barnomsorg dels att i
lagen skall införas en ny paragraf, 15 a §,av nedan angivna lydelse, dels att 16
och 17 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

15 a §

Fysisk person som haft inkomst av
annat förvärvsarbete än anställning
enligt 3 kap. 2 $ lagen (1962:381) om
allmän försäkring erlägger avgift enligt
de grunder som anges för sjukförsäkringsavgift
i 19 kap. 2 .'i' samma lag.

16 §i

Avgift utgår med en och tre tion- Avgift som avses i 15 och 15 a M

dels procent av det belopp, på vilket utgår med en och sex tiondels procent

avgiften skall beräknas. av det belopp, på vilket avgiften skall

beräknas.

17 §

I fråga om debitering och uppbörd I fråga om debitering och uppbörd

av avgift äger lagen (1959:552) om av avgift som avses i 15 $ äger lagen

uppbörd av vissa avgifterenligt lagen (1959:552) om uppbörd av vissa

om allmän försäkring, m. m. mot- avgifter enligt lagen om allmän

svarande tillämpning. försäkring, m. m. motsvarande till lämpning.

Om debitering och uppbörd av avgift
som avses i 15 a 't.finns bestämmelser i
uppbördslagen (1953:272).

Denna lag träder i kraft, såvitt avser höjningen av avgiften, den 1 januari
1979 och i övrigt den 1 april 1978. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i
fråga om avgift som avser tid före ikraftträdandet.

'Senaste lydelse 1977:253.

SoU 1977/78:25 86

Innehållsförteckning

Socialdepartementet m. m 1

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer m. m 4

Sociala serviceåtgärder 8

Myndigheter inom hälso- och sjukvård, socialvård m. m 20

Öppen hä'so- och sjukvård 26

Universitetssjukhus m. m 36

Övrig sjukhusvård m. m 44

Ungdomsvård m. m 52

Nykterhetsvård m. m 53

Vissa åtgärder för handikappade 61

Internationell samverkan 66

Statens allmänna fastighetsfond 67

Statens utlåningsfonder 69

Fonden för låneunderstöd 73

Fonden för beredskapslagring 73

Reservationer (samtliga avgivna av socialdemokraterna) 74

Vid 8. D 2. Bidrag lill driften av förskolor och fritidshem

1. Förhandlingarom barnomsorgsutbyggnaden m. m.(mom. 2

i hemställan) 74

2. Anslag till särskilda insatser för förskolan (mom. 3 i
hemställan) 75

3. Socialavgiftspliktens omfattning (mom. 5 i hemställan)... 75

Vid 17. G 4. Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till läkare

4. Medelsanvisningen, såvitt avser medel för omvandling av
en tjänst som biträdande överläkare vid lungkliniken till
tjänst som överläkare 76

Vid 22. Åldresjukvärd m. m.

5. Utbyggnad av långtidssjukvården m. m. (mom. 1 i hemställan)
76

Vid 23. II. Ungdomsvårdsskolorna: Driftkostnader

6. Medelsanvisningen, såvitt avser medel för försöksverksamhet
inom socialvården 78

Sol) 1977/78:25

Vid 41. IV:3. Siarens bosättnings/å ne/ond

7. Reglerna för bosättningslån, såvitt avser kravet på
gemensam kyrkobokföring och räntevillkoren, samt beträffande
medelsanvisningen (mom. 3, 4 och 5 i hemställan). 79

Särskilt yttrande avgivet av Gunnar Biörck i Värmdö (m)

Vid 22. Äldresjukvård m. m.

Rätt till tjänstledighet för vård av anhörig 80

Bilagor 1-3