Med anledning av i propositionen 1975/76:100 framlagda förslag om vissa anslag för budgetåret 1976/77 inom finansdepartementets verksamhetsområde jämte motioner (Betänkande 1975/76:FiU24 Finansutskottet)

Finansutskottets betänkande

FiU 1975/76:24

1975/76: 24

med anledning av i propositionen 1975/76:100 framlagda förslag om
vissa anslag för budgetåret 1976/77 inom finansdepartementets
verksamhetsområde jämte motioner

SJUNDE HUVUDTITELN

FINANSDEPARTEMENTET M. M.

1. Finansdepartementet. Utskottet tillstyrker regeringens i propositionen
1975/76:100 bilaga 9 (finansdepartementet) under punkten Al (s. 9-10)
framlagda förslag och hemställer

att riksdagen till Finansdepartementet för budgetåret 1976/77 anvisar
ett förslagsanslag av 23 533 000 kr.

2. Gemensamma ändamål för departementen. Utskottet tillstyrker regeringens
under punkten A 2 (s. 10-11) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen till Gemensamma ändamål för departementen för
budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 45 290 000 kr.

3. Ekonomiska attachéer m. fl. aaslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkterna A3-A5 (s. 11-12) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar

1. till Ekonomiska attachéer ett förslagsanslag av 1 298 000 kr.,

2. till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 11 000 000 kr.,

3. till Extra utgifter ett reservationsanslag av 675 000 kr.

ALLMÄNNA CENTRALA ÄMBETSVERK M. M.

4. Kammarkollegiet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten
B 1 (s. 13-14) och hemställer

att riksdagen till Kammarkollegiet för budgetåret 1976/77 anvisar
ett förslagsanslag av 11 082 000 kr.

5. Konjunkturinstitutet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkten B 5 (s. 38-39) och hemställer

att riksdagen till Konjunkturinstitutet för budgetåret 1976/77 anvisar
ett förslagsanslag av 5 334 000 kr.

1 Riksdagen 1975/76. 5 sami. Nr 24

FiU 1975/76: 24

6. Statskontoret. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten
B 6 (s. 39-43) och hemställer

att riksdagen till Statskontoret för budgetåret 1976/77 anvisar ett
förslagsanslag av 40 000 000 kr.

7. Datamaskincentralen för administrativ databehandling. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten B 7 (s. 43-44) och hemställer

att riksdagen till Datamaskincentralen för administrativ databehandling
för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av
1 000 kr.

8. Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten B 8 (s. 44—45) och hemställer

att riksdagen till Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet för
budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 4 000 000 kr.

9. Riksrevisionsverket. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten
B 9 (s. 45-49) och hemställer

att riksdagen till Riksrevisionsverket för budgetåret 1976/77 anvisar
ett förslagsanslag av 38 500 000 kr.

10. Byggnadsstyrelsen. Regeringen har under punkten B 10 (s. 49-55) föreslagit
riksdagen att

1. godkänna vad i propositionen förordats om inrättande av en styrelse
för byggnadsstyrelsen,

2. till Byggnadsstyrelsen för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag
av 1 000 kr.

I propositionen framhålls att byggnadsstyrelsen har en omfattande och
skiftande verksamhet som direkt berör den civila statsförvaltningen och
påverkar förutsättningarna för dennas effektivitet och personalens arbetsmiljö.
Då det bedöms angeläget att tillföra verket erfarenhet, sakkunskap
och stöd utifrån och att ge sådana intressenter som berörs av myndigheternas
verksamhet möjlighet till insyn i och påverkan på myndighetens arbete
föreslås att en lekmannastyrelse inrättas för byggnadsstyrelsen.

Utskottet, som inte har något att erinra mot de framlagda förslagen, hemställer att

riksdagen

1. godkänner vad i propositionen förordats om inrättande av en
styrelse för byggnadsstyrelsen,

2. till Byggnadsstyrelsen för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag
av 1 000 kr.

FiU 1975/76:24

11. Utredningar rörande byggnadsföretag m. m. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten Bil (s. 55-56) och hemställer

att riksdagen till Utredningar rörande byggnadsföretag m. m. för
budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr.

12. Inredning av byggnader för statlig förvaltning. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten B 12 (s. 56-64) och hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning av inredning
och utrustning för byggnader för statlig förvaltning inom de
kostnadsramar som förordats i propositionen,

2. till Inredning av byggnader för statlig förvaltning för budgetåret
1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 22 000 000 kr.

13. Statens förhandlingsnämnd. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkten B 13 (s. 64-65) och hemställer

att riksdagen till Statens förhandlingsnämnd för budgetåret 1976/77
anvisar ett förslagsanslag av 2 053 000 kr.

14. Nämnden för samhällsinformation: Förvaltningskostnader. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkten B 14 (s. 65-67) och hemställer

att riksdagen till Nämnden för samhällsinformation: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av
2 032 000 kr.

15. Nämnden för samhällsinformation: Tidningsutgivning. Regeringen har
under punkten B 15 (s. 67-68) föreslagit riksdagen att till Nämnden för samhällsinformation:
Tidningsutgivning för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag
av 1 241 000 kr.

Enligt riksdagens beslut utges fr. o. m. innevarande år en för departementen
och riksdagen gemensam tidning (KU 1975:21, rskr 1975:228). Som
administrativ huvudman fungerar nämnden för samhällsinformation. I anslaget
för innevarande budgetår finns medel beräknade för omfattande informationsåtgärder
i samband med introduktionen av den nya tidningen.
Dessa kostnader bör kunna minskas under nästa budgetår.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer

att riksdagen till Nämnden för samhällsinformation: Tidningsutgivning
för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av
1 241 000 kr.

FiU 1975/76:24

SKATTE- OCH KONTROLLVÄSEN

16. Myntverket: Förvaltningskostnader m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkterna C 3-C 5 (s. 87-90) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar

1. till Myntverket: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag av
4 801 000 kr.,

2. till Myntverket: Uppdragsverksamhet ett förslagsanslag av 1 000
kr.,

3. till Myntverket: Utrustning ett reservationsanslag av 500 000 kr.
BIDRAG OCH ERSÄTTNINGAR TILL KOMMUNERNA

17. Ersättning till Trelleborgs kommun för mistad tolag. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten D 1 (s. 120) och hemställer

att riksdagen till Ersättning till Trelleborgs kommun för mistad tolag
för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av
1 355 000 kr.

18. Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m. Regeringen har under
punkten D 2 (s. 120-123) föreslagit riksdagen att till Skatteutjämningsbidrag
till kommunerna m. m. för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag
av 2 870 000 000 kr.

1 detta sammanhang har utskottet behandlat följande motioner:

1975/76:692 av herr Gustafsson i Säffle (c) vari hemställs att riksdagen
beslutar att skattekraftsgarantin för kommunerna Säffle, Åmål och Filipstad
skall vara 100 96,

1975/76:693 av herr Komstedt (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
begär förslag till ett nytt skatteutjämningssystem, med hänsynstagande
till i motionen angivna synpunkter,

1975/76:930 av herr Granstedt m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar
att hos regeringen hemställa om förslag, senast i samband med kompletteringspropositionen
våren 1976, om åtgärder, i enlighet med vad som
framförts i motionen, för att sanera ekonomin i de hårdast drabbade expansionskommunerna
i Stockholms län,

1975/76:935 av fru Jonäng m. fl. (c) vari hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av procentsatsen för
den garanterade skattekraften,

2. att riksdagen hos regeringen begär en höjning av procentsatsen för
Ljusdals och Ånge kommuner till 120 96.

FiU 1975/76:24

Utskottet. Den 1 december 1975 tillkallade regeringen en ny utredning
om skatteutjämningsbidragen (se Kommittéberättelsen 1976, s. 257 ff.). Enligt
direktiven bör en utgångspunkt för de sakkunnigas arbete vara att skatteutjämningssystemet
fortfarande skall utgöra en viktig del av regionalpolitiken.
Det konstateras att utgifterna för den kommunala verksamheten
påverkas av befolkningens ålderssammansättning. Hög andel pensionärer
och stor andel barn drar med sig högre kostnader. Även andra faktorer
- geografiskt läge, bebyggelsestruktur, avstånd, topografiska förhållanden,
inkomststruktur m. fl. - inverkar på kostnaderna. Vidare sägs i direktiven
att riktpunkten för de sakkunniga bör vara att söka åstadkomma större
individuell rättvisa kommunerna emellan utan att systemet blir alltför detaljbetonat.

Med den utformning direktiven för den nya skatteutjämningsutredningen
fått utgår utskottet ifrån att den ej kan undgå att pröva skatteutjämningsproblemen
för de kommuner som nämnts i motionerna 692 och 935. Riksdagen
bör avvakta resultaten av denna prövning, innan åtgärder för enskilda
kommuner av den art som motionärerna föreslår vidtas. Utskottet avstyrker
därför bifall till desamma.

1 motionen 693 krävs att regeringen skall lägga fram förslag till ett nytt
skatteutjämningssystem, som baseras på såväl geografisk belägenhet som
åldersstrukturen i respektive kommun. Såvitt utskottet förstår synes detta
krav i allt väsentligt ha tillgodosetts genom skatteutjämningsutredningens
tillsättande. Motionsyrkandet avstyrks därför.

Även de problem rörande den ekonomiska situationen inom Botkyrka
och Haninge kommuner, som tas upp i motionen 930, har samband med
skatteutjämningsproblematiken. Enligt motionärerna har den snabba storstadsexpansionen
försatt ett antal kommuner i Stockholms län i en ohållbar
situation. Samtidigt inrymmer länet några av landets rikaste kommuner
med påfallande hög skattekraft, goda kommunala resurser och en jämförelsevis
låg kommunalskatt. En viktig reform måste därför enligt motionärernas
mening vara en effektivare skatteutjämning, som kan bidra till
att förbättra de expanderande och skattesvaga kommunernas möjligheter
att garantera sina innevånare en godtagbar kommunal standard.

Utskottet utgår ifrån att även detta är ett problem som måste utredas
av skatteutjämningsutredningen. I dess direktiv heter det nämligen att ”de
sakkunniga bör undersöka om speciellt stöd behövs även till snabbt växande
kommuner och om bidragsregler härför kan byggas in i skatteutjämningssystemet”.

Motionärerna föreslår emellertid också att regeringen bör få riksdagens
uppdrag att genom en engångsinsats helt eller delvis avlyfta de berörda
kommunernas ackumulerade budgetunderskott. Detta bör kunna ske i form
av direkta driftbidrag till vissa kommuner eller genom att staten övertar
de lån som nu belastar dessa kommuner. Enligt motionärerna torde den
ekonomiska ramen för dessa åtgärder kunna beräknas till ca 100 milj. kr.

FiU 1975/76:24

Enligt utskottets uppfattning måste den nuvarande prekära situationen
för Botkyrka och Haninge - liksom för med dem jämförliga kommuner
- ses som en följd av den snabba utbyggnaden av storstadsregionerna. Kommunerna
själva har endast i begränsad utsträckning kunnat påverka denna
utveckling, som medfört både sociala problem och ekonomiska svårigheter.

Det är mot denna bakgrund man får se att regeringen, som motionärerna
också framhåller, beviljat såväl Botkyrka som Haninge kommuner extra
skatteutjämningsbidrag inom ramen för de av riksdagen fastslagna riktlinjerna.
Botkyrka kommun har vidare fått tillstånd att uppta ett långfristigt
lån på 25 milj. kr. Även Stockholms kommun har på olika sätt stött kommunerna.
1 dagarna har slutligen inom Stockholms läns landsting föreslagits
en utvidgad regional inkomstutjämning på länsbasis, vilken i betydande
utsträckning skulle komma de nu nämnda kommunerna till del.

Utskottet förutsätter att de akuta ekonomiska problem som drabbat flera
av kommunerna inom Stockholms län också beaktas såväl av den kommunalekonomiska
utredningen som av skatteutjämningsutredningen. Problemen
i Stockholms län är emellertid inte unika utan har sin motsvarighet
även i andra delar av landet. Utskottet vill i sammanhanget hänvisa till
sitt samtidigt avgivna betänkande 1975/76:25 med anledning av motioner
angående kommunernas ekonomi. Det bör också erinras om motionen
1975/76:940 av fru Söder m. fl. (c) om en provisorisk inomregional skatteutjämningsreform,
vilken av utskottet remitterats till Stockholms kommun
och Stockholms läns landsting för yttrande.

Utskottet vill understryka vikten av att de i motionen 930 aktualiserade
problemen utreds och bringas till en lösning men är med hänvisning till
vad som ovan anförts inte berett att tillstyrka bifall till motionens yrkande.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionerna 1975/76:692 och 935,

2. att riksdagen avslår motionen 1975/76:693,

3. att motionen 1975/76:930 ej föranleder någon riksdagens åtgärd,

4. att riksdagen till Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m.
för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av
2 870 000 000 kr.

19. Skattebortfallsbidrag till kommuner m. fl. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten D3 (s. 123-124) och hemställer

att riksdagen till Skattebortfallsbidrag till kommuner m. fl. för budgetåret
1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 950 000 000 kr.

20. Särskilt bidrag till kommunerna. Extra bidrag till kommuner och
landstingskommuner. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna
D4-D5 (s. 124-125) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar

1. till Särskilt bidrag till kommunerna ett anslag av 122 000 000 kr.,

FiU 1975/76:24

2. till Extra bidrag till kommuner och landstingskommuner ett anslag
av 600 000 000 kr.

DIVERSE

21. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas delfond
m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens under punkterna E 1-E 3
(s. 126-127) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar

1. till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas
delfond ett förslagsanslag av 7 589 000 kr.,

2. till Bidrag till vissa internationella byråer och organisationer
m. m. ett förslagsanslag av 2 205 000 kr.,

3. till Statens krigsforsäkringsnämnd m. m. ett förslagsanslag av
64 000 kr.

22. Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten E6 (s. 128-129) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering
för budgetåret 1976/77 anvisar ett anslag av 470 000 kr.

23. Viss informationsverksamhet. Regeringen har under punkten E9
(s. 129-130) föreslagit riksdagen att till Viss informationsverksamhet för budgetåret
1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 11 200 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1975/76:526 av
herrar Alsén (s) och Gadd (s) vari hemställs att riksdagen beslutar att hos
regeringen anhålla om en kartläggning samt eventuellt förslag om riktlinjer
för den statliga tidskriftsutgivningen.

Föredraganden anför att informationsåtgärder bör ses som en integrerad
del av myndigheternas verksamhet. Informationsfrågorna bör således inte
behandlas isolerade utan ses som ett av flera medel för att uppnå målen
för en viss verksamhet. I första hand bör därför medel för informationsverksamhet
anvisas över myndigheternas ordinarie anslag. Då emellertid
kraven på snabba och breda informationsinsatser i anslutning till beslut
av statsmakterna och till ikraftträdandet av nya lagar ökar förordar föredraganden
en uppräkning av de medel som är avsedda för bidrag till informationsprojekt
under detta anslag.

Motionärerna anför att statliga myndigheter och verk f. n. utger ca 100
tidskrifter. Det finns emellertid inte någon fastlagd policy för staten som
tidskriftsutgivare. Reglerna för utgivningen och målsättningarna för tidskrifterna
tycks vara utomordentligt skiftande.

FiU 1975/76: 24

Mot den bakgrunden anser motionärerna det angeläget att en översyn
av statens tidskriftsutgivning företas. De frågor som därvid särskilt bör uppmärksammas
är:

Det verkliga behovet av tidskrifterna, hur de läses, utgivarnas ambitioner
etc.

Kostnadsaspekter.

Konkurrensförhållandet mellan av staten utgivna tidskrifter och övriga
på marknaden.

Journalisternas ställning gentemot verksledningar.

Ansvariga utgivarnas förhållande till ”ägarna” av tidskrifterna.

Möjligheterna att rationalisera och effektivisera utgivningen.

Tidskrifternas roll i framtiden med tanke på utvecklingen på mediaområdet,
bl. a. dagspresskoncentration och utbyggnad av lokalradion.

Utskottet. Vid tillskapandet av nämnden för samhällsinformation underströk
finansutskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande FiU 1971:23
det angelägna i att samordna samhällsinformationen och att samhällets resurser
för informationsverksamhet utnyttjas rationellt. I motionen 526 pekar
motionärerna på den inte obetydliga del av samhällsinformationen som de
statliga tidskrifterna svarar för. Utskottet finnér det angeläget att även denna
del av samhällets informationsspridning kartläggs och analyseras i enlighet
med de riktlinjer som anges i motionen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Viss informationsverksamhet för budgetåret
1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 11 200 000 kr.,

2. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:526 beslutar att
hos regeringen anhålla om en kartläggning samt eventuellt förslag
om riktlinjer för den statliga tidskriftsutgivningen.

24. Vinstutlottning i lönsparandet m. m. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten E 10 (s. 131) och hemställer

att riksdagen till Vinstutlottning i lönsparandet m. m. förbudgetåret
1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 17 400 000 kr.

STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

25. Byggnadsarbeten för statlig förvaltning. Regeringen har under punkten
11:11 (s. 140-150) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att besluta om byggnadsarbeten för statlig förvaltning
inom de kostnadsramar som förordats i propositionen,

2. till Byggnadsarbeten för statlig förvaltning för budgetåret 1976/77 anvisa
ett investeringsanslag av 285 000 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1975/76:1843 av
fröken Eliasson m. fl. (c) i vad avser hemställan under 2. att riksdagen

FiU 1975/76: 24

beslutar ge regeringen till känna vad i motionen anförts om att lokaler
som friställs i samband med utflyttningarna av statlig verksamhet i största
möjliga utsträckning skall överföras till bostadsändamål.

I propositionen anförs att arbetena med nybyggnader för de myndigheter
som skall omlokaliseras fortskrider planenligt. Kostnaderna för de nyuppförda
lokalerna på omlokaliseringsorterna bedöms ligga avsevärt under kostnaderna
för motsvarande objekt i Stockholmsområdet. För nu färdigställda
eller pågående nybyggnader uppskattas minskningen av lokalkostnaderna
till 20 milj. kr. per år jämfört med kostnaden för motsvarande lokaler i
Storstockholmsområdet.

Beträffande kostnadsramen Diverse objekt påtalas att denna framgent
kan komma att utnyttjas i större utsträckning för finansiering av ombyggnadsarbeten
som är av den omfattningen att fastighetens värde påtagligt
ökar.

För övrigt presenteras i propositionen kostnadsramar för vissa nya byggnadsprojekt.

I motionen hävdas att byggnadsstyrelsens planering leder till fortsatt expansion
av den statliga verksamheten i Stockholmsområdets centrala delar.
Man påpekar att en betydande del av den centrala statliga förvaltningen
ligger i bostadszon enligt Zonplan 70. Man fastslår vidare att i samband
med utflyttningen av statliga verk från Stockholm kommer ca 30 000 kvadratmeter
lokalyta i innerstadens bostadszon inte att utnyttjas. Motionärerna
finner det angeläget att möjligheterna att för bostadsändamål ta i anspråk
de lokaler som friställs genom utflyttningarna noga inventeras.

Utskottet delar i princip den syn på utvecklingen av Stockholms centrala
delar som framförs i motionen. Den tilltagande kontoriseringen, de växande
trafikströmmarna och markprisstegringen är några exempel på koncentrationens
avigsidor.

När det gäller det konkreta yrkandet i motionen angående byggnadsstyrelsens
planering tycks emellertid denna spela endast en mindre roll i
detta sammanhang. Enligt de uppgifter som framförs i motionen skulle
byggnadsstyrelsen disponera ca 7 000 kvadratmeter lokalyta inom innerstadens
bostadszon, vilka skulle kunna omvandlas till bostäder.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att ansvaret för fördelning av
lokalanvändning mellan bostäder och kontor vilar på kommunen. Byggnadsstyrelsen
kan således ej påverka den framtida användningen av inhyrda
lokaler som lämnas i samband med omlokaliseringen. Att överföra användningen
av dessa kontorslokaler till bostäder synes vara en kommunal uppgift.

Mot bakgrund av vad ovan anförts synes det mindre lämpligt att riksdagen
gör något uttalande på sätt som yrkas i motionen 1843 moment 2.

FiU 1975/76:24

Utskottet hemställer

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om byggnadsarbeten
för statlig förvaltning inom de kostnadsramar som förordats
i propositionen,

2. att riksdagen till Byggnadsarbeten för statlig förvaltning för budgetåret
1976/77 anvisar ett investeringsanslag av 285 000 000
kr.,

3. att motionen 1975/76:1843 moment 2 ej föranleder någon riksdagens
åtgärd.

26. Inköp av fastigheter m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkten 11:12 (s. 150-151) och hemställer

att riksdagen till Inköp av fastigheter m. m. förbudgetåret 1976/77
anvisar ett investeringsanslag av 55 000 000 kr.

FONDEN FÖR FÖRLAG TILL STATSVERKET

27. Vissa projekteringskostnader. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkten VILI (s. 153-154) och hemställer

att riksdagen till Vissa projekteringskostnader för budgetåret
1976/77 anvisar ett investeringsanslag av 20 000 000 kr.

DIVERSE KAPITALFONDER

28. Statens datamaskinfond: Anskaffning av datamaskiner. Regeringen har
under punkten IX:5 (s. 154-156) föreslagit riksdagen att

1. medge att datamaskinutrustning beställs - utöver tidigare medgivet
belopp - till en kostnad av högst 125 000 000 kr.,

2. till Statens datamaskinfond: Anskaffning av datamaskiner för budgetåret
1976/77 anvisa ett investeringsanslag av 115 000 000 kr.

I motionen 1975/76:941 av herr Söderström (m) hemställs att riksdagen
beslutar

1. att alla datainvesteringar överstigande 1 milj. kr. skall underställas
riksdagens prövning,

2. att ge regeringen till känna att beslutade dispositioner årligen redovisas
riksdagen i efterhand.

I motionen 1975/76:942 av herrar af Ugglas (m) och Magnusson i Borås
(m) hemställs att riksdagen avslår regeringens förslag om bemyndigande
på 125 milj. kr. för beställning av datamaskinutrustning.

Utskottet. Yrkandet i motionen 942 är detsamma som motionärerna framfört
vid flera tidigare riksmöten. De vill att riksdagen hos regeringen skall
begära en redogörelse för hittillsvarande erfarenheter av de statliga inves -

FiU 1975/76:24

teringarna i datamaskiner. Enligt deras uppfattning bör riksdagen få ta del
av en sådan utvärdering, innan den lämnar ytterligare beställningsbemyndiganden
på detta område.

Som utskottet framhållit i tidigare sammanhang - senast i sina betänkanden
FiU 1973:11 (s. 16) och FiU 1974:12 (s. 8) - är det viktigt att datateknikens
konsekvenser i olika avseenden prövas och utvärderas. En sådan
prövning ingår som ett betydelsefullt led i statskontorets löpande verksamhet.
Ämbetsverket redovisar resultaten härav i petita och andra framställningar
till regeringen samt i särskilda utredningar.

Grundläggande och övergripande frågeställningar beträffande datasystemen
utreds inom den 1971 tillsatta datasamordningskommittén. Härvid
spelar ekonomiska lönsamhetsbedömningar av det slag som motionärerna
torde efterlysa en viktig roll. Kommittén beräknas enligt vad utskottet erfarit
avge sitt slutbetänkande i sommar. Sedan betänkandet remissbehandlats
torde riksdagen i sedvanlig ordning få tillfälle att ta ställning till utredningens
utvärdering av erfarenheterna av de statliga datasystemen.

Då sålunda ytterligare material för en bedömning av dessa frågor är att
förvänta inom en nära framtid anser utskottet det ej påkallat att, som motionärerna
vill, nu avslå det av regeringen begärda beställningsbemyndigandet.

I motionen 941 framhålls att riksdagens bemyndigande till regeringen
beträffande beställning av datamaskinutrustning lämnas utan uppdelning
på preciserade ändamål. För att stärka riksdagens kontroll över investeringarna
i datamaskiner vill motionären att alla beställningsbeslut på mer
än 1 milj. kr. skall underställas riksdagens prövning samt att samtliga beslutade
beställningar årligen skall redovisas för riksdagen i efterhand.

Det är i och för sig riktigt att riksdagens medgivande till beställningar
av datamaskiner rent formellt endast gäller ett visst belopp i miljoner kronor.
Man tillämpar här samma praxis som gäller för de mångdubbelt större militära
materielbeställningarna liksom för övrigt också för försvarets delfond
för anskaffning av datamaskiner. När utskottet första gången hade att bereda
ärenden rörande beställningsbemyndiganden för den civila delen av statens
datamaskinfond innehöll den dåvarande statsverkspropositionen inte heller
några som helst uppgifter om de projekt som beställningsbemyndigandet
skulle gälla. Utskottet inhämtade då uppgift från statskontoret om de olika
maskiner och projekt, som bemyndigandet avsåg att täcka. Då upphandlingen
av denna utrustning i många fall pågick och i vissa fall inte var
påbörjad låg det i sakens natur att åtskilligt av denna information för att
inte försämra statskontorets förhandlingsposition måste behandlas som konfidentiell.
Motsvarande uppgifter har sedan dess årligen ställts till utskottets
förfogande. Viss översiktlig information om vilka projekt begärda beställningsbemyndiganden
avser har dessutom sedan dess lämnats i budgetpropositionerna.
De regleringsbrev där regeringen ger statskontoret definitiva
bemyndiganden att köpa eller hyra datamaskinutrustning som kostar mer

FiU 1975/76:24

än 300000 kr. är vidare offentliga och utskottet erhåller fortlöpande uppgift
härom. Dessutom publicerar statskontoret årligen en översikt över samtliga
installerade och beställda statliga datorer med fördelning såväl på leverantörer
som användande myndigheter.

Att under dessa omständigheter begära att regeringen i särskilda propositioner
skall underställa riksdagen alla beställningsbemyndiganden för
datamaskiner som överstiger 1 milj. kr. synes utskottet varken nödvändigt
eller praktiskt. Det skulle innebära ytterligare ca 15 propositioner per år.
Utskottet förutsätter att riksdagen liksom hittills genom särskilda propositioner
bereds tillfälle att i god tid ta principiell ställning till alla betydelsefulla
statliga dataprojekt. De årliga beställningsbemyndigandena blir
därmed i allt väsentligt endast en uppföljning och konsekvens av riksdagens
tidigare fattade beslut.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet bifall till motionen 941.
Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionen 1975/76:942 medger att datamaskinutrustning beställs
- utöver tidigare medgivet belopp - till en kostnad av
högst 125 000 000 kr.,

2. att riksdagen till Statens datamaskinfond: Anskaffning av datamaskiner
för budgetåret 1976/77 anvisar ett investeringsanslag
av 115 000 000 kr.,

3. att riksdagen avslår motionen 1975/76:941.

Stockholm den 25 mars 1976

På finansutskottets vägnar
NILS G. ÅSLING

Närvarande: herrar Åsling (c), Ekström (s). Knut Johansson i Stockholm
(s), Kristiansson (c), Franzén (s), Löfgren (fp). Larsson i Karlskoga (s), Fågelsbo
(c), Jansson (s). Söderström (m). Hermansson (vpk), Mundebo (fp),
fru Ström (s), herrar Wachtmeister i Staffanstorp (m) och Rämgård (c).

Reservation

vid punkten 28 (Statens datamaskinfond: Anskaffning av datamaskiner)
av herrar Söderström (m) och Wachtmeister i Staffanstorp (m) som anser
att

dets den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Yrkandet
i” och på s. 11 slutar med ”begärda beställningsbemyndigandet” bort ha
följande lydelse:

FiU 1975/76:24

Det är enligt utskottets mening angeläget att riksdagen i samband med
budgetarbetet fortlöpande får tillfälle att ta del av de erfarenheter som vunnits
vid användningen av datamaskiner inom den statliga förvaltningen. Som
framhålls i motionen 942 har upprepade krav på en sådan redogörelse rests
i riksdagen. Utskottet delar motionärernas uppfattning att en sådan redogörelse
bör lämnas innan riksdagen tar ställning till regeringens begäran i
propositionen om bemyndigande att beställa ytterligare datamaskinutrustning.
Utskottet är därför inte berett att nu bifalla denna begäran.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:942 avslår regeringens
begäran att datamaskinutrustning får beställas till
en kostnad av - utöver tidigare medgivet belopp - högst
125 000 000 kr.

Särskilda yttranden

1. vid punkten (Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m.)av herrar
Åsling (c), Kristiansson (c). Fågelsbo (c) och Rämgård (c) som anför:

Som utskottet framhåller måste den nuvarande prekära situationen för
kommuner som Botkyrka och Haninge ses som en följd av den snabba
utbyggnaden av storstadsregionerna. Denna är till stor del resultat av en
felaktig riksplaneringoch brist på regionalpolitiska insatser. Regional obalans
påverkar snabbt och kraftigt kommunernas ekonomiska utveckling. Det
nuvarande läget i bl. a. de nämnda kommunerna understryker behovet av
en fortsatt utbyggnad av regionalpolitiken i syfte att uppnå en balanserad
tillväxt i alla delar av landet.

2. vid punkten 25 (Byggnadsarbeten för statlig förvaltning) av herrar Åsling
(c). Kristiansson (c). Fågelsbo (c) och Rämgård (c) som anför:

Som utskottet framhåller är det i första hand en kommunal uppgift att
se till att kontorslokaler som tidigare varit bostäder på nytt tas i anspråk
för det ändamålet, när de blir lediga till följd av utlokalisering från Stockholm
eller lokalbyte. Byggnadsstyrelsen har också möjligheter att främja en sådan
utveckling genom att bl. a. upplysa olika intressenter om vilka lokaler som
kommer att bli lediga. En sådan inställning från byggnadsstyrelsens sida
skulle underlätta att få till stånd bättre harmoni mellan arbetsplatser och
bostäder i Stockholms innerområden.

3. vid punkten 26 (Inköp av fastigheter m. m.) av herr Löfgren (fp) som
anför:

FiU 1975/76:24

Med hänvisning till tidigare särskilda yttranden, som jag fogat till finansutskottets
betänkanden 1975/76:21 och 23, angående kostnaderna för riksdagens
återflyttning till Helgeandsholmen vill jag peka på att även de kostnader
under detta anslag som kan uppstå i anslutning till en framtida återflyttning
bör beaktas i riksdagens kostnadskalkyler.

■

GOT A B 51497 Slockholm 1976