Med anledning av i budgetpropositionen 1976/77:100 gjorda framställningar inom socialdepartementets verksamhetsområde jämte motioner (Betänkande 1976/77:SoU25 Socialutskottet)

SoU 1976/77:25

Socialutskottets betänkande
1976/77:25

med anledning av i budgetpropositionen 1976/77:100 gjorda framställningar
inom socialdepartementets verksamhetsområde jämte
motioner

I betänkandet behandlas regeringens i propositionen 1976/77:100 bilaga 8
(socialdepartementet) framlagda förslag om anslag m. m. för budgetåret
1977/78 med undantag av följande avsnitt och punkter.

Avsnittet B. Allmän försäkring m. m. har behandlats av socialförsäkringsutskottet
i betänkandet SfU 1976/77:19.

Punkten C 3. Bidrag till sjukförsäkringen för föräldraförsäkringen i
avsnittet C. Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer m. m. kommer att behandlas av
socialförsäkringsutskottet senare under innevarande riksmöte.

Punkterna H 5. Förvaring och underhåll av viss sjukvårdsmateriel m. m.,
H 6. Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller krigsfara och H 7.
Viss krigssjukvårdsutbildning m. m. i avsnittet H. Övrig sjukhusvård
behandlas av försvarsutskottet i betänkandet FöU 1976/77:13.

Punkten K 5. Bidrag till handikapporganisationer i avsnittet K. Vissa
åtgärder för handikappade behandlas av socialutskottet i betänkandet SoU
1976/77:28.

Punkterna J 8. Upplysning i alkoholfrågor m. m. och J 9. Bidrag till
Föreningen Fruktdrycker i avsnittet J. Nykterhetsvård m. m. samt punkten
V 3. Lån för inrättande av alkoholfria restauranger i avsnittet V. Fonden för
låneunderstöd behandlas av skatteutskottet i betänkandet SkU 1976/
77:40.

Socialdepartementet m. m.

1. A 1. Socialdepartementet. Regeringen har under punkten A 1 (s. 21 och

22) föreslagit riksdagen att till Socialdepartementet för budgetåret 1977/78
anvisa ett förslagsanslag av 11 380 000 kr.

Motion

I motionen 1976/77:261 av herr Biörck i Värmdö (m) hemställs att
riksdagen hos regeringen anhåller om utredning av frågan om inrättande av
ett hälsovårdsdepartement.

Utskottet

Herr Biörck (m) i Värmdö vill i motionen 1976/77:261 att riksdagen skall
anhålla om en utredning av frågan om inrättande av ett hälsovårdsdeparte 1

Riksdagen 1976/77. 12 sami. Nr 25

SoU 1976/77:25

ment, som skulle ha ansvar såväl för hälso- och sjukvården i landet som för
utbildning och forskning inom det medicinska arbetsfältet, därmed även de
medicinska fakulteterna och det medicinska forskningsrådet. Motionären
anför bl. a. att det är sannolikt att intresset för utbildning och forskning inom
hälso- och sjukvårdsområdet skulle kännas starkare i ett departement som
samtidigt hade att förmedla nya vetenskapliga rön till den praktiska
verksamheten och att anhängiggöra patienternas behov hos den medicinska
forskningens och utbildningens företrädare.

Beträffande motionärens förslag om en samordnad handläggning inom ett
departement av bl. a. utbildningsfrågor för vissa yrkeskategorier och frågor
rörande den sektor där de som tillhör dessa kategorier kommer att vara
verksamma efter avslutad utbildning, kan anföras följande. Det måste i
princip främst ankomma på regeringen att ta ställning till hur arbetet inom
regeringens kansli skall organiseras för att regeringen på ett så effektivt sätt
som möjligt skall kunna styra landet. För den händelse regeringen anser det
motiverat att en sådan sammanföring av frågor som motionären förordar
närmare undersöks, ankommer det därför i första hand på regeringen att ta
initiativ till en utredning. Av detta följer att utskottet inte anser att riksdagen
bör ta något initiativ med anledning av motionen. I sammanhanget bör dock
framhållas att om den ordning, som för hälso- och sjukvårdens del föreslås av
motionären, skulle genomföras även på andra områden, detta skulle medföra
bl. a. att handläggningen av frågor rörande högskoleutbildningen skulle
splittras på så många departement att klara nackdelar torde uppkomma för
högskoleorganisationen.

Utskottet har inte något att erinra mot förslaget till medelsanvisning.

Utskottet hemställer

1. beträffande inrättande av ett hälsovårdsdepartement att riksdagen
avslår motionen 1976/77:261,

2. att riksdagen till Socialdepartementet för budgetåret 1977/78
anvisar ett förslagsanslag av 11 380 000 kr.

2. A 2. Kommittéer m. m. Regeringen har under punkten A 2 (s. 22 )
föreslagit riksdagen att till Kommittéer m. m. för budgetåret 1977/78 anvisa
ett reservationsanslag av 14 500 000 kr.

Motion

1 motionen 1976/77:187 av herr Biörck i Värmdö (m) hemställs att
riksdagen hos regeringen anhåller att nämnden för undervisningssjukhusens
utbyggande upphör.

Utskottet

Med hänsyn till att staten lämnar bidrag till uppförande och utrustning av
kommunala undervisningssjukhus finns en nämnd för undervisningssjuk -

SoU 1976/77:25

husens utbyggande.

Nämnden, som tillkom år 1960 efter beslut av Kungl. Majit, härtill uppgift
att följa planeringen och samordna den fortsatta utbyggnaden av de
kommunala undervisningssjukhusen, att granska och pröva ritningar och
utrustningsförslag beträffande anläggningar, till vilkas uppförande och
utrustning statsbidrag skall utgå, samt att befrämja en samordning av
utbyggnaden av de kommunala och statliga undervisningssjukhusen.
Nämnden skall vid fullgörandet av sina uppgifter bl. a. tillvarata undervisningens
och forskningens intressen med hänsyn till den framtida sannolika
utvecklingen samt övervaka att statens kostnader ej ökas på grund av onödigt
vidlyftig eller i övrigt exklusiv planering och utrustning. Särskilt åligger det
nämnden bl. a. att följa program- och projekteringsarbetet och därvid delge
sjukvårdshuvudmännen sina synpunkter och önskemål beträffande planerade
byggnadsföretag. Ritningar och utrustningsförslag beträffande nya
anläggningar samt om- och tillbyggnadsarbeten av större omfattning skall av
nämnden med eget yttrande överlämnas till regeringen för godkännande. I
övriga fall meddelas godkännande av nämnden.

1 början av 1970-talet lades på nämnden även uppgifterna att granska
sjukvårdshuvudmännens rekvisitioner av statliga driftsersättningar och
investeringsersättningar avseende de kommunala undervisningssjukhusen
samt att betala ut beloppen.

Nämnden består av fyra ledamöter. Vid nämnden finns inrättade sex
tjänster, varav en för halvtidstjänstgöring.

I motionen 1976/77:187 av herr Biörck i Värmdö (m) föreslås att nämnden
avskaffas. Motionären anför bl. a. att sedan numera alla större undervisningssjukhus
färdigställts nämnden har blivit alltmera onödig och huvudsakligen
verkat fördröjande - och därmed fördyrande - på byggnadsverksamheten
inom undervisningssjukhusens område.

Riksdagens revisorer tog år 1975 upp frågan om bidrag till kommunala
undervisningssjukhus som ett särskilt granskningsärende. Revisorerna fann
bl. a. att utvecklingen medfört att förutsättningarna i vissa hänseenden
syntes ha förändrats när det gäller att bedöma hur den statliga kontrollen på
området lämpligen borde vara organiserad. I skrivelse i september 1975 till
regeringen hemställde revisorerna att frågan om grunderna för beräkning av
den investeringsersättning som staten lämnar de kommunala sjukvårdshuvudmännen
skulle närmare utredas samt att den statliga tillsynsorganisationen
på området snarast möjligt skulle ses över. Regeringen har i december
1976 beslutat överlämna revisorernas skrivelse såvitt avser den statliga
tillsynsorganisationen till hälso- och sjukvårdsutredningen (S 1975:04) för att
övervägas vid fullgörandet av utredningens uppdrag.

Av den lämnade redovisningen framgår att det ankommer på hälso- och
sjukvårdsutredningen att pröva om nämnden för undervisningssjukhusens
utbyggande skall bibehållas. Den av motionären upptagna frågan är således
föremål för övervägande. Något riksdagens initiativ med anledning av

SoU 1976/77:25

motionen är därför inte erforderligt.

Medelsberäkningen under anslaget föranleder inte någon erinran från
utskottets sida.

Utskottet hemställer

1. beträffande nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande
att riksdagen avslår motionen 1976/77:187,

2. att riksdagen till Kommittéer m. m. för budgetåret 1977/78
anvisar ett reservationsanslag av 14 500 000 kr.

3. A 3. Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet.
A 4. Extra utgifter. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna
A 3 och A 4 (s. 22-24) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1977/78 anvisar

1. till Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet ett
reservationsanslag av 18 500 000 ,

2. till Extra utgifter ett reservationsanslag av 450 000 kr.

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer m. m.

4. C 1. Allmänna barnbidrag. Regeringen har under punkten C 1 (s. 53 och
54) föreslagit riksdagen att antaga inom socialdepartementet upprättat förslag
till lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag samt att till
Allmänna barnbidrag för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av

3 505 000 000 kr.

Lagförslaget fogas vid betänkandet som bilaga 1.

Motioner

1 motionen 1976/77:192av herr Wernern), fl. (vpk) hemställs att riksdagen
beslutar

1. att öka det allmänna barnbidraget till 2 200 kr. per barn och år från den 1
juli 1977, vilket utgör knappt hälften av en höjning till 25 % av nu gällande
basbelopp, och till 2 675 kr. per barn och år från och med den 1 januari 1978
och att till följd av de sålunda beslutade höjningarna under punkten C 1,
bilaga 8, Allmänna barnbidrag anvisa ett med 882 000 000 kr. till

4 387 000 000 kr. förhöjt belopp.

2. att det allmänna barnbidraget fr. o. m. den 1 januari 1978 skall utgöra
25 % av basbeloppet,

3. att hos regeringen begära att en snabbutredning tillsätts för att utreda
verkningarna av att göra en skattepliktig, ytterligare uppräkning av det
allmänna barnbidraget.

Sol! 1976/77:25

I motionen 1976/77:357 av fru Hedvall (m) och fru Rydle (m) hemställs att
riksdagen hos regeringen anhåller om att en barnmiljödelegation tillsätts i
enlighet med motionens syfte.

Utskottet

Regeringen föreslår i budgetpropositionen att de allmänna barnbidragen,
som utgör det grundläggande ekonomiska stödet till alla familjer med barn,
skall höjas från den 1 januari nästa år. Höjningen föreslås bli 300 kr. per barn
och år, vilket innebär att barnbidraget kommer att uppgå till 2 100 kr. Som
anges i propositionen blir den erforderliga anslagsökningen för ett genomförande
av förslaget 245 milj. kr. för budgetåret 1977/78.

I motionen 1976/77:192 av herr Werner m. fl. (vpk) föreslås att barnbidraget
höjs redan den 1 juli i år till 2 200 kr. per barn och år, att bidraget ett
halvår senare, den 1 januari 1978, höjs med ytterligare 475 kr. till 2 675 kr. per
barn och år, vilket utgör 25 % av nuvarande basbelopp, 10 700 kr., samt att
barnbidraget från sistnämnda tidpunkt skall indexregleras genom att bidraget
bestäms till 25 % av basbeloppet. En uppräkning av anslaget för att
möjliggöra ett genomförande av de redovisade motionsförslagen förordas i
motionen. Motionärerna vill också att regeringen skall tillsätta en snabbutredning
för att undersöka verkningarna av att barnbidraget görs skattepliktigt
i samband med en ytterligare uppräkning av detta.

Utskottet har upprepade gånger behandlat frågan om barnbidraget bör
värdesäkras. Denna fråga har diskuterats utförligt av familjepolitiska
kommittén i kommitténs huvudbetänkande (SOU 1972:34) Familjestöd
(s. 242). Kommittén har inte kunnat förorda en indexreglering av de allmänna
barnbidragen och bostadstilläggen, ännu mindre en sådan reglering separat
för barnbidragens del. Rörande det närmare innehållet i kommitténs
överväganden hänvisar utskottet till det nämnda utredningsbetänkandet och
till SoU 1975/76:36 (s. 2).

Enighet råder om att barnfamiljerna bör tillföras ökad köpkraft inom en
nära framtid genom höjning av barnbidraget. Då det gäller höjningens storlek
och tidpunkten för höjningen ansluter sig utskottet till regeringens förslag
och avstyrker motionen i motsvarande del. Utskottet ansluter sig till
uppfattningen att barnbidragen ej bör tillåtas urholkas av prishöjningar. Med
hänsyn till den höjning av barnbidraget som nu föreslås, erfordras inte f. n.
något uttalande av riksdagen i fråga om värdesäkring av barnbidragen.

Med hänsyn till det uppdrag som ankommer på 1972 års skatteutredning
avstyrker utskottet motionen även såvitt däri yrkas en utredning om
beskattning av barnbidragen.

Utskottet avstyrker således motionen 1976/77:192 i dess helhet.

Fru Hedwall (m) och fru Rydle (m) vill i motionen 1976/77:357 att
riksdagen hos regeringen skall anhålla att en barnmiljödelegation tillsätts.

SoU 1976/77:25

Delegationen skulle ha till uppgift att såväl granska redan fattade beslut inom
t. ex. familje-, utbildnings-, bostads- och arbetsmarknadspolitiken som
bevaka att nya reformer får en positiv inverkan även på barnens situation.

I april förra året tillsatte dåvarande socialministern en arbetsgrupp för
barnmiljöfrågor, i vilken ingår företrädare för social- utbildnings-, arbetsmarknads-,
kommun- och bostadsdepartementen samt jämställdhetskommittén.
Arbetsgruppen, som är knuten till socialdepartementet, skall bereda
och samordna åtgärder avseende bammiljöfrågor inom olika departements
verksamhetsområden och därvid bl. a. ta erforderliga initiativ till undersökningar
och andra åtgärder med anledning av barnmiljöutredningens rapporter
(SOU 1975:30-33 och 35-38).

Genom det uppdrag som tillagts arbetsgruppen får enligt utskottets mening
motionens syfte väsentligen anses tillgodosett. Motionen påkallar inte någon
riksdagens åtgärd.

Utskottet hemställer

1. beträffande höjning och indexreglering av de allmänna barnbidragen
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionen 1976/77:192 (yrkandena 1 och 2) antar det
vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen
(1947:529) om allmänna barnbidrag,

2. att riksdagen till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1977/78
anvisar ett förslagsanslag av 3 505 000 000 kr.,

3. beträffande en snabbutredning av verkningarna av att barnbidragen
görs skattepliktiga att riksdagen avslår motionen 1976/
77:192 (yrkandet 3),

4. beträffande tillsättandet av en bammiljödelegation att riksdagen
avslår motionen 1976/77:357.

5. C 2. Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten C 2 (s. 54) och
hemställer

att riksdagen till Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna
barnbidrag för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av
8 380 000 kr.

6. C 4. Ersättning för bidragsförskott. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten C 4 (s. 56 och 57) och hemställer

att riksdagen till Ersättning för bidragsförskott för budgetåret 1977/
78 anvisar ett förslagsanslag av 665 000 000 kr.

SoU 1976/77:25

Sociala serviceåtgärder

7. Dl. Bidrag till social hemhjälp och färdtjänst. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten D 1 (s. 63 och 64) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till social hemhjälp och färdtjänst för
budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 665 000 000
kr.

8. D 2. Bidrag till driften av förskolor och fritidshem. Regeringen har under
punkten D 2 (s. 64-66) föreslagit riksdagen att antaga inom socialdepartementet
upprättat förslag till lag om ändring i lagen (1976:381)om barnomsorg
samt att till Bidrag till driften av förskolor och fritidshem förbudgetåret 1977/
78 anvisa ett förslagsanslag av 1 452 000 000 kr.

Lagförslaget fogas vid betänkandet som bilaga 2.

Motioner

I motionen 1976/77:191 av fru Odelsparr m. fl. (c) hemställs att riksdagen
hos regeringen anhåller att åtgärder vidtas för att få till stånd en utvärdering
av den hittillsvarande barnomsorgen.

I motionen 1976/77:262 av fru Ekelund (c) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär att deltidsförskolans läromedel granskas med utgångspunkt
i samma principer som gäller grundskolans läromedel.

I motionen 1976/77:266 av herrar Jönsson i Arlöv (s) och Bladh (s)
hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om en snabb översyn av
bestämmelserna i 2 § förordningen (1976:396) om statsbidrag till daghem och
fritidshem.

1 motionen 1976/77:271 (motivering i motionen 1976/77:257) av herr
Palme m. fl. (s) hemställs att riksdagen beslutar

1. att godkänna vad i motionen 1976/77:257 anförts om riktlinjer för
särskilt statsbidrag för förskolan,

2. att barnomsorgsavgift om 1,3 procent fr. o. m. den 1 januari 1978 skall
erläggas även av egenföretagare enligt de grunder som redovisas i ett förslag
till lag om ändring i lagen (1976:381) om barnomsorg, vilket fogas vid
betänkandet som bilaga 3,

3. att till Särskilda insatser för förskolan (socialdepartementet) för budgetåret
1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 65 000 000 kr.,

4. att ge regeringen till känna vad som i motionen 1976/77:257 anförts om
en redovisning av planeringsläget för barnomsorgen vid 1977/78 års riksmöte.

1 motionen 1976/77:468 av fru Fredrikson m. fl. (c) hemställs att riksdagen
hos regeringen anhåller om åtgärder för att trygga att föräldrautbildningen ges

SoU 1976/77:25

ett sådant innehåll och får sådana resurser att tillgänglig erfarenhet, forskning
och sakkunskap om barns och föräldrars förutsättningar, behov och villkor i
en god psykisk hälsovård tas till vara.

I motionen 1976/77:1096 av herrar Andersson i Nybro (c) och Fransson (c)
hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag, enligt motionens syfte,
som underlättar kommunernas decentralisering av den allmänna förskolan
för 6-åringar.

1 motionen 1976/77:1108 av fru Lantz m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen
hos regeringen hemställer om initiativ till utarbetande av riktlinjer för en
allmän föräldrautbildning i syfte att främja i motionen anförda målsättningar.

I motionen 1976/77:1111 av herr Nilsson i Järfälla m. fl. (s) hemställs

1. att riksdagen hos regeringen anhåller om bemyndigande för socialstyrelsen
att skyndsamt starta en bred försöksverksamhet med barnomsorg
under hela dygnet,

2. att riksdagen anvisar 800 000 kr. till försöksverksamheten.

I motionen 1976/77:1307 (motivering även i motionen 1976/77:86) av herr
Werner m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära
förslag om statligt övertagande av personalkostnaderna vid barnstugorna.

I motionen 1976/77:1311 av herr Werner m. fl. (vpk) hemställs

1. att riksdagen uttalar att målet för samhällets barnomsorg skall vara att
tillgodose alla barns rätt till en bra och avgiftsfri barnstugeplats,

2. att riksdagen uttalar att målsättningen för samhällets utbyggnad av
barnomsorgen under de närmaste åren bör fastställas till ett genomsnitt av
minst 50 000 platser varje år i daghem och fritidshem,

3. att riksdagen uttalar att föräldraavgifterna inom barnomsorgen bör vara
avskaffade senast år 1980,

4. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag beträffande anordningsbidrag
till barnstugor, innebärande att anordningsbidrag skall utgå med
det belopp om 12 000 kronor som fastställdes år 1974, uppräknat i förhållande
till kostnadsutvecklingen för barnstugebyggandet, samt att detta anordningsbidrag
skall utgå fr. o. m. budgetåret 1977/78 tills barnomsorgen är fullt
utbyggd,

5. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till driftbidrag för
barnstugorna, innebärande att driftbidragen vid daghem skall beräknas efter
en norm av 1 personal per 4 barn - tätare på späd- och koltavd. - föreståndaren
oräknad, och vid fritidshem 2 personal jämte medhjälpare per avdelning,
föreståndaren oräknad, att bidrag till extra personella insatser vid barnstugorna
utgår efter särskild redovisning samt att vid beräkning av driftbidrag
redan färdigställda barnstugor skall likställas med nytillkommande,

6. att riksdagen beslutar anta ett förslag till lag om ändring i lagen
(1976:381) om barnomsorg, vilket fogas vid betänkandet som bilaga 4.

SoU 1976/77:25

Utskottet

Allmänl. Hösten 1973 fattade riksdagen beslut om den allmänna förskolan.
Frågan om utbyggnaden av såväl daghem och annan förskoleverksamhet
som fritidsverksamhet för de yngre skolbarnen har under tiden därefter
tilldragit sig allt större uppmärksamhet. Förra våren fattade riksdagen beslut
som syftar till en kraftig utbyggnad av samhällets barnomsorg (prop. 1975/
76:92, SoU 28, rskr 219). En allmän målsättning för utbyggnaden slogs fast, ett
utbyggnadsprogram godtogs av riksdagen och beslut fattades om ett nytt
statsbidragssystem med väsentligt höjda och värdebeständiga statsbidrag.
Riksdagen antog vidare bl. a. en ny lag om barnomsorg, som trätt i kraft vid
årsskiftet.

I samband med riksdagsbehandlingen av regeringens proposition i ämnet
(1975/76:92) behandlades ett stort antal motionsyrkanden. Socialutskottet
diskuterade dessa ingående i sitt betänkande 1975/76:28. Såvitt avser nu
aktuella yrkanden som har i huvudsak samma innehåll som yrkanden, som
behandlades förra året, och som avser frågor där det inte inträffat någon
omständighet som kan föranleda ett ändrat ställningstagande från utskottets
sida, hänvisar utskottet därför i första hand till nämnda betänkande. Det
sagda gäller främst flertalet yrkanden i motionen 1975/76:1311 av herr
Werner m. fl. (vpk).

Målsättning och utbyggnadsprogram m. m. Den allmänna målsättningen för
utbyggnaden av barnomsorgen skall enligt riksdagens beslut vara att - utöver
den allmänna förskolan - plats inom den kommunala barnomsorgen skall
beredas för alla barn i förskoleåldern till förvärvsarbetande eller studerande
föräldrar samt för barn med särskilda behov av stöd och stimulans så att
efterfrågan på sådana platser kan tillgodoses. Denna målsättning för samhällets
barnomsorg, innefattande även fritidsverksamhet för barn i skolåldern,
bör successivt uppnås i alla kommuner inom den närmaste tioårsperioden.

Någon anledning till omprövning av denna målsättning finns inte. Under
hänvisning till vad utskottet anförde förra året i frågan (SoU 1975/76:28 s. 16)
avstyrker utskottet därför motionen 1976/77:1311 i motsvarande del
(yrkandet 1). Såvitt yrkandet avser frågan om kvaliteten på barnomsorgen och
avgiftsfrågan återkommer utskottet därtill i viss utsträckning i det följande.

Det utbyggnadsprogram för barnomsorgen som riksdagen anslöt sig till
våren 1976 innebär att det under femårsperioden 1976-1980 skall börja byggas
100 000 nya platser i daghem och 50 000 nya platser i fritidshem. Härutöver
beräknas en ökning av platstillgången i familjedaghem. Denna utbyggnad
skall grunda sig på en bedömning som görs lokalt i varje kommun.

Utbyggnadsprogrammet bygger på överväganden av vad som kan vara
praktiskt möjligt att förverkliga under den angivna perioden med beaktande
av byggnadsfrågor, personalfrågor etc. Programmet har tillkommit som
resultat av överläggningar mellan dåvarande regeringen och Kommunför -

SoU 1976/77:25

bundet. Inte heller då det gäller utbyggnadsprogrammet finns det någon
anledning att nu ompröva de ställningstaganden som gjordes förra året.
Utskottet avstyrker därför motionen 1975/76:1311, såvitt däri förordas en
avsevärt snabbare utbyggnadstakt (yrkandet 2).

Förslag i nämnda motion (yrkandet 6 delvis) om ändringar i 4 och 8 §§ lagen
om barnomsorg är enligt utskottets mening att främst se som konsekvensförslag
framställda med hänsyn till vad motionärerna förordat om målsättningen
för barnomsorgsutbyggnaden. I den mån förslaget avser de enskilda
kommunernas behovsberäkningar beträffande barnomsorgen vill utskottet
framhålla att en särskild arbetsgrupp med representanter för bl. a. socialdepartementet,
socialstyrelsen, Kommunförbundet och LO har i uppdrag att på
grundval av de praktiska erfarenheterna förbättra det underlag som behövs
för kommunernas utbyggnadsplanering och beräkningar av platsbehovet
inom barnomsorgen vid den fortlöpande uppföljningen av barnomsorgsplanerna.
Motionsyrkandet avstyrks i här behandlad del.

I detta sammanhang tar utskottet också upp ett yrkande i motionen 1976/
77:1311 (yrkandet 6 delvis) om att fritidshemsverksamheten skall omfatta
barn t. o. m. 14 år i stället för som nu gäller t. o. m. 12 år (1 § barnomsorgslagen).

Utskottet behandlade frågan förra året och uttalade då bl. a. att även många
ungdomar som tillhör de åldersgrupper som finns närmast över grupperna
10-12 år ofta behöver en omsorg som är mera omfattande än den som kan
erhållas genom en allmän fritidsverksamhet. På sikt bör därför, anförde
utskottet, möjlighet ges även för äldre barn att få plats i fritidshem. Genom
det anförda och på grund av vad utskottet i övrigt anförde förra året (SoU
1975/76:28 s. 37-38) får motionen anses besvarad i här aktuell del. Detta
innebär att den förordade lagändringen bör anstå tills vidare.

Det torde råda en allmän enighet om att det är av utomordentlig vikt att
man fortlöpande följer kommunernas planering och genomförande av
utbyggnaden av barnomsorgen. Av betydelse för att arbetet inom kommunerna
skall underlättas är det uppdrag som tillagts den ovan angivna
arbetsgruppen.

Som framgår av ett interpellationssvar av socialministern den 1 mars i år
visar kommunernas planering för de båda åren 1976 och 1977 att närmare
3 000 fler daghemsplatser har planerats än vad som angetts i den förra året
godtagna utbyggnadsplanen, som överensstämde med överenskommelsen
med Kommunförbundet och enligt vilken 34 000 nya platser beräknats för
nämnda år. En sammanställning av de sociala centralnämndernas förslag till
förskoleplaner för de tre följande åren av utbyggnadsprogrammet visar
emellertid att kommunerna under denna period planerar att börja bygga
endast ungefär hälften av det i överenskommelsen beräknade antalet platser i
daghem. Socialministern framhöll i det angivna svaret att han inte ville
förneka att det underlag som i dag finns ger anledning till oro beträffande
utbyggnaden under senare delen av femårsperioden. Under hänvisning till att

SoU 1976/77:25

Kommunförbundet enligt överenskommelsen åtagit sig att verka för att en
utbyggnad av barnomsorgen kommer till stånd förklarade socialministern att
han inom kort, som en förberedelse inför de nya förskoleplaner som nu skall
utarbetas, kommer att ta upp diskussioner med Kommunförbundet om de
aktuella frågorna. Enligt vad utskottet inhämtat har sådana diskussioner ägt
rum.

Utskottet vill för sin del med skärpa understryka angelägenheten av att
regeringen - både i det nu aktuella läget och om så visar sig erforderligt senare
under planeringsperioden - överväger och utan dröjsmål vidtar de åtgärder
som kan visa sig nödvändiga för att utbyggnadsplanen skall hållas. Riksdagen
bör hållas underrättad om planeringsläget. Med hänsyn bl. a. till vad
socialministern uttalat i sitt interpellationssvar - nämligen att han senast till
nästa budgetproposition återkommer med en redovisning av den planerade
byggnationen under åren 1978 till 1980 - är det enligt utskottets mening inte
erforderligt med något riksdagens initiativ med anledning av ett yrkande i
motionen 1976/77:271 av herr Palme m. fl. (s) om en redovisning av
planeringsläget vid nästa riksmöte (yrkandet 4).

Statsbidragsfrågor och kvalitetskrav. Det statsbidragssystem som riksdagen
fattade beslut om förra året är avsett att ge kommunerna ekonomiska
möjligheter att genomföra den i det föregående redovisade utbyggnaden av
barnomsorgen. Systemet utformades på grundval av överenskommelsen
med Kommunförbundet. I korthet innebär de nya statsbidragsreglerna att för
daghem och fritidshem väsentligt höjda och värdebeständiga driftbidrag
utgår, att anordningsbidraget och bidraget till deltidsgrupper och för vissa
särskilda ändamål upphört samt att för familjedaghem - utöver det tidigare
utgående bidraget om 35 % av kommunens bruttokostnader - särskilda
grundbelopp utgår. Beträffande det närmare innehållet i reglerna hänvisar
utskottet till budgetpropositionen (bil. 8 s. 61), utskottets betänkande 1975/
76:28, förordningen (1976:396) om statsbidrag till förskolor och fritidshem
och kungörelsen (1968:236) om statsbidrag till kommunal familjedaghemsverksamhet
(ändrad senast 1976:397). Vissa av bestämmelserna i den
nämnda förordningen berörs närmare i det följande.

Vid den angivna överenskommelsen med Kommunförbundet strävade
man bl. a. efter att åstadkomma enklare och mera enhetliga regler för
bidragsgivningen. Vidare beaktades vid bestämmandet av de nya bidragsbeloppen
att statsbidraget till deltidsgrupper skulle upphöra. Utskottet
avstyrker med hänsyn härtill motionen 1976/77:1096 av herrar Andersson i
Nybro (c) och Fransson (c), vari framställs ett yrkande som syftar till att bidrag
skulle utgå även till platser i allmänna förskolan så att kommunernas
decentralisering av denna förskoleverksamhet underlättas.

De ökade kapitaltjänstkostnader som följer av att anordningsbidraget
avskaffats beaktades vid beräkningen av de nya driftbidragen. Utskottet
avstyrker på grund härav motionen 1976/77:1311 (yrkandet 4), såvitt däri

SoU 1976/77:25

hemställs att anordningsbidrag av viss storlek skulle utgå fr. o. m. nästa
budgetår, tills barnomsorgen är fullt utbyggd.

I samma motion (yrkandet 5 delvis) förordas en helt annan konstruktion av
driftbidraget för daghem och fritidshem än den som innefattas i de nyligen
ikraftträdda statsbidragsbestämmelserna. Motionärerna vill att driftbidraget
skall bestämmas med utgångspunkt i personalkostnaderna, beräknade efter
viss norm eller i vissa fall efter särskild redovisning. 1 en annan motion, 1976/
77:1307, likaledes av herr Werner m. fl. (vpk), vill motionärerna att riksdagen
skall begära förslag om statligt övertagande av personalkostnaderna vid
barnstugorna. Motionärerna menar att den av dem upptagna frågan med
hänsyn till det ekonomiska trycket på kommunerna måste lösas snarast och
oberoende av pågående utredningar.

Yrkandet i motionen 1976/77:1311 avstyrks av utskottet, eftersom det inte
kan komma i fråga att helt ompröva statsbidragskonstruktionen omedelbart
efter de nya reglernas ikraftträdande. Utskottet avstyrker också krav av
motionärerna att driftbidrag skulle utgå med samma belopp till redan
färdigställda barnstugor som till nytillkommande (yrkandet 5 delvis). Då det
gäller den i motionen 1976/77:1307 upptagna frågan om ett statligt övertagande
av personalkostnaderna i dess helhet kan anföras samma skäl för ett
avstyrkande som då det gäller det nyss behandlade yrkandet. Med hänsyn till
att motionärerna som utgångspunkt för sitt yrkande främst har omtanken om
kommunernas ekonomi kan tilläggas att 1976 års kommunalekonomiska
utredning som tillkallades i slutet av förra året enligt direktiven bör slutföra
sitt arbete före utgången av november månad i år. Utskottet avstyrker
motionen.

Även om utskottet således avstyrker de båda motionsyrkandena, vill
utskottet i detta sammanhang hänvisa till vad utskottet uttalade förra året, då
likartade yrkanden behandlades (SoU 1975/76:28 s. 22). Utskottet anförde
bl. a., att utskottet kunde ansluta sig till åsikten att det är önskvärt med en
statsbidragskonstruktion där inte bara kvantitets- utan även kvalitetskraven
tillgodoses.

Det sagda ger också utskottet anledning att anföra följande. Samtidigt som
utbyggnaden av barnomsorgen sker - och då oavsett vilken statsbidragskonstruktion
som finns - måste det fortlöpande göras insatser från både statens
och kommunernas sida i syfte att barnomsorgen skall ha en god kvalitet. Som
framhålls i budgetpropositionen framlägger regeringen dels förslag som avser
ökad utbildning av förskollärare, dels förslag om förändringar i förskolläraroch
fritidspedagogutbildningama. Ett belopp om 2 milj. kr. beräknas under
förevarande anslag för socialstyrelsens medverkan i fortbildningsarbetet av
personal inom barnomsorgen. Utskottet biträder förslaget i detta hänseende.
Vidare bör här framhållas att regeringen - i överensstämmelse med vad som
anfördes i regeringsförklaringen - i samarbete med kommunerna och
personalorganisationerna kommer att närmare pröva frågan om personaltäthet
och gruppstorlek.

SoU 1976/77:25

På grund av det anförda avstyrker utskottet motionen 1976/77:1311, såvitt
däri yrkas en ändring i 6 § barnomsorgslagen av innehåll att socialstyrelsen
skall få rätt att utfärda bindande föreskrifter beträffande personaltäthet och
andra faktorer som är av betydelse för verksamhetens kvalitet (yrkandet 6
delvis).

Även i motionen 1976/77:271 (yrkandena 1 och 3) av herr Palme m. fl. (s)
framställs krav som syftar till en kvalitativ förstärkning av barnomsorgen.
Motionärerna vill att 65 milj. kr. under nästa budgetår skall ställas till
socialstyrelsens förfogande för särskilda insatser för förskolan. Medlen bör
användas för personalförstärkningar vid i första hand daghem där särskilda
problem gör sig gällande. Motionärerna menar att kommunernas möjligheter
att göra erforderliga insatser för barn som tillfälligt eller under längre tid
kräver speciellt stöd och stimulans varierar och att möjligheterna i vissa fall är
begränsade, främst i de fall skattekraften är låg eller utbyggnadsbehovet inom
barnomsorgen är särskilt stort och förenat med särskilda problem. Enligt
motionärerna bör socialstyrelsen se till att bidrag inte utgår för normala
insatser, som kommunerna med hänsyn till gällande rekommendationer för
förskolans arbete själva bör stå för. Kommunerna bör också svara för
kostnaderna för viss, mindre del av de extra personalinsatserna.

Det framstår som självklart att vid den kommande prövningen av bl. a.
frågan om personaltätheten i förskolan man inte bara skall beakta tillgängliga
personalresurser utan även de ekonomiska förutsättningarna för kommunerna
att driva verksamheten med en personaltäthet som står i relation till de
faktiska behoven både för verksamheten i allmänhet och i fall då det finns
barn med särskilda behov. Här bör också framhållas att, som närmare framgår
av utskottets betänkande i följande avsnitt, gällande statsbidragsbestämmelser
är utformade så, att kommunerna har möjlighet att med bibehållande
av det statsbidrag som utgår för viss daghemsgrupp minska antalet barn i
gruppen. Bestämmelserna har utformats med beaktande av bl. a. omständigheter
som åberopas av motionärerna. Utskottet vill också framhålla att bifall
till motionsyrkandet skulle kräva administrativa insatser av betydande mått,
i vart fall om man ville tillämpa principen att medlen skulle tilldelas de
kommuner där insatserna bäst behövs. På grund av det anförda kan utskottet
inte biträda motionsförslaget. Då det gäller frågan om finansieringen av
motionärernas förslag om medel till särskilda insatser för förskolan återkommer
utskottet.

Statsbidragsbestämmelsernas praktiska effekt för sjukhus- och serviceanställda
m. fl. Som tidigare angivits finns de nya statsbidragsbestämmelserna för
barnomsorgen bl. a. i förordningen (1976:396) om statsbidrag till daghem och
fritidshem. I 2 § finns den grundläggande bestämmelsen om statsbidrag för
daghem. Där stadgas att bidrag utgår för plats i avdelning som är öppen under
minst sju timmar om dagen om minst två tredjedelar av platserna utnyttjas
minst fem timmar per barn och dag.

I motionen 1976/77:266 av herrar Jönsson i Arlöv (s) och Bladh (s)

SoU 1976/77:25

framhålls att de redovisade bestämmelserna kan leda till att stora personalgrupper-t.
ex. landstings-och serviceanställda. som arbetar under helger och
därigenom erhåller minst en ledig vardag i veckan - i praktiken inte får
barntillsyn på daghem, eftersom en daghemsplats för barnen inte skulle
utnyttjas samtliga dagar måndag till fredag. En annan risk är enligt
motionärerna att bestämmelserna kan leda till överinskrivning av barn på
daghem.

Utskottet vill inledningsvis framhålla att de bestämmelser som finns i
statsbidragsförordningen på förslag av socialutskottet utformats med hänsyn
tagen till intresset att barn inte skall förmås vistas i daghem så lång tid som sju
timmar dagligen oavsett det verkliga behovet. Samtidigt har beaktats
intresset av att daghemmen har generösa öppettider. Bestämmelserna har
utformats så att de generellt sett skall ge kommunerna ett betydande stöd för
uppförande och drift av daghem. Eftersom kostnaderna för driften av daghem
i hög grad är beroende av utnyttjandegraden av varje plats bör man, som
också skett, ha statsbidragsbestämmelser som i vart fall i viss utsträckning tar
hänsyn till denna omständighet. Bestämmelserna har emellertid fått en
utformning som måste betecknas som generös. Genom tvåtredjedeisregeln
får nämligen kommunerna bidrag för samtliga platser även om upp till en
tredjedel av platserna inte utnyttjas 5 timmar per barn och dag. Av
anvisningar som i slutet av januari i år utfärdats av socialstyrelsen (HB 2/
45:1810/76) framgår också att, då barn vistas i daghem på oregelbundna tider,
det vid tillämpningen av 5-timmarsregeln får göras en beräkning av den
genomsnittliga dagliga vistelsen under ”exempelvis en period av en eller flera
veckor”. Under hänvisning till det anförda finns det skäl framhålla att de
nuvarande statsbidragsbestämmelserna ger ett betydande utrymme för att
låta barn till föräldrar, som tillhör de grupper som motionärerna åsyftar, fä
plats i daghem utan att detta leder till en minskning av utgående statsbidrag.
Utskottet vill dock inte förneka att det exempelvis i kommundelar med ett
stort antal sjukhusanställda kan uppstå svårigheter för kommunerna att
ordna barntillsynen på daghem och därvid fä statsbidrag för samtliga platser.
Utskottet anser därför att det kan vara motiverat att man närmare överväger
om det finns skäl att exempelvis genom en särskild undantagsregel motverka
sådana konsekvenser som motionärerna påtalar. Utskottet förutsätter att
frågan härom tas upp till prövning i samband med att frågan om personaltätheten
i förskolan skall övervägas. Någon riksdagens åtgärd med anledning
av motionen 1976/77:266 är därför inte påkallad.

Vissa finansieringsfrågor. Det nya statsbidraget skall enligt riksdagsbeslutet
förra året finansieras genom en socialavgift för arbetsgivare. Den har för år

1977 fastställts till 1 % av det avgiftsunderlag som gäller för de allmänna
socialförsäkringsavgiftema. I överensstämmelse med vad som förutsattes vid
nämnda beslut föreslår regeringen i årets budgetproposition att avgiften för år

1978 höjs till 1,3 96. Utskottet biträder förslaget.

I ovannämnda riksdagsbeslut undantogs egenföretagarna från skyldighet

SoU 1976/77:25

att erlägga socialavgift. Som motiv härför åberopades bl. a. att någon
motsvarande egenavgift inte uttas beträffande avgifterna till vuxenutbildningen
och arbetsmarknadsutbildningen, vilka företer större likheter med
den nu aktuella avgiften än sjukförsäkringsavgiften (se reservation 23 till SoU
1975/76:28).

I motionen 1976/77:271 av herr Palme m. fl. (s) förordas att-som föreslogs
av den dåvarande regeringen i barnomsorgspropositionen 1976 - även
egenföretagare skall bidra till finansieringen av barnomsorgen genom
erläggande av avgift.

Motionärerna beräknar att under första halvåret 1978 ytterligare ca 65
miljoner skulle inflyta genom deras förslag. Därigenom kunde genomförandet
av det förslag om särskilda insatser för förskolan, som framläggs i
samma motion och som behandlas i det föregående, finansieras.

Utskottet har i ett föregående avsnitt avstyrkt förslaget att medel skall
anvisas för särskilda insatser för förskolan. På grund härav och då utskottet
inte finnér skäl att ompröva förra årets riksdagsbeslut att egenföretagarna
skall vara befriade från den här aktuella avgiften avstyrker utskottet
motionen 1976/77:271 även i nu aktuell del (yrkandet 2).

I detta sammanhang behandlar utskottet också motionen 1976/77:1311 av
herr Werner m. fl. (vpk), såvitt däri yrkas att riksdagen uttalar att föräldraavgifterna
inom barnomsorgen bör vara avskaffade senast år 1980
(yrkandet 3).

Utskottet hänvisar till vad utskottet anförde i ämnet förra året (SoU 1975/
76:28 s. 41). Utskottet framhöll bl. a. att frågan om föräldraavgift har som
många andra likartade frågor samband med den dåvarande kommunalekonomiska
utredningens arbete. Utskottet vill erinra om att utredningsarbete som
avser kommunernas ekonomi utförs av 1976 års kommunalekonomiska
utredning, vilken utredning enligt direktiven bör slutföra sitt arbete före
utgången av november månad i år. Utskottet avstyrker motionen 1976/
77:1311 i här aktuell del (yrkandet 3).

Deltidsforskolans läromedel. I motionen 1976/77:262 av fru Ekelund (c) tas
upp frågan om en granskning av deltidsforskolans läromedel. Motionären vill
att dessa läromedel skall granskas med utgångspunkt i samma principer som
gäller för grundskolans läromedel.

Förra året tillkallades efter regeringens bemyndigande en särskild utredare
som skall göra en kartläggning av läromedelsmarknaden (Direktiv: se
kommittéberättelsen 1977, del II s. 10). Utredningens uppdrag omfattar dels
en analys av läromedelsmarknaden i stort, dels en studie av läromedelsförsörjningen
i några kommuner. Uppdraget innefattar även en kartläggning av
marknaden beträffande materiel för förskolan.

Frågan huruvida även förskolans läromedel skall granskas på sätt som nu
sker då det gäller grundskolans läromedel får prövas sedan den pågående
kartläggningen på området slutförts. Motionen 1976/77:262 påkallar inte
någon riksdagens åtgärd.

SoU 1976/77:25

Frågan om barnomsorg på obekväm arbetstid. Möjligheten till en trygg och
socialt utvecklande barnomsorg måste finnas för alla barn, och samhället
måste därför ta på sig ett ansvar även för de barn vilkas föräldrar inte har
dagarbetstid. Denna uppfattning kommer till uttryck i motionen 1976/
77:1111 av herr Nilsson i Järfälla m. fl. (s). Motionärerna erinrar vidare om att
vid den av LO gjorda undersökningen hösten 1975 om behovet av
barnomsorg - vilken genom sin omfattning torde vara representativ för halva
arbetsmarknaden - framkom att det finns ett stort behov av barnomsorg
utöver den av socialstyrelsen rekommenderade öppethållandetiden på
daghem mellan kl. 06.30 och kl. 19.00; på kvällen behöver 58 000 barn längre
öppethållande, och på morgonen behöver 48 000 barn få möjlighet att komma
tidigare till daghem än 06.30. 26 000 barn har behov av samhällets barnomsorg
på natten. Bland föräldrarna till dessa barn förordas bl. a. följande
lösningar på tillsynsproblemet, nämligen tillgång till kommunal barnsamarit
för 7 500 barn, kommunal dagbarnvårdare med nattjänst för 5 800 barn och
nattöppna daghem för 4 000 barn. Här kan också nämnas att 40 000 barn
enligt LO-undersökningen behöver tillsyn på helgerna.

Det framhålls i motionen att det inom en rad kommuner tagits initiativ i
syfte att en försöksverksamhet på området skall komma till stånd men att
någon verksamhet ännu inte startat i någon kommun. Motionärerna yrkar
därför att riksdagen skall anhålla om bemyndigande för socialstyrelsen att
skyndsamt starta en bred försöksverksamhet med barnomsorg under hela
dygnet och att riksdagen - för att kommunerna skall kunna stimuleras att
starta försök på området - skall anvisa 800 000 kr. till försöksverksamheten.

Motionärerna framhåller att en grundlig utvärdering av de försök som
kommer att startas bör ge underlag för den fortsatta utbyggnaden av
barnomsorgen på obekväm arbetstid. Vad motionärerna sålunda anfört står i
överensstämmelse med vad utskottet uttalade förra våren, då utbyggnaden
av barnomsorgen behandlades (SoU 1975/76:28 s. 34 och 35). Utskottet
redovisade i sitt betänkande bl. a. ett projekt beträffande barnomsorg på icke
dagtid som planeras i Luleå kommun sedan 1974, då en ledningsgrupp för
projektet tillsattes. Sedermera har en projektgrupp, bestående främst av
personal från sociologiska institutionen vid Umeå universitet och socialhögskolan
i Umeå tillsatts. Till projektet finns knuten dels en lokal referensgrupp,
med företrädare för arbetstagare och arbetsgivare i Luleå, dels en
central referensgrupp, i vilken ingår experter från socialdepartementet,
socialstyrelsen och Kommunförbundet.

Utskottet har beträffande den aktuella situationen i fråga om Luleåprojektet
- som av olika anledningar i viss utsträckning försenats - inhämtat
följande. Remissbehandlingen har skett av en av projektgruppen utarbetad
rapport om barnomsorgen i Luleå kommun och familjesituationen i stort
inom kommunen samt av det förslag till åtgärder som ledningsgruppen
framlagt. Därefter har förslag angående barnomsorg på obekväm arbetstid

SoU 1976/77:25

utarbetats av ledningsgruppen med hjälp av projektgruppen, som förstärkts
med bl. a. barnpsykiatrisk, barnpediatrisk, barnpsykologisk och socialmedicinsk
expertis. Förslagen syftar bl. a. till att det skall ordnas barnomsorg på
obekväm arbetstid i form av smågruppshem som hålls öppna hela dygnet,
familjedaghem och tillsyn genom barnvårdare/barnsamarit som sover över
hos barnet. Man beräknar att kommunfullmäktige kommer att ta ställning till
förslagen under våren med sikte på start av försöksverksamheten under
hösten 1977. I detta sammanhang bör också nämnas att medel för förberedelsearbetet
inom projektet har av regeringen anvisats från allmänna
arvsfonden.

Enligt vad utskottet inhämtat och som också berörs i motionen har även
andra kommuner än Luleå visat ett stort intresse för en försöksverksamhet
med barnomsorg på icke dagtid. Såvitt utskottet känner till föreligger dock
mera framskridna planer på att starta en försöksverksamhet på området
förutom i Luleå endast i Surahammars kommun. Denna kommun har
nyligen begärt att staten lämnar bidrag till försöksverksamhet som är avsedd
att påbörjas vid kommande årsskifte. Regeringen har ännu inte prövat
kommunens bidragsframställning. Verksamheten skall bedrivas i tre former,
nämligen genom smågruppshem, barnvårdare och familjedaghem. Merkostnaden
för försöket under ett år torde kunna uppskattas till omkring 300 000
kr., vartill kommer kostnader för utvärdering. Till grund för försöket ligger
bl. a. erfarenheterna från förberedelsearbetet i Luleå.

De lämnade uppgifterna visar att man kan räkna med att försök med
kommunal barnomsorg på obekväm arbetstid kommer att påbörjas i
åtminstone två kommuner inom en nära framtid. Utskottet ställer sig positivt
till en försöksverksamhet och utgår från att regeringen kommer att ställa
ytterligare medel till förfogande för försöksverksamheten i Luleå, om
framställning därom inkommer. Detsamma bör gälla för försöksverksamhet i
Surahammar och ytterligare någon eller några kommuner, allt under
förutsättning att de planer för sådan verksamhet som redovisas bedöms väl
underbyggda. Med hänsyn härtill anser utskottet att någon riksdagens åtgärd
med anledning av motionsyrkandena inte är erforderlig.

Utskottet vill emellertid starkt framhålla att det är nödvändigt att
arbetslivet anpassas efter barns och föräldrars behov, vilket också i olika
sammanhang framhållits både från arbetstagarnas och arbetsgivarnas organisationer.
Från den synpunkten är det ökande skiftarbetet oroande.
Anpassningen av arbetslivet är emellertid ett arbete på längre sikt. Med
hänsyn till de krav som vissa samhällsfunktioner, bl. a. vårdsektorn, ställer
torde, som framhålls i motionen, målet inte heller kunna nås för alla
yrkeskategorier. Vissa industrier är också av en sådan karaktär att långa
utnyttjandetider i det närmaste är en nödvändighet. Mot denna bakgrund
framstår det som nödvändigt att så snart som möjligt få till stånd kommunal
barnomsorg på obekväm arbetstid.

I de försök som nu planeras ingår olika former av barnomsorg. Eftersom

2 Riksdagen 1976 / 77. 12 sami. Nr 25

SoU 1976/77:25

det är fråga om en försöksverksamhet, som kan bli av avgörande betydelse för
vilken eller vilka lösningar kommunerna mera allmänt kommer att välja, bör
inte någon av de aktuella tillsynsformerna uteslutas, såvida inte psykiatrisk
eller annan medicinsk expertis finner avgörande hinder för försöken
föreligga. Den tillsynsform som hittills varit mest omstridd är s. k. nattöppna
daghem. Som framgår av den ovan redovisade LO-utredningen har
endast en mindre del av föräldrarna till barn som behöver tillsyn under natten
uttalat sig för denna tillsynsform. I den försöksverksamhet som hittills varit
aktuell har verksamheten endast avsett smågruppshem. Det bör också
framhållas att - som också framgår av LO-utredningen - det största behovet
av barntillsyn utanför daghemmens ordinarie öppethållandetider avser
tillsyn under tidiga morgnar och under kvällar. I fråga om en sådan utsträckt
barntillsyn på daghem råder inte samma tveksamhet som då barn får sin
nattvila på en institution.

Frågan om en utvärdering av barnomsorgen. Fru Odelsparr m. fl. (c) anser i
motionen 1976/77:191 att man inför den fortsatta utbyggnaden av barnomsorgen
behöver en allsidig utvärdering av den hittillsvarande verksamheten
för att man skall kunna fa fram den eller de former av barnomsorg som
erfarenhetsmässigt bäst främjar barnens utveckling. Motionärerna begär
därför att riksdagen skall anhålla hos regeringen om åtgärder för att en
utvärdering skall komma till stånd.

Såväl i Sverige som i andra länder har bedrivits en utomordentligt
omfattande forskning rörande barns utveckling. Vissa arbeten på området
redovisas i bammiljöutredningens betänkanden (SOU 1975:30-33 och 35-38).
Med anknytning till socialstyrelsens förskolesektion bedrivs försöks- och
utvecklingsarbete rörande barnomsorgen. Då det gäller pågående verksamhet
i övrigt vill utskottet särskilt hänvisa till det arbete som pågår inom
familjestödsutredningen. Utredningen genomför ett övergripande forskningsprojekt
med syfte att kartlägga vad daghemsmiljön i vid bemärkelse
innebär för små barns utveckling, vilka faktorer som är specifika och vilka
som är gemensamma för olika omsorgsformer. Utskottet vill också nämna att
det även vid universitet och högskolor bedrivs forskning som har betydelse
för bedömningen av olika former av barnomsorg. Beträffande aktuella
undersökningar må nämnas följande. Under tiden augusti 1970-december
1975 har inom den barnpsykologiska forskningsgruppen vid lärarhögskolans i
Stockholm pedagogiska institution gjorts en jämförande undersökning av
spädbarns utveckling på daghem, i familjedaghem och i hemmet. Resultatet
har publicerats i december 1975. Motsvarande jämförande undersökningar
beträffande barn under två år i familjedaghem och i hemmet har gjorts inom
Linköpings kommun och redovisats i juni 1976. Vid lärarhögskolan i Mölndal
har under åren 1975 och 1976 gjorts en uppföljning av en 5 år tidigare
genomförd jämförande studie i Göteborg av barn mellan 12 och 18 månader i
hemmiljö och i daghemsmiljö. Det finns planer på att man skall göra fortsatta
uppföljningsstudier när barnen nått skolåldern. Slutligen kan - för att

Soli 1976/77:25

exempel skall ges på andra typer av undersökningar som utförs rörande
barnomsorgen - nämnas att det vid laboratoriet för klinisk stressforskning vid
Karolinska institutet genomförts en tvärvetenskaplig, experimentell studie
av inverkan av personaltätheten vid daghemsvård för treåringar (rapport
1976:46).

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motionen 1976/
77:191.

Föräldrautbildning. På förslag av socialutskottet i samband med behandlingen
av 1973 års förskolereform hemställde riksdagen hos regeringen om utredning
rörande föräldrautbildning (SoU 1973:30 s. 34). Utskottet uttalade bl. a.
att av den diskussion som förekommit rörande föräldrautbildning det
framgick att det är uppenbart att det möter betydande svårigheter att få till
stånd en effektiv föräldrautbildning, främst med hänsyn till svårigheterna att
nå de grupper beträffande vilka behovet av sådan utbildning är störst. Det
framstod därför som sannolikt att en förhållandevis omfattande försöksverksamhet
på området behövdes.

Barnomsorgsgruppen fick i uppdrag att fullgöra det av riksdagen begärda
utredningsarbetet. Arbetet borde enligt uppdraget omfatta en prövning av
hur en föräldrautbildning lämpligen bör utformas i fråga om innehåll och
organisation för att på sikt kunna vara tillgänglig för alla föräldrar med barn i
förskoleåldern eller i skolåldern. Vad utskottet anfört beaktades särskilt i
utredningsdirektiven.

Under åren 1974 och 1975 har medel utgått ur allmänna arvsfonden till
försöksverksamhet med föräldrautbildning. I betänkandet (SOU 1975:87)
Samverkan i barnomsorgen redovisas ett diskussionskapitel om föräldrautbildningens
tänkbara mål, metoder och utformning. Sedan betänkandet
framlagts har regeringen beviljat ytterligare betydande medel för en försöksverksamhet
med föräldrautbildning för blivande och nyblivna föräldrar samt
föräldrar med barn i förskoleåldern.

Det nämnda betänkandet av barnomsorgsgruppen har remissbehandlats.
Utskottet har inhämtat att barnomsorgsgruppen nu arbetar på att utforma ett
delbetänkande, främst avseende föräldrautbildning i anslutning till mödrabarnhälsovården
och förlossningsvården, i vilket ges utförligare förslag
rörande föräldrautbildningen. Arbetet är långt framskridet. Bamomsorgsgruppen
kommer därefter att fortsätta sitt arbete med föräldrautbildning till
föräldrar med barn i förskoleåldern och skolåldern.

Riksdagen har inte tidigare ansett sig närmare böra gå in på innehållet i
föräldrautbildningen under pågående utredningsarbete. Då det inte finns
anledning att frångå denna princip avstyrker utskottet två motioner, i vilka
tas upp frågor om föräldrautbildningen, nämligen motionen 1976/77:468 av
fru Fredrikson m. fl. (c) och motionen 1976/77:1108 av fru Lantz m. fl. (vpk).
Beträffande det närmare innehållet i motionerna hänvisar utskottet till
yrkandena, som redovisats ovan (s. 7 och 8), och till motionerna. Frågan i vad

SoU 1976/77:25

mån de i motionerna redovisade synpunkterna skall påverka föräldrautbildningens
utformning får prövas i anslutning till dep fortsatta beredningen av
bamomsorgsgruppens betänkanden i ämnet.

Utskottet hemställer

1. beträffande målsättning och utbyggnadsprogram m. m. att
riksdagen avslår motionen 1976/77:1311 (yrkandena 1, 2 och 6
delvis),

2. beträffande redovisning av planeringsläget för barnomsorgen
att riksdagen avslår motionen 1976/77:271 (yrkandet 4),

3. beträffande riktlinjer och anslag till särskilda insatser för
förskolan att riksdagen avslår motionen 1976/77:271
'yrkandena 1 och 3),

4. beträffande andra statsbidragsfrågor än som avses under 3 och
beträffande kvalitetskrav att riksdagen avslår motionen 1976/
77:1096, motionen 1976/77:1307 och motionen 1976/77:1311
(yrkandena 4, 5 och 6 delvis),

5. beträffande statsbidragsbestämmelsernas praktiska effekt för
sjukhus- och serviceanställda m. fl. att riksdagen avslår
motionen 1976/77:266,

6. beträffande socialavgiftens storlek och socialavgiftspliktens
omfattning att riksdagen med bifall till regeringens förslag och
med avslag på motionen 1976/77:271 (yrkandet 2) antar det vid
propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen
(1976:381) om barnomsorg,

7. beträffande visst uttalande om föräldraavgifterna att riksdagen
avslår motionen 1976/77:1311 (yrkandet 3),

8. beträffande deltidsförskolans läromedel att riksdagen avslår
motionen 1976/77:262,

9. beträffande barnomsorg på obekväm arbetstid att riksdagen
avslår motionen 1976/77:1111,

10. beträffande frågan om utvärdering av barnomsorgen att riksdagen
avslår motionen 1976/77:191,

11. beträffande föräldrautbildning att riksdagen avslår motionen
1976/77:468 och motionen 1976/77:1108,

12. att riksdagen till Bidrag lill driften av förskolor och fritidshem för
budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 1 452 000 000
kr.

9. D 3. Bidrag till hemspråksträning i förskolan. Regeringen har under
punkten D 3 (s. 66 och 67) föreslagit riksdagen att till Bidrag till hemspråksträning
i förskolan för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av
8 500 000 kr.

SoU 1976/77:25

Motion

1 motionen 1976/77:1110 av fru Lundblad m. fl. (s) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
bidragsgrunderna vid statsbidrag till kommunerna för hemspråksträning av
invandrarbarn i förskolan.

Utskottet

Riksdagen har under år 1976 på grundval av förslag i propositionen 1975/
76:118 om hemspråksträning för invandrarbarn (UbU 1975/76:33) beslutat
om vissa riktlinjer för hemspråksundervisningen i bl. a. förskolan samt om
principerna för statsbidrag till kommunerna för hemspråksträning i förskolan.
I propositionen 1976/77:22 om statsbidrag för hemspråksundervisning
för invandrarbarn m. m. har därefter lagts fram vissa förslag som i första hand
rör verksamheten inom skolväsendet. 1 propositionen har föreslagits att
statsbidrag fr. o. m. den 1 juli 1977 skall utgå med 1 900 kr. per år och barn
som deltar i hemspråksträning i den allmänna förskolan för sexåringar.
Statsbidraget skall årligen räknas upp med hänsyn till löneutvecklingen.
Utbildningsutskottet har i sitt betänkande 1976/77:10, dagtecknat den 13
januari i år, enhälligt tillstyrkt förslaget i propositionen i denna del.
Riksdagen har godkänt betänkandet.

I motionen 1976/77:1110 av fru Lundblad m. fl. (s) förordas att bidragsgrunderna
skall ändras på det sättet att bidrag skall utgå även för invandrarbarn
i 4-5-årsåldem som får återkommande hemspråksträning och att
bidraget skall fastställas till 500 kr. per barn. Motionärerna räknar inte med
någon förändring i fråga om den medelsanvisning under anslaget som
föreslagits i budgetpropositionen.

Föredragande statsrådet, fru Lena Hjelm-Wallén, framhöll i propositionen
1975/76:118 efter samråd med chefen för socialdepartementet bl. a. att
eftersom bristen på hemspråkslärare genomgående är stor i förskolan,
grundskolan, gymnasieskolan och kommunerna genom de föreslagna riktlinjerna
blir skyldiga att anordna hemspråksträning/-undervisning för invandrarbarn
och invandrarungdomar över lag, enligt hennes mening de barn i
förskoleåldern måste prioriteras, som står närmast i tur att börja i grundskolan.
Hon framhöll vidare att även om den av henne förordade resursinsatsen
nu styrs till sexåringarna, hemspråksträningen i förskolan kommer att byggas
ut successivt i takt med de finansiella förutsättningarna. Hon avsåg därför att
vid en senare tidpunkt återkomma med förnyade överväganden i vad gäller
bidrag till invandrarbarnens hemspråksträning i förskolan (prop. s. 87).
Riksdagen lämnade uttalandet utan erinran (UbU 1976/77:33).

Med hänsyn till vadsomsålunda uttalades i propositionen 1975/76:118och
då riksdagen nyligen prövat frågan om statsbidragsgrunderna avstyrker
utskottet motionsyrkandet.

Utskottet har inte något att erinra mot förslaget till medelsanvisning.

SoU 1976/77:25

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionen 1976/77:1110 till Bidrag till hemspråksträning i
förskolan för 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 8 500 000
kr.

10. D 4. Bidrag till kommunala familjedaghem. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten D 4 (s. 67) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till kommunala familjedaghem för budgetåret
1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 395 000 000 kr.

11. D 5. Bidrag till ferievistelse för barn. Regeringen har under punkten D 5
(s. 68) föreslagit riksdagen att till Bidrag till ferievistelse för barn för
budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 4 000 000 kr.

Motion

I motionen 1976/77:471 av fru Karlsson (c) hemställs att riksdagen begär att
regeringen i samband med den pågående utredningen av reglerna för barns
ferievistelse beaktar vad som i motionen anförts om ersättningsnivån.

Utskottet

1 betänkandet (1975:94) Barns sommar har barnstugeutredningen redovisat
förslag om mål och innehåll i den av samhället och föreningslivet organiserade
sommarbarnsverksamheten. Betänkandet har remissbehandlats, och
utredningens förslag är föremål för prövning i socialdepartementet.

I motionen 1976/77:471 av fru Karlsson (c) erinras om att många av de barn
som tas om hand i sommarbarnsverksamheten placeras i feriehem, och det
framhålls att en väl fungerande feriehemsverksamhet kan rymma väsentliga
utvecklingsmöjligheter för barnen. Motionären anser att den ersättning som
nu utgår till feriehemmen är alltför låg med hänsyn till att det är fråga om en
heldygnsomsorg. Motionären vill att regeringen i anslutning till behandlingen
av det ovan angivna utredningsförslaget skall beakta vad som sålunda
anförts om ersättningsnivån.

I betänkandet Barns sommar framhålls (s. 66) att enligt barnstugeutredningens
bedömning feriehemmen också i framtiden kommer att fylla en
viktig funktion som ett alternativ bland flera i kommunens samlade utbud av
barnomsorgsverksamhet, även om antalet sommaröppna daghem och
fritidshem ökar väsentligt. Mot denna bakgrund är det naturligtvis väsentligt
att ersättningsnivån för feriebarnsvistelsen är sådan att det även i fortsättningen
blir möjligt att rekrytera tillräckligt antal feriehem och att dessa får en
rimlig ersättning för omvårdnaden om barnen. Det ankommer emellertid inte
på staten att fastställa ersättningens storlek. Svenska kommunförbundet har

SoU 1976/77:25

utfärdat rekommendationer rörande ersättningens storlek innebärande att
ersättningen för år räknat fr. o. m. 1975-01-01 är 120 % av januari månads
basbelopp, vilket innebär att ersättningen för år 1975 var 30 kr. per dag. Därav
utgjorde hälften om kostnadsersättning och hälften arvode. Rekommendationen
innebär att för innevarande år ersättning skall utgå med 36 kr. per
dag.

Utöver vad som innefattas i det sagda anser utskottet det inte vara påkallat
att det i förevarande sammanhang görs något uttalande i ersättningsfrågan.
Utskottet avstyrker motionen.

Utskottet hemställer

1. beträffande ersättningen för feriebarnsvistelse att riksdagen
avslår motionen 1976/77:471,

2. att riksdagen till Bidrag till ferievistelse för barn för budgetåret
1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 4 000 000 kr.

12. D 6. Bidrag till semesterhem m. m. D 7. Bidrag till familjerådgivning
m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna D 6 och D 7
(s. 68-70) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1977/78 anvisar

1. till Bidrag till semesterhem m. m. ett förslagsanslag av 1 800 000
kr.,

2. till Bidrag till familjerådgivning m. m. ett förslagsanslag av
810 000 kr.

Myndigheter inom hälso- och sjukvård, socialvård m. m.

13. E 1. Socialstyrelsen. Regeringen har under punkten E 1 (s. 74-78)
föreslagit riksdagen att till Socialstyrelsen för budgetåret 1977/78 anvisa ett
förslagsanslag av 79 458 000 kr.

Motioner

I motionen 1976/77:188 av herrar Hagberg i Örebro (s) och Strömberg i
Vretstorp (s) hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en
förutsättningslös utredning som syftar till en rikskampanj för att avskaffa
allergisjukdomarna.

1 motionen 1976/77:701 av herr Biörck i Värmdö (m) hemställs att
riksdagen hos regeringen hemställer om språkvetenskaplig översyn av vissa
medicinskt-sociala termer, som begagnas i den offentliga verksamheten på
sjukvårdens och socialvårdens område.

I motionen 1976/77:720 av herr Lindblad (fp) hemställs att riksdagen begär
att regeringen undersöker möjligheterna att minska förekomsten av nickel i
produkter som människor har att direkt handskas med.

SoU 1976/77:25

I motionen 1976/77:955 av fru Lantz m. fl. (vpk) hemställs

1. att riksdagen uttalar sig för inrättandet av ett samordnande centralt
organ med uppgift att handha bamskyddsfrågor, administrera en övergripande
registrering av barnolycksfallen och deras förlopp för utvärdering av
slutsatser,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om initiativ till utformning och
bestämmelser och anvisningar enligt vilka en lokal förankring säkerställs
inom kommunerna av frågor angående förebyggande av barnolycksfall.

1 motionen 1976/77:963 (motivering i motionen 1976/77:962) av herr
Andersson i Lycksele m. fl. (s) hemställs att riksdagen ger regeringen till
känna vad som i motionen 1976/77:962 anförs ang. lekrådgivning för
föräldrar och barn på barnavårdscentraler.

Utskottet

I samband med behandlingen av regeringens framställning om anslag till
socialstyrelsen behandlar utskottet motioner som avser en rikskampanj mot
allergisjukdomarna m. m., bevakning av frågor om barnolycksfall, lekrådgivning
på barnavårdscentraler samt översyn av vissa medicinskt-sociala
termer.

En rikskampanj mot allergisjukdomarna m. m. I motionen 1976/77:188 av
herrar Hagberg i Örebro (s) och Strömberg i Vretstorp (s) begärs en
förutsättningslös utredning som syftar till en rikskampanj för att avskaffa
allergisjukdomarna. Motionärerna framhåller bl. a. att kunskaperna om
allergierna redan är mycket stora och att de är tillräckliga för att avskaffa
allergin genom en rikskampanj av samma slag som mot tuberkulosen. I
motionen anges en rad åtgärder som skulle ingå i den åsyftade rikskampanjen.

I motionen 1976/77:720 av herr Lindblad (fp) begärs mot bakgrund av att
många människor får allergiska reaktioner vid kontakt med nickel att
regeringen undersöker möjligheterna att minska förekomsten av nickel i
produkter som människor har att direkt handskas med. Motionären nämner
som exempel på sådana produkter mynt, dörrhandtag och verktyg.

Varumarknaden tillförs fortlöpande och i snabb takt nya produkter och
ämnen, av vilka en del visar sig ge upphov till allefgiska reaktioner. Detta har
lett till att allergiska problem har blivit allt vanligare. En ökad satsning på
åtgärder mot allergisjukdomarna sker emellertid. 1 ett av statsrådet
Troedsson den 20 januari i år avgivet svar på en interpellation (1976/77:59)
om bekämpandet av allergiska sjukdomar (prot. 57 s. 108-112) har bl. a.
framhållits följande.

De astmasjuka har fått betydligt förbättrade vårdmöjligheter genom att
lungmedicinen i mycket betydande utsträckning övertagit såväl sluten som
öppen astmavård. Socialstyrelsen har år 1974 fastställt behörighetsvillkor för
innehav av tjänst för vidareutbildad läkare inom verksamhetsområdet

Soll 1976/77:25

internmedicinsk allergologi, vilket bör underlätta rekryteringen av allergologiskt
skolade läkare. Socialdepartementets sjukvårdsdelegation stöder vid
fastställande av läkarfördelningsprogram specialiteten klinisk immunologi,
vilken är av betydelse mot bakgrund av att överkänslighet mot olika ämnen är
ett resultat av en immunologisk process. En första professur i klinisk
immunologi har inrättats vid karolinska institutet. En betydande grundforskning
inom främst immunologi pågår i vårt land liksom en praktiskt tillämpad
forskning. Riksförbundet mot allergi gör med visst statligt stöd en utomordentligt
värdefull insats i fråga om information om allergikerna och deras
problem.

Utskottet vill här också nämna, att Riksförbundet mot allergi år 1976
bedrev en särskild upplysningskampanj om allergiska sjukdomar samt att det
i årets budgetproposition föreslås att en tjänst som överläkare i yrkesdermatologi
skall inrättas vid hudkliniken vid akademiska sjukhuset i Uppsala,
vilket förslag behandlas av utskottet under anslaget G 3. Akademiska
sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till läkare (punkten 31 nedan).

Vad gäller frågan om nickelallergier kan utskottet självfallet inte göra
någon bedömning av vilken roll mynt, dörrhandtag och verktyg spelar vid
uppkomsten av nickelallergier (se även FiU 1976/77:2). Det finns dock
anledning räkna med att nickelallergier primärt uppstår genom kontakt med
andra föremål som ligger i mera konstant beröring med huden såsom
armband, knappar och spännen. Mot denna bakgrund har konsumentverket i
en skrivelse till tillverkare och inköpare inom beklädnadsindustrin i mars
1975 påpekat det olämpliga i att nickelhaltiga ämnen används i textiltillbehör.

Utskottet vill framhålla att det är angeläget att man på olika områden
intensifierar kampen mot allergisjukdomarna. Med hänsyn till vad som
anförts i det föregående och då statsrådet Troedsson i det nämnda interpellationssvaret
uttalat att hon har lör avsikt att ta upp allergifrågan med
tillgänglig expertis för att ökad kunskap skall erhållas om lämpligt sätt att
angripa allergiproblematiken, är det emellertid enligt utskottets mening inte
erforderligt med någon riksdagens åtgärd med anledning av motionerna
1976/77:188 och 1976/77:720.

Bevakning av frågor om barnolycksfall. I motionen 1976/77:955 av fru Lantz
m. fl. (vpk) begärs dels att ett samordnande centralt organ skall inrättas med
uppgift att handha barnskyddsfrågor och administrera en övergripande
registrering av barnolycksfall och deras förlopp för utvärdering och slutsatser,
dels att bestämmelser och anvisningar skall utformas för en lokal förankring
inom kommunerna av frågor angående förebyggande av barnolycksfall
m. m.

Vid närmast föregående två riksmöten har riksdagen behandlat motioner
med likartade yrkanden, vilka på förslag av utskottet avslagits (SoU 1975:5 s.
26 och 27 samt SoU 1975/76:30 s. 8-10). Utskottet har erinrat om den uppgift

SoU 1976/77:25

barnavårdsnämnderna/de sociala centralnämnderna har enligt barnavårdslagen
(1960:97) i fråga om att främja en gynnsam utveckling av de unga och
goda uppväxtförhållanden i övrigt för dem, om det ansvar som socialstyrelsen
har som central förvaltningsmyndighet för ärenden rörande barna- och
ungdomsvård och som även innefattar frågor om åtgärder mot barnolycksfall
samt om uppgiften för det till socialstyrelsen knutna lekmiljörådet att bl. a.
verka för att goda lekmiljöer skapas, varvid skydds- och säkerhetsaspekterna
vid barns lek tillgodoses. Utskottet har vidare bl. a. pekat på verksamheten i
den sedan år 1954 verksamma samarbetskommittén mot barnolycksfall, i
vilken bl. a. socialstyrelsen ingår som medlem, på ett av den nordiska
ämbetsmannakommittén för konsumentfrågor igångsatt utredningsprojekt
om inrapportering av olyckor i hemmen och deras grannskap, vilket syftar till
utvecklandet av ett rapportsystem för sådana typer av olycksfall, samt på
barnmiljöutredningens (S 1973:08) behandling av frågor om säkerheten för
barn m. m. i vissa av utredningens betänkanden. Utskottet har understrukit
att det är angeläget att olika initiativ tas i syfte att bygga ut verksamheten mot
barnolycksfall, att det är av vikt att frågan om registrering av barnolycksfall
beaktas i det fortsatta arbetet mot barnolycksfall samt att man beaktar
behovet av en precisering av vilket organ som såväl på riksplanet som lokalt
skall ha huvudansvaret för bevakningen av barnsäkerhetsfrågorna.

Sedan motionen 1976/77:955 väcktes har regeringen - bl. a. med hänvisning
till vad utskottet sålunda anfört - bemyndigat chefen för socialdepartementet
att tillkalla en utredning rörande omfattningen av barnolycksfallen
och deras orsaker. Utredningen skall bl. a. överväga frågan om registrering av
barnolycksfallen samt kartlägga de problem i övrigt som utskottet pekat på.
Genom tillsättandet av utredningen tillgodoses syftet med motionen. Någon
riksdagens åtgärd med anledning av densamma är därför inte erforderlig.
Utskottet avstyrker motionen.

Lekrådgivning på barnavårdscentraler. I motionen 1976/77:963 av herr
Andersson i Lycksele m. fl. (s) framförs ett yrkande som syftar till att man i
den lekrådgivning som förekommer på landets barnavårdscentraler skall ta
upp diskussioner kring de värderingar och den människosyn som leksakerna
förmedlar. Motionärerna uppmärksammar särskilt den opinion mot krigsleksaker
som finns och leksakernas roll när det gäller att befästa könsrollstänkandet.

Frågor med anknytning till de spörsmål som tas upp i motionen är f. n.
föremål för utredning eller prövning. I detta hänseende må redovisas
följande.

Den år 1973 tillkallade barnomsorgsgruppen (S 1973:07) har bl. a. att göra
en övergripande utredning rörande föräldrautbildning. I ett år 1975 avgivet
betänkande (SOU 1975:87) Samverkan i barnomsorgen presenterade barnomsorgsgruppen
principiella förslag beträffande föräldrautbildningens innehåll,
utformning och organisation. Utredningens förslag prövas i praktisk verk -

SoU 1976/77:25

samhet i anslutning till bl. a. landstingens organisation för förebyggande
mödYa- och barnavård samt förlossningsvård. Inom ramen för det fortsatta
utredningsarbetet behandlar barnomsorgsgruppen bl. a. frågor om lekrådgivning
och lekrådgivningens anknytning till mödra-, förlossnings- och barnavården.
Härvid tas bl. a. frågor om lekens sociala och människodanande
uppgifter upp. Barnomsorgsgruppen beräknas komma att framlägga förslag
angående lekrådgivning under hösten 1977.

Inom socialstyrelsen utreds f. n. mödra- och barnhälsovårdens innehåll
och organisation. I samband härmed torde även frågor om lekrådgivning
komma att prövas.

Det till socialstyrelsen knutna lekmiljörådet har bl. a. hos branschorganisationer
på leksaksområdet begärt att import och försäljning av krigsleksaker
skall upphöra. I januari i år har lekmiljörådet tillsatt en särskild arbetsgrupp
för frågor om sådana leksaker.

Enligt utskottets mening ger den lämnade redovisningen anledning anta
att syftet med motionen 1976/77:963 kommer att tillgodoses utan något
riksdagens initiativ. Utskottet avstyrker således motionen.

Översyn av vissa medicinskt-sociala termer. I motionen 1976/77:701 av herr
Biörck i Värmdö (m) begärs en språkvetenskaplig översyn av vissa medicinskt-sociala
termer, som begagnas i den offentliga verksamheten på
sjukvårdens och socialvårdens områden. I motionen påpekas bl.a. nödvändigheten
att man närmare preciserar sådana termer som äldre och åldring så
att man kan göra realistiska beräkningar av olika slag av samhälleliga hjälpeller
vårdåtgärder.

En allmänt språkvårdande verksamhet utövas av Svenska språknämnden.
När det gäller det medicinska språket hemställdes i en under 1975 års
riksmöte väckt motion om inrättandet av en medicinsk nomenklaturcentral.
Utskottet, som behandlade motionen i sitt av riksdagen godkända betänkande
SoU 1975/76:9, ansåg att särskilda insatser borde göras för vården av
det medicinska språket, syftande till bl. a. en större enhetlighet. Utskottet
föreslog att en utredning skulle ske av frågorna om hur den medicinska
språkvården bör vara organiserad och hur det praktiska språkvårdsarbetet
inom området bör utövas. Med hänvisning till riksdagens beslut i anledning
av betänkandet uppdrog regeringen i november 1975 åt socialstyrelsen att i
samråd med bl. a. Svenska språknämnden och Svenska läkaresällskapet
utreda frågan om lämplig organisation av den medicinska språkvården.

Avgränsningen mellan termer som tillhör det medicinska språket och
termer som används inom socialvården och den sociala sektom torde framför
allt under det senaste decenniet ha blivit alltmer utsuddad. Denna omständighet
får enligt utskottets mening ses som ett av resultaten av den strävan
som finns att man skall få till stånd ett nära samarbete mellan å ena sidan
hälso- och sjukvård och å andra sidan socialvård. För att man skall kunna
upprätthålla och vidareutveckla goda kommunikationer mellan dessa

Soll 1976/77:25

områden är det självfallet av vikt att kommunikationerna inte i onödan
försvåras genom att det i termer som används gemensamt läggs in olika
innehåll. Naturligtvis är det också av stor betydelse för allmänheten med ett
enhetligt språkbruk på de områden som här är aktuella. I överensstämmelse
med vad motionären anför är också ett enhetligt språkbruk av värde i
lagstiftningssammanhang, eftersom man därigenom inte behöver göra
särskilda begreppsdefinitioner i lagtext.

Vad utskottet sålunda anfört leder till slutsatsen att det framstår som både
önskvärt och lämpligt, att det organ som får i uppdrag att svara för den
medicinska språkvården i sitt arbete ger begreppet ”medicinsk” en mycket
vid tolkning. Detta synes dock förutsätta att i organet ingår företrädare för
den sociala sektorn.

Utskottet anser sig i enlighet med det anförda kunna räkna med att syftet
med motionen 1976/77:701 kommer att tillgodoses utan något riksdagens
initiativ. Tilläggas kan att redan innan beslut fattats om den framtida
organisationen av den medicinska språkvården det finns möjlighet att
insatser i språkvårdande syfte kan komma till stånd på det här aktuella
området, nämligen genom Svenska språknämndens försorg. Initiativ
härvidlag ankommer emellertid på nämnden.

Med hänsyn till det anförda avstyrks motionen.

Medelsberäkningen under anslaget föranleder inte någon erinran från
utskottets sida.

Utskottet hemställer

1. beträffande en rikskampanj mot allergisjukdomarna m. m. att
riksdagen avslår motionen 1976/77:188 och motionen 1976/
77:720,

2. beträffande bevakning av frågor om barnolycksfall att riksdagen
avslår motionen 1976/77:955,

3. beträffande lekrådgivning på barnavårdscentraler att riksdagen
avslår motionen 1976/77:963,

4. beträffande översyn av vissa medicinskt-sociala termer att
riksdagen avslår motionen 1976/77:701,

5. att riksdagen till Socialstyrelsen för budgetåret 1977/78 anvisar
ett förslagsanslag av 79 458 000 kr.

14. E 2. Nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader. E 3. Bidrag till
sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna E 2 och E 3 (s.
78-80) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1977/78 anvisar

1. till Nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader ett förslagsanslag
av 492 000 kr.,

2. till Bidrag lill sjukvårdens och socialvårdens planerings- och
rationaliseringsinstitut ett förslagsanslag av 8 550 000 kr.

SoU 1976/77:25

15. E4. Länsläkarväsendet. Regeringen har under punkten E 4 (s. 80 och 81)
föreslagit riksdagen att till Länsläkarväsendet för budgetåret 1977/78 anvisa
ett förslagsanslag av 14 287 000 kr.

Motion

I motionen 1976/77:729 av herr Sellgren m. fl. (fp) hemställs att riksdagen
beslutar

1. att hos regeringen hemställa om utredning rörande invandrarnas
speciella sjukvårdsbehov,

2. att uttala sig för inrättandet av immigrantläkartjänster m. fl. enligt vad
som föreslagits i motionen.

Utskottet

I motionen 1976/77:729 av herr Sellgren m. fl. (fp) anförs bl. a. att vissa
insatser gjorts för att hjälpa invandrare som har språksvårigheter men att de
åtgärder som vidtagits på sjukvårdsområdet för invandrarna framstår som
otillräckliga. Motionärerna begär därför att det i varje landsting skall inrättas
särskilda tjänster som konsultläkare för invandrare (immigrantläkartjänster),
vilka tjänster skulle vara knutna till länsläkarorganisationen; tjänsterna
skulle besättas med läkare som invandrat hit och som genomgått speciell
utbildning rörande den svenska hälso- och sjukvården och socialvården.
Vidare begär motionärerna att vid t. ex. psykiatriska mottagningar invandrare
skall anställas på tjänster för olika kategorier sjukvårdspersonal.
Motionärerna begär vidare - då de anser att de angivna åtgärderna inte på lång
sikt kommer att lösa invandrarnas problem - en utredning rörande invandrarnas
speciella sjukvårdsbehov.

Utskottet behandlade även i fjol yrkanden om inrättande av immigrantläkartjänster
och om utredning rörande invandrarnas speciella sjukvårdsbehov
(SoU 1975/76:30 s. 15 och 16 samt SoU 1976/77:13). På förslag av
utskottet avslog riksdagen yrkandena. Utskottet erinrade om att olika
åtgärder på sjukvårdsområdet hade vidtagits för invandrarna, såsom att
tolkservice som bekostas av landstingen hade införts, att socialstyrelsen
utgivit en förteckning över språkkunniga läkare (Invandrarnas läkarkontakter),
vilken skall förnyas årligen,samt att förordningen (1976:310)om åtgärder
för invandrare m. fl. utfärdats, i vilken bl. a. statlig myndighet åläggs att inom
sitt verksamhetsområde fortlöpande beakta sitt ansvar för invandrare och
språkliga minoriteter. Vidare erinrade utskottet om det ansvar socialstyrelsen
inom sitt verksamhetsområde har för invandrare samt om det övergripande
ansvar statens invandrarverk har när det gäller åtgärder för att främja
invandrarnas sociala situation i vårt land.

Hälso- och sjukvårdsutredningen (S 1975:04) skall som grundval för sitt
utredningsarbete om en ny lagstiftning för hälso- och sjukvården föra en

SoU 1976/77:25

målsättningsdiskussion med utgångspunkt i att alla som bor i vårt land skall
ha rätt till hälso- och sjukvård på lika villkor. De frågor som tas upp i
motionen 1976/77:729 kommer således att behandlas under utredningens
arbete. Med hänsyn härtill och till vad utskottet i det föregående anfört
påkallar motionen inte något initiativ av riksdagen.

Medelsberäkningen under anslaget föranleder inte någon erinran från
utskottets sida.

Utskottet hemställer

1. beträffande sjukvården för invandrare att riksdagen avslår
motionen 1976/77:729,

2. att riksdagen till Länsläkarväsendet för budgetåret 1977/78
anvisar ett förslagsanslag av 14 287 000 kr.

16. E 5. Socialvårdskonsulenter och länsnykterhetsnämnder. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkten E 5 (s. 81-83) och hemställer

att riksdagen till Socialvårdskonsulenter och länsnykterhetsnämnder
för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 14 239 000
kr.

17. E 6. Statens bakteriologiska laboratorium: Uppdragsverksamhet.

Utskottet, som senare under innevarande riksmöte kommer att behandla två
motioner - 1976/77:269 och 1976/77:474 - vilka avser frågan om omlokalisering
till Umeå av statens bakteriologiska laboratoriums produktionsavdelning,
tillstyrker regeringens förslag under punkten E 6 (s. 86-89) och
hemställer

att riksdagen till Statens bakteriologiska laboratorium: Uppdragsverksamhet
för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av
1 000 kr.

18. E 7-E 11. Statens bakteriologiska laboratorium: Driftbidrag m. fl.
anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna E 7-E 11
(s. 90-94) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1977/78 anvisar

1. till Statens bakteriologiska laboratorium: Driftbidrag ett reservationsanslag
av 1 000 kr.,

2. till Statens bakteriologiska laboratorium: Centrallaboratorieuppgifter
ett förslagsanslag av 9 263 000 kr.,

3. till Statens bakteriologiska laboratorium: Försvarsmedicinsk
verksamhet ett förslagsanslag av 2 430 000 kr.,

4. till Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning ett reservationsanslag
av 1 500 000 kr.,

5. till Statlig läkemedelskontroll ett förslagsanslag av 22 233 000 kr.

SoU 1976/77:25

19. E 12. Statens rättskemiska laboratorium: Förvaltningskostnader. Regeringen
har under punkten E 12 (s. 94-99) föreslagit riksdagen att godkänna
vad i propositionen angivits om organisationen i fråga om faderskapsundersökningarna
samt att till Statens rättskemiska laboratorium: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 12 472 000 kr.

Motion

I motionen 1976/77:1115 av herrar Svensson i Malmö (vpk) och Hagberg i
Borlänge (vpk) hemställs att riksdagen beslutar att utöver i budgetpropositionen
upptagna medel bevilja statens rättskemiska laboratorium ett tilläggsanslag
på 3 000 000 kr. samt uttala att samma anslag bör beviljas de fem
närmaste budgetåren för att säkerställa forskningsbehovet på området.

Utskottet

1 mål om faderskap kan domstol förordna att blodundersökning eller annan
undersökning rörande ärftliga egenskaper skall äga rum beträffande modern
och barnet samt den man eller de män som är aktuella i målet (se SFS
1958:642). Blodundersökning görs vid blodgruppsserologiska avdelningen
vid statens rättskemiska laboratorium. Annan undersökning av ärftliga
egenskaper har hittills skett vid antropologisk-genetiska avdelningen
(paternitetsavdelningen) vid statens rättsläkarstation i Stockholm. På
grundval av förslag av socialstyrelsen föreslås i budgetpropositionen under
förevarande anslag och under anslaget E 14. Statens rättsläkarstationer:
Förvaltningskostnader, vilket anslag behandlas under punkten 21 nedan, att
ansvaret för alla faderskapsundersökningar i landet fr. o. m. den 1 juli 1977
läggs på den blodgruppsserologiska avdelningen vid rättskemiska laboratoriet.
1 samband härmed skall den blodgruppsserologiska avdelningen omorganiseras.
Avdelningen somf. n. harett 50-tal tjänster och är organiserad i en
rättsserologisk sektion -vilken i sin tur är indelad i en genetisk sektion och en
serumsektion - samt i en klinisk sektion skall fr. o. m. den 1 juli 1977 vara
organiserad i en genetisk, en serologisk och en biokemisk sektion. Dessutom
organiseras verksamhet för metodutveckling och forskning. Den kliniska
sektionen med ca 25 tjänster, som i huvudsak utfört kliniska rutinundersökningar
av regional karaktär, försvinner således, och sektionens personal
överförs i den föreslagna nya organisationen. Härvid avses tre vakanta
tjänster vid den kliniska sektionen skola omvandlas till nya tjänster för
handläggare. För blodgruppsserologiska avdelningen beräknas i budgetpropositionen
härutöver medel för inrättande av en ny handläggartjänst. Av
sammanlagt sju tjänster, varav en är halvtidstjänst, vid paternitetsavdelningen
vid rättsläkarstationen i Stockholm är tre f. n. vakanta. Samtidigt som
medel för dessa vakanta tjänster inte beräknas för nästa budgetår för
rättsläkarstationen föreslås att medel för inrättande av två tjänster för

SoU 1976/77:25

handläggare och en tjänst för ett biträde beräknas vid blodgruppsserologiska
avdelningen vid rättskemiska laboratoriet. Övriga tjänster vid paternitetsavdelningen
föreslås bli överförda till rättsläkarstationen i Stockholm.
Förslagen i budgetpropositionen innebär att för verksamheten med faderskapsundersökningar
vid statens rättskemiska laboratorium kommer
sammanlagt 54 tjänster fr. o. m. den 1 juli 1977 att disponeras.

I motionen 1976/77:1115 av herrar Svensson i Malmö (vpk) och Hagberg i
Borlänge (vpk) anförs bl. a. att felaktiga faderskap utdöms i betydande
utsträckning - beräkningsvis ca 100 per år - och att den nuvarande
osäkerheten i väsentlig mån sammanhänger med att statens rättskemiska
laboratorium haft otillräckliga resurser. Motionärerna begär att - för att
behovet av forskning beträffande faderskapsdiagnostik skall säkerställas-ett
belopp av 3 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit skall anvisas till
laboratoriet för nästa budgetår samt att för nämnda ändamål ett belopp av
samma storleksordning bör beräknas för vart och ett av de fyra därefter
kommande budgetåren.

Under senare år har det ägt rum en mycket snabb utveckling när det gäller
att med biokemiska och serologiska metoder fastställa faderskap. Det är nu
möjligt att med betydligt större säkerhet än tidigare utesluta en person som
tänkbar fader. Med de rutinundersökningar som tillämpas av rättskemiska
laboratoriet kan faderskapsundersökningarna ske med en säkerhetsgrad av
närmare 90 procent och genom utvidgad rättsgenetisk undersökning med
biokemiska och serologiska metoder kan uteslutningsgraden höjas till 95
procent eller ännu högre.

Utskottet tillstyrker den i budgetpropositionen föreslagna organisationen i
fråga om faderskapsundersökningarna. Genom denna erhåller rättskemiska
laboratoriet en avsevärd förstärkning av de personella resurserna. Detta gäller
både resurserna för rutinundersökningar och för metodutveckling och
forskning. En särskild arbetsenhet skapas för sistnämnda ändamål. Härigenom
tillgodoses enligt utskottets mening syftet med motionen 1976/
77:1115. Motionen påkallar därför inte f. n. någon åtgärd av riksdagen.

Socialstyrelsen föreslog i anslagsframställningen för rättskemiska laboratoriet
för nästa budgetår att 143 000 kr. skulle beräknas för årskostnaderna till
investering och underhåll för en minidator, som skulle anskaffas för
rationalisering av faderskapsundersökningarna vid blodgruppsserologiska
avdelningen. Förslaget har dock inte prioriterats så att det begärda beloppet
inrymts i regeringens förslag till medelsanvisning för nästa budgetår.
Utskottet vill härutöver påpeka att den blodgruppsserologiska avdelningen i
början av nästa budgetår skall flytta till Linköping och flyttningen, som skall
ske under perioden den 1 juli-den 1 september 1977, medföratt en minidator
torde kunna utnyttjas endast en del av nästa budgetår. Användning av en
minidatoranläggning vid faderskapsundersökningarna har av rättskemiska
laboratoriet angivits medföra främst avsevärd förkortning av tiden för
ärendebehandlingen, minskning av de risker för misstag som finns med

SoU 1976/77:25

nuvarande manuella rutiner samt ökad möjlighet till utvecklingsarbete m. m.
mot ökad effektivitet och tillförlitlighet i verksamheten. De angivna
fördelarna med en minidatoranläggning utgör enligt utskottets mening skäl
för att frågan om medelsanvisning för en sådan bör närmare övervägas under
budgetarbetet för budgetåret 1978/79.

Medelsberäkningen föranleder inte heller i övrigt någon erinran från
utskottets sida.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionen 1976/77:1115

1. godkänner vad i propositionen angivits om organisationen i
fråga om faderskapsundersökningarna,

2. till Statens rättskemiska laboratorium: Förvaltningskostnader för
budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 12 472 000
kr.

20. E 13. Statens rättskemiska laboratorium: Utrustning. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten E13 (s. 99 och 100) och
hemställer

att riksdagen till Statens rättskemiska laboratorium: Utrustning för
budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 750 000 kr.

21. E 14. Statens rättsläkarstationer: Förvaltningskostnader. Regeringen
har under punkten E 14 (s. 100-103) föreslagit riksdagen att till Statens
rättsläkarstationer: Förvaltningskostnader för budgetåret 1977/78 anvisa ett
förslagsanslag av 11 049 000 kr.

Utskottet

Utskottet har vid behandlingen under punkten 19avanslagetE 12. Statens
rättskemiska laboratorium: Förvaltningskostnader behandlat förslag i
budgetpropositionen om organisationen i fråga om faderskapsundersökningarna
i landet fr. o. m. den 1 juli 1977. Förslaget innebär bl. a. att paternitetsavdelningen
vid statens rättsläkarstation i Stockholm dras in, att medel för tre
f. n. vakanta tjänster vid avdelningen inte beräknas för nästa budgetår utan i
stället medel anvisas för inrättande av tre tjänster vid rättskemiska laboratoriet
samt att övriga tjänster vid paternitetsavdelningen överförs till
rättsläkarstationen i Stockholm.

Utskottet tillstyrker förslaget i vad avser tjänsterna vid paternitetsavdelningen.

Medelsberäkningen föranleder inte någon erinran från utskottets sida.
Utskottet hemställer

att riksdagen till Statens rättsläkarstationer: Förvaltningskostnader

3 Riksdagen 7976/ 77. 72 samt. Nr 25

SoU 1976/77:25

för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 11 049 000
kr.

22. E 15. Statens rättsläkarstationer: Inredning och utrustning. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkten E 15 (s. 103) och hemställer

att riksdagen till Statens rättsläkarstationer: Inredning och utrustning
för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av
1 000 000 kr.

Öppen hälso- och sjukvård

23. Fl. Läkemedel åt vissa kvinnor och barn. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten F 1 (s. 105) och hemställer

att riksdagen till Läkemedel åt vissa kvinnor och barn för budgetåret
1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 5 000 000 kr.

24. F 2. Allmän hälsokontroll. Regeringen har under punkten F 2 (s.
105-107) föreslagit riksdagen att till Allmän hälsokontroll för budgetåret
1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 1 269 000 kr.

Motion

1 motionen 1976/77:554 av herr Westberg i Hofors m. fl. (s) hemställs att
riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som
anförts om behovet av vård för patienter med cystisk fibrös.

Utskottet

Cystisk fibrös är en medfödd, ärftlig sjukdom, som uppträder när vissa
körtlar inte fungerar normalt. Sjukdomen utmärkes bl. a. av att slemkörtlarna
utsöndrar ett onormalt tjockt och segt slem, som täpper till luftrören i
lungorna och ger andningsbesvär. Sjukdomen, som medför stor risk för
infektioner, är mycket svår. Framtidsutsikterna för barn med cystisk fibrös
var tidigare dåliga. Genom en under senare år förbättrad behandling har dock
prognosen för patienter med cystisk41bros förbättrats.

I motionen 1976/77:554 av herr Westberg i Hofors m. fl. (s) påpekas att
möjligheterna till fullständig långtidsbehandling av patienter med cystisk
fibrös är goda i Sverige under förutsättning att sjukdomen upptäcks tidigt.
Motionärerna framhåller därför behovet av att en undersökning sker redan av
nyfödda.

Sedan bl. a. Riksföreningen för cystisk fibrös gjort framställning i saken,
tillsatte socialstyrelsen i april i fjol en arbetsgrupp med uppgift att utarbeta råd
och anvisningar för diagnostik och behandling av barn med vissa ärftliga
ämnesomsättningsrubbningar, däribland cystisk fibrös. Arbetsgruppen

SoU 1976/77:25

beräknas inom kort komma att framlägga förslag i ämnet för socialstyrelsen.

Frågor om vården av sådana patientkategorier, som i de olika sjukvårdsområdena
är representerade av endast ett fåtal patienter, behandlas av
regionsjukvårdsutredningen (S 1974:07), vars överväganden enligt vad
utskottet inhämtat innefattar även vården av patienter med cystisk fibrös.

Med hänsyn till det utredningsarbete, som i enlighet med den nämnda
redovisningen pågår, påkallar motionen 1976/77:554 enligt utskottets
mening inte någon åtgärd av riksdagen.

Medelsberäkningen under anslaget föranleder inte någon erinran från
utskottets sida.

Utskottet hemställer

1. beträffande tidigdiagnostik m. m. av cystisk fibrös att riksdagen
avslår motionen 1976/77:554,

2. att riksdagen till Allmän hälsokontroll för budgetåret 1977/78
anvisar ett förslagsanslag av 1 269 000 kr.

25. F 3. Skyddsympningar. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkten F 3 (s. 107 och 108) och hemställer

att riksdagen till Skyddsympningar för budgetåret 1977/78 anvisar
ett förslagsanslag av 25 200 000 kr.

26. F 4. Hälsovårdsupplysning. Regeringen har under punkten F 4 (s.
109-111) föreslagit riksdagen att till Hälsovårdsupplysning för budgetåret
1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 11 500 000 kr.

Motioner

I motionen 1976/77:185 av herr Alftin m. fl. (s) hemställs

1. att riksdagen ger regeringen till känna vad som anförts i motionen i vad
gäller tobakens skadeverkningar och behovet av insatser i förebyggande
syfte,

2. att riksdagen hos regeringen anhåller om en utredning som syftar till
ytterligare åtgärder för att utvidga rätten till fler rökfria miljöer (arbetsmiljöer)
i samhället.

1 motionen 1976/77:259 av fru Andrén (fp) och herr Gahrton (fp) hemställs
att riksdagen beslutar införa lag om förbud för tobaksrökning i offentliga
lokaler.

I motionen 1976/77:715 av herr Karlsson i Huskvarna m. fl. (s) hemställs
att riksdagen hemställer hos regeringen att den under 1977 framlägger ett
fullständigt åtgärdsprogram för att nedbringa tobakskonsumtionen och
motverka dess skadeverkningar.

SoU 1976/77:25

I motionen 1976/77:727 av herr Norrby (c) hemställs att riksdagen beslutar
att hos regeringen anhålla att effektiva åtgärder vidtas för att nedbringa
rökningens skadeverkningar.

I motionen 1976/77:1095 av herrar Alsén (s) och Andersson i Lycksele (s)
hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om en plan för samhällets
vidare insatser för att motverka tobaksmissbruket.

I motionen 1976/77:11 Hav herr Romanus (fp) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär att ett handlingsprogram mot tobaksskadorna snarast
framläggs för riksdagen i enlighet med de riktlinjer som anges i motionen.

I motionen 1976/77:1303 av fru Rönnung (s) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär en utredning med förslag om

1. att mödravårdscentraler och sociala myndigheter effektivare skall
kunna hjälpa och informera gravida kvinnor, som befaras vara beroende av
alkohol och/eller narkotika, för att förhindra att barn föds med alkohol- och
narkotikaskador,

2. att informationen om alkoholens och rökningens skadeverkningar på
gravida kvinnor ökar både på mödravårdscentralerna och i skolans sexualundervisning.

Utskottet

Under anslaget har årligen anvisats medel för bl. a. upplysning om
tobakens skadeverkningar. En successiv ökning av medlen fördetta ändamål
har skett. Särskilt under senare år har också andra åtgärder vidtagits i syfte att
man skall förhindra eller i möjligaste mån minska riskerna för skador till följd
av tobaksbruk. Vid föregående riksmöte beslöt riksdagen att antaga ett förslag
till lag om varningstext och innehållsdeklaration på tobaksvaror. Lagen har
trätt i kraft vid årsskiftet 1976/77.

Socialutskottet har emellertid - trots de åtgärder som vidtagits i tobaksfrågan
- i av riksdagen godkända betänkanden vid ett flertal tillfällen
framhållit angelägenheten av att riksdagen snarast får ta ställning till ett mera
fullständigt program på området (se bl. a. SoU 1975/76:39). Det stora antalet
motioner som väckts i tobaksfrågan under den allmänna motionstiden
bekräftar det intresse som inom riksdagen finns för ytterligare insatser mot
tobaksbruket.

Utskottet kan nu med tillfredsställelse konstatera att regeringen - den 17
mars - beslutat tillsätta en tobakskommitté som skall avge förslag till ett
samlat åtgärdsprogram för att minska tobakskonsumtionen och motverka
dess skadeverkningar. Den övergripande målsättningen bör enligt direktiven
vara att bekämpa tobaksrökningen samtidigt som man också tar hänsyn till
dem som har svårt att sluta röka. Kommittén bör med beaktande av bl. a. de
synpunkter som framförts i socialstyrelsens år 1974 framlagda tobaksutred -

SoU 1976/77:25

ning lägga fram förslag dels om åtgärder som omedelbart bör vidtas för att
minska tobakskonsumtionen och förebygga tobakens skadeverkningar, dels
om åtgärder på längre sikt. Kommittén bör särskilt beakta vilka möjligheter
som kan finnas för att snarast åstadkomma flera rökfria arbets- och andra
miljöer.

Med hänsyn till att en tobakskommitté således kommer att tillsättas får
syftet med följande sex motioner som avser tobaksfrågan anses tillgodosett,
nämligen motionen 1976/77:185 av herr Alftin m. fl. (s), motionen 1976/
77:259 av fru Andrén (fp) och herr Gahrton (fp), motionen 1976/77:715 av
herr Karlsson i Huskvarna m. fl. (s), motionen 1976/77:727 av herr Norrby (c),
motionen 1976/77:1095 av herrar Alsén (s)och Andersson i Lycksele (s)och
motionen 1976/77:1114 av herr Romanus (fp). Beträffande det närmare
innehållet i motionerna hänvisar utskottet till den ovan lämnade redovisningen
för yrkandena och till motionerna.

1 motionen 1976/77:1303 av fru Rönnung (s) påpekas bl. a. att undersökningar
visat att barn, vars mödrar missbrukat narkotika och/eller alkohol
under graviditeten, löper stora risker att få allvarliga men samt att barn till
mödrar, som röker under graviditeten, uppvisar sämre fysisk kondition och
väger mindre vid födseln. Motionären vill mot denna bakgrund ha en
utredning som skall utarbeta förslag om att mödravårdscentraler och sociala
myndigheter effektivare skall kunna hjälpa och informera gravida kvinnor
som befaras vara beroende av alkohol och/eller narkotika för att förhindra att
barn föds med alkohol- och narkotikaskador. Motionären vill också att
utredningen skall pröva frågan om en ökning av informationen på mödravårdscentraler
och i skolans sexualundervisning om alkoholens och
rökningens skadeverkningar på gravida kvinnor.

Utskottet behandlade i fjol en motion, som syftade till att man hos gravida
kvinnor skulle spåra upp eventuellt alkoholmissbruk i ett tidigt skede av
graviditeten och att forskningsresultat om sambandet mellan alkoholmissbruk
samt fosterskador och utvecklingshämning hos barnen skulle få
genomslag i undervisnings- och informationsmaterial i skadeförebyggande
syfte. Motionen avslogs av riksdagen på förslag av utskottet i betänkandet
SoU 1975/76:30 (s. 11 och 12). Utskottet erinrade om att det inom
socialstyrelsen hösten 1975 påbörjats ett utredningsarbete om mödrahälsovårdens
innehåll och organisation, som bl. a. avser frågor om det sociala
vårdinnehållet och om föräldraundervisning inom mödrahälsovården och
som bl. a. syftar till ett närmare samarbete mellan mödrahälsovården och
socialvården.

Utskottet påpekade att ett sådant samarbete kunde underlätta uppspårandet
av alkoholmissbruk hos blivande mödrar och därigenom på ett tidigt
stadium kunde ge vägledning för det skadeförebyggande arbetet inom
mödrahälsovården. Vad utskottet sålunda framhöll gäller i lika mån beträffande
narkotikamissbruk. Det bör här tilläggas att man i utredningsarbetet

SoU 1976/77:25

om mödrahälsovården särskilt uppmärksammar frågor om upplysning om
hälsorisker för gravida kvinnor och deras foster.

I fråga om informationen om rökningens skadeverkningar vill utskottet
särskilt peka på att flera av de upplysningsaktiviteter om beroendeframkallande
medel, som socialstyrelsens nämnd för hälsoupplysning handhar,
riktar sig till skolan och barnhälsovården, att hos länsskolnämnderna finns
särskilda kontaktpersoner med uppgift att informera lärare och elever i
skolorna om skadeverkningar av alkohol, narkotika och tobak (s. k. ANTkontaktpersoner),
att 1974 års skolhälsovårdsutredning i betänkandet (SOU
1976:46) Skolhälsovård framlagt förslag om medverkan av skolhälsovårdspersonalen
i upplysningsverksamhet om beroendeframkallande medel samt
att förslag om insatser fö/ ökad upplysningsverksamhet i alkoholfrågor
nyligen lagts fram i propositionen 1976/77:108 om alkoholpolitiken.

Med hänsyn till det anförda och då den ovannämnda tobakskommittén
enligt direktiven för sitt arbete bl. a. skall beakta möjligheterna till förbättrad
information på tobaksområdet - därvid som lämpliga kanaler för informationen
bl. a. anges mödra- och barnavårdscentraler samt skolor - påkallar
motionen 1976/77:1303 inte någon riksdagens åtgärd. Utskottet avstyrker
således motionen.

Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag till medelsanvisning.

Utskottet hemställer

1. beträffande tobaksfrågan att riksdagen avslår motionen 1976/
77:185, motionen 1976/77:259, motionen 1976/77:715, motionen
1976/77:727, motionen 1976/77:1095 och motionen 1976/
77:1114,

2. beträffande informationen om tobak, alkohol och narkotika på
mödravårdscentraler m. m. att riksdagen avslår motionen
1976/77:1303,

3. att riksdagen till Hälsovärdsupplysning för budgetåret 1977/78
anvisar ett reservationsanslag av 11 500 000 kr.

27. F 5. Bidrag till nordiskt institut för odontologisk materialprovning.

Regeringen har under punkten F 5 (s. 112) föreslagit riksdagen att till Bidrag
till nordiskt institut för odontologisk materialprovning för budgetåret 1977/
78 anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000 kr.

Motion

I motionen 1976/77:62 av herr Gahrton (fp) hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller om förslag till kontroll av tandtekniskt material i enlighet
med förslag utarbetat av socialstyrelsens arbetsgrupp för odontologisk
teknologi.

SoU 1976/77:25

Utskottet

Vid anmälan av förslaget till allmän tandvårdsförsäkring m. m. i prop.
1973:45 anförde föredragande departementschefen bl. a. (s. 85 och 86), att han
ansåg det nödvändigt att i fråga om de tandtekniska arbetena på sikt uppställa
vissa krav på de använda materialen och deras behandling samt förutsatte att
riksförsäkringsverket och socialstyrelsen skulle uppmärksamma denna fråga.
Med anledning härav tillsatte socialstyrelsen år 1974 en arbetsgrupp för
odontologisk teknologi, som år 1975 till socialstyrelsen avgav en promemoria
angående förslag till krav på material som ingår i ett färdigt tandtekniskt
arbete. Efter remissbehandling av promemorian överlämnades den i januari
1976 av socialstyrelsen till regeringen. Därvid föreslog socialstyrelsen att ett
svenskt certifikationsprogram skulle byggas upp för material som ingår i
färdiga tandtekniska arbeten på sätt som föreslagits av arbetsgruppen samt att
regeringen skulle uppdra åt socialstyrelsen att vara auktoriserande myndighet
för ett sådant program.

I motionen 1976/77:62 av herr Gahrton (fp) begärs förslag till kontroll av
tandtekniskt material i enlighet med det förslag som socialstyrelsens
arbetsgrupp utarbetat. I motionen påpekas bl. a. att felaktig sammansättning
av tandtekniskt material kan förorsaka galvaniska spänningar i munhålan
med svårläkta inflammationer och stort lidande som följd.

Enligt utskottets mening talar starka skäl för att vissa kvalitativa minimikrav
uppställs för material som ingår i ett färdigt tandtekniskt arbete. Sedan
en kostnadsberäkning för en verksamhet med auktorisation av tandtekniska
arbeten i slutet av 1976 införskaffats från socialstyrelsen, bereds f. n. inom
regeringskansliet det ovan angivna förslaget av myndigheten. Men hänsyn
härtill är det enligt utskottets mening inte erforderligt med någon åtgärd av
riksdagen med anledning av motionen 1976/77:62.

Medelsberäkningen under anslaget föranleder inte någon erinran från
utskottets sida.

Utskottet hemställer

1. beträffande kontroll av tandtekniskt material att riksdagen
avslår motionen 1976/77:62,

2. att riksdagen till Bidrag till nordiskt institut för odontologisk
materialprovning för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag
av 1 500 000 kr.

28. F 6. Epidemiberedskap m. m. Regeringen har under punkten F 6 (s.
112-114) föreslagit riksdagen att till Epidemiberedskap m. m. för budgetåret
1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 7 009 000 kr.

SoU 1976/77:25

Motion

I motionen 1976/77:711 av herr Karlsson i Huskvarna m. fl. (s) hemställs
att riksdagen till Epidemiberedskap (socialdepartementet) för budgetåret
1977/78 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 1 300 000 kr.
förhöjt förslagsanslag på 8 309 000 kr.

Utskottet

Från anslaget bestrids bl. a. kostnader för den epidemiologiska verksamheten
vid statens bakteriologiska laboratorium (SBL). I sin anslagsframställning
för nästa budgetår föreslog SBL efter samråd med socialstyrelsen bl. a.
att 1 300 000 kr. skulle beräknas för en utökning av den epidemiologiska
verksamheten vid SBL med en enhet speciellt inriktad på sjukhusinfektioner.
Enheten föreslogs fa sex tjänster och avsågs ledas av en laborator med
behörighet som överläkare i klinisk bakteriologi. I motiveringen för förslaget
framhölls bl. a. att det i vårt land beträffande sjukhusinfektioner saknas en
central instans för samordning och utvärdering av åtgärder, för rapportering
och registrering och för utveckling och forskning. Medel för den begärda
enheten har inte beräknats i budgetpropositionen.

Herr Karlsson i Huskvarna m. fl. (s) begär i motionen 1976/77:711 att
medel för den av SBL föreslagna enheten skall anvisas under anslaget.
Motionärerna åberopar i huvudsak vad SBL anfört.

Problem med sjukhusinfektioner - som till stor del utgörs av urinvägsinfektioner
och postoperativa sårinfektioner - har under senare år varit föremål
för särskild uppmärksamhet hos ansvariga organ både centralt och lokalt.
Socialstyrelsen har i ett flertal cirkulär till landstingens sjukvårdsstyrelser och
läkare fäst uppmärksamheten på åtgärder av olika slag mot spridning av
smitta på sjukhus. År 1973 publicerade socialstyrelsen efter omfattande
utredning en vägledande information om förebyggande av smittspridning
inom hälso- och sjukvården. Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och
rationaliseringsinstitut (Spri) har i flera olika sammanhang behandlat frågan
om sjukhusinfektioner. Spri har utgivit råd om bl. a. utformningen av
operationsavdelningar och ventilationsanläggningar samt om golvmaterial,
städning på sjukhus, rengöring av instrument, avfallshantering och märkning
av sterilt, rent, smutsigt och smittat gods. Bland åtgärder inom
sjukvårdshuvudmännens ansvarsområde kan nämnas att det inom så gott
som alla sjukvårdsområden har inrättats hygienkommittéer. Tolv större
sjukhus eller sjukvårdsområden har särskilt inrättade tjänster som överläkare
eller biträdande överläkare för sjukhushygieniker, och så gott som alla
sjukvårdsområden har tillgång till särskild sjukhushygienisk läkarresurs i
någon form. Flertalet sjukvårdsområden har särskilda sjukskötersketjänster
för hygiensköterskor eller hygienassistenter. Enligt socialstyrelsens principprogram
för hälso- och sjukvården inför 1980-talet skall sjukhushygienen få

SoU 1976/77:25

ökad uppmärksamhet, och en väsentlig uppgift för länssjukhusens klinisktbakteriologiska
avdelningar skall vara att organisatoriskt svara för den
sjukhushygieniska verksamheten i sjukvårdsområdena.

En rad åtgärder i kampen mot sjukhusinfektioner har sålunda vidtagits.
Ytterligare insatser krävs emellertid för att man skall komma till rätta med
problem som den höga frekvensen av infektionerna för med sig. Infektionerna
förorsakar avsevärt lidande för dem som drabbas därav, och de är
kostnadskrävande för samhället. Tyngdpunkten i insatserna mot sjukhusinfektionerna
måste ligga lokalt på de olika hälso- och sjukvårdsinrättningarna
och tillhör således sjukvådshuvudmännens ansvarsområde. Det behövs
emellertid också, i överensstämmelse med vad motionärerna anför, ett
centralt organ som kan biträda socialstyrelsen med att registrera och kartlägga
sjukhusinfektionema i landet och att utarbeta metoder och förslag till
samarbetsformer i kampen mot dem.

I anslutning till att representanter för socialdepartementet och Landstingsförbundet
i februari i år träffade en preliminär överenskommelse om vissa
ersättningar från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen under åren
1978 och 1979, m. m. förutsattes det att i den proposition, i vilken
överenskommelsen kommer att underställas riksdagen, också skulle föreslås
att en enhet inrättas vid statens bakteriologiska laboratorium för service åt
sjukhusen i fråga om intensifierade insatser mot sjukhusinfektioner.
Utskottet har inhämtat att regeringen kommer att föreslå att enheten inrättas
fr. o. m. den 1 januari 1978. Då syftet med motionen 1976/77:711 sålunda
kommer att tillgodoses påkallar motionen inte någon riksdagens åtgärd.

Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag till medelsanvisning.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionen 1976/77:711 till Epidemiberedskap m. m. för budgetåret
1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 7 009 000 kr.

Universitetssjukhus m. m.

29. G 1. Karolinska sjukhuset: Driftkostnader. Regeringen har under
punkten G 1 (s. 117-126) föreslagit riksdagen att till Karolinska sjukhuset:
Driftkostnader för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av
600 360 000 kr.

Motioner

1 motionen 1976/77:273 av herr Wiklund m. fl. (s) hemställs, såvitt nu är i
fråga (yrkandet 4), att riksdagen beslutar bemyndiga regeringen att inrätta en
biträdande överläkartjänst i reumatologi vid karolinska sjukhuset.

SoU 1976/77:25

I motionen 1976/77:712 av herr Karlsson i Huskvarna m. fl. (s) hemställs,
såvitt nu är i fråga (yrkandet 1), att riksdagen beslutar att ge regeringen till
känna vad som i motionen anförts om bibehållande av vissa sjukvårdstjänster
vid karolinska sjukhuset.

I motionen 1976/77:1109 av fru Lantz m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen
måtte besluta

1. att ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om bibehållande
av vissa sjukvårdstjänster vid karolinska sjukhuset,

2. att anvisa medel för dessa tjänster.

Utskottet

Fråga om bibehållande av ca 400 extra tjänster. Sedan början av 1960-talet har
inom ramen för tillgängliga medel ett stort antal extra tjänster successivt
inrättats vid karolinska sjukhuset. Sedan direktionen för sjukhuset sett över
behoven av viss extra personal, har den i sin anslagsframställning för nästa
budgetår anfört att ett bibehållande av 663 extra tjänster är en ofrånkomlig
förutsättning för oförändrad verksamhet vid sjukhuset. Dessa extra tjänster
fördelar sig på följande sätt, nämligen 32 tjänster för kuratorer och
rehabiliteringspersonal, 133 tjänster för sjuksköterskor och motsvarande, 98
tjänster för övrig vårdpersonal, 133 tjänster för ekonomipersonal samt 267
tjänster för administrativ personal. Direktionen har hemställt att 28 933 254
kr. beräknas under anslaget för dessa tjänster. Beloppet har framkommit
sedan vissa poster avdragits från lönekostnaden för tjänsterna. Föredragande
statsrådet har vid behandlingen av direktionens förslag bl. a. anfört att en
utredning under ledning av statskontoret bör göras rörande personalsituationen
vid sjukhuset och då särskilt i fråga om administrationen samt att i
avvaktan på denna utredning särskilda medel för de extra tjänsterna inte
beräknas. Statsrådet har vidare anfört att regeringen i särskild ordning får
pröva i vilken mån denna extra personal med hänsyn till sjukvårdens krav
måste bibehållas under nästa budgetår.

1 motionen 1976/77:712(yrkandet l)av herr Karlsson i Huskvarna m. fl.(s)
begärs bestämda garantier för ett bibehållande under nästa budgetår av de ca
400 extra tjänster, som är avsedda för det direkta sjukvårdsarbetet, dvs.
tjänsterna för kuratorer, rehabiliteringspersonal, sjuksköterskor, ekonomipersonal
och annan vårdpersonal. I motionen 1976/77:1109 av fru Lantz
m. fl. (vpk) begärs att nämnda ca 400 tjänster görs till fasta tjänster och att
särskilda medel beräknas fördem. I båda motionerna framhålls att tjänsterna
behövs för att klara det sjukvårdsbehov som.finns.

Eftersom de extra tjänsterna tillkommit efter hand som behov av
personalförstärkningar uppstått, är det enligt utskottets mening uppenbart att
i vart fall på kort sikt några nämnvärda förändringar i fråga om antalet
sjukvårdstjänster vid karolinska sjukhuset inte kan göras, om man skall

SoU 1976/77:25

bibehålla omfattningen och kvaliteten på verksamheten vid sjukhuset, vilket
utskottet anser nödvändigt. Då det gäller verksamhetens omfattning på
längre sikt bör framhållas att mot bakgrund av den efterfrågan på sluten och
öppen sjukvård som finns i Stockholmsområdet en mer väsentlig minskning
eller omstrukturering av verksamheten vid sjukhuset inte kan bli aktuell
förrän Stockholms läns landstings sjukvårdsresurser byggts ut i motsvarande
mån. Med hänsyn till det anförda anser sig utskottet kunna förutsätta att
motionernas syfte att för nästa budgetår bibehålla antalet extra sjukvårdstjänster
vid karolinska sjukhuset i huvudsak kommer att tillgodoses. Om
ytterligare anslag behövs utöver de avlöningsmedel som ställs till förfogande,
förutsätter utskottet att regeringen begär erforderligt anslag på tilläggsstat.

På grund av det anförda är någon riksdagens åtgärd med anledning av
motionsyrkandena inte erforderlig. Utskottet avstyrker således yrkandena.

Biträdande överläkare vid reumatologiska kliniken. Direktionen för karolinska
sjukhuset häri sina anslagsframställningar för budgetåren 1975/76 och 1976/
77 föreslagit att en tjänst som biträdande överläkare inrättas vid den
reumatologiska kliniken för behandling av reumatiskt sjuka barn m. m.
Socialstyrelsen har i yttranden inte ansett sig kunna tillstyrka tjänsten mot
bakgrund av bristande tillgång på läkare, vidareutbildade i reumatologi.
Frågan har därefter tagits upp i motioner, vilka i av riksdagen i motsvarande
delar godkända betänkanden avstyrkts av utskottet med hänvisning till
socialstyrelsens yttranden (SoU 1975:5 s. 43 och 44 samt SoU 1975:30 s. 20 och
21). Sjukhusdirektionen har inte tagit upp förslag om inrättande av tjänsten i
sin anslagsframställning för nästa budgetår.

1 motionen 1976/77:273 (yrkandet 4) av herr Wiklund m. fl. (s) upprepas
kravet på inrättande av tjänsten. Med hänsyn till innehållet i socialstyrelsens
tidigare yttranden i frågan kan utskottet inte heller i år tillstyrka att tjänsten
inrättas. Utskottet avstyrker således motionen, såvitt här är i fråga.

Medelsberäkningen föranleder inte någon erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer

1. beträffande en biträdande överläkare vid reumatologiska
kliniken att riksdagen avslår motionen 1976/77:273 (yrkandet
4),

2. beträffande garantier för bibehållande av vissa extra tjänster att
riksdagen avslår motionen 1976/77:712 (yrkandet 1),

3. att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med avslag
på motionen 1976/77:1109 till Karolinska sjukhuset: Driftkostnader
för budgetåret 1977/1978 anvisar ett förslagsanslag av
600 360 000 kr.

30. G 2. Karolinska sjukhuset: Utrustning. Regeringen har under punkten
G2(s. 126-128) föreslagit riksdagen att till Karolinska sjukhuset: Utrustning
för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 10 500 000 kr.

SoU 1976/77:25

Motioner

I motionen 1976/77:712 av herr Karlsson i Huskvarna m. fl. (s) hemställs,
såvitt nu är i fråga (yrkandet 3), att riksdagen beslutar att till Karolinska
sjukhuset: Utrustning (socialdepartementet) för budgetåret 1977/78 anvisa
ett i förhållande till regeringens förslag med 2 500 000 kr. förhöjt reservationsanslag
av 13 000 000 kr.

I motionen 1976/77:1121 av herr Åkerlind m. fl. (m) hemställs att
riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad i förevarande motion anförts
om nödvändigheten att inom en nära framtid möjliggöra inköp av en
datortomograf till karolinska sjukhusets neuroradiologiska avdelning.

Utskottet

Under de senaste åren har det inom sjukvården börjat användas datortomografer,
vilka ger möjlighet att framställa skarpa röntgenbilder av olika
strukturer i tvärsnitt av kroppen. Vid neuroradiologiska avdelningen vid
karolinska sjukhuset finns sedan två år tillbaka en datortomograf för
skallundersökningar. Denna datortomograf är avsedd för forskning. I sin
anslagsframställning för nästa budgetår hemställde direktionen för sjukhuset
att 2,5 milj. kr. skulle beräknas för inköp av en datortomograf för skallundersökningar
att användas i rutinsjukvården. Vid datortomografi av skallen
behöver inte som vid konventionell röntgenundersökning av skallen
kontrastvätska (s. k. färgskalleundersökning) eller kontrastgivande gas (s. k.
luftskalleundersökning) användas, vilka typer av undersökningar medför
obehag för patienterna. Förutom ovan angivna fördelar med datortomografiundersökningar
åberopade direktionen bl. a. att sådana undersökningar är
billigare än motsvarande undersökningar med konventionella metoder.
Särskilda medel för den begärda datortomografen har emellertid inte
beräknats under anslaget.

I motionen 1976/77:712(yrkandet 3)av herr Karlsson i Huskvarna m. fl.(s)
begärs att 2,5 milj. kr. anvisas för den av sjukhusdirektionen önskade
datortomografen.

I motionen 1976/77:1121 av herr Åkerlind m. fl. (m) påpekas att behovet av
den av direktionen önskade datortomografen är överhängande. Motionärerna
anser att en del av de medel som beräknats under anslaget för nästa
budgetår, bl. a. medel som beräknats för en telefonväxel, bör användas för att
täcka kostnaderna för en datortomograf. Om en datortomograf inte kan
inrymmas i den för nästa budgetår beräknade medelsramen bör regeringen
enligt motionärerna vidta åtgärder som bidrar till att man likväl inom en snar
framtid kan köpa in en sådan apparat till sjukhuset.

I budgetpropositionen har under anslaget 8,5 milj. kr. beräknats för
nyinköp av utrustning till befintliga kliniker och avdelningar och 2 milj. kr.
för fortsatt anskaffning av utrustning i samband med den allmänna

SoU 1976/77:25

upprustningen av sjukhuset. Det sammanlagda föreslagna anslagsbeloppet,
10,5 milj. kr., överstiger anslaget för innevarande budgetår med 3 milj. kr.

Utskottet är inte berett att förorda en uppräkning av anslaget utöver vad
som föreslagits av regeringen. Om sjukhusdirektionen anser att ett inköp av
en ytterligare datortomograf för skallundersökningar bör ges hög prioritet bör
ett sådant inköp enligt utskottets mening kunna rymmas inom anslaget.
Utskottet avstyrker därför motionen 1976/77:712 i här behandlad del samt
motionen 1976/77:1121.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionen 1976/77:712 (yrkandet 3) till Karolinska sjukhuset:
Utrustning för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag
av 10 500 000 kr.,

2. beträffande inrymmande av en datortomograf i medelsramen
m. m. att riksdagen avslår motionen 1976/77:1121.

31. G 3. Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till läkare.

Regeringen har under punkten G 3 (s. 128-134) föreslagit riksdagen att
bemyndiga regeringen att vid akademiska sjukhuset i Uppsala inrätta två
tjänster som överläkare i SKe 50 samt att till Akademiska sjukhuset i
Uppsala: Avlöningar till läkare för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag
av 96 797 000 kr.

Motion

I motionen 1976/77:358 av herr Hjorth m. fl. (s)hemställs att riksdagen ger
regeringen till känna vad i motionen anförts rörande yrkesmedicinsk
verksamhet vid akademiska sjukhuset i Uppsala.

Utskottet

Direktionen för akademiska sjukhuset i Uppsala har i fråga om utökning av
läkarresurserna vid sjukhuset föreslagit inrättande av sex tjänster som
överläkare - däribland en överläkartjänst för att en yrkesmedicinsk verksamhet
skall kunna byggas upp vid sjukhuset - 18 tjänster som biträdande
överläkare samt sju tjänster som avdelningsläkare. Vidare har föreslagits att
en tjänst som biträdande överläkare inrättas vid en socialmedicinsk institution
i utbyte mot en tjänst som lärare vid universitetet i Uppsala. Socialstyrelsen
har bl. a. tillstyrkt inrättande av en överläkartjänst för yrkesmedicinsk
verksamhet. I budgetpropositionen föreslås att en tjänst som överläkare
inrättas för den reumatologiska vården vid den medicinska kliniken och en
tjänst som överläkare i yrkesdermatologi vid hudkliniken. Vidare beräknas
medel för tolv nya tjänster som biträdande överläkare.

1 motionen 1976/77:358 av herr Hjorth m. fl (s) anförs bl. a. att akademiska

SoU 1976/77:25

sjukhuset inte har någon yrkesmedicinsk klinik och att det inom Uppsalaregionen
saknas särskilda resurser för yrkesmedicin. Enligt motionärerna bör
en särskild överläkartjänst i yrkesmedicin inrättas vid sjukhuset. Det påpekas
att en sådan tjänst är angelägen även från utbildningssynpunkt.

Överväganden om yrkesmedicinska kliniker ingår i det utredningsarbete
som ankommer på den år 1974 tillkallade regionsjukvårdsutredningen (S
1974:07). Vidare skall den i fjol tillkallade utredningen (A 1976:01) om
företagshälsovården och den yrkesmedicinska verksamheten bl. a. i nära
samarbete med sjukvårdshuvudmännen ta fram ett vägledande underlag för
planeringen av den fortsatta utbyggnaden av den yrkesmedicinska verksamheten.
Mot bakgrund av det anförda samt då det för närvarande råder brist på
läkare med kompetens som överläkare i yrkesmedicin och föredragande
statsrådet i budgetpropositionen uttalat att karolinska sjukhusets yrkesmedicinska
enhet bör kunna lämna viss service även till Uppsalaregionen kan
utskottet inte biträda förslaget i motionen 1976/77:358. Motionen
avstyrks.

Utskottet hemställer

1. beträffande en överläkare i yrkesmedicin att riksdagen avslår
motionen 1976/77:358,

2. att riksdagen

a) bemyndigar regeringen att vid akademiska sjukhuset i
Uppsala inrätta två tjänster som överläkare i SKe 50,

b) till Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till läkare för
budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 96 797 000
kr.

32. G 4-G 11. Akademiska sjukhuset i Uppsala: Driftkostnader m. fl.
anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag underpunkterna G 4-G 11 (s.
135-150) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1977/78 anvisar

1. till Akademiska sjukhuset i Uppsala: Driftkostnader ett förslagsanslag
av 61 000 000 kr.,

2. till Akademiska sjukhuset i Uppsala: Utrustning ett reservationsanslag
av 2 220 000 kr.,

3. till Bidrag till kommunala undervisningssjukhus ett förslagsanslag
av 335 000 000 kr.,

4. till Vårdcentralen i Dalby: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag
av 1 805 000 kr.,

5. till Vårdcentralen i Dalby: Forsknings- och utbildningsverksamhet
ett reservationsanslag av 2 012 000 kr.,

6. till Vidareutbildning av läkare ett förslagsanslag av 23 013 000
kr.,

7. till Efterutbildning av viss sjukvårdspersonal m. m. ett förslagsanslag
av 2 423 000 kr.,

SoU 1976/77:25

8. till Nordiska hälsovdrdshögskolan ett förslagsanslag av 2 607 000
kr.

Övrig sjukhusvård

33. H 1-H 4. Rättspsykiatriska stationer och kliniker m. fl. anslag.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag underpunkterna H 1-H4(s. 151-157)
och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1977/78 anvisar

1. till Rättspsykiatriska stationer och kliniker ett förslagsanslag av
43 055 000 kr.,

2. till Utrustning av rättspsykiatriska kliniker m. m. ett reservationsanslag
av 2 000 000 kr.,

3. till Bidrag till anordnande av kliniker för psykiskt sjuka m. m. ett
reservationsanslag av 220 000 000 kr.,

4. till Bidrag till driften av kliniker för psykiskt sjuka m. m. ett
förslagsanslag av 2 123 000 000 kr.

34. H 8. Bidrag till pensioner för vissa provinsialläkare. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten H 8 (s. 158) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till pensioner för vissa provinsialläkare för
budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 15 025 000
kr.

35. Vissa frågor om hemsjukvård m. m.

Motioner

I motionen 1976/77:140 (motivering i motionen 1976/77:136) av herr
Werner m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen beslutarom anslag till landstingen
för att åstadkomma likhet för alla som erhåller hemsjukvårdsbidrag.

1 motionen 1976/77:270 av herr Palme m. fl. (s) hemställs, såvitt nu är i
fråga (yrkandena 2-4),

2. att riksdagen godkänner den målsättning och de riktlinjer för utbyggnaden
av långtidssjukvård och hemsjukvård som angetts i motionen,

3. att riksdagen godkänner de grunder för bidrag till sjukvårdshuvudmännen
för långtidssjukvårdens och hemsjukvårdens utbyggnad som
angetts i motionen,

4. att riksdagen under femte huvudtiteln till Bidrag till långtidssjukvård
och hemsjukvård för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av
250 000 000 kr.

I motionen 1976/77:478 av fru Wigenfeldt m. fl. (c) hemställs att riksdagen

SoU 1976/77:25

beslutar att hos regeringen begära att sjukvårdsutredningen eller annat
lämpligt organ ges i uppdrag att utreda möjligheterna till i motionen
föreslagen rätt till tjänstledighet.

I motionen 1976/77:731 av herrar Svensson i Skara (m) och Leuchovius(m)
hemställs att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
utvidgade möjligheter till vård i hemmiljö.

I motionen 1976/77:1072 av herr Biörck i Värmdö (m) hemställs att
riksdagen hos regeringen hemställer om utredning angående formerna för
och omfattning av ekonomisk ersättning åt vuxna ”barn” som vårdar
föräldrar.

Utskottet

I detta avsnitt behandlas genom motionsyrkanden aktualiserade frågor om
riktlinjer för utbyggande av långtidssjukvård och hemsjuk vård, om bidrag till
sjukvårdshuvudmännen för långtidssjukvård och hemsjukvård samt om rätt
till tjänstledighet och ersättning till den som vårdar anhörig i hemmet.

1 motionen 1976/77:731 av herrar Svensson i Skara(m)och Leuchovius(m)
läggs i tolv punkter fram förslag till riktlinjer för den fortsatta utvecklingen av
hemsjukvården. Härvid begärs bl. a. att antalet hemsjukvårdare ökas, att de
erhåller utbildning, att de anställs hos sjukvårdshuvudmännen och att de ges
möjlighet att få avbytare. Vidare begärs bl. a. att distrikts-, dag- och
långtidssjukvården byggs ut för att på olika sätt ge stöd åt hemsjukvården.
Motionärerna föreslår bl. a. att frågan om en organisation med sjukhemsvård
i hemliknande bostadslägenheter (bostadssjukhem) skall utredas.

I motionen 1976/77:270 av herr Palme m. fl. (s) anförs bl. a. att det är
nödvändigt med omedelbara beslut och insatser i fråga om långtidssjukvården
och hemsjukvården för de äldre. Motionärerna föreslår att det
upprättas ett handlingsprogram för utbyggnaden på området under åren
1978-1982, vilket skulle ge 10 000 nya vårdplatser i långtidssjukvården,
10 000 nya hemsjukvårdsplatser samt en ökning av vårdpersonaltätheten
inom långtidssjukvården med 10-15 procent. Handlingsprogrammet, som
beräknas innebära en personalökning med minst 25 000 anställda, skulle
konkretiseras i en plan för utbyggnaden av hemsjukvården och långtidssjukvården,
som upprättas genom medverkan av Landstingsförbundet och som
omfattar de olika sjukvårdsområdena i landet. Motionärerna föreslår vidare
att staten medverkar till genomförande av handlingsprogrammet genom
statsbidrag till sjukvårdshuvudmännen, som bör utgå fr. o. m. år 1978. En
riktpunkt bör vara att statens bidrag skall uppgå till 500 milj. kr. för år 1978
och till 1 000 milj. kr. för år 1979. Finansieringsfrågan för tiden fr. o. m.
budgetåret 1978/79 förutsätts bli löst i samband med pågående utredningsarbete
om kommunernas ekonomi. Som villkor för statsbidrag bör gälla att
sjukvårdshuvudmännen åtar sig att genomföra en utbyggnad av

SoU 1976/77:25

långtidssjukvården och hemsjukvården i enlighet med planen. De närmare
grunderna för statsbidraget bör utformas i samråd med Landstingsförbundet.
I motionen begärs, såvitt här är i fråga, att riksdagen godkänner dels den
målsättning och de riktlinjer för utbyggnaden av långtidssjukvården och
hemsjukvården som angetts i motionen (yrkandet 2), dels de i motionen
angivna grunderna för statsbidrag till sjukvårdshuvudmännen för denna
utbyggnad (yrkandet 3). Vidare begärs att för den del av det föreslagna
statsbidraget för år 1978 som belöper på nästa budgetår ett förslagsanslag av
250 milj. kr. anvisas till Bidrag till långtidssjukvård och hemsjukvård under
femte huvudtiteln (yrkandet 4).

Fråga om statsbidrag till sjukvårdshuvudmännen tas även upp i motionen
1976/77:140 av herr Werner m. fl. (vpk). Motionärerna begär att sådant bidrag
skall utgå för att alla som erhåller hemsjukvårdsbidrag i ekonomiskt
hänseende skall bli likställda. 1 motiveringen för yrkandet framhålls att
hemsjukvårdsbidragen bör utbetalas direkt till vårdaren och att sjukvårdshuvudmännen
bör vara arbetsgivare. För att åstadkomma en rimlig ersättning
för det arbete som vårdaren utför måste en uppräkning av hemsjukvårdsbidragen
ske med ekonomiskt stöd från staten.

Även i två andra motioner framställs yrkanden som syftar till att
möjligheterna till vård i hemmet skall underlättas. I motionen 1976/77:478 av
fru Wigenfeldt m. fl. (c) begärs sålunda att frågan om rätt till tjänstledighet
under t. ex. tre månader för vård i hemmet av vuxen nära anhörig skall
utredas. I motionen 1976/77:1072 av herr Biörck i Värmdö (m) begärs en
utredning om formerna för och omfattningen av ekonomisk ersättning till
vuxna som vårdar föräldrar. Motionären tar upp frågor om rätt till tjänstledighet
med bibehållen lön för den som vårdar sjuka föräldrar i hemmet och
om möjlighet att införa ersättning till vårdaren enligt regler som motsvarar
dem som finns inom föräldraförsäkringen för vård av sjukt barn.

För att främja utvecklingen av låntidssjukvården och hemsjukvården har
det under senare år vidtagits en rad åtgärder. En omfattande utredningsverksamhet
har också satts i gång. Den har delvis slutförts. Utskottet villi angivna
hänseenden redovisa följande.

Socialstyrelsen antog i fjol ett principprogram för långtidssjukvård
(Socialstyrelsen anser 1976:3) med uttalanden om bl. a. institutionsmiljöns
utformning, tillgodoseende av patienternas kontaktbehov och långtidssjukvårdens
samverkan med andra serviceverksamheter. I principprogrammet
anges att en utbyggnad med i medeltal 2 000 platser per år under tidsperioden
1975-1985 får anses som ett minimiprogram. Principprogrammet stöds
genom att långtidssjukvården prioriteras vid fördelningen av investeringsutrymme
inom sjukvården och vid fördelningen av tjänster för bl. a. läkare.
Sjukvårdshuvudmännens planer för åren 1975-1981 innebär att den somatiska
långtidssjukvården skall byggas ut med ca 12 600 vårdplatser till ca
51 100 vårdplatser (LKELP 76).

Enligt socialstyrelsens år 1975 presenterade principprogram för hälso- och

4 Riksdagen 1976/77. 12 sami Nr 25

SoU 1976/77:25

sjukvården inför 1980-taiet (Socialstyrelsen anser 1976:1) skall planmässig
hemsjukvård för både lång-och korttidssjuka utgöra en del av primärvården.
I programmet föreslås att hemsjukvården skall stödjas genom planerade
hembesök av läkare och sjuksköterska samt efter behov också av sjukgymnast
och arbetsterapeut.

Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut
(Spri) samt Landstingsförbundet har utrett frågor om hemsjukvårdens
innehåll, resursbehov och organisation. I redovisningen för utredningsarbetet
(Spri rapport 2/76) påpekas bl. a. att hemsjukvården bör vara en del av
den öppna vården och att ledningen bör åvila allmänläkare eller distriktsläkare.
Det påpekas vidare bl. a. att vårdarna bör få inskolning och att den
ekonomiska ersättningen i princip bör ha karaktär av lön eller arvode för
utfört arbete. Rapporten och remissyttranden däröver ligger till grund för ett
utredningsprojekt om sjukvård i hemmet och social hemtjänst som nyligen
startats. Projektet bedrivs inom ramen för ett av socialstyrelsen, Svenska
kommunförbundet, Landstingsförbundet och Spri inlett samarbete beträffande
utredningar om primärvård, äldreomsorger samt samverkan mellan
landsting och primärkommuner. Andra utredningsprojekt inom ramen för
detta gemensamma utredningsarbete är bl. a. utredningarom boende, service
och vård för äldre samt om omhändertagande av åldersdementa patienter.
Enligt LKELP 76 räknar sjukvårdshuvudmännen med att antalet vårdade
inom hemsjukvården mellan år 1975 och 1981 kommer att öka med drygt
5 000 till ca 41 900.

Frågor om kommunernas ekonomi utreds f. n. av 1976 års kommunalekonomiska
utredning (Fi 1976:06), vars arbete skall bedrivas skyndsamt.
Arbetet bör vara avslutat före utgången av november månad i år.

I budgetpropositionen (bil. 8 s. 71 och 72) har statsrådet Troedsson
understrukit att befolkningens åldersmässiga sammansättning gör det
nödvändigt att den institutionella långtidssjukvården och hemsjukvården
kraftigt byggs ut. Hon har aviserat att en särskild arbetsgrupp skall tillsättas
för frågor om sjukvård för de äldre. Statsrådet har i annat sammanhang bl. a.
uttalat att denna arbetsgrupp avses ge en bild av de ekonomiska och
personella insatser och av de insatser på olika plan som behövs för att på bästa
tänkbara sätt tillgodose vårdbehovet för de äldre. Det bör här också nämnas
att regeringen i februari i år - såsom också förutskickats av statsrådet
Troedsson i budgetpropositionen (bil. 8 s. 72)- beslutat tillkalla en kommitté
med uppdrag att utreda vissa frågor om sjukvårdens inre organisation.
Kommittén skall när det gäller långtidssjukvården särskilt beakta frågorna
om omvårdnaden av patienterna, personalkontinuitet samt personlig kontakt
mellan personalen och patienterna.

I fråga om ekonomiska insatser för långtidssjukvården och hemsjukvården
vill utskottet erinra om att det i slutet av februari i år träffats en preliminär
överenskommelse mellan staten och Landstingsförbundet om vissa ersätt -

SoU 1976/77:25

ningar från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen under åren 1978
och 1979, som syftar till att ge landstingen ett avsevärt resurstillskott. Bland
annat föreslås ersättning utgå med 40 kr. för varje av läkare ordinerad
behandling som utförs av sjuksköterskor, sjukgymnaster, hemsamariter och
vårdbiträden, vilket är ägnat att möjliggöra starkt ökade insatser för
hemsjukvården.

Enighet råder om att det är nödvändigt att sjukvården för äldre byggs ut
kraftigt. Utbyggnaden måste i första hand avse långtidssjukvården och
hemsjukvården. Den kommer att ställa stora ekonomiska krav på huvudmännen.
Detta måste självfallet uppmärksammas i det arbete som utförs av
1976 års kommunalekonomiska utredning. Eftersom utredningen enligt sina
direktiv bör slutföra sitt arbete redan före november månads utgång anser
utskottet det inte motiverat att, som föreslås i motionen 1976/77:270, nu
förorda ett särskilt ekonomiskt stöd till huvudmännen förden utbyggnad av
äldrevården som med det snaraste måste sättas i gång. Utskottet gör denna
bedömning även mot den bakgrunden att den i motionen förordade
utbyggnaden av antalet långvårdsplatser - som skulle stimuleras genom det
särskilda stödet - i vart fall inte överstiger den utbyggnad som sjukvårdshuvudmännen
redan planerat. Vidare beaktar utskottet att huvudmännen
tillförs betydande ekonomiska resurser, om riksdagen godkänner den nyligen
träffade överenskommelsen mellan staten och Landstingsförbundet om vissa
ersättningar från sjukförsäkringen. Genom innehållet i överenskommelsen
möjliggörs bl. a. starkt ökade insatser för hemsjukvården.

Då det gäller motionärernas hemställan om att ett handlingsprogram med
det inledningsvis angivna innehållet skulle utarbetas och att programmet
skulle konkretiseras i en plan för utbyggnaden av långtidssjukvården och
hemsjukvården finns skäl anföra följande. För att ett sådant handlingsprogram
skulle vara meningsfullt krävs det rimligtvis att i vart fall en analys görs
av tillgängliga resurser på personalsidan och av vilka möjligheter som i
praktiken finns för att åstadkomma det uttalade målet. I realiteten måste
således ett genomförande av motionärernas förslag föregås av i vart fall visst
utredningsarbete. Utskottet finner därför att vad som föreslås i motionen i
praktiken inte väsentligt skiljer sig från det uppdrag som kommer att ges till
den arbetsgrupp på området som förutskickats i budgetpropositionen. Det
förtjänar dock framhållas att uppdraget till arbetsgruppen kommer att avse
även andra betydelsefulla frågor rörande sjukvården för äldre, exempelvis
dagsjukvården.

Utskottet anser det vara av betydelse att sjukvårdsfrågan för de äldre tas
upp i hela dess vidd. Då härtill kommer att regeringens arbetsgrupp bör kunna
bygga sitt arbete på det omfattande utredningsmaterial som redan nu finns
eller är under utarbetande, bör arbetet kunna slutföras inom en relativt
begränsad tid. Utskottet har inhämtat att arbetsgruppen kommer att tillsättas
inom kort.

SoU 1976/77:25

På grund av det anförda avstyrker utskottet motionen 1976/77:270 i här
behandlade delar.

Övriga frågor som tas upp i de i detta avsnitt aktuella motionsyrkandena
avser olika konkreta åtgärder som syftar till en utbyggnad av hemsjukvården
och en kvalitativ förbättring av denna. Mot bakgrunden av det utredningsarbete
rörande hemsjukvården som redovisats i det föregående och med
beaktande av att den arbetsgrupp som regeringen skall tillsätta bl. a. skall
överväga frågor om denna vårdgren är det enligt utskottets mening inte
påkallat att i detta sammanhang gå in på några detaljgranskningar av de olika
yrkandena. Utskottet förutsätter att de olika motionsuppslagen övervägs vid
det åsyftade utredningsarbetet. Motionerna påkallar därför inte någon
riksdagens åtgärd.

Utskottet hemställer

1. beträffande tjänstledighet och ersättning för vård av anhöriga
att riksdagen avslår motionerna 1976/77:478 och 1976/
77:1072,

2. beträffande riktlinjer för utvecklingen av hemsjukvården att
riksdagen avslår motionen 1976/77:731,

3. beträffande bidrag till sjukvårdshuvudmännen för höjning av
hemsjukvårdsbidragen att riksdagen avslår motionen 1976/
77:140,

4. beträffande utbyggnad av långtidssjukvård och hemsjukvård
att riksdagen avslår motionen 1976/77:270 (yrkandena 2-4).

Ungdomsvård m. m.

36. 11-15. Ungdomsvårdsskolorna: Driftkostnader m. fl. anslag. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkterna 1 1-1 5 (s. 162-169) och
hemställer

att riksdagen för budgetåret 1977/78 anvisar

1. till Ungdomsvårdsskolorna: Driftkostnader ett förslagsanslag av
132 591 000 kr.,

2. till Ungdomsvårdsskolorna: Engångsanskaffhing av inventarier
m. m. ett reservationsanslag av 100 000 kr.,

3. till Ungdomsvårdsskolorna: Personalutbildning ett reservationsanslag
av 1 025 000 kr.,

4. till Ersättningar för skador vållade av vissa rymlingar m. fl. ett
förslagsanslag av 1 200 000 kr.,

5. till Ersättningar till kommunerna enligt socialhjälps- och barnavårdslagarna
m. m. ett förslagsanslag av 84 000 000 kr.

Soll 1976/77:25

Nykterhetsvård m. m.

37. J 1. Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Driftkostnader. J 2.
Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Utrustning m. m. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkterna J 1 och J 2. (s. 173-175) och
hemställer

att riksdagen för budgetåret 1977/78 anvisar

1. till Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Driftkostnader
ett förslagsanslag av 37 058 000 kr.,

2. till Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Utrustning
m. m. ett reservationsanslag av 1 000 kr.

38. J 3. Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare
m. m. J 4. Bidrag till driftkostnader vid erkända vårdanstalter för
alkoholmissbrukare m. m. Regeringen har under punkterna J 3 och J 4 (s.
175-178) föreslagit

(J 3) att riksdagen till Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter för
alkoholmissbrukare m. m. för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag
av 900 000 kr.,

(J 4) att riksdagen godkänner de i propositionen förordade ändringarna i
grunderna för bidrag till driftkostnader vid erkända vårdanstalter för
alkoholmissbrukare m. m. samt till Bidrag till driftkostnader vid erkända
vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. för budgetåret 1977/78 anvisar
ett förslagsanslag av 162 800 000 kr.

Motioner

1 motionen 1976/77:716 av herr Karlsson i Huskvarna m. fl. (s) hemställs,
såvitt nu är i fråga (yrkandena 1-6),

1. att riksdagen som sin mening ger till känna vad i motionen anförts om
antalet tillkommande platser under budgetåret 1977/78 i behandlings- och
inackorderingshem för narkotikamissbrukare,

2. att riksdagen anhåller hos regeringen att regeringen upptar förhandlingar
med huvudmännen för att verka för tillkomsten av platser i behandlings-
och inackorderingshem för narkotikamissbrukare,

3. att riksdagen godkänner de i motionen förordade ändringarna i
grunderna för bidrag till anordnande av behandlingshem och inackorderingshem
för narkotikamissbrukare,

4. att riksdagen till Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter för
alkoholmissbrukare m. m. för budgetåret 1977/78 anvisarett i förhållande till
regeringens förslag med 1 600 000 kr. till 2 500 000 kr. förhöjt reservationsanslag,

5. att riksdagen godkänner de i motionen förordade ändringarna i

SoU 1976/77:25

grunderna för bidrag till driftkostnader vid behandlingshem och inackorderingshem
för narkotikamissbrukare,

6. att riksdagen till Bidrag till driftkostnader vid erkända vårdanstalter för
alkoholmissbrukare m. m. förbudgetåret 1977/78 anvisarett i förhållande till
regeringens förslag med 2 600 000 kr. förhöjt förslagsanslag om 165 400 000
kr.

I motionen 1976/77:958 av herr Werner m. fl. (vpk) hemställs, såvitt nu är i
fråga (yrkandet 4), att riksdagen beslutar att uttala sig för en utbyggnad av
missbruksvården med särskilda statsbidrag till kommuner och landsting i
enlighet med motionens riktlinjer.

Utskottet

Från anslaget under J 3 utgår bidrag för att anordna erkänd eller enskild
vårdanstalt eller inackorderingshem för alkoholmissbrukare samt till s. k.
övergångshem. Bidrag utgår också för att anordna behandlingshem och
inackorderingshem för narkotikamissbrukare. Bidrag utgår med högst 22 000
kr. per plats. Regeringen har beräknat anslagsbehovet till 900 000 kr. för att
med oförändrade bidragsregler anordna ytterligare 40 platser vid inackorderingshem
och behandlingshem.

Från anslaget under J 4 utgår bidrag till driftkostnader vid sådana
vårdanstalter, behandlingshem och inackorderingshem som ovan angetts.
Statsbidrag till inackorderings- och behandlingshem utgår med ett belopp
motsvarande högst 75 % av de styrkta nettokostnaderna för hemmets drift.
Bidraget till hem för narkotikamissbrukare får dock inte överstiga 45 000 kr.
per plats och år. I propositionen föreslås en uppräkning av driftbidraget till
erkända och enskilda vårdanstalter samt en ökning av högsta bidragsbeloppet
för inackorderings- och behandlingshem för narkotikamissbrukare från
45 000 kr. till 47 000 kr. per plats och år fr. o. m. den 1 juli 1977.

I motionen 1976/77:716 av herr Karlsson i Huskvarna m. fl. (s) framhålls
att mycket tyder på att narkotikasituationen i landet förvärrats under 1970-talet.bl. a. genom att nya droger, främst morfin och heroin, kommit in på den
svenska illegala narkotikamarknaden. Motionärerna anser att läget kräver en
betydande satsning på generella förebyggande åtgärder och en kraftig
förstärkning av narkomanvården. Motionärerna föreslår därför att antalet
platser vid behandlingshem och inackorderingshem för narkotikamissbrukare
ökas avsevärt mer än vad regeringen föreslagit, alt regeringen tar upp
förhandlingar med huvudmännen för att verka för tillkomsten av sådana
platser, art anordningsbidraget för dessa platser höjs, att statens bidrag till
kostnaderna för driften av sådana hem höjs kraftigt samt att bidrag till
kommuner och organisationer för förebyggande och rehabiliterande åtgärder
förstärks kraftigt. Motionärerna beräknar att för dessa insatser anslagen
under J 3, J 4 och J 7 bör räknas upp med belopp som överstiger de av
regeringen föreslagna med sammanlagt 10 milj. kr. Vad gäller anslaget under

SoU 1976/77:25

J 3 föreslås en uppräkning i förhållande till regeringens förslag med 1,6 milj.
kr. för att skapa utrymme för anordnandet av 100 nya platser vid behandlingsoch
inackorderingshem för narkotikamissbrukare och för att höja anordningsbidraget
för dessa platser till högst 25 000 kr. per plats. I fråga om
statsbidrag till driften av inackorderingshem och behandlingshem för
narkotikamissbrukare framhåller motionärerna att bidraget i princip är avsett
att täcka 75 96 av de styrkta nettokostnaderna och att det krävs en väsentlig
höjning av nuvarande bidrag för att detta mål skall uppnås. Motionärerna
yrkar därför beträffande anslaget under J 4 att den av regeringen förordade
medelsanvisningen skall räknas upp med 2,6 milj. kr. för att maximibeloppet
för bidrag till driftkostnader vid behandlings- och inackorderingshem för
narkotikamissbrukare skall höjas från 45 000 kr. till 60 000 kr. per plats och
år.

På hemställan av utskottet har riksdagen under hösten beslutat att hos
regeringen begära en kartläggning av narkotikamissbrukets omfattning (SoU
1976/77:11, rskr 1976/77:33). Utskottet har därvid uttalat bl. a. att en sådan
kartläggning är angelägen, eftersom den bör kunna bli av väsentlig betydelse
för planeringen av de insatser som fortlöpande görs för att bekämpa
narkotikamissbruket. Regeringen har den 17 mars beslutat tillsätta den av
riksdagen begärda utredningen. Kartläggningsarbetet bör enligt direktiven i
första hand syfta till att ge en ingående beskrivning av det tunga missbrukets
omfattning i syfte att ge underlag för beslut om bl. a. de olika vård- och
behandlingsinsatser som krävs för mer etablerade missbrukare.

Utvecklingen i fråga om narkotikamissbruket har under den senaste tiden
inneburit att antalet missbrukare av heroin starkt ökat. Larmrapporterna har
varit många. Även om vissa av rapporterna kan ha varit överdrivna finns det
utan tvivel befogad anledning till mycket stark oro för utvecklingen på
området. Anledningen härtill är framför allt att den illegala heroinhandeln
torde ligga i händerna på internationella syndikat som i olika hänseenden har
mycket betydande resurser och som gör stora vinster på hanteringen och
därför på alla sätt söker påskynda utvecklingen mot ett ökat missbruk. Man
kan befara att antalet missbrukare av heroin kommer att avsevärt öka om inte
kraftfulla motåtgärder snabbt vidtas. Inom regeringen bereds frågan om mer
samordnade åtgärder för att bekämpa narkotikamissbruket. Frågan väntas bli
behandlad av regeringen inom kort. Utskottet utgår från att beslut därvid
kommer att fattas som skapar ytterligare förutsättningar för att man skall
kunna bekämpa bl. a. heroinmissbruket.

Då det gäller behovet av vårdresurser för missbrukare av beroendeframkallande
medel bör erinras om att alkoholmissbruket är ett kvantitativt vida
större problem än narkotikamissbruket och att vården av alkoholskadade
anstränger vårdsektorns resurser avsevärt mer än vården av narkotikamissbrukare.
Vid prövning av vilka vårdresurser som skall sättas in för de båda
missbruksgrupperna måste man ta hänsyn härtill. Regeringens förslag till
anslag för vården av missbrukare innebär att betydligt ökade insatser föreslås

SoU 1976/77:25

inom den öppna vården. Medel beräknas bl. a. forén försöksverksamhet vid
nya alkoholpolikliniker/vårdcentraler med mer flexibel utformning för
alkohol-, narkotika- och läkemedelsmissbrukare. I förhållande till innevarande
budgetår föreslås anslagshöjningar med sammanlagt 28 milj. kr., vilket
innebär att 379 milj. kr. skall anvisas för vården av missbrukare. För direkta
insatser för vården av narkotikamissbrukare beräknas ca 30 milj. kr.

Regeringens förslag betyder således att resurserna för vården av missbrukare
kraftigt förstärks. Med hänsyn till det ökade heroinmissbruket kan dock
inte uteslutas att platsbehovet vid inackorderings- och behandlingshem för
narkotikamissbrukare kommer att bli större än vad regeringen utgått från vid
sin budgetprövning. Utskottet anser det dock inte nu erforderligt att under J 3
anvisa högre belopp än vad regeringen föreslagit. Vid detta ställningstagande
beaktar utskottet att i den mån det sker en snabbare utbyggnad än beräknat av
platsantalet inom narkomanvården medelsbehovet ändå i stor utsträckning
kommer att kunna tillgodoses genom den betydande reservation som finns
under anslaget. Om detta belopp visar sig vara för lågt, kommer regeringen
enligt vad socialministern uttalat i nära anslutning till framläggandet av
budgetpropositionen att ånyo ta upp frågan om medelsbehovet. Denna fråga
aktualiseras också genom den prövning som enligt det tidigare sagda
regeringen skall göra inom kort rörande samordnade åtgärder mot bl. a.
heroinmissbruket.

Vad avser motionärernas yrkande om att regeringen skall uppta förhandlingar
med huvudmännen för att verka för tillkomsten av platser i behandlings-
och inackorderinghem för narkotikamissbrukare kan anföras följande.
Enligt vad utskottet inhämtat har sådana förhandlingar redan påbörjats
genom en konferens som hölls i december 1976 mellan företrädare för
socialdepartementet. Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet,
vissa större kommuner och landsting samt några frivilliga organisationer.
Man avser nu att under våren följa upp denna konferens genom regionala
överläggningar. I samband med att socialutredningen lägger fram sitt
slutbetänkande och arbetet inom Nykterhetsvårdens Strukturgrupp (NyS)
avslutas kommer även att anordnas informationsmöten med huvudmännen
där frågan om behovet av ytterligare platser i behandlings- och inackorderingshem
kommer in som ett naturligt led i diskussionerna. I detta
sammanhang kan också nämnas de överläggningar som socialstyrelsen,
Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet kontinuerligt härmed
huvudmännen i dessa och andra frågor. Mot bakgrund av den verksamhet
som sålunda pågår och planeras anser utskottet inte att det är erforderligt med
någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionsyrkandet.

En differentiering av anordningsbidraget på sätt som föreslås i motionen
1976/77:716 anser utskottet inte bör komma till stånd av följande skäl. En
differentiering skulle inte överensstämma med den målsättning som anges i
socialutredningens principbetänkande vad gäller vården av missbrukare,
nämligen att man så långt möjligt skall söka undvika ett symptominriktat

SoU 1976/77:25

synsätt och i stället sträva efter en mer integrerad och flexibel vård. En
differentiering torde också vara besvärlig att praktiskt genomföra, då många
inackorderingshem föralkoholisteräven taremot narkotikamissbrukare. Vid
utbyggnad av platser vid ett sådant "blandat” hem torde det vara svårt att
redan i förväg avgöra hur många platser som skall avses för alkoholistrespektive
narkomanvård. En i förväg fixerad uppdelning av platserna skulle
även motverka möjligheterna att ta emot ett varierande antal narkotikamissbrukare.

Beträffande maximibeloppet för driftbidrag till inackorderingshem och
behandlingshem för narkotikamissbrukare anser utskottet - med hänsyn till
den kraftiga ökning av anslaget under J 4 som föreslås i propositionen, 10
milj. kr. och till den avvägning som måste göras mellan resursbehoven för
olika missbruksgrupper - att beloppet inte bör höjas utöver vad som
föreslagits i propositionen. Utskottet vill även i sammanhanget peka på att
den av motionärerna föreslagna ökningen av beloppet, med utgångspunkt i
socialstyrelsens uppskattning av antalet platser i början av nästa budgetår och
med i motionen beräknat platsantal för nästa budgetår, skulle innebära
kostnader på inemot 1 milj. kr. mer än vad motionärerna utgått från.

Som en följd av det ovan anförda avstyrker utskottet motionen 1976/
77:716 i här aktuell del (yrkandena 1-6).

Herr Werner m. fl. (vpk) framhåller i motionen 1976/77:958 att krisläget
inom vården av alkohol- och narkotikamissbrukare gör det nödvändigt med
särskilda ekonomiska stödformer till kommuner och landsting i syfte att
stimulera en snabb utbyggnad av vården och yrkaratt riksdagen uttalar sig för
detta.

Frågan om kostnadsfördelningen mellan stat och kommun behandlas av
1976 års kommunalekonomiska utredning (Fi 1976:06). Enligt direktiven
skall utredningen avsluta sitt arbete före utgången av november månad i år.
Frågan om statsbidrag till kommuner och landsting för socialvården i dess
helhet kommer enligt vad utskottet inhämtat att behandlas av socialutredningen
i det slutbetänkande som utredningen kommer att lägga fram inom
kort. Med hänsyn till det pågående utredningsarbetet anser utskottet att det
saknas skäl för riksdagen att vidta någon åtgärd med anledning av
motionsyrkandet. Utskottet avstyrker således detta.

Utskottet hemställer

1. beträffande grunderna för bidrag till anordnande av behandlingshem
och inackorderingshem för narkotikamissbrukare att
riksdagen avslår motionen 1976/77:716 (yrkandet 3),

2. beträffande förhandlingar med huvudmännen om ytterligare
platser i behandlingshem och inackorderingshem för narkotikamissbrukare
att riksdagen avslår motionen 1976/77:716
(yrkandet 2),

3. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionen 1976/77:716 (yrkandena 1 och 4) till Bidrag till

SoU 1976/77:25

anordnande av erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare
m. m. för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av
900 000 kr.,

4. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionen 1976/77:716 (yrkandet 5) godkänner de i propositionen
förordade ändringarna i grunderna för bidrag till driftkostnader
vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare

m. m.,

5. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionen 1976/77:716 (yrkandet 6) till Bidrag till driftkostnader
vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. för
budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 162 800 000
kr.,

6. beträffande uttalande om ytterligare stöd för utbyggnad av vården
av missbrukare att riksdagen avslår motionen 1976/77:958
(yrkandet 4).

39. J 5. Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder m. m. Regeringen har
under punkten J 5 (s. 179-181) föreslagit riksdagen att godkänna de i
propositionen förordade ändringarna i grunderna för bidrag till kommunala
nykterhetsnämnder m. m. samt att till Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder
m. m. för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av
160 200 000 kr.

Motion

I motionen 1976/77:186 av fru Andrén (fp) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär att socialstyrelsen ges i uppdrag att i samarbete med
Stockholms kommun och Stockholms läns landsting starta en försöksverksamhet
för omhändertagande av berusade personer.

Utskottet

I propositionen förordas ändringar i grunderna för bidrag till kommunala
nykterhetsnämnder m. m. enligt följande. Ersättningen till övervakare eller
person som fullgör annan särskild vårduppgift inom nykterhetsvården
föreslås höjd fr. o. m. den 1 juli 1977 till 100 kr. per månad och uppdrag.
Vidare föreslås att bidraget till kommunernas kostnader för vård i enskilt hem
av narkotikamissbrukare höjs till högst 50 kr. per vårddag, dvs. från 300 kr. till
ca 1 500 kr. per månad.

Utskottet tillstyrker de förordade ändringarna i statsbidragsgrunderna och
har inte något att erinra mot medelsberäkningen.

Från anslaget beräknas 500 000 kr. för en i samband med fylleristraffets
avskaffande planerad försöksverksamhet i Landskrona med samordnat
medicinskt och socialt omhändertagande av berusade personer. I proposi -

SoU 1976/77:25

tionen nämns vidare att man f. n. undersöker förutsättningarna för en utökad
försöksverksamhet på andra platser i landet för vård av berusade personer.
Utskottet behandlar därför i detta sammanhang motionen 1976/77:186 av fru
Andrén (fp), i vilken motion yrkas att en försöksverksamhet av angivet slag
bör komma till stånd i Stockholm.

I propositionen 1975/76:113 med förslag till lag om ändring i brottsbalken
m. m. (angående fylleristraffets avskaffande m. m.) föreslog departementschefen
att en försöksverksamhet med omhändertagande av berusade
personer borde initieras i anslutning till att den nya lagstiftningen genomfördes.
Försöksverksamheten skulle innebära dels att sjukvårdsutbildad
personal knöts till polisarresterna i ett antal polisdistrikt, dels att den av
fylleristraffutredningen framlagda modellen med vårdklinik för de omhändertagna
realiserades i modifierad form inom ramen för det s. k. Skåneprojektet.
Försöksverksamheten föreslogs äga rum i Landskrona. Vid riksdagsbehandlingen
av propositionen uttalade justitieutskottet i sitt av riksdagen
godkända betänkande (JuU 1975/76:37 s. 32) att försöksverksamheten borde
utökas och inte enbart avse Landskrona. Verksamheten borde också omfatta
försök med anordnande av vårdkliniker i anslutning till sjukhus. En
förutsättning för ett meningsfullt resultat av de begärda försöken - menade
justitieutskottet - var att sjukvårdshuvudmännen och den kommunala
socialvården medverkade i betydande omfattning. Regeringen borde snarast
inleda överläggningar med vederbörande huvudmän angående en utökad
försöksverksamhet och resultatet av överläggningarna och en plan för den
utökade försöksverksamheten borde snarast redovisas för riksdagen.

Utskottet har inhämtat följande. Den av riksdagen förordade utvidgade
försöksverksamheten med kliniker förbereds av ledningsgruppen (S 1974:11)
för försöksverksamhet i Skåne. Uppdraget har under hösten 1976 övertagits
av socialdepartementets socialvårdsenhet. En informell arbetsgrupp har
bildats och till denna har knutits representanter för justitiedepartementet,
Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet, rikspolisstyrelsen och
socialstyrelsen. Man avser att lägga fram en plan för försöksverksamheten
under första halvåret 1977, och försöksverksamheten beräknas kunna
påbörjas omkring den 1 januari 1978. En redovisning av uppläggningen
kommer att föreläggas riksdagen snarast möjligt. Arbetsgruppen överväger
att söka intressera kommuner och landsting för försöksverksamhet bl. a. i ett
storstadsområde. Gruppen har också haft kontakt med flera större
kommuner som i samarbete med landsting och polis förbereder försöksverksamhet.
Med tanke på kostnader och praktiska svårigheter anses det
orealistiskt att sätta i gång ett försök som täcker en hel storstad, t. ex.
Stockholm. Preliminära diskussioner har förts med karolinska sjukhuset om
ett försök som täcker ett av polisens vaktdistrikt antingen i Stockholm eller i
Solna. Socialförvaltningarna i Malmö och Göteborg har också uttalat sitt
intresse för att delta i försöksverksamheten. Arbetsgruppen överväger
således att starta försöksverksamhet i ett storstadsområde men om man

SoU 1976/77:25

beslutar sig för detta är det ovisst om det i så fall blir i Stockholmsområdet.
Försöksverksamheten i Landskrona, som torde dra en årskostnad om minst 2
milj. kr., beräknas komma i gång omkring den 1 juni i år.

Då det gäller ställningstagandet till frågan om var den utökade försöksverksamheten
skall förläggas, bör riksdagen avvakta den plan för verksamheten
som skall redovisas för riksdagen. Utskottet avstyrker således
motionen 1976/77:186. Tilläggas bör dock, att enligt vad utskottet inhämtat
Stockholms kommun och Stockholms läns landsting f. n. diskuterar frågan
om att starta någon form av socialt-medicinskt omhändertagande av
berusade personer i Stockholmsområdet.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen godkänner de i propositionen förordade ändringarna
i grunderna för bidrag till kommunala nykterhetsnämnder
m. m.,

2. att riksdagen till Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder m. m.
förbudgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 160 200 000
kr.,

3. beträffande förläggning av viss försöksverksamhet att riksdagen
avslår motionen 1976/77:186.

40. J 6. Utbildning och samverkan inom nykterhetsvården. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkten J6 (s. 181 och 182) och
hemställer

att riksdagen till Utbildning och samverkan inom nykterhetsvården
för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 600 000
kr.

41. J7. Bidrag till organisationer m. m. Regeringen har under punkten J 7
(s. 182 och 183) föreslagit riksdagen att till Bidrag till organisationer m. m. för
budgetåret 1977/78 anvisa ett anslag av 8 250 000 kr.

Motioner

I motionen 1976/77:268 av fru Nilsson i Sunne m. fl. (s) hemställs att
riksdagen hos regeringen begär initiativ till skapande av rehabiliteringsmöjligheter
för alkoholskadade i enlighet med intentionerna i riksdagens beslut
om rätt till förtidspension för alkoholskadade.

I motionen 1976/77:362 av herr Nilsson i Agnäs m. fl. (m, c, fp) hemställs
att riksdagen hos regeringen hemställer om en utredning om nykterhetsvårdande
försöksverksamhet för ungdom i enlighet med motionens intentioner.

I motionen 1976/77:716 av herr Karlsson i Huskvarna m. fl. (s) hemställs,
såvitt nu är i fråga (yrkandet 7), att riksdagen till Bidrag till organisationer
m. m. för budgetåret 1977/78 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag
med 5 800 000 kr. förhöjt anslag om 14 050 000 kr.

I motionen 1976/77:1100 av herrar Enlund (fp) och Jonsson i Alingsås (fp)
hemställs att riksdagen uttalar sig för att Blåbandsrörelsens sociala verk -

SoU 1976/77:25

samhet bland alkohol- och narkotikaskadade ges ett utökat stöd inom ramen
för socialhuvudtitelns anslag J 7. Bidrag till organisationer m. m.

Utskottet

Anslaget uppgår för innevarande budgetår till 5,9 milj. kr. I regleringsbrev
till socialstyrelsen som fördelar beloppet har en uppdelning skett på tre
delposter nämligen dels (1) en post om 2,5 milj. kr. till bidrag till sammanslutningar
av f. d. alkoholmissbrukare, dels (2) en post om 1,8 milj. kr. till
bidrag till sammanslutningar för stöd och hjälp åt läkemedelsmissbrukare och
liknande sammanslutningar samt till viss konvalescentvård för narkotikamissbrukare,
dels (3) en post om 1,6 milj. kr. som bidrag till kommuner samt
till nämnda sammanslutningar och till andra organisationer som ägnar sig åt
rehabilitering av alkohol- eller narkotikaskadade personer m. fl. för såväl
pågående verksamhet som försök med nya vård- och behandlingsmetoder.

I budgetpropositionen föreslås en höjning av anslaget med 2 350 000 kr. till
8 250 000 kr. Departementschefen räknar med att detta belopp skall fördelas
på delposter på följande sätt, nämligen 4,9 milj. kr. för ändamål som avses i de
båda första av de ovan angivna delposterna, 3,1 milj. kr. för ändamål som
avses i den sista av delposterna och som en ny delpost 250 000 kr. som bidrag
till försök i samarbete med frivilligorganisationerna med alternativa behandlingsformer
för missbrukare bland ungdomsvårdsskoleelever.

Herr Karlsson i Huskvarna m. fl. (s) yrkar i motionen 1976/77:716 att
anslaget höjs med 5 800 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således
till 14 050 000 kr. Motionärerna anser att den nuvarande utvecklingen av
narkotikamissbruket motiverar en kraftig förstärkning av bidragen till
kommuner och organisationer för förebyggande och rehabiliterande åtgärder.
Olika föreningar, organisationer och klientorganisationer har enligt motionärerna
en viktig uppgift att fylla inom narkomanvården, och deras verksamhet
utgör ett betydelsefullt komplement till kommunernas och landstingens
insatser. I motionen framhålls särskilt vikten av att ungdomsorganisationerna
utnyttjas i den förebyggande verksamheten. Av det föreslagna anslaget
bör därför 2 milj. kr. gå till dessa organisationer-för förebyggande och
rehabiliterande insatser på narkomanvårdsområdet. Vid beräkningen av
anslaget har även beaktats behovet av medel för den typ av social
jourverksamhet som intill utgången av år 1976 bekostats från anslaget under
J 5 Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder m. m.

Utskottet har många gånger framhållit att frivilliga organisationer utför ett
mycket värdefullt arbete när det gäller förebyggande och rehabiliterande
insatser för missbrukare av beroendeframkallande medel. Det är därför
väsentligt att dessa organisationers verksamhet på olika sätt uppmuntras och
stöds. Utskottet är berett att förorda en kraftig ökning av de medel som
anvisas under förevarande anslag och som till sin huvuddel fördelas mellan
frivilligorganisationerna. Ökningen bör ske med de belopp som föreslås i
propositionen eller med sammanlagt 2 350 000 kr. Detta innebär en mer än

Soll 1976/77:25

dubbelt så stor ökning av anslaget som den ökning som skedde förra året; den
dåvarande regeringen hade föreslagit en höjning av anslaget från 4 800 000 kr.
till 5 600 000 kr. men på förslag av utskottet anvisade riksdagen totalt
5 900 000 kr. under anslaget. Uppdelningen av det av utskottet tillstyrkta
beloppet på olika delposter bör göras av regeringen med utgångspunkt i vad
som anförs i budgetpropositionen och som ovan redovisats. I fråga om bidrag
till kommuner samt frivilliga organisationer som ägnar sig åt rehabilitering av
alkohol- eller narkotikamissbrukare m. fl. har departementschefen, såvitt
avser stödets inriktning, särskilt framhållit att man bör beakta projekt som
avser insatser för ungdomar i riskzonen.

I fråga om försöksverksamheten med social jour finns skäl framhålla
följande. Försöksverksamheten, som pågått sedan hösten 1974, avslutades
vid utgången av år 1976. En utvärdering har i början av innevarande år
publicerats i en rapport från socialstyrelsen ”Social jour. Rapport från en
försöksverksamhet”. Att staten ger bidrag till en viss typ av social verksamhet
som exempelvis social jour stämmer inte överens med den i
socialutredningens principbetänkande angivna målsättningen att statsbidrag
till socialvård bör utgå i form av allmänt driftbidrag för att man inte skall styra
kommunernas verksamhet utan ge dessa möjlighet att tillämpa helhetssynen
inom socialvården. Den angivna målsättningen hindrar dock inte enligt
utredningen att det i vissa sammanhang kan vara motiverat med riktade
bidrag för att stimulera viss verksamhet. Utskottet utgår från att regeringen
vid den fortsatta beredningen av frågan om åtgärder mot narkotikamissbruket
överväger frågan om ytterligare temporära bidrag till social jourverksamhet.
Någon riksdagens åtgärd erfordras inte med anledning av motionen
1976/77:716 i denna del.

Utskottet tillstyrker således den av regeringen förordade medelsanvisningen
och avstyrker motionen 1976/77:716 i motsvarande del (yrkandet
7).

Herrar Enlund (fp) och Jonsson i Alingsås (fp) hemställer i motionen 1976/
77:1100 att Blåbandsrörelsen skall få ett utökat stöd forsin sociala verksamhet
inom ramen för den av regeringen förordade medelsanvisningen.

Den vikt man från samhällets sida tillmäter insatser, som utförs av ideella
organisationer av den typ som Blåbandsrörelsen representerar har betonats
ovan. I överensstämmelse med vad utskottet anfört kan emellertid utskottet
inte gå in på någon detaljbedömning av fördelningen av medlen under
anslaget. Liksom hittills bör det ankomma på socialstyrelsen att pröva hur
medlen under anslaget skall fördelas. Riksdagen bör i princip endast ange
vissa allmänna riktlinjer för medlens disposition. Motionen bör därför inte
föranleda någon riksdagens åtgärd. Det mycket kraftigt ökade anslaget till
Bidrag till organisationer m. m. som föreslås i propositionen och som
utskottet ovan tillstyrkt bör dock kunna ge utrymme för ytterligare stöd till
såväl Blåbandsrörelsen som andra liknande organisationer.

Mot bakgrund av riksdagens beslut förra hösten om rätt till förtidspension
för alkoholskadade (prop. 1976/77:44, SfU 1976/77:13, rskr 1976/77:54) tar

SoU 1976/77:25

fru Nilsson i Sunne m. fl. (s) i motionen 1976/77:268 upp frågan om
rehabilitering av alkoholskadade. Motionärerna påpekar att rehabiliteringsmöjligheterna
i dag är begränsade och att åtgärder måste vidtas för att
intentionerna i riksdagens beslut skall kunna uppfyllas, dvs. att förtidspension
på inga villkor får ersätta meningsfulla rehabiliteringsåtgärder. Som
exempel på vägar att skapa rehabiliteringsresurser anges i motionen ett
statligt övertagande av huvudmannaskapet för den skyddade verksamheten
och frivilliga former av sysselsättning, gärna i samarbete med Sällskapet
Länkarna.

Huvudansvaret för den primära rehabiliteringsverksamheten för alkoholskadade
vilar på huvudmännen för socialvården, dvs. primärkommunema.
Det förslag till ny socialvårdslagstiftning som socialutredningen avser att
redovisa inom kort kommer därför att vara av grundläggande betydelse för
den framtida verksamheten. Rehabiliteringen av personer med fysiska eller
psykiska handikapp har utretts av dels organisationskommittén för skyddat
arbete, som hösten 1975 avgav betänkandet (SOU 1975:82) med förslag till ny
organisation av det skyddade arbetet, dels utredningen rörande viss yrkesinriktad
rehabiliteringsverksamhet, som sommaren 1975 avgav sitt betänkande
(SOU 1976:38). Remissbehandlingen av betänkandena har avslutats och de av
utredningarna aktualiserade frågorna bereds f. n. i regeringens kansli. I
sammanhanget kan också nämnas att under våren 1977 förslag väntas från
utredningen om näringshjälp. Riksdagen har vidare nyligen på grund av
förslag i propositionen 1975/76:211 om samordnad sysselsättnings- och
regionalpolitik godkänt nya bidragsvillkor för halvskyddad sysselsättning att
gälla fr. o. m. den 1 januari 1977. Ändringarna i bidragsvillkoren bör
gynnsamt påverka möjligheterna för arbetshandikappade att få anställning.
Av intresse är även den försöksverksamhet som arbetsvärden i Stockholms
läns landsting startat hösten 1975 och som syftar till att hjälpa personer som
befinner sig i ett gränsområde där både vård och arbetsmarknadsåtgärder kan
vara aktuella och som behöver en intensifierad medicinsk och social
rehabilitering innan de kan tillgodogöra sig mera direkt yrkesinriktade
åtgärder. Regeringen har också uppdragit åt statens handikappråd att utarbeta
förslag till en organisatorisk modell för samordning av olika rehabiliteringsinsatser
för handikappade, avsedd att prövas i en försöksverksamhet.
Försöksverksamheten kan väntas ge värdefulla erfarenheter bl. a. beträffande
möjligheterna att åstadkomma en samordnad medicinsk och social
rehabiliteringsorganisation.

Av det anförda framgår att frågan om rehabilitering av alkoholskadade är
föremål för uppmärksamhet i olika sammanhang såväl inom regeringens
kansli som genom pågående och planerad utrednings- och försöksverksamhet.
Det saknas därför anledning för riksdagen att vidtaga någon åtgärd med
anledning av motionen. Utskottet vill emellertid - liksom socialförsäkringsutskottet
(SfU 1976/77:13 s. 17) tidigare gjort - framhålla vikten av att man
bygger ut och effektiviserar rehabiliteringsverksamheten och att man därvid

SoU 1976/77:25

särskilt uppmärksammar frågan om samordningen av medicinska och sociala
resurser.

1 motionen 1976/77:362 av herr Nilsson i Agnäs m. fl. (m) framhåller
motionärerna behovet av att meningsfulla fritidssysselsättningar skapas för
att man skall kunna förebygga utvecklingen mot ett ökat alkoholmissbruk
bland ungdom. Motionärerna anser att De kristna samfundens nykterhetsrörelse
(DKSN) eller liknande organisation bör beredas tillfälle att starta en
kursgård vid någon kennet för att informera ungdom i åldern 12-18 år om
nykterhet i samband med hundvård, jakt och umgänge med naturen och
hemställer om en utredning om en sådan försöksverksamhet.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är väsentligt att frivilliga
organisationer på olika sätt engageras i en intensifierad kamp mot det ökade
alkoholmissbruket bland ungdom. Som tidigare framhållits innebär också
den medelsanvisning som tillstyrkts av utskottet att ett kraftigt ökat stöd
kommer att kunna ges till sådana organisationer. Beträffande motionärernas
förslag om att en speciell typ av verksamhet skulle prioriteras genom att
medel anvisas till utrednings- och försöksverksamhet, anser utskottet att det
bör ankomma på organisationerna själva att avgöra vilken försöksverksamhet
de vill bedriva och vilka åtgärder de vill satsa på. Som ovan anförts bör
riksdagen inte ta ställning till fördelningen mellan olika organisationer av
anvisade medel under förevarande anslag. Utskottet kan inte heller tillstyrka
att medel under ett nytt anslag anvisas för det ändamål som motionärerna
föreslagit. Utskottet avstyrker således även motionen 1976/77:362.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionen 1976/77:716 (yrkandet 7) till Bidrag till organisationer
m. m. för budgetåret 1977/78 anvisar ett anslag av
8 250 000 kr.,

2. beträffande fördelningen av anslaget att riksdagen avslår
motionen 1976/77:1100,

3. beträffande initiativ till skapande av rehabiliteringsmöjligheter
för alkoholskadade att riksdagen avslår motionen 1976/
77:268,

4. beträffande utredning om viss nykterhetsvårdande verksamhet
för ungdom att riksdagen avslår motionen 1976/77:362.

Vissa åtgärder för handikappade

42. K 1-K 3. Bidrag till handikappinstitutet m. m. m. fl. anslag. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkterna K 1 - K 3 (s. 187-191) och
hemställer

att riksdagen för budgetåret 1977/78 anvisar

1. till Bidrag till handikappinstitutet m. m. ett anslag av 8 710 000
kr.,

SoU 1976/77:25

2. till Kostnader för viss utbildning av handikappade ett förslagsanslag
av 14 465 000 kr.,

3. till Bidrag till anordnande av vissa institutioner för psykiskt
utvecklingsstörda ett reservationsanslag av 14 000 000 kr.

43. K 4. Bidrag till driften av särskolor m. m. Regeringen har under punkten
K 4 (s. 191-195) föreslagit riksdagen att godkänna de i propositionen
förordade riktlinjerna för undervisning i särskola av psykiskt utvecklingsstörda
elever som är syn-, hörsel- eller talskadade samt att till Bidrag till
driften av särskolor m. m. för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av
261 800 000 kr.

Motion

I motionen 1976/77:708 av herr Häll m. fl. (s) hemställs att riksdagen
beslutar att hos regeringen anhålla att skolöverstyrelsen ges i uppgift att
utarbeta sådana regler som innebär att kallortstillägg inräknas i det statsbidragsgrundande
löneunderlaget vid landstingens särskolor.

Utskottet

I propositionen föreslås att särskoleorganisationen fr. o. m. den 1 juli 1977
byggs ut så att undervisningsbehovet täcks för psykiskt utvecklingsstörda
skolpliktiga barn och ungdomar med tilläggshandikapp beträffande syn,
hörsel och tal. Landsting och kommuner som inte hör till landsting skall från
denna tidpunkt få ett klart ansvar för undervisning i särskola av dessa barn
och ungdomar. Vidare föreslås att undervisningen skall ske regionvis i
samarbete mellan landstingen i likhet med vad som f. n. gäller för motsvarande
verksamhet i specialskolan.

Utskottet biträder förslaget och förordar att riksdagen godkänner de i
propositionen föreslagna riktlinjerna för undervisning i särskola av psykiskt
utvecklingsstörda elever som är syn-, hörsel- eller talskadade.

Statsbidrag utgår till landsting och kommuner som inte hör till landsting
med 95 % av lönekostnaderna för särskolechefer, rektorer, studierektorer och
lärare vid särskolan. Enligt 3 kap. 10 § 1 mom. AST (allmänt avlöningsavtal
för statliga och vissa andra tjänstemän) utgörs avlöning av bl. a. följande
avlöningsförmåner: lön, lönetillägg. Enligt 7 kap. 22 § AST kan lönetillägg
utgå i form av kallortstillägg. Enligt 9 ij andra stycket kungörelsen (1968:350)
angående statsbidrag till omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda
beräknas årslönebeloppet efter den löneklass i vilken den som innehade eller
uppehöll tjänsten då var placerad samt den ortsgrupp som gällde för
kommunen. Enligt 10 fj andra stycket samma kungörelse inräknas i
bidragsunderlaget även vad som under redovisningsåret utbetalats såsom

5 Riksdagen 1976177. 12 sami. Nr 25

SoU 1976/77:25

uppdragstil lägg till tillsynslärare och huvudlärare.

I motionen 1976/77:708 av herr Häll m. fl. (s) framhåller motionärerna att
kallortstillägg ingår i det statsbidragsgrundande löneunderlaget vid gymnasieskolan
och i princip även vid grundskolan. Det förhållandet att kallortstillägg
inte inräknas i löneunderlaget vid beräkningen av statsbidrag till
landstingens särskolor innebär att statsbidraget för landsting inom kallortsområde
kraftigt reduceras i förhållande till andra landsting. Om kallortstillägg
hade inräknats i löneunderlaget skulle detta t. ex. för Norrbottens läns
landsting för redovisningsåret 1974/75 inneburit ökade statsbidrag med ca
200 000 kr.

Frågan om kostnadsfördelningen mellan stat och kommun utreds f. n. av
1976 års kommunalekonomiska utredning (Fi 1976:06). Enligt direktiven för
utredningen skall denna slutföra sitt arbete före utgången av november
månad i år. Även utredningen om skolan, staten och kommunerna (SSK)
torde få anledning att behandla kostnadsfördelningen mellan stat och
kommun vad avser särskolorna. Resultatet av utredningarnas arbete bör
avvaktas. Utskottet anser därför inte att det är påkallat med någon riksdagens
åtgärd med anledning av motionen.

Utskottet hemställer

1. beträffande inräknande av kallortstillägg i det statsbidragsgrundande
löneunderlaget vid landstingens särskolor att riksdagen
avslår motionen 1976/77:708,

2. att riksdagen godkänner de i propositionen förordade riktlinjerna
för undervisning i särskola av psykiskt utvecklingsstörda
elever som är syn-, hörsel- eller talskadade,

3. att riksdagen till Bidrag till driften av särskolor m. m. för
budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 261 800 000 kr.

44. K 6. Kostnader för viss verksamhet för blinda. K 7. Ersättning till
postverket för befordran av blindskriftsförsändelser. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkterna K 6 och K 7 (s. 196 och 197) och
hemställer

att riksdagen för budgetåret 1977/78 anvisar

1. till Kostnader för viss verksamhet./ör blinda ett förslagsanslag av
4 251 000 kr.,

2. till Ersättning till postverket för befordran av blindskriftsförsändelser
ett förslagsanslag av 6 791 000 kr.

Internationell samverkan

45. L1- L 3. Bidrag till världshälsovårdsorganisationen samt internationellt
socialpolitiskt samarbete m. m. m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkterna L 1-L 3 (s. 199 och 200) och hemställer

Soli 1976/77:25

att riksdagen för budgetåret 1977/78 anvisar

1. till Bidrag till världshälsovdrdsorganisationen samt internationellt
socialpolitiskt samarbete m. m. ett förslagsanslag av 8 194 000
kr.,

2. till Vissa internationella resor ett reservationsanslag av 127 000
kr.,

3. till Vissa internationella kongresser i Sverige ett reservationsanslag
av 160 000 kr.

Statens allmänna fastighetsfond

46. II 8. Utbyggande av karolinska sjukhuset. Regeringen har under
punkten II 8 (s. 201-206) föreslagit riksdagen att bemyndiga regeringen att
besluta om byggnadsarbeten för utbyggande av karolinska sjukhuset inom i
investeringsplanen uppförda kostnadsramar i enlighet med vad som förordats
i propositionen samt att till Utbyggande av karolinska sjukhuset för
budgetåret 1977/78 anvisa ett investeringsanslag av 19 500 000 kr.

Motion

I motionen 1976/77:712 av herr Karlsson i Huskvarna m. fl. (s) hemställs,
såvitt nu är i fråga (yrkandet 2), att riksdagen beslutar att ge regeringen till
känna vad som i motionen anförts om säkerställande av lokalfrågan för viss
forskning vid karolinska sjukhuset.

Utskottet

Regeringen har uppdragit åt direktionen för karolinska sjukhuset att utföra
projektering till huvudhandlingar av vissa upprustningsåtgärder för bl. a.
kvinnokliniken i byggnaderna C 1 och C 2 i norra längan i sjukhusets
huvudblock. Om dessa åtgärder vidtas, kommer bl. a. utrymmen i byggnad C
2, som f. n. disponeras av endokrinologiska kliniken, att tas i anspråk.
Avsikten är att endokrinologiska kliniken i stället skall erhålla andra
utrymmen.

I motionen 1976/77:712 av herr Karlsson i Huskvarna m. fl. (s)anförs att de
planerade ombyggnadsarbetena aktualiserar sådana lokalproblem för den
framgångsrika forskning om diabetes och sköldkörtelrubbningar, som leds av
chefen för endokrinologiska kliniken, professorn Rolf Luft, att det fortsatta
forskningsarbetet kan komma att äventyras. Motionärerna begär att snabba
åtgärder vidtas för att lokalfrågan på ett för framtiden tillfredsställande sätt
skall säkras för forskningen (yrkandet 2).

Enligt vad utskottet inhämtat inriktar sig direktionen för sjukhuset på att
endokrinologiska kliniken skall erhålla utrymmen i annan del av sjukhuset,
vilka motsvarar de lokaler i byggnad C 2, som nu används av kliniken. De nya

SoU 1976/77:25

lokalerna är enligt direktionens mening väl lämpade som ersättning för
utrymmena i nämnda byggnad.

Med hänsyn till vad utskottet sålunda inhämtat torde något riksdagens
initiativ med anledning av motionen 1976/77:712 i här behandlad del inte
vara erforderligt. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

Den i propositionen framlagda investeringsplanen och anslagsberäkningen
föranleder inte någon erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer

1. beträffande lokaler för endokrinologiska kliniken att riksdagen
avslår motionen 1976/77:712 (yrkandet 2),

2. att riksdagen

a) bemyndigar regeringen att besluta om byggnadsarbeten för
utbyggande av karolinska sjukhuset inom i investeringsplanen
uppförda kostnadsramar i enlighet med vad som förordats i
propositionen,

b) till Utbyggande av karolinska sjukhuset för budgetåret 1977/
78 anvisar ett investeringsanslag av 19 500 000 kr.

47. II 9. Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala. Regeringen har
under punkten II9 (s. 207-212) föreslagit riksdagen att bemyndiga regeringen
att besluta om byggnadsarbeten för utbyggande av akademiska sjukhuset i
Uppsala inom de kostnadsramar som förordats i propositionen samt att till
Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala för budgetåret 1977/78
anvisa ett investeringsanslag av 8 930 000 kr.

Motion

I motionen 1976/77:467 av herr Alsén m. fl. (s) hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller om skyndsam projektering av en ny kvinnokliniksbyggnad
vid akademiska sjukhuset i Uppsala.

Utskottet

I ett byggnadsprogram som kommittén för akademiska sjukhusets i
Uppsala utbyggande år 1971 överlämnade till huvudmännen upptogs en
nybyggnad för kvinnokliniken vid sjukhuset. En arbetsgrupp som tillsattes
för att pröva de sjukvårdsplanemässiga förutsättningarna för sjukhusets
fortsatta utbyggnad - med representanter för socialstyrelsen, nämnden för
undervisningssjukhusens utbyggande. Uppsala läns landsting och byggnadskommittén
- ansåg emellertid att man borde vänta med den fortsatta
projekteringen för förlossningsvården och den gynekologiska vården till dess
ett sjukvårdsplanemässigt underlag för bedömning av dessa verksamhetsområden
förelåg.

Ett förslag till översiktlig plan för hälso- och sjukvården i Uppsala län år

SoU 1976/77:25

1985 framlades i fjol. Enligt vad som anförs i denna plan talar starka skäl för
att all förlossningsvård i länet centraliseras till akademiska sjukhuset i
Uppsala. En förutsättning är emellertid att en ny kvinnoklinik tillkommer vid
sjukhuset. Byggnadskommittén har i sin anslagsframställning för nästa
budgetår bl. a. anfört att den påbörjat en revidering av 1971 års byggnadsprogram
för en ny kvinnoklinik och att stomplanen för en ny kvinnoklinik
skall aktualiseras i ovannämnda arbetsgrupp så att projekteringen av en
nybyggnad skall kunna startas under budgetåret 1977/78.

I motionen 1976/77:467 av herr Alsén m. fl. (s) begärs skyndsam projektering
av en ny kvinnoklinikbyggnad. Motionärerna anför bl. a. att Uppsala
läns landsting numera antagit nämnda hälso- och sjukvårdsplan samt
påpekar att en skyndsam projektering är angelägen med hänsyn till stora
brister hos den nuvarande kvinnokliniken. Vidare framhålls att det är av stor
vikt - praktiskt och ekonomiskt - att byggandet av kvinnokliniken får följa
direkt på uppförandet av en ny barnklinikbyggnad vid sjukhuset samt att
sysselsättningsfrågorna inom byggbranschen i Uppsala län inger betydande
farhågor.

Utskottet behandlade i fjol ett likartat motionsyrkande, vilket utskottet
avstyrkte under åberopande av att ovannämnda arbetsgrupp samt nämnden
för undervisningssjukhusens utbyggande efterlyst ett sjukvårdsplanemässigt
underlag för bedömning av lokalfrågan för kvinnokliniken (SoU 1975/76:30
s. 42 och 43). Som ovan angivits finns nu en plan för hälso- och sjukvården i
Uppsala län år 1985. Utskottet har inhämtat att kommittén för akademiska
sjukhusets utbyggande avseratt under april månad i år hos regeringen begära
projekteringstillstånd för en ny kvinnoklinikbyggnad. Då det är viktigt att
lokalfrågan för kvinnokliniken löses, förutsätter utskottet att regeringen tar
positiv ställning i frågan utan dröjsmål. Med hänsyn till det anförda påkallar
motionen 1976/77:467 inte någon åtgärd av riksdagen.

Den i propositionen framlagda anslagsberäkningen föranleder inte någon
erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer

1. beträffande en ny kvinnoklinik att riksdagen avslår motionen
1976/77:467,

2. att riksdagen

a) bemyndigar regeringen att besluta om byggnadsarbeten för
utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala inom de
kostnadsramar som har förordats i propositionen,

b) till Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala för budgetåret
1977/78 anvisar ett investeringsanslag av 8 930 000 kr.

48. II 10. Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementets verksamhetsområde.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten II10
(s. 212-219) och hemställer

SoU 1976/77:25

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att besluta om vissa byggnadsarbeten
m. m. inom socialdepartementets verksamhetsområde inom de
kostnadsramar som förordats i propositionen,

2. till Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementets
verksamhetsområde för budgetåret 1977/78 anvisar ett investeringsanslag
av 20 000 000 kr.

Statens utlåningsfonder

49. IV 3. Statens bosättningslånefond. Regeringen har under punkten IV 3
(s. 220 och 221) föreslagit riksdagen att till Statens bosättningslånefond för
budgetåret 1977/78 anvisa ett investeringsanslag av 35 000 000 kr.

Motion

I motionen 1976/77:709 av fru Hörnlund (s) och herr Signell (s) hemställs
att riksdagen uttalar att det bör ske en generös prövning av återbetalningsförmågan
och ett socialt hänsynstagande vid riksbankens prövning av
bosättningslåneärenden i enlighet med 1976 års riksdagsbeslut.

Utskottet

Förra året godkände riksdagen förslag av regeringen i budgetpropositionen
om inriktningen av den fortsatta bosättningslåneverksamheten (prop. 1975/
76:100 bil. 7 s. 214, SoU 1975/76:30 s. 44, rskr 1975/76:246). Från den 1 juli
1976 gäller som en följd av riksdagens beslut delvis nya regler för verksamheten
med de statliga bosättningslånen. Verksamheten skall liksom tidigare
ges en familjepolitisk inriktning men med ökat utrymme för sociala
hänsynstaganden vid långivningen. Detta sker bl. a. genom att kommunernas
sociala organ yttrar sig över låneansökningama. Lånebeloppet har höjts
till 10 000 kr. Kretsen av låneberättigade omfattar numera även ensamstående
handikappade utan barn. Invandrarnas möjligheter att få lån har
förbättrats. Vidare medger de nya reglerna generösare möjligheter för
uppskov med återbetalning av lånen samt lättnader vid kraven på återbetalningsskyldighet.

Riksbanken har 1976-07-01 meddelat tillämpningsföreskrifter till den
förordning (1976:264) som innehåller bestämmelserna om bosättningslån.

1 motionen 1976/77:709 av fru Hörnlund (s) och herr Signell (s) uttalas
farhågor för att riksbanken i praktiken inte visar det ökade sociala hänsynstagande
vid beviljande av bosättningslån som riksdagen uttalat sig för och
som också kommit till uttryck i riksbankens ovannämnda tillämpningsföreskrifter.
Motionärerna vill att riksdagen - i överensstämmelse med sitt beslut
förra året - skall uttala att riksbanken bör göra en generös prövning av de

SoU 1976/77:25

sökandes återbetalningsförmåga och även i övrigt visa ett socialt hänsynstagande
vid sin prövning av bosättningslåneärenden.

Utskottet har inhämtat statistiska uppgifter från riksbanken som innefattar
en jämförelse mellan antalet beviljade bosättningslån andra halvåret 1975 och
motsvarande tid 1976, dvs. det första halvåret av de nya reglernas giltighetstid.
Uppgifterna visar att avslagsprocenten minskat från 37,8 till 23,3 för
samboende sökande och från 40,3 till 30,6 för ensamstående moder med
vårdnaden om eget barn. Även för ensamstående fader med vårdnaden om
eget barn hade det relativa antalet avslag avsevärt minskat. Under andra
halvåret 1976 hade tillhopa 44 ansökningar för handikappade - som tidigare
inte varit berättigade till lån om de var ensamstående utan barn - inkommit.
Av dessa ansökningar hade 13 avslagits. Totalt hade 21,6 96 fler ansökningar
inkommit under andra halvåret 1976 än under motsvarande tid 1975.

Utskottet har funnit det vara av intresse att redovisa dessa siffror. Det
fordras emellertid en närmare analys av orsaken till den minskade avslagsprocenten
för att mera bestämda slutsatser skall kunna dräs beträffande
frågan om riksdagens intentioner uppfyllts när det gäller ett ökat socialt
hänsynstagande vid långivningen. Utskottet anser emellertid att de nya
bestämmelserna varit i kraft alltför kort tid - mindre än ett år - för att det
skulle vara motiverat att nu ta något initiativ för att få till stånd en
undersökning härom. Motionärerna har inte heller begärt detta.

Utskottet vill emellertid, med anledning av vad som anförts i motionen,
starkt understryka vikten av att de intentioner som kom till uttryck i
riksdagsbeslutet fullföljs vid riksbankens handläggning av bosättningslån.

Fullmäktige i riksbanken har för kort tid sedan för riksdagen lagt fram ett
förslag (1976/77:12) om ändring i bankoreglementet. Förslaget innefattar
inrättandet av en lånestyrelse för huvudsakligen bosättningslåneärenden vid
riksbankens huvudkontor. Härigenom blir handläggningen av bosättningslåneärendena
likartad med den vid avdelningskontoren, vilket bl. a. innebär
ett ökat lekmannainflytande över långivningen. Förslaget innefattar också
ombildande av den nuvarande lånedelegationen till en gemensam högre
instans för både huvudkontor och avdelningskontor med uppgift att bl. a.
handlägga besvärsärenden i bosättningslånefrågor. Den nya organisationen
ger utrymme för ökat lekmannainflytande och för personer med speciell
social erfarenhet, bl. a. vid prövningen av bosättningslåneärenden, i vilka
besvär anförts. Förslaget bör, om detbifalles,öka riksbankens förutsättningar
att beakta faktorer av social natur vid prövningen av bosättningslåneärenden i
båda instanserna. Det kan också nämnas att riksbanken påbörjat en
utbildning om de nya reglerna för bosättningslånen och syftet med dessa.
Utbildningen riktar sig dels till riksbankens egna tjänstemän, dels till de
tjänstemän i kommunerna som handlägger ansökningarna om bosättningslån.
Utskottet anser sig kunna förutsätta att riksbanken vid sådan utbildning
eller på annat sätt fortlöpande kommer att orientera om de avgöranden av
principiell natur i bosättningslåneärenden som lånedelegationen fattar. Detta

SoU 1976/77:25

bör vara ägnat att ytterligare leda till att riksdagens intentioner i fråga om
bosättningslånen fullföljs.

Med det anförda anser sig utskottet ha besvarat motionen 1976/77:709.
Utskottet hemställer

1. beträffande tillämpningen av reglerna om bosättningslån att
riksdagen avslår motionen 1976/77:709,

2. att riksdagen till Statens bosättningslånefond för budgetåret
1977/78 anvisar ett investeringsanslag av 35 000 000 kr.

Fonden För låneunderstöd

50. VI. Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare
m. m. V 2. Lån till utländska läkare för viss efterutbildning.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna V 1 och V 2 (s. 222
och 223) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1977/78 anvisar

1. till Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare
m. m. ett investeringsanslag av 5 000 000 kr.,

2. till Län till utländska läkare för viss efterutbildning ett investeringsanslag
av 1 000 kr.

51. V 4. Lån tili Synskadades riksförbund. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten V 4 (s. 223 och 224) och hemställer

att riksdagen till Lån till Synskadades riksförbund för budgetåret
1977/78 anvisar ett investeringsanslag av 1 800 000 kr.

Stockholm den 22 mars 1977

På socialutskottets vägnar
GÖRAN KARLSSON

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit: herrar Karlsson i
Huskvarna (s), Romanus (fp). Larsson i Öskevik (c), Carlshamre (m),
Svensson i Kungälv (s), fröken Andersson (c), fru Skantz (s), herrar Johnsson i
Blentarp (s), Bengtsson i Göteborg (c), Nordberg (s), Leuchovius (m), Nilsson i
Växjö (s), fru Wigenfeldt (c), herr Signell (s) och fru Håkansson (fp).

SoU 1976/77:25

Reservationer

Herrar Karlsson i Huskvarna, Svensson i Kungälv, fru Skantz, herrar
Johnsson i Blentarp, Nordberg, Nilsson i Växjö och Signell (samtliga s) har
avgivit följande åtta reservationer till betänkandet.

Vid 8. D 2. Bidrag till driften av förskolor och fritidshem.

1. beträffande redovisning av planeringsläget för barnomsorgen (punkten 2 i
hemställan) anser reservanterna

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 10 med ”Det
torde” och slutar på s. 11 med ”riksmöte (yrkandet 4)” bort ha följande
lydelse:

I samband med beslutet om utbyggnad av 100 000 nya platser i daghem och
50 000 i fritidshem underströk den dåvarande socialministern att regeringen
noga skulle följa utvecklingen och vid behov vidta de ytterligare åtgärder som
kunde erfordras för att den uppställda målsättningen skulle uppfyllas. Under
senare tid har det framkommit en rad oroande uppgifter som tyder på att
kommunernas planer inte kommer att leda till en utbyggnadstakt som
innebär att det avsedda målet uppnås. Utskottet vill med anledning därav
med skärpa understryka angelägenheten av att regeringen utan dröjsmål
vidtar de åtgärder som kan visa sig nödvändiga för att utbyggnadsplanen skall
hållas.

Utskottet finner det också befogat att riksdagen ges tillfälle att kontinuerligt
följa den utomordentligt viktiga fråga som barnomsorgen utgör. En
fortsatt snabb utbyggnad av barnomsorgen är nödvändig av flera skäl, främst
för att ge alla barn stimulerande och tryggå uppväxtvillkor och för att främja
jämställdhet mellan kvinnor och män. Därför bör riksdagen uttala sig för att
regeringen vid 1977/78 års riksmöte bör lämna en allsidig redovisning av det
aktuella planeringsläget för barnomsorgen med hänsynstagande till det
slutliga målet om full behovstäckning inom den närmaste tioårsperioden.
Utskottet tillstyrker därför det yrkande härom, som framställts i motionen
1976/77:271 (yrkandet 4).

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande redovisning av planeringsläget för barnomsorgen
att riksdagen med bifall till motionen 1976/77:271 (yrkandet 4)
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande riktlinjer och anslag till särskilda insatser för förskolan
(punkten 3 i hemställan) anser reservanterna

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 13 som börjar med ”Det
framstår” och slutar med ”återkommer utskottet” bort ha följande
lydelse:

6 Riksdagen 1976177. 12 sami. Nr 25

SoU 1976/77:25

Utskottet ser i likhet med motionärerna de föreslagna behovsinriktade
åtgärderna som ett uttryck för en vilja att sätta barnens behov av stimulans
och utveckling i centrum för bamomsorgspolitiken. Utskottet tillstyrker
förslaget i motionen 1976/77:271 i här aktuell del (yrkandena 1 och 3). Då det
gäller frågan om finansieringen av motionärernas förslag om medel till
särskilda insatser för förskolan återkommer utskottet.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande riktlinjer och anslag till särskilda insatser för
förskolan att riksdagen med bifall till motionen 1976/77:271
(yrkandena 1 och 3) dels godkänner vad i motionen anförts om
riktlinjer för särskilt statsbidrag till förskolan, dels till Särskilda
insatser för förskolan för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag
av 65 000 000 kr.,

3. beträffande socialavgiftspliktens omfattning (punkten 6 i hemställan)
anser reservanterna vid bifall till reservationen nr 2

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 15 som börjar med
”Utskottet har” och slutar med ”del (yrkandet 2)” bort ha följande
lydelse:

Utskottet har i ett föregående avsnitt tillstyrkt förslaget att medel skall
anvisas för särskilda insatser för förskolan. Finansieringen av reformen bör
ske genom att även egenföretagarna fåren skyldighet att erlägga socialavgift,
något som föreslogs i bamomsorgspropositionen 1975/76:92. Eftersom även
egenföretagarna har rätt att utnyttja och i praktiken utnyttjar den kommunala
barnomsorgen finns det nämligen inte någon anledning att i avgiftshänseende
behandla deras arbetsinkomster på annat sätt än andra sådana
inkomster. Utskottet tillstyrker således motionen 1976/77:271 även i här
aktuell del (yrkandet 2).

dets att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande socialavgiftens storlek och socialavgiftspliktens
omfattning att riksdagen med anledning av motionen 1976/
77:271 (yrkandet 2) och regeringens förslag antar vid betänkandet
som bilaga 5 fogat förslag till lag om ändring i lagen
(1976:381) om barnomsorg,

Vid 28. F 6. Epidemiberedskap m. m.

4. beträffande medelsanvisningen, såvitt avser SBL-enhet för sjukhusinfektioner,
anser reservanterna

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 40 med ”Herr
Karlsson” och slutar på s. 41 med ”till medelsanvisning” bort ha följande
lydelse:

SoU 1976/77:25

Sjukhusinfektionerna har under de senaste åren fått en betydande
utbredning i vårt land. Socialstyrelsen och en del landsting har vidtagit
åtgärder mot infektionerna, men dessa åtgärder är inte tillräckliga.

Sjukhusinfektionerna kostar samhället stora pengar årligen och medför
mycket lidande för de människor som drabbas av dem.

I motionen 1976/77:711 av herr Karlsson i Huskvarna m. fl. (s) har
socialdemokraterna krävt åtgärder för att minska infektionsfaran och begärt
att ett särskilt organ skall tillskapas med uppgift att biträda socialstyrelsen att
registrera, kartlägga och samordna insatserna mot sjukhusinfektionerna.

Det är synnerligen angeläget att SBL tillförs särskilda resurser för denna
uppgift och att detta sker snarast möjligt. Utskottet har inhämtat att
regeringen avser att föreslå att enheten inrättas fr. o. m. den 1 januari 1978.
Enligt utskottets mening bör emellertid SBL ges möjlighet att inrätta en enhet
speciellt inriktad på sjukhusinfektioner redan fr. o. m. ingången av nästa
budgetår. Utskottet tillstyrker därför SBL:s och motionärernas förslag och
föreslår att anslaget räknas upp med 1 300 000 kr. utöver vad regeringen
föreslagit.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med bifall till motionen 1976/77:711 och med
anledning av regeringens förslag till Epidemiberedskap m. m. för
budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 8 309 000 kr.

Vid 30. G 2. Karolinska sjukhuset: Utrustning.

5. beträffande medelsanvisningen, såvitt avser medel för inköp av en datortomograf,
(punkten 1 i hemställan) anser reservanterna

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 45 som börjar med
”Utskottet är” och slutar med ”motionen 1976/77:1121” bort ha följande
lydelse:

Utskottet finnér att de i motionen 1976/77:712 redovisade fördelarna med
inköp av en datortomograf är så betydande att denna fråga bör ges hög
prioritet. Direktionen för karolinska sjukhuset framhåller i sin anslagsbegäran
att erfarenheterna av denna nya metod för undersökningar är
utomordentligt goda. Genom anskaffning av en datortomograf skulle man
åstadkomma en betydande besparing vid sjukhusets neuroradiologiska
avdelning. De hittills vunna erfarenheterna av användningen av liknande
apparater visar nämligen att man genom inköp av en sådan apparat skulle
spara omkring 3 milj. kr. per år, vilket är mera än vad apparaten kostar. Den
här aktuella frågan är ett gott exempel på hur en omstrukturering av
sjukvården kan leda till goda resultat både för patienten som får en bättre och
skonsammare behandling och för samhället såsom ansvarigt för sjukvården.

Utskottet tillstyrker på grund av det anförda att - utöver vad regeringen

SoU 1976/77:25

föreslagit-riksdagen med bifall till motionen 1976/77:712(yrkandet 3) räknar
upp anslaget med 2,5 milj. kr. för inköp av en datortomograf. Genom detta
ställningstagande tillgodoses även önskemålet i motionen 1976/77:1121.
Denna motion påkallar därför inte någon riksdagens åtgärd.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med bifall till motionen 1976/77:712 (yrkandet 3)
och med anledning av regeringens förslag till Karolinska
sjukhuset: Utrustning förbudgetåret 1977/78 anvisare» reservationsanslag
av 13 000 000 kr.,

Vid 35. Vissa frågor om hemsjukvård m. m.

6. beträffande utbyggnad av långtidssjukvård och hemsjukvård (punkten 4 i
hemställan) anser reservanterna

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 50 med ”1 fråga”
och slutar på s. 52 med ”behandlade delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill erinra om att det i slutet av februari i år har träffats en
preliminär överenskommelse mellan staten och Landstingsförbundet om
vissa ersättningar från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen under
åren 1978 och 1979. Överenskommelsen innebär att sjukvårdshuvudmännen
på liknande sätt som tidigare skett erhåller kompensation för kostnadsutvecklingen
inom de områden av sjukvården där sjukförsäkringen direkt
medverkar i finansieringen. Överenskommelsen omfattar bl. a. den ersättning
från sjukförsäkringen för sjukvårdande behandling som på den
förutvarande regeringens förslag infördes i samband med närmast föregående
överenskommelse med Landstingsförbundet år 1975. Den år 1975 beslutade
behandlingsersättningen har inneburit ett viktigt ekonomiskt stöd till
sjukvårdshuvudmännens utbyggnad av bl. a. hemsjukvården. Det finns
anledning att räkna med en fortsatt sådan utveckling under den kommande
tidsperioden, då ersättningsbeloppet från sjukförsäkringen enligt överenskommelsen
höjs från 35 kr. till 40 kr. per behandling. Dessa insatser för
hemsjukvården är betydelsefulla, men det är uppenbart att man därigenom
inte löser de grundläggande problemen inom långtidssjukvården. För att lösa
dessa vittgående frågor behövs det enligt utskottets mening en planmässig
utbyggnad av långtidssjukvården med ekonomiska insatser av en helt annan
storleksordning. Vid de överläggningar som föregick den nämnda överenskommelsen
har Landstingsförbundet därför framfört en begäran om ett
särskilt ekonomiskt stöd till driftkostnaderna för långtidssjukvårdens
utbyggnad. Denna begäran avvisades från regeringens sida med enbart en
hänvisning till den arbetsgrupp för fortsatt utredning om långtidssjukvården
som aviserats i budgetpropositionen.

Som framhålls i motionen 1976/77:270 krävs det omedelbara åtgärder för
en kraftig utbyggnad av långtidssjukvården och hemsjukvården under de

SoU 1976/77:25

närmaste åren och för en förbättring av personalsituationen, så att det skapas
bättre arbetsförhållanden och goda förutsättningar för mänsklig gemenskap.
Utskottet delar den i motionen framförda uppfattningen om att detta för de
äldre är den utan jämförelse viktigaste frågan i dagens hälso- och sjukvårdspolitik.
Utskottet finner det därför otillfredsställande att regeringen inte ställt
i utsikt några andra omedelbara åtgärder än tillsättandet av den nämnda
arbetsgruppen för fortsatt utredning om långtidssjukvården. Enligt utskottets
mening finns det redan tillräckligt utredningsmässigt underlag för ett konkret
ställningstagande om ökade ekonomiska resurser till landstingen för långtidssjukvårdens
utbyggnad. Vid en nödvändig prioritering mellan insatserna
för olika samhällsuppgifter måste man i dagens läge ge högsta prioritet åt en
angelägen och brådskande utbyggnad av långtidssjukvården. Det gäller här
att visa solidaritet med den äldre generationen som varit med om att bygga
upp dagens välfärdssamhälle. I stället för regeringens passiva attityd till en
snabb lösning av denna angelägna fråga bör det enligt utskottets mening
läggas fast ett aktivt handlingsprogram med ett särskilt statsbidrag till
landstingen för långtidssjukvårdens utbyggnad.

I motionen 1976/77:270 läggs fram förslag om ett sådant handlingsprogram
för utbyggnad av långtidssjukvården och hemsjukvården för den närmaste
femårsperioden, dvs. åren 1978-1982. Utskottet ansluter sig till detta
program, som föreslås omfatta en personalökning med minst 25 000
anställda. En sådan resursinsats kan beräknas möjliggöra en ökning med
10 000 nya vårdplatser för långtidssjukvården, 10 000 nya hemsjukvårdsplatser
och en ökning av personaltätheten för vårdpersonalen i den befintliga
långtidssjukvården med 10-15 procent. Som föreslås i motionen bör genom
Landstingsförbundets medverkan upprättas en plan omfattande samtliga
sjukvårdshuvudmän som tillsammans når upp till det angivna utbyggnadstalet.

Staten bör ekonomiskt medverka till genomförandet av detta handlingsprogram.
I avvaktan på kommande ställningstaganden till resultatet av
kommunalekonomiska utredningens pågående arbete bör det i enlighet med
motionen 1976/77:270 tills vidare införas ett särskilt statsbidrag för utbyggnaden
av långtidssjukvård och hemsjukvård utöver utgående bidrag till
hemsjukvård genom sjukförsäkringen. Utskottet tillstyrker det i nämnda
motion framlagda förslaget om ett sådant statsbidrag till sjukvårdshuvudmännen
fr. o. m. år 1978, varvid riktpunkten för det totala bidragsbeloppet i
första hand bör fastställas till 500 milj. kr. för år 1978 och till 1 000 milj. kr. för
år 1979. Som villkor för bidraget bör gälla att sjukvårdshuvudmännen i den
förut nämnda planen åtarsig att genomföra en utbyggnad av långtidssjukvård
och hemsjukvård av den omfattning och inriktning som förut angetts.
Statsbidraget bör grundas på en utbyggnadsplan och utgå till sjukvårdshuvudmännen
enligt grunder som bör fastställas av regeringen i samråd med
Landstingsförbundet. Utskottet föreslår i enlighet med motionen 1976/
77:270 att statsbidraget skall betalas ut kvartalsvis med början i januari 1978

7 Riksdagen 1976/77. 12 sami. Nr 25

Sol) 1976/77:25

och att riksdagen för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag till
statsbidrag till långtidssjukvård och hemsjukvård av 250 milj. kr.

dets att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande utbyggnad av långtidssjukvård och hemsjukvård
att riksdagen med bifall till motionen 1976/77:270 (yrkandena
2-4)

a) godkänner den målsättning och de riktlinjer för utbyggnaden
av långtidssjukvård och hemsjukvård som angetts i reservationen,

b) godkänner de grunder för bidrag till sjukvårdshuvudmännen
för långtidssjukvårdens och hemsjukvårdens utbyggnad som
angetts i reservationen,

c) tijl Bidrag till långtidssjukvård och hemsjukvård för budgetåret
1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 250 000 000 kr.

Vid 38. J 3. Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare
m. m. J 4. Bidrag till driftkostnader vid erkända vårdanstalter
för alkoholmissbrukare m. m.

7. beträffande grunderna för bidragen och medelsanvisningen (punkterna 1,
3, 4 och 5 i hemställan) anser reservanterna

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 55 med ”På
hemställan” och slutar på s. 57 med ”del (yrkandena 1-6)” bort ha följande
lydelse:

Narkotikamissbruk är ett allvarligt socialt problem för såväl samhället som
de enskilda missbrukarna. Många tecken tyder på att situationen förvärrats
under 1970-talet. Nya droger, främst morfin och heroin har kommit in på den
svenska illegala narkotikamarknaden. Centralstimulantie- och cannabismissbruket
är alltjämt omfattande. Beträffande opiater - opium, morfin och
heroin - har sedan början av 1970-talet skett en kraftig ökning av antalet
missbrukare, främst i storstadsregionerna.

Som framhålls i den socialdemokratiska motionen 1976/77:716 måste
narkotikamissbruket angripas på bred front. Man kan inte lösa narkotikaproblemet
genom åtgärder endast inom en snäv vårdsektor. 1 stället måste
generellt verkande åtgärder prioriteras kraftigt inom ramen för en övertänkt
strategi. Utskottet vill här framhålla vikten av bl. a. insatser mot ungdomsarbetslösheten
och att de internationella ansträngningarna att stoppa narkotikahanteringen
intensifieras.

Narkomanvårdsinsatserna började byggas ut i slutet av 1960-talet. Den
fortsatta utbyggnad som utskottet här förordar måste vila på samma
socialpolitiska principer som den socialdemokratiska regeringen gav uttryck
för i tilläggsdirektiven till socialutredningen efter utredningens principbetänkande.

SoU 1976/77:25

Regeringen har i budgetpropositionen räknat upp anslagen för narkotikamissbrukets
bekämpande. De föreslagna åtgärderna är dock klart otillräckliga.
Utskottet finnér det nödvändigt att regeringens anslag under J 3, J 4 och
J 7 räknas upp med sammanlagt 11 milj. kr.

Anslaget under J 3 bör räknas upp med 1,6 milj. kr. i förhållande till
regeringens förslag för att dels ge utrymme för 100 nya platser inom
narkomanvården, dels öka anordningsbidraget från 22 000 kr. till 25 000 kr.
per plats.

Statsbidraget till driften av angivna inackorderingshem och behandlingshem
för narkotikamissbrukare avses täcka 75 % av nettokostnaderna.
För att detta mål skall uppnås krävs en väsentlig höjning av maximibeloppet
för bidraget. Utskottet finner därför att maximibeloppet bör ökas från 45 000
kr. till 60 000 kr. per plats och år. Anslaget under J 4 bör därför uppräknas med
3,6 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag.

dels att utskottets hemställan under 1, 3, 4 och 5 bort ha följande
lydelse: •

1. att riksdagen med bifall till motionen 1976/77:716 (yrkandet 3)
godkänner de av utskottet förordade ändringarna i grunderna
för bidrag till anordnande av behandlingshem och inackorderingshem
för narkotikamissbrukare,

3. att riksdagen med bifall till motionen 1976/77:716 (yrkandena 1
och 4) och med anledning av regeringens förslag till Bidrag till
anordnande av erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare
m. m. för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av
2 500 000 kr.,

4. att riksdagen med bifall till motionen 1976/77:716 (yrkandet 5)
och med anledning av regeringens förslag godkänner de av
utskottet förordade ändringarna i grunderna för bidrag till
driftkostnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare
m. m.,

SoU 1976/77:25

5. att riksdagen med bifall till motionen 1976/77:716 (yrkandet 6)
och med anledning av regeringens förslag till Bidrag lill
driftkostnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare
m. m. för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av
166 400 000 kr.

Vid 41. J 7. Bidrag till organisationer m. m.

8. beträffande medelsanvisningen (punkten 1 i hemställan) anser reservanterna dels

att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 61 med
”Utskottet har” och slutar på s. 62 med ”del (yrkandet 7)” bort ha följande
lydelse:

Inom narkomanvården har olika föreningar, organisationer och klientorganisationer
en viktig uppgift, och deras verksamhet utgör ett betydelsefullt
komplement till kommunernas och landstingens insatser. De olika organisationernas
verksamhet bygger på öppenhet och förtroende. För många blir
dessa organisationer en fast punkt i tillvaron och början till en gemenskap
utan drogmissbruk.

På grund av det anförda anser utskottet att en kraftig höjning av bidragen
till kommuner och organisationer för förebyggande och rehabiliterande
insatser på narkomanvårdsområdet är motiverad. Ungdomsorganisationerna
bör erhålla ett belopp av 2 milj. kr. för förebyggande verksamhet. Anslaget bör
höjas i förhållande till regeringens förslag med 5,8 milj. kr., vari det nämnda
beloppet till ungdomsorganisationerna ingår. Utskottet anser vidare att det
kraftigt ökade anslaget bör ge utrymme för att tillgodose behovet av medel för
den typ av social jourverksamhet som intill utgången av år 1976 bekostats
från anslaget under J 5. Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder m. m. I
detta sammanhang bör framhållas vikten av att kommuner och organisationer
för kontinuitetens skull kan räkna med anslag även i fortsättningen och
fram till dess ställning tagits till socialutredningens kommande förslag
beträffande denna fråga.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med bifall till motionen 1976/77:716 (yrkandet 7)
och med anledning av regeringens förslag till Bidrag till
organisationer m. m. för budgetåret 1977/78 anvisar ett anslag
av 14 050 000 kr.,

SoU 1976/77:25

Särskilt yttrande

Herrar Karlsson i Huskvarna, Svensson i Kungälv, fru Skantz, herrar
Johnsson i Blentarp, Nordberg, Nilsson i Växjö och Signell (samtliga s) har
avgivit följande särskilda yttrande om läkemedelsdistributionen.

1 budgetpropositionen bilaga 8 (socialdepartementet) har biträdande socialministern
i den allmänna översikt som utgör inledningen till avsnitt E.
Myndigheter inom hälso- och sjukvård, socialvård m. m. gjort ett uttalande
om läkemedelsdistributionen (s. 74). Översikten åtföljs inte av någon
hemställan, och likartade avsnitt i propositioner föranleder vanligen inte
något yttrande eller annat ställningstagande från riksdagens sida. Med
hänsyn till den uppfattning rörande läkemedelsdistributionen som kommer
till uttryck i uttalandet vill vi likväl redovisa våra synpunkter på den fråga
som uttalandet avser.

Uttalandet av biträdande socialministern har följande lydelse:

I förra budgetpropositionen framhöll dåvarande departementschefen att
apoteksbolaget tagit upp frågan om en integrering mellan partihandels- och
detaljhandelsleden - dvs. en monopolisering även av läkemedelsgrosshandeln.
Detta strider enligt min mening mot innebörden i riksdagens beslut år
1970 om läkemedelsförsörjningen (prop. 1970:74, SU 1970:98, rskr 1970:223)
där konkurrens inom läkemedelsgrosshandelsledet ansågs ge stora fördelar
jämfört med statsmonopol på denna verksamhet. Utvecklingen har också
visat att läkemedelsdistribution under konkurrens har lett till en betydande
sänkning av grossistmarginalerna. Det är därför enligt min mening väsentligt
att läkemedelsgrosshandeln även i fortsättningen bedrivs under konkurrens.

Vid 1970 års riksdag beslöts att bilda Apoteksbolaget som fick till uppgift
att upphandla och distribuera läkemedel. Frågan behandlades i statsutskottet
som i sitt utlåtande bl. a. anförde (s. 7):

Förslaget i propositionen ansluter till utredningens uppfattning. Ingen
ändring föreslås i fråga om att vaije producent av godkänt läkemedel skall ha
oinskränkt rätt att få sina produkter sålda av apoteken. Läkarnas fria
förskrivningsrätt bibehålls. Skillnaden kommer att ligga i att de skilda
köparna ersätts av apoteksbolaget som enda kund. Vitrums droghandel skall
fungera som inköps- och distributionsavdelning, vars organisatoriska ställning
av dotterbolag eller avdelning i apoteksbolaget skall prövas efter en
övergångstid. Förslaget i propositionen lägger i apoteksbolagets hand att i det
enskilda fallet förhandla om inköp med intern distribution eller med
distribution genom ett fristående droghandelsföretag. Avgörande skall vara
att snabbt, tillförlitligt och billigt få fram varorna till apoteken.

Enligt utskottets mening bör de i propositionen förordade riktlinjerna för
valet av distributionsväg tillämpas. Det förhållandet att en integration mellan
inköpsledet och den interna distributionen får en partihandelsliknande
karaktär kan inte leda till andra bedömningar. Som departementschefen
anfört innebär detta självfallet inte att någon åtskillnad skall göras mellan
olika grosshandelsforetag och producenter enbart på grund av ägandeförhållanden.

SoU 1976/77:25

Riksdagen godkände statsutskottets förslag.

I budgetpropositionen 1975/76:100 bilaga 7 (socialdepartementet) yttrade
dåvarande socialministern Sven Aspling följande (s. 69):

Genom sitt dotterföretag ADA har apoteksbolaget successivt övertagit
merparten även av partidistributionen av läkemedel inom landet. Det har
skett med utgångspunkt i vad som anfördes i prop. 1970:74 om att särskild
uppmärksamhet borde ägnas åt möjligheten att effektivisera distributionen
genom en integration mellan partihandels- och detaljhandelsleden. Erfarenheterna
hos apoteksbolaget har visat att betydande rationaliseringsvinster
kunnat uppnås genom en sådan integration. Sedan den 1 maj 1975 - då
apoteksbolaget övertog den verksamhet som drivits av Astradistribution -svarar apoteksbolaget genom ADA för ca 70 % av partidistributionen genom
egna kanaler. Jag vill i samband härmed nämna att apoteksbolaget nyligen
har tagit upp frågan om att på detta sätt integrera även den återstående
verksamheten avseende partidistribution av läkemedel med hänsyn till de
ytterligare rationaliseringsvinster som därigenom kan uppnås.

Det citerade uttalandet föranledde inte något uttalande av riksdagen.

Apoteksbolagets engagemang i partidistributionen har skett på grundval av
statsmakternas uttalanden vid Apoteksbolagets tillkomst om att särskild
uppmärksamhet borde ägnas åt möjligheterna att effektivisera distributionen
genom en integration mellan partihandels- och detaljhandelsleden. Apoteksbolagets
insatser i fråga om partidistributionen har medfört betydande
fördelar i olika avseenden, och partidistributionen av läkemedel torde nu dra
en lägre kostnad än i något annat land. Den redan långt drivna samordningen
av detaljdistributionen från apotek och partidistributionen från fabrikant till
apotek bör fullföljas.

Erfarenheterna av den verksamhet som Apoteksbolaget driver har varit
gynnsamma. En samordning av hela partidistributionen skulle medföra en
ytterligare rationalisering och kostnadssänkning inom parti- och detaljhandelsleden.

Apoteksbolaget beräknar att kunna spara 5 milj. kr. per år om hela
partidistributionen samordnades.

På apotekssidan beräknas besparingarna till 3 milj. kr. årligen.

Ytterligare en del besparingar skulle kunna ske genom att hela partidistributionen
samlas under en administration, integrerad med detaljdistributionen.

Enligt vår mening måste samhället välja det billigaste sättet att distribuera
läkemedel. Det vägledande för riksdagens behandling av frågan måste vara
en billig och rationell läkemedelsdistribution.

Vi kan inte finna att en integration av parti- och detaljhandelsleden skulle
strida mot riksdagens beslut 1970.

Varudistributionen förändras ständigt. Det kan inte finnas skäl för att man
skulle bedöma läkemedelsdistributionen på annat sätt än annan varudistribution.

Vi ser frågan odogmatiskt. Kan fördelar vara att vinna - och detta är

SoU 1976/77:25

uppenbarligen fallet - med en integrering av läkemedelsdistributionen skall
man välja den vägen.

Enligt vår mening finns det inte någon saklig grund för uttalanden av
det slag som biträdande socialministern gjort i årets budgetproposition.

SoU 1976/77:25

Bilaga 1

Förslag till lagändring som framlagts av regeringen och som tillstyrkts av
utskottet vid punkten 4. C 1. Allmänna barnbidrag.

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag

Härigenom föreskrives att 1 8 lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag’
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §2

För barn, som är svensk medbor- För barn, som är svensk medborgare
och bosatt i riket, skall av all- gare och bosatt i riket skall av allmänna
medel såsom bidrag till männa medel såsom bidrag till

barnets uppehälle och uppfostran barnets uppehälle och uppfostran

utgå allmänt barnbidrag med 1 800 utgå allmänt barnbidrag med 2 100

kronor om året i enlighet med vad kronor om året i enlighet med vad

nedan närmare stadgas. nedan närmare stadgas.

Allmänt barnbidrag skall utgå jämväl för här i riket bosatt barn, som icke är
svensk medborgare, såframt barnets fostras av någon som är bosatt och
mantalskriven i riket eller ock barnet eller endera av dess föräldrar sedan
minst sex månader vistas i riket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1978.

1 Lagen omtryckt 1973:449.

2 Senaste lydelse 1975:153.

Dessutom beträffande ikraftträdandet 1975:584.

SoU 1976/77:25

Bilaga 2

Förslag till lagändring som framlagts av regeringen och som tillstyrkts av
utskottet vid punkten 8. D 2. Bidrag till driften av förskolor och fritidshem.

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:381) om barnomsorg

Härigenom föreskrives att 16 § lagen (1976:381) om barnomsorg skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16 §

Avgift utgår med en procent av det Avgift utgår med en och tre lion belopp,

på vilket avgiften skall be- dels procent av det belopp, på vilket
räknas. avgiften skall beräknas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1978. Äldre bestämmelser gäller
fortfarande i fråga om avgift som avser tid före ikraftträdandet.

SoU 1976/77:25

Bilaga 3

Förslag till lagändring som framlagts i motionen 1976/77:271 (yrkandet 2)
av herr Palme m. fl. (s) och som avstyrks av utskottet vid punkten 8. D 2.
Bidrag till driften av förskolor och fritidshem (jfr Bilaga 5).

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:381) om barnomsorg

Härigenom föreskrives att i fråga om lagen (1976:381) om barnomsorg dels
skall införas en ny paragraf, 15 a §,av nedan angivna lydelse, dels att 17 § skall
ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Motionärernas förslag

15 a §

Fysisk person som haft inkomst av
annat förvärvsarbete än anställning
enligt 3 kap. 2 § lagen (1962:381) om
allmänförsäkring erlägger avgift enligt
de grunder som anges för sjukförsäkringsavgift
i 19 kap. 2 § samma lag.

I fråga om debitering och uppbörd
av avgift som avses i 15 § äger lagen
(1959:552) om uppbörd av vissa
avgifter enligt lagen om allmän
försäkring, m. m. motsvarande tillämpning.

Om debitering och uppbörd av avgift
som avses i 15 a § finns bestämmelser i
uppbördslagen (1953:272).

I fråga om debitering och uppbörd
av avgift äger lagen (1959:552) om
uppbörd av vissa avgifter enligt lagen
om allmän försäkring, m. m. motsvarande
tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1978.

SoU 1976/77:25

Bilaga 4

Förslag till lagändring som framlagts i motionen 1976/77:1311 (yrkandet 6)
av herr Werner m. fl. (vpk)och som avstyrkts av utskottet vid punkten 8. D 2.
Bidrag till driften av förskolor och fritidshem.

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1976:381) om barnomsorg

Nuvarande lydelse Motionärernas förslag

Samhällets barnomsorg

Den har

Förskoleverksamheten avser barn
som ej har uppnått skolpliktig ålder
och barn vilkas skolgång har uppskjutits
enligt 32 § andra stycket
skollagen (1962:319). Fritidshemsverksamheten
omfattar barn till och
med 12 års ålder.

Barnomsorgen ankommer

Kommun skall bedriva förskoleoch
fritidshemsverksamhet för de barn
som är kyrkobokförda i kommunen
eller stadigvarande vistas där.

Kommun skall genom en planmässig
utbyggnad av förskola, familjedaghem,
fritidshem och annan försko -le- och fritidshemsverksamhet sörja
för att de barn som på grund av
föräldrarnas förvärvsarbete eller studier
eller av andra skäl behöver
omvårdnad utöver vad sorn föijer av 5
och 6 §§ får sådan omvårdnad, om ej
behovet tillgodoses på annat sätt.

och fritidshemsverksamhet.

hos barnen.

i 9 §.

Kommun skall genom planmässig
utbyggnad av förskola, familjedaghem,
fritidshem och annan försköteoch
fritidshemsverksamhet sörja för
att alla i kommunen kyrkobokförda
eller stadigvarande boende barns rätt
till en god daghems- eller fri t i ds -hemsplats säkras.

/ kommunen skall finnas en av
kommunfullmäktige antagen plan för
barnomsorgen. I planen skall redovisas
det faktiska behovet av förskolor,
fritidshem och annan försköte- och
fritidshemsverksamhet inom kommunen
samt på vilket sätt behovet skall
tillgodoses. Planen skall avse en period
av minst fern år.

SoU 1976/77:25

Nuvarande lydelse

M otionärernas förslag

/ kommunen skall finnas en av
kommunfullmäktige antagen plan för
barnomsorgen. I planen skall redovisas
behovet av förskolor, familjedaghem,
fritidshem och annan försköte -och fritidshemsverksamhet inom kommunen
samt på vilket sätt behovet skall
tillgodoses. Planen skall avse en period
av minst fern år.

Socialstyrelsen utövar den centra- Socialstyrelsen utövar den centrala
tillsynen över barnomsorgen, la tillsynen över barnomsorgen.

Socialstyrelsen utfärdar vägledande Socialstyrelsen utfärdar normer och

13 §

information till kommunerna.

föreskrifter för verksamheten.

SoU 1976/77:25

Bilaga 5

Förslag till lagändring som framlagts i reservationen nr 3 vid punkten
8. D 2. Bidrag till driften av förskolor och fritidshem (jfr Bilaga 3).

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:381) om barnomsorg

Härigenom föreskrives att i fråga om lagen (1976:381) om barnomsorg dels
skall införas en ny paragraf, 15 a §, av nedan angivna lydelse, dels att 16 och
17 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

15 a §

Fysisk person som haft inkomst av
annat förvärvsarbete än anställning
enligt 3 kap. 2 § lagen (1962:381) om
allmän försäkring erlägger avgift enligt
de grunder som anges för sjukförsäkringsavgift
i 19 kap. 2 § samma lag.

16 §

Avgift utgår med en procent av det Avgift som avses i 15 och 15 a §§
belopp, på vilket avgiften skall be- utgår med en och tre tiondels procent

räknas. av det belopp, på vilket avgiften skall

beräknas.

17 §

I fråga om debitering och uppbörd
av avgift äger lagen (1959:552) om
uppbörd av vissa avgifter enligt lagen
om allmän försäkring, m. m. motsvarande
tillämpning.

1 fråga om debitering och uppbörd
av avgift som avses i 15 § äger lagen
(1959:552) om uppbörd av vissa
avgifter enligt lagen om allmän
försäkring, m. m. motsvarande tilllämpning.

Om debitering och uppbörd av avgift
som avses i 15 a § finns bestämmelser i
uppbördslagen (1953:272).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1978. Äldre bestämmelser gäller
fortfarande i fråga om avgift som avser tid före ikraftträdandet.

SoU 1976/77:25

Bilaga 6

Innehållsförteckning

Socialdepartementet m. m 1

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer m. m 4

Sociala serviceåtgärder

Myndigheter inom hälso- och sjukvård, socialvård m. m 23

Öppen hälso- och sjukvård 34

Universitetssjukhus m. m 41

övrig sjukhusvård 47

Ungdomsvård m. m 52

Nykterhetsvård m. m 53

Vissa åtgärder för handikappade 64

Internationell samverkan 66

Statens allmänna fastighetsfond 67

Statens utlåningsfonder 70

Fonden för låneunderstöd 72

Reservationer 73

samtliga avgivna av socialdemokraterna

Vid 8. D2. Bidrag lill driften av förskolor och fritidshem

1. Redovisning av planeringsläget för barnomsorgen (punkten 2

i hemställan) 73

2. Riktlinjer och anslag till särskilda insatser för förskolan (punkten
3 i hemställan) 73

3. Socialavgiftspliktens omfattning (punkten 6 i hemställan).. 74

Vid 28. F 6. Epidemiberedskap m. m.

4. Medelsanvisningen, såvitt avser SBL-enhet för sjukhusinfektioner
74

Vid 30. G 2. Karolinska sjukhuset: Utrustning

5. Medelsanvisningen, såvitt avser medel för inköp av en datortomograf
(punkten 1 i hemställan) 75

Vid 35. Vissa frågor om hemsjukvård m. m.

6. Utbyggnad av långtidssjukvård och hemsjukvård (punkten 4

i hemställan) 76

Vid 38. J 3. Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare
m. m. J 4. Bidrag till driftkostnader vid erkända vårdanstalter
för alkoholmissbrukare m. m.

7. Grunderna för bidragen och medelsanvisningen (punkterna 1,

3, 4 och 5 i hemställan) 78

Vid 41. J7. Bidrag till organisationer m. m.

8. Medelsanvisningen (punkten 1 i hemställan) 80

Särskilt yttrande

avgivet av socialdemokraterna

Läkemedelsdistributionen 81

Bilagor 84