Luftfartsverkets verksamhet under perioden 1991-1993, m.m.
Betänkande 1990/91:TU20
Trafikutskottets betänkande
1990/91:TU20
Luftfartsverkets verksamhet under perioden 1991--1993, m.m.
Innehåll
1990/91
TU20
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas i proposition 1990/91:100 (budgetpropositionen) bilaga 8, avsnittet F. Luftfart framförda förslag om luftfartsverkets verksamhet under perioden 1991--1993 och om vissa anslag för budgetåret 1991/92 jämte förslag i motioner som väcktes under den allmänna motionstiden i år. I budgetpropositionen har föreslagits viss medelsanvisning under anslaget Beredskap för civil luftfart för nästa budgetår. Såsom förutskickas i budgetpropositionen återkommer emellertid regeringen i den till försvarsutskottet hänvisade proposition 1990/91:102 om verksamhet och anslag inom totalförsvaret under budgetåret 1991/92 (s. 26--27) med slutligt förslag till medelsanvisning under anslaget. Anslaget behandlas därför inte i detta betänkande. De förslag i budgetpropositionen som behandlas i betänkandet avser inriktningen av luftfartsverkets verksamhet under perioden 1991--1993, resultat-, pris- och servicemål för verkets verksamhet under perioden, verkets investeringar under perioden samt viss ersättning till verket för tull- och passkontrollsystemet vid Malmö--Sturup flygplats. Vidare föreslår regeringen medelsanvisningar för nästa budgetår under anslagen till bidrag till kommunala flygplatser m.m. och till civil trafikflygarutbildning. Regeringen föreslår inte längre någon medelsanvisning till ersättning för särskilda rabatter vid flygtrafik på Gotland men pekar på att länsstyrelsen på Gotland har vissa möjligheter att stödja utvecklingsprojekt inom transportområdet.
Trafikutskottet tillstyrker regeringens förslag. Med anledning av förslag i en s-motion och en m-motion föreslår utskottet ett tillkännagivande om att luftfartsinspektionen bör skiljas från luftfartsverket och inrättas som en särskild myndighet. Utskottet föreslår att motionsförslagen i övrigt skall avslås eller lämnas utan vidare åtgärd av riksdagen -- i de flesta fallen med hänsyn till att i motionsförslagen upptagna frågor nyligen har varit under övervägande eller har uppmärksammats i utredningssammanhang eller har aktualiserats hos luftfartsverket eller hos regeringen.
Vid betänkandet har fogats elva reservationer. De frågor som reservationerna avser samt de partigrupper som har avgett reservationerna framgår översiktligt i avsnittet 8. Hemställan i utskottets yttrande (s. 33--35).
Vidare har vid betänkandet fogats sju särskilda yttranden, nämligen av v-ledamoten om LFVs myndighetsuppgifter av trafikal karaktär samt rörelsedrivande och kommersiella delar (1), av c-ledamöterna om inriktning mot minskning av luftfarten (2), av mp-ledamoten om luftfartsavgifter för trafik på Gotland (3), av m-ledamöterna om luftfartsverkets investeringar, såvitt berör soliditetsmål (4), av m- och fp-ledamöterna om anläggande av en tredje landningsbana på Arlanda (5), av mp-ledamoten om flygplats för Värmland (6) samt av fp-ledamöterna om anläggande/utbyggnad av vissa flygplatser m.m., såvitt avser flygplats för "Fyrstad" (7).
I anslutning till att utskottet senare under innevarande riksmöte skall behandla vissa förslag propositionerna 1990/91:87 om näringspolitik för tillväxt och 1990/91:90 om en god livsmiljö kommer utskottet att behandla förslag, som framförts i motioner under den allmänna motionstiden i år, om ökad konkurrens inom flyget och om huvudmannaskapet för flygplatser resp. om flyget och miljön.
SJÄTTE HUVUDTITELN
Propositionen
Regeringen föreslår i proposition 1990/91:100 bilaga 8 (kommunikationsdepartementet) i avsnitt F. Luftfart, luftfartsverkets verksamhet m.m. under perioden 1991--1993 (s. 99--109), 1. att riksdagen godkänner vad i propositionen har anförts om inriktningen av luftfartsverkets verksamhet under perioden 1991--1993 (s. 99--105), 2. att riksdagen godkänner de resultat-, pris- och servicemål för luftfartsverkets verksamhet som har förordats i propositionen för perioden 1991--1993 (s. 99--105), 3. att riksdagen godkänner vad i propositionen har anförts om luftfartsverkets investeringar under perioden 1991--1993 samt bemyndigar regeringen att besluta om avvikelser därifrån (s. 99--105), 4. att riksdagen godkänner vad i propositionen har anförts om ersättning till luftfartsverket för tull- och passkontrollsystemet vid Sturup (s. 99--105). 5. att riksdagen till Beredskap för civil luftfart för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 48500000 kr. (punkt F1., s. 106), 6. att riksdagen till Bidrag till kommunala flygplatser m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 14560000 kr. (punkt F2., s. 106--107), 7. att riksdagen till Civil trafikflygarutbildning för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 25400000 kr. (punkt F3., s. 107--108).
Vidare föreslår regeringen under rubriken F. Ersättning för särskilda rabatter vid flygtrafik på Gotland (s. 108--109) att riksdagen tar del av vad i propositionen har anförts rörande regionalpolitiskt stöd till flygtrafik på Gotland.
Motionerna
1990/91:T204 av Kjell Ericsson m.fl. (c,m,fp) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statens ansvar för byggande av en ny trafikflygplats.
1990/91:T211 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas 19. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om luftfartspolitiken.
1990/91:T215 av Elving Andersson m.fl. (c) vari yrkas 9. att riksdagen till stöd för flygtrafiken till Gotland anvisar 14500000 kr.
1990/91:T218 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motion 1990/91:A428 anförts om stöd till Hultsfreds flygplats.
1990/91:T225 av Viola Claesson och Jan Strömdahl (v) vari yrkas 2. att riksdagen beslutar att inga kapacitetshöjande utbyggnader av flygplatser sker inom de snabbtågsförsörjda delarna av landet.
1990/91:T226 av Berit Löfstedt och Maj-Inger Klingvall (båda s) vari yrkas (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medel för offensiva och framtidsinriktade infrastrukturstärkande insatser i Östergötland.
1990/91:T228 av Monica Öhman m.fl. (s) vari yrkas (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av infrastruktursatsningar på kommunikationsområdet i Norrbottens län.
1990/91:T231 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas 6. (delvis) att riksdagen hos regeringen begär förslag om obligatoriska miljökonsekvensanalyser inbegripande bl.a. en alternativ järnvägsutbyggnad vid alla större väg- och flygplatsinvesteringar.
1990/91:T236 av Ragnhild Pohanka och Eva Goës (båda mp) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att reguljärt flyg till och från Värmland avvecklas.
1990/91:T237 av Rune Berglund m.fl. (s) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av fortsatt statligt stöd till flygverksamheten vid Svegs flygplats.
1990/91:T239 av Ulla Orring (fp) vari yrkas 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en flygplats i Gunnarn för reguljär trafik.
1990/91:T240 av Ragnhild Pohanka och Eva Goës (båda mp) vari yrkas 4. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Dalarnas flygplatser.
1990/91:T245 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motion 1990/91:A504 anförts om att regeringen skall klargöra behovet av ytterligare kapacitet för flygtrafiken i Stockholmsregionen.
1990/91:T247 av Anders Castberger och Elver Jonsson (båda fp) vari yrkas 1. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motion 1990/91:A474 anförts om betydelsen för Älvsborgs län av allsidigt utvecklade kommunikationer och de redovisade finansieringsmöjligheterna för att uppnå det.
1990/91:T248 av Görel Bohlin m.fl. (m) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen noggrant bör följa utvecklingen av Stockholms flygplatsfråga Arlanda/Bromma och ta ett ökat ansvar för utvecklingen för dessa båda samverkande statliga flygplatser.
1990/91:T249 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas 16. att riksdagen av miljöpolitiska skäl beslutar att inga ytterligare miljardinvesteringar vid Arlanda och Landvetter, som syftar till att främja fortsatt expansion av den inrikes och utrikes flygtrafiken, skall medges, 17. att riksdagen beslutar att inga nya trafikflygplatser skall få byggas i Syd- och Mellansverige om de planerats för att underlätta ett ökat trafikutbud.
1990/91:T252 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen 1990/91:A766 anförts om att Bromma flygplats bör bevaras.
1990/91:T260 av Ulla Pettersson m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stödet till flygtrafik mellan Gotland och fastlandet skall kvarstå oförändrat.
1990/91:T262 av Carl Frick och Eva Goës (mp) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av sänkta landningsavgifter för flyget till Gotland, 5. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om indragningen av flygtrafikstöd och transportstöd.
1990/91:T265 av Charlotte Cederschiöld m.fl. (m) vari yrkas (delvis) att riksdagen begär att regeringen i kommande propositioner avseende anslag för infrastrukturen prioriterar satsningar inom Mälardalen. Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1990/91:A497.
1990/91:T640 av Bo Hammar och Jan Strömdahl (båda v) vari yrkas 2. (delvis) att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag att minska stödet till Gotlands kommunikationer med 20500000 kr. Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1990/91:N448.
1990/91:T645 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas 3. att riksdagen till stöd till flygtrafiken till Gotland anvisar 14500000 kr.
1990/91:T701 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inte investera i en tredje startbana på Arlanda liksom i motsvarande regionala flygplatsutbyggnader, 7. att riksdagen till Bidrag till kommunala flygplatser m.m. för budgetåret 1991/92 anslår 8560000000 kr. och att anslaget används i enlighet med vad som anförts i motionen, 11. att riksdagen beslutar att den allmänna inriktning av luftfartens utveckling som förordats i motionen också skall vara den inriktning som luftfartsverket skall ta in i sin treårsplan.
1990/91:T702 av Stig Alemyr m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behov av stöd till Hultsfreds flygplats.
1990/91:T703 av Erik Holmkvist (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att luftfartsverket får i uppdrag att utreda möjligheterna och villkoren för flygförbindelser med Jokkmokk och Tornedalen.
1990/91:T704 av Lars Norberg och Kjell Dahlström (båda mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att länsstyrelsen i Östergötlands län och luftfartsverket omedelbart bör upphöra med planeringen av en ny flygplats i Östergötland.
1990/91:T705 av Bertil Danielsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ekonomiskt stöd till Hultsfreds flygplats.
1990/91:T706 av Anders Castberger (fp) och Stig Bertilsson (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten och betydelsen för den regionala utvecklingen av ett kapacitetsstarkt reguljärt flygsystem för Fyrstads-regionen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den stora betydelsen från miljösynpunkt av att ersätta nuvarande provisorium med en permanent flygplats, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen skyndsamt överväger och till riksdagen framlägger förslag med hänsyn till flygplatsutredningens hemställan beträffande statens engagemang i flygplatsägandet och möjligheterna till nya och alternativa finansieringsformer.
1990/91:T707 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär utredning i syfte att åstadkomma ett avskiljande av myndighetsfunktionen inkl. flygsäkerhetstjänsten i luftfartsverket från den rörelsedrivande delen i enlighet med vad som i motionen anförts och att därvid den rörelsedrivande delen av verket skall ombildas till aktiebolag, 3. att riksdagen begär förslag till särskilt finansieringsbolag för luftfartsverket, 5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till separation av luftfartsinspektionen från luftfartsverket, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att tredje banan på Arlanda omgående bör påbörjas, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till käna vad i motionen anförts om avgiftssättningen, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om luftfartsverkets möjligheter att finansiera investeringar, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att affärsdrivande verksamhet vid flygplats bör ske på samma villkor som gäller för affärsföretag och att kommersiella satsningar skall finansieras på den öppna lånemarknaden, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att avgiften för luftvärdighetsbevis i samband med besiktning av privatflygplan bör vara relaterad till den verkliga kostnaden, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Bromma flygplats bör vara kvar som en med Arlanda samverkande flygplats.
1990/91:T708 av Eva Johansson m.fl. (s) vari yrkas 16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att överväga en delning av luftfartsverket med avseende på att skilja på affärsverksamhet och myndighetsutövning, 17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om effektiv kontroll av flygverksamheten,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att överväga sanktioner för de flygbolag och/eller ansvariga befäl som bryter mot anvisade flygrutter.
1990/91:T709 av Stina Eliasson (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statens särskilda ansvar för Svegs flygplats.
1990/91:T711 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (båda c) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder så att Hultsfreds flygplats kan få del av det regionalpolitiska stöd som utgår till vissa kommunala flygplatser under littera F2. i budgetpropositionen, 2. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:100 i denna del beslutar att till flygtrafiken till Gotland anvisa 14500000 kr.
Gällande riktlinjer för flygplatsorganisationen, m.m.
Övergripande riktlinjer och grundläggande bestämmelser
Riksdagen godkände år 1982 riktlinjer för den statliga luftfartspolitiken (prop. 1981/82:98, bet. TU 28, rskr. 339). Genom 1988 års trafikpolitiska beslut i vad beslutet avser Luftfart (prop. 1987/88:50 om trafikpolitiken inför 1990-talet s.294--330, bet. TU22, rskr. 249) -- i fortsättningen benämnt enbart 1988 års trafikpolitiska beslut -- kompletterades dessa riktlinjer. Utgångspunkt för statens handlande på luftfartens område skall -- liksom när det gäller andra trafikgrenar -- vara det ursprungligen år 1979 formulerade och år 1988 kompletterade, övergripande målet för samhällets trafikpolitik "att erbjuda medborgarna och näringslivet i landets olika delar en tillfredsställande, säker och miljövänlig trafikförsörjning till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnader". Av kravet på att en samhällsekonomisk grundsyn skall vara vägledande för handlandet har följt att luftfartspolitiken så långt möjligt skall utformas så att den bidrar till ett effektivt resursutnyttjande i samhället som helhet och därmed till måluppfyllelse inom olika samhällssektorer. De samhällsekonomiska övervägandena skall samtidigt utgå från att affärsverk och enskilda transportföretag i princip skall vara effektiva enligt företagsekonomiska kriterier. En strävan skall vara att en marginalkostnadsanpassad prissättning så långt möjligt skall tillämpas, såväl av flygföretagen som svarar för flygtrafiken som av luftfartsverket som svarar för basservice för flygtrafiken. I 1988 års trafikpolitiska beslut preciserades det övergripande målet för trafikpolitiken bl.a. på det sättet att transportsystemet skall utvecklas i miljövänlig riktning.
Grundläggande bestämmelser om luftfarten har meddelats i luftfartslagen (1957:297). Närmare bestämmelser har bl.a. meddelats i luftfartsförordningen (1986:171). Utformningen av våra bestämmelser om luftfarten har i stor utsträckning baserats på internationella åtaganden som Sverige har gjort genom tillträde till olika konventioner på luftfartens område.
Gällande riktlinjer beträffande huvudmannaskapet för flygplatser för civil luftfart
Enligt riktlinjer för luftfartsverkets verksamhet och organisation som riksdagen godkände år 1967 (prop. 1967:57 s.43, bet. SU107, rskr. 267) skall luftfartsverket (LFV) driva och förvalta statliga flygplatser för linjefart (i prop. 1967:57 kallade primärflygplatser). Även landsting, kommuner eller enskilda intressenter skall enligt dessa riktlinjer kunna anlägga, driva och förvalta flygplatser för linjefart (i propositionen kallade sekundärflygplatser). Andra flygplatser än sådana med linjefart bör enligt riktlinjerna även i fortsättningen vara en angelägenhet för landsting, kommun eller enskild intressent. I 1982 års luftfartspolitiska beslut fastslogs att de flygplatser som huvudsakligen betjänar allmänflyget inte heller i fortsättningen bör vara en statlig angelägenhet utan en angelägenhet för kommun, landsting eller enskild intressent (prop. 1981/82:98 s.33--34).
I 1988 års trafikpolitiska beslut uttalades att det i princip inte fanns någon anledning att ändra på den sålunda beslutade ordningen för fördelning av ansvaret för flygplatser i vårt land. Emellertid förutskickades överväganden om nya organisationsformer för huvudmannaskap för flygplatser m.m. Med stöd av bemyndigande av regeringen i mars 1989 tillkallade kommunikationsministern därefter flygplatsutredningen (K 1989:01) med uppdrag att utreda frågor om former och principer för huvudmannaskapet för flygplatser vilka ingår i inrikesflygets primärnät. Utredningen avgav i juni 1990 sitt betänkande (SOU 1990:55) Flygplats 2000 -- De svenska flygplatserna i framtiden. En kortfattad redogörelse för förslagen i betänkandet lämnas i det följande (s. 11--12). Regeringens ställningstaganden till flygplatsutredningens förslag i huvuddrag framläggs i proposition 1990/91:87 om näringspolitik för tillväxt, vilken utskottet som redan nämnts kommer att behandla senare under riksmötet.
Antalet flygplatser
Vid utgången av år 1989 fanns 213 av LFV registrerade flygplatser för civil och militär luftfart. Av flygplatserna var 56 trafikflygplatser, dvs. de kan användas under s.k. instrumentväderförhållanden. På 42 av trafikflygplatserna bedrevs linjefart. LFV förvaltade 14 statliga flygplatser för civil luftfart och drev flygstationer för sådan luftfart på fem militära flottiljflygplatser. Kommuner ägde 12 flygplatser och drev flygstationer på tio militära flygplatser/övningsfält. Ett enskilt företag ägde en trafikflygplats med linjefart (Linköping-Saab flygplats).
I 1988 års trafikpolitiska beslut definierades när det gäller flygtrafikförsörjningen ett primärnät, nämligen det trafiknät som Scandinavian Airlines System (SAS) och Linjeflyg AB trafikerade i egen regi eller genom entreprenör med undantag för "det inre Norrlandsnätet". Vid tiden för 1988 års beslut bedrev -- med Stockholm--Arlanda flygplats som "nav"-- SAS trafik på flyglinjer till Malmö, Göteborg samt Luleå--Kiruna. Linjeflyg bedrev med samma "nav" trafik på flyglinjer till Skellefteå, Umeå, Örnsköldsvik, Kramfors, Sundsvall, Östersund, Borlänge, Karlstad, Trollhättan, Jönköping, Halmstad, Ängelholm, Växjö, Kristianstad, Ronneby, Kalmar och Visby. Det "inre Norrlandsnätet" omfattade trafik som Swedair AB bedrev på linjen Kiruna--Luleå för SAS räkning samt mellan Luleå, Skellefteå, Umeå, Sundsvall och Östersund för Linjeflygs räkning. Flygplatserna/flygstationerna för Borlänge (Dala Airport), Kramfors, Kristianstad (Everöd), Trollhättan (Malöga) och Växjö hade och har kommunala huvudmän. Bansystemen i Borlänge, Kramfors och Kristianstad var och är militära. Flygplatserna och flygstationerna för de övriga orterna drevs och drivs av luftfartsverket. De av verket drivna Stockholm--Bromma och Norrköpings flygplatser ingick år 1988 inte i primärnätet.
Som sekundärflyg har definierats trafik med flygplan med en högsta tillåten startvikt på 15 ton (högsta tillåtna startvikt för flygplan av typen SAAB-340 är ca 12,5 ton).
Luftfartsverkets uppgifter och organisation samt styrningen av verket
Luftfartsverket har enligt verkets instruktion (1988:78) hand om frågor som rör den civila luftfarten. Verkets huvuduppgifter är att (1) främja utvecklingen av den civila luftfarten, (2) driva och förvalta statens flygplatser för civil luftfart, (3) utöva tillsyn över flygsäkerheten för den civila luftfarten, (4) svara för flygtrafiktjänst i fred för civil och militär luftfart samt (5) ombesörja beredskapsplanläggning för civila flygtransporter. Luftfartsverket och de företag där staten genom verket direkt eller indirekt har ett bestämmande inflytande bildar tillsammans en affärsverkskoncern.
Luftfartsverkets nuvarande organisation grundar sig på beslut av riksdagen år 1984 (prop. 1984/85:25 bil. 4, bet. TU7, rskr. 98). I organisationen har myndighetsfunktioner och rörelsedrivande funktioner avgränsats från varandra. Myndighetsfunktionerna omfattar i huvudsak två ärendegrupper, nämligen dels myndighetsfrågor av trafikal karaktär, dvs. i huvudsak frågor om transportreglering, transportförsörjning och transportplanering, som har handlagts inom transport- och planeringsavdelningen, dels flygsäkerhetsfrågor som har handlagts inom luftfartsinspektionen. Per den 1 november 1990 lades till transport- och planeringsavdelningen vissa ytterligare myndighetsuppgifter och avdelningens benämning ändrades till luftfartspolitiska avdelningen. De rörelsedrivande verksamheterna omfattar driften av de 14 statliga flygplatserna för civil reguljär trafik, flygstationerna för sådan trafik på fem militära flygplatser samt ett 30-tal flygtrafiktjänstenheter för den civila och militära luftfarten m.m.
För sina på flygtrafiken inriktade tjänster tar LFV ut följande slag av avgifter, nämligen (1) landningsavgifter, (2) passageraravgifter, (3) avgifter enligt tvådelad tariff -- som består av en fast årsavgift och en rörlig trafikberoende avgift och som avser i huvudsak SAS och Linjeflygs inrikes passagerartrafik -- (4) undervägsavgifter, (5) stationstjänstavgifter samt (6) hangar- och parkeringsavgifter. Intäkterna av nu nämnda avgifter utgör LFVs trafikintäkter. Vid sidan av trafikintäkterna har LFV kommersiella intäkter. Förutom den på ledningen av flygtrafiken m.m. inriktade verksamheten driver nämligen LFV en rent kommersiell verksamhet genom uthyrning av lokaler och utarrendering av mark, upplåtelser av bilparkeringsplatser, flygtrafiktjänst åt flygföretag m.m. Denna verksamhet inbringar bilparkeringsavgifter, lokalhyror m.m.
Statsmakternas styrning av LFV skall enligt beslut av riksdagen år 1985 (prop. 1984/85:100 bil. 8 och prop. 1984/85:139, bet. TU26, rskr. 333) ske genom att statsmakterna på grundval av rullande treårsplaner från verket skall fatta beslut om inriktningen och omfattningen av LFVs verksamhet och investeringar under de närmast följande tre verksamhetsåren. Styrningen av verket skall vidare ske i högre grad genom att mål för avkastning, service, produktivitet, prissättning och soliditet samt strategier för verkets agerande på olika områden fastläggs än genom styrning av medlen för att nå olika mål. Härvid skall riksdagen ta ställning till de övergripande frågorna och ange den huvudsakliga inriktningen av verksamheten. Genom nämnda riksdagsbeslut år 1985 och genom riksdagsbeslut år 1987 (prop. 1986/87:100 bil.8, bet. TU25, rskr. 303) har LFV fått vidgade befogenheter att besluta om investeringar och att välja finansieringsform. LFV får sålunda besluta om investeringar vilkas totalkostnad understiger 50 milj.kr. Samma begränsning gäller för finansieringsavtal som verket kan träffa med kommunala eller enskilda intressenter för särskilda investeringsobjekt. Några ramar föreskrivs inte längre för verket beträffande upplåning i riksgäldskontoret, leasing och utnyttjande av rörelsemedel.
Från och med år 1991 har LFVs verksamhetsår ändrats till att omfatta kalenderår från att tidigare ha omfattat tidsperioden den 1 juli--den 30 juni påföljande år. Det sista verksamhetsåret före ändringen förlängdes så att det omfattade tiden den 1 juli 1989--den 31 december 1990.
Resultatutjämning mellan flygplatser
De statliga civila flygplatserna (varmed också avses de statliga flygstationerna för civil luftfart på militära flygplatser) är kostnads- och intäktsmässigt integrerade i ett sammanhållet system. De avgifter som fastställs för nyttjandet av de olika flygplatserna har sålunda baserats på den samlade kostnaden för driften av de flygplatser som staten har. Detta innebär att lönsamma flygplatser lämnar bidrag till olönsamma flygplatser och att sålunda en resultatutjämning sker mellan flygplatserna.
Tidsbegränsad resultatutjämning mellan statliga och kommunala flygplatser
1988 års trafikpolitiska beslut innebar bl.a. att ett tidsbegränsat system för resultatutjämning mellan statliga och kommunala flygplatser infördes. Enligt detta system får kommunala flygplatser, som uppnår en trafikvolym i intervallet 100000--200000 passagerare per år i inrikes linjefart, ett resultatutjämningsbidrag från LFV. Bidraget uppgår till 30 milj.kr., som fördelas till de kommunala flygplatserna över en femårsperiod i direkt proportion till redovisad trafikvolym. Bidraget avtrappas successivt från 8 milj.kr. budgetåret 1988/89 till 4 milj.kr. budgetåret 1992/93.
Flygplatsutredningens förslag
Flygplatsutredningen delar i sitt ovannämnda betänkande (SOU 1990:55) in de svenska flygplatserna med linjetrafik i ett stomnät, till vilket utredningen hänför de flygplatser (varmed här även avses statliga och kommunala flygstationer på militära flygfält) som år 1988 var flygplatser i primärnätet jämte Norrköpings flygplats -- dvs. 18 statliga och fem kommunala flygplatser -- och i ett regionalt nät, till vilket utredningen hänför övriga flygplatser med linjetrafik. En flygplats skall av regeringen kunna hänföras till stomnätet, när den har en trafikvolym på minst 100000 passagerare per år i inrikes linjefart och är samhällsekonomiskt lönsam eller när inordning i stomnätet bör ske av regionalpolitiska skäl.
Av flygplatserna i stomnätet betraktas Stockholm--Arlanda, Göteborg--Landvetter, Malmö--Sturup samt Luleå flygplatser som nationellt strategiska flygplatser. De bör enligt utredningen även fortsättningsvis ägas helt och drivas av staten. En bolagisering av dessa flygplatser bör enligt utredningen övervägas.
För övriga flygplatser i stomnätet -- 14 statliga och fem kommunala -- föreslår utredningen ett mellan staten, kommuner och andra intressenter delat deltagande i ägande och drift. Delägda fastighetsbolag föreslås bli ägare av flygplatserna (flygstationerna på de militära flygfälten). Utredningen räknar som troligt att staten kommer att vara majoritetsägare i fastighetsbolagen på de nuvarande statliga flygplatserna och kommuner i fastighetsbolagen på de nuvarande kommunala flygplatserna. För driften av flygplatserna föreslås delägda driftbolag svara. Staten beräknas vara majoritetsägare i driftbolagen på de 14 statliga flygplatserna och kunna bli delägare i driftbolag på de kommunala flygplatserna. Flygvapnet förutsätts även i fortsättningen vara huvudman för landningsbanor m.m. på de militära flygplatser som har upplåtits för civil luftfart. Fastighetsbolagen på flygplatserna föreslås överta luftfartsverkets avtal med flygvapnet angående de militära flygfälten. Utredningen föreslår att ett helstatligt centralt förvaltningsbolag skall bildas för förvaltningen av statens aktier i flygplatsbolagen. Luftfartsverket föreslås förvalta aktierna i förvaltningsbolaget. Utredningen föreslår att bonus skall utbetalas under en övergångstid till alla flygplatser i stomnätet, från vilka passagerare tillförs Arlanda -- utom till de tre "nationellt strategiska" Landvetters, Sturups och Luleå flygplatser. Flygtrafiken på det regionala nätet bör enligt utredningen betraktas som kollektivtrafik och därigenom kunna komma i åtnjutande av stöd från sjätte huvudtitelns anslag Byggande av länstrafikanläggningar (det s.k. LTA-anslaget).
Översyn av affärsverken inom kommunikationsdepartementets område
Under våren 1990 påbörjades inom regeringskansliet ett arbete med att se över styrningen av affärsverken inom kommunikationsdepartementets område, dvs. bl.a. luftfartsverket. Översynen innefattar frågor om redovisning, ekonomisk styrning, treårsplaner samt hur verkens redovisning av det regionalpolitiska och sociala ansvaret skall utformas. Arbetet skall bl.a. utmynna i en precisering av formerna för den ägarmässiga resultatuppföljningen inom regeringskansliet.
Utskottet
I utskottets yttrande behandlas propositions- och motionsförslagen i följande huvudavsnitt, nämligen Ändring av organisationen för luftfartsverkets (LFVs) myndighetsfunktioner och rörelsedrivande funktioner, m.m., Inriktningen av LFVs verksamhet under perioden 1991--1993, Resultat-, pris- och servicemål för LFVs verksamhet för perioden 1991--1993, LFVs investeringar under perioden 1991--1993, Utbyggnad av flygplatser, Finansiering av LFVs investeringar samt Vissa anslagsfrågor m.m. I avsnittet Vissa anslagsfrågor m.m. behandlas förslagen om ersättning till LFV för tull- och passkontrollsystemet vid Sturup, om anslag till bidrag till kommunala flygplatser och till civil trafikflygarutbildning samt om ersättning för särskilda rabatter vid flygtrafik på Gotland. Utskottets ställningstaganden till propositions- och motionsförslagen ställs samman i huvudavsnittet Hemställan.
Som nämnts i ett inledande avsnitt i betänkandet kommer utskottet senare under riksmötet -- i samband med behandlingen av vissa förslag i propositionerna 1990/91:87 om näringspolitik för tillväxt och 1990/91:90 om en god livsmiljö -- att behandla förslag som har framförts i motioner under den allmänna motionstiden i år om ökad konkurrens inom flyget och om huvudmannaskapet för flygplatser resp. om flyget och miljön.
1 Ändring av organisationen av luftfartsverkets (LFVs) myndighetsfunktioner och rörelsedrivande funktioner, m.m.
LFVs myndighetsfunktioner omfattar, som redovisats i inledningen till betänkandet, i huvudsak två ärendegrupper, nämligen dels myndighetsfrågor av trafikal karaktär, dvs. i huvudsak frågor om transportreglering, transportförsörjning och transportplanering, dels flygsäkerhetsfrågor. Dessa frågor handläggs vid LFVs huvudkontor inom luftfartspolitiska avdelningen resp. luftfartsinspektionen. Luftfartsinspektionen har också en distriktsorganisation.
1.1 Motionsförslag
I motion T707 (m) framförs två förslag om LFVs organisation. I yrkande 1 begärs en utredning som bör syfta till att myndighetsfunktionen i LFV inkl. flygsäkerhetstjänsten skall avskiljas från den rörelsedrivande funktionen i verket och den sistnämnda ombildas till aktiebolag. Vid en sådan uppdelning av LFV kan enligt motionärerna kommuner, landsting och näringsliv bilda aktiebolag som tar över huvudmannaskapet för de statliga flygplatserna. I yrkande 5 i motionen begärs att luftfartsinspektionen skall skiljas från luftfartsverket och bli en särskild myndighet. I motion T211 (m) begärs i del av yrkande 19 att den kommersiella verksamheten vid LFV skall skiljas från myndighetsutövningen. I motion T708 (s) -- vari framförs olika förslag beträffande Arlanda flygplats -- begärs i yrkande 16 att man skall överväga en uppdelning av LFV på dels ett affärsverk för verkets nuvarande affärsverksverksamhet, dels en ny luftfartsinspektion för verkets myndighetsuppgifter.
1.2 Utskottets ställningstaganden
Utskottet har tidigare vid behandlingen av motionsförslag om att myndighetsfunktionerna inom LFV skall avskiljas från de rörelsedrivande framhållit följande (senast i betänkande 1989/90:TU25 (s.27--28). Genom den år 1984 beslutade organisationen för LFV (för vilken utskottet har redogjort i det föregående) har det skapats en klarare avgränsning mellan verkets myndighetsfunktioner och rörelsedrivande funktioner. Det bör vara till fördel för luftfarten att myndighetsfunktionerna på luftfartsområdet samt flygplats- och flygtrafikledningsfunktionerna hålls samman i ett verk. På grund av att samhälleliga krav ställs på LFV och affärsverksformen medger anpassning till ändrade förhållanden -- i likhet med bolagsformen -- är affärsverksformen lämplig för LFV. Detta kan nu kompletteras med att den per den 1 november 1990 ändrade organisationen vid LFVs huvudkontor -- varigenom till den tidigare transport- och planeringsavdelningen har lagts ytterligare myndighetsuppgifter samtidigt som benämningen har ändrats till luftfartspolitiska avdelningen -- innebär att gränsdragningen mellan LFVs rörelsedrivande funktioner och myndighetsfunktioner ytterligare har markerats. Vidare finns det anledning att understryka att det är till fördel för myndighetsfunktionerna att i resursavseende kunna repliera på de rörelsedrivande funktionerna. Under hand har företrädare för luftfartsinspektionen pekat på detta.
Några olägenheter med ett sammanhållet verk för ansvar och utveckling av luftfarten som överväger de fördelar som är förenade med nuvarande organisation finns enligt utskottets mening inte. Man kan inte säga att den nuvarande organisationsformen har varit till hinder för utvecklingen av luftfarten i säkerhetsavseende m.m.
Passagerarflygets expansion har emellertid medfört en successiv ökning av den rörelsedrivande verksamheten inom LFV -- såväl av verkets s.k. systemtjänster, dvs. sådana tjänster som är en nödvändig och obligatorisk förutsättning för att en flygtransport skall komma till stånd, som av verkets rent kommersiella tjänster (parkeringstjänst, lokaluthyrning m.m.). Allteftersom har LFV också utvidgat sitt tjänsteutbud till nya områden. Som exempel härpå kan nämnas att LFV i konkurrens med flygföretag numera åtar sig s.k. handling på flygplatserna.
I propositionen 1990/91:87 om näringspolitik för tillväxt konstaterar också regeringen (s. 129) dels att affärsverken arbetar på marknader där inslagen av konkurrens blir allt större, dels att en internationalisering sker av de nationella marknader där affärsverken bedriver sin verksamhet. Enligt regeringen kräver detta utveckling och förnyelse av affärsverken. Statens affärsverksamhet bör, anför regeringen, ges en sådan organisationsform att ägarrollen kan utövas ändamålsenligt och effektivt. De regelverk som i dag gäller för redovisning och styrningen av affärsverken är, anför regeringen vidare, i många fall otidsenliga och dåligt anpassade till dagens affärsverksamhet, något som enligt regeringen i särskilt hög grad gäller för de affärsverk som är utsatta för konkurrens. Mot bl.a. denna bakgrund förordar regeringen att den pågående översynen av affärsverken inom kommunikationsdepartementets område skall inriktas på att de affärsverk som arbetar i konkurrens skall omvandlas till aktiebolag. Regeringen anför vidare i propositionen (s. 197) att statens ansvar för den nationella infrastrukturen även medger delägande av andra intressenter i nuvarande statliga flygplatser och att bolagisering av LFVs flygplatser kan övervägas som ett sätt att bredda inflytande och ansvar och öka effektiviteten i flygplatssystemet.
Frågan om LFVs framtida organisation har sålunda aktualiserats både av regeringen och i motioner. Enligt utskottets mening har utvecklingen också lett till att man måste överväga hur den rörelsedrivande och kommersiella verksamhet som LFV bedriver, arbetet med normer för och tillsyn av luftfarten i säkerhetsavseende samt arbetet med transportreglering och andra myndighetsuppgifter av trafikal karaktär bör vara organiserade i framtiden.
Enligt utskottets mening är tiden nu mogen för att man skiljer luftfartsinspektionen från LFV och inrättar luftfartsinspektionen som en särskild myndighet. Detta föreslås också i motion T707 (m) yrkande 5 och kan sägas vara en del av vad som föreslås i motion T708 (s) yrkande 16. Regeringen bör redan under nästa budgetår återkomma till riksdagen med närmare förslag i denna fråga. Ett avskiljande av luftfartsinspektionen från LFV nu hindrar inte att man i ett längre perspektiv kan tänka sig att i ett och samma verk sammanföra luftfartsinspektionen med annat organ som arbetar med normer för och har tillsyn över personal och materiel i säkerhetsavseende på trafikområdet. Vad utskottet sålunda har anfört om inrättande av luftfartsinspektionen som en särskild myndighet bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Regeringen förordar i proposition 1990/91:87 att den pågående översynen av affärsverken inom kommunikationsdepartementets område när det gäller LFV i första hand skall inriktas mot att uppnå större jämförbarhet mellan verk och aktiebolag (s. 135) samt att LFV skall komplettera flygplatsutredningens förslag och återkomma till regeringen med en samlad redovisning av förslag till organisation och huvudmannaskap för flygplatser i primärnätet med en genomförandeplan att föreläggas riksdagen.
Utskottet förutsätter att i dessa sammanhang frågorna om organisationen av LFVs myndighetsuppgifter av trafikal karaktär och av LFVs rörelsedrivande och kommersiella delar, vilka frågor tas upp i de övriga här aktuella motionsförslagen, kommer att övervägas. Utskottet är inte berett att nu ha en bestämd mening om vad som bör bli resultatet av sådana överväganden men vill framhålla att det är angeläget att överväganden kommer till stånd. Mot bakgrund av det anförda bör motionsförslagen i nu nämnda frågor kunna lämnas utan vidare åtgärd av riksdagen.
2 Inriktningen av LFVs verksamhet under perioden 1991--1993
2.1 Förslag i budgetpropositionen
LFV anför i treårsplanen för perioden 1991--1993 att verkets verksamhetsinriktning ligger fast vilket innebär att verket skall ta sikte på att stärka flygtransportsektorns konkurrensförmåga. Förutom en stor följsamhet i tjänsteutbudet till förändrade behov eller möjligheter skall flygbolagen kunna erbjudas förutsättningar för hög regularitet, korta markuppehåll och smidig trafikavveckling utan att detta sker på bekostnad av flygsäkerheten eller miljön. Föredragande departementschefen godtar den av LFV föreslagna allmänna inriktningen av verksamheten. Departementschefen framhåller att LFVs verksamhet utformas i nära samarbete med flygbolag, kommuner och andra berörda intressenter i fråga om såväl inriktningen som omfattningen av service- och investeringsåtgärder. I budgetpropositionen föreslås att riksdagen skall godkänna vad departementschefen sålunda har anfört om inriktningen av LFVs verksamhet under treårsperioden.
2.2 Inriktning mot minskning av luftfarten av miljöhänsyn
I motion T701 (mp) yrkande 11 föreslås av miljöhänsyn att luftfarten skall minskas och att detta skall vara den inriktning som LFV skall ha för sin verksamhet. Enligt motionärerna är inrikes flygtrafik motiverad endast på de verkligt långa sträckorna, särskilt i glesbefolkade delar av vårt land, där underlag för en effektiv järnvägstrafik saknas.
I betänkande 1989/90:TU25 (s. 30) avstyrkte utskottet ett likartat yrkande. Utskottet erinrade om att riktlinjer för fördelningen av trafikuppgifter mellan olika trafikgrenar -- flyg, järnvägstrafik, sjöfart och vägtrafik -- fastlades i 1988 års trafikpolitiska beslut. Tillräcklig anledning att vid behandlingen av det aktuella motionsförslaget ompröva detta beslut fanns enligt utskottets mening inte. Utskottet framhöll emellertid att introduktionen av snabbtåg i början av 1990-talet kunde beräknas komma att förstärka järnvägens konkurrenssituation i förhållande till flyget. Med vad utskottet sålunda anförde vill utskottet avstyrka även det nu aktuella motionsyrkandet. Det bör här även nämnas att regeringen i proposition 1990/91:90 om en god livsmiljö framhåller att det är angeläget att utveckla transportsystemets infrastruktur i en miljövänlig riktning. Lösningar med mindre miljöpåverkan skall enligt regeringen ges ökad prioritet genom att kraven på miljöeffektredovisningar skärps och att högre miljökrav kan ställas vid byggande, underhåll och drift av infrastrukturen.
2.3 Inriktning mot kontroll av att färdtillstånd följs av miljöhänsyn
I motion T708 (s) yrkande 17 begärs att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna att det av miljöskäl är av stor vikt för dem som bor i närheten av Arlanda flygplats att flygplanen följer anvisade rutter för start och landning. I yrkande 18 i motionen begär motionärerna att regeringen skall överväga fråga om sanktioner för flygföretag och/eller befälhavare på luftfartyg om anvisade rutter inte följs.
Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får enligt 6 kap. 2 § luftfartslagen meddela föreskrifter om flygvägar och om luftrum, beträffande vilka särskild reglering skall finnas för lufttrafiken, och enligt 8 kap. 2 § om flygvägar som luftfartyg skall följa inom svenskt område. Enligt 65 § luftfartsförordningen gäller att vid flygplatser, som används i linjefart, luftrum skall finnas där kontroll av lufttrafiken är ordnad (kontrollerat luftrum) samt att LFV bestämmer omfattningen av sådana luftrum. Med stöd av bemyndigande i luftfartslagstiftningen fastställer regeringen på förslag av LFV trafikregler för luftfart inom svenskt område. För närvarande gällande "Trafikregler för luftfart -BCLT" fastställdes i mars 1990 (BCL=Bestämmelser för Civil Luftfart). Enligt trafikreglerna skall färdtillstånd inhämtas innan flygning eller del av flygning utförs som kontrollerad flygning. Luftfartyg som framförs på en kontrollerad flygplats får inte "taxa" (köras på marken) på manöverområdet utan färdtillstånd från flygplatskontrollen och skall följa de instruktioner som detta organ kan ge. Vidare skall luftfartyg -- med vissa undantag som anges i trafikreglerna -- följa gällande färdplan. I trafikreglerna anges åtgärder som skall vidtas vid ändringar av färdplanen. I 13 kap. luftfartslagen har meddelats bestämmelser om ansvar för den som bryter mot trafikföreskrifter.
Enligt utskottets mening bör gällande trafikregler m.m. vara tillräckliga för att tillgodose syftet med motionsyrkandena. Något riksdagens initiativ med anledning av dessa synes därför inte vara påkallat. De avstyrks således.
2.4 Inriktningen i övrigt av LFVs verksamhet under perioden 1991--1993
Utskottet har inte något att erinra mot vad som i budgetpropositionen anförs om inriktningen av LFVs verksamhet under perioden 1991--1993 i den mån det inte omfattas av vad utskottet anfört ovan.
3 Resultat-, pris- och servicemål för LFVs verksamhet för perioden 1991--1993
3.1 Gällande mål, m.m.
För innevarande treårsperiod, 1990/91--1992/93, har riksdagen (prop. 1989/90:100, bilaga 8, bet. TU25, rskr. 284) godkänt följande ekonomiska mål. Avkastning på statskapitalet enligt fastställd avkastningsränta skall inbetalas till staten. Underförräntningen på statskapitalet skall vara återbetald med 260 milj.kr. under budgetåret 1990/91 och med 160 milj.kr. under budgetåret 1991/92. Avgiftshöjningar skall -- i avvaktan på pågående diskussioner om en eliminering av begränsningar enligt det s.k. SILA-protokollet --tills vidare till följd av protokollet begränsas till att ligga något under den allmänna prisökningen. Soliditeten, dvs. relationen mellan verkskapitalet och balansomslutningen eller de totala tillgångarna, bör inte understiga 45%.
Med begränsningar enligt det s.k. SILA-protokollet avses följande. Efter överläggningar mellan företrädare för staten och Svensk Interkontinental Lufttrafik AB (SILA) -- genom vilket bolag företrädesvis svenska industriföretag indirekt deltar i SAS, Linjeflyg och Swedair -- om samarbetet inom den reguljära luftfarten träffade parterna år 1983 en i ett protokoll nedtecknad överenskommelse om principerna för det fortsatta samarbetet. Enligt detta protokoll (prop. 1983/84:147 bil.2) är parterna bl.a. överens om att, när LFV har nått balans mellan intäkter och kostnader enligt en plan för resultatutjämning över åren, kommunikationsdepartementet skall verka för att LFVs taxehöjningar sker i långsammare takt och i genomsnitt understiger den allmänna prisutvecklingen.
I budgetpropositionen föreslås att riksdagen skall godkänna de resultat-, pris- och servicemål för LFVs verksamhet som departementschefen förordar för perioden 1991--1993. Utskottet redovisar nedan de mål, m.m. som sålunda förordas samt motionsförslag med anknytning till de föreslagna målen.
3.2 Föreslagna resultatmål
Vid början av treårsperioden 1991--1993 beräknas LFVs tillgångar uppgå till 5794 milj.kr. och verkskapitalet till 2271 milj.kr. (varav statskapital 1476 milj.kr., ackumulerade avsättningar 632 milj.kr. och balanserat överskott 163 milj.kr.). Till statsverket ej återbetald del av tidigare underförräntning på det statliga kapitalet beräknas vid början av treårsperioden uppgå till 299 milj.kr.
Departementschefen har inte något att erinra mot förslag av LFV att verket till staten skall inbetala avkastning på statskapitalet enligt fastställd avkastningsränta samt återbetala underförräntningen på statskapitalet med 215 milj.kr. under år 1991 samt med 84 milj.kr. som slutbetalning under år 1992.
3.3 Föreslaget prismål
Departementschefen förordar att -- i avvaktan på slutförande av pågående diskussioner om en eliminering av begränsningar enligt SILA-protokollet -- luftfartsavgifterna tills vidare till följd av protokollet begränsas till att ligga något under den allmänna prisökningen. I anslutning till behandlingen av departementschefens förslag om prismål behandlar utskottet nedan motionsförslag om styrning av flygtrafiken genom differentiering av luftfartsavgifterna, om luftfartsavgifterna för trafik på Gotland samt om avgifterna för den årliga luftvärdighetskontrollen av privatflygplan.
3.3.1 Styrning av flygtrafiken genom differentiering av luftfartsavgifterna
I motion T707 (m) yrkande 9 föreslås att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna att flygtrafikströmmarna bör styras tidsmässigt och geografiskt genom differentiering av luftfartsavgifterna för att flygplatserna skall utnyttjas bättre.
Såsom utskottet gjorde i betänkande 1989/90:TU25 (s. 32), vari utskottet behandlade ett likartat motionsförslag, vill utskottet peka på att differentiering av luftfartsavgifterna med hänsyn till orter redan gäller. Landningsavgifterna är t.ex. högre på Arlanda än på andra LFV-flygplatser. Som utskottet också gjorde i betänkandet vill utskottet peka på att det i en inom LFV utarbetad skrift om prissättning för att lösa "flaskhalsproblem" (s.k. peak-pricing) bl.a. anförs följande. Peakproblemen löses oftast på administrativ väg, dvs. genom förhandlingar med berörda kunder, via köer m.m. Ett alternativt sätt att lösa peakproblemen är att utnyttja prissystemet. Genom att sätta ett tillräckligt högt pris för att utnyttja "peaken" (ett pris som alltså kan överstiga produktionskostnaden) kommer endast de kunder att utnyttja "peaken" som har det starkaste behovet, medan andra kunder flyttar till andra, billigare tidpunkter. Därigenom uppnås alltså en jämnare efterfrågan på kapacitetsutbudet. Även om peak-pricing har ett antal attraktiva egenskaper jämfört med administrativa regleringar, kösystem m.m. finns det också problem förknippade med denna typ av prissättning. Av denna anledning rekommenderas inte generellt att peak-pricing skall utnyttjas, men möjligheten bör i varje enskilt fall prövas.
Redogörelsen för initiativ beträffande luftfartsavgifter kan nu kompletteras med följande beträffande tilldelning av start- och landningstider på flygplatser, s.k. slots. Den år l989 tillkallade konkurrenskommittén (C1989:12) -- som har i uppdrag att utreda hur konkurrenspolitiken kan ytterligare förstärkas -- avgav i juni 1990 delbetänkandet (SOU 1990:58) Konkurrens i inrikesflyget, vari kommittén föreslår viss avreglering av inrikesflyget. Kommittén har däri bl.a. behandlat frågan om slots, med hänsyn till den betydelse som attraktiva sådana har i konkurrenshänseende och föreslagit vissa åtgärder för att öka antalet tillgängliga slots på Arlanda (s. 166--167). I proposition 1990/91:87 om näringspolitik för tillväxt redovisar regeringen sina ställningstaganden till kommitténs förslag. Regeringen förordar därvid ökad konkurrens i inrikesflyget men lägger nu inte fram så långtgående förslag som kommittén. När det gäller frågan om fördelningen av slots hänvisar regeringen (s. 194) till att kapacitets- och slotsfrågor är centrala problem i EGs pågående arbete för att skapa en gemensam öppen flygmarknad i Europa. Regeringen föreslår att nuvarande system skall bibehållas i avvaktan på nya europeiska regler för slotsfördelning.
Det bör här slutligen nämnas att en (fr.o.m. den 1 november 1990) nyinrättad koncernstab för ekonomi- och finansfrågor inom LFV bl.a. skall utveckla och följa upp prissättningsprinciper.
Mot bakgrund av den lämnade redogörelsen och i avvaktan på utskottets kommande behandling av förslag i proposition 1990/91:87 bör motionsförslaget inte nu föranleda något initiativ av riksdagen. Det kan således lämnas utan vidare åtgärd.
3.3.2 Luftfartsavgifterna för trafik på Gotland
I motion T262 (mp) -- vari framförs en rad förslag som genomförda skall gynna Gotland -- begärs i yrkande 3 sänkta landningsavgifter för flyg på Gotland.
Utskottet är inte berett att nu tillstyrka förslaget men vill erinra om att den påbörjade översynen av affärsverken inom kommunikationsdepartementets område bl.a. skall omfatta överväganden om hur verkens regionalpolitiska och sociala ansvar skall utformas. Motionsförslaget avstyrks således.
3.3.3 Avgifterna för den årliga luftvärdighetskontrollen av privatflygplan
Luftfartsinspektionen vid LFV, som har att utöva tillsynen över säkerheten i den civila luftfarten, svarar för kontrollen av luftvärdigheten hos luftfartyg. Efter en första kontroll av luftvärdigheten övervakas denna årligen.
I motion T707 (m) yrkande 13 begärs att avgiften för luftvärdighetsbevis i samband med besiktning av privatflygplan skall vara relaterad till den verkliga kostnaden. Motionärerna framhåller att någon egentlig besiktning inte äger rum utan görs i form av en stickprovskontroll.
Senast i betänkande 1989/90:TU25 (s.33) avstyrkte utskottet ett likartat motionsyrkande. Utskottet har pekat på att man inom LFV har eftersträvat kostnadstäckning för hela flygsäkerhetstjänsten, varvid såväl övertäckning som undertäckning har förekommit bland de olika typerna av tjänster, samt att en översyn av luftfartsinspektionens taxor har lett till en ny taxa gällande fr.o.m. den 2januari 1989. Utskottet har framhållit att man i översynsrapporten hade konstaterat att en total kostnadsanpassning av taxorna inte var möjlig utan dramatiska konsekvenser för det lätta privatflyget. Företrädare för den tyngre luftfarten hade emellertid påtagit sig att stödja den lätta luftfarten m.m. genom att acceptera "transfereringar" i rimlig omfattning. Sammanfattningsvis har den nya taxan lett till lägre kostnader för det lätta privatflyget, skolor och utbildningsverksamhet, vilket utskottet har framhållit. Övervägandena bakom den genomförda taxeändringen bör kunna tillgodose syftet med motionsyrkandet, varför det inte bör föranleda något initiativ av riksdagen. Det avstyrks således.
3.4 Soliditetsmål och produktivitetsmål
För beslut av riksdagen framläggs i årets budgetproposition inte några förslag om soliditetsmål och mål för produktivitetsförbättring för LFV. Härom får utskottet emellertid anföra följande. Som närmare kommer att redovisas i ett följande avsnitt om LFVs investeringar har LFV anmält att soliditeten vid årsskiftet 1989-1990 beräknades ha sjunkit till 40% till följd bl.a. av fördyringar av investeringar och att verket inte kan klara ett soliditetsmål på 45% med den investeringsnivå som verket föreslår för perioden 1991--1993. Departementschefen efterlyser därför en kompletterande redovisning av LFV av ett investeringsalternativ som förutsätter oförändrade ekonomiska mål. Som mål för produktivitetsförbättring under perioden 1991--1993 föreslår LFV 2% vilket innebär en sänkning jämfört med gällande mål på 3%. Departementschefen godtar inte LFVs förslag. Han konstaterar att det hittills använda måttet för totalproduktivitet inte är heltäckande. Han anser att -- i avvaktan på att LFV utvecklar ett mer komplett produktivitetsmått -- krav på en produktivitetsförbättring på 3% bör gälla för treårsperioden.
3.5 Servicemål
I budgetpropositionens bilaga 8 redovisas på s.99--100 av LFV föreslagna servicemål för verkets olika tjänster under perioden 1991--1993. Departementschefen godtar de av LFV föreslagna servicemålen.
3.6 Utskottets sammanfattande bedömning av föreslagna mål för LFVs verksamhet
Med anledning av motionsförslag har utskottet i det föregående redovisat sitt ställningstagande till prismål för LFV, såvitt berör vissa avgifter till LFV. När det gäller prismålet i övrigt samt resultat- och servicemål för LFV för perioden 1991--1993 har utskottet inte något att erinra mot vad som förordas i budgetpropositionen.
4 LFVs investeringar under perioden 1991--1993
För innevarande treårsperiod (budgetåren 1990/91--1992/93) gäller att investeringsnivån är 3 600 milj.kr. i löpande priser. Vidare gäller att LFV får besluta om investeringar med totalkostnad under 50 milj.kr. och inom denna ram för särskilda investeringsobjekt träffa finansieringsavtal med intressenter.
LFV föreslår för perioden 1991--1993 en investeringsnivå på 4700 milj.kr. (varav för Arlanda flygplats 2700 milj.kr.). För år 1991 beräknas 1000 (600) milj.kr., för år 1992 1700 (900) milj.kr. och för år 1993 2000 (1 200) milj.kr. Förslaget innebär för treårsperioden en ökning med 1100 milj.kr. i förhållande till gällande nivå. Vidare föreslår LFV att verket skall ges befogenhet att besluta om samtliga investeringar och hur de skall finansieras inom ramen för en av statsmakterna godkänd inriktning av investeringsverksamheten och med beaktande av uppställda servicemål och ekonomiska mål. LFV har som nämnts ovan anmält att soliditeten vid årsskiftet 1989-1990 beräknades ha sjunkit till 40% till följd bl.a. av fördyringar av investeringar och att verket inte kan klara ett soliditetsmål på 45% med den investeringsnivå som verket föreslår för perioden 1991--1993. LFV framhåller att verket i princip har infört investeringsstopp och att investeringsramen för år 1991 har skurits ned med ca 25%.
Departementschefen anför att för år 1991 finns -- inom ramen för gällande mål och befogenheter -- ett investeringsutrymme på 200 milj.kr. Han är dock inte beredd att nu förorda ett generellt sänkt soliditetsmål eller externa finansieringslösningar i syfte att uppnå gällande soliditetsmål. Han efterlyser därför en kompletterande redovisning från LFV av ett investeringsalternativ som förutsätter oförändrade ekonomiska mål. Detta alternativ bör enligt departementschefen innefatta en nivå, inriktning och prioritering av investeringarna samt rationaliseringsåtgärder i syfte att kraftsamla verksamheten inom LFV mot de mest prioriterade områdena och projekten. Det gäller enligt departementschefen bl.a. planerad tredje landningsbana på Arlanda. I avvaktan på förslag till åtgärder av LFV anger departementschefen en planeringsram för investeringar för endast åren 1991--1992 och på totalt 1200 milj.kr. Han anför att han avser att återkomma till riksdagen i dessa frågor.
I budgetpropositionen föreslås att riksdagen skall godkänna vad departementschefen sålunda har anfört om LFVs investeringar under perioden 1991--1993 samt bemyndiga regeringen att besluta om avvikelser därifrån.
Någon erinran mot propositionsförslaget har inte framförts i motioner. Utskottet tillstyrker detsamma. Regeringen beräknas senare under riksmötet återkomma till riksdagen med förslag grundade på den från LFV begärda kompletterande redovisningen av investeringsnivå m.m.
5 Utbyggnad av flygplatser
I detta avsnitt av betänkandet behandlar utskottet motionsförslag om uttalande av riksdagen mot utbyggnad av flygplatser, om anläggande av en tredje landningsbana på Arlanda, om Bromma flygplats, om nya flygplatser för Stockholmsregionen, Norrköpings- och Linköpingsområdena, "Fyrstad" och Värmland, om utbyggnad av Västerås flygplats, om ansvar för Gunnarns flygplats samt om anläggande av en svensk-finsk flygplats vid Övertorneå.
5.1 Begäran om uttalanden av riksdagen mot utbyggnad av flygplatser av miljöhänsyn
I motion T225 (v) yrkande 2 begärs att riksdagen skall besluta att inga kapacitetshöjande utbyggnader av flygplatser skall få ske inom de "snabbtågsförsörjda" delarna av vårt land och i motion T249 (v) begärs dels i del av yrkande 16 att vid Landvetters flygplats inga miljardinvesteringar skall medges som syftar till att främja fortsatt expansion av den inrikes och den utrikes flygtrafiken, dels i yrkande 17 att riksdagen skall besluta att inga nya trafikflygplatser skall få byggas i Syd- och Mellansverige om de har planerats för att underlätta ett ökat trafikutbud. I motion T240 (mp) begärs i här aktuell del av yrkande 4 att riksdagen skall uttala att den kommunala Mora flygplats inte bör expandera med hänsyn till väntade satsningar på snabbtåg mellan Mora och Stockholm. I motion T701 (mp) begärs i del av yrkande 4 att kapacitetshöjande investeringar i regionala flygplatser inte skall komma till stånd. Nu nämnda motionsförslag motiveras med miljöskäl. Med sådan motivering begärs i motion T231 (mp) i del av yrkande 6 att riksdagen skall kräva att miljökonsekvensanalyser, i vilka frågan om järnvägsutbyggnad som alternativ till flygplatsbyggande övervägs, skall göras inför alla större flygplatsinvesteringsprojekt.
I 1988 års trafikpolitiska beslut förordades att en trafikpolitisk prövning av flygplatsinvesteringar skulle införas och att nya flygplatsprojekt skulle prövas av koncessionsnämnden för miljöskydd. Därefter infördes den 1 januari 1989 i luftfartslagen krav på att tillståndsprövningen beträffande allmänna flygplatser skulle omfatta även investeringens lönsamhet och dess inverkan på andra flygplatser i regionen (SFS 1988:1572). Prövningen görs av LFV när det gäller icke-statliga flygplatsinvesteringar. När det gäller statliga flygplatsinvesteringar ligger det i sakens natur att en trafikpolitisk prövning föregår investeringsbeslut. Den 1 juli 1989 infördes i den till miljöskyddslagen (1969:387) knutna miljöskyddsförordningen (1981:574) krav på att vid anläggande och -- under vissa förutsättningar -- vid ändring av en flygplats med en nominell banlängd överstigande 1200 meter tillstånd skall sökas hos koncessionsnämnden för miljöskydd. Vidare skall den som avser att ändra en sådan flygplats i god tid dessförinnan underrätta miljö- och hälsoskyddsnämnden i kommunen. Enligt uppgift i den till grund för 1988 års trafikpolitiska beslut liggande propositionen kräver inrikes och internordisk flygtrafik banor på mellan 1200 och 1800 meter och internationell trafik i övrigt med jetflygplan normalt banor om minst 1800 meter. Det kan nämnas att LFVs avsikt är att även de av LFVs flygplatser som inte tidigare har prövats enligt miljöskyddslagstiftningen skall prövas enligt denna.
Genom att prövningen av ansökningar om tillstånd att anlägga, bygga ut eller bygga om flygplatser innefattar prövning av projekten från både trafikpolitisk synpunkt och miljöskyddssynpunkt torde de önskemål som ligger bakom här aktuella motionsyrkanden kunna bli tillgodosedda. Yrkandena bör därför inte föranleda något initiativ av riksdagen. De avstyrks följaktligen.
5.2 Anläggande av en tredje landningsbana på Arlanda
I motion T249 (v) begärs i del av yrkande 16 att inga ytterligare miljardinvesteringar skall medges på Arlanda som syftar till att främja en fortsatt expansion av den inrikes och utrikes flygtrafiken, och i motion T701 (mp) begärs i del av yrkande 4 att investering i en tredje landningsbana på Arlanda inte skall ske. Båda motionsförslagen motiveras med miljöskäl. I motionerna T211 (m) i del av yrkande 19, T265 (m) i del av yrkandet samt i T707 (m) yrkande 8 begärs som angeläget önskemål att en tredje landningsbana anläggs.
En tredje landningsbana på Arlanda beräknas i dagens penningvärde kosta ca 2500 milj.kr. Utskottet ansåg vid behandlingen i betänkande 1989/90:TU25 (s. 36) av likartade motionsyrkanden att en tredje landningsbana på Arlanda är angelägen för att tillgodose flygsäkerheten och miljökraven samt för att möta ett ökat behov av kapacitet som följd av en önskad avreglering av den inrikes flygmarknaden. Utskottet är av samma mening nu. Motionsförslagen om att utskottet skall besluta att en tredje landningsbana inte skall komma till stånd avstyrks sålunda. LFV ingav i maj 1990 till koncessionsnämnden för miljöskydd ansökan om tillstånd för byggande av en tredje landningsbana. Vidare beslöt regeringen i september 1990 att tillåtligheten av en ny landningsbana enligt lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. skall prövas. Beslut i de båda ärendena väntas under första halvåret 1991. En ny landningsbana beräknas tidigast kunna tas i bruk under år 1995. Utskottet anser att denna tidsplan bör kunna godtas. Förslagen i m-motionerna bör därför kunna lämnas utan vidare åtgärd av riksdagen.
5.3 Frågan om två flygplatser i Stockholmsregionen
Stockholm-Bromma flygplats som från början anlades av Stockholms kommun togs i bruk för reguljär flygtrafik år 1936. År 1947 övergick huvudmannaskapet för flygplatsen till staten enligt avtal mellan staten och staden. Avtalet, som godkändes av riksdagen (prop. 1946:378, bet. SU 306, rskr. 569), innebar i huvudsak att staden till staten för en tid av 50 år, räknad från den l januari 1947 till den 31 december 1996, upplåter nyttjanderätten till Bromma flygplats att användas såsom av staten förvaltad flygplats för allmänt bruk. Bromma flygplats används numera huvudsakligen för affärs- och privatflyg. Begränsad säsongmässig linjefart förekommer på flygplatsen. Utskottet har senast i betänkande 1989/90:TU25 (s.38) uttalat att två flygplatser behövs i Stockholmsregionen.
I motionerna T248 (m) yrkande 4 motsätter sig motionärerna en nedläggning av Bromma flygplats utan att det finns ett fullgott alternativ till en city/affärsflygplats. I motionerna T252 (m) yrkande 2, T265 (m) i del av yrkandet och T707 (m) yrkande 14 begärs att Bromma flygplats skall vara kvar. I motion T245 (fp) yrkande 4 begärs -- med utgångspunkt i att Bromma flygplats kommer att läggas ned -- att regeringen och LFV skall göra klart att det behövs ytterligare kapacitet för flygtrafiken på Stockholmsregionen och att denna kapacitet bör lokaliseras till den södra delen av regionen.
I betänkande 1988/89:TU18 (s. 27) redogjorde utskottet för ett kommunalt projekt som syftade till att en utbyggnad av militärflygplatsen i Tullinge skulle ersätta Bromma men som på grund av lokalt motstånd hade måst överges. Utskottet nämnde också att inom Stockholms stad hade påbörjats en utredning om olika alternativ för utnyttjande av marken på Bromma flygplats, när avtalet med staten går ut år 1996. Denna utredning redovisades i januari 1990 i en rapport kallad En utredning om Brommafältets framtid. I rapporten föreslogs att flygverksamheten på Bromma skulle läggas ned senast vid utgången av år 1996 och att en ny stadsdel med ca 8000 bostäder samt arbetsplatser och service skulle byggas på flygfältet. Vidare föreslogs vissa åtgärder för omlokalisering av flygverksamheten m.m. Rapporten jämte remissyttranden över den och utlåtande av Stockholms kommunstyrelse behandlades av Stockholms kommunfullmäktige den 29 oktober 1990. Kommunfullmäktiges majoritet beslöt (1) att flygverksamheten på Bromma flygplats skall upphöra och att området huvudsakligen skall användas som bostadsområde, (2) att förhandlingar skall upptas mellan Stockholms stad och staten om nedläggning senast den 31 december 1996, (3) att uppdra åt kommunstyrelsens planeringsberedning att ta initiativ till ett samarbete mellan staden, LFV, flygklubbar och andra verksamhetsintressenter på Bromma m.fl. för omlokalisering och evakuering av flygverksamheten och därtill anslutna verksamheter samt (4) att uppdra åt planeringsberedningen att upprätta ett handlingsprogram för planering och genomförande av bebyggelse på Brommafältet, varvid särskilt kompletteringen av infrastrukturen skall belysas. LFV har i skrivelse till regeringen i juni 1990 hävdat att det är ett riksintresse för den civila luftfarten att det finns två trafikflygplatser i Stockholmsregionen.
Förutskickade fortsatta kontakter mellan företrädare för staden och staten i flygplatsfrågan har ännu inte formaliserats. I avvaktan på resultat av sådana kontakter bör motionsförslagen inte föranleda något initiativ av riksdagen. De avstyrks således. Utskottet vill emellertid återigen framhålla att två flygplatser behövs i Stockholmsregionen.
5.4 Ny flygplats i Östergötland
I Östergötlands län finns två trafikflygplatser -- den statliga Norrköpings flygplats som har en landningsbana på 2200 meter och den enskilda Linköping-Saab flygplats som har en landningsbana på drygt 2100 meter. Sedan Linköpings och Norrköpings kommuner begärt att länsstyrelsen i Östergötlands län skulle ta initiativ till att utreda frågan om länets framtida flygplats tillsattes år 1989 en kommitté med representanter för länsstyrelsen, LFV, Östergötlands läns landsting, Linköpings, Norrköpings och Söderköpings kommuner, Östergötlands kommunförbund och Östsvenska handelskammaren för att utreda behovet, lokaliseringen och finansieringen av en ny flygplats. I november 1990 framlade kommittén sin huvudrapport. I denna föreslås att en regionflygplats för länet, "Gothia Airport", skall anläggas nära Norsholm mellan Norrköping och Linköping. Till denna flygplats, som föreslås tas i bruk år 2000, skall linjefart överflyttas från Norrköpings och Linköping-Saab flygplatser.
I motion T704 (mp) begärs att riksdagen skall uttala att länsstyrelsen i Östergötlands län och LFV omedelbart bör upphöra med planeringen av en ny flygplats i Östergötland. Yrkandet motiveras med miljöskäl. I motion T226 (s) begärs i här aktuell del att riksdagen skall uttala att det behövs en regionflygplats mellan de båda städerna.
Att länsstyrelsen i Östergötlands län och LFV har deltagit i utarbetandet av förslag om "Gothia Airport" innebär inte att trafikpolitisk och miljöpolitisk prövning av projektet föregrips. Sådan prövning skall som utskottet har redovisat i det föregående göras enligt luftfarts- och miljöskyddslagstiftningen. Utskottet anser det naturligt att länsstyrelsen och LFV deltar i planeringen av ett för en region så betydelsefullt projekt som en ny regionflygplats innebär. Riksdagen bör därför inte uttala sig mot länsstyrelsens och LFVs deltagande i planeringen av "Gothia Airport". Förslaget i motion T704 (mp) avstyrks därmed.
Kommittén har angett en rad omständigheter som talar för en ny regionflygplats i Östergötland jämfört med bibehållande av linjefart på de två befintliga flygplatserna i länet. Frågan om en ny regionflygplats i Östergötland är emellertid -- som utskottet framhållit tidigare vid behandlingen av ett motionsyrkande som var likartat med yrkandet i motion T226 (s) -- i första hand en fråga för lokala intressen. Någon anledning för riksdagen att ta ett initiativ i frågan finns därför inte, varför yrkandet i motion T226 (s) i här aktuell del avstyrks.
5.5 Ny flygplats för Värmland
I motion T236 (mp) yrkande 3 begärs att flygverksamheten på Karlstads flygplats skall avvecklas. Motionärerna framhåller att flygplatsen har dömts ut av koncessionsnämnden för miljöskydd. I motion T204 (c, m, fp) begärs i yrkande 5 att staten skall ta ett förstahandsansvar för nödvändiga investeringar i en ny flygplats som ersättning för Karlstads flygplats.
I LFVs förra treårsplan anfördes att LFV, Karlstads kommun och Värmlands läns landsting var överens om att bilda ett flygplatsbolag för att i samverkan planera, projektera, anlägga och driva en ny trafikflygplats i Mellerudstorp i Karlstads kommun. I nu aktuell treårsplan anför LFV bl.a. att LFV, kommunen och landstinget i ett samarbetsavtal har reglerat det fortsatta arbetets uppläggning och att under år 1991 finansieringsfrågorna bör lösas i princip. Fråga om anläggande av flygplatsen prövas för närvarande av koncessionsnämnden för miljöskydd. Flygplatsen beräknas komma att tas i bruk under år 1995.
Yrkandet i motion T236 (mp) kommer således att tillgodoses, varför det inte bör föranleda något initiativ av riksdagen. Utskottet avstyrker därmed detsamma.
Utskottet är inte berett att genom något uttalande föregripa överväganden mellan LFV, kommunen och landstinget om finansieringen av en ny flygplats för Värmland. Även yrkandet härom avstyrks således.
5.6 Anläggande/utbyggnad av vissa flygplatser m.m.
5.6.1 Motionsförslag
Trollhättan--Vänersborgs flygplats (Malöga) drivs sedan år 1983 av Fyrstads Flygplats AB, som ägs av Trollhättans, Uddevalla, Vänersborgs och Lysekils kommuner, "Fyrstad". Linjefarten på flygplatsen har ökat kraftigt under senare år, men flygplatsen har inte kapacitet att ta emot trafik med större flygplan än SAAB 340 och motsvarande flygplanstyper. Flygplatsbolaget önskar därför att en ny flygplats för "Fyrstad", som har större kapacitet, skall anläggas i Skogaryd, Vänersborgs kommun. I motion T247 (fp) i del av yrkande 1 och i motion T706 (fp) yrkande 1 begärs att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna betydelsen av ett kapacitetsstarkt flygsystem för "Fyrstadsregionen". I motion T706 (fp, m) begärs vidare att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad i motionen har anförts dels om den stora betydelse från miljösynpunkt som ett ersättande av den nuvarande flygplatsen med en ny har (yrkande 2), dels om att staten bör lägga fram förslag med hänsyn till flygplatsutredningens förslag beträffande statens engagemang i flygplatsägandet och möjligheterna till nya och alternativa finansieringsformer (yrkande 3).
Västerås-Hässlö flygplats är förlagd till en tidigare militär flygplats. Västerås kommun driver numera flygplatsen. I motion T265 (m) begärs i här aktuell del att Västerås flygplats skall byggas ut.
Storumans kommun har medgivits att använda det militära flygfältet i Gunnarn för civil luftfart. I motion T239 (fp) yrkande ll begärs att staten skall engagera sig i driften av flygplatsen.
5.6.2 Utskottets ställningstagande
Utskottet vill framhålla att anläggande eller utbyggande av flygplatser för här aktuella orter eller områden i första hand är kommunala angelägenheter. Flygplatsutredningen har inte heller föreslagit att staten skall ta på sig ett vidgat ansvar för kommunala flygplatser med undantag för att staten har förutsatts kunna ingå som delägare i de av kommunerna på majoritetsbasis ägda driftbolagen på kommunala flygplatser/flygstationer. Mot denna bakgrund bör de här aktuella motionsförslagen inte föranleda något initiativ av riksdagen. De avstyrks följaktligen.
5.7 Stöd för anläggande av en svensk-finsk flygplats vid Övertorneå
Övertorneå kommun och dess finska grannkommun Ylitornio planerar att anlägga en gemensam flygplats i Aavasaksa på den finska sidan av Torne älv, ca 4 kilometer från Övertorneå samhälle. Kostnaden för flygplatsen beräknas till ca 44,5 milj.kr. Anläggningsarbetena avses påbörjas under våren 1991.
I motion T228 (s) anförs att diskussioner pågår om anläggande av en svensk-finsk flygplats vid Övertorneå. Motionärerna begär i här aktuell del av motionen att regeringen skall ta initiativ för att påskynda projektet.
Övertorneå kommun har i framställning i oktober 1990 till kommunikationsdepartementet anhållit om ekonomiskt stöd med 23 milj.kr. till flygplatsprojektet. Ylitornio kommun har gjort en motsvarande framställning till det finländska kommunikationsministeriet. Flygplatsprojektet har sålunda redan aktualiserats inom regeringskansliet, varför riksdagen kan lämna motionsyrkandet utan vidare åtgärd. Det avstyrks därmed.
6 Finansiering av LFVs investeringar
För treårsperioden 1990/91--1992/93 gäller att LFV får finansiera investeringar med avskrivningar och avsättningar, bidrag från intressenter i anläggningar samt upplåning i riksgäldskontoret intill ett belopp av 900 milj.kr. LFV föreslår i treårsplanen för perioden 1991--1993, som nämnts ovan, att verket skall ges befogenhet att besluta om samtliga investeringar och hur de skall finansieras inom ramen för en av statsmakterna godkänd inriktning av investeringsverksamheten och med beaktande av uppställda servicemål och ekonomiska mål. Departementschefen biträder inte LFVs förslag. Med utgångspunkt i en planeringsram för investeringar för åren 1991--1992 på 1200 milj.kr. som han tills vidare föreslår för perioden beräknar han ett upplåningsbehov i riksgäldskontoret på ca 250 milj.kr. för LFV och föreslår att LFV från samma konto i riksgäldskontoret skall få disponera 40 milj.kr. för kortfristig upplåning av likviditetsskäl.
I motion T707 (m) framförs tre yrkanden med förslag om sättet för finansiering av LFVs investeringar. I avvaktan på att den affärsdrivande funktionen i LFV -- i enlighet med ett förslag av motionärerna -- ombildas till aktiebolag och därefter kan finansiera sina investeringar på samma sätt som sådana bolag bör enligt motionärerna ett finansieringsbolag för LFV tillskapas (yrkande 3). Motionärerna begär vidare att riksdagen skall uttala att en ombildning av den rörelsedrivande verksamheten till aktiebolag löser de finansieringsproblem som LFV för närvarande har (yrkande 10). Slutligen begär motionärerna att riksdagen skall uttala att LFVs affärsdrivande verksamhet vid flygplatser bör ske på samma villkor som gäller för affärsföretag och att kommersiella satsningar skall finansieras på den öppna lånemarknaden (yrkande 12).
Utskottet har senast i betänkandet 1989/90:TU25 (s.40--41) avstyrkt likartade motionsförslag. Utskottet har framhållit att LFVs finansiella rörelsefrihet har ökats genom att verket får fondera överskottsmedel och har möjlighet till upplåning genom riksgäldskontoret, leasing och finansiering genom avtal med kommunala och enskilda intressenter. Något särskilt finansieringsbolag har mot denna bakgrund inte synts vara erforderligt. Vidare har utskottet framhållit att upplåning genom riksgäldskontoret torde kunna ske till lägre kostnad dels genom att riksgäldskontorets speciella kompetens att låna upp medel utnyttjas, dels genom att de "stordriftsfördelar" uppnås som riksgäldskontorets medverkan torde innebära.
Riksdagen godkände i början av innevarande riksmöte riktlinjer för riksgäldskontorets uppgifter inom statsskuldspolitiken och den statliga finansförvaltningen (prop. 1990/91:29, bet. FiU4, rskr. 38). Enligt dessa riktlinjer skall affärsverken ges möjlighet att låna både via riksgäldskontoret och genom andra långivare. I proposition 1990/91:29 (s. 21) anförs bl.a. att riksgäldskontoret även fortsättningsvis i kraft av kontorets låga upplåningskostnader bör vara en central källa för affärsverkens upplåning. Dessa bör dock inte enligt propositionen vara exklusivt hänvisade till riksgäldskontoret för sin upplåning. Relationerna mellan riksgäldskontoret och affärsverken bör i stället bygga på frivillighet och ekonomiska incitament, anförs det. Affärsverken bör således, anförs det vidare, äga rätt att -- inom de ramar för den totala upplåningen som anges av riksdagen och regeringen -- välja annan upplåningsform än lån i riksgäldskontoret. Riktlinjerna för affärsverkens lånefinansiering och placering av överskottslikviditet skall enligt propositionen (s. 27) förverkligas genom att riksdagen och regeringen beslutar om regler för varje affärsverkskoncern för sig. Vad sålunda har anförts i proposition 1990/91:29 bör kunna tillgodose syftet med motionsyrkandena. Dessa bör således inte föranleda något uttalande av riksdagen och kan således lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.
7 Vissa anslagsfrågor m.m.
7.1 Ersättning för tull- och passkontrollsystemet vid Sturup
Enligt lagen (1984:283) med vissa bestämmelser för Scandinavian Airlines Systems (SAS) flygpassagerarterminal i Malmö -- som SAS har inrättat för passagerare och gods, som befordras direkt till eller från ett luftfartyg i internationell trafik vid Köpenhamns lufthamn (Kastrup) -- får tull- och passkontroll m.m. ske vid terminalen (prop. 1983/84:173, bet. TU 31, rskr. 335). Med stöd av bemyndigande i lagen har regeringen i förordningen (1984:308) om ersättning för tull- och passkontroll vid terminalen bl.a. föreskrivit att avgiften för kontrollen skall vara 300000 kr. per kalendermånad och att avgiften skall tas ut genom räkning från LFV. För innevarande budgetår har regeringen bestämt att av avgiften för helt år, 3600000 kr., LFV skall få behålla 675000 kr. medan återstoden, 2925000 kr., skall av LFV inlevereras till staten. Under hand har inhämtats att LFVs andel av avgiften utgör en kompensation för intäkter som verket annars skulle ha haft från en motsvarande passagerartrafik mellan Sturups flygplats och Kastrup.
Enligt departementschefen bör LFV med hänsyn till dagens konkurrensbild inte i fortsättningen behålla någon del av avgiften. Under hand har framhållits att ersättningen till LFV inte anses förenlig med LFVs roll som kommersiellt företag. Riksdagen föreslås godkänna vad som anförts i budgetpropositionen om ersättningen. Utskottet tillstyrker att så sker.
7.2 Medelsanvisning till bidrag till kommunala flygplatser, m.m.
7.2.1 Medelsanvisning
Departementschefen anför att fråga om regional administration av anslaget till bidrag till de kommunala flygplatserna bereds inom regeringskansliet och att han avser att återkomma till riksdagen i denna fråga i budgetpropositionen för budgetåret 1992/93. För nästa budgetår föreslår regeringen en medelsanvisning under anslaget på 14560 000 kr. Av detta belopp föreslås 4000000 kr. skola användas för investeringar i flygplatser och återstoden för drift av flygplatser.
I motion T701 (mp) -- i vilken motionärerna av miljöskäl förordar en begränsning av luftfarten -- föreslås i yrkande 7 begränsning av medelsanvisningen till 8560000 kr. för nästa budgetår och att bidrag endast skall ges för flygplatser i orter som saknar möjlighet att få en utvecklad järnvägstrafik.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionsförslaget.
7.2.2 Bidrag till Hultsfreds flygplats
I motionerna T218 (c) yrkande 2, T702 (s), T705 (m) och T711 (c) yrkande 1 begärs att bidrag skall utgå till Hultsfreds flygplats.
Anslaget Bidrag till kommunala flygplatser m.m. har inrättats för att användas för regionalpolitiskt stöd till huvudmännen för kommunala flygplatser i skogslänen. Då Hultsfred inte ligger i ett område som i regionalpolitiskt sammanhang definieras som skogslän och utskottet inte är berett förorda en utvidgning av bidragsområdet avstyrker utskottet motionsförslagen.
7.2.3 Bidrag till flyg i Sveg, Jokkmokk och Tornedalen
År 1985 startades luftfart i regelbunden trafik mellan Sveg och Arlanda. I Jokkmokk samt i Övertorneå och Pajala i Tornedalen önskar kommunerna m.fl. lokala intressenter att civil luftfart skall komma i gång. I Jokkmokk finns ett militärt flygfält några mil söder om samhället. Ett helikopterflygföretag har överenskommit med Pajala kommun om att utveckla Pajalas flygförbindelser. På längre sikt planerar kommunen att anlägga ett flygfält.
I motionerna T237 (s) yrkande 3 och T709 (c) yrkande l begärs bidrag till flygverksamhet i Sveg. I motion T703 (m) begärs att LFV skall undersöka möjligheter och villkor för flygtrafik på Jokkmokk och Tornedalen. Motionären synes önska någon form av regionalpolitiskt stöd för att få i gång flygverksamhet i nämnda orter.
Från anslaget Bidrag till kommunala flygplatser m.m. har bidrag under budgetåren 1987/88--1989/90 lämnats till att täcka del av underskott för flyg till och från Sveg. Utskottet är inte berett att föreslå att denna form av stöd till flygverksamhet i Sveg återigen skall lämnas från anslaget; inte heller att stöd från anslaget skall lämnas till eventuellt underskott för flyg till och från Jokkmokk och Tornedalen. Anslaget är som nämnts avsett för stöd till investeringar i och drift av flygplatser. I detta avseende äger emellertid Sveg, Jokkmokk och kommunerna i Tornedalen konkurrera om bidrag från anslaget. Medlen under anslaget disponeras av LFV men beslut om bidrag fattas av regeringen. Regeringen uppdrar varje år åt LFV att underrätta huvudmännen för berörda flygplatser om anslaget för att huvudmännen skall få tillfälle att ansöka om bidrag. LFV lämnar sedan regeringen förslag om fördelningen av bidrag. Utskottet anser sig inte böra föregripa prövning i denna ordning genom att uttala att bidrag bör utgå till flygplatser i Sveg, Jokkmokk och Tornedalen. Här bör nämnas att länsstyrelserna i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län har upprättat och till industridepartementet i februari i år överlämnat ett förslag till program för särskilda infrastrukturåtgärder inom stödområde 1 avseende nio programområden. Inom programområdet Kommunikationer föreslås bl.a. att förutsättningarna för nya och okonventionella transportlösningar med hjälp av flyg bör utredas och prövas. De kan enligt programförslaget avse användningen av helikopterflyg som komplement till linjetrafik och utvecklingen av s.k. lättcharter (grupper med upp till 50 personer). Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motionsförslagen.
7.3 Medelsanvisning till civil trafikflygarutbildning
Utskottet tillstyrker förslag i propositionen att till civil trafikflygarutbildning för nästa budgetår anvisas 25,4 milj.kr.
7.4 Förslag om ersättning för särskilda rabatter vid flygtrafik på Gotland
Sedan budgetåret 1973/74 har ersättning för särskilda rabatter vid flygtrafik på Gotland utgått. Till och med budgetåret 1986/87 utgick ersättning till Linjeflyg AB men har därefter utgått även till annat flygföretag. Ersättningen har utgått från ett särskilt anslag under sjätte huvudtiteln, som fr.o.m. budgetåret 1987/88 varit benämnt Ersättning för särskilda rabatter vid flygtrafik på Gotland. Under anslaget har under de senaste budgetåren anvisats 14,5 milj.kr. Av anslaget för budgetåret 1989/90 -- på 14,5 milj.kr. -- utbetalades till Linjeflyg för rabatter i flygtrafiken mellan Arlanda och Visby 10004000 kr. avseende ca 345000 passagerare (motsvarande ca 29 kr. per passagerare) och till AVIA Flygbolaget AB för rabatter i flygtrafiken mellan Kalmar och Visby och mellan Norrköping och Visby 4496000 kr. avseende ca 40000 passagerare (motsvarande ca 112 kr. per passagerare). Priserna -- med bortseende från minimipriser vid vissa turer -- är för närvarande för flygresor mellan Arlanda och Visby 975 kr. för enkelbiljett och 1625 kr. för tur- och returbiljett samt för flygresor mellan Kalmar eller Norrköping och Visby 1075 kr. resp. 1783 kr.
Departementschefen föreslår att anslag för här aktuellt ändamål inte längre skall tas upp i statsbudgeten. Han motiverar förslaget med att det utgör ett led i en åtstramning av statens utgifter och att de lågprisavgångar som har utvecklats inom inrikesflyget har lett till att rabatten successivt har minskat i betydelse. Departementchefen pekar på att länsstyrelsen med medel från anslaget för regionala utvecklingsinsatser under tolfte huvudtiteln har möjlighet att stödja utvecklingsprojekt även inom transportområdet. Riksdagen bereds genom propositionen tillfälle att ta del av
vad departementschefen har anfört om regionalpolitiskt stöd till flygtrafik på Gotland.
I sex motioner framförs yrkanden som sammanfattningsvis syftar till att anslaget även skall föras upp på statsbudgeten för nästa budgetår och med oförändrat belopp. Motionerna är T215 (c) yrkande 9, T260 (s) yrkande 1, T262 (mp) i del av yrkande 5, T640 (v) i del av yrkande 2, T645 (c) yrkande 3 samt T711 (c) yrkande 2.
Utskottet är inte berett att stödja motionsförslagen. Liksom departementschefen pekar utskottet på den möjlighet som finns till stöd från anslaget för regionala utvecklingsinsatser. Utskottet har sålunda inte något att erinra mot vad departementschefen har anfört.
8 Hemställan
Utskottet hemställer
Luftfartsverkets (LFVs) organisation, verksamhet och ekonomi m.m.
1. beträffande inrättande av luftfartsinspektionen som en särskild myndighet att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:T707 yrkande 5 och 1990/91:T708 yrkande 16 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, res. 1 (s)
2. beträffande LFVs myndighetsuppgifter av trafikal karaktär samt rörelsedrivande och kommersiella delar att riksdagen lämnar motionerna 1990/91:T211 yrkande 19 i denna del, 1990/91:T707 yrkande 1 och 1990/91:T708 yrkande 16 i denna del utan vidare åtgärd, res. 2 (m, fp, c)
3. beträffande inriktning mot minskning av luftfarten att riksdagen avslår motion 1990/91:T701 yrkande 11, res. 3 (v, mp)
4. beträffande inriktning mot avvikelser från färdtillstånd att riksdagen avslår motion 1990/91:T708 yrkandena 17 och 18,
5. beträffande inriktningen av LFVs verksamhet 1991--1993 att riksdagen godkänner vad i proposition 1990/91:100 bilaga 8 har förordats om inriktningen av luftfartsverkets verksamhet under perioden 1991--1993, i den mån det inte omfattas av vad utskottet hemställt ovan,
6. beträffande styrning av flygtrafiken genom differentiering av luftfartsavgifterna att riksdagen lämnar motion 1990/91:T707 yrkande 9 utan vidare åtgärd,
7. beträffande luftfartsavgifter för trafik på Gotland att riksdagen avslår motion 1990/91:T262 yrkande 3,
8. beträffande avgifter för luftvärdighetskontroll av privatflygplan att riksdagen avslår motion 1990/91:T707 yrkande 13,
9. beträffande mål för LFVs verksamhet att riksdagen a) godkänner i propositionen förordat prismål för luftfartsverkets verksamhet för perioden 1991--1993, i den mån det inte omfattas av vad utskottet hemställt ovan, b) godkänner i propositionen förordade resultat- och servicemål för nämnda verksamhet,
10. beträffande LFVs investeringar att riksdagen godkänner vad i propositionen har anförts om luftfartsverkets investeringar under perioden 1991--1993 samt bemyndigar regeringen att besluta om avvikelser därifrån,
11. beträffande uttalande mot utbyggnad av flygplatser att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T225 yrkande 2, 1990/91:T231 yrkande 6 i denna del, 1990/91:T240 yrkande 4, såvitt avser Mora flygplats, 1990/91:T249 yrkande 16, såvitt avser Landvetters flygplats, och yrkande 17 samt 1990/91:T701 yrkande 4, såvitt avser regionala flygplatsutbyggnader, res. 4 (v, mp)
12. beträffande anläggande av en tredje landningsbana på Arlanda att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T249 yrkande 16 i denna del och 1990/91:T701 yrkande 4 i denna del samt lämnar motionerna 1990/91:T211 yrkande 19 i denna del, 1990/91:T265 i denna del och 1990/91:T707 yrkande 8 utan vidare åtgärd, res. 5 (v, mp)
13. beträffande frågan om två flygplatser i Stockholmsregionen att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T245 yrkande 4, 1990/91:T248 yrkande 4, 1990/91:T252 yrkande 2, 1990/91:T265 i denna del och 1990/91:T707 yrkande 14, res. 6 (v, mp, motiveringen) res. 7 (m, fp)
14. beträffande ny flygplats i Östergötland att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T226 i denna del och 1990/91:T704, res. 8 (v, mp)
15. beträffande flygplats för Värmland att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T204 yrkande 5 och 1990/91:T236 yrkande 3,
16. beträffande anläggande/utbyggnad av vissa flygplatser m.m. att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T239 yrkande 11, 1990/91:T247 yrkande 1, såvitt avser flygplats för "Fyrstad", 1990/91:T265, såvitt avser utbyggnad av Västerås flygplats, och 1990/91:T706,
17. beträffande anläggande av en svensk-finsk flygplats vid Övertorneå att riksdagen avslår motion 1990/91:T228 i denna del,
18. beträffande finansiering genom ett finansieringsbolag och på den öppna lånemarknaden att riksdagen lämnar motion 1990/91:T707 yrkandena 3, 10 och 12 utan vidare åtgärd, res. 9 (m, fp)
Vissa anslagsfrågor m.m.
19. beträffande viss ersättning för tull- och passkontrollsystemet vid Sturups flygplats att riksdagen godkänner vad i propositionen har anförts om ersättning till luftfartsverket för tull- och passkontrollsystemet vid Sturup,
20. beträffande medel till bidrag till kommunala flygplatser m.m. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1990/91:T701 yrkande 7 till Bidrag till kommunala flygplatser m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 14 560 000 kr., res. 10 (v, mp)
21. beträffande bidrag till Hultsfreds flygplats att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T218 yrkande 2, 1990/91:T702, 1990/91:T705 och 1990/91:T711 yrkande 1,
22. beträffande bidrag till flyg i Sveg, Jokkmokk och Tornedalen att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T237 yrkande 3, 1990/91:T709 yrkande 1 och 1990/91:T703,
23. beträffande medel till civil trafikflygarutbildning att riksdagen till Civil trafikflygarutbildning för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 25 400 000 kr.,
24. beträffande ersättning för särskilda rabatter vid flygtrafik på Gotland att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:T215 yrkande 9, 1990/91:T260 yrkande 1, 1990/91:T262 yrkande 5 i denna del, 1990/91:T640 yrkande 2 i denna del, 1990/91:T645 (c) yrkande 3 samt 1990/91:T711 (c) yrkande 2 lämnar vad som har anförts i propositionen om regionalpolitiskt stöd till flygtrafik på Gotland utan erinran. res. 11 (c, v)
Stockholm den 12 mars 1991
På trafikutskottets vägnar
Birger Rosqvist
Närvarande: Birger Rosqvist (s), Olle Östrand (s), Kenth Skårvik (fp), Elving Andersson (c), Sven-Gösta Signell (s), Görel Bohlin (m), Margit Sandéhn (s), Rune Johansson (s), Sten-Ove Sundström (s), Sten Andersson i Malmö (m), Hugo Bergdahl (fp), Rune Thorén (c), Viola Claesson (v), Roy Ottosson (mp), Jarl Lander (s), Yngve Wernersson (s) och Tom Heyman (m).
Reservationer
1. Inrättande av luftfartsinspektionen som en särskild myndighet (mom.1)
Birger Rosqvist, Olle Östrand, Sven-Gösta Signell, Margit Sandéhn, Rune Johansson, Sten-Ove Sundström, Jarl Lander och Yngve Wernersson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "till känna" bort ha följande lydelse: Utskottet är inte berett att nu begära att luftfartsinspektionen skall avskiljas från LFV vilket föreslås i motionerna T707 (m) yrkande 5 och kan sägas vara en del av vad som föreslås i motion T708 (s) yrkande 16. Frågan kan dock övervägas i samband med den pågående översynen av affärsverken inom kommunikationsdepartementets område.
Vid överväganden i frågan måste emellertid beaktas följande. 1. Det är ett normalförhållande i världen att en luftfartsmyndighet täcker hela luftfartsområdet. Beträffande våra nordiska grannländer kan nämnas att Finland helt nyligen har utrett sin organisation och infört just den svenska modellen med en flygsäkerhetsavdelning som självständig del av ett i övrigt affärsdrivande verk. 2. Sveriges internationella åtaganden gentemot den internationella civila luftfartsorganisationen (International Civil Aviation Organization, ICAO) fordrar samordnade insatser och ställningstaganden som täcker alla aspekter på luftfart. ICAO behandlar ofta i ett sammanhang teknik, miljöfrågor, flygtrafikledning, flygoperationer utan att särskilja de flygsäkerhetsmässiga delarna. En delning mellan LFV och luftfartsinspektionen skulle försvåra och fördyra det internationella arbetet för svenskt vidkommande. 3. Den administrativa och ekonomiska kopplingen av luftfartsinspektionen till LFV är effektiv ur resurssynpunkt genom att det egna administrativa maskineriet kan hållas litet och genom att inspektionen har tillgång till resurserna hos ett starkt affärsverk, vilket är särskilt viktigt i rörliga skeden när stora krav ställs på myndighetsfunktionen. 4. Ett åtskiljande av verket och luftfartsinspektionen skulle leda till behov av dubblerade resurser inom ett flertal specialistområden. Exempelvis gäller detta navigationshjälpmedel och visuella hjälpmedel. 5. Luftfartsinspektionens självständiga ställning definieras klart genom att chefen för inspektionen är tillsatt direkt av regeringen och är beslutande i flygsäkerhetsfrågor oberoende av verkets ledning. Han är självständigt ansvarig för utgivning av de säkerhetsbestämmelser som gäller för civil luftfart, inkluderande flygtrafikledningstjänst samt anläggning och drift av flygplatser, dvs. de verksamheter som LFV bedriver. Kraven ställs på grundval av luftfartslagen och luftfartsförordningen och styrs inte på något sätt av affärsverkets ledning. 6. Den ändring av ledningsfunktionerna inom LFV som nyligen har genomförts innebär en klar markering av myndighetsfunktionernas särställning. Dessa är inte längre representerade i verkets ledningsgrupp, dvs. inte involverade i verkets kommersiella verksamhet. 7. I samband med tidigare genomförda omorganisationer har också luftfartsinspektionens ställning diskuterats internt inom inspektionen. Resultatet härav har varit att man i allt väsentligt har sett klara fördelar med nuvarande arrangemang. Den kontakt som härigenom upprätthållits med flygtrafiktjänsten och flygplatserna har upplevts som positiv för tillsynsverksamheten och har inte medfört några svårigheter att hävda inspektionens ståndpunkter. Den positiva inverkan som verkets "luftfartsmiljö" innebär i kompetens- och inspirationshänseende för inspektionens personal får inte underskattas. 8. Luftfartsinspektionens åtgärder kan givetvis tänkas påverkas negativt av inspektionens ställning. Inget konkret exempel härpå har dock framlagts. I statens haverikommissions haveri- och tillbudsutredningar har inte heller något dylikt framkommit. 9. Det europeiska samarbetet på flygsäkerhetsområdet är inne i en intensiv period. Samarbetsorganisationen JAA (Joint Aviation Authority) består nu av alla EG- och EFTA-länders luftfartsverk med resp. verks flygsäkerhetsmyndighet som aktiv del. Arbete med framtagning av gemensamma flygsäkerhetsbestämmelser pågår i stor skala med Sverige som aktiv deltagare. Sverige är representerat med en av de fem ledamöterna i styrkommittén för JAA. Framtagna gemensamma bestämmelser beräknas med all sannolikhet komma att antas som EG-föreskrifter. Man är alltså på svensk sida i en position där Sverige som EFTA-land har betydande möjligheter att påverka utvecklingen på flygsäkerhetsområdet i hela EG-EFTA. Sveriges ställning skulle starkt försvagas om man från svensk sida inte framträder som ett samlat verk.
Härjämte måste beaktas att ett inrättande av luftfartsinspektionen som en särskild myndighet ökar kostnaderna jämfört med att inspektionen utgör del av ett verk.
Nämnda motionsförslag avstyrks således.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande inrättande av luftfartsinspektionen som en särskild myndighet att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T707 yrkande 5 och 1990/91:T708 yrkande 16 i denna del,
2. LFVs myndighetsuppgifter av trafikal karaktär samt rörelsedrivande och kommersiella delar (mom.2)
Kenth Skårvik (fp), Elving Andersson (c), Görel Bohlin (m), Sten Andersson i Malmö (m), Hugo Bergdahl (fp), Rune Thorén (c) och Tom Heyman (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Regeringen förordar" och slutar med "av riksdagen" bort ha följande lydelse: Regeringen bör uppdra åt översynen av affärsverken inom kommunikationsdepartementets område att -- såsom begärs i de återstående av de här aktuella motionsförslagen -- överväga frågan om organisation av LFVs myndighetsuppgifter av trafikal karaktär med syfte att för dessa uppgifter skall inrättas en särskild myndighet och frågan om organisationen av LFVs rörelsedrivande och kommersiella delar med syfte att dessa skall bolagiseras. Vad utskottet sålunda har anfört om LFVs myndighetsuppgifter av trafikal karaktär samt rörelsedrivande och kommersiella delar bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande LFVs myndighetsuppgifter av trafikal karaktär samt rörelsedrivande och kommersiella delar att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:T211 yrkande 19 i denna del, 1990/91:T707 yrkande 1 och 1990/91:T708 yrkande 16 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Inriktning mot minskning av luftfarten (mom.3)
Viola Claesson (v) och Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "I betänkande" och slutar med "av infrastrukturen" bort ha följande lydelse: Det angelägna i att av energi- och miljöhänsyn minska flygtrafiken till förmån för energisnålare och miljövänligare trafikgrenar kräver att LFVs verksamhet under den här aktuella tidsperioden inriktas på att -- i överensstämmelse med motionärernas mening -- inrikes flygtrafik skall förekomma endast på de verkligt långa sträckorna, särskilt i glesbefolkade delar av vårt land. LFVs nuvarande inriktning att främja flygtrafik strider mot miljömålet, och därför måste inriktningen ändras till förmån för miljön. Vad utskottet sålunda har anfört om inriktning mot minskning av luftfarten bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande inriktning mot minskning av luftfarten att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T701 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Uttalande mot utbyggnad av flygplatser (mom.11)
Viola Claesson (v) och Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med "I 1988 års" och på s. 24 slutar med "avstyrks följaktligen" bort ha följande lydelse: Det framstår som alltmer angeläget att flyget av miljö- och energihänsyn inte skall tillåtas expandera utan det bör i stället minskas. I de här aktuella motionsförslagen framförs en rad bra förslag om hur man på olika sätt bör agera för att begränsa flygtrafiken. Utskottet vill förorda förslagen och föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförs i motionsförslagen.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande uttalande mot utbyggnad av flygplatser att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:T225 yrkande 2, 1990/91:T231 yrkande 6 i denna del, 1990/91:T240 yrkande 4, såvitt avser Mora flygplats, 1990/91:T249 yrkande 16, såvitt avser Landvetters flygplats, och yrkande 17 samt 1990/91:T701 yrkande 4, såvitt avser regionala flygplatsutbyggnader, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Anläggande av en tredje landningsbana på Arlanda (mom.12)
Viola Claesson (v) och Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med "En tredje" och slutar med "av riksdagen" bort ha följande lydelse: Som framhålls i motionerna av v- och mp-ledamöterna bör flyget inte expandera. En tredje landningsbana bör därför inte anläggas på Arlanda och medel för en sådan bör inte tas med i planeringsramen för LFVs investeringar. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motionsförslagen av v- och mp-ledamöterna tillstyrks sålunda. Förslagen i m-motionerna avstyrks därmed.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande anläggande av en tredje landningsbana på Arlanda att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:T211 yrkande 19 i denna del, 1990/91:T265 i denna del och 1990/91:T707 yrkande 8 samt med bifall till motionerna 1990/91:T249 yrkande 16 i denna del och 1990/91:T701 yrkande 4 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Frågan om två flygplatser i Stockholmsregionen (mom.13, motiveringen)
Viola Claesson (v) och Roy Ottosson (mp) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med "Förutskickade fortsatta" och slutar med "i Stockholmsregionen" bort ha följande lydelse: Utskottet anser att en väsentlig del av persontrafiken bör överföras till den mer energieffektiva och miljöanpassade spårburna trafiken. Förutsättningarna för detta bedöms som mycket goda i bl.a. Stockholmsregionen. Genom utbyggnad av Arlandabanan, Mälarbanan, Svealandsbanan och ett antal projekt i Stockholmsområdet torde det räcka med Arlanda som enda trafikflygplats för linjetrafik i Stockholmsregionen. Motionsförslagen avstyrks således.
7. Frågan om två flygplatser i Stockholmsregionen (mom.13)
Kenth Skårvik (fp), Görel Bohlin (m), Sten Andersson i Malmö (m), Hugo Bergdahl (fp) och Tom Heyman (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med "Förutskickade fortsatta" och slutar med "i Stockholmsregionen" bort ha följande lydelse: Med hänsyn till att avtalet mellan staten och staden om Bromma flygplats för statens del har godkänts av riksdagen krävs enligt utskottets mening också godkännande av riksdagen för att flygplatsen skall få läggas ned. Det räcker inte med att staden beslutar att flygverksamheten på Bromma skall upphöra. Följande omständigheter talar så starkt för att Bromma bör vara kvar som flygplats att de bör vara avgörande för en slutlig uppgörelse mellan staten och staden om Brommas framtid. En andra flygplats i Stockholmsområdet bör vara så attraktiv att den drar till sig den trafik den är avsedd för så att risken för att det lätta flyget flyttar till Arlanda blir liten. Bromma har denna egenskap. Den är en flygplats som efterfrågas av det lätta flyget. Bromma fungerar sålunda avlastande för Arlanda, och som samarbetande flygplatser fungerar Bromma och Arlanda bra till fördel för såväl resenärer som flygföretag. Härtill bidrar bl.a. det förhållandet att avståndet mellan Bromma och Arlanda är jämförelsevis kort. På Bromma krävs dock vissa investeringar, men investeringsbehovet är dock avsevärt mindre än det skulle vara om annat alternativ till en andra flygplats i Stockholmsområdet blir aktuellt. Stockholms kommunfullmäktige uttalade så sent som den 6 oktober 1986 att Bromma flygplats bör bevaras. Bromma behövs och bör vara kvar som en med Arlanda samverkande flygplats och bedöms av LFV som en riksangelägenhet. Vad utskottet sålunda med anledning av de här aktuella förslagen i motionerna T248 (m), T252 (m), T265 (m) och T707 (m) har anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
En ytterligare flygplats placerad i den södra regiondelen kan på sikt bli aktuell. Förslaget i motion T245 (fp) bör dock inte nu föranleda något initiativ av riksdagen. Det kan därför för närvarande lämnas utan vidare åtgärd av riksdagen.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande frågan om två flygplatser i Stockholmsregionen att riksdagen lämnar motion T245 yrkande 4 utan vidare åtgärd samt med bifall till motionerna 1990/91:T248 yrkande 4, 1990/91:T252 yrkande 2, 1990/91:T265 i denna del och 1990/91:T707 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Ny flygplats i Östergötland (mom.14)
Viola Claesson (v) och Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med "Att länsstyrelsen" och slutar med "del avstyrks" bort ha följande lydelse: I motion T704 (mp) anförs mycket tungt vägande miljöskäl för att "Gothia Airport" inte bör komma till stånd. Från statens sida bör man inte främja projektet. Länsstyrelsen i Östergötlands län och LFV bör därför som föreslås i motionen upphöra med att delta i planeringen av detsamma. Vad utskottet sålunda med anledning av motion T704 (m) har anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det anförda innebär att utskottet avstyrker motion T226 (s) i här aktuell del.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande ny flygplats i Östergötland att riksdagen med avslag på motion 1990/91:T226 i denna del och med bifall till motion 1990/91:T704 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Finansiering genom ett finansieringsbolag och på den öppna lånemarknaden (mom.18)
Kenth Skårvik (fp), Görel Bohlin (m), Sten Andersson i Malmö (m), Hugo Bergdahl (fp) och Tom Heyman (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med "Utskottet har" och på s. 30 slutar med "vidare åtgärd" bort ha följande lydelse: Enligt utskottets mening innebär upplåning genom riksgäldskontoret att LFV tvingas till en onödig och ineffektiv hantering för att tillgodose sitt behov av lånemedel för investeringar. Som motionärerna framhåller uppnås den bästa ordningen för finansiering när den rörelsedrivande verksamheten vid LFV har brutits loss från den myndighetsutövande och ombildats till aktiebolag. Då kan finansieringsbehovet för den sålunda ombildade delen tillgodoses på det sätt som gäller för aktiebolag. Utskottet vill understryka betydelsen av detta. Intill dess den rörelsedrivande delen har ombildats till aktiebolag bör dock LFV, såsom föreslås i motionen, ges möjlighet att genom ett eget finansieringsbolag ta upp lån till investeringar direkt på kapitalmarknaden på marknadsmässiga villkor. Ett finansieringsbolag bör således bildas för LFV. Förslag härom bör föreläggas riksdagen redan under nästa budgetår. Som motionärerna också föreslår bör satsningar på den kommersiella serviceverksamheten för resenärerna finansieras genom lån på den öppna lånemarknaden. Vad utskottet sålunda har anfört om finansiering genom ett finansieringsbolag och på den öppna lånemarknaden bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:
18. beträffande finansiering genom ett finansieringsbolag och på den öppna lånemarknaden att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T707 yrkandena 3, 10 och 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Medel till bidrag till kommunala flygplatser m.m. (mom.20)
Viola Claesson (v) och Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "avstyrker motionsförslaget" bort ha följande lydelse: Såsom föreslås i motion T701 (mp) bör bidrag ges endast till huvudmän för flygplatser i sådana orter, där möjlighet saknas till en utvecklad järnvägstrafik. Av denna anledning kan medelsanvisningen under anslaget begränsas såsom föreslås i motionen.
dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:
20. beträffande medel till bidrag till kommunala flygplatser m.m. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1990/91:T701 yrkande 7 till Bidrag till kommunala flygplatser m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 8 560 000 kr.,
11. Ersättning för särskilda rabatter vid flygtrafik på Gotland (mom.24)
Elving Andersson (c), Rune Thorén (c) och Viola Claesson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar med "Utskottet är" och slutar med "har anfört" bort ha följande lydelse: Som på olika sätt framhålls i motionerna kan utvidgningen av området för mervärdeskatt till turistresor och persontrafik jämte indragningen av stödet till rabatter vid flygtrafik på Gotland leda till minskat resande och därmed till en betydande isolering av Gotland, som redan har problem och kan förväntas få ökade problem i en väntad svagare konjunktur. Som föreslås i motionsförslagen bör medel för här aktuellt ändamål anvisas även för nästa budgetår och med oförändrat belopp. dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:
24. beträffande ersättning för särskilda rabatter vid flygtrafik på Gotland att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionerna 1990/91:T215 yrkande 9, 1990/91:T260 yrkande 1, 1990/91:T262 yrkande 5 i denna del, 1990/91:T640 yrkande 2 i denna del, 1990/91:T645 yrkande 3 samt 1990/91:T711 yrkande 2 under sjätte huvudtiteln och littera F 4. till Ersättning för särskilda rabatter vid flygtrafik på Gotland för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 14 500 000 kr.
Särskilda yttranden
1. LFVs myndighetsuppgifter av trafikal karaktär samt rörelsedrivande och kommersiella delar (mom.2)
Viola Claesson (v) anför:
Jag ansluter mig till att motionsförslagen om LFVs myndighetsuppgifter av trafikal karaktär samt rörelsedrivande och kommersiella delar inte skall tillstyrkas utan bör lämnas utan vidare åtgärd bl.a. därför att jag motsätter mig en bolagisering av några av LFVs verksamheter. Företagsformen bör oförändrat vara affärsverk.
2. Inriktning mot minskning av luftfarten (mom.3)
Elving Andersson och Rune Thorén (båda c) anför:
Vi vill framhålla att det är angeläget att utveckla transportsystemets infrastruktur i en miljövänlig riktning. Lösningar med mindre miljöpåverkan bör, som regeringen anför, ges ökad prioritet genom att kraven på miljöeffektredovisningar skärps och högre miljökrav ställs vid byggande, underhåll och drift av infrastruktur.
3. Luftfartsavgifter för trafik på Gotland (mom.7)
Roy Ottosson (mp) anför:
I motion T262 (mp) föreslås sänkta landningsavgifter på Visby flygplats av regionalpolitiska skäl. Miljöpartiet de gröna föreslår en genomgripande reformering av landningsavgifter så att de relateras till såväl miljökostnader som regionalpolitiska förutsättningar. Det betyder att landningsavgifter generellt bör höjas eftersom flyget i dag inte fullt ut betalar sina miljökostnader. Flyget betalar inte heller den energiskatt som träffar andra transportslag. Där miljömässigt bättre trafikalternativ saknas bör dock landningsavgifterna vara relativt låga. Det betyder att landningsavgifterna skall vara lägre på Gotland och i stora delar av Norrland. Förslag härom bör dock behandlas i sin helhet. Därför kan jag inte biträda motionsförslaget om att sänka landningsavgifterna enbart på Gotland utan hänsyn till andra utsatta landsdelar och utan att flyget tar sitt fulla ansvar för miljökostnaderna.
4. LFVs investeringar, såvitt berör soliditetsmål (mom.10)
Görel Bohlin, Sten Andersson i Malmö och Tom Heyman (alla m) anför:
Den kompletterande redovisning av investeringsalternativ med oförändrade ekonomiska mål som regeringen begär kan innebära uppbromsning av investeringar som är väl motiverade och helt nödvändiga och som bör göras snarast. Vi vill erinra om att i reservation nr 18 vid betänkande 1989/90:TU25 -- i vilket betänkande bl.a. förslag om soliditetsmål och investeringar för LFV för treårsperioden 1990/91--1992/93 behandlades -- m-reservanter förordade att soliditetskravet skulle bestämmas till 40% för att LFV skulle få ökat utrymme till upplåning för investeringar och därmed ökning av investeringsramen. Vi m-ledamöter vill även nu framhålla att en sänkning av soliditetskravet för att öka utrymmet för upplåning även ökar investeringsramen.
5. Anläggande av en tredje landningsbana på Arlanda (mom.12)
Kenth Skårvik (fp), Görel Bohlin (m), Sten Andersson i Malmö (m), Hugo Bergdahl (fp) och Tom Heyman (m) anför:
Bristen på bankapacitet på Arlanda är redan akut. Det är därför tillfredsställande att en tredje landningsbana ingår i LFVs investeringsprogram. Vi vill framhålla det angelägna i att anläggande av banan ges högsta prioritet.
6. Flygplats för Värmland (mom.15)
Roy Ottosson (mp) anför:
I motion T236 (mp) föreslås att den nuvarande flygplatsen i Karlstad skall läggas ned av bl.a. miljöskäl. Mot detta har utskottet inget att invända. Jag anser att detta skall ske genom att bättre järnvägsförbindelser till bl.a. Göteborg, Oslo och Stockholm öppnas. Någon utbyggnad av ny flygplats i närheten av Karlstad anser jag då inte behövas. Motionärerna har samma uppfattning.
7. Anläggande/utbyggnad av vissa flygplatser m.m., såvitt avser flygplats för "Fyrstad" (mom.16)
Kenth Skårvik och Hugo Bergdahl (båda fp) anför:
Även om vi ansluter oss till utskottets mening att anläggande av en flygplats för "Fyrstad" i första hand är en kommunal angelägenhet, vill vi i samband med behandlingen av motionsförslagen om stöd för flygplatsprojektet ändå framhålla den stora betydelse -- inte minst för utvecklingen i den norra delen av Älvsborgs län -- som en flygplats för "Fyrstad" kan få.
Innehållsförteckning
Sammanfattning1 Propositionen2 Motionerna3 Gällande riktlinjer för flygplatsorganisationen, m.m.7 Övergripande riktlinjer och grundläggande bestämmelser7 Gällande riktlinjer beträffande huvudmannaskapet för flygplatser för civil luftfart8 Antalet flygplatser8 Luftfartsverkets uppgifter och organisation samt styrningen av verket9 Resultatutjämning mellan flygplatser11 Tidsbegränsad resultatutjämning mellan statliga och kommunala flygplatser11 Flygplatsutredningens förslag 11 Översyn av affärsverken inom kommunikationsdepartementets område12 Utskottet12 1 Ändring av organisationen av luftfartsverkets (LFVs) myndighetsfunktioner och rörelsedrivande funktioner, m.m.13 1.1 Motionsförslag13 1.2 Utskottets ställningstaganden13 2 Inriktningen av LFVs verksamhet under perioden 1991--199316 2.1 Förslag i budgetpropositionen16 2.2 Inriktning mot minskning av luftfarten av miljöhänsyn16 2.3 Inriktning mot kontroll av att färdtillstånd följs av miljöhänsyn17 2.4 Inriktningen i övrigt av LFVs verksamhet under perioden 1991--199317 3 Resultat-, pris- och servicemål för LFVs verksamhet för perioden 1991--199318 3.1 Gällande mål, m.m.18 3.2 Föreslagna resultatmål18 3.3 Föreslaget prismål19 3.3.1 Styrning av flygtrafiken genom differentiering av luftfartsavgifterna19 3.3.2 Luftfartsavgifterna för trafik på Gotland20 3.3.3 Avgifterna för den årliga luftvärdighetskontrollen av privatflygplan20 3.4 Soliditetsmål och produktivitetsmål21 3.5 Servicemål21 3.6 Utskottets sammanfattande bedömning av föreslagna mål för LFVs verksamhet21 4 LFVs investeringar under perioden 1991--199322 5 Utbyggnad av flygplatser23 5.1 Begäran om uttalanden av riksdagen mot utbyggnad av flygplatser av miljöhänsyn23 5.2 Anläggande av en tredje landningsbana på Arlanda24 5.3 Frågan om två flygplatser i Stockholmsregionen24 5.4 Ny flygplats i Östergötland26 5.5 Ny flygplats för Värmland27 5.6 Anläggande/utbyggnad av vissa flygplatser m.m.27 5.6.1 Motionsförslag27 5.6.2 Utskottets ställningstagande28 5.7 Stöd för anläggande av en svensk-finsk flygplats vid Övertorneå28 6 Finansiering av LFVs investeringar28 7 Vissa anslagsfrågor m.m.30 7.1 Ersättning för tull- och passkontrollsystemet vid Sturup30 7.2 Medelsanvisning till bidrag till kommunala flygplatser, m.m.30 7.2.1 Medelsanvisning30 7.2.2 Bidrag till Hultsfreds flygplats31 7.2.3 Bidrag till flyg i Sveg, Jokkmokk och Tornedalen31 7.3 Medelsanvisning till civil trafikflygarutbildning32 7.4 Förslag om ersättning för särskilda rabatter vid flygtrafik på Gotland32 8 Hemställan33 Reservationer36 Särskilda yttranden43