Lotterifrågor
Betänkande 1994/95:KrU13
Kulturutskottets betänkande
1994/95:KRU13
Lotterifrågor
Innehåll
1994/95 KrU13
Sammanfattning
Vid årsskiftet 1994/95 trädde en ny lotterilag i kraft. Samtidigt bytte Lotterinämnden namn till Lotteriinspektionen och fick betydligt fler och omfattande arbetsuppgifter. Myndigheten övertog kontrollen och tillsynen över de båda statliga spelbolagen AB Tipstjänst och Penninglotteriet samt över AB Trav och Galopp.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att det till Lotteriinspektionen för budgetåret 1995/96 skall anvisas ett ramanslag på 26 124 000 kronor.
En arbetsgrupp inom Finansdepartementet skall göra en översyn av den svenska spelmarknadens struktur m.m. Uppdraget skall redovisas senast den 10 mars i år.
Utskottet avstyrker ett antal motionsyrkanden som har till syfte att öka folkrörelsernas intäkter av lotterier och spel. I sina motiveringar hänvisar utskottet till att arbetsgruppens förslag inte bör föregripas. Utskottet utgår från att regeringen, när arbetsgruppens förslag remissbehandlats, utan dröjsmål tar ställning till förslagen.
Frågan om tillstånd till lotterier där lotterna säljs i lottförsäljningsautomater som är försedda med slumpvalsgenerator och/eller elektroniskt minne behandlas ingående med anledning av en motion. I den nya lotterilagen är sådana automater förbjudna. Tillstånd som getts enligt den gamla lagen får dock förlängas t.o.m. med utgången av år 1999. Mot bakgrund av att -- som närmare redovisas i betänkandet -- problem uppstått vid tillämpningen av den aktuella övergångsbestämmelsen framhåller utskottet angelägenheten av att denna får den effekt som var avsedd. Lotteriinspektionen har i uppdrag att utreda omfattningen av spel på lottförsäljningsautomater i Sverige. Uppdraget skall redovisas senast den 1 mars år. Utskottet föreslår att riksdagen skall uttala att regeringen -- när utredningsuppdraget redovisats -- utan dröjsmål skall pröva om det är nödvändigt med några åtgärder från regeringens sida. Utskottet uttalar också att, om det bedöms vara nödvändigt med lagändringar, förslag till sådana bör föreläggas riksdagen i sådan tid att lagändringarna kan träda i kraft senast vid det kommande halvårsskiftet.
Tre motioner som avser kasinospel av internationellt slag i Sverige avstyrks. Utskottet anser att de förslag som skall lämnas av den ovan angivna arbetsgruppen inom Finansdepartementet inte bör föregripas.
Vid betänkandet har fogats två reservationer.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1994/95:100 bilaga 14 (Civildepartementet) under punkt E 1 (s. 58--61) föreslagit riksdagen att till Lotteriinspektionen för budgetåret 1995/96 anvisa ett ramanslag på 26 124 000 kr.
Motionerna
1994/95:Kr402 av Stig Bertilsson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avvecklingstiden för lottförsäljningsautomater utrustade med elektroniskt minne och slumpvalsgenerator.
1994/95:Kr404 av Sven-Åke Nygårds och Sylvia Lindgren (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tillåta förströelsespel på kasinon av internationell modell även i Sverige.
1994/95:Kr405 av Sten Andersson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett kasino i Malmö.
1994/95:Kr409 av Stig Bertilsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av kasinospel av internationellt slag i Sverige.
1994/95:Kr412 av Marianne Andersson m.fl. (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om koncession för det nya automatspelet,
1994/95:Kr413 av Michael Stjernström m.fl. (kds) vari yrkas
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ge koncession för de nya värdeautomatspelen till folkrörelserna,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen bör se över de statliga spelbolagens koncessioner,
1994/95:Kr414 av Bo Lundgren och Stig Bertilsson (m) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelning av medel till handikappidrotten,
11. att riksdagen hos regeringen begär förslag om utökat och förenklat automatspel i enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:Kr417 av tredje vice talman Christer Eirefelt m.fl. (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att öka folkrörelsernas andel av spelmarknaden,
Ärendets beredning
Utskottet har hållit en utfrågning med företrädare för en arbetsgrupp inom Finansdepartementet som har till uppgift att göra en översyn av den svenska spelmarknadens struktur m.m., nämligen ordföranden i arbetsgruppen statssekreteraren Anitra Steen, Finansdepartementet och statssekreteraren Ann-Christin Nykvist, Civildepartementet.
Utskottet
Vissa bakgrundsuppgifter
Lotteri- och spelmarknaden har under 1990-talet varit föremål för en omfattande utredningsverksamhet.
Sedan riksdagen efter förslag av kulturutskottet uttalat sig för att en översyn av lotterilagen (1982:1011) skulle göras av en parlamentarisk utredning (bet. 1990/91:KrU8), tillsattes Lotteriutredningen. Utredningens slutbetänkande (SOU 1992:130) Vinna eller försvinna lades till grund för en proposition med förslag till ny lotterilag, som i allt väsentligt godtogs av riksdagen förra våren (prop. 1993/94:182, bet. 1993/94:KrU32, rskr. 1993/94:415). Lotterilagen (1994:1000) trädde i kraft vid årsskiftet 1994/1995. Bland nyheterna märks möjligheten till högre penningvinster i folkrörelsernas lotterier samt möjligheten till spel på s.k. värdeautomater. Regeringen har dock ännu inte beslutat om koncession för sådana automater. I enlighet med riksdagens beslut bytte samtidigt med den nya lotterilagens ikraftträdande Lotterinämnden namn till Lotteriinspektionen. Samtidigt fick myndigheten betydligt fler och mer omfattande arbetsuppgifter. Bl.a. övertog den kontrollen och tillsynen över de båda statliga spelbolagen AB Tipstjänst och Penninglotteriet samt över AB Trav och Galopp.
I fråga om utredningsverksamhet som rör den statliga spelmarknaden kan nämnas Spelmarknadsutredningens rapport (Ds 1991:51) Den statliga spelmarknaden och Riksrevisionsverkets förvaltningsrevisionsrapport (Fg 1991:1) Penninglotteriet och Tipstjänst -- spelbolag i samverkan?
Riksdagen bemyndigade våren 1994 regeringen att i enlighet med vissa riktlinjer träffa avtal om en försäljning av statens aktier i AB Tipstjänst till svenskt föreningsliv (prop. 1993/94:243, bet. 1993/94:FiU24, rskr. 1993/94:416). Regeringen skulle återkomma till riksdagen med information om avtalets innehåll och med förslag till lag om koncessionsavgifter för AB Tipstjänst. I december 1994 beslöt regeringen att återkalla ett av den förra regeringen lämnat förhandlingsuppdrag rörande en sådan försäljning, eftersom en försäljning av AB Tipstjänst inte längre ansågs aktuell. Utskottet vill här tillägga att finansutskottet i sitt betänkande 1994/95:FiU10 behandlar ett motionsyrkande om överlåtelse av AB Tipstjänst till ideella organisationer enligt de förutsättningar som angavs i riksdagsbeslutet förra året (yrkande 10 i motion Kr414).
Utskottet vill här också nämna att frågan om kasinospel av internationellt slag i Sverige har utretts i flera sammanhang.
I senare delen av december förra året beslöt regeringen att det inom Finansdepartementet skulle tillsättas en arbetsgrupp med uppgift att göra en översyn av den svenska spelmarknadens struktur m.m.
Som skäl för beslutet anfördes inledningsvis följande. Antalet aktörer och antalet spelformer som marknadsförs i Sverige är mycket högt vid en internationell jämförelse. Det finns tecken på en hårdare konkurrens på spelmarknaden än önskvärt samt på oklara gränser och marknadsförutsättningar mellan aktörerna. Detta är bl.a. en följd av regelverkets utformning och den tekniska utvecklingen på området. Den lotterilagstiftning som träder i kraft den 1 januari 1995 förväntas inte hindra den negativa utvecklingen. Lönsamheten på spelmarknaden riskerar att minska totalt sett och därmed nivån på det överskott som tillfaller folkrörelserna och staten.
Vidare hänvisades till det s.k. Schindlerfallet som avgjorts av EG-domstolen under 1994 och som avsåg frågan om nationella restriktioner på spelmarknaden i relation till kravet på fri rörlighet av tjänster inom EG.
Av de redovisade skälen, anförde regeringen, finns det anledning att göra en total översyn av spelmarknadens struktur och funktionssätt.
Uppdraget till arbetsgruppen innebär att den skall ta fram ett samlat förslag till dels en policy för hur den framtida spelmarknaden bör utvecklas samt målsättningar med det statliga engagemanget på spelmarknaden, dels strukturella åtgärder, ändringar i regelverket och andra åtgärder som bedöms nödvändiga i syfte att nå en högre grad av måluppfyllelse samt en tydlig och långsiktigt hållbar struktur på marknaden. Arbetsgruppen bör särskilt studera förutsättningarna för såväl finansiell som annan samverkan mellan statliga spelföretag och folkrörelser. Vidare bör arbetsgruppen överväga om det är lämpligt att de två statliga spelbolagen sammanförs till ett företag alternativt organiseras som koncern. Förslagen bör leda till en tydligare gränsdragning mellan aktörerna på marknaden. Förslagen får sammantaget inte innebära negativa statsfinansiella konsekvenser.
Arbetsgruppen skall redovisa sitt uppdrag senast den 10 mars i år.
Medelsanvisning till Lotteriinspektionen
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen till Lotteriinspektionen för budgetåret 1995/96 skall anvisa ett ramanslag på 26 124 000 kr.
Folkrörelsernas intäkter från lotteri- och spelmarknaden. Medel till handikappidrotten. Frågor rörande automatspel. Koncessioner för statliga spelbolag
Under den allmänna motionstiden har väckts motioner i vilka tas upp lotteri- och spelmarknadsfrågor som direkt eller indirekt berörs av den översyn som görs av den arbetsgrupp inom Finansdepartementet, vars uppdrag närmare redovisats i föregående avsnitt. Flera av motionsyrkandena har samtidigt ett nära samband med innehållet i den nya lotterilagen.
Ett av syftena med den nya lotterilagen är att folkrörelsernas roll på spelmarknaden skall stärkas. Kulturutskottet konstaterade då propositionen med förslag till lagen behandlades att bestämmelserna i lagen i vissa avseenden var avsevärt mindre långtgående än vad Lotteriutredningen föreslagit men att förslagen likväl borde vara ägnade att i icke obetydlig utsträckning förbättra möjligheterna för de folkrörelser som så önskar att finansiera sin verksamhet genom lotterier och spel (bet. 1993/94:KrU32 s. 5).
Denna bedömning kvarstår. Samtidigt kan utskottet ansluta sig till den lägesredovisning som lämnas i beslutet om tillsättandet av arbetsgruppen inom Finansdepartementet; som där angetts är antalet aktörer och antalet spelformer som marknadsförs i Sverige mycket högt vid en internationell jämförelse. Det finns tecken på en hårdare konkurrens på spelmarknaden än önskvärt samt på oklara gränser och marknadsförutsättningar mellan aktörerna. Utskottet måste också medge att den nya lotterilagstiftningen knappast kommer att kunna hindra den negativa utvecklingen, nämligen att lönsamheten på spelmarknaden riskerar att minska totalt sett och därmed nivån på det överskott som tillfaller folkrörelserna och staten.
Kulturutskottet anser sig -- bl.a. med hänsyn till vad som framkommit vid utfrågningen av företrädarna för Finansdepartementets arbetsgrupp -- ha befogad anledning utgå från att regeringen, när arbetsgruppens förslag remissbehandlats, utan dröjsmål tar ställning till dessa. Därvid blir det aktuellt att förelägga riksdagen förslag i frågor som kräver riksdagens medverkan eller som regeringen eljest finner böra underställas riksdagen. I enlighet med utredningsuppdraget måste det läggas fast en policy för hur den framtida spelmarknaden bör utvecklas samt målsättningar för det statliga engagemanget på denna marknad. Vidare kan åtgärder av olika slag -- bl.a. strukturella åtgärder och lagändringar -- behöva vidtas i syfte att nå en högre grad av måluppfyllelse samt en tydlig och långsiktigt hållbar struktur på marknaden.
Med hänvisning till det anförda anser riksdagen att det inte är erforderligt med någon åtgärd med anledning av motion Kr417 (fp) i här aktuell del (yrkande 2). Motionärerna uttrycker i motionen oro för bl.a. att den nya lotterilagen inte kommer att tillföra folkrörelserna de ökade intäkter dessa räknat med.
Inte heller motion Kr414 (m) i denna del behöver enligt utskottets mening föranleda någon riksdagens åtgärd (yrkande 5). Syftet med yrkandet bör likväl bli tillgodosett. Motionärerna vill att en del av den intäktsökning som uppstår på lotteri- och spelmarknaden skall tillföras handikappidrotten. Utskottet vill framhålla att idrottsrörelsen själv kommer att ha en långtgående bestämmanderätt över intäktsökningar av angivet slag. Överskottet av spelet på värdeautomater -- tillståndsfrågan berörs i det följande -- skall enligt vad som uttalades i förarbetena till den nya lotterilagen gå till det lokala föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet. Idrottsrörelsen har möjligheter att själv prioritera handikappidrotten. Utskottet förutsätter att så sker.
Som framgår av redovisningen i föregående avsnitt har regeringen ännu inte beslutat om tillstånd till sådana värdeautomater som blivit tillåtna enligt den nya lagen. Enligt lotterilagen får endast ett tillstånd att anordna spel på värdeautomater ges. Tillstånd får beviljas ett folkrörelseägt spelföretag med statligt inflytande. Om särskilda skäl föreligger får tillstånd i stället lämnas till ett annat folkrörelseägt spelföretag eller till ett spelföretag som ägs av staten.
Eftersom spel på värdeautomater till förmån för idrottsrörelsen och andra folkrörelser bedömts vara av värde för att stärka de ekonomiska förutsättningarna för folkrörelsernas verksamhet, är det enligt kulturutskottets mening viktigt att beslut i koncessionsfrågan fattas snarast möjligt. Utskottet inser att ett sådant beslut har nära samband med arbetet inom Finansdepartementets arbetsgrupp. Gruppens förslag och remissbehandlingen av detta bör inte föregripas. Med hänsyn härtill bör följande yrkanden, som avser tillståndsgivningen till värdeautomater enligt lotterilagen, inte föranleda någon riksdagens åtgärd, nämligen yrkande 2 i motion Kr412 (c) och yrkande 12 i motion Kr413 (kds).
Det får anses ligga inom ramen för arbetsgruppens uppdrag att föreslå jämkningar i lotterilagens regler om automatspel. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motion Kr414 (m) yrkande 11, vari det föreslås dels att vinster upp till 100 kronor skall få betalas ut kontant, dels att skicklighetsautomater skall tillåtas.
I motion Kr413 (kds) yrkande 13 förordas att regeringen skall se över de statliga spelbolagens koncessioner.
Innehållet i direktiven till Finansdepartementets arbetsgrupp har redovisats i det föregående. Av direktiven framgår enligt utskottets mening klart att arbetsgruppen måste göra en ingående prövning av bl.a. vilka tillstånd till lotterier och spel som ett eller flera statliga spelbolag skall ha i framtiden. Med hänsyn härtill behöver motionsyrkandet inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Lottförsäljningsautomater
I vissa fall säljs lottsedlar i egentliga lotterier i automat. Vissa lottförsäljningsautomater är försedda med slumpvalsgenerator och/eller elektroniskt minne. Dåvarande Lotterinämnden typgodkände vissa lotter som användes i sådana lottförsäljningsautomater. Tillstånd till de enskilda lotterierna gavs därefter i enlighet med reglerna i den lotterilag som upphörde att gälla vid årsskiftet 1994/1995, då den nya lotterilagen trädde i kraft.
I 4 § andra stycket i den nya lagen definieras en lottförsäljningsautomat som en automat som inte är utrustad med en slumpvalsgenerator eller ett elektroniskt minne och som efter betalning förser deltagaren med en lottsedel som antingen är en vinstlott eller en nitlott. Enligt övergångsbestämmelserna till lagen får tillstånd som gäller lottförsäljningsautomater vilka inte är tillåtna enligt den nya lagen förlängas till och med utgången av år 1999, vilket således innebär att en femårig övergångstid skapats. I regeringens proposition hade föreslagits en övergångstid som var två år kortare.
I detta sammanhang vill utskottet påpeka att den aktuella övergångsregeln reglerar endast möjligheterna att få förlängt tillstånd utan hinder av att tillståndet avser lottförsäljningsautomat som inte är tillåten efter utgången av år 1994. Regeln innebär således inte att gällande tillstånd automatiskt skall förlängas, eftersom i varje ärende även andra tillståndskriterier måste prövas.
Motionärerna bakom motion Kr402 (m) vill att riksdagen åter skall uttala att den femåriga avvecklingstiden för lottförsäljningsautomater skall gälla. Som motivering för detta krav anför motionärerna att ett regeringsbeslut i slutet av november förra året i ett ärende om typgodkännande av en lott till viss lottförsäljningsautomat (beslut 1994-11-17 i ärende C94/772/FOK) och ett beslut av Lotteriinspektionen i januari i år om förnyat typgodkännande av lottförsäljningsautomaten (beslut 1995-01-09 i ärende Dnr 552/1994) lett till att en kaotisk situation uppstått då det gäller användandet av lottförsäljningautomater; i motiveringen för regeringsbeslutet uttalades att tillstånd för den i ärendet aktuella automaten enligt regeringens mening inte kunde meddelas för den avsedda användningen, och Lotteriinspektionen avslog en ansökan om förnyat typgodkännande av lotteriautomaten. Motionärerna menar att ideella föreningar och entreprenörer som bistår föreningslivet med lottförsäljningsautomater lider betydande skada av den situation som uppstått.
Utskottet vill här också nämna att utskottet med anledning av en skrivelse från huvudmotionären i december förra året skaffade sig ingående information om beslutsläget hos dåvarande Lotterinämnden i fråga om tillstånd som gällde lottförsäljningsautomater. I det sammanhanget och under tiden därefter har till utskottet inkommit ett antal skrivelser från bl.a. idrottsföreningar vari framhålls betydelsen för föreningarna av inkomster från lotterier, där lotterier försäljs genom lottförsäljningautomater.
Inledningsvis finns det skäl att erinra om att riksdagen inte har att uttala sig om hur bestämmelserna i en tidigare stiftad lag skall tillämpas i enskilda fall eller att eljest i efterhand göra uttalanden som innebär en ändring eller komplettering av lagens förarbeten. Däremot är riksdagen oförhindrad att genom ändring av lagen och genom i samband därmed gjorda uttalanden söka åstadkomma den effekt som var avsedd då lagen stiftades. Likaledes kan riksdagen finna anledning att ändra en lag exempelvis om det visar sig att bestämmelserna i denna inte är lämpligt utformade med hänsyn till att utvecklingen i avseenden som inte regleras i lagen går i en riktning som inte varit förutsedd då lagen tillkom. Självfallet måste det finnas särskilt starka skäl för att riksdagen skall ändra en lag som varit i kraft endast en kort tid.
Skälet till att kulturutskottet föreslog en avvecklingsperiod på fem år i stället för av dåvarande regeringen föreslagna tre år i fråga om tillstånd som gäller lottförsäljningsautomater med slumpvalsgenerator eller elektroniskt minne var att en rimlig avvecklings- och avskrivningstid för automaterna skulle möjliggöras (se bet. 1993/94:KrU32 s. 8--10). Denna bedömning står fast. Utskottet anser således att det är angeläget att avvecklingsperioden i praktiken inte blir kortare än den tidigare beslutade. Utan hinder av att en lottförsäljningsautomat är förbjuden enligt den nya lagen måste således tillstånd till vissa lotterier få meddelas i enlighet med vad utskottet anförde då regeringens förslag till den nya lagen behandlades av kulturutskottet. Huruvida det krävs en lagändring för att åstadkomma denna effekt får bedömas sedan Lotteriinspektionen redovisat sitt kartläggningsuppdrag i fråga om lottförsäljningsautomater.
Utskottet förutsatte vid sin bedömning av hur reglerna i fråga om lottförsäljningsautomater skulle utformas att regeringen med uppmärksamhet följer utvecklingen på området och att regeringen återkommer till riksdagen om den tekniska utvecklingen motiverar det eller om lagstiftningen i denna del i förening med lagstiftningen om värdeautomater på land skulle ge en annan effekt än vad utskottet räknat med (se. bet. 1993/94:Kr32 s. 10). Utskottet vill här tillägga att den övergripande synen på reglerna om lottförsäljningsautomater kan komma att påverkas -- förutom av resultatet av den kartläggning av Lotteriinspektionen som redovisas i det följande -- av det förslag som kommer att framläggas av arbetsgruppen för översyn av den svenska spelmarknadens struktur m.m.
Som angetts i det föregående beslöt regeringen i slutet av december år 1994 (1994-12-22 i ärende C94/2875/FOK) att uppdra åt dåvarande Lotterinämnden att utreda omfattningen av spel på s.k. lottförsäljningsautomater i Sverige. Utredningen skall avse hur många automater det finns som betecknas som lottförsäljningsautomater, vilka olika typer som finns, netto- och bruttokostnaderna för föreningslivet, omsättningen på spelet, vinstplanernas konstruktion samt vilken betydelse automaterna har för det lokala föreningslivet. I motiveringen för beslutet anförde regeringen att lottförsäljningsautomater används av många små lokala föreningar och enligt uppgift är en betydande inkomstkälla för dem. Vidare anförde regeringen bl.a. att det för den fortsatta hanteringen av frågan om lottförsäljningsautomater behövs ett bättre underlag än vad som är tillgängligt i dag.
Enligt vad utskottet inhämtat gör Lotteriinspektionen bedömningen att det skall bli möjligt att redovisa uppdraget inom föreskriven tid, dvs. senast den 1 mars i år.
När Lotteriinspektionen redovisat utredningsuppdraget bör regeringen utan dröjsmål pröva huruvida några åtgärder från regeringens sida är påkallade med anledning av innehållet i redovisningen och av vad utskottet anfört i det föregående. För den händelse regeringen därvid skulle finna att lagändringar då det gäller lottförsäljningsautomater är påkallade, bör förslag föreläggas riksdagen i sådan tid att lagändringarna kan träda i kraft senast vid det kommande halvårsskiftet. Vad utskottet anfört om lottförsäljningsautomater bör riksdagen med anledning av motion Kr402 som sin mening ge regeringen till känna.
Kasinospel av internationellt slag i Sverige
I flera motioner tas upp frågor om tillåtande av kasinospel av internationellt slag i Sverige.
En definition av begreppet sammanhållet kasinospel har gjorts i rapporten (Ds 1992:118) Regelverk för kasinospel av internationellt slag i Sverige. Med sådant spel avses fransk och amerikansk roulett, kortspelen blackjack, chemin de fer (baccat) och trente et quarante samt tärningsspelet craps och spel på utbetalningsautomater.
Enligt motion Kr404 (s) bör förströelsespel på kasinon av internationell modell tillåtas. I motion Kr409 (m) förordas att kasinospel av internationellt slag skall införas i landet. Slutligen, i motion Kr405 (m), föreslås att ett internationellt kasino skall inrättas i Malmö.
Frågan om tillåtande av sammanhållet kasinospel av internationellt slag har under senare år behandlats i riksdagen vid flera tillfällen (se bet. 1993/94:KrU5 samt prop. 1993/94:243, yttr. 1993/94:KrU9y, bet. 1993/94:FiU24). Utskottet hänvisar till ställningstagandena i de angivna dokumenten.
I fråga om de nu aktuella motionerna gör utskottet följande bedömning.
Vid utfrågningen av företrädare för Finansdepartementets tidigare angivna arbetsgrupp för översyn av den svenska spelmarknadens struktur m.m. har dessa upplyst om att arbetsgruppen diskuterar den i motionerna upptagna frågan om tillåtande av kasinospel av internationellt slag i vårt land. Rapporten om regelverk för sådant kasinospel redovisas som en av de utredningar som skall utgöra bakgrundsmaterial till arbetsgruppen. Utskottet anser att arbetsgruppens förslag inte bör föregripas. Motionerna bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Hemställan
Utskottet hemställer
l. beträffande medelsanvisningen till Lotteriinspektionen
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Lotteriinspektionen för budgetåret 1995/96 under trettonde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 26 124 000 kr,
2. beträffande ökade intäkter till folkrörelserna från lotteri- och spelmarknaden
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr417 yrkande 2, res. 1 (m, c, fp, kds)
3. beträffande stöd till handikappidrotten
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr414 yrkande 5,
4. beträffande koncession rörande värdeautomater
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Kr 412 yrkande 2 och 1994/95:Kr413 yrkande 12,
5. beträffande jämkningar i lotterilagens regler om automatspel
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr414 yrkande 11,
6. beträffande de statliga spelbolagens koncessioner
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr413 yrkande 13,
7. beträffande lottförsäljningsautomater
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Kr402 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande lottförsäljningsautomater,
8. beträffande kasinospel av internationellt slag
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Kr404, 1994/95:Kr405 och 1994/95:Kr409. res. 2 (m, c, fp)
Stockholm den 23 februari 1995
På kulturutskottets vägnar
Elisabeth Fleetwood
I beslutet har deltagit: Elisabeth Fleetwood (m), Berit Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Leo Persson (s), Stig Bertilsson (m), Ingegerd Sahlström (s), Marianne Andersson (c), Björn Kaaling (s), Lennart Fridén (m), Carl-Johan Wilson (fp), Monica Widnemark (s), Charlotta L Bjälkebring (v), Agneta Ringman (s), Jan Backman (m), Ewa Larsson (mp), Fanny Rizell (kds) och Nils-Erik Söderqvist (s).
Reservationer
1. Ökade intäkter till folkrörelserna från lotteri- och spelmarknaden (mom. 2)
Elisabeth Fleetwood (m), Stig Bertilsson (m), Marianne Andersson (c), Lennart Fridén (m), Carl-Johan Wilson (fp), Jan Backman (m) och Fanny Rizell (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Denna bedömning" och slutar med "räknat med" bort ha följande lydelse:
En av orsakerna till att den nya lotterilagen inte fått den effekt som det fanns anledning räkna med då lagen antogs av riksdagen förra våren är utan tvekan att regeringen ännu inte gett tillstånd till värdeautomater. Som en följd härav har redan betydande intäkter undandragits folkrörelserna och deras barn- och ungdomsverksamhet. I sammanhanget finns skäl att också erinra om att, som angetts i det föregående, regeringen inte utnyttjat det bemyndigande om överlåtelse av AB Tipstjänst till ideella organisationer som riksdagen lämnat.
Enligt utskottets mening är det nödvändigt att regeringen så snart som möjligt fattar beslut som leder till att idrottsrörelsen och andra folkrörelser kan tillföras ett större överskott från lotteri- och spelmarknaden än vad som nu är fallet. Detta är nödvändigt med hänsyn till de nedskärningar som skett i kommunerna och den anslagsminskning som årets budgetproposition innebär för folkrörelserna. Det är också nödvändigt med hänsyn till att man kan befara att -- om inte åtgärder vidtas däremot -- utvecklingen på spelmarknaden leder till att folkrörelsernas intäkter från spelmarknaden blir mindre. Om så erfordras bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag till lagändringar eller andra åtgärder som kräver riksdagens medverkan. Vad utskottet sålunda anfört om ökade intäkter till folkrörelserna från lotteri- och spelmarknaden bör riksdagen med anledning av motion Kr417 (fp) i här aktuell del (yrkande 2) som sin mening ge regeringen till känna.
Genom utskottets ställningstagande till den angivna motionen tillgodoses i viss utsträckning yrkanden som framställs i motionerna Kr412 (c) och Kr413 (kds) och som i formellt hänseende behandlas i andra sammanhang.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande ökade intäkter till folkrörelserna från lotteri- och spelmarknaden
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Kr417 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Kasinospel av internationellt slag (mom. 8)
Elisabeth Fleetwood (m), Stig Bertilsson (m), Marianne Andersson (c), Lennart Fridén (m), Carl-Johan Wilson (fp) och Jan Backman (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Vid utfrågningen" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha följande lydelse:
Som redovisats i det föregående tas i flera motioner upp frågor om tillåtande av kasinospel av internationellt slag i Sverige, nämligen i motionerna Kr404 (s), Kr405 (m) och Kr409 (m). Även i motion Kr412 (c) berörs frågan, nämligen i motiveringen till ett yrkande som avser idrottens finansiering (se bet. 1994/95:KrU14).
Som en bakgrund till bedömningen av motionsyrkandena finns det skäl att lämna följande redovisning.
I delrapporten (SOU 1992:33) Kasinospelsverksamhet i folkrörelsernas tjänst? kommer Lotteriutredningen fram till att det vid en samlad bedömning är försvarligt att överväga införandet av kasinospelsverksamhet av internationellt slag i Sverige och att det även bör övervägas att upphäva förbudet mot utbetalningsautomater inom ramen för den internationella kasinospelsverksamheten samt att hela överskottet skall fördelas mellan folkrörelsernas barn- och ungdomsverksamhet. Utredningen framhåller att även om motiven för etablering av internationell kasinoverksamhet och tillåtande av utbetalningsautomater är bärkraftiga finns det anledning att överväga eventuella negativa konsekvenser. Utredningen för en ingående diskussion om sådana konsekvenser. En utförlig redogörelse ges för hur en svensk kasinospelsverksamhet kan utformas. Utredningen bedömer att det finns utrymme för tre lönsamma klassiska kasinon i landet. Utredningen uppskattar det årliga överskottet från tre internationella kasinon i t.ex. Stockholm, Göteborg och Malmö till mellan 200 och 300 miljoner kronor.
Här bör också nämnas att en av regeringen tillkallad arbetsgrupp i mars 1992 avgav betänkandet (SOU 1992:28) Kartläggning av kasinospel enligt internationella regler. Som en fortsättning på innehållet i detta betänkande avgav samma utredningsmän som ingick i arbetsgruppen i slutet av år 1992 rapporten (Ds 1992:118) Regelverk för kasinospel av internationellt slag i Sverige.
Utskottet gör följande bedömning. I motion Kr409 redovisas en rad av de argument som Lotteriutredningen anförde som skäl för en svensk kasinoverksamhet. Utskottet anser att argumenten fortfarande har stor bärkraft och i vissa avseenden har vuxit i styrka. Utskottet, som hänvisar till motionen, begränsar sig här till att hänvisa till att överskottet av en svensk kasinospelsverksamhet kan bli en ny betydande inkomstkälla för folkrörelserna och minska deras bidragsberoende, att kasinospelsverksamheten kan vara ett steg i integrationen med det övriga Europa och att den illegala spelmarknaden saneras. Utskottet anser att särskild vikt måste tillmätas sistnämnda argument. Självfallet måste kontroll- och tillsynsfunktionerna vara sådana att risken för spelberoende och andra negativa sociala konsekvenser av kasinospel minimeras.
Det sagda leder utskottet till slutsatsen att vi även i Sverige kan tillåta kasinospel av internationellt slag. Regeringen bör snarast förelägga riksdagen förslag i ämnet.
Utskottet anser att riksdagen -- med bifall till motion Kr409 och med anledning av dels motion Kr404, vari det föreslås att förströelsespel på kasinon av internationellt slag skall tillåtas, dels motion Kr405, vari det föreslås att ett kasino i Malmö skall tillåtas -- som sin mening bör ge regeringen till känna vad utskottet anfört om kasinospel av internationellt slag i Sverige.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande kasinospel av internationellt slag
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr409 samt med anledning av motionerna 1994/95:Kr404 och 1994/95:Kr405 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.