Luftfart
Betänkande 1994/95:TU20
Trafikutskottets betänkande
1994/95:TU20
Luftfart
Innehåll
1994/95
TU20
Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens förslag i budgetpropositionen om luftfarten samt motioner som väcktes under den allmänna motionstiden i år. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om resultatutjämning mellan statliga och kommunala flygplatser. Luftfartsverket (LFV) utbetalar detta resultatutjämningsbidrag och kompenseras genom en nedsättning av utdelningskravet. Vidare tillstyrks regeringens förslag om driftbidrag till kommunala flygplatser i skogslänen på 15,2 miljoner kronor för nästa budgetår, vilket innebär en halvering av anslagsnivån jämfört med nuvarande nivå. Utskottet tillstyrker också förslagen i propositionen om inriktning, mål och resurser för LFV:s verksamhet under perioden 1995--1997. LFV:s investeringsplan för denna period föreslås omfatta investeringar för totalt 3,5 miljarder kronor, vilket är en ökning med 1,3 miljarder kronor jämfört med föregående planperiod främst beroende på tidigareläggningar av arbetsmarknadsskäl. De största planerade investeringarna gäller Arlandas tredje rullbana samt flygtrafikledningssystemet. Det föreslås också att LFV får vissa utvidgade finansiella befogenheter. Till beredskap för civil luftfart föreslås ett anslag på 106,3 miljoner kronor för kommande budgetår. Beträffande övriga frågor på luftfartens område avstyrker utskottet en rad motionsförslag bl.a. med hänvisning till pågående utredningar.
Till betänkandet har fogats 8 reservationer, nämligen från m-ledamöterna (1) om privatisering av SILA, LFV och Arlanda flygplats m.m., från v-ledamoten (2) och mp-ledamoten (3) om miljöfrågor, från c-ledamoten (4) och fp-ledamoten (5) om driftbidrag till kommunala flygplatser i skogslänen m.m., från mp-ledamoten (6) om LFV:s investeringsplan samt från m- och fp-ledamöterna (7) och v- och mp-ledamöterna (8) om Stockholm-Bromma flygplats.
SJÄTTE HUVUDTITELN
Propositionen
Luftfart
Luftfartsverket
Regeringen föreslår i proposition 1994/95:100 bilaga 7 (Kommunikationsdepartementet) under denna rubrik (s. 69--74) 1. att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om inriktning och mål för Luftfartsverkets verksamhet under perioden 1995--1997, 2. att riksdagen godkänner vad som i propositionen anförts om ekonomiska mål och ramar för Luftfartsverkets verksamhet under perioden 1995--1997, 3. att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om Luftfartsverkets investeringsplan under perioden 1995--1997, 4. att riksdagen bemyndigar regeringen att fastställa utdelning för Luftfartsverket i enlighet med vad som anförts i propositionen, 5. att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om resultatutjämning mellan statliga och kommunala flygplatser.
Anslagsfrågor
Regeringen föreslår under denna rubrik (s. 74--76) 1. att riksdagen till Beredskap för civil luftfart för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 106 300 000 kr, 2. att riksdagen till Driftbidrag till kommunala flygplatser i skogslänen för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 15 200 000 kr.
Motionerna
1994/95:T221 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas 30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tillstånd för att bygga en tredje start- och landningsbana på Arlanda inte bör beviljas, 31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stänga Bromma flygfält och miljösanera området, 32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att alla inrikesflygplan måste ha katalysator fr.o.m. år 1997 och att inga inrikesflygplan får drivas med fossila bränslen fr.o.m. år 2015.
1994/95:T224 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om flygtrafik.
1994/95:T225 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett samarbetsprojekt bör initieras mellan Banverket och Luftfartsverket för att utarbeta en plan för att till år 2005 ersätta tättrafikerade flygsträckor med snabbtåg.
1994/95:T232 av Elving Andersson m.fl. (c) vari yrkas 13. att riksdagen till Driftbidrag till kommunala flygplatser i skogslänen för budgetåret 1995/96 anvisar 15 000 000 kr utöver regeringens förslag eller således 30 200 000 kr, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att av anslaget Driftbidrag till kommunala flygplatser i skogslänen minst 20 000 000 kr skall utgå till flygplatserna i Norrlands inland.
1994/95:T237 av Wiggo Komstedt m.fl. (m) vari yrkas 7. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att privatisera SILA, Arlanda, Swebus och de delar av Posten AB och SJ som redan i dag är konkurrensutsatta, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att flygtrafiken på Bromma skall fortsätta.
1994/95:T238 av Kenth Skårvik m.fl. (fp) vari yrkas 16. att riksdagen hos regeringen begär förslag om stöd till kommunala flygplatser i Norrlands inland i enlighet med vad som anförts i motionen, 17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att driva på arbetet inom EU med avreglering inom flygsektorn.
1994/95:T239 av Mats Odell m.fl. (kds) vari yrkas 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om resultatutjämning mellan statliga och kommunala flygplatser, 13. att riksdagen under anslaget Driftbidrag för kommunala flygplatser i skogslänen (C 2) anvisar 15 000 000 kr utöver vad regeringen anvisar eller således 30 200 000 kr.
1994/95:T630 av Georg Andersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett ekonomiskt fördelningssystem som gör det möjligt att långsiktigt upprätthålla önskvärd regional flygtrafik som inte är företagsekonomiskt lönsam.
1994/95:T634 av Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att medel för sysselsättningsskapande åtgärder inom Kommunikationsdepartementets område bör utgå till flygplatsen i Kristianstad.
1994/95:T635 av Mats Lindberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om gemensam upphandling av Norrlandsflyget.
1994/95:T701 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bibehållande av Bromma flygplats.
1994/95:T702 av Ann-Marie Fagerström och Håkan Juholt (båda s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett initiativ till miljömål i Eurocontrolkonventionen.
1994/95:T703 av Wiggo Komstedt m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att flygtrafiken på Bromma bör fortsätta, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att privatisera Arlanda flygplats och därefter undersöka möjligheterna för en bolagisering och senare privatisering av Luftfartsverket, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att privatisera SILA och göra det till ett börsnoterat allnordiskt företag.
1994/95:T704 av Inga Berggren och Peter Weibull Bernström (båda m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bibehållande av Bromma flygplats.
1994/95:T705 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Idre flygplats bör tillhöra de mindre flygplatserna i Norrland, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om flygplatser i skogslänen och flygplatser ingående i det särskilda utjämningssystemet.
1994/95:T706 av Tomas Högström och Birgit Henriksson (båda m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de kommunala flygplatserna med linjetrafik skall inlemmas i det system för kollektivtrafik som utgörs av landets övriga flygplatser, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Luftfartsverket bör fördela sitt överskott till de kommunala flygplatserna i proportion till deras verksamhet.
1994/95:T707 av Rolf Åbjörnsson m.fl. (kds) vari yrkas att riksdagen till anslaget Driftbidrag till kommunala flygplatser i skogslänen för budgetåret 1995/96 anvisar 15 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit eller således 30,2 miljoner kronor.
1994/95:T708 av Torsten Gavelin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om flygplatser i skogslänen.
1994/95:Fi216 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas 22. att riksdagen till kommunala flygplatser i skogslänen för budgetåret 1995/96 anvisar 15 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit.
1994/95:N298 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas 4. att riksdagen beslutar bemyndiga regeringen att sälja Arlanda.
Utskottet
1 Luftfartsmarknaden och luftfartsförsörjningen
1.1 Vissa allmänna luftfartsfrågor
SILA, Luftfartsverket och Arlanda flygplats
I motion T237 (m) framhålls att konkurrensutsatta verksamheter eller verksamheter som utan problem kan konkurrensutsättas bör privatiseras. Detta gäller bl.a. SILA, som genom ABA förvaltar Sveriges ägarandelar i SAS, samt Arlanda flygplats. Privatiseringen av dessa verksamheter behandlas också i motion T703 (m). Vad gäller SILA finns enligt motionärerna inte längre skäl för att staten skall kvarstå som delägare, och SILA bör därför privatiseras. Efter diskussioner och samråd med systerbolagen i Danmark och Norge bör statens samtliga aktier i SILA säljas enligt motionärerna. Hänsyn måste härvid tas till vad som är förmånligt för både företag och skattebetalare. Vid en försäljning av aktierna i SILA bör eftersträvas att SAS i första hand blir ett börsnoterat allnordiskt företag.
I fråga om Arlanda flygplats framhålls i motionerna T237 (m), T703 (m) och N298 (m) att det vore naturligt att söka marknadsmässig finansiering på riskkapitalmarknaden för kommande stora investeringar i en tredje bana m.m. Enligt motionärerna vore därför en privatisering av Arlanda flygplats en lämplig åtgärd, men först krävs dock en utredning om konkurrensförutsättningarna och klarläggande av regelverken.
I motionerna T237 (m) och T703 (m) framhålls vidare att Luftfartsverket (LFV) alltmer övergått till att bedriva verksamheten i bolagsliknande former. Motionärerna anser att detta är en positiv utveckling och att en bolagisering bör genomföras med syftet att i framtiden privatisera verksamheten.
I fråga om förslagen att SILA skall privatiseras konstaterar utskottet att SAS-samarbetet baseras på ett skandinaviskt luftfartssamarbete sedan början av 1950-talet som beslutats av regering och riksdag och att SILA utgör grunden för det svenska ägandet i SAS. Det finns ett särskilt mellanstatligt avtal som reglerar det skandinaviska luftfartssamarbetet. Den nuvarande ägarkonstruktionen innebär att svenska staten äger 50 % av SILA som i sin tur äger ABA (AB Aerotransport). ABA:s ägarandel i SAS-konsortierna är tre sjundedelar. Motsvarande danska resp. norska moderbolag äger vardera två sjundedelar i SAS-konsortierna. Det nuvarande SAS-samarbetet gäller till år 2005. I december 1991 beslöt riksdagen att bemyndiga regeringen att sälja statens aktier m.m. och delar av verksamheten inkl. fast egendom i vissa angivna företag. Inom trafikutskottets verksamhetsområde omfattar detta bemyndigande bl.a. ABA (numera helägt av SILA). Vidare föreslår regeringen i budgetpropositionen att den för vissa företag med statligt ägande ges ett bemyndigande att, utan att höra riksdagen, bl.a. omstrukturera ägandet samt köpa eller sälja aktier. Bl.a. SILA omfattas av det begärda bemyndigandet som bereds av näringsutskottet.
Utskottet vill för sin del framhålla att en privatisering av SAS förutsätter att uttalad samstämmighet härom råder i Danmark, Norge och Sverige och att en privatisering verkligen är till gagn för SAS. Utskottet är inte berett att förorda att riksdagen uttalar sig för en privatisering av SILA. I fråga om förslagen om bolagisering och privatisering av LFV och Arlanda flygplats konstaterar utskottet att ett arbete sedan början av 1990-talet har pågått vid LFV och inom Kommunikationsdepartementet som syftar till att utveckla strategier för att uppnå en mer bolagsliknande organisation för verksamheten inom LFV. I arbetet ingår bl.a. frågor om effektivisering, redovisning och styrning av affärsverket. Statsmakternas styrning av Luftfartsverket sker främst genom att mål läggs fast för myndighetsuppgifter, avkastning, utdelning, priser och soliditet (se avsnitt 2.1 nedan). På förslag av regeringen beslutade riksdagen våren 1993 att bemyndiga regeringen att besluta dels att ny verksamhet inom LFV:s område överförs till bolagsform på de villkor som angavs i propositionen, dels om förvärv och tecknande av aktier m.m. i sådana bolag. Vidare godkände riksdagen riktlinjerna för utarbetandet av en ny myndighetsstruktur inom luftfartsområdet (prop. 1992/93:100 bil. 7, bet. TU19, rskr. 245). En ny effektiviserad organisation för Luftfartsverket trädde i kraft den 1 juli 1993 där bl.a. den affärsdrivande verksamheten divisionaliserats. Vad gäller Arlanda flygplats framhålls i motionerna att det vore naturligt att söka marknadsmässig finansiering på riskkapitalmarknaden för kommande stora investeringar i en tredje bana m.m. Därför vore enligt motionärerna en privatisering av Arlanda flygplats en lämplig åtgärd. Utskottet konstaterar att LFV bedömer att kommande investeringar kommer att kunna finansieras inom ramen för affärsverket. Regeringen föreslår också att LFV ges vissa utvidgade finansiella befogenheter (se avsnitt 2.1 nedan).
Utskottet anser att det är en nationell angelägenhet att det finns ett samordnat flygplatssystem i Sverige med anknytning till det internationella flygnätet. Utskottet anser vidare att grunden för LFV:s verksamhet bör vara affärsverksformen. Den ger enligt utskottets mening bäst möjligheter att lösa myndighetsuppgifter och samhällsåtaganden i övrigt med en godtagbar effektivitet för verksamheten som helhet vid LFV. Av det anförda följer att utskottet avstyrker motionerna T237 (m), T703 (m) och N298 (m) om privatisering m.m. av SILA, LFV och Arlanda flygplats.
EU-frågor
Motion T238 (fp) behandlar arbetet inom EU med avregleringar inom flygsektorn m.m. Enligt motionen bör regeringen vara pådrivande i EU för att flygdirektiven fullt ut skall tillämpas samt verka för att dessa ytterligare moderniseras och förnyas med sikte på avreglering utan skyddande nationella lagar och regler för operatörer. Regeringen bör vidare enligt motionen i EU driva frågor om gemensamma regler för miljö, säkerhet, ekonomiska garantier samt operatörers fria etablerings- och landningsrätt. I syfte att öka säkerhet och tillgänglighet samt utveckla flygtrafiken bör regeringen inom EU driva frågan om ett gemensamt europeiskt flygtrafikledningssystem som ersätter dagens 55 olika system. Det skulle bl.a. verksamt bidra till en samordnad militär och civil flygtrafikledning, som i Sverige, samt till en satsning på högteknologisk utveckling och standardisering på samma sätt som när det gäller tågtrafik. Enligt motionen får dessa trafikslag därmed en neutral konkurrenssituation gentemot landsvägstrafiken som i mycket ringa mån besväras av tekniska regleringar i Europa.
Utskottet har tidigare under våren i betänkandet om trafikpolitikens inriktning (bet. 1994/95:TU13) uttalat att det är väsentligt att vi bedriver en aktiv EU-politik som utformas i så stor politisk enighet som möjligt. Utskottet framhöll i det sammanhanget också att en betydande samstämmighet råder i flera EU-frågor. Utskottet vill vidare erinra om det viktiga internationella arbete som regeringen och LFV bedriver på luftfartsområdet. Luftfarten är internationell till sin karaktär, och det innebär att många stora frågor på luftfartsområdet främst regleras genom internationella överenskommelser och internationellt samarbete. Detta gäller exempelvis frågor om konkurrens och marknadstillträde, säkerhet, miljö och trafikledning. Det internationella luftfartssamarbetet bedrivs bl.a. i EU, i den internationella luftfartsorganisationen (ICAO) och dess europeiska motsvarighet (ECAC), mellan de skandinaviska länderna, i Eurocontrol samt bilateralt med enskilda länder. EU-samarbetet gäller bl.a. frågor om konkurrens och avreglering men också frågor om miljö och säkerhet bedöms framöver få en ökad aktualitet på luftfartsområdet. År 1992 antogs inom EU luftfartspaket nr 3 som Sverige och Norge anslutit sig till. Luftfartspaket 3 innebär att luftfarten inom EU avregleras ytterligare och lufttrafikföretag inom EU ges rätt att fritt trafikera de linjer de önskar mellan orter inom unionen. Vidare innehåller paketet regler om tillståndskrav för lufttrafikföretag, prissättning, harmonisering av tekniska krav och administrativa procedurer, erkännande av certifikat för flygpersonal samt om fördelning av ankomst- och avgångstider vid större flygplatser. Slutligen ger paketet möjlighet till förstärkt kontroll av konkurrensförhållandena inom den civila luftfarten. Luftfartspaket nr 3 trädde i huvudsak i kraft den 1 januari 1993. Övergångsbestämmelser syftar till att rätten att genomföra flygningar inrikes i ett annat medlemsland -- fritt cabotage -- skall införas år 1997. SAS har dock bland skandinaviska flygföretag fortfarande en prioriterad ställning när det gäller luftfart till områden utanför EU- och EFTA-områdena. Sverige deltar vidare i EU:s luftfartssamarbete vad gäller att begränsa problemen med utflaggning och i fråga om regler för inhyrning av flygplan och besättningar. EU arbetar också med relationerna till tredje land bl.a. vad gäller marknadstillträde på luftfartsområdet. Gränskontrollfrågorna kommer vidare att få ökad aktualitet. Utskottet förutsätter att regeringen inom EU aktivt driver olika luftfartsfrågor och informerar riksdagen om hur detta skall ske. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att syftet med motion T238 (fp) i denna del blir tillgodosett. Någon åtgärd från riksdagens sida är inte erforderlig. Motionsyrkandet avstyrks därför av utskottet.
Miljöfrågor
Enligt motion T224 (v) är flyget det minst effektiva transportmedlet från energisynpunkt. Det ger dessutom upphov till svåra miljöstörningar i form av buller och luftföroreningar. Satsningar på snabb- och högfartståg samt elektroniska kommunikationer kan innebära att en stor del av inrikesflyget konkurreras ut. I Syd- och Mellansverige bör utbyggnaden av snabbtåg påskyndas. Enligt motionen bör inga nya flygplatser byggas och utvecklingen av nya miljövänliga flygplanstyper stödjas, t.ex. med miljödifferentierade landningsavgifter och bränsleskatter.
I motion T221 (mp) föreslås att alla inrikesflygplan måste ha katalysator fr.o.m. år 1997 och att inga inrikesflygplan får drivas med fossila bränslen fr.o.m. år 2015. Motionärerna motsätter sig en fortsatt expansion av flyget i samma takt som skett. I motionen sägs bl.a. att flyget under de senaste åren ökat med 400 %. Enligt motionärerna motiveras förslagen med att det krävs begränsningar av flygtrafikens miljöfarliga utsläpp. I fråga om koldioxidutsläpp krävs enligt motionen minskning av utsläppen genom begränsning av luftfarten med hjälp av ekonomiska styrmedel, bra alternativ och miljömedvetande.
Enligt motion T225 (mp) måste flygets expansion hejdas. Flyget är i dag en nödvändighet för många på längre sträckor men det finns möjlighet att ersätta flera inrikessträckor med andra trafikslag. Motionärerna föreslår ett samarbetsprojekt mellan Banverket och LFV som syftar till att dessa i samarbete med branschorganisationerna utarbetar en plan för att till år 2005 ersätta flygsträckor med snabbtåg. På sikt skall enligt motionärerna det naturliga färdsättet på inrikessträckor vara tåg.
I motion T702 (s) behandlas Eurocontrolkonventionen som riksdagen godkände år 1994. Eurocontrolorganisationen har till uppgift att planera och utveckla trafikledningsrutiner för luftfart i stora delar av Europa. Enligt motionen bör Sverige som medlemsland ta initiativ till att ett miljömål skrivs in i Eurocontrolkonventionen.
Utskottet anser att det är angeläget att regeringen, inte minst i internationella sammanhang, aktivt verkar för att luftfartens negativa miljöpåverkan reduceras. Utskottet vill erinra om att regeringen i budgetpropositionen framhåller att LFV:s arbete med att uppnå en minskning av luftfartens negativa miljöpåverkan även fortsättningsvis skall ha hög prioritet. Verket skall bl.a. medverka i arbetet med att utforma ett miljöanpassat transportsystem i enlighet med vad regeringen angett i en särskild skrivelse till riksdagen i slutet av år 1994 (skr. 1994/95:120, bet. JoU16), (se avsnitt 2.1 nedan). Förslag till miljöförbättrande åtgärder och alternativ till flyget föreslås i motion T224 (v). Utskottet vill i dessa frågor hänvisa till regeringens Kommunikationskommitté (dir. 1994:140) som behandlar frågor om ett miljöanpassat transportsystem och utvecklingen av de olika trafikslagen i ett helhetsperspektiv.
Beträffande förslagen i motion T221 (mp) om katalysator på inrikesflygplan och förbud mot fossila bränslen för inrikesflygplan vill utskottet bl.a. hänvisa till LFV:s pågående miljöarbete. I sin treårsplan lämnar LFV en redogörelse för detta arbete. LFV verkar för en skärpning av de internationella normerna för buller och avgasutsläpp från flygplan. I fråga om luftmiljö framhålls att LFV kan påverka utvecklingen mot en bättre miljö genom att bl.a. tillämpa ekonomiska styrmedel samt genom utformningen av miljövillkoren då verksamheten på flygplatserna prövas enligt miljöskyddslagen. I det internationella miljöarbetet är LFV:s inriktning att luftfartsavgifterna skall kunna differentieras med hänsyn till flygplanens avgasutsläpp för att på så sätt skynda på flygets miljöanpassning. Utskottet vill vidare erinra om att luftfarten till stora delar är internationell och att flygplanen ofta används både i inrikes- och utrikestrafik. Den övervägande delen av trafikflygplanen och motorerna till sådana tillverkas utomlands. Från svensk sida måste man därför verka internationellt för att minska olägenheter för miljön från flyget. Detta sker bl.a. i den internationella luftfartsorganisationen (ICAO) och dess europeiska motsvarighet (ECAC) samt inom EU. Eurocontrol är primärt en organisation för flygtrafikledning. EU använder sig av Eurocontrol när det gäller att driva frågor på flygtrafikledningssidan. Sverige arbetar redan i dag inom EU för ekonomiska styrmedel inom flyget. Enligt utskottets mening bör Eurocontrol kunna användas för att praktiskt genomföra kommande beslut om ekonomiska styrmedel. I likhet med motionärerna anser utskottet att miljöfrågorna måste ges hög prioritet inom luftfartsområdet. Mot bakgrund av det anförda anser dock utskottet att något initiativ från riksdagens sida nu inte är erforderligt. Motionerna avstyrks därför i denna del.
1.2 Upphandling av olönsam regionalpolitiskt viktig flygtrafik
Enligt motion T630 (s) måste staten bära ansvaret för att förutsättningarna för en väl fungerande flygtrafik kan upprätthållas i hela landet till rimliga kostnader för trafikanterna. Motionärerna anser att avregleringen av flyget medfört stora förändringar i fråga om såväl tillgänglighet som priser. Statsbidragen till flygplatser i skogslänen och upphandlingen av flygtrafik är otillräckliga. Regeringen bör därför enligt motionärerna utarbeta ett förslag om ett ekonomiskt fördelningssystem som gör det möjligt att långsiktigt upprätthålla önskvärd regional flygtrafik som inte är företagsekonomiskt lönsam. Utgångspunkten bör vara Konkurrenskommitténs förslag (SOU 1990:58) och innebär att medel för en samlad upphandling av viktig regional flygtrafik som inte är företagsekonomiskt lönsam skapas genom att en avgift tas ut på varje resa i inrikes flygtrafik.
I motion T635 (s) föreslås en gemensam upphandling av Norrlandsflyget med anknytning till regionsjukhuset i Umeå för att åstadkomma en väl fungerande sjukvårdsregion. I motionen anges att bakgrunden till förslaget är kraftiga prishöjningar och minskning av antalet dubbelturer per dag både på den nu upphandlade linjen mellan Östersund och Umeå och övriga interna Norrlandslinjer. Det förordas därför en samordnad upphandling med statliga medel av flygtrafik som garanterar minst tre dubbelturer måndag--fredag på sträckorna mellan Umeå och Östersund, Sundsvall, Luleå, Gällivare samt Kiruna. Flygplansstandard bör vara minst motsvarande SAAB 340.
Riksdagen har godkänt att flygtrafiken mellan Östersund och Umeå upphandlas för budgetåret 1994/95 med möjlighet att teckna avtal för en period på högst tre år under förutsättning att statens årliga kostnader för flygupphandlingen därmed blir betydligt lägre (prop. 1993/94:42, bet. TU8, rskr. 114). Regeringen godkände den 6 september 1994 förhandlarens förslag till långsiktigt avtal om flygtrafiken mellan Östersund och Umeå till en årlig kostnad av 5 miljoner kronor under en treårsperiod fr.o.m. budgetåret 1994/95. Kostnaderna för upphandlingen av denna trafik har därmed sänkts med 4,3 miljoner kronor. Enligt budgetpropositionen kommer anslaget E 2. Köp av interregional persontrafik på järnväg m.m. för budgetåret 1995/96 som omfattar 18 månader att belastas med 7,5 miljoner kronor för kostnaderna i samband med upphandlingen av flygtrafiken mellan Östersund och Umeå. Utskottet har tillstyrkt denna medelsanvisning (bet. 1994/95:TU19).
Vad gäller frågor i övrigt om trafikförsörjning i Norrlands inland och upphandling av olönsam regionalpolitiskt viktig flygtrafik, hänvisar utskottet till den av regeringen tillsatta Kommunikationskommittén (dir. 1994:140) som bl.a. utreder frågor om regional balans och trafikförsörjningen med olika trafikslag i landets olika delar. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att någon åtgärd från riksdagens sida inte är erforderlig. Motionerna avstyrks därför av utskottet.
1.3 Resultatutjämning mellan statliga och kommunala flygplatser
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad som anförts i budgetpropositionen om resultatutjämning mellan statliga och kommunala flygplatser. Regeringen hänvisar till att riksdagen våren 1994 beslutat (prop. 1993/94:100 bil. 7, bet. TU15, rskr. 159) att resultatutjämningen mellan Luftfartsverket och fem kommunala flygplatser under åren 1994--1996 successivt skall minskas. De fem flygplatserna är Kristianstad-Everöd, Växjö-Kronoberg, Trollhättan, Borlänge och Kramfors. För år 1994 har verket fått en total ram för sådan utjämning på högst 30 miljoner kronor varav verket kompenseras med hälften, högst 15 miljoner kronor, genom nedsatt utdelningskrav. För åren 1995 och 1996 uppgår nedsättningen av utdelningskravet till 10 miljoner resp. 5 miljoner kronor. Det totala utjämningsbeloppet fastställs efter årlig förhandling. Luftfartsverket har föreslagit att verket bör medges en total ram för resultatutjämning på 20 miljoner kronor år 1995 och 10 miljoner kronor år 1996. Regeringen förordar en total ram för resultatutjämning för år 1995 på 20 miljoner kronor men att ramen för år 1996 fastställs av regeringen när större säkerhet kunnat nås genom de årliga förhandlingarna.
I motion T706 (m) föreslås att de kommunala flygplatserna med linjetrafik integreras i det system för kollektivtrafik som utgörs av landets övriga flygplatser. En likabehandling i bl.a. ekonomiskt avseende av kommunala och statliga flygplatser med linjefart bör ske eftersom de är delar i samma kollektivtrafiksystem. Enligt motionärerna bör LFV fördela sitt överskott till de kommunala flygplatserna i proportion till deras verksamhet. Fler kommunala flygplatser än nu bör få del av resultatutjämningsmedel, bl.a. Hässlö flygplats i Västerås.
I motion T239 (kds) avstyrks regeringens förslag om resultatutjämning mellan statliga och kommunala flygplatser.
Enligt motion T705 (s) bör systemet för resultatutjämning mellan statliga och kommunala flygplatser bibehållas efter 1997 för de fem utpekade kommunala flygplatserna. Särskilt nämns dess betydelse för Dala Airport/Borlänge flygplats.
Utskottet har ingen erinran mot vad regeringen anfört om resultatutjämning mellan statliga och kommunala flygplatser. Utskottet vill hänvisa till den av regeringen tillsatta Kommunikationskommittén (dir. 1994:140) som bl.a. utreder frågor om regional balans och trafikförsörjningen med olika trafikslag, däribland flyget, i landets olika delar. Av det anförda följer att samtliga motionsyrkanden avstyrks av utskottet.
1.4 Driftbidrag till kommunala flygplatser i skogslänen m.m.
Regeringen föreslår i budgetpropositionen att riksdagen till anslaget Driftbidrag till kommunala flygplatser i skogslänen för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 15,2 miljoner kronor. Förslaget innebär en halvering av anslagsnivån jämfört med budgetåret 1994/95 då riksdagen beslutade om en fördubbling av bidraget. Eftersom utbetalning av bidraget sker en gång per år baserat på föregående års kostnader framhåller regeringen att den föreslagna bidragsnivån motsvarar den nivå som hittills utbetalats. Regeringen anser att minst 10 miljoner kronor av anslaget bör utgå till driftbidrag till flygplatserna i Norrlands inland, dvs. Sveg, Lycksele, Vilhelmina, Arvidsjaur, Gunnarn och Gällivare. Riksdagen har sedan budgetåret 1987/88 beslutat om anslag för regionalpolitiskt stöd till huvudmännen för kommunala flygplatser i skogslänen med linjetrafik av regionalpolitisk betydelse m.m. Beslut om bidragets fördelning fattas av regeringen efter förslag från LFV. Medlen användes tidigare till investeringsbidrag och driftbidrag. Fr.o.m. budgetåret 1993/94 utgår hela anslaget som driftbidrag med tonvikt på flygplatser i Norrlands inland varvid det statliga driftstödet skall kunna utgå med högst 75 % av den totala driftkostnaden vid flygplatsen. Länsstyrelserna har vidare möjlighet att prioritera investeringar i kommunala flygplatser inom ramen för anslaget för länstrafikanläggningar.
I motion T232 (c) begärs att riksdagen till Driftbidrag till kommunala flygplatser i skogslänen för budgetåret 1995/96 anvisar 15 miljoner kronor utöver regeringens förslag eller således 30,2 miljoner kronor. Motionärerna anser att av anslaget skall minst 20 miljoner kronor utgå till flygplatserna i Norrlands inland dvs. till Sveg, Lycksele, Vilhelmina, Arvidsjaur, Gunnarn och Gällivare.
Enligt motionerna T238 (fp) och T708 (fp) innebär regeringens förslag om minskat anslag helt nya förutsättningar för att upprätthålla stödet till kommunala flygplatser i Norrlands inland. Denna neddragning drabbar enligt motionärerna särskilt de mindre flygplatserna och skulle medföra betydande svårigheter för flera inlandskommuner att upprätthålla den trafik man har i dagsläget. Flygtrafikens stora regionalpolitiska betydelse framhålls. Med hänvisning härtill anser motionärerna att regeringen bör återkomma med ett nytt förslag som bättre tillgodoser kraven på regionalpolitisk balans inom ramen för stödet till de kommunala flygplatserna.
I motionerna T239 (kds), T707 (kds) och Fi216 (kds) föreslås en oförändrad anslagsnivå till driftbidrag till kommunala flygplatser i skogslänen för budgetåret 1995/96 eller således 30,2 miljoner kronor.
Enligt motion T705 (s) bör Idre flygplats ingå i den prioriterade bidragsgrupp för flygplatser i Norrlands inland vilken i övrigt omfattar flygplatserna i Sveg, Lycksele, Vilhelmina, Arvidsjaur, Gunnarn och Gällivare. I motionen föreslås vidare en avgift på t.ex. 10 kr per flygbiljett för att skapa en utjämnings- och driftfond för driftstöd till kommunala flygplatser i skogslänen och vissa köp av regionalpolitiskt viktig flygtrafik. Mora flygplats bör enligt motionärerna ges bidrag från anslaget.
Utskottet tillstyrker för sin del den av regeringen föreslagna medelsanvisningen, 15,2 miljoner kronor för nästa budgetår. Minskningen av anslaget är enligt utskottets mening nödvändig med hänvisning till det statsfinansiella läget. Enligt utskottets uppfattning bör, som regeringen föreslår, minst 10 miljoner kronor av stödet utgå till driftbidrag till flygplatserna i Norrlands inland, dvs. Sveg, Lycksele, Vilhelmina, Arvidsjaur, Gunnarn och Gällivare. Utskottet är således inte berett såsom begärs i motion T705 (s) att förorda att även Idre ingår i denna prioriterade grupp. Utskottet är inte heller berett att, som begärs i motion T705 (s), föregripa den prövning av ansökningarna om bidrag som regeringen och LFV gör och nu förorda att Mora får bidrag från anslaget. Utskottets ställningstagande innebär att samtliga motionsyrkanden avstyrks.
Utskottet vill vidare hänvisa till den av regeringen tillsatta Kommunikationskommittén (dir. 1994:140) som bl.a. utreder frågor om regional balans och trafikförsörjningen med olika trafikslag i landets olika delar vilket även omfattar infrastruktur i form av flygplatser.
2 Luftfartsverket (LFV)
2.1 Inriktning, mål och resurser för Luftfartsverkets verksamhet under perioden 1995--1997 m.m.
Regeringens förslag
LFV föreslår i treårsplanen för perioden 1995--1997 att regeringen fastställer övergripande mål samt mål för myndighetsarbetet.
Som övergripande mål föreslås att LFV skall främja ett säkert, konkurrenskraftigt och miljöanpassat flyg för att tillgodose människors resbehov och näringslivets behov av varutransporter genom att bedriva flygplatsverksamhet, flygtrafiktjänst, flygsäkerhetsarbete och luftfartspolitiskt arbete.
Som mål för myndighetsarbetet föreslås att flygsäkerhetsstandarden skall vara lägst i nivå med och att standarden på den inre säkerheten skall vara i nivå med den som finns i övriga välutvecklade luftfartsnationer.
LFV redovisar i treårsplanen därutöver ett antal interna mål för verksamheten som gäller kraftiga minskningar av utsläppen av glykol och kväve vid verkets flygplatser samt interna mål om minskade luftföroreningar och bullerstörningar. Regeringen bedömer att det övergripande målet för LFV:s verksamhet överensstämmer med den inriktning som fastställdes av riksdagen för innevarande treårsperiod. Regeringen har ingen erinran mot detta eller mot verkets angivna verksamhetsinriktning under treårsperioden 1995--1997. I fråga om målen för myndighetsverksamheten har enligt regeringen flygsäkerhetsmålet nu kompletterats med mål för den inre säkerheten (security). Regeringen har ingen erinran mot dessa mål. Enligt regeringen pågår ett arbete inom LFV med att till nästa treårsplan utarbeta verksamhetsmål även för återstående delar av verkets myndighetsutövning, framför allt den luftfartspolitiska. LFV:s myndighetsdelar, främst Luftfartsinspektionen, kommer att ingå i den översyn av inspektionsverksamheten inom Kommunikationsdepartementets område som regeringen aviserat i budgetpropositionen. Luftfartsinspektionens kontrollverksamhet har granskats av Riksrevisionsverket (RRV) under år 1993. Luftfartsinspektionen har analyserat RRV:s förslag och vidtar enligt regeringen mot denna bakgrund åtgärder på ett flertal områden. Regeringen kommer att få en rapport om dessa åtgärder. Som ovan refererats (se avsnitt 1.1) anser regeringen att Luftfartsverkets arbete med att uppnå en minskning av luftfartens negativa miljöpåverkan även fortsättningsvis skall ha hög prioritet. Verket skall bl.a. medverka i arbetet med att utforma ett miljöanpassat transportsystem i enlighet med vad regeringen nyligen angett i en särskild skrivelse till riksdagen (skr. 1994/95:120). Regeringen föreslår med utgångspunkt i LFV:s treårsplan för perioden 1995--1997 följande ekonomiska mål och ramar för verksamheten. Regeringen har inte något att erinra mot LFV:s förslag om höjning av totalproduktiviteten med 3 % per år under perioden. Regeringen fäster stor vikt vid det rationaliseringsarbete som pågår inom verket för att kunna möta en ökande verksamhetsvolym utan ökande driftkostnader. Regeringen framhåller att de ekonomiska målen för LFV bör ligga fast. Detta innebär att målet för avkastning, mätt i justerat eget kapital efter skattemotsvarighet, bör vara minst 13 % varje år under perioden. Utdelning till ägaren bestäms årligen av regeringen i samband med fastställande av bokslutet. Som mål för utdelningen föreslås 4 % på justerat eget kapital per år under planperioden. Ett soliditetsmål på 30 % vid utgången av år 1997 föreslås. Som restriktion för prishöjningar under åren 1995--1997 anges att luftfartsavgifterna får öka med högst 80 % av nettoprisindex, räknat fr.o.m. år 1993. De långsiktiga ekonomiska målen hanteras enligt regeringen inom ramen för en samlad ägarstrategi för affärsverksamheten inom Kommunikationsdepartementets område. Frågor om avvägningar, finansiering och kostnadsfördelning mellan de olika kommunikationsslagen ingår enligt regeringen också som en del i arbetet inom den parlamentariska kommitté som regeringen i december 1994 tillsatt för att utarbeta en nationell plan för kommunikationerna i Sverige. Under våren 1995 avser regeringen att för första gången besluta om slutlig utdelning från LFV för år 1994 enligt de nya principer som fastslogs av riksdagen som följd av förslagen i 1994 års budgetproposition. Då kommer även att behandlas den återstående särskilda skuld till staten på 50 miljoner kronor som LFV i särskild skrivelse till regeringen påtalat att verket har enligt sin årsredovisning. Skulden härrör från åren 1973--1975 då verket mot bakgrund av dåtida avkastningsregler av regeringen medgavs att aktivera räntor på vissa investeringar. Beloppet bör enligt regeringen betalas senast den 30 juni 1996. I LFV:s plan föreslås, inräknat senare genomförd revidering, sammanlagt investeringar för 3,5 miljarder kronor under åren 1995--1997, vilket är en ökning med ca 1,3 miljarder kronor jämfört med innevarande planperiod. Ökningen förklaras bl.a. av investeringar som har tidigarelagts av arbetsmarknadsskäl, framför allt en ny regionflygplats i Värmland och en ny terminal vid Sundsvall-Härnösands flygplats. De största investeringarna som planeras är dock i en tredje rullbana på Stockholm-Arlanda flygplats och i flygtrafikledningssystemet. I övrigt planeras 1995--1997 främst ersättningsinvesteringar och miljöförbättrande åtgärder. Finansieringen av investeringarna bedöms till 78 % kunna ske genom intern finansiering. Den externa delen är till stor del finansieringsbidrag från AMS och från lokala och regionala intressenter i projekten i Värmland och Sundsvall. LFV föreslår att verket får vissa ytterligare finansiella befogenheter för att effektivisera finansfunktionen. Regeringen anser att LFV:s investeringsinriktning för åren 1995--1997 i huvudsak kan godkännas. Enligt regeringen bör emellertid förslaget om ett civilt luft- och rymdfartsmuseum ytterligare övervägas av verket och behandlas i särskild ordning. Regeringen godkänner emellertid den föreslagna omfattningen av investeringarna på 3,5 miljarder kronor för perioden 1995--1997.
I fråga om LFV:s förslag om utvidgade finansiella befogenheter biträds dessa av regeringen. Verket bör därmed i likhet med övriga affärsverk ges rätt att ta upp även långfristiga lån utanför Riksgäldskontoret (RGK) inom en oförändrad total låneram på 3,5 miljarder kronor. Anbud måste därvid enligt regeringen alltid infordras av RGK. Vidare bör den nuvarande restriktionen att i genomsnitt högst 25 % av kassamässigt överskott får placeras utanför RGK slopas och ersättas med att anbud alltid måste infordras av RGK. Beträffande LFV:s förslag om ändrade villkor för beslut om vissa större investeringar delar regeringen LFV:s syn på att nuvarande regler från år 1988 bör ändras. Enligt regeringen bör LFV få rätt att självt besluta om investeringar i infrastruktur, säkerhetssystem etc. på högst 100 miljoner kronor som följer den huvudsakliga inriktningen i aktuell treårsplan. Om en investering anmälts i treårsplanen och godkänts av regering och riksdag, bör investeringen få påbörjas utan särskilt igångsättningstillstånd från regeringen. De utvidgade beslutsbefogenheterna för frågor om finansiering och investeringar kräver enligt regeringen en förbättrad information. LFV bör således regelbundet till regeringen redovisa omfattningen av placeringar och lån som gjorts utanför RGK. För investeringar på mer än 50 miljoner kronor skall regeringen informeras om förestående beslut om investeringen inte anmälts i treårsplan som godkänts av regering och riksdag.
Regeringen hemställer i budgetpropositionen
1. att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om inriktning och mål för Luftfartsverkets verksamhet under perioden 1995--1997, 2. att riksdagen godkänner vad som i propositionen anförts om ekonomiska mål och ramar för Luftfartsverkets verksamhet under perioden 1995--1997, 3. att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om Luftfartsverkets investeringsplan under perioden 1995--1997, 4. att riksdagen bemyndigar regeringen att fastställa utdelning för Luftfartsverket i enlighet med vad som anförts i propositionen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har ingen erinran mot vad regeringen föreslagit under punkterna 1, 2 och 4 ovan.
I motion T221 (mp) begärs att tillstånd för att bygga en tredje start- och landningsbana på Arlanda inte bör beviljas. Motionärerna anger som skäl att en tredje start- och landningsbana inte kan tillåtas av miljöskäl.
Utskottet anser för sin del att riksdagen även bör godkänna vad regeringen anfört om LFV:s investeringsplan under perioden 1995--1997. Härav följer att motionsyrkandet avstyrks. Beträffande detta motionsyrkande vill utskottet erinra om den noggranna prövning som sker av denna typ av projekt bl.a. från miljösynpunkt. Regeringen har år 1991 lämnat godkännande enligt naturresurslagen för anläggandet av en tredje rullbana på Arlanda flygplats. Vidare fastställde Koncessionsnämnden för miljöskydd i april 1993 de närmare villkoren för verksamheten med tre rullbanor på Arlanda flygplats. Luftfartsverket har i vissa delar överklagat det sistnämnda beslutet till regeringen. Tillståndsprövningen är således i alla delar ännu ej avslutad.
2.2 Stockholm-Bromma flygplats
Stockholm-Bromma flygplats som från början anlades av Stockholms stad togs i bruk för reguljär trafik år 1936. År 1947 övergick huvudmannaskapet till staten. Staten och Stockholms kommun tecknade år 1994 ett markupplåtelseavtal om fortsatt verksamhet på Bromma som gäller till år 2011. Den flygtrafik, särskilt linjetrafiken, som bedrivs på Bromma är reglerad med hänsyn till bl.a. flygplatsens miljömässiga förutsättningar.
I motionerna T237 (m), T701 (m), T703 (m) och T704 (m) framhålls att Bromma flygplats bör bibehållas och att flygtrafiken på Bromma bör fortsätta. Bromma bör bibehållas eftersom det behövs mer än en flygplats i Stockholmsområdet av säkerhets- och kommunikationsskäl. Anläggandet av en ny flygplats som alternativ till Bromma skulle bli alltför kostsamt. Det centrala läget i Stockholmsområdet medför att Bromma är ett överlägset alternativ till Arlanda för trafik med övriga Sverige enligt motionärerna. Bromma flygplats har därför stor betydelse för flygförbindelserna mellan Stockholm och andra delar av Sverige inte minst Skåne. Trafiken på Bromma har också bidragit till ökad konkurrens och lägre priser på flygmarknaden. Utvecklingen av lågbullermotorer medför förbättrad miljö för omgivningen enligt motionärerna.
I motion T221 (mp) föreslås att Bromma flygplats skall stängas och området miljösaneras. Motionärerna anser att flygplatsen ligger alldeles för nära bebyggelsen och därmed är en stor hälsorisk.
Enligt vad utskottet erfarit har kommunfullmäktige i Stockholms kommun beslutat att man vill avveckla Bromma flygplats. Stockholms kommun har därför begärt att få inleda överläggningar med Kommunikationsdepartementet beträffande det nya Brommaavtalets varaktighet och innehåll. Utskottet vill vidare erinra om vad kommunikationsministern anfört om Bromma flygplats i en interpellationsdebatt i riksdagen den 31 mars 1995. Kommunikationsministern anförde bl.a. att regeringen har visat en öppen attityd mot Stockholms kommun till att genomföra analyser av möjligheterna till en förtida avveckling av Bromma flygplats. Den närmare utformningen av en sådan analys bereds för närvarande inom regeringskansliet, anförde kommunikationsministern. Hon sade vidare att det inte torde bli aktuellt med en avveckling av Bromma flygplats innan den tredje banan på Arlanda är färdig år 1999. Med hänvisning till det anförda och i avvaktan på resultatet av de överläggningar mellan regeringen och Stockholms kommun som nu pågår, anser utskottet att någon åtgärd från riksdagens sida inte nu är erforderlig. Samtliga motioner avstyrks därför av utskottet i denna del.
2.3 Kristianstads flygplats
I motion T634 (c) framhålls att medel från anslaget Sysselsättningsskapande åtgärder inom Kommunikationsdepartementets område bör utgå till flygplatsen i Kristianstad.
Riksdagen beslutade i december 1994 (prop. 1994/95:25, bet. FiU1, rskr. 145) om detta anslag som totalt omfattar 2 miljarder kronor för budgetåret 1994/95. Enligt vad utskottet erfarit beslutade regeringen den 22 december om regleringsbrev till bl.a. Luftfartsverket för användningen av den del på 50 miljoner kronor av anslaget som avsatts till åtgärder inom luftfartsektorn. Inga medel avsattes därvid till investeringar på flygplatsen i Kristianstad. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen.
3 Anslag till Beredskap för civil luftfart
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att till Beredskap för civil luftfart för budgetåret 1995/96 anvisas ett reservationsanslag på 106 300 000 kr.
Hemställan
Utskottet hemställer
Luftfartsmarknaden och luftfartsförsörjningen
1. beträffande privatisering av SILA, Luftfartsverket och Arlanda flygplats m.m. att riksdagen avslår motionerna 1994/95:T237 yrkande 7 i denna del, 1994/95:T703 yrkandena 2 och 3 och 1994/95:N298 yrkande 4, res. 1 (m)
2. beträffande EU-frågor att riksdagen avslår motion 1994/95:T238 yrkande 17,
3. beträffande miljöfrågor att riksdagen avslår motionerna 1994/95:T221 yrkande 32, 1994/95:T224 yrkande 17, 1994/95:T225 yrkande 7 och 1994/95:T702, res. 2 (v) res. 3 (mp)
4. beträffande upphandling av olönsam regionalpolitiskt viktig flygtrafik att riksdagen avslår motionerna 1994/95:T630 och 1994/95:T635,
5. beträffande resultatutjämning mellan statliga och kommunala flygplatser att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:T239 yrkande 12, 1994/95:T705 yrkande 2 i denna del och 1994/95:T706 godkänner vad regeringen anfört om resultatutjämning mellan statliga och kommunala flygplatser,
6. beträffande driftbidrag till kommunala flygplatser i skogslänen m.m. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1994/95:T232 yrkandena 13 och 14, 1994/95:T238 yrkande 16, 1994/95:T239 yrkande 13, 1994/95:T705 yrkande 1 och yrkande 2 i denna del, 1994/95:T707, 1994/95:T708 och 1994/95:Fi216 yrkande 22 till Driftbidrag till kommunala flygplatser i skogslänen för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 15 200 000 kr, res. 4 (c) res. 5 (fp)
Luftfartsverket
7. beträffande inriktning och mål för Luftfartsverkets verksamhet under perioden 1995--1997 att riksdagen godkänner vad regeringen härom anfört,
8. beträffande ekonomiska mål och ramar för Luftfartsverkets verksamhet under perioden 1995--1997 att riksdagen godkänner vad regeringen härom anfört,
9. beträffande utdelning för Luftfartsverket att riksdagen bemyndigar regeringen att fastställa utdelning för Luftfartsverket i enlighet med vad som anförts i propositionen,
10. beträffande Luftfartsverkets investeringsplan att riksdagen med avslag på motion 1994/95:T221 yrkande 30 godkänner vad regeringen anfört om Luftfartsverkets investeringsplan under perioden 1995--1997, res. 6 (mp)
11. beträffande Stockholm-Bromma flygplats att riksdagen avslår motionerna 1994/95:T221 yrkande 31, 1994/95:T237 yrkande 12, 1994/95:T701, 1994/95:T703 yrkande 1 och 1994/95:T704, res. 7 (m, fp) res. 8 (v, mp)
12. beträffande Kristianstads flygplats att riksdagen avslår motion 1994/95:T634,
Anslag till Beredskap för civil luftfart
13. beträffande anslag till Beredskap för civil luftfart
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Beredskap för civil luftfart för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 106 300 000 kr.
Stockholm den 20 april 1995
På trafikutskottets vägnar
Monica Öhman
I beslutet har deltagit: Monica Öhman (s), Wiggo Komstedt (m), Bo Nilsson (s), Jarl Lander (s), Jan Sandberg (m), Ulrica Messing (s), Sivert Carlsson (c), Krister Örnfjäder (s), Tom Heyman (m), Kenth Skårvik (fp), Hans Stenberg (s), Karl-Erik Persson (v), Monica Green (s), Elisa Abascal Reyes (mp), Lena Sandlin (s), Claes-Göran Brandin (s) och Ulla Löfgren (m).
Reservationer
1. Privatisering av SILA, Luftfartsverket och Arlanda flygplats m.m. (mom. 1)
Wiggo Komstedt, Jan Sandberg, Tom Heyman och Ulla Löfgren (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Utskottet vill" och på s. 7 slutar med "Arlanda flygplats" bort ha följande lydelse: Utskottet anser att konkurrensutsatta verksamheter eller verksamheter som utan problem kan konkurrensutsättas bör privatiseras. Detta gäller bl.a. SILA, som genom ABA förvaltar Sveriges ägarandelar i SAS, samt Arlanda flygplats. Vad gäller SILA finns enligt utskottets mening inte längre skäl för att staten skall kvarstå som delägare, och SILA bör därför privatiseras. En sådan privatisering förutsätter diskussioner och samråd med systerbolagen i Danmark och Norge. Vidare måste hänsyn tas till vad som är förmånligt för både företag och skattebetalare. Vid en försäljning av aktierna i SILA bör enligt utskottets mening eftersträvas att SAS i första hand blir ett börsnoterat allnordiskt företag. I fråga om LFV vill utskottet understryka att verket alltmer övergått till att bedriva verksamheten i bolagsliknande former. Utskottet anser att detta är en positiv utveckling och därför bör en bolagisering övervägas med syftet att därefter också privatisera verksamheten vid LFV. Utskottet anser att första steget i en sådan process kan vara att privatisera Arlanda flygplats. Utskottet bedömer att det vore naturligt att söka marknadsmässig finansiering på riskkapitalmarknaden för de kommande stora investeringarna i en tredje bana m.m. Enligt utskottets mening är därför en privatisering av Arlanda flygplats en lämplig åtgärd, men först krävs dock en utredning om konkurrensförutsättningarna och klarläggande av regelverken. Innan en försäljning av Arlanda kan genomföras krävs någon form av strukturåtgärder. Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna T237 (m) yrkande 7 i denna del, T703 (m) yrkandena 2 och 3 och N298 (m) yrkande 4 tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande privatisering av SILA, Luftfartsverket och Arlanda flygplats m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:T237 yrkande 7 i denna del, 1994/95:T703 yrkandena 2 och 3 och 1994/95:N298 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Miljöfrågor (mom. 3)
Karl-Erik Persson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Utskottet anser" och på s. 10 slutar med "denna del" bort ha följande lydelse: I fråga om miljö- och energifrågor anser utskottet att flyget är det minst effektiva transportmedlet från energisynpunkt samt att det dessutom ger upphov till svåra miljöstörningar i form av buller och luftföroreningar. Enligt utskottets mening kan kraftfulla satsningar på snabb- och högfartståg och elektroniska kommunikationer innebära att en stor del av inrikesflyget konkurreras ut. I Syd- och Mellansverige bör därför utbyggnaden av snabbtågen påskyndas. Utskottet anser att förbud bör införas mot byggande av nya flygplatser. Vidare bör utvecklingen av nya miljövänliga flygplanstyper stödjas t.ex. med miljödifferentierade landningsavgifter och bränsleskatter. Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T224 (v) yrkande 17 tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna. Syftet med övriga motionsyrkanden blir till väsentlig del tillgodosett. De påkallar ingen åtgärd från riksdagens sida, varför de avstyrks av utskottet.
dels att utskottets hemställan under mom. 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande miljöfrågor att riksdagen med bifall till motion 1994/95:T224 yrkande 17 samt med avslag på motionerna 1994/95:T221 yrkande 32, 1994/95:T225 yrkande 7 och 1994/95:T702 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Miljöfrågor (mom. 3)
Elisa Abascal Reyes (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Utskottet anser" och på s. 10 slutar med "denna del" bort ha följande lydelse: Flyget har under de senaste åren ökat med 400 %. Det omfattande flygresandet kan ifrågasättas såväl från energi- som miljösynpunkt. Utskottet anser att eftersom flygtrafiken svarar för en mycket stor andel av avgasutsläppen bör flygets vidare expansion bromsas. En miljömedveten politik och satsningar på alternativ till flyget är förutsättningar för att komma till rätta med flygets miljöproblem. Luftfarten bör belastas med sina samhällsekonomiska och miljömässiga kostnader. Enligt utskottets mening bör ekonomiska styrmedel användas i syfte att minska koldioxidutsläppen från flygtrafiken. Från och med år 2015 bör inga inrikesplan drivas med fossila bränslen. Utskottet anser att omfattande satsningar på järnvägstrafiken måste göras i syfte att stärka järnvägens konkurrenskraft gentemot luftfarten. Satsningen på järnvägssträckan Stockholm--Göteborg har lett till att järnvägen där tagit marknadsandelar från luftfarten. På samma sätt bör järnvägstrafiken på persontrafikområdet kunna öka sina marknadsandelar på andra inrikessträckor. Järnvägen kan dock inte ersätta flyget överallt. Flyget är motiverat på många längre sträckor, där det saknas underlag för järnvägstrafik. Det är dock möjligt att ersätta flera inrikessträckor med tåg. Utskottet förordar att Banverket och Luftfartsverket igångsätter ett samarbetsprojekt som syftar till att i samarbete med branschorganisationerna utarbeta en plan för att till år 2005 ersätta tättrafikerade flygsträckor med snabbtåg. På sikt skall det naturliga färdsättet på inrikessträckor vara med tåg.
I motion T702 (s) behandlas Eurocontrolkonventionen som riksdagen godkände år 1994. Konventionen anger att Eurocontrolorganisationen kommer att ha en egen budget, att dess uppgifter kommer att vara trafikledning och utveckling inom luftfarten samt att organisationens tjänstemän kommer att ges diplomatisk immunitet. Med tanke på det stora inflytande Eurocontrolorganisationen kommer att få är det viktigt att ett miljömål blir en del i Eurocontrolkonventionen. Detta överensstämmer väl med Agenda 21 som anger att myndigheter bör ta del av miljötänkande. Sverige bör som medlemsland ta initiativ till att ett miljömål skrivs in i konventionen. Utskottet anser att detta skulle vara värdefullt för att minska flygets miljöproblem i Europa och tillstyrker därför motionsförslaget. Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna T221 (mp) yrkande 32, T225 (mp) yrkande 7 och T702 (s) tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna. Syftet med motion T224 (v) yrkande 17 blir tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under mom. 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande miljöfrågor att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:T221 yrkande 32, 1994/95:T225 yrkande 7 och 1994/95:T702 samt med anledning av motion 1994/95:T224 yrkande 17 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Driftbidrag till kommunala flygplatser i skogslänen m.m. (mom. 6)
Sivert Carlsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "av flygplatser" bort ha följande lydelse: Utskottet anser att flyget för vissa regioner i landet är det mest realistiska alternativet. Regeringens förslag om minskat anslag till driftbidrag till kommunala flygplatser i skogslänen kommer att medföra försämrad flygtrafik och service eller höjda kommunala kostnader. Utskottet föreslår därför en oförändrad nivå i förhållande till budgetåret 1994/95 för anslaget. Enligt utskottets mening bör därför för budgetåret 1995/96 anvisas 15 miljoner kronor utöver regeringens förslag, vilket innebär ett anslag på 30,2 miljoner kronor till driftbidrag till kommunala flygplatser i skogslänen. Utskottet anser att av anslaget minst 20 miljoner kronor skall utgå till flygplatserna i Norrlands inland, dvs. till Sveg, Lycksele, Vilhelmina, Arvidsjaur, Gunnarn och Gällivare. Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna T232 (c) yrkandena 13 och 14, T239 (kds) yrkande 13, T707 (kds) och Fi216 (kds) yrkande 22 tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna. Övriga motionsyrkanden avstyrks. Syftet med flera av dem torde dock bli tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under mom. 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande driftbidrag till kommunala flygplatser i skogslänen m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:T232 yrkandena 13 och 14, 1994/95:T239 yrkande 13, 1994/95:T707 och 1994/95:Fi216 yrkande 22, med anledning av regeringens förslag samt med avslag på motionerna 1994/95:T238 yrkande 16, 1994/95:T705 yrkande 1 och yrkande 2 i denna del och 1994/95:T708 dels till Driftbidrag till kommunala flygplatser i skogslänen för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 30 200 000 kr, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Driftbidrag till kommunala flygplatser i skogslänen m.m. (mom. 6)
Kenth Skårvik (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Utskottets ställningstagande" och slutar med "av flygplatser" bort ha följande lydelse: Enligt utskottets mening innebär regeringens förslag om minskat anslag helt nya förutsättningar för att upprätthålla stödet till kommunala flygplatser i Norrlands inland. Denna neddragning drabbar särskilt de mindre flygplatserna och skulle medföra betydande svårigheter för flera inlandskommuner att upprätthålla den trafik man har i dagsläget. Flygtrafiken har stor regionalpolitisk betydelse. Med hänvisning härtill anser utskottet att regeringen bör återkomma med ett nytt förslag som bättre tillgodoser kraven på regionalpolitisk balans inom ramen för stödet till de kommunala flygplatserna. Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna T238 (fp) yrkande 16 och T708 (fp) tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna. Övriga motionsyrkanden avstyrks.
dels att utskottets hemställan under mom. 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande driftbidrag till kommunala flygplatser i skogslänen m.m. att riksdagen med bifall till motion 1994/95:T238 yrkande 16 och 1994/95:T708, med anledning av regeringens förslag samt med avslag på motionerna 1994/95:T232 yrkandena 13 och 14, 1994/95:T239 yrkande 13, 1994/95:T705 yrkande 1 och yrkande 2 i denna del, 1994/95:T707 och 1994/95:Fi216 yrkande 22 dels till Driftbidrag till kommunala flygplatser i skogslänen för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 15 200 000 kr, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Luftfartsverkets investeringsplan (mom. 10)
Elisa Abascal Reyes (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "ej avslutad" bort ha följande lydelse: Beträffande detta motionsyrkande anser utskottet i likhet med motionärerna att en tredje start- och landningsbana på Arlanda flygplats inte kan tillåtas av miljöskäl. Enligt utskottet bör därför inte tillstånd för att bygga en tredje start- och landningsbana på Arlanda beviljas. Motionsförslaget tillstyrks därför av utskottet. Vad regeringen i övrigt anfört beträffande LFV:s investeringsplan under perioden 1995--1997 föranleder ingen kommentar från utskottets sida. Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T221 (mp) yrkande 30 tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande Luftfartsverkets investeringsplan att riksdagen med bifall till motion 1994/95:T221 yrkande 30 och med anledning av vad regeringen anfört om Luftfartsverkets investeringsplan under perioden 1995--1997 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Stockholm-Bromma flygplats (mom. 11)
Wiggo Komstedt (m), Jan Sandberg (m), Tom Heyman (m), Kenth Skårvik (fp) och Ulla Löfgren (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Enligt vad" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse: Det avtal som staten och Stockholms kommun tecknade år 1994 om fortsatt verksamhet på Bromma till år 2011 kommer enligt utskottets mening att få stor betydelse för Stockholmsområdets och övriga landets kommunikationer. Enligt vad utskottet erfarit har Stockholms kommun beslutat inleda överläggningar med Kommunikationsdepartementet beträffande det nya Brommaavtalets varaktighet och innehåll. Utskottet anser att det är olyckligt att frågan om Bromma flygplats framtid återigen har aktualiserats. Utskottet anser att Bromma flygplats bör bibehållas och att flygtrafiken på Bromma bör tillåtas fortsätta. Ett bibehållande är angeläget eftersom det behövs mer än en flygplats i Stockholmsområdet av säkerhets- och kommunikationsskäl. En ny flygplats som alternativ till Bromma skulle bli alltför kostsam att anlägga enligt utskottets bedömning. Det centrala läget i Stockholmsområdet innebär att Bromma är ett överlägset alternativ till Arlanda för trafik med övriga Sverige. Bromma flygplats har stor betydelse för flygförbindelserna mellan Stockholm och andra delar av Sverige. Trafiken på Bromma har också bidragit till ökad konkurrens och lägre priser på flygmarknaden. Utvecklingen av bl.a. lågbullermotorer som används i trafiken på Bromma medför förbättrad miljö för omgivningen. Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna T237 (m) yrkande 12, T701 (m), T703 (m) yrkande 1 och T704 (m) tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna. Motion T221 (mp) yrkande 31 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under mom. 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande Stockholm-Bromma flygplats att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:T237 yrkande 12, 1994/95:T701, 1994/95:T703 yrkande 1 och 1994/95:T704 samt med avslag på motion 1994/95:T221 yrkande 31 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Stockholm-Bromma flygplats (mom. 11)
Karl-Erik Persson (v) och Elisa Abascal Reyes (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Enligt vad" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse: Enligt vad utskottet erfarit har Stockholms kommun beslutat inleda överläggningar med Kommunikationsdepartementet beträffande det nya Brommaavtalets varaktighet och innehåll. Utskottet anser att flygplatsen ligger alldeles för nära bebyggelsen och därmed är en stor hälsorisk. Mot denna bakgrund anser utskottet att Bromma flygplats bör stängas och området miljösaneras. Regeringen bör därför i de kommande överläggningarna med kommunen ta initiativ till att en avveckling av Bromma snarast skall kunna ske. Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T221 (mp) yrkande 31 tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna. Övriga motionsyrkanden avstyrks.
dels att utskottets hemställan under mom. 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande Stockholm-Bromma flygplats att riksdagen med bifall till motion 1994/95:T221 yrkande 31 samt med avslag på motionerna 1994/95:T237 yrkande 12, 1994/95:T701, 1994/95:T703 yrkande 1 och 1994/95:T704 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Innehållsförteckning
Sammanfattning1 Propositionen2 Luftfart2 Luftfartsverket2 Anslagsfrågor2 Motionerna2 Utskottet5 1 Luftfartsmarknaden och luftfartsförsörjningen5 1.1 Vissa allmänna luftfartsfrågor5 SILA, Luftfartsverket och Arlanda flygplats5 EU-frågor7 Miljöfrågor8 1.2 Upphandling av olönsam regionalpolitiskt viktig flygtrafik10 1.3 Resultatutjämning mellan statliga och kommunala flygplatser11 1.4 Driftbidrag till kommunala flygplatser i skogslänen m.m.12 2 Luftfartsverket (LFV)13 2.1 Inriktning, mål och resurser för Luftfarts- verkets verksamhet under perioden 1995--1997 m.m.13 Regeringens förslag13 Utskottets ställningstagande16 2.2 Stockholm-Bromma flygplats17 2.3 Kristianstads flygplats18 3 Anslag till Beredskap för civil luftfart18 Hemställan18 Reservationer20