Luftfart

Betänkande 1992/93:TU19

Trafikutskottets betänkande 1992/93:TU19

Luftfart

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer
• Innehållsförteckning

1992/93

TU19

Sammanfattning

Sedan den 1 juli 1992 har den svenska inrikes flygmarknaden
avreglerats. Tillståndsgivningen skall i fortsättningen ha som
huvudmål att åstadkomma en effektiv konkurrens inom ramen för de
av riksdagen antagna trafikpolitiska målen.

I betänkandet behandlas i proposition 1992/93:100
(budgetpropositionen) bilaga 7, avsnittet E. Luftfart, framförda
förslag om flygmarknaden, myndighetsstrukturen inom
luftfartssektorn, Luftfartsverkets verksamhet under perioden
1993--1995 och vissa anslag för budgetåret 1993/94 jämte förslag
i motioner som väcktes under den allmänna motionstiden i år.

Utskottet tillstyrker förslag i propositionen att på en
avreglerad marknad särskild uppmärksamhet skall ges
trafikförsörjningen i Norrland. Med anledning av förslag i en
s-motion föreslår utskottet ett tillkännagivande beträffande
utredning om patient- och anhörigresor mellan Härjedalen och
Umeå.
Ett utvecklingsarbete bedrivs för närvarande om
myndighetsstrukturen inom luftfartssektorn. Utskottet
tillstyrker i propositionen föreslagna riktlinjer för det
fortsatta utvecklingsarbetet och att riksdagen lämnar regeringen
ett begärt bemyndigande att bolagisera kommersiella tjänster,
som Luftfartsverket bedriver. Regeringen är ännu inte beredd att
ta ställning i frågan om bestämmande av statens ansvar för
flygplatsnätet, då ett sådant ställningstagande enligt
regeringen kräver att mera långsiktiga effekter i
flygtrafikstrukturen av avregleringen kan avläsas än vad som
ännu är fallet. Sådan utvärdering krävs enligt regeringen också
när det gäller att besluta om nya principer för ekonomisk
utjämning mellan statliga och kommunala flygplatser. Regeringen
anser att det bör studeras om inte frågor om ekonomisk utjämning
när det gäller flygplatser hör hemma i de årliga förhandlingarna
om statliga transfereringar till kommunerna. I avvaktan på
överenskommelse i denna del bör dock enligt regeringen ett i
början av innevarande riksmöte beslutat övergångssystem för år
1993 beträffande resultatutjämning bibehållas. Utskottet har
inte något att erinra mot regeringens förslag i nämnda
hänseenden.
Utskottet tillstyrker propositionsförslag om
Luftfartsverkets verksamhet under perioden 1993--1995, som avser
inriktningen, servicemål, resultat-, pris- och soliditetsmål
samt investeringar för verksamheten.
Avtalet mellan staten och Stockholms stad om Bromma
flygplats löper ut år 1996. Med anledning av motioner, vari
yrkas att flygplatsen skall fortleva, att den skall läggas ned
resp. att den skall ersättas med en flygplats i den södra delen
av Stockholmsregionen uttalar utskottet även i år att två
flygplatser behövs i Stockholmsområdet men pekar på att
avgörandet i flygplatsfrågan ligger hos regionen.
Under rubrikerna Beredskap för civil luftfart och Civil
trafikflygarutbildning tillstyrker utskottet att en uppehållande
verksamhet på låg nivå skall möjliggöras vid
Trafikflygarhögskolan i Ljungbyhed i avvaktan på överväganden om
en långsiktig lösning på frågan om organisationen av
trafikflygarutbildningen.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag till
bidrag till kommunala flygplatser m.m. och att anslaget intill
visst belopp skall inriktas på bidrag till driften på vissa
flygplatser i Norrlands inland.

Med undantag för motionsförslaget om patient- och anhörigresor
mellan Härjedalen och Umeå avstyrker utskottet motionsförslagen
i ärendet, i de flesta fallen med hänvisning till att de
upptagna frågorna är föremål för överväganden eller redan har
aktualiserats i andra sammanhang.

Vid betänkandet har fogats sex reservationer till förmån för
motionsförslag, nämligen
av s-ledamöterna om garantier för regionalflyg på en
avreglerad marknad (1), om stöd till regionala flyglinjer enligt
Konkurrenskommitténs förslag (2), om utredning om flygtrafik
till centralorter i skogslänen (3), om nedläggning av
flygverksamheten på Bromma (4), om statligt ansvar för en
regional flygplats i Stockholmsregionen (5) samt
av nyd-ledamoten om driftstöd till flygplatser i Gävleborgs
län (6).

Vid betänkandet har vidare fogats ett särskilt yttrande samt
en meningsyttring av v-suppleanten avseende tre delavsnitt i
betänkandet.

SJÄTTE HUVUDTITELN

Propositionen

E. Luftfart

Flygmarknaden

Regeringen föreslår i proposition 1992/93:100 bilaga 7
(Kommunikationsdepartementet) under denna rubrik (s. 85--88) att
riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om inriktningen
av statens ansvar för trafikförsörjningen i Norrland.

Myndighetsstrukturen inom luftfartssektorn

Regeringen föreslår under denna rubrik (s. 89--94)
1. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om
överförande av viss verksamhet inom Luftfartsverkets område till
bolagsform på de villkor som i propositionen anförts,
2. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om
förvärv och tecknande av aktier m.m. i sådana bolag,
3. att riksdagen godkänner riktlinjerna för det fortsatta
arbetet med utarbetande av en ny myndighetsstruktur inom
luftfartsområdet,
4. att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om
statens ansvar för flygplatssystemet och resultatutjämning
mellan statliga och kommunala flygplatser.

Luftfartsverket

Regeringen föreslår uner denna rubrik (s. 94--101)
1. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om
inriktningen av Luftfartsverkets verksamhet och de servicemål
som i propositionen förordats under perioden 1993--1995,
2. att riksdagen godkänner de resultat-, pris- och
soliditetsmål för Luftfartsverkets verksamhet som i
propositionen förordats för perioden 1993--1995,
3. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om
Luftfartsverkets investeringar under perioden 1993--1995 samt
bemyndigar regeringen att besluta om avvikelser därifrån.

Anslagsfrågor

Regeringen föreslår under denna rubrik (s. 102--103)
1. att riksdagen till Beredskap för civil luftfart för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
67352000 kr (punkt E1),
2. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om
användningen av anslaget E1 (punkt E1),
3. att riksdagen till Bidrag till kommunala flygplatser m.m.
för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
15200000 kr (punkt E2),
4. att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om
inriktningen av anslaget E2 (punkt E2),
5. att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om
Civil trafikflygarutbildning.

Motionerna

1992/93:T201 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om flygets utveckling i norr.

1992/93:T208 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om flyget.

1992/93:T215 av Olle Schmidt m.fl. (fp) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om investeringar vid Sturups flygplats,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om flygledningen på Sturup.

1992/93:T216 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s) vari yrkas
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om regionalflygets villkor på en
avreglerad flygmarknad,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Bromma flygplats.

1992/93:T221 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas
11. att riksdagen hos regeringen begär att den skall
klargöra behovet av ytterligare kapacitet för flygtrafiken i
Stockholmsregionen.

1992/93:T222 av Karin Pilsäter och Ylva Annerstedt (båda fp)
vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av en civil inrikesflygplats på
Södertörn.

1992/93:T229 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas
(delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kommunikationerna i Jämtlands län.

1992/93:T701 av Arne Jansson och Laila Strid-Jansson (båda
nyd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att inte dra in det statliga
bidraget till driftstöd av de kommunala flygplatserna i Gävle,
Söderhamn eller Hudiksvall så länge behov föreligger, dvs. inte
innan det nya snabbtåget trafikerar sträckan
Stockholm--Sundsvall via Arlanda med större turtäthet och
snabbhet än i dag.

1992/93:T702 av Sven Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Kramfors/Sollefteå flygplats möjligheter
till ökat driftstöd.

1992/93:T703 av Sigrid Bolkéus m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om driftstöd till kommunala flygplatser i
Gävleborgs län.

1992/93:T704 av Kenneth Attefors (nyd) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att vid planering av utökat flygplatsbehov
söder om Stockholm framföra Stockholm--Skavsta som en möjlig
flygplats.

1992/93:T705 av Karin Pilsäter (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om Bromma flygplats.

1992/93:T706 av Bruno Poromaa och Leif Marklund (båda s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om de kommuner som bör ingå i studien av
effekterna för flygets avreglering.

1992/93:T707 av Georg Andersson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om stöd till regionalt motiverade flyglinjer i
skogslänen.

1992/93:T708 av Karl-Erik Persson (v) och John Andersson (-)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om bidrag till kommunala
flygplatser.

1992/93:T709 av Anders G Högmark m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att överföra frågan om
resultatutjämning till de årliga förhandlingarna om de statliga
transfereringarna till kommunerna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om resultatutjämning mellan statliga och
kommunala flygplatser.

1992/93:T710 av Isa Halvarsson m.fl. (fp, m, c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en översyn av finansieringsansvaret för
investeringar av typen länsflygplatsen i Värmland.

1992/93:T711 av Oskar Lindkvist m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en nedläggning av flygverksamheten på Bromma
flygplats i Stockholms kommun.

1992/93:T712 av Eva Zetterberg och Gudrun Schyman (båda v)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Bromma flygplats bör avvecklas av
ekonomiska skäl samt miljö- och säkerhetsskäl,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att statens arrende bör sägas upp och
marken återlämnas till Stockholms kommun.

1992/93:T713 av Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förlängning av gällande
resultatutjämningssystem för flygplatser.

1992/93:T714 av Marianne Andersson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om minsta varseltid innan flygtrafik som är en
del av det nationellt täckande nätet får avbrytas.

1992/93:T715 av Karin Starrin m.fl. (c, m, fp, kds) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fördelning av stöd till flygplatser.

1992/93:T716 av Ingvar Johnsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att avvisa förslaget i
budgetpropositionen om att överföra frågan om resultatutjämning
till de årliga förhandlingarna om de statliga transfereringarna
till kommunerna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en förlängning av det av riksdagen
nyligen fattade beslutet om resultatutjämning intill dess att en
utvärdering av avregleringens effekter på inrikesflyget och dess
primärnät gjorts.

1992/93:T717 av Bruno Poromaa m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en förlängning av startbanan på Kiruna
flygplats.

1992/93:T718 av Stig Bertilsson och Kent Olsson (båda m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om varseltider vid avgörande förändringar i
flygtrafik på enskilda flygplatser.

1992/93:A416 av Elver Jonsson och Lars Sundin (båda fp) vari
yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten för Älvsborgs län av goda
flygförbindelser.

1992/93:A444 av Mikael Odenberg m.fl. (m) vari yrkas
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Stockholms flygtrafik.

1992/93:A472 av Lennart Rohdin (fp) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om statsbidrag till kommunala flygplatser
i Gävleborgs län.

Gällande riktlinjer för luftfartspolitiken, m.m.

Övergripande riktlinjer och grundläggande bestämmelser

Utgångspunkt för statens handlande på luftfartens område skall
-- liksom när det gäller andra trafikgrenar -- vara det
ursprungligen år 1979 formulerade och i 1988 års trafikpolitiska
beslut kompletterade, övergripande målet för samhällets
trafikpolitik "att erbjuda medborgarna och näringslivet i
landets olika delar en tillfredsställande, säker och miljövänlig
trafikförsörjning till lägsta möjliga samhällsekonomiska
kostnader" (prop. 1987/88:50 om trafikpolitiken inför 1990-talet
s.294--330, bet. TU22, rskr. 249).

Grundläggande bestämmelser om luftfarten har meddelats i
luftfartslagen (1957:297). Närmare bestämmelser har bl.a.
meddelats i luftfartsförordningen (1986:171).
Utformningen av våra bestämmelser om luftfarten har i stor
utsträckning baserats på internationella åtaganden som Sverige
har gjort genom tillträde till olika konventioner på luftfartens
område.

Om flygtrafikförsörjningen m.m.

Former för reglering

För luftfartsverksamhet i förvärvssyfte krävs enligt
luftfartslagen tillstånd (koncession). Vid prövning av tillstånd
skall de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för trafiken
beaktas.

Flygföretagen Scandinavian Airlines System (SAS) och Linjeflyg
AB (LIN) har när det gäller inrikes luftfart i regelbunden
trafik (linjefart) haft en prioriterad ställning.

I 1988 års trafikpolitiska beslut sades att staten genom en
lämplig infrastruktur och genom koncessionsgivningen hade ett
ansvar för att stärka och vidareutveckla en
flygtrafikförsörjning med tillfredsställande nationell täckning.
Stommen i den nationella flygtrafikförsörjningen skulle enligt
beslutet vara det trafiknät som SAS och Linjeflyg trafikerade i
egen regi eller genom entreprenör, kallat primärnätet, med
undantag för "det inre Norrlandsnätet". SAS och Linjeflyg skulle
ha en prioriterad ställning i den nationella
trafikförsörjningen.
Det fanns enligt beslutet starka skäl för att bibehålla ett
särskilt trafikutbud för inre Norrland, det "inre
Norrlandsnätet", som omfattade den trafik som Swedair AB bedrev
på linjen Kiruna--Luleå för SAS räkning samt mellan Luleå,
Skellefteå, Umeå, Sundsvall och Östersund för Linjeflygs
räkning. Underskott på trafiken i inre Norrland skulle täckas
inom ramen för överskott i Linjeflygs övriga trafik och genom
resultatutjämning mellan SAS och Linjeflyg.

Som sekundärflyg betecknades trafik med flygplan med en
högsta tillåten startvikt på 15 ton (högsta tillåtna startvikt
för flygplan av typen SAAB-340 är ca 12,5 ton). Sekundärflyget
betraktas i 1988 års trafikpolitiska beslut som ett värdefullt
komplement till trafiken på primärnätet. Sekundärflyget borde
enligt beslutet utvecklas efter marknadens behov på
affärsmässiga grunder. Koncessionsgivningen skulle inriktas på
att underlätta och stödja branschens egen omstrukturering.
Sekundärflygbolagen borde ges bättre möjligheter till långsiktig
planering.

Riksdagen fattade emellertid under 1990/91 och l991/92 års
riksmöten beslut om avreglerande åtgärder inom den inrikes
flygtrafiken (prop. 1990/91:87 s. 189--200, bet. TU27, rskr. 287
resp. prop. l991/92:100 bil. 7 s. 103--105, bet. TU13, rskr.
208).
Regeringen fattade därefter den 29 april 1992 beslutat om
nya riktlinjer att tillämpas vid tillståndsgivning för svenskt
inrikesflyg fr.o.m. den 1 juli l992.
Riktlinjerna innebär i korthet att tillståndsgivningen skall
ha som huvudmål att åstadkomma en effektiv konkurrens på
marknaden inom ramen för de av riksdagen antagna trafikpolitiska
målen beträffande tillgänglighet, effektivitet, säkerhet,
miljöpåverkan och regional balans. Tillstånd skall som regel
meddelas svenska flygbolag som begär att få trafikera en viss
inrikeslinje. Beslut som innebär avsteg från fri konkurrens bör
dock kunna meddelas i vissa fall av regionalpolitiska skäl.
Tidigare krav på att tariffer och trafikprogram skall
fastställas har slopats och ersatts med en skyldighet för
flygbolagen att i förväg till Luftfartsverket anmäla sina
priser, trafikprogram och för avsedd trafik aktuella
flygplanstyper.
Den 1 juli 1992 upphörde SAS och Linjeflygs trafikplikt för
inrikes trafik.

SAS har bland skandinaviska flygföretag fortfarande en
prioriterad ställning när det gäller utrikes luftfart.

Den svenska flygmarknaden integreras i EG

Inom EG har sedan några år tillbaka pågått arbete med
avreglering av luftfarten. Genom det s.k. luftfartspaket nr 2 --
vilket trädde i kraft den 1 november 1990 och för vilket en
närmare redogörelse finns i bet. 1991/92:TU4 (s. 8--9) --
infördes inom EG rättsakter som innebär ökade flygrättigheter
samt friare prissättning och kapacitetsfördelning i förhållande
till vad som gällde tidigare.
Genom det av riksdagen (prop. 1991/92:29, bet. TU4, rskr.
111) godkända avtalet mellan Sverige, Norge och EEG om civil
luftfart, lagen (1992:138) om tillämpning av avtalet samt
förordningen (1992:588) i samma ämne har Sverige anpassat sig
till luftfartspaket nr 2 och till åtskilliga andra regler på
luftfartsområdet som i dag gäller inom EG. I avtalet finns bl.a.
bestämmelser om hur nya EG-rättsakter på den civila luftfartens
område kan införlivas med avtalet.
Slutsteget i avregleringen inom EG, luftfartspaket nr 3,
trädde i kraft den 1 januari 1993 i begränsad omfattning.
Övergångsbestämmelser syftar till att rätten att genomföra
flygningar inrikes i ett annat medlemsland -- fritt cabotage --
skall införas år 1997.

Merparten av de EG-rättsakter som omfattas av avtalet mellan
Sverige, Norge och EEG om civil luftfart ingår också i
EES-avtalet. Det förstnämnda avtalet skall för övrigt upphöra
att gälla då EES-avtalet träder i kraft.

Myndighetsstrukturen inom luftfartssektorn

Antalet flygplatser

Vid utgången av år 1991 fanns 214 av Luftfartsverket
registrerade flygplatser för civil och militär luftfart. Av
flygplatserna var 57 trafikflygplatser, dvs. de kan användas
under s.k. instrumentväderförhållanden.
På 44 av trafikflygplatserna bedrevs linjefart.
Luftfartsverket förvaltade 14 statliga flygplatser för civil
luftfart och drev flygstationer för sådan luftfart på 5 militära
flottiljflygplatser. Kommuner ägde 14 flygplatser och drev
flygstationer på 10 militära flygplatser/övningsfält. Ett
enskilt företag ägde en trafikflygplats med linjefart
(Linköping--Saab flygplats).
Av flygplatserna/flygstationerna i det s.k. primärnätet hade
de i Borlänge (Dala Airport), Kramfors, Kristianstad (Everöd),
Trollhättan (Malöga) och Växjö kommunala huvudmän. Bansystemen i
Borlänge, Kramfors och Kristianstad var emellertid militära.
Övriga flygplatser/flygstationer i det s.k. primärnätet drevs av
Luftfartsverket.

Riktlinjer beträffande huvudmannaskapet för flygplatser för
civil luftfart

Enligt riktlinjer för Luftfartsverkets verksamhet och
organisation som riksdagen godkände år 1967 (prop. 1967:57
s.43, bet. SU107, rskr. 267) skulle Luftfartsverket driva
och förvalta statliga flygplatser för linjefart (i prop. 1967:57
kallade primärflygplatser). Även landsting, kommuner eller
enskilda intressenter skulle enligt dessa riktlinjer kunna
anlägga, driva och förvalta flygplatser för linjefart. Andra
flygplatser än sådana med linjefart borde enligt riktlinjerna
även i fortsättningen vara en angelägenhet för landsting, kommun
eller enskild intressent.
I 1982 års luftfartspolitiska beslut fastslogs att de
flygplatser som huvudsakligen betjänade allmänflyget inte heller
i fortsättningen borde vara en statlig angelägenhet utan en
angelägenhet för kommun, landsting eller enskild intressent
(prop. 1981/82:98 s.33--34).

I 1988 års trafikpolitiska beslut uttalades att det i princip
inte fanns någon anledning att ändra på den sålunda beslutade
ordningen för fördelning av ansvaret för flygplatser i vårt
land. Emellertid förutskickades överväganden om nya
organisationsformer för huvudmannaskap för flygplatser m.m.

Den år 1989 tillkallade Flygplatsutredningen (K1989:01) fick
sedan i uppdrag att utreda frågor om former och principer för
huvudmannaskapet för flygplatser som ingick i inrikesflygets
dåvarande primärnät. Utredningen redovisade sina förslag i
betänkandet (SOU 1990:55) Flygplats 2000 -- De svenska
flygplatserna i framtiden. (En kortfattad redogörelse för
utredningens förslag finns i utskottets betänkande 1991/92:TU13
s. 11--12).
Regeringen uppdrog emellertid år 1991 åt Luftfartsverket att
komplettera det beslutsunderlag som Flygplatsutredningen hade
presenterat. Uppdraget redovisades i rapporten Flygplats 2000 --
Komplettering av beslutsunderlag, som presenterades i 1991/92
års budgetproposition (bil. 7, s. 105--109).
Kommunikationsministern förutskickade dock fortsatta
överväganden, i huvudsak inom ramen för ett arbete inom
regeringskansliet med utveckling av affärsverken inom
Kommunikationsdepartementets område (det s.k.
affärsverksutvecklingsprojektet). Fortsatta överväganden
presenteras i den nu aktuella budgetpropositionen (se nedan s.
19--20).

Luftfartsverkets uppgifter och organisation samt styrningen av
verket

Luftfartsverket har enligt verkets instruktion (1988:78) hand
om frågor som rör den civila luftfarten. Verkets huvuduppgifter
är att (1) främja utvecklingen av den civila luftfarten, (2)
driva och förvalta statens flygplatser för civil luftfart, (3)
utöva tillsyn över flygsäkerheten för den civila luftfarten, (4)
svara för flygtrafiktjänst i fred för civil och militär luftfart
samt (5) ombesörja beredskapsplanläggning för civila
flygtransporter.
Luftfartsverket och de företag där staten genom verket
direkt eller indirekt har ett bestämmande inflytande bildar
tillsammans en affärsverkskoncern.
Statsmakternas styrning av Luftfartsverket sker främst genom

att mål läggs fast för avkastning, service, prissättning och
soliditet. Till detta kommer verkets egna mål för service och
produktivitet.

Luftfartsverkets nuvarande organisation grundar sig i huvudsak
på beslut av riksdagen år 1984 (prop. 1984/85:25 bil. 4, bet.
TU7, rskr. 98). I organisationen har myndighetsfunktioner och
rörelsedrivande funktioner avgränsats från varandra.
Myndighetsfunktionerna omfattar i huvudsak två
ärendegrupper, nämligen dels myndighetsfrågor av trafikal
karaktär, dvs. i huvudsak frågor om transportreglering,
transportförsörjning och transportplanering, som handläggs inom
verkets luftfartspolitiska avdelning, dels flygsäkerhetsfrågor
som handläggs inom Luftfartsinspektionen.
De rörelsedrivande verksamheterna omfattar driften av de 14
statliga flygplatserna för civil reguljär trafik, de fem
flygstationerna för sådan trafik på militära flygplatser samt
ett trettiotal flygtrafiktjänstenheter för den civila och
militära luftfarten, m.m.

Riksdagen uttalade i mars 1991 med anledning av motionsförslag
att tiden nu är mogen för att man skiljer luftfartsinpektionen
från Luftfartsverket och inrättar Luftfartsinspektionen som en
särskild myndighet (bet. 1990/91:TU20 s. 15, rskr. 177).
Riksdagen begärde att regeringen redan under det kommande
budgetåret skulle återkomma till riksdagen med närmare förslag i
denna fråga.

Resultatutjämning mellan flygplatser

De statliga civila flygplatserna (varmed också avses de
statliga flygstationerna för civil luftfart på militära
flygplatser) är kostnads- och intäktsmässigt integrerade i ett
sammanhållet system. De avgifter som fastställs för nyttjandet
av de olika flygplatserna har sålunda baserats på den samlade
kostnaden för driften av de flygplatser som staten har. Detta
innebär att lönsamma flygplatser lämnar bidrag till olönsamma
flygplatser och att sålunda en resultatutjämning sker mellan
flygplatserna.

Tidsbegränsad resultatutjämning mellan statliga och kommunala
flygplatser

I enlighet med l982 års luftfartspolitiska beslut (prop.
1981/82:98, bet. TU28, rskr. 339) hade till huvudmännen för
Kristianstads och Växjö flygplatser fr.o.m. budgetåret 1982/83
utgått kostnadsersättningar från Luftfartsverket till
kostnadstäckning enligt särskilt avtal.
1988 års trafikpolitiska beslut innebar bl.a. att ett
tidsbegränsat system för resultatutjämning mellan statliga och
kommunala flygplatser infördes. Enligt detta system skulle
kommunala flygplatser, som uppnådde en trafikvolym i intervallet
100000--200000 passagerare per år i inrikes linjefart, få
ett resultatutjämningsbidrag från Luftfartsverket. Bidraget
uppgick till 30 miljoner kronor som fördelades till de kommunala
flygplatserna över en femårsperiod i direkt proportion till
redovisad trafikvolym. Bidraget avtrappades successivt från 8
miljoner kronor budgetåret 1988/89 till 4 miljoner kronor
budgetåret 1992/93.
Under år 1991 och tidigare år uppnådde de kommunala
flygplatserna/flygstationerna i Borlänge, Kristianstad,
Trollhättan och Växjö erforderlig trafikvolym för
resultatutjämningsbidrag.

Utskottet

1 Flygmarknaden och flygtrafikförsörjningen

1.1 Inledning

Redan cirka tre månader efter det att avregleringen av
inrikesflyget hade trätt i kraft den 1 juli 1992 kunde
kommunikationsministern konstatera att antalet trafiktillstånd
hade ökat och att ett tiotal flyglinjer hade fått konkurrerande
flygtrafik. På ytterligare ett antal flyglinjer förbereddes
enligt kommunikationsministern konkurrerande trafik av nya
aktörer. Den ensamrätt som i praktiken hade funnits för
SAS/Linjeflyg hade försvunnit. Inrikesnätets centrering till
Stockholm--Arlanda flygplats hade delvis brutits, bl.a. genom
att Stockholm--Bromma flygplats i viss utsträckning utnyttjades
för reguljärtrafik. Avregleringen hade också gett flygmarknaden
anledning till att finna nya effektiva lösningar för trafiken på
det trafiksvaga linjenätet (prop. 1992/93:132, s. 11--15).
Mot denna bakgrund fann kommunikationsministern att den
tidigare gränsen mellan regional "sekundär" och nationell
"primär" trafik höll på att försvinna, och han konstaterade att
SAS och Linjeflyg inte längre hade något ansvar för ett
speciellt primärlinjenät.

1.2 Propositionens förslag

Kommunikationsministern anför i budgetpropositionen att det
inte låter sig göras att med en enkel definition avgränsa vad
som är regionalpolitiskt viktig flygtrafik men pekar på att
riksdagen genom 1988 års trafikpolitiska beslut har fastlagt ett
regionalpolitiskt delmål i trafikpolitiken.
Han anser (1) att på en avreglerad flygmarknad som ger
förutsättningar för en effektiv flygtrafik särskild
uppmärksamhet bör ges åt trafikförsörjningen i Norrland, (2) att
bidraget på statsbudgeten till kommunala flygplatser m.m. bör
koncentreras till vissa flygplatser med utgångspunkt i flygets
betydelse för den samlade transportförsörjningen, (3) att
investeringar i flyget bör inrymmas i planerna för fördelning av
anslag till byggande av länstrafikanläggningar samt (4) att
Luftfartsverket (i det följande kallat LFV) skall ges i uppdrag
att utreda effekterna av flygtrafikens avreglering för den
inomnorrländska flygtrafiken.

Riksdagen föreslås ta del av vad kommunikationsministern har
anfört om inriktningen av statens ansvar för trafikförsörjningen
i Norrland.

Nedan kommer utskottet att närmare redovisa
kommunikationsministerns förslag och bedömningar beträffande
flygmarknaden jämte motionsförslag med anknytning härtill samt
utskottets ställningstaganden.

1.3 Statens ansvar för flygtrafiken

Kommunikationsministern konstaterar att samhället har ett
särskilt ansvar för att flygtrafik kan bedrivas i Norrlands
inland till orter som i många fall saknar tillfredsställande
transportalternativ.

I motion T216 (s) uttalas farhåga för att det inte skall vara
möjligt att inom kort tid efter avregleringen etablera fri och
reell konkurrens och samtidigt få ett system som tillförsäkrar
flygtrafik i sådana delar av landet där reella resealternativ
till flyget saknas. Motionärerna begär (yrkande 15) mot denna
bakgrund att riksdagen skall uttala att regionalflyget -- bl.a.
i Norrland -- bör garanteras också på en avreglerad marknad.
Utskottet ansluter sig till kommunikationsministerns
konstaterande att samhället har ett särskilt ansvar för att
flygtrafik kan bedrivas i Norrlands inland till orter som i
många fall saknar tillfredsställande transportalternativ. Detta
bör vara ägnat att stilla motionärernas farhåga.
Motionsförslaget som därför bör kunna lämnas utan särskild
åtgärd av riksdagen avstyrks av utskottet.

I motion T208 (v) pekar motionärna på olägenheter med flyget i
form av energiförbrukning och miljöstörningar. De begär (yrkande
24) mot denna bakgrund att riksdagen skall uttala att flyget
skall vara ett alternativ på endast långa sträckor.
Allteftersom snabbtåg sätts in kan flygets andel av de
resande beräknas komma att minska. På långa sträckor kommer dock
flyget att förbli ett attraktivt alternativ. Nämnda förhållanden
och kommunikationsministerns uttalande att särskild
uppmärksamhet bör ges åt trafikförsörjningen i Norrland bör
kunna tillfredsställa önskemålen bakom motionsyrkandet, som
därför kan lämnas utan initiativ av rikdagen. Det avstyrks
således.

1.4 Engagemang av staten i regional infrastruktur för flyget

I anslutning till att kommunikationsministern deklarerar att
samhället har ett särskilt ansvar för att flygtrafik kan
bedrivas i Norrlands inland förordar han att anslaget till
bidrag till kommunala flygplatser m.m. skall tydligare
koncentreras till sådana flygplatser i Norrlands inland som har
särskilt stor betydelse för trafikförsörjningen.
Kommunikationsministern pekar samtidigt på att det även bör vara
möjligt för länen att inom ramen för planerna för
länstrafikanläggningar prioritera investeringar i kommunala
flygplatser.

Kommunikationsministerns förslag har inte föranlett någon
erinran i motionerna. Inte heller utskottet har något att erinra
häremot.
Utskottet återkommer i ett följande avsnitt i betänkandet
till regeringens förslag om den närmare inriktningen av anslaget
till bidrag till kommunala flygplatser m.m. och om
medelsanvisning för nästa budgetår. I detta sammanhang behandlar
utskottet också motionsförslag om bidrag till olika flygplatser
från anslaget samt ett motionsförslag om anslaget till byggande
av länstrafikanläggningar (det s.k. LTA-anslaget).

1.5 Engagemang av staten i regional flygtrafikförsörjning m.m.

Kommunikationsministern framhåller att effekterna av
avregleringen av den svenska inrikesmarknaden ännu inte kan
avläsas fullt ut. Med hänsyn härtill och till att nuvarande
svaga konjunktur i hög grad verkar hämmande på flygföretagen
anser kommunikationsministern att tiden inte är lämplig att nu
dra långtgående slutsatser om framtida olönsam flygtrafik.
För patienters och deras anhörigas resor till och från
regionsjukhuset i Umeå är det emellertid enligt
kommunikationsministern angeläget att fokusera det statliga
intresset mot just trafiken Östersund--Umeå--Luleå.
Kommunikationsministern anför att han avser att inom kort ge
Luftfartsverket i uppdrag att särskilt studera effekterna av
flygtrafikens avreglering för den inomnorrländska
trafikförsörjningen för att regeringen skall få ett mera
heltäckande beslutsunderlag.

I motioner tas upp frågor om flygtrafiken för den norra delen
av Älvsborgs län och om stöd för regionala flyglinjer enligt
Konkurrenskommitténs förslag samt synpunkter på det
förutskickade utredningsuppdraget för LFV.

Flygtrafik för norra delen av Älvsborgs län

För trafik mellan Stockholm och Trollhättan har Linjeflyg haft
koncession men har uppdragit åt det i SAS-Linjeflyg-gruppen
ingående Swedair AB att utöva trafiken. Från och med den l mars
1992 erhöll emellertid Swedair egen koncesssion. Trafiken, som
har gått till och från Stockholm--Arlanda flygplats, har utförts
med flyglan av typ SAAB-340. Den 10 januari 1993 upphörde
emellertid Swedair med trafiken med anledning av
organisationsförändringar m.m. inom SAS-Linjeflyg-gruppen.
Dessförinnan var frekvensen åtta dubbelturer per dag
måndagar--fredagar. Under lördagar och söndagar var de färre.

Frågor kring trafik på Trollhättans flygplats har tagits upp i
tre motioner.
I motion T714 (c) anförs att SAS/Linjeflyg den 9 december
1992 -- utan förvarning -- beslutade att trafiken mellan
Trollhättan och Stockholm skulle avbrytas den 11 januari 1993.
Motionären kräver att viss varseltid skall gälla innan
flygtrafik får avbrytas. Med hänvisning till SAS/Linjeflygs
beslut att avbryta trafiken på Trollhättan tas också i motion
T718 (m) upp frågan om varseltid. Motionärerna kräver därvid en
varseltid av tre månader.
I motion A416 (fp) framförs -- troligen mot nu nämnda
bakgrund -- bekymmer för flygtrafiken för den norra delen av
Älvsborgs län. Motionärerna begär (yrkande 9) att riksdagen
skall uttala att det är viktigt med goda flygförbindelser för
denna länsdel.

Den 17 december l992 erhöll Golden Air Commuter AB koncession
för trafik mellan Trollhättan och Stockholm. Den 21 december
l992 har för övrigt AB Aerotransport erhållit koncession för
trafik mellan Stockholm och Trollhättan.
Golden Air öppnade den den 11 januari 1993 trafik med fem
och en halv dubbelturer per dag måndagar--fredagar mellan
Stockholm--Bromma och Trollhättan samt med ett färre antal
dubbelturer per dag måndagar--fredagar mellan Stockholm--Arlanda
och Trollhättan. Under lördagar och söndagar är frekvenserna
lägre. För trafiken använder även Golden Air flygplan av typ
SAAB-340.
Som nämnts i ett inledande avsnitt i betänkandet innebär
avregleringen av luftfarten att den trafikplikt som
SAS-Linjeflyg hade på grund av företagens prioriterade
ställning i inrikestrafiken har upphört fr.o.m. den l juli 1992.
I fortsättningen bestämmer marknadskrafterna i princip
trafikutbudet inom linjefarten. I det här aktuella fallet trädde
också ett annat flygföretag in på den marknad som en föregående
trafikutövare lämnat. Något avbrott i trafiken mellan Stockholm
och Trollhättan inträffade således inte. Mot denna bakgrund
synes motion A416 (fp) i här aktuell del kunna lämnas utan något
riksdagens initiativ. Motionsyrkandet avstyrks således.
Utskottet har förståelse för önskemålet att varseltid bör
iakttas innan en flygförbindelse läggs ned. I samhällets,
näringslivets och den resande allmänhetens planering utgår man
från att en etablerad flygförbindelse skall fortleva, varför ett
avbrytande av förbindelsen, som inte har föregåtts av tillfälle
att förbereda sig för avbrottet, kan skapa stora problem. Det
finns därför enligt utskottets mening anledning att överväga om
inte företag som får koncession på viss flyglinje skall vara
skyldigt att -- om nedläggning av flygförbindelsen blir aktuell
-- iaktta viss varseltid innan flygförbindelsen avbryts.
Utskottet utgår emellertid från att överväganden härom skall
kunna komma till stånd utan att riksdagen behöver ta något
initiativ härför. Motionerna T714 (c) och T718 (s) bör därför
kunna lämnas utan särskild åtgärd av riksdagen och avstyrks
följaktligen.

Stöd för regionala flyglinjer enligt Konkurrenskommitténs
förslag

Konkurrenskommittén (C 1989:03) -- som hade i uppdrag att
utreda hur konkurrenspolitiken ytterligare skulle kunna
förstärkas -- avlämnade i juni 1990 delbetänkandet (SOU 1990:58)
Konkurrens i inrikesflyget. Kommittén föreslog bl.a. att
regionalpolitiskt motiverade flyglinjer, som inte väntades kunna
drivas med företagsekonomisk lönsamhet, skulle kunna ges bidrag
av statliga medel. Dessa skulle erhållas genom att en särskild
avgift i storleksordningen 10 kr per enkelresa togs ut på
inrikes flygresor. Trafikutövarna skulle utses genom
anbudskonkurrens. Kommitténs förslag anmäldes i proposition
1990/91:87 om näringspolitik för tillväxt (bet. TU27, rskr.
287).

I två motioner tas Konkurrenskommitténs nämnda förslag upp.
I motion T707 (s) begärs i här aktuell del att kommitténs
förslag skall genomföras och att därvid en avgift på l0 kr per
enkel biljett skall tas ut.
I motion T201 (s) begärs i här aktuell del av yrkande 4 att
stöd till trafik på Gällivare, Arvidsjaur, Vilhelmina och
Lycksele flygplatser skall lämnas i enlighet med kommitténs
förslag genom en avgift på l0 kr per flygbiljett.

Som nämnts har kommunikationsministern aviserat att LFV skall
få i uppdrag att utreda effekterna av flygtrafikens avreglering
i Norrlands inland. Uppdraget lämnades den 11 februari i år. LFV
skall enligt direktiven för uppdraget närmare beskriva de
förändringar av flygtrafikförsörjningen i Norrlands inland som
har uppkommit sedan flygmarknaden avreglerades samt lämna
förslag till åtgärder för att säkerställa en god
transportförsörjning i Norrlands inland. Huvuddelen av uppdraget
skall redovisas senast den 1 juli 1993.
Utskottet är inte berett att innan resultat av
utredningsuppdraget har redovisats uttala sig för den ordning
med stöd till olönsam men regionalpolitiskt betydelsefull
flygtrafik som motionärerna förordar. Motionsförslagen avstyrks
därmed.

Önskemål beträffande utredningsuppdraget för Luftfartsverket

Med hänsyn till att effekterna av avregleringen av den svenska
inrikesmarknaden ännu inte kan avläsas fullt ut och till att
nuvarande svaga konjunktur i hög grad verkar hämmande på
flygföretagen anser kommunikationsministern att tiden inte är
lämplig att nu dra långtgående slutsatser om framtida olönsam
flygtrafik. Han framhåller emellertid att det för patienters och
deras anhörigas resor till och från regionsjukhuset i Umeå är
angeläget att fokusera det statliga intresset mot just trafiken
Östersund--Umeå--Luleå.
Mot denna bakgrund har kommunikationsministern i
budgetpropositionen anmält att han avser att ge Luftfartsverket
i uppdrag att särskilt studera effekterna för flygtrafikens
avreglering för den inomnorrländska trafikförsörjningen för att
regeringen skall få ett mera heltäckande beslutsunderlag.
Uppdraget förutsätts genomföras i dialog med läns- och
kommunföreträdare, landsting och statliga organ inkl.
Glesbygdsmyndigheten. Som redan har nämnts har regeringen den 11
februari i år gett LFV detta uppdrag.

I tre motioner framförs synpunkter på utredningsuppdraget.
I motion T706 (s) framhålls att Kiruna, Gällivare och
Arvidsjaur är kommuner med fungerande flygtrafik som bör
omfattas av studien av effekterna av flygtrafikens avreglering.
Motionärerna begär att utredningsuppdraget skall genomföras i
dialog även med företrädare för dessa kommuner.
I motion T707 (s) begärs i här aktuell del att riksdagen
skall uttala att statens ansvar för regionaltrafik måste vara
mera omfattande än trafik på sträckan Östersund--Umeå--Luleå.
Motionärerna framhåller att Vilhelmina och andra centralorter i
skogslänen ligger långt från inrikesflygets primärnät och att
många kommuner i skogslänen tvingas göra för dem stora
ekonomiska uppoffringar för att upprätthålla ett regionalt flyg.
Flygförbindelser är, anförs det, en avgörande faktor för att
värva och bibehålla en industriell verksamhet.
I motion T229 (s) begärs i här aktuell del att trafik på
Svegs flygplats skall behandlas i utredningen.

Enligt direktiven för uppdraget skall LFV närmare beskriva de
förändringar av flygtrafikförsörjningen i Norrlands inland som
har uppkommit sedan flygmarknaden avreglerades samt lämna
förslag till åtgärder för att säkerställa en god
transportförsörjning i Norrlands inland. Uppdraget skall
redovisas till regeringen senast den 1 juli 1993. Förslag
beträffande flygtrafikförsörjningen till regionsjukhuset i Umeå
skall dock redovisas senast den 15 mars l993.

Utskottet utgår från att LFV kommer att i utredningsarbetet
samråda med bl.a. företrädare för de i motion T706 (s) nämnda
kommunerna, vilka ligger i Norrbottens läns inland. Något
initiativ av riksdagen med anledning av motionen torde därför
inte vara påkallat. Motionen avstyrks således.

LFV skall som nämnts lämna förslag till åtgärder för att
säkerställa en god transportförsörjning i Norrlands inland.
Utskottet utgår från att även frågor kring annan flygtrafik i
Norrlands inland än trafiken Östersund--Umeå--Luleå kommer att
belysas i LFV:s utredning. Något riksdagens initiativ med
förslaget i motion T707 (s) i här aktuell del torde inte heller
vara påkallat, varför även detta motionsförslag avstyrks.

Som en förutsättning för att Jämtlands län skulle få överföras
från Uppsala sjukvårdsregion till Umeå sjukvårdsregion
uppställde riksdagen år 1980 kravet att resemöjligheterna
förbättrades för patienter från länet som skulle få
regionsjukvård i Umeå och att snabba och bra kommunikationer
fanns mellan Jämtlands län och Umeå (prop. 1980/81:9, bet.
SoU6, rskr. 123).
Riksdagens uttalande ledde bl.a. till att statligt stöd
utgick under budgetåren 1985/86--1988/89 för flyg mellan Sveg i
Härjedalens kommun och Stockholm--Arlanda flygplats. Svegflyget
hade på Arlanda anslutning till Linjeflygs trafik till och från
Umeå (en närmare redogörelse för stödet till flyget i Sveg finns
i betänkande 1991/92:TU13 s. 30--32).
Kravet på snabba och bra kommunikationer mellan Jämtlands
län och Umeå avser även Härjedalens kommun, som är den
sydligaste av kommmunerna i länet. Trafik för patient- och
anhörigresor mellan Härjedalen och Umeå bör därför enligt
utskottets mening omfattas av LFV:s utredningsuppdrag avseende
flygtrafikförsörjningen till regionsjukhuset i Umeå. Utskottet
tillstyrker således det här aktuella förslaget i motion T229
(s).
Vad utskottet sålunda anfört om patient- och anhörigresor
mellan Härjedalen och Umeå bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

Statens ansvar för trafikförsörjningen i Norrland i övrigt

Utskottet har inte något att erinra mot vad i
budgetpropositionen har anförts om inriktningen av statens
ansvar för trafikförsörjningen i Norrland i den mån det inte har
behandlats ovan.

2 Myndighetsstrukturen inom luftfartssektorn

Med anknytning till Kommunikationsdepartementets
affärsverksutvecklingsprojekt har LFV övervägt frågor om
strategier och struktur när det gäller myndighetsstrukturen inom
luftfartssektorn och i oktober 1992 redovisat övervägandena i
rapporten Översyn av strategier och struktur. Rapporten
presenteras i budgetpropositionen (bilaga 7, s. 90--91).
Mot bakgrund av LFV:s rapport framför
kommunikationsministern (s. 92--94) förslag i följande
hänseenden, nämligen beträffande det fortsatta arbetet med att
finna en lämplig struktur för Luftfartsverket, bolagisering av
kommersiell verksamhet, statens ansvar för flygplatsnätet samt
resultatutjämning mellan statliga och kommunala flygplatser.

2.1 Fortsatt utvecklingsarbete och bolagisering av vissa
verksamheter

Omvärldsförändringarna under 1990-talet -- framför allt den
ökande konkurrensen inom luftfartssektorn -- ger enligt
Luftfartsverket anledning för verket att fortsätta sitt
förändringsarbete. Skäl finns således enligt verket att ta
ytterligare steg i utvecklingen mot att göra skillnaden mellan
myndighetsuppgifter och affärsinriktad verksamhet tydlig. På en
avreglerad marknad måste, framhåller LFV, verket ha flexibilitet
att kunna anpassa sig till snabbt ändrade krav från kunderna.
Mot bl.a. denna bakgrund föreslår LFV att inriktningen mot
bolagisering av verket fullföljs. Verkets uppgifter bör
emellertid, sägs det, lösas inom ramen för en sammanhållen
koncern, vari tydlig åtskillnad skall göras mellan
myndighetsverksamhet och affärsinriktade verksamheter.

Kommunikationsministern pekar på att regeringens
långsiktiga strävanden beträffande utvecklingen inom
affärsverkens ansvarsområden är att verksamheten och de
tillgångar som förvaltas av affärsverken skall överföras till
aktiebolag, varvid dock verksamheter med karaktär av "naturligt
monopol" bör skiljas ut från konkurrensutsatt verksamhet och
fungera som neutrala aktörer.
Kommunikationsministern framhåller att målsättningen att
skilja ut kommersiella delar av affärsverket och att driva dem i
bolagsform är oförändrad. Han förordar att ett fortsatt
utvecklingsarbete skall bedrivas med oförändrat mål att
åstadkomma ett tydligare myndighetsansvar och rationellare
driftsformer. Enligt kommunikationsministern bör det fortsatta
arbetet liksom hittills i huvudsak bedrivas i kontakter mellan
verket och regeringskansliet med externt stöd där så bedöms
nödvändigt. Kommunikationsministern pekar på att verket redan nu
med stöd av verkets instruktion och inom ramen för
affärsverksformen kan genomföra sådana organisatoriska
förändringar av rationaliserande karaktär som ingår som en del
av verkets förslag i rapporten.
Bland sådana områden som bör studeras närmare anger
kommunikationsministern LFV:s roll som infrastrukturhållare
beträffande flygplatser och flygtrafiktjänst samt rollen som
luftfartsmyndighet. I sistnämnda avseende framhåller
kommunikationsministern de krav som den förändrade
marknadssituationen ställer på Luftfartsinspektionen och LFV:s
övriga myndighetsfunktioner.
Av LFV driven kommersiell verksamhet bör enligt
kommunikationsministern kunna överföras till bolagsform under
förutsättning att den kan bedrivas på en fungerande marknad och
är så långsiktigt stabil att den kan bedrivas utan subventioner.

På förslag av kommunikationsministern föreslår regeringen
att riksdagen skall (1) bemyndiga regeringen att besluta att
viss verksamhet inom LFV:s område överförs till bolagsform på de
villkor som kommunikationsministern har anfört, (2) bemyndiga
regeringen att besluta om förvärv och tecknande av aktier m.m. i
sådana bolag samt (3) godkänna riktlinjerna för det fortsatta
arbetet med utarbetande av en ny myndighetsstruktur inom
luftfartsområdet.

Regeringens nu nämnda förslag har inte föranlett någon erinran
i motioner. Utskottet har inte heller något att erinra mot
förslagen. Utskottet tillstyrker därför att de begärda
bemyndigandena meddelas och att de nämnda riktlinjerna godkänns.

2.2 Statens ansvar för flygplatssystemet och resultatutjämning
mellan statliga och kommunala flygplatser

När det gäller att definiera statens ansvar för flygplatsnätet
pekar kommunikationsministern på att det med anledning av
avregleringen av luftfarten finns skäl att nu ånyo överväga
denna fråga men att en ny definition dock kräver att mer
långsiktiga effekter i flygtrafiken kan avläsas än vad som ännu
är fallet. Kommunikationsministern anser därför att det är
lämpligt att tills vidare bibehålla nuvarande omfattning på det
s.k. primärnätet. Detta omfattar som nämnts Luftfartsverkets
flygplatser/flygstationer samt fem kommunala
flygplatser/flygstationer.

Femårsperioden för resultatutjämning mellan statliga och
kommunala flygplatser löper ut den 30 juni l993. I avvaktan på
vidare överväganden av frågan om avgränsningen av statens ansvar
för luftfartens infrastruktur godkände riksdagen i början av
innevarande riksmöte (prop. 1992/93:132 s. l4--15, bet. TU11,
rskr. 152) att resultatutjämningsbidrag utbetalades för år 1993
inom en ram av 7,3 miljoner kronor enligt samma grunder som
gällt under femårsperioden.
Luftfartsverket har i rapporten Översyn av strategier
och struktur lagt fram ett översiktligt förslag till ett nytt
system för resultatutjämning till kommunala flygplatser avsett
att gälla från år 1994 tills vidare. LFV föreslår emellertid att
systemet skall finansieras genom nedsättning av statens krav på
utdelning från LFV.

Mot bakgrund av att kommunikationsministern föreslår att
frågan om en ny definition av statens ansvar för flygplatsnätet
bör anstå i avvaktan på den vidare utvecklingen av flygmarknaden
anser han att det är mindre lämpligt att nu besluta om nya
principer för utjämning mellan statliga och kommunala
flygplatser.
Kommunikationsministern pekar emellertid på att överföringar
av resurser mellan staten och kommunerna inom olika
samhällssektorer sker genom kommunalekonomiska beslut, som
föregås av årliga överläggningar mellan företrädare för
regeringen och kommunerna, och han förordar att i dessa
överläggningar även frågor om utjämning mellan statliga och
kommunala flygplatser tas upp. Kommunikationsministern förordar
att övergångssystemet för år l993 beträffande resultatutjämning
bibehålls på samma grunder och med samma finansiering som
hittills i avvaktan på att en överenskommelse kan träffas i
frågan.

Regeringen har berett riksdagen tillfälle att ta del av
vad kommunikationsministern har anfört om statens ansvar för
flygplatssystemet och om resultatutjämning mellan statliga och
kommunala flygplatser.

I tre motioner -- T709 (m), T713 (fp) och T716 (s) --
begärs att övergångssystemet för år 1993 beträffande
resultatutjämning mellan statliga och kommunala flygplatser
skall få fortsätta att gälla till dess att en utvärdering av
avregleringens effekter på inrikesflyget och primärnätet har
gjorts.
I motion T709 (m) begärs också att riksdagen skall uttala
att det är olämpligt att föra över resultatutjämningsfrågan till
stat--kommun-förhandlingar innan en utvärdering av
avregleringens effekter har gjorts.
I motionerna T713 (fp) och T716 (s) begärs vidare att
regeringen efter utvärderingen skall återkomma till riksdagen
med förslag som mera långsiktigt kan reglera flygplatsernas
ersättning ur "det nationella flygplatssystemets ram" -- en
ersättning som bör vara prestationsbaserad och ha en princip om
likabehandling av statliga och kommunala flygplatser som grund.

Motionärerna och kommmunikationsministern synes ha samma
mening när de förordar att övergångssystemet för år 1993 för
resultatutjämning skall fortsätta att gälla i avvaktan på en
utvärdering av avregleringens effekter och en ny bestämning av
statens ansvar för flygplatsnätet. Utskottet har inte något att
erinra häremot. Vilken ordning som därefter kommer att gälla
blir självfallet beroende på förhandlingar mellan staten och
kommunsidan. Utskottet är inte berett att föregripa sådana
förhandlingar genom att nu uttala sig för en viss ordning.
De här aktuella motionsförslagen torde således kunna lämnas
utan initiativ av riksdagen. De avstyrks därmed.

Det förtjänar här erinras om att ett nytt statsbidragssystem
för kommunerna har införts innevarande budgetår (prop.
1991/92:150, del II, bet. FiU29, rskr. 345). Systemet består av
tre delar, nämligen av ett bidrag för utjämning av kommunernas
skatteinkomster, ett tillägg till eller avdrag från bidraget på
grund av opåverkbara skillnader i strukturella förhållanden samt
ett tillägg för befolkningsminskning. En särskild utredare
--Strukturkostnadsutredningen (Fi1992:17) -- har emellertid
tillkallats för att utveckla principer och metoder för utjämning
av strukturellt betingade kostnadsskillnader mellan kommuner
(dir. 1992:77). Utredningsarbetet skall vara avslutat senast den
31 maj l993.

3 Inriktningen av Luftfartsverkets verksamhet under perioden
1993--1995, m.m.

3.1 Inriktningen av Luftfartsverkets verksamhet och servicemål

LFV:s styrelse har fastställt övergripande mål samt affärsidé
och verksamhetsidé för verket.
Det övergripande målet är att främja en på sunda villkor
grundad utveckling av luftfarten och att verka för att en
tillfredsställande, säker och miljövänlig
flygtransportförsörjning uppnås och vidmakthålls till lägsta
möjliga kostnader.
Affärsidén för den kommmersiella verksamheten är att på
affärsmässig basis tillhandahålla och vidareutveckla
anläggningar inom flygtransportnäringen för att tillgodose
kundernas behov, samt tillgodose kundernas behov av system,
produkter och tjänster i anslutning till anläggningarna.
Verksamhetsidén för myndighetsfunktionerna är att
luftfartspolitiken skall bedrivas så att den främjar luftfartens
utveckling, att verket skall eftersträva största möjliga
överensstämmelse mellan svenska och internationella standarder,
rekommendationer och procedurer samt att verksamheten skall
präglas av öppenhet för marknadens synpunkter, men samtidigt av
fasthet och opartiskhet.

LFV anför i treårsplanen för perioden 1993--1995 att verkets
verksamhetsinriktning ligger fast.

De servicemål som LFV föreslår för perioden 1993--1995
redovisas i budgetpropositionens bilaga 7 på s. 96.

I avvaktan på vidare ställningstagande till målstrukturen --
inom ramen för övervägandena beträffande en förändrad
myndighetsstruktur inom luftfartssektorn -- godtar
kommunikationsministern den av LFV föreslagna allmänna
inriktningen av verksamheten under treårsperioden 1993--1995
samt föreslagna servicemål.
I propositionen föreslås att riksdagen skall godkänna vad
kommunikationsministern har förordat.

Utskottet föreslår att regeringens förslag godkänns.

3.2 Resultat-, pris- och soliditetsmål

Efter en lång tid av trafiktillväxt bröts år 1991
flygtrafikens uppåtgående trend. LFV:s långsiktiga prognoser
indikerar dock en återhämtning och årlig trafikökning med 5%
under återstoden av 1990-talet. Kommunikationsministern
framhåller att det är naturligt att treårsperioden 1993--1995
dock kommer att präglas av trafiknedgången.

Kommunikationsministern godtar förslag av LFV att verkets
totalproduktivitet, sedd över en längre tidsperiod, skall öka
med 3% per år.

Som ett led i affärsverksutvecklingen inom
Kommunikationsdepartementets område har ett arbete genomförts
med syfte att uppnå större jämförbarhet mellan verken och
aktiebolag. Detta innebär införande av en s.k. bolagsmodell i
verkens redovisning, vilket bl.a. skall innebära att
pensionsskuld och leasingfinansierade tillgångar redovisas i
balansräkningen och att en motsvarighet till skatt redovisas i
resultaträkningen.
LFV föreslår i treårsplanen att leasing aktiveras i
balansräkningen från år l993 och att övriga förändringar
genomförs från år 1994.
Kommunikationsministern godtar att verkets förslag
genomförs. LFV beräknar att soliditeten -- efter införande
under treårsperioden av en bolagsmodell i redovisningen -- under
åren 1993, 1994 och 1995 skall uppgå till 35%, 29% resp.
34%. Kommunikationsministern godtar LFV:s plan för
utvecklingen av soliditeten. Som utdelningskrav föreslår LFV
5% på justerat eget kapital, vilket skulle innebära att
utdelning jämte skattemotsvarighet skulle ligga på samma nivå
som avkastningskravet år 1993, dvs. 183 miljoner kronor.
Kommunikationsministern godtar även detta. Han förordar
emellertid att frågan om långsiktiga soliditets-, avkastnings-
och utdelningsmål studeras ytterligare i samband med översynen
av LFV:s myndighetsstruktur.
I början av innevarande riksmöte presenterades för riksdagen
(prop. 1992/93:132 s. 12--l4) ett nytt konkurrensneutralt system
för LFV:s infrastrukturavgifter, framför allt avgifter för
start- och landningstjänst och passagerartjänst. Det nya
prissystemet innebär bl.a. att den s.k. tvådelade tariffen för
inrikes reguljär luftfart med en fast årsavgift och en rörlig
trafikberoende avgift skulle upphöra. Landnings- och
passageraravgifterna skall i stället tas ut i form av
styckpriser. Nivån på avgifterna avses variera från flygplats
till flygplats och bero bl.a. på flygplatsens kapacitet och
trafikvolym, åldersstrukturen på anläggningstillgångarna,
driftkostnad och marknadssituation. Riksdagen hade inte något
att erinra (bet. 1992/93:TU11, rskr. 152). Det nya prissystemet
har införts den 1 januari 1993.
LFV har föreslagit att prismålet skall anknytas till
Statistiska Centralbyråns (SCB:s) nettoprisindex.
Kommunikationsministern föreslår att prismålet för
treårsperioden anknyts till kostnadsutvecklingen enligt SCB:s
nettoprisindex minskad med 20%.

Regeringen föreslår att riksdagen skall godkänna de förordade
resultat-, pris- och soliditetsmålen.

Utskottet tillstyrker att de godkänns.

3.3 Investeringar

3.3.1 Propositionsförslagen

LFV:s huvudförslag innebär investeringar för 485 miljoner
kronor år 1993, för 550 miljoner kronor år 1994 samt för 1000
miljoner kronor år 1995, dvs. för hela treårsperioden 2035
miljoner kronor, varav investeringar för 465, 450 resp. 900
miljoner kronor eller för totalt 1815 miljoner kronor skall
aktiveras i balansräkningen. Huvudförslaget innebär bl.a. att
investeringar i en tredje landningsbana på Stockholm--Arlanda
flygplats och investeringar för att ersätta nuvarande
områdeskontrollcentral och terminalkontroll på Arlanda
senareläggs med två år.
Kommunikationsministern bedömer LFV:s huvudförslag som
lämpligt. Regeringen föreslår att riksdagen skall godkänna vad
kommunikationsministern har anfört om LFV:s investeringar under
perioden 1993--1995 samt bemyndiga regeringen att besluta om
avvikelser därifrån.

3.3.2 Motionsförslag och utskottets ställningstagande

Utskottet behandlar i samband med förslagen om LFV:s
investeringar motionsförslag om Stockholm--Arlanda,
Stockholm--Bromma, Malmö--Sturup, Östersunds, Luleå--Kallax och
Kiruna flygplatser samt förslag om ny trafikflygplats i
Värmland. I anslutning till behandlingen av motionsförslagen om
Bromma flygplats behandlar utskottet också motionsförslag om en
trafikflygplats i den södra delen av Stockholmsregionen.

Stockholm--Arlanda flygplats

På Arlanda finns för närvarande två landningsbanor, en belägen
i ungefärlig riktning nord--syd och en belägen i ungefärlig
riktning öst--väst. LFV planerar anlägga en tredje landningsbana
på flygplatsen, som skall ha samma riktning som den förstnämnda
men bli belägen öster om denna. Kostnaden beräknas till 2,3
miljarder kronor i 1992 års prisnivå.
Till följd av minskad flygtrafik och möjligheten att öka
kapaciteten på nuvarande bansystem bedömer LFV att investeringen
i en tredje landningsbana kan senareläggas cirka två år jämfört
med tidigare planer och att banan därvid skulle kunna tas i
drift år 1997.

I motion T444 (m) begärs i här aktuell del av yrkande 11 att
riksdagen skall uttala att det är viktigt att Arlanda tillförs
en tredje landningsbana.

Utskottet uttalade senast i betänkande 1990/91:TU20 (s.24)
att
en tredje landningsbana på Arlanda är angelägen för att
tillgodose flygsäkerheten och miljökraven samt för att möta ett
ökat behov av kapacitet som följd av en önskad avreglering av
den inrikes flygmarknaden. Utskottet anser fortfarande att en
tredje landningsbana på Arlanda är angelägen men investeringen i
en sådan torde, som LFV föreslår, kunna senareläggas två år. Det
anförda bör emellertid kunna tillgodose motionärernas önskemål,
varför motionsförslaget torde kunna lämnas utan initiativ av
riksdagen. Det avstyrks således.

Stockholm--Bromma flygplats och trafikflygplats i södra delen
av Stockholmsregionen

Bakgrund

Stockholm--Bromma flygplats som från början anlades av
Stockholms stad togs i bruk för reguljär flygtrafik år 1936.
År 1947 övergick huvudmannaskapet för flygplatsen till
staten enligt avtal mellan staten och staden. Avtalet, som
godkändes av riksdagen (prop. 1946:378, bet. SU306, rskr. 569),
innebar i huvudsak att staden till staten under tiden den l
januari 1947--den 31 december 1996 upplät nyttjanderätten till
Bromma flygplats att användas såsom av staten förvaltad
flygplats för allmänt bruk.
Efter det att Arlanda flygplats hade öppnats för trafik år
1960 överfördes år 1962 all utrikes linjefart från Bromma till
Arlanda och successivt från mitten av 1960-talet även den
internationella chartertrafiken. År 1969 flyttade SAS sin
inrikestrafik till Arlanda. Riksdagen beslutade -- med anledning
av proposition 1980/81:30 om Bromma och Arlanda flygplatser m.m.
jämte motioner -- den 17 december 1980 att trafiken med
jetmotordrivna flygplan på Bromma snarast möjligt skulle flyttas
till Arlanda (bet. TU1980/81:8, rskr. 105). Linjeflyg flyttade
därefter den 1 oktober 1983 sin flygverksamhet från Bromma till
Arlanda.
Under senare delen av 1980-talet fanns ett kommunalt projekt
som syftade till att en utbyggnad av militärflygplatsen i
Tullinge skulle ersätta Bromma. På grund av lokalt motstånd
måste dock detta projekt överges (en redogörelse för projektet
finns i betänkande 1988/89:TU18 s.27).
Stockholms kommunfullmäktige beslöt den 29 oktober 1990 att
flygverksamheten på Bromma flygplats skulle upphöra och att
området huvudsakligen skulle användas som bostadsområde samt att
förhandlingar skulle upptas mellan Stockholms stad och staten om
nedläggning senast den 31 december 1996.
Kommunikationsministern anförde den 5 december 1991 -- i
svaret på en interpellation (1991/92:25) om Bromma flygplats --
bl.a. att det är ett riksintresse att det finns två flygplatser
i Stockholmsområdet, att det verkade svårt att hitta en annan
andra flygplats än Bromma men att avgörandet om Bromma flygplats
framtid låg hos Stockholms stad och stadens kommunfullmäktige.
I maj 1992 beslöt Stockholms kommunfullmäktige att
flygverksamheten på Bromma skulle bevaras och utvecklas.
Beslutet i oktober 1990 upphävdes därmed.

Bromma flygplats, som har en landningsbana på 1897 meter,
har efter Linjeflygs utflyttning av sin flygverksamhet till
Arlanda fram till avregleringen av luftfarten år 1992
huvudsakligen använts för affärs- och privatflyg. Begränsad
säsongmässig linjefart har förekommit på flygplatsen.
I anslutning till avregleringen av luftfarten har emellertid
inrikestrafik och utrikestrafik inletts på Bromma. Fyra
flygföretag bedriver för närvarande linjefart på Bromma. Antalet
passagerare i linjefart var under ettvart av åren 1990 och 1991
drygt 8600. I december 1992 uppgick antalet till närmare
41000. Genom inskränkningar för privatflyget anges
totalantalet flygplansrörelser inte ha ökat trots ökad
linjefart.
Regeringen beslöt i november 1992 att ändra villkoren i
vissa tillstånd att bedriva linjefart på Bromma som ett led i en
strategi för utnyttjande av Bromma i samverkan med Arlanda.
Beslutet innebär bl.a. att ytterligare utrikeslinjer inte skall
tillåtas i avvaktan på ny tillståndsprövning av
Koncessionsnämnden för miljöskydd och att LFV vid prövning av
flygföretagens trafikprogram skall göra nödvändiga avvägningar
beträffande trafiken på Bromma. Stora flygplan skall inte
tillåtas utan endast miljövänliga flygplan som klarar de krav
som ställs på s.k. cityflygplatser. De allmänna miljömässiga
förutsättningarna för trafiken på Bromma skall enligt beslutet
fastställas årligen genom ett samrådsförfarande mellan LFV,
Statens naturvårdsverk samt Miljö- och hälsoskyddsnämnden i
Stockholms kommun.
LFV avser att under innevarande år hos Koncessionsnämnden
för miljöskydd ansöka om nytt tillstånd enligt miljöskyddslagen
(1969:387) för verksamheten på Bromma.

Motionsförslag

I motion A444 (m) begärs i här aktuell del av yrkande 11 att
Bromma skall renodlas som trafikflygplats, varvid skol- och
övningsflyg skall flyttas till annan flygplats samt att staten
skall teckna ett långsiktigt avtal med Stockholms stad om
verksamheten på Bromma.

I motionerna T705 (fp), T711 (s) och T712 (v) begärs att
Bromma med hänsyn till buller och utsläpp från flygtrafiken och
till säkerheten i områdena under flyglederna till flygplatsen
m.m. inte längre skall användas för luftfart.

I motion T216 (s) begärs (yrkande 16) att staten inte skall ta
något ekonomiskt ansvar för en regional flygplats i
Stockholmsområdet efter det att avtalet mellan staten och
Stockholms stad om Bromma upphör år 1996.

Förslag om en ny trafikflygplats lokaliserad till den södra
delen av Stockholmsregionen framförs i tre motioner.
Underförstått torde vara att den önskade trafikflygplatsen skall
ersätta Bromma.
I motion T221 (fp) begärs (yrkande 11) sålunda att
regeringen skall klargöra behovet av ytterligare kapacitet för
flygtrafiken i Stockholmsregionen. Motionärerna framhåller att
Stockholmsregionen behöver en ny flygplats och att denna bör
lokaliseras till den södra regiondelen. I motion T222 (fp)
begärs (yrkande 3) att riksdagen skall uttala att en civil
inrikesflygplats på Södertörn är angelägen. I motion T704 (nyd)
begärs att Stockholm--Skavsta flygplats skall beaktas som en
möjlig trafikflygplats vid planering för utökat flygplatsbehov
söder om Stockholm.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har under en följd av år och senast i betänkande
1991/92:TU13 (s.25) uttalat att två flygplatser behövs i
Stockholmsregionen. Utskottet vidhåller denna mening.
Luftfartsverket hävdade i en skrivelse till regeringen i
juni 1990 att det är ett riksintresse för den civila luftfarten
att det finns två trafikflygplatser i Stockholmsregionen.

I svar den 3 december 1992 på en muntlig fråga till regeringen
förutskickade kommunikationsministern att regeringen inom en
mycket nära framtid skulle utse en person som skulle förhandla
med Stockholms stad om den mer långsiktiga frågan om
användningen av Bromma (prot. 1992/93:37 s. 27).

Vid behandlingen av ett bostadsförsörjningsprogram för
Stockholms stad beslöt kommunfullmäktige i staden nyligen den 15
januari i år att låta Brommafältet utgå ur
bostadsförsörjningsprogrammet och att begära hos regeringen att
-- i avvaktan på koncessionsprövning enligt miljöskyddslagen --
ett tak för antalet flygplansrörelser fastställs.
Kommunfullmäktige beslöt uttala att en tidsbegränsad förlängning
av Brommaavtalet måste bygga på att flygtrafiken sker inom
betryggande och skärpta gränser vad avser miljöpåverkan som
buller och avgasutsläpp, att reguljärflyget på Bromma måste
begränsas och ske med de mest miljövänliga flygplanen samt att
en förlängning av Brommaavtalet inte skall överskrida l5 år med
tanke på stadens behov av Brommafältet som bostadsreserv.

Vid behandlingen under förra riksmötet av motionsförslag om
fortsatt användning av Bromma uttalade utskottet att det såg
positivt på regionala initiativ för flygplatsens fortlevnad
(bet. 1991/92:TU13 s. 24--26). Mot bakgrund av statens
satsningar på Arlanda var utskottets grundinställning då liksom
den är nu att ansvaret för en andra trafikflygplats i
Stockholmsregionen i fortsättningen i första hand vilar på
regionen. När nu Stockholms stad har angett begränsningar
beträffande sätt och tid för användningen av Bromma som
trafikflygplats efter år 1996 har utgångspunkter getts för de
fortsatta långsiktiga övervägandena i flygplatsfrågan för
regionen. Som utskottet också gjorde i 1991/92 års betänkande
vill utskottet understryka betydelsen av att Bromma flygplats
bevaras. I vad mån emellertid staten bör delta i ansvaret för
användningen av Bromma efter år l996 och/eller i en ny
trafikflygplats för regionen blir enligt utskottets mening en
fråga som närmast bör övervägas i förhandlingar med regionen.
Det av kommunikationsministern förutskickade
förhandlingsuppdraget beträffande Bromma har av regeringen den
11 februari i år meddelats i form av ett uppdrag åt
Luftfartsverket att med Stockholms kommun och andra berörda
parter förhandla fram ett nytt upplåtelseavtal för Bromma
flygplats om markutnyttjande och verksamhet. I
bakgrundsbeskrivningen och direktiven för uppdraget erinras
bl.a. om besluten av Stockholms kommunfullmäktige i maj l992 och
den 15 januari i år. LFV skall enligt direktiven klarlägga de
närmare förutsättningarna för och de ekonomiska konsekvenserna
vid ett upphörande av nuvarande avtal mellan staten och
Stockholms stad om Bromma. Därutöver skall LFV förhandla fram
ett förslag till nytt avtal som möjliggör flygtrafik på Bromma
även efter den 1 januari l997. Det anges att möjlighet att
överföra nyttjanderätten till annan huvudman än staten bör
finnas. LFV:s slutsatser och avtalsförslag skall redovisas för
regeringen senast den 1 september 1993.

Utskottet är således inte berett att göra sådant uttalande om
fortsatt användning av Bromma som begärs i motion A444 (m). Det
aktuella yrkandet i motionen avstyrks därmed.
Mot bakgrund av det anförda är utskottet inte heller berett
att uttala sig för nedläggning av flygverksamheten på Bromma,
vilket önskas i motionerna T705 (fp), T711 (s) och T712 (v).
Även dessa motioner avstyrks.
Utskottet anser att förutskickade förhandlingar om en andra
trafikflygplats i Stockholmsregionen inte bör föregripas genom
att utskottet, såsom begärs i motion T216 (s), skall uttala att
staten inte bör ta något ekonomiskt ansvar för en regional
flygplats i Stockholmsområdet. Det här aktuella yrkandet i
motionen avstyrks således.
Frågan huruvida en andra trafikflygplats för
Stockholmsregionen bör lokaliseras i den södra regiondelen är
som utskottet anfört ovan främst en fråga för regionen och inte
för staten. Utskottet avstyrker därmed de här aktuella förslagen
i motionerna T221 (fp) och T222 (fp).
Stockholm--Skavsta flygplats är en av Nyköpings och
Oxelösunds kommuner ägd flygstation på ett militärt flygfält.
Flygplatsen som är en trafikflygplats har två landningsbanor, en
på 2378 meter och en på 2023 meter. Antalet landningar på
flygplatsen var år 1991 närmare 8300.
Stockholm--Skavsta flygplats synes ha förutsättningar för
att kunna tillgodose behov för flygtrafik i den södra delen av
Stockholmsregionen. Avgörande för Stockholm--Skavstas utveckling
torde dock vara dels de bedömningar som regionen gör av
önskvärdheten av en trafikflygplats i detta område, dels de
bedömningar som flygföretagen gör av möjligheterna att etablera
lönsam trafik på flygplatsen. Då den närmare prövningen i nämnda
hänseenden inte ankommer på utskottet anser sig utskottet inte
kunna förorda något riksdagens initiativ med anledning av motion
T704 (nyd), som följaktligen avstyrks.

Områdeskontrollcentralen på Malmö--Sturups flygplats

För ledningen av flygtrafiken i vårt land har LFV tre
områdeskontrollcentraler (Area Control Centres, ACC:s), nämligen
på Sturups, Arlanda och Sundsvall--Härnösands flygplatser. Som
närmare har redovisats i betänkande 1989/90:TU25 (s. 28--29)
planerar LFV att minska antalet till två -- en på Arlanda som
skall primärt svara för södra Sverige och en på
Sundsvall--Härnösands flygplats som skall svara för landet i
övrigt.

I motion T215 (fp) begärs (yrkande 5) att flygledningen även i
fortsättningen skall ske från Sturup.

Som utskottet anförde i ovannämnt betänkande är utskottet inte
berett att göra annan bedömning än LFV i fråga om antalet
områdeskontrollcentraler i början av 2000-talet och
lokaliseringen av dem. Motionsyrkandet bör därför inte föranleda
något initiativ av riksdagen, utan bör avslås.

Investeringar på Sturup m.fl. flygplatser

Motionsförslag

I motion T215 (fp) begärs (yrkande 4) att medel snarast
anvisas för projekterad fortsatt utbyggnad av terminalen på
Sturup och för projekterad utbyggnad av den södra delen av
den s.k. plattan på flygplatsen för uppställning av
fraktflygplan.

Östersunds flygplats, som är en militär flygplats som har
uppplåtits för civil luftfart, har en landningsbana på 2300
meter.
I motion T229 (s) begärs i här aktuell del att
landningsbanan skall rustas upp och att en taxibana skall
anläggas.

På Luleå--Kallax flygplats, som också är en militär
flygplats som har upplåtits för civil luftfart, behöver för
flygstationen enligt motion T201 (s) i här aktuell del följande
investeringar göras, nämligen en ny hangar och hangarplatta, en
ny driftbyggnad, nya kontorslokaler samt utbyggnad av
stationsplattan.

Kiruna flygplats har en landningsbana på 2500 meter.
I motion T201 (s) begärs i här aktuell del och i motion T717
(s) en förlängning av landningsbanan. För att ozonforskning
skall kunna förläggas till den rymdvetenskapliga verksamheten i
Kiruna behövs enligt motionärerna bättre möjligheter för
flygverksamhet som kräver långa landningsbanor.

Utskottets ställningstagande

Som en bland åtgärder för att stabilisera den svenska ekonomin
beslöt riksdagen i början av innevarande riksmöte att på
tilläggsbudget till statsbudgeten för innevarande budgetår anslå

8066 miljoner kronor till arbetsmarknadspolitiska åtgärder
(prop. 1992/93:50 bil. 7, bet. FiU1, rskr. 134). Av detta belopp
skulle l000 miljoner kronor tilldelas Arbetsmarknadsstyrelsen
(AMS) för att möjliggöra tidigareläggning av vissa
sysselsättningsintensiva investeringar inom affärsverken.
Utskottet har under hand inhämtat att förslag om de i
motionerna önskade investeringarna har framförts i samband med
överväganden om fördelningen av de för affärsverken aktuella
medlen. I avvaktan på resultat av dessa överväganden är
utskottet inte berett att förorda något riksdagens initiativ med
anledning av motionsförslagen, vilka således avstyrks.

Ny flygplats för Värmland

Luftfartsverket, Karlstads kommun och Värmlands läns landsting
har slutit avtal om samarbete för en ny flygplats i Värmland som
ersättning för Karlstads flygplats. Planeringen leds av en
gemensam projektstyrelse. Projektstyrelsen har begärt prövning
enligt miljöskyddslagen (1969:387) och lagen (1987:12) om
hushållning med naturresurser m.m. av anläggande och drift av en
ny flygplats vid Mellerudstorp utanför Karlstad.

I motion T710 (fp, m, c) begärs att staten skall ta ett stort
ansvar för finansieringen av en ny länsflygplats i Värmland.

LFV anför i treårsplanen 1993--1995 att huvudmännen i
projektet avser att efter regeringens prövning av projektet
enligt naturresurslagen tillsammans lösa frågan om hur projektet
finansiellt skall genomföras. Utskottet är inte berett att
föregripa den lösning som därvid kan framkomma och föreslår
därför att motionen inte föranleder något initiativ av
riksdagen. Motionen avstyrks således.

Luftfartsverkets investeringar under perioden 1993--1995 i
övrigt

Utskottet har inte något att erinra mot vad som i
propositionen anförs om Luftfartsverkets investeringar under
perioden 1993--1995 i den mån det inte har behandlats ovan.

4 Beredskap för civil luftfart

Under anslaget Beredskap för civil luftfart, vilket ingår i
den civila försvarsramen, anvisas medel för planläggning och
förberedelser för flygtransportledning, flygplatsdrift och
flygtransportverksamhet under beredskapstillstånd och krig.

Kommunikationsministern föreslår att anslaget under nästa
budgetår -- inom en ram av högst 25,4 miljoner kronor -- även
skall få användas för att möjliggöra en uppehållande nivå på
verksamheten vid Trafikflygarhögskolan i Ljungbyhed i avvaktan
på överväganden om en långsiktig lösning på frågan om
organisationen av trafikflygarutbildningen.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 67352000 kr
under anslaget för nästa budgetår samt godkänner vad
kommunikationsministern har anfört om användningen av anslaget.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

5 Bidrag till kommunala flygplatser m.m.

5.1 Bakgrund

Under budgetåret 1988/89 uppfördes i statsbudgeten för första
gången ett anslag till bidrag till kommunala flygplatser m.m.
Anslaget var på l5 miljoner kronor, varav 10 miljoner kronor
bidrag till flygplatser i skogslänen med linjetrafik av
regionalpolitisk betydelse och 5 miljoner kronor bidrag till i
första hand investeringar i befintliga flygplatser i skogslänen
i de fall sådana bedömdes ha avgörande betydelse för att
etablera eller utveckla befintlig reguljär flygtrafik. Anslaget
har under budgetåren därefter varierat mellan 14 miljoner kronor
och l5,2 miljoner kronor. Det sistnämnda beloppet anvisades för
innevarande budgetår. Medlen under anslaget disponeras av
Luftfartsverket men beslut om bidrag fattas av regeringen.

5.2 Propositionsförslagen

Kommunikationsministern erinrar om att till flygplatser som
Söderhamns, Gävle--Sandvikens, Kramfors, Mora, Hudiksvalls och
Borlänge bidrag har utgått från anslaget men framhåller att det
är uppenbart att flygtrafik till Sveg, Vilhelmina, Lycksele,
Arvidsjaur och Gällivare har en särskild betydelse på grund av
avsaknaden av tillfredsställande transportalternativ.
Kommunikationsministern föreslår att 15,2 miljoner kronor
anvisas under anslaget för nästa budgetår och att anslaget i
fortsättningen skall utgå som enbart driftstöd till kommunala
flygplatser i skogslänen med tonvikten på flygplatserna i
Norrlands inland, dvs. flygplatserna i Sveg, Lycksele,
Vilhelmina, Arvidsjaur och Gällivare. Inte någon av dessa
flygplatser är också militär. Kommunikationsministern förordar
att minst 10 miljoner kronor av den föreslagna medelsanvisningen
skall användas för stöd till driften vid dessa kommunala
flygplatser.
Kommunikationsministern anför i detta sammanhang att det
även bör vara möjligt för länen att inom ramen för planerna för
länstrafikanläggningar prioritera investeringar i kommunala
flygplatser. Dessa planer -- varom bestämmelser för närvarande
finns i SFS 1991:1909 -- ligger till grund för fördelningen av
de medel som riksdagen anvisar under sjätte huvudtitelns anslag
till byggande av länstrafikanläggningar, det s.k. LTA-anslaget.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget för nästa
budgetår anvisar 15200000 kr samt att riksdagen tar del av
vad i propositionen har anförts om inriktningen av anslaget.

5.3 Motionsförslag och utskottets ställningstagande

Kommunikationsministerns i propositionen redovisade
bedömningar har inte föranlett någon erinran i motionerna.

I motion T229 (s) framhålls emellertid i här aktuell del att
det är angeläget att anslaget till byggande av
länstrafikanläggningar ökas om det skall användas även för
investeringar i kommunala flygplatser.
Kommunikationsministern anmäler i budgetpropositionen att
regeringen under våren 1993 kommer att för riksdagen presentera
ett beslutsunderlag som gör det möjligt att ta ställning till
alternativa investeringsinriktningar inom transportsystemet
jämte förslag till ett nytt finansieringssystem för
investeringarna i infrastrukturen. De förutskickade förslagen
m.m. har nyligen förelagts riksdagen i proposition 1992/93:176
om investeringar i trafikens infrastruktur m.m. I avvaktan på
beredningen av förslagen i denna proposition är utskottet inte
berett att i detta sammanhang uttala sig om medelsanvisningen
till byggande av länstrafikanläggningar. Det här aktuella
förslaget i motion T229 (s) avstyrks således.

I motion T201 (s) framhålls i här aktuell del av yrkande 4
att det föreligger behov av vissa investeringar på Gällivare
flygplats.
Utskottet ansluter sig till regeringens förslag att stöd
till investeringar i kommunala flygplatser i fortsättningen bör
övervägas inom ramen för planerna för länstrafikanläggningar.
Utskottet är därför inte berett att i här aktuellt sammanhang
uttala sig till förmån för motionsförslaget, som därmed
avstyrks.

I tre motioner begärs stöd till driften av kommunala
flygplatser i den norra delen av Norrland. Det gäller driften av
Svegs flygplats (motion T229 (s)), driften av Kramfors
flygplats (motion T702 (s)) och drift av Gunnarnfältet för
civil luftfart (motion T708 (v,-)). Landningsbanan på Kramfors
flygplats är militär. Vid Gunnarn, cirka två mil sydöst om
Storuman, finns ett militärt flygfält, som Storumans kommun får
använda för civil luftfart.
Regeringen uppdrar varje år åt LFV att underrätta
huvudmännen för berörda flygplatser om anslaget för att de skall
få tillfälle att ansöka om bidrag. LFV lämnar sedan regeringen
förslag om fördelningen av bidrag från anslaget.
Utskottet anser sig inte böra föregripa prövningen av bidrag
genom att uttala sig till förmån för förslagen beträffande Svegs
och Kramfors flygplatser. Huvudmännen för dessa flygplatser
har att i vanlig ordning ansöka om bidrag. Utskottet avstyrker
därmed förslagen i motion T229 (s) i här aktuell del och i
motion T702 (s).
Vad nu sags gäller också stöd till drift av Gunnarnfältet
för civil luftfart. Motion T708 (v,-) avstyrks också.

I fyra motioner -- motion A472 (fp) yrkande 7 och motionerna
T701 (nyd), T703 (s) och T715 (c,m,fp,kds) -- begärs stöd
till driften av Hudiksvalls, Söderhamns och Gävle--Sandvikens
flygplatser, samtliga i Gävleborgs län. På de två sistnämnda
flygplatserna är landningsbanorna militära. Motionärerna
framhåller att intill dess snabbtåg sätts in på ostkustbanan kan
bara flyget tillgodose regionens behov av snabba förbindelser
söderut.
Kommunikationsministern föreslår som nämnts att vissa
flygplatser skall prioriteras för driftstöd inom en ram av l0
miljoner kronor. Huvudmännen för andra flygplatser -- t.ex.
flygplatserna i Gävleborgs län -- kan ansöka om stöd från
återstoden av anslaget. Utskottet anser sig inte heller i detta
sammanhang böra föregripa prövningen av bidrag genom att uttala
sig till förmån för bidrag till flygplatserna i Gävleborg.
Huvudmännen för dessa flygplatser har alltså att i vanlig
ordning ansöka om bidrag från anslaget. Även de här aktuella
motionsförslagen avstyrks således.

Vad utskottet sålunda har anfört innebär att utskottet
tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning under
anslaget och att utskottet inte har något att erinra mot
föreslagen inriktning av anslaget.

6 Civil trafikflygarutbildning

Från anslaget har utbetalats ersättning till chefen för
Flygvapnet för civil pilotutbildning vid Trafikflygarhögskolan i
Ljungbyhed samt statsbidrag till annan civil pilotutbildning.

Chefen för Försvarsdepartementet har i budgetpropositionens
bilaga 5 (s. 45--47) -- efter samråd med cheferna för
Kommunikations- och Utbildningsdepartementen -- tagit upp frågor
kring trafikflygarutbildningen mot bakgrund av att det svenska
trafikflygets behov av att nyrekrytera piloter har minskat. För
närvarande är behovet praktiskt taget obefintligt.
Det förordas -- som redan har nämnts -- att frågan om en
långsiktig lösning av frågan om trafikflygarutbildningen skall
övervägas och att i avvaktan på resultatet av dessa överväganden
en uppehållande verksamhet på låg nivå vid Trafikflygarhögskolan
skall möjliggöras genom att medel under anslaget Beredskap för
civil luftfart får användas härför.

Utskottet föreslår att riksdagen lämnar utan erinran vad som
har anförts i propositionen i denna del.

Hemställan

Utskottet hemställer

Flygmarknaden och flygtrafikförsörjningen

1. beträffande garantier för regionalflyg på en avreglerad
marknad
att riksdagen avslår motion 1992/93:T216 yrkande 15,
res. 1 (s)

2. beträffande flyg endast på långa sträckor
att riksdagen avslår motion 1992/93:T208 yrkande 24,
men. (v) - delvis

3. beträffande flygförbindelser mellan Stockholm och
Trollhättan
att riksdagen avslår motion 1992/93:A416 yrkande 9,

4. beträffande varseltid före avbrytande av linjefart
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:T714 och 1992/93:T718,

5. beträffande stöd för regionala flyglinjer enligt
Konkurrenskommitténs förslag
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:T201 yrkande 4 i denna
del och 1992/93:T707 i denna del,
res. 2 (s)

6. beträffande utredning om flygtrafik i Kiruna, Gällivare
och Arvidsjaur
att riksdagen avslår motion 1992/93:T706,

7. beträffande utredning om flygtrafik till centralorter i
skogslänen
att riksdagen avslår motion 1992/93:T707 i denna del,
res. 3 (s)

8. beträffande patient- och anhörigresor mellan Härjedalen
och Umeå
att riksdagen med anledning av propositionen, såvitt avser
inriktningen av statens ansvar för trafikförsörjningen i
Norrland, och med bifall till motion 1992/93:T229 i denna del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. beträffande statens ansvar för trafikförsörjningen i
Norrland
att riksdagen lämnar utan erinran vad i propositionen har
anförts om inriktningen av statens ansvar för
trafikförsörjningen i Norrland i den mån det inte omfattas av
vad utskottet hemställt ovan,

Myndighetsstrukturen inom luftfartssektorn

10. beträffande bolagisering och fortsatt
utvecklingsarbete
att riksdagen med bifall till regeringens förslag
a) bemyndigar regeringen att besluta om överförande av viss
verksamhet inom Luftfartsverkets område till bolagsform på de
villkor som i propositionen anförts,
b) bemyndigar regeringen att besluta om förvärv och
tecknande av aktier m.m. i sådana bolag,
c) godkänner riktlinjerna för det fortsatta arbetet med
utarbetande av en ny myndighetsstruktur inom luftfartsområdet,

11. beträffande ansvar för flygplatssystemet och
resultatutjämning mellan flygplatser
att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:T709,
1992/93:T713 och 1992/93:T716 lämnar utan erinran vad i
propositionen har anförts om statens ansvar för
flygplatssystemet och om resultatutjämning mellan statliga och
kommunala flygplatser,

Inriktningen av Luftfartsverkets (LFV:s) verksamhet under
perioden 1993--1995, m.m.

12. beträffande inriktningen av LFV:s verksamhet, m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag
a) godkänner vad i propositionen har anförts om inriktningen
av Luftfartsverkets verksamhet och de servicemål som förordats i
propositionen under perioden 1993--1995,
b) godkänner de resultat-, pris- och soliditetsmål för
Luftfartsverkets verksamhet som förordats i propositionen för
perioden 1993--1995,

13. beträffande en tredje landningsbana på Arlanda
att riksdagen med godkännande av vad i propositionen har
anförts om Luftfartsverkets investeringar under perioden
1993--1995, såvitt avser Arlanda, avslår motion 1992/93:A444
yrkande 11 i denna del,

14. beträffande fortsatt användning av Bromma
att riksdagen avslår motion 1992/93:A444 yrkande 11 i denna
del,

15. beträffande nedläggning av flygverksamheten på
Bromma
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:T705, 1992/93:T711 och
1992/93:T712,
res. 4 (s)
men. (v) - delvis

16. beträffande ekonomiskt ansvar för en regional
flygplats i Stockholmsregionen
att riksdagen avslår motion 1992/93:T216 yrkande 16,
res. 5 (s)

17. beträffande ny trafikflygplats i södra
Stockholmsregionen
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:T221 yrkande 11 och
1992/93:T222 yrkande 3,

18. beträffande användning av Stockholm--Skavsta
flygplats
att riksdagen avslår motion 1992/93:T704,

19. beträffande områdeskontrollcentralen på Sturup
att riksdagen avslår motion 1992/93:T215 yrkande 5,

20. beträffande investeringar på Sturup, Östersunds, Luleå
och Kiruna flygplatser
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:T201 yrkande 4 i
denna del, 1992/93:T215 yrkande 4, 1992/93:T229 i denna del samt
1992/93:T717,

21. beträffande ny flygplats för Värmland
att riksdagen avslår motion 1992/93:T710,

22. beträffande LFV:s investeringar under perioden
1993--1995 i övrigt
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i
propositionen godkänner vad i propositionen har anförts om
Luftfartsverkets investeringar under perioden 1993--1995 i den
mån det inte omfattas av vad utskottet hemställt ovan samt
bemyndigar regeringen att besluta om avvikelser från vad som
sålunda godkänns,

Beredskap för civil luftfart

23. beträffande beredskap för civil luftfart
att riksdagen med bifall till regeringens förslag
a) till Beredskap för civil luftfart för budgetåret
1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 67352000 kr,
b) godkänner vad i propositionen har anförts om användningen
av anslaget,

Bidrag till kommunala flygplatser m.m.

24. beträffande finansiering av kommunala flygplatser från
LTA-anslaget
att riksdagen avslår motion 1992/93:T229 i denna del,

25. beträffande investeringar på Gällivare flygplats
att riksdagen avslår motion 1992/93:T201 yrkande 4 i här
aktuell del,

26. beträffande driftstöd till Svegs och Kramfors
flygplatser
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:T229 i här aktuell del
och 1992/93:T702,

27. beträffande stöd till drift av Gunnarnfältet för civil
luftfart
att riksdagen avslår motion 1992/93:T708,
men. (v) - delvis

28. beträffande driftstöd till flygplatser i Gävleborgs
län
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:T701, 1992/93:T703,
1992/93:T715 och 1992/93:A472 yrkande 7,
res. 6 (nyd)

29. beträffande bidrag till kommunala flygplatser m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i
propositionen
a) till Bidrag till kommunala flygplatser m.m. för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 15 200000
kr,
b) lämnar utan erinran vad i propositionen har anförts om
inriktningen av anslaget,

Civil trafikflygarutbildning

30. beträffande civil trafikflygarutbildning
att riksdagen lämnar utan erinran vad i propositionen har
anförts om Civil trafikflygarutbildning.

Stockholm den 11 mars 1993

På trafikutskottets vägnar

Sven-Gösta Signell

I beslutet har deltagit: Sven-Gösta Signell (s), Rolf
Clarkson (m), Sten Andersson i Malmö (m), Håkan Strömberg (s),
Kenth Skårvik (fp), Bo Nilsson (s), Jan Sandberg (m), Anita
Jönsson (s), Lars Svensk (kds), Kenneth Attefors (nyd), Jarl
Lander (s), Lars Björkman (m), Ines Uusmann (s), Ulrica Messing
(s) och Rune Thorén (c).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Karl-Erik Persson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Garantier för regionalflyg på en avreglerad marknad (mom.
1)

Sven-Gösta Signell, Håkan Strömberg, Bo Nilsson, Anita
Jönsson, Jarl Lander, Ines Uusmann och Ulrica Messing (alla s)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12
börjar med "Utskottet ansluter" och slutar med "av utskottet"
bort ha följande lydelse:
Utskottet ställer sig liksom motionärerna tvekande till om
det -- kort tid efter avregleringen av inrikesflyget -- är
möjligt att etablera fri och reell konkurrens och samtidigt få
ett system som tillförsäkrar flygtrafik i sådana delar av landet
där reella resealternativ till flyget saknas.
Riksdagen bör därför, såsom begärs i motionen, uttala att
regionalflyget -- bl.a. i Norrland -- bör garanteras också på en
avreglerad marknad.
Vad utskottet sålunda har anfört om garantier för
regionalflyg på en avreglerad marknad bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:

1. beträffande garantier för regionalflyg på en avreglerad
marknad
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:T216 yrkande 15
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Stöd för regionala flyglinjer enligt Konkurrenskommitténs
förslag (mom.5)

Sven-Gösta Signell, Håkan Strömberg, Bo Nilsson, Anita
Jönsson, Jarl Lander, Ines Uusmann och Ulrica Messing (alla s)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15
börjar med "Som nämnts" och på s. 16 slutar med "avstyrks
därmed" bort ha följande lydelse:
Konkurrenskommittén ansåg att på de starkt trafikerade
linjerna borde prispressen genom konkurrens på en avreglerad
marknad och bortfallet av korssubventioneringen inom
SAS-Linjeflyg-gruppen leda till sänkta priser även om en
särskild avgift på l0 kr per enkelresa lades på inrikesflyget
till stöd för regionalpolitiskt motiverade men inte lönsamma
flyglinjer. Denna ordning för stöd skulle således inte fördyra
flygresandet.
Genom att den aktuella flygtrafiken skulle köpas av staten
skulle möjligheter skapas att få en helhetssyn på den statliga
stödgivningen till trafik, framhöll kommittén vidare.
Regionalflyg skulle enligt kommittén användas på sträckor där
flyg är det ekonomiskt och miljömässigt mest lämpliga
trafikslaget och där just tillgången till flyg bedöms kunna
påverka den regionala utvecklingen. Statligt stöd till tåg,
linjebuss eller kompletteringstrafik kunde bli aktuellt i andra
fall, anförde kommittén slutligen.
Utskottet instämmer i vad Konkurrenskommittén anförde och
vill -- såsom föreslås i motionerna -- förorda att den av
kommittén föreslagna ordningen för stöd till regionalpolitiskt
motiverade flyglinjer genomförs.
Vad utskottet sålunda har anfört om stöd för regionala
flyglinjer enligt Konkurrenskommitténs förslag bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande
lydelse:

5. beträffande stöd för regionala flyglinjer enligt
Konkurrenskommitténs förslag
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:T201
yrkande 4 i denna del och 1992/93:T707 i denna del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Utredning om flygtrafik till centralorter i skogslänen
(mom.7)

Sven-Gösta Signell, Håkan Strömberg, Bo Nilsson, Anita
Jönsson, Jarl Lander, Ines Uusmann och Ulrica Messing (alla s)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17
börjar med "LFV skall" och slutar med "motionsförslag avstyrks"
bort ha följande lydelse:
Såsom framhålls i motion T707 (s) bör statens ansvar för
regionaltrafik vara mera omfattande än trafik på sträckan
Östersund--Umeå--Luleå. Vilhelmina och andra centralorter i
skogslänen ligger långt från inrikesflygets primärnät, och många
kommuner i skogslänen tvingas göra för dem stora ekonomiska
uppoffringar för att upprätthålla ett regionalt flyg.
Flygförbindelser är, som framhålls i motionen, en avgörande
faktor för att värva och bibehålla en industriell verksamhet.
Vad utskottet sålunda har anfört om utredning om flygtrafik
till centralorter i skogslänen bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande
lydelse:

7. beträffande utredning om flygtrafik till centralorter i
skogslänen
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:T707 i denna del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Nedläggning av flygverksamheten på Bromma (mom. 15)

Sven-Gösta Signell, Håkan Strömberg, Bo Nilsson, Anita
Jönsson, Jarl Lander, Ines Uusmann och Ulrica Messing (alla s)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27
börjar med "Mot bakgrund" och slutar med "motioner avstyrks"
bort ha följande lydelse:
Det var problem med buller och utsläpp som väckte protester
mot inrikesflyget på Bromma och som ledde till att Linjeflygs
verksamhet år 1983 flyttades ut från Bromma till Arlanda. Sedan
ett trafikflygplan år l977 hade störtat på en parkeringsplats i
Kälvesta under inflygning till Bromma har också
säkerhetsproblemen aktualiserats.
Under den korta tid som har gått sedan mer frekvent
linjefart återupptogs på Bromma sommaren 1992 -- om än med
flygplan som är skonsammare mot miljön än de som Linjeflyg
använde -- har åter protester mot flyg på Bromma väckts från
allmänhetens sida på grund av olägenheter med buller och utsläpp
från den återupptagna linjefarten. En olycka hösten 1992 då ett
flygplan efter start från Bromma störtade i ett bostadsområde
söder om flygplatsen aktualiserade återigen problemet med
säkerheten för områdena under flyglederna till och från
flygplatsen.
Utskottet ställer sig bakom huvudkravet i motionerna T705
(fp), T711 (s) och T712 (v) att flygverksamheten på Brommma bör
läggas ned vid utgången av år l996, då avtalet mellan staten och
Stockholms stad om flygplatsen skall upphöra att gälla. Staten
bör inte medverka till att flyg fortsatt bedrivs på Bromma efter
denna tidpunkt.
Vad utskottet sålunda har anfört om nedläggning av
flygverksamheten på Bromma bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande
lydelse:

15. beträffande nedläggning av flygverksamheten på
Bromma
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:T705,
1992/93:T711 och 1992/93:T712 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

5. Ekonomiskt ansvar för en regional flygplats i
Stockholmsregionen (mom.16)

Sven-Gösta Signell, Håkan Strömberg, Bo Nilsson, Anita
Jönsson, Jarl Lander, Ines Uusmann och Ulrica Messing (alla s)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "avstyrks således"
bort ha följande lydelse:
Som framhålls i motion T216 (s) har staten genom sitt
engagemang i Arlanda åtagit sig ett ansvar gentemot flyget att
driva en "navflygplats" för landet, men Arlanda betjänar också
Stockholmsregionen. Riksdagen har ställt sig bakom förslag att
öka Arlandas kapacitet med en tredje landningsbana. Förslag
finns också att förbinda Arlanda med järnväg söderut och norrut.
Mot denna bakgrund finns det inte någon anledning för staten att
ekonomiskt engagera sig för en regional flygplats i
Stockholmsregionen, när Bromma-avtalet upphör vid utgången av år
1996.
Vad utskottet sålunda har anfört om ekonomiskt ansvar för en
regional flygplats i Stockholmsregionen bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande
lydelse:

16. beträffande ekonomiskt ansvar för en regional
flygplats i Stockholmsregionen
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:T216 yrkande 16
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Driftstöd till flygplatser i Gävleborgs län (mom.28)

Kenneth Attefors (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32
börjar med "Kommunikationsministern föreslår" och slutar med
"avstyrks således" bort ha följande lydelse:
Intill dess snabbtåg sätts in på ostkustbanan kan bara
flyget tillgodose regionens behov av snabba förbindelser
söderut. För regionens näringsliv och de där boende är det
angeläget att stöd utgår till driften av flygplatserna i
Hudiksvall, Söderhamn och Gävle--Sandviken. Utskottet
ställer sig således bakom kravet i motionerna.
Vad utskottet sålunda har anfört om driftstöd till
flygplatser i Gävleborgs län bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande
lydelse:

28. beträffande driftstöd till flygplatser i Gävleborgs
län
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:T701,
1992/93:T703, 1992/93:T715 och 1992/93:A472 yrkande 7 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilt yttrande

Bolagisering och fortsatt utvecklingsarbete, såvitt avser
arbetet med ny myndighetsstruktur inom luftfartsområdet (mom. 10
c)

Rolf Clarkson (m), Sten Andersson i Malmö (m), Kenth Skårvik
(fp), Jan Sandberg (m), Lars Svensk (kds), Lars Björkman (m) och
Rune Thorén (c) anför:

Vid våra trafikflygplatser med mera omfattande trafik består
trafikledningen bl.a. av kontroll av start- och
landningsförloppen (flygkontrolltjänst). På flygplatser med
trafik av mindre omfattning finns i stället
flyginformationstjänst för flygplats (Aerodrome Flight
Information Service, AFIS), som lämnar uppgifter åt flygplanen
om väder och om förekommande övrig trafik m.m. inför t.ex.
landning.
Så gott som alla Luftfartsverkets flygplatser och
flygstationer har flygkontrolltjänst. På vissa kommunala
flygplatser finns också sådan kontroll, som där utförs av
Luftfartsverket mot ersättning från den kommunala huvudmannen.
På statliga och kommunala trafikflygplatser i övrigt finns AFIS,
som anordnas och bekostas av resp. huvudman.
Huvudmän för kommunala flygplatser som har
flygkontrolltjänst genom Luftfartsverket eller som förutskickas
övergå från AFIS till sådan kontroll önskar i syfte att begränsa
kostnaderna driva flygplatskontrollen i egen regi och/eller
kunna anlita dennas personal även i uppgifter vid sidan av
kontrollverksamheten.
Mot denna bakgrund noterar vi med tillfredsställelse att
kommunikationsministern (på s. 93) har förutskickat att de i
flygtrafiktjänsten ingående myndighetsfunktionerna skall belysas
och att den icke nationellt strategiska flygtrafiktjänstens
framtida huvudmannaskap skall övervägas i samråd med berörda
parter. Vi utgår från att därvid de kommunala
flygplatshuvudmännens nämnda önskemål kommer att närmare
övervägas.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges att suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.

Karl-Erik Persson (v) anför:

Flyg endast på långa sträckor

Vi motionärer i motion T208 (v) vänder oss mot att regeringen
är så oreserverat positiv till flygets expansion, då flyget ändå
har negativa följder för miljön och då den miljövänliga
järnvägstrafiken drabbas av hård konkurrens genom flyget.
Flyget har sin plats i transportsystemet endast när det gäller
transporter på långa sträckor. Detta bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

Nedläggning av flygverksamheten på Bromma

Jag biträder hemställan i reservation 4.

Stöd till drift av Gunnarnfältet för civil luftfart

Enligt motion T708 (v,-) torde det inom en snar framtid bli
aktuellt med flygtrafik på Gunnarnfältet. Rimligen bör driften
av flygplatsen kunna komma i fråga för driftstöd som
förutskickas för andra flygplatser i Norrlands inland. Med
hänsyn härtill och till de stora belopp, varmed de kommunala
flygplatshuvudmännen i Norrlands inland måste subventionera sina
flygplatser, är, som framhålls i motionen, det i
budgetpropositionen föreslagna anslaget till bidrag till
kommunala flygplatser m.m. inte tillräckligt. De kommunala
flygplatshuvudmännen i Norrlands inland bör, som vidare föreslås
i motionen, ges tillfälle att redovisa sina kostnader till
Kommunikationsdepartementet, och regeringen bör därefter på
grundval härav återkomma till riksdagen med förslag om ökat
anslag på tilläggsbudget. Om inkomstförstärkning erfordras
härför bör det övervägas att ta ut avgift på varje flygbiljett
som säljs i landet.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under
mom.2 och 27 borde ha hemställt:

2. beträffande flyg endast på långa sträckor
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:T208 yrkande 24
som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

27. beträffande stöd till drift av Gunnarnfältet för civil
luftfart
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:T708 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

Innehållsförteckning

Sammanfattning1
Propositionen2
E. Luftfart2
Flygmarknaden2
Myndighetsstrukturen inom luftfartssektorn3
Luftfartsverket3
Anslagsfrågor3
Motionerna4
Gällande riktlinjer för luftfartspolitiken, m.m.6
Övergripande riktlinjer och grundläggande bestämmelser6
Om flygtrafikförsörjningen7
Former för reglering7
Den svenska flygmarknaden integreras i EG8
Myndighetsstrukturen inom luftfartssektorn9
Antalet flygplatser9
Riktlinjer beträffande huvudmannaskapet för flygplatser
för civil luftfart9
Luftfartsverkets uppgifter och organisation samt
styrningen av verket10
Resultatutjämning mellan flygplatser11
Tidsbegränsad resultatutjämning mellan statliga och
kommunala flygplatser11
Utskottet11
1 Flygmarknaden och flygtrafikförsörjningen11
1.1 Inledning11
1.2 Propositionens förslag12
1.3 Statens ansvar för flygtrafiken12
1.4 Engagemang av staten i regional infrastruktur för
flyget13
1.5 Engagemang av staten i regional flygtrafikförsörjning
m.m.13
2 Myndighetsstrukturen inom luftfartssektorn17
2.1 Fortsatt utvecklingsarbete och bolagisering av vissa
verksamheter18
2.2 Statens ansvar för flygplatssystemet och
resultatutjämning mellan statliga och kommunala
flygplatser19
3 Inriktningen av Luftfartsverkets verksamhet under perioden
1993--1995, m.m.21
3.1 Inriktningen av Luftfartsverkets verksamhet och
servicemål21
3.2 Resultat-, pris- och soliditetsmål21
3.3 Investeringar22
3.3.1 Propositionsförslagen22
3.3.2 Motionsförslag och utskottets ställningstagande23
4 Beredskap för civil luftfart29
5 Bidrag till kommunala flygplatser m.m.30
5.1 Bakgrund30
5.2 Propositionsförslagen30
5.3 Motionsförslag och utskottets ställningstagande31
6 Civil trafikflygarutbildning32
Hemställan32
Reservationer36
Särskilt yttrande39
Meningsyttring av suppleant40