med anledning av berättelser om verksamheten inom Europarådet och motioner om åtgärder för att stärka Europarådets politiska roll (Betänkande 1977/78:UU13 Utrikesutskottet)

UU 1977/78:13

Utrikesutskottets betänkande
1977/78:13

med anledning av berättelser om verksamheten inom Europarådet
och motioner om åtgärder för att stärka Europarådets politiska
roll

Skrivelserna och motionerna

Med skrivelse 1977/78:6, dagtecknad den 16 juni 1977, har regeringen till
riksdagen överlämnat redogörelse för verksamheten inom Europarådets
ministerkommitté under år 1977.

Med redogörelse 1977/78:4, dagtecknad den 16 juni 1977, har den svenska
delegationen vid Europarådets parlamentariska (rådgivande) församling
överlämnat berättelse rörande församlingsmötena under tiden maj 1976—januari
1977 (28:e sessionen).

1 motionen 1976/77:669 av Bertil Lidgård m. fl. (m) om Europarådet Och
Europaparlamentet hemställs att riksdagen anhåller att regeringen måtte
överväga vilka åtgärder som behöver vidtagas för att tillförsäkra vårt land
rimligt inflytande på den verksamhet som förekommer i de mellanstatliga
politiska organisationerna på europeisk nivå och rimligt utbyte av där
bedrivet arbete samt för riksdagen redovisar åtgärder, ägnade att tillgodose
detta syfte.

I motionen 1977/78:899 av Bengt Sjönell m. fl. (c, m, fp, s) hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen om behovet att stärka Europarådets politiska roll.

Utgångspunkten för motionen 669 är att införandet av direktval till
Europaparlamentet - dvs. EG:s parlamentarikerförsamling - kommer att
medföra en ny Europamedvetenhet i EG-länderna. Risken framstår att en
redan iakttagen tendens inom EG att nära nog överta ursprungliga Europarådsfrågor
ytterligare förstärks, framhåller motionärerna. En sådan utveckling
skulle vara ägnad att försvaga det svenska inflytandet på det mellanstatliga
samarbetet i Europa. Om Europarådet försvagas till förmån för EG
kommer vi efter hand att kunna bli tämligen isolerade i politiskt avseende på
kulturens, vetenskapens, utbildningens, juridikens och andra områden. Mot
denna bakgrund hävdar motionärerna att Sverige måste skärpa sitt intresse
för de europeiska organisationernas verksamhet, bl. a. genom att verka för att
Europarådet av sina medlemsstater beviljas bättre resurser.

I motionen 899 erinras om att det europeiska mellanstatliga samarbetet
under de senaste åren breddats och i åtskilliga avseenden fördjupats.
Portugals och Spaniens upptagande som medlemmar av Europarådet är
exempel härpå. Den pågående diskussionen om Greklands, Spaniens och
Portugals medlemskap i de europeiska gemenskaperna (EG) samt beslutet

1 Riksdagen 1977/78. 9 sami. Nr 13

UU 1977/78:13

om införande av direkta val till Europaparlamentet nämns som andra
exempel.

Sverige har ett intresse av att Europarådet som forum för nästan alla
Västeuropas stater skall utnyttjas för politiska rådslag, framhåller motionärerna.
Rådets möjligheter att verka för europeisk samverkan bör därför
effektiviseras.

I första hand är det enligt motionärerna regeringen som kan verka för ett
stärkande av Europarådets roll i det europeiska samarbetet. När nya
samarbetsprojekt diskuteras bör bredast möjliga europeiska samarbetsformer
eftersträvas, och härvidlag måste Europarådet spela en betydelsefull roll.
Regeringen bör även verka för att Europarådssekretariatets resurser utnyttjas
rationellt och anpassas efter föreliggande behov.

Men även de svenska ombuden i Europarådets parlamentariska församling
har sitt ansvar för att stärka Europarådet, fortsätter motionärerna. Genom att
få möjlighet att mera i detalj följa utarbetandet av rapporter och resolutionsförslag
under utskottsarbetet skulle de svenska ledamöterna kunna påverka
församlingsarbetet i än högre grad än vad som nu är fallet. En ökad aktivitet
från ombudens sida torde förutsätta ökade sekretariatsresurser.

Utskottet

Utskottet har genomgått verksamhetsberättelserna från regeringen (Skr.
1977/78:6) och från delegationen vid Europarådets parlamentariska församling
(Redog. 1977/78:4). Utskottet finner inte anledning avge något särskilt
yttrande över dessa berättelser.

1 de båda aktuella motionerna dryftas en grundläggande fråga i Europapolitiken,
nämligen hur Sverige skall bevara ett inflytande i de europeiska
samarbetsorganen under en tid då samarbetet inom de europeiska gemenskaperna
(EG), där Sverige icke är medlem, byggs ut såväl geografiskt som
innehållsmässigt. I de båda nu aktuella motionerna pekas på den roll
Europarådet spelar och på önskvärdheten av att denna roll stärks.

I fråga om de av motionärerna angivna exemplen på arbetet att konsolidera
och utvidga EG är nuläget följande. Sedan parlamenten i EG:s nio
medlemsstater numera ratificerat överenskommelsen om införande av
direktval till Europaparlamentet kommer de första valen att hållas i samtliga
stater under perioden 7-10 juni 1979. - Tre utanförstående europeiska länder
har sökt medlemskap i gemenskaperna, nämligen Grekland, Spanien och
Portugal. Inom Brysselkommissionen pågår förberedelser för konkreta
förhandlingar om medlemskap. De problem som aktualiseras vid en
utvidgning är många och stora.

Även om således framstegen inom de europeiska gemenskaperna på dessa
områden liksom på många andra är långsamma, är de utan tvivel påtagliga.
Utskottet finner många av de av motionärerna anförda synpunkterna
förtjänta av fortsatt uppmärksamhet.

UU 1977/78:13

Utskottet har tidigare haft anledning betona vikten av det arbete som utförs
inom Europarådet. Senast skedde detta år 1972, då utskottet bl. a. instämde i
departementschefens bedömning att det i dåvarande läge var ett uppenbart
svenskt intresse att värna och att befästa Europarådets ställning i det
europeiska samarbetet (UU 1972:13). Denna bedömning är enligt utskottets
mening giltig även i dagens situation.

I regeringsdeklarationen vid årets utrikesdebatt framhölls att Europarådets
betydelse skulle stärkas om rådet koncentrerade sitt arbete på ett begränsat
antal områden som ligger i linje med organisationens huvuduppgifter:
människors grundläggande rättigheter och deras sociala trygghet. Utskottet
ansluter sig till detta yttrande och ser det som ett uttryck för regeringens vilja
att stärka Europarådets ställning. 1 sammanhanget vill utskottet erinra om att
även kultur- och utbildningsfrågor, ungdomsfrågor och juridiskt samarbete
torde få anses tillhöra Europarådets huvuduppgifter.

Europarådets parlamentariska (rådgivande) församling är icke bunden av
de prioriteringar som fastställts för regeringssamarbetet inom Europarådet.
Församlingen beslutar själv om sitt arbetsprogram, som bl. a. även innefattar
parlamentarisk granskning av verksamheten i åtskilliga andra internationella
organisationer, t. ex. OECD. Det synes mot denna bakgrund av vikt att de
svenska representanterna har tillgång till tillräckliga och efter sitt ändamål
avpassade sekretariatsresurser som möjliggör för dem att utöva ett aktivt
inflytande på arbetet i församlingen. Denna fråga behandlas av utskottet i
annat sammanhang.

Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motionerna i fråga torde
böra ges regeringen till känna.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen lägger skrivelsen 1977/78:6 till handlingarna,

2. att riksdagen lägger redogörelsen 1977/78:4 till handlingarna,

3. att riksdagen med anledning av motionerna 1976/77:669 och
1977/78:899, som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

Stockholm den 20 april 1978

På utrikesutskottets vägnar
ALLAN HERNELIUS

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Allan Hernelius (m), Anna Lisa
Lewén-Eliassson (s), förste vice talmannen Torsten Bengtson (c), Erik
Adamsson (s), Anna-Lisa Nilsson (c), Sture Palm (s), Ingrid Sundberg (m),
Sture Ericson (s), Sture Korpås (c), Gertrud Sigurdsen (s), David Wirmark (fp),
Jan Bergqvist (s), Rune Ångström (fp) och Axel Andersson (s).

GOTAB Stockholm 1978