Löntagarfondsmedel för forskning
Betänkande 1992/93:UbU16
Utbildningsutskottets betänkande
1992/93:UBU16
Löntagarfondsmedel för forskning
Innehåll
1992/93 UbU16
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att ca 10 miljarder kronor av de tidigare löntagarfondsmedlen skall användas för forskning. I enlighet med regeringens förslag skall 60% av medlen tillföras en stiftelse för strategisk forskning för satsningar på i första hand naturvetenskaplig och teknisk forskning, 25% av medlen skall tillföras en stiftelse för miljöstrategisk forskning med uppgift att stödja forskning av strategisk betydelse för en god livsmiljö. Regeringen hade föreslagit att 15% av medlen skulle tillföras en stiftelse för kulturvetenskaplig forskning och att denna skulle upprättas i anslutning till Riksbankens jubileumsfond. Utskottet föreslår att motsvarande medel i stället tillförs Jubileumsfonden direkt i form av en donation. Under jubileumsfondens styrelse bildas ett organ för fördelningen av medlen.
Med löntagarfondsmedlen skall skapas förutsättningar för forskningsmiljöer av högsta internationella klass med betydelse för utvecklingen av Sveriges framtida konkurrenskraft. Utskottet stryker för egen del under hur viktig satsningen är för en långsiktig, positiv utveckling av såväl svensk forskning som svenskt näringsliv.
Socialdemokraterna motsätter sig i en reservation förslaget att använda löntagarfondsmedel för forskning och menar att medlen inte skall tas i anspråk för andra ändamål än ATP-pensionärernas välfärd. Av statsmakterna beslutade satsningar på forskning bör finansieras över statsbudgeten. I reservationen instämmer Vänsterpartiets suppleant.
Denne föreslår i en meningsyttring i andra hand bl.a. att de fackliga organisationerna skall vara representerade i stiftelsernas styrelser, att en mindre del av medlen borde användas för fasta forskningsresurser vid vissa medelstora högskolor och att de nu aktuella insatserna borde kombineras med en satsning på vuxenutbildning.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1992/93:171 Forskning i frontlinjen
dels föreslagit
1. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om användningen av löntagarfondsmedel till forskning, särskilt riktlinjerna för val av och inriktning för satsningarna (avsnitt 3), 2. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om de ekonomiska och organisatoriska grunddragen för stiftelserna (avsnitt 4), 3. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om stiftelsen för strategisk forskning (avsnitt 5), 4. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om stiftelsen för miljöstrategisk forskning (avsnitt 6), 5. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om stiftelsen för kulturvetenskaplig forskning (avsnitt 7),
dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om
6. organisatoriska frågor i samband med bildandet av stiftelserna (avsnitt 8).
Yttrande
Finansutskottets yttrande 1992/93:FiU5y återfinns som bilaga 1 till detta betänkande.
Motionerna
1992/93:Ub91 av Sören Norrby (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning inom buller- och akustikområdet.
1992/93:Ub92 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas 1. att riksdagen avslår proposition 1992/93:171 i den del där 25 % av löntagarfondsmedlen avsätts till miljöstrategisk forskning och att dessa medel i stället tillförs teknisk, medicinsk och naturvetenskaplig forskning, 2. att riksdagen avslår proposition 1992/93:171 i den del där 15 % av löntagarfondsmedlen avsätts till kulturvetenskaplig forskning och att dessa medel i stället tillförs teknisk, medicinsk och naturvetenskaplig forskning, 3. att riksdagen avsätter sammanlagt ca 4 miljarder kronor av löntagarfondsmedlen till en stiftelse för teknisk, medicinsk och naturvetenskaplig forskning med särskild inriktning på tillämpad forskning inom de angivna forskningsområdena, varvid tyngdpunkten skall ligga på att få över forskningsresultaten i kommersiell exploatering genom t.ex. nära samarbete med teknikparker, utvecklingsfonder och näringsliv, 4. att riksdagen, vid avslag på yrkande 3, även avslår övriga delar i proposition 1992/93:171, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ledamöterna till styrelserna skall rekryteras externt på marknadsmässiga villkor efter meriter och inte tillsättas genom s.k. politiska utnämningar, 6. att riksdagen beslutar att forskningsstyrelserna endast får utdela realavkastningen till forskningen varje år.
1992/93:Ub93 av Ingela Mårtensson (fp) vari yrkas att riksdagen uttalar att forskning och forskarutbildning om buller bör stärkas i enlighet med vad i motionen anförts.
1992/93:Ub94 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar avslå proposition 1992/93:171, 2. att riksdagen antar förslaget till ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden (APR) enligt bilaga 1.
1992/93:Ub95 av Björn Samuelson m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av framtidssatsningar som kan ge ny kunskap för fler arbetstillfällen, bättre miljö och ökad förståelse för samhälleliga och kulturella samband, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den föreslagna 15-årsperioden endast bör vara ett riktmärke, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de föreslagna stiftelsernas verksamhet skall kunna prövas kontinuerligt, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det i de föreslagna stiftelsernas styrelser bör utses representanter från de fackliga organisationerna, 5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om fasta forskningsresurser till de medelstora högskolorna enligt vad i motionen anförts, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten att kombinera framtidsinriktade forsknings- och utvecklingsinsatser med satsning på vuxenutbildning.
1992/93:Ub96 av Marianne Andersson m.fl. (c, m, fp, kds, v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att kansliet för den föreslagna stiftelsen för miljöstrategisk forskning bör förläggas till Göteborg.
Utskottet
Inledning
Löntagarfonderna avvecklades vid utgången av år 1991 genom beslut av riksdagen under hösten samma år (prop. 1991/92:36, bet. FiU9, rskr. 92). I propositionen angavs alternativ till hur löntagarfondernas tillgångar skulle användas. Det anfördes bl.a. att de medel som inte togs i anspråk för sparstimulerande åtgärder borde användas för andra åtgärder som stimulerade tillväxten i den svenska ekonomin. Medel borde avsättas för att främja forskning och utbildning vid främst universitet och högskolor på områden som bidrar till en varaktig tillväxt, bl.a. miljöstrategisk och medicinsk forskning. Frågan om hur de samlade fondtillgångarna slutligt skulle användas borde bli föremål för fortsatt beredning. Finansutskottet anslöt sig till detta och menade att regeringen borde återkomma med förslag om användningen av fonderna. Förvaltningen av löntagarfondernas tillgångar överfördes till en avvecklingsstyrelse (Fond 92--94) vars uppgift blev att förbereda en total utskiftning av tillgångarna.
I proposition 1991/92:92 om utskiftning av löntagarfondernas tillgångar m.m.--vilken proposition behandlades av finansutskottet -- angav regeringen våren 1992 hur utskiftningen borde ske. Regeringen menade att de tillgångar som frigjordes genom avveckling av löntagarfonderna i stor utsträckning borde användas för långsiktigt kunskapssökande genom grundforskning och forskarrekrytering inom områden som väljs utifrån bedömningar av den relevans de kan ha för utvecklingen av Sveriges framtida konkurrenskraft. Detta utvecklades av utbildningsministern i en bilaga till propositionen, vari riksdagen bereddes tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om forskning för långsiktig kompetensutveckling. Regeringen avsåg att återkomma med närmare förslag om användningen av löntagarfondernas tillgångar till den del de skulle avse forskningsändamål. Finansutskottet anslöt sig till huvuddragen i regeringens utskiftningsplan (bet. 1991/92:FiU21 s. 7 och 12).
I nu föreliggande proposition 1992/93:171 om forskning i frontlinjen framlägger regeringen sina förslag om hur löntagarfondsmedlen bör användas för forskning. För närvarande är värdet av det kapital som avses bli använt för ändamålet ca 10miljarder kronor.
Finansutskottet har yttrat sig över propositionen och den med anledning av propositionen väckta motionen 1992/93:Ub94 (s). Yttrandet återfinns som bilaga 1.
Användningen av löntagarfondsmedel till forskning
Inledningsvis ges i propositionen en översiktlig redogörelse för vad forskningsråd, vissa sektorsforskningsorgan och akademier har redovisat om önskvärdheten av och möjligheten till utbyggnad av forskningen inom skilda områden samt de förslag till användning av löntagarfondsmedlen som lämnats av universitet, högskolor, företag, forskargrupper, enskilda forskare, organisationer m.fl. (s. 4--6).
I ett följande avsnitt görs jämförelser mellan Sverige och vissa viktiga industriländer när det gäller satsningar på forskning samt samverkan och kunskapsutbyte mellan företag och offentligt finansierade forskningsorgan (s.6f.). Det konstateras att program för sådana satsningar redan har introducerats eller är under uppbyggnad i de flesta länder. Det gäller program för att stimulera forskares rörlighet, program för att ge företag incitament att samarbeta i finansiering och genomförande av konkurrensneutral forskning etc.
I två avsnitt om svensk konkurrenskraft och svensk forskning av idag (s.7--11) framhålls att det krävs bredd i forskningssatsningarna såväl för att den högre utbildningen skall kunna ges en god kvalitativ bas som för att Sverige skall kunna möta nya möjligheter inom vetenskapens område. Bredden är också en förutsättning för att resultat från den internationella forskningen skall kunna utvecklas i vårt land. Parallellt med detta är det enligt regeringen emellertid nödvändigt att åstadkomma kraftsamling och koncentration av resurserna till särskilt lovande områden. Detta är en förutsättning för att Sverige skall kunna stärka sin internationella konkurrenskraft, inom forskningen liksom inom näringslivet och samhället i övrigt. Svensk forskning ställs inför en rad utmaningar, och regeringen anser att löntagarfondsmedlen skapar särskilda möjligheter att möta dessa.
De fondmedel som nu föreslås avsatta för forskning bör utnyttjas framför allt för att tillgodose kravet på att främja tillkomsten av vissa särskilt starka forskningsmiljöer och att inom dessa främja forskarrekryteringen. I fråga om rekryteringen av forskare är det särskilt viktigt att se till att flera kvinnor kan engageras.
Regeringen föreslår nu följande när det gäller användningen av löntagarfondsmedel till forskning:
en stiftelse för strategisk forskning inrättas och tillförs 60% av medlen,
en stiftelse för miljöstrategisk forskning inrättas och tillförs 25% av medlen,
en stiftelse för kulturvetenskaplig forskning inrättas och tillförs 15% av medlen.
Som riktlinjer för val av och inriktning för satsningarna föreslås sammanfattningsvis följande.
Resurserna bör inriktas på särskilda insatser, utöver och som komplement till den forskning som finansieras i nuvarande former. Det är särskilt angeläget att med löntagarfondsmedlen skapa starka forskningsmiljöer av högsta internationella klass med betydelse för utvecklingen av Sveriges framtida konkurrenskraft. Resurserna bör också användas så att tillgången på kvalificerade forskare i landet ökas. Det förutsätts att verksamhet som stöds med medel från stiftelserna normalt kommer att innefatta väsentliga inslag av handledning och studiefinansiering för forskarutbildning.-- De föreslagna stiftelserna har själva att göra såväl de konkreta forskningsbedömningarna som att ta ansvar för besluten.--Projekt och program som innebär gränsöverskridanden mellan discipliner bör prioriteras.--De forskningsprogram eller forskningsområden som bör komma i fråga för stöd bör finnas inom eller i nära anslutning till universitet och högskolor. Samverkan med näringslivet bör ges särskild prioritet när forskningen inom områden som är särskilt intressanta för näringslivet kommer i fråga för stöd. Forskares rörlighet såväl internationellt som mellan universitet/högskolor, institut och företag bör uppmuntras.--Endast i begränsad utsträckning och som en del i skapandet av en vetenskaplig miljö bör fondmedel också kunna användas till t.ex. utrustning.
Stiftelsen för strategisk forskning skall stödja forskning inom naturvetenskap och teknik, men också medicin, särskilt biomedicin. Ren industriell produkt- eller processutveckling bör däremot inte bli föremål för stöd. Exempel på viktiga områden för insatser omnämns (s.15f.). Utbildningsministern pekar bl.a. på områden som informationsteknik, bioteknik och materialteknik och framhåller dessa som exempel med möjligheter till gränsöverskridande forskning.
Stiftelsen för miljöstrategisk forskning bör särskilt stödja forskning som bedrivs inom nätverk av samverkande forskargrupper och institutioner. Huvuddelen av forskningsinsatserna bör utföras inom existerande organisationer, i först hand inom universitet och högskolor. Även forskningsgrupper utanför universitet och högskolor bör emellertid kunna delta. Möjligheterna att uppnå industriella tillämpningar bör tillvaratas. Bland de förslag till insatser som kommit in nämns utveckling av resurssnål teknik liksom miljöanpassade produkter, konstruerade för att ge minsta miljöpåverkan och kunna återanvändas. Andra exempel på områden inom miljöforskningen som framhålls är bevarandet av den biologiska mångfalden, utveckling av ekologiskt anpassade brukningsmetoder i jordbruk, skogsbruk och fiske. Inom transportområdet finns förslag till forskningsprogram med projekt som motiveras av ökande krav på lägre miljöbelastning från transportsektorn.
Stiftelsen för kulturvetenskaplig forskning upprättas i anslutning till Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond. Som skäl för skapandet av stiftelsen anförs att forskning inom kulturvetenskaperna är särskilt viktig i en värld som präglas av snabba tekniska, ekonomiska och sociala förändringar. Historiska och rättskomparativa perspektiv på samhällsförändringar är betydelsefulla. De ökade internationella relationerna skärper kraven på kunskaper i Europas historia, kultur samt rätts- och idéutveckling. Jubileumsfonden bör handha medelsförvaltning och administration för stiftelsen, som dock bör ha en egen styrelse skild från Jubileumsfonden. Det sista motiveras med angelägenheten av att välja de nya stöd- och verksamhetsformer som förordas i propositionen.
I motion 1992/93:Ub94 (s) yrkas avslag på propositionen (yrk.1). Motionärerna hänvisar till den överenskommelse mellan regeringen och Socialdemokraterna som nåddes den 20 september 1992. Enligt denna skulle den utdelning av medel ur de tidigare löntagarfonderna som planerades av regeringen och Ny demokrati avbrytas och medlen skulle kvarstanna i pensionssystemet. Undantag gjordes endast för de medel som skulle användas till de s.k. riskkapitalbolagen och de sparpremier som vissa aktieägare redan hade tjänat in då uppgörelsen träffades. I motionen understryks att avvisandet av regeringens förslag inte innebär att motionärerna vill satsa mindre på forskning och hänvisar till den socialdemokratiska partimotionen med anledning av den forskningspolitiska propositionen (mot. 1992/93:Ub128, prop. 1992/93:170). Den forskningspolitiska betydelsen av regeringens förslag bör inte överdrivas, anser motionärerna, som anför att direktavkastningen på aktier är låg, för närvarande omkring 2% av aktiernas värde. Enligt motionärerna är regeringens förslag inte förenligt med reglerna för användningen av löntagarfondsmedlen. Propositionen visar att skyddet för AP-fondens tillgångar är otillräckligt. Med hänvisning härtill föreslås en ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden i syfte att garantera att fondmedlen, dvs. de medel som tillförts fondstyrelserna, inte tas i anspråk för andra ändamål än ATP-pensionärernas välfärd (yrk.2).
I motion 1992/93:Ub92 (nyd) välkomnas koncentrerade satsningar på områden där Sverige kan ta en världsledande roll; äntligen betonas vikten av att forskningen i större utsträckning skall vara tillämpad och ske i nära samarbete med näringslivet. Man har därmed inget att erinra mot förslaget om en stiftelse för strategisk forskning. Däremot avvisas förslaget om de två övriga stiftelserna (yrk. 1 och 2). Sverige, svensk ekonomi och miljön skulle få mer för pengarna, om även dessa stiftelsers 4 miljarder kronor satsades på naturvetenskap, teknik och medicin (yrk. 3). Denna andra stiftelse föreslås sålunda ha samma mål och inriktning som den av regeringen föreslagna stiftelsen för strategisk forskning, men med en helt annan styrelse. Härigenom, menar motionärerna, möjliggörs ett bredare urval av projekt och större objektivitet än om en enda styrelse förfogar över samtliga medel. Stiftelsen bör särskilt sikta in sig på att få över forskningsresultaten i kommersiell exploatering. Om riksdagen avslår dessa tre yrkanden, bör riksdagen även avslå propositionen i övrigt (yrk.4).
I motion 1992/93:Ub95 (v) yrkande 1 föreslås ett uttalande av riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts om behovet av framtidssatsningar som kan ge ny kunskap för fler arbetstillfällen, bättre miljö och ökad förståelse för samhälleliga och kulturella samband. Motionärerna framhåller att strategisk forskning inom områdena naturvetenskap och teknik är mycket viktig, inte minst för att svensk industri skall kunna möta en internationell konkurrens. Dessutom finns det inom detta strategiska fält också framtida möjligheter till resultat som har en positiv inverkan för utveckling av ny miljövänlig produktion, ökad hållbarhet och minskad sårbarhet i för samhället viktiga tekniska system. Framtidssatsningar behövs för att skapa kunskap om nya produkter och nya tekniker inom produktionen. En inriktning av långsiktig karaktär gäller också i allt väsentligt de av regeringen föreslagna områdena strategisk miljöforskning och kulturvetenskaplig forskning.
Utskottet ansluter sig till de motiveringar som regeringen anfört i den föreliggande propositionen för sitt förslag om användningen av löntagarfondsmedel för forskning och vill därtill stryka under följande, vilket regeringen även i andra sammanhang anfört som skäl för ifrågavarande satsning (jfr prop. 1991/92:92 och 1992/93:170). Det är nödvändigt för Sverige att förstärka kapaciteten inom forskning och högre utbildning, inte minst på områden som bidrar till en varaktig ekonomisk tillväxt. Med hänvisning härtill är det, enligt utskottets uppfattning, av strategisk betydelse att resurserna inriktas på särskilda insatser utöver och som komplement till den forskning som finansieras i nuvarande former. Medlen bör avsättas för grundforskning och forskarrekrytering inom ett begränsat antal områden, som har stor betydelse för utvecklingen av Sveriges konkurrenskraft. Insatserna måste vara effektiva, och det måste röra sig om forskning på högsta internationella nivå för att det enligt utskottets mening skall kunna motiveras att så stora resurser som det nu är fråga om avsätts för ändamålet. Samtidigt vill utskottet betona den betydelse som rekryteringen av goda forskare har för landets långsiktiga utvecklingspotential. Löntagarfondsmedlen bör alltså användas så att tillgången på kvalificerade forskare blir väsentligt större än vad som är fallet idag. Utskottet delar regeringens uppfattning att de i propositionen angivna riktlinjerna, så långt det är möjligt och lämpligt med hänsyn till varje forskningsområdes speciella förutsättningar, bör vara vägledande för val och inriktning av satsningar med löntagarfondsmedel.
Utskottet vill härtill, bl.a. mot bakgrund av vad som anförs i motion 1992/93:Ub92, framhålla följande.
Ett kvalificerat utredningsarbete har nyligen genomförts för att klarlägga vad som bör göras för att inte bara lösa dagens ekonomiska problem utan även för att åstadkomma grundläggande förändringar i den svenska ekonomin (Nya villkor för ekonomi och politik, SOU 1993:16). Utredningen har visat på angelägenheten av breda ansatser och åtgärder med stor spännvidd inom en rad skilda områden för att åstadkomma en långsiktigt positiv utveckling. Strategiska insatser måste göras över en bred front. Det gäller naturligtvis, menar utskottet, även forskningen, vars insatser sålunda bör spänna över många vetenskaps- och problemområden.
Forskning inom naturvetenskap, teknik och biomedicin får strategisk betydelse, när den förenar hög vetenskaplig kvalitet med långsiktigt industriell nytta. Det är naturligt att de generiska vetenskaps- och teknikområdena tilldrar sig stort intresse i det perspektivet. Forskning till stöd för en lägre miljöbelastning från transportsektorn är exempel på sådan mångvetenskaplig forskning som har stor betydelse på sikt för samhälle och näringsliv. En djupare kunskap om andra länders och kulturers förhållanden är av stor betydelse för vårt lands förmåga att samverka kulturellt, socialt och ekonomiskt med vår omvärld. Forskning inom breda kulturvetenskapliga områden kommer att kunna ge betydelsefulla bidrag i detta avseende.
Utskottet konstaterar att regeringens förslag om hur löntagarfondsmedlen för forskning skall inriktas innebär insatser inom skilda områden, men med det gemensamma syftet att främja en positiv utveckling av Sverige och den svenska konkurrenskraften i vid mening och i ett längre perspektiv. Regeringen framhåller att den närmare fördelningen på forskningsområden av tillgängliga resurser givetvis är stiftelsernas sak och ger endast för var och en av stiftelserna exempel på vilken typ av forskningsinsatser som kan bli aktuell för att visa karaktären av verksamheten. En sådan beskrivning kan inte få någon hög grad av konkretion. Regeringens exemplifiering av insatser ådagalägger emellertid en rad behov och möjligheter inom ett brett spektrum av forskningsområden, som är centrala för den långsiktiga samhällsutvecklingen. Enligt utskottets bedömning är således insatser inom alla de tre verksamhetsområdena viktiga för att uppnå målet att utveckla Sveriges framtida konkurrenskraft. Utskottet finner resursfördelningen mellan ändamålen rimlig med beaktande av forskningsbehoven och kostnader för olika slag av forskning.
Med hänvisning till det nu anförda finner utskottet att vad som framförs i motionerna 1992/93:Ub92 yrkandena 1--3 och 1992/93:Ub95 yrkande 1 i allt väsentligt är tillgodosett. Utskottet vill med anledning av den sistnämnda motionen dock stryka under vad i motionen anförs om satsningarnas betydelse för att skapa ny kunskap och därmed åstadkomma flera arbetstillfällen. Detta senare möjliggörs av en inte bara bibehållen utan även, och främst, genom ökad konkurrenskraft. Lika angeläget finner utskottet det att framhäva värdet av stiftelsernas verksamhet när det gäller en bättre miljö och en ökad förståelse för de i motionen angivna samhälleliga och kulturella sambanden, detta senare inte minst i en värld som karakteriseras av snabba omvälvningar i teknik, ekonomi och sociala förhållanden.
När det gäller den i motion 1992/93:Ub94 åberopade överenskommelsen mellan regeringspartierna och Socialdemokraterna hänvisar utskottet till vad som anförs i propositionen. Regeringen hävdar att uppgörelsen om vissa ekonomisk-politiska åtgärder innebar en överenskommelse om att samråd skulle äga rum om löntagarfondsmedlens användning för forskning. Det konstateras nu att sådant samråd har genomförts (prop. s.4).
Beträffande möjligheten att använda nu ifrågavarande medel för forskning har finansutskottet framfört följande i sitt yttrande till utbildningsutskottet. Finansutskottet erinrar om att det vid behandlingen av regeringens förslag till utskiftningsplan för löntagarfonderna inte hade något att erinra mot huvuddragen i regeringens förslag (prop. 1991/92:92, bet. FiU21). Utskottet slog då fast att en del av löntagarfondernas tillgångar borde användas för forskning. I det nu föreliggande yttrandet finner finansutskottet inte anledning att frångå sin tidigare uppfattning utan anser att utbildningsutskottet bör avstyrka motion 1992/93:Ub94.
Finansutskottet nämner att det aktuella marknadsvärdet på de tidigare löntagarfondernas tillgångar uppgår till 14,4 miljarder kronor efter det att medel (6,5 miljarder kronor) betalats ut till riskkapitalbolag. Hur mycket som kommer att finnas tillgängligt för forskningsinsatser kan inte fastställas med säkerhet förrän längre fram. Avgörande är nämligen värdet av de kvarvarande löntagarfondernas tillgångar vid tidpunkten för överföringen, sedan avdrag gjorts för sparpremier och fondbolagsersättningar i enlighet med tidigare gjorda utfästelser.
Av propositionen framgår att stiftelserna skall vara beredda att besluta om insatser så att forskning som finansieras med medel från de tidigare löntagarfonderna kan starta under budgetåret 1994/95. Propositionen åtföljs inte av något lagförslag som gör det möjligt att disponera medel för ändamålet. Regeringen har emellertid i proposition 1992/93:231 om högskolor i stiftelseform--mångfald för kvalitet sedermera framlagt ett sådant förslag. Av lagförslaget framgår att sammanlagt högst 10 miljarder kronor skall föras över till de stiftelser som nu är i fråga. I samma proposition föreslår regeringen dessutom att högst 1,7 miljarder kronor skall avsättas från löntagarfondsmedlen till två stiftelser som bildas för att överföra statliga högskolor till privaträttslig form. Utskottet behandlar dessa förslag i betänkande 1992/93:UbU18.
När det gäller frågan om omfattningen av de medel som kan föras över till forskningsstiftelser vill utskottet anföra följande.
Som framgår av finansutskottets yttrande har riksdagen redan fattat beslut om vissa ändamål för användningen av löntagarfondsmedlen. För en riskkapitalstruktur har utbetalning av 6,5 miljarder kronor skett. För ytterligare två ändamål har utbetalning av medel ännu inte verkställts, nämligen ca 500 miljoner kronor i s.k. sparpremier till dem som deltagit i det premiegrundande allemanssparandet samt 85 miljoner kronor i ersättning till de fondbolag och andra institut som administrerat det premiegrundande allemanssparandet på grund av att sparandet avbrutits i förtid (prop. 1991/92:92, bet. FiU21, rskr. 339, prop. 1992/93:149, bet. FiU12, rskr. 240).
Utbildningsutskottet anser att de två ändamål för vilka riksdagen redan har gjort utfästelser och där utbetalningar ännu inte skett bör prioriteras. För den händelse att utrymmet i övrigt för överföringar till de föreslagna forsknings- och högskolestiftelserna inte skulle räcka till på grund av att tillgångarnas värde har fallit avsevärt och sålunda understiger 11,7 miljarder kronor, ankommer det på regeringen att besluta om hur avvikelsen skall fördelas på nu aktuella ändamål, varvid relationstalen för resp. forskningsstiftelse bör bibehållas. Om ifrågavarande tillgångar överstiger 11,7 miljarder kronor bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag om hur dessa resurser skall disponeras för forskning.
Med hänvisning till vad utskottet nu anfört föreslår utskottet att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om användningen av löntagarfondsmedel till forskning. Utskottet, som i det följande återkommer till regeringens förslag beträffande varje enskild stiftelse, tillstyrker sålunda de föreslagna riktlinjerna för val av och inriktning för satsningarna. Därmed avstyrker utskottet motionerna 1992/93:Ub92 yrkandena 1--4, 1992/93:Ub94 och 1992/93:Ub95 yrkande 1.
Utskottet har i det föregående redovisat regeringens förslag beträffande stiftelsen för strategisk forskning och stiftelsen för miljöstrategisk forskning. Utskottet har likaså i det föregående vid sin motivering för bifall till riktlinjerna för val av och inriktning för insatserna för egen del gjort överväganden och ytterligare klargjort syftet med stiftelsernas verksamhet. Utskottet hänvisar till dessa och föreslår därmed att riksdagen godkänner vad regeringen förordat om stiftelsen för strategisk forskning och stiftelsen för miljöstrategisk forskning.
När det gäller stiftelsen för kulturvetenskaplig forskning vill utskottet anföra följande.
Utskottet har inget att erinra mot syftet med förslaget att inrätta en särskild stiftelse för kulturvetenskaplig forskning. Däremot ställer sig utskottet tveksamt till den föreslagna organisationen.
Den avsedda stiftelsen skiljer sig enligt regeringens förslag från de båda andra stiftelserna därigenom att den knyts till ett redan befintligt organ, Riksbankens Jubileumsfond, som föreslås handha medelsförvaltningen och administrationen åt stiftelsen. Samtidigt avses den nya stiftelsen ha en egen styrelse skild från Jubileumsfonden. Därigenom kan stiftelsen enligt propositionen bidra till en ökad pluralism och möjligheter att välja nya stöd- och verksamhetsformer.
Utskottet finner skäl att erinra om vad riksdagen våren 1991 som sin mening gav regeringen till känna beträffande kapitaltillskott till Riksbankens Jubileumsfond (redog. 1990/91:6 och 1990/91:7, bet. UbU14, rskr. 293). Med anledning av en motion om behovet av ökad anslagsutdelning från Jubileumsfonden och med förslag att fonden borde tillföras ytterligare kapital (mot. 1991/92:Ub177) ansåg riksdagen att motionärernas förslag om kapitaltillskott borde prövas i samband med att regeringen lägger fram nästa forskningsproposition. Utskottet vill uppfatta det nu föreliggande förslaget som liggande i linje med vad riksdagen då uttalade. Emellertid anser utskottet att steget bör tas fullt ut och att medlen tillförs Jubileumsfonden. Till Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond bör sålunda 1,5 miljarder kronor överlämnas som donation. För donationen skall gälla att medlen skall användas i enlighet med vad regeringen förordat i propositionen beträffande såväl de generella riktlinjerna (prop. s.12f.) som kulturvetenskaplig forskning (prop. s.18f.). Medlen bör fördelas efter förslag av ett organ för prioritering m.m., som under Jubileumsfondens styrelse är skild från fondens övriga verksamhet. Jubileumsfondens styrelse såsom organisationskommitté bör utarbeta förslag till närmare föreskrifter, som underställs regeringen för godkännande, innan donationen överlämnas.
Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av regeringens förslag godkänner vad utskottet har förordat om donation till Riksbankens Jubileumsfond för kulturvetenskaplig forskning.
Utöver vad som i det föregående framgått av regeringens förslag om användningen av löntagarfondsmedel till forskning begär regeringen riksdagens godkännande av vissa ekonomiska och organisatoriska grunddrag för stiftelserna. Utbildningsministern anför att verksamhet inom kvalificerade forskningsområden endast kan byggas upp etappvis. Inledningsvis bör huvudsakligen avkastningen på tillgängliga medel användas för de nya forskningsaktiviteterna. Successivt bör även kapitalet tas i anspråk. Enligt utbildningsministerns bedömning skall den totala tiden för de föreslagna insatserna uppgå till ca 15 år. Verksamheten bör regelbundet bli föremål för kvalificerad utvärdering och uppföljning, bl.a. för att ge stiftelserna underlag för omprövning och omprioritering. Möjligheterna att långsiktigt binda fondmedlen i olika forskningsinsatser bör därför begränsas.
Regeringen avser att tillsätta tre organisationskommittéer, en för varje stiftelse. Det bör ingå i uppdraget till dessa att föreslå hur och när resurserna från Fond 92--94 skall överföras till de nyinrättade stiftelserna.
I ett par motioner framförs synpunkter på varaktigheten i de föreslagna insatserna. Enligt motion 1992/93:Ub92 (nyd) yrkande 6 bör det endast vara möjligt att dela ut realavkastningen till forskningen varje år. Huvudsyftet med regeringens förslag är att på längre sikt stärka Sveriges konkurrenskraft. Även om 15 år kommer forskning för detta ändamål att behövas. I motion 1992/93:Ub95 (v) yrkande 2 hävdas att den i propositionen förordade femtonårsperioden för stiftelsernas verksamhet bör vara ett riktmärke. Mot bakgrund av behovet av långsiktighet vore det olyckligt om riksdagen nu ensidigt slår fast att den aktuella tidsrymden definitivt skall vara 15 år.
Utskottet har inte uppfattat regeringens förslag som ett slutligt ställningstagande till hur länge verksamheten skall få pågå, utan just som ett riktmärke. Den angivna ramen om 15 år vill utskottet se som en tänkbar period mot bakgrund av den i propositionen angivna uppfattningen att en tidsbegränsad, men i gengäld desto kraftigare förstärkning av forskningen är att föredra framför mindre insatser över en lång tid. Enligt utskottets uppfattning innebär propositionens förslag att en sammanlagd resurs om ca 1000 miljoner kronor per år i 1993 års penningvärde bör kunna ställas till forskningens förfogande efter en uppbyggnadsperiod. En framgångsrik förmögenhetsförvaltning bör kunna medföra att stiftelsernas verksamhet utsträcks på obestämd tid.
Utskottet vill i detta sammanhang erinra om vad i propositionen anförs om att insatserna kan "generera livskraftiga arvtagare till de forskningsmiljöer och strukturer som nu skapas". Det är sålunda enligt utskottet rimligt att utgå från att verksamheter som igångsatts med stöd av en stiftelse kommer att leva vidare i den mån statsmakterna eller andra finansiärer finner det angeläget att så blir fallet. Det anförda understryker vikten av en kvalificerad förmögenhetsförvaltning och att stiftelsernas finansiella insatser byggs upp successivt på grundval av deras självständiga bedömningar.
Med det anförda anser utskottet yrkande 6 i motion 1992/93:Ub92 besvarat. Motionen avstyrks därmed. Detsamma gäller motion 1992/93:Ub95 yrkande 2.
Utskottet vill vidare erinra om vad utskottet anfört i betänkande 1992/93:UbU15 rörande universitetens och högskolornas samt forskningsrådens ansvar för forskningsinformation. Enligt utskottets mening bör detta även gälla de nu föreslagna stiftelserna samt Riksbankens Jubileumsfond.
Motion 1992/93:Ub95 (v) behandlar även frågan upp om formerna för en kontinuerlig prövning av stiftelsernas verksamhet. När det gäller det demokratiska inflytandet över forskningsverksamheten menar motionärerna att stiftelsernas verksamhet skall kunna prövas som all annan forskning inom ramen för de treåriga forskningspolitiska beslut som tas av riksdagen (yrkande 3).
Utskottet delar regeringens uppfattning att stiftelsernas verksamhet regelbundet bör bli föremål för kvalificerad utvärdering och uppföljning. Frågan om kvalitetsbedömning berörs i propositionen under avsnittet organisationsfrågor (s.19f.) till vilket utskottet återkommer i det följande. Liksom utbildningsministern förutsätter utskottet att stiftelserna till stor del använder externt tillgängliga erfarenheter, bl.a. för bedömning av vetenskaplig kvalitet eller industriell betydelse. När så bedöms lämpligt, skall internationell expertis anlitas, såväl för bedömning av olika förslag som för utvärdering. Utskottet anser inte att riksdagen bör biträda förslaget om regelrätt prövning av riksdagen vart tredje år av stiftelsernas verksamhet. Som utskottet har uppfattat förslaget med verksamheten i stiftelseform tar det sikte just på att verksamheten skall kunna fungera utan fortlöpande prövning och omprövning "utifrån". Utskottet utgår dock från att riksdagen, t.ex. i anslutning till de forskningspolitiska besluten, hålls informerad om verksamheten, dess resultat och de problem som till äventyrs kan komma att drabba den. Stiftelsernas verksamhet ingår ju självfallet i ett större forskningspolitiskt sammanhang och utgör därmed en av flera grundläggande förutsättningar för statsmakternas forskningspolitiska beslut i fortsättningen. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1992/93:Ub95 yrkande 3.
Utskottet har inget att erinra mot vad i propositionen i övrigt förordas om de ekonomiska och organisatoriska grunddragen för stiftelserna i den mån det inte berörts av utskottets ställningstaganden i det föregående.
Organisatoriska frågor
Regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om organisatoriska frågor i samband med bildandet av stiftelserna.
En organisationskommitté bör tillsättas för vardera stiftelsen för strategisk forskning, stiftelsen för miljöstrategisk forskning och stiftelsen för kulturvetenskaplig forskning. Organisationskommittéerna bör få till uppgift att utarbeta förslag till stadgar och andra erforderliga bestämmelser för resp. stiftelse. I propositionen anges bl.a. följande riktlinjer för kommittéerna. Vardera stiftelse skall ledas av en styrelse som inledningsvis utses av regeringen. Styrelserna för strategisk forskning resp. miljöstrategisk forskning bör, med för varje fall lämplig fördelning, sättas samman av ledande personer från såväl forskningsvärlden som näringslivet. I styrelserna skall ingå någon eller några ledamöter utsedda av regeringen. I propositionen anförs att Riksbankens Jubileumsfond skall förvalta medlen för stiftelsen för kulturvetenskaplig forskning, medan de två andra stiftelserna får förvalta sina medel själva.
Två motioner tar upp frågan om styrelsernas sammansättning. I motion 1992/93:Ub92 (nyd) yrkande 5 uttalas en mycket kritisk inställning till politiska utnämningar, och motionärerna menar att styrelserna måste ha absolut högsta kompetens inom områden där få, om ens någon, politiker uppfyller kraven. Enligt motion 1992/93:Ub95 (v) yrkande 4 bör det i stiftelsernas styrelser utses representanter från de fackliga organisationerna av demokratiska skäl och med tanke på vikten av att forskningen har en stark anknytning till samhället i övrigt.
Utskottet har inget att erinra mot vad i propositionen anförs om sammansättningen av stiftelsernas styrelser. Utskottet vill stryka under vad utbildningsministern säger om att styrelserna sätts samman så att kravet på förmåga att bedöma olika insatsers betydelse för syftet med de berörda verksamheterna tillgodoses. För egen del anser utskottet att detta innebär att ledamöterna väljs ut så att det i styrelsen för varje stiftelse uppnås största möjliga samlade kompetens och lämplighet för uppgiften. Enligt utskottets mening strider inte denna strävan mot möjligheten för regeringen att i styrelserna utse någon eller några ledamöter. När det gäller formerna för facklig insyn i verksamheten utgår utskottet från att denna fråga blir föremål för överväganden utan att riksdagen nu gör något uttalande.
Mot bakgrund av vad utskottet i det föregående har förordat beträffande överföring av medel till Jubileumsfonden, utgår utskottet från att vad regeringen i propositionen föreslagit om styrelserna i tillämpliga delar kommer att gälla för det organ under Jubileumsfondens styrelse som har att fördela medel, m.m.
Utskottet anser att de båda nu förevarande yrkandena bör avslås.
Mot bakgrund av vad utskottet anfört rörande Riksbankens Jubileumsfonds mottagande av medel för kulturvetenskaplig forskning som en donation, utgår utskottet från att organisationskommitténs uppgifter fullgörs av Riksbankens Jubileumsfond. Beträffande övrigt som i propositionen anförs om organisatoriska frågor i samband med bildandet av stiftelserna instämmer utskottet i regeringens bedömning, varför propositionen i denna del -- i den mån den inte berörs av utskottets ställningstaganden i det föregående -- bör läggas till handlingarna.
Övriga motionsledes framförda förslag
Enligt motion 1992/93:Ub95 (v) yrkande 5 bör regeringen återkomma med förslag om medel för fasta forskningsresurser vid högskolorna i Växjö, Örebro, Karlstad, Sundsvall-Härnösand-Östersund och Luleå, beträffande den sistnämnda högskolan för de administrativa, ekonomiska och sociala sektorerna. Regeringen borde enligt motionärerna vid sina överväganden om användningen av löntagarfondsmedlen gjort seriösa inventeringar av möjligheten till en utbyggnad av fasta forskningsresurser vid fler högskolor och universitet än vad som idag är fallet.
Utskottet finner med anledning av motionen skäl att stryka under behovet av ökade satsningar på forskning vid de mindre och medelstora högskolorna. Denna fråga behandlas utförligt av utskottet i anslutning till den forskningspolitiska propositionen (prop. 1992/93:170, bet. UbU15). När det gäller möjligheten för de av motionärerna nämnda högskolorna att få del av de resurser som kommer att disponeras av stiftelserna är det enligt utskottets uppfattning inget som hindrar att sådan kvalificerad forskning vid såväl dessa högskolor som de mindre högskolorna som ligger i linje med stiftelsernas åtaganden skall kunna få stöd från stiftelserna. Det ankommer på dessa senare att göra de nödvändiga bedömningarna och prioriteringarna. Med det anförda avstyrker utskottet yrkande 5 i motion 1992/93:Ub95.
I samma motion yrkande 6 anförs att frågan om en vidgad forskarrekrytering hänger samman med frågor om den grundläggande högskoleutbildningen. Det är nödvändigt att också de som har erfarenhet av vuxen- och yrkesliv rekryteras till högre studier och forskningsverksamhet. Härigenom förs viktiga erfarenheter in i forskarvärlden och en "gymnasifiering" av högskolan motverkas. Motionärerna anser att det för fullödighetens skull är nödvändigt att kombinera de föreslagna framtidsinriktade forsknings- och utvecklingsinsatserna med en rejäl satsning på vuxenutbildning.
Utskottet behandlar i annat sammanhang (bet. 1992/93:UbU15) frågan om ökad forskarrekrytering och instämmer i motionärernas uppfattning att denna fråga nära knyter an till omfattningen av den grundläggande högskoleutbildningen. Som framgått av det föregående är avsikten att projekt som stöds med de tidigare löntagarfondsmedlen skall kunna innefatta ett väsentligt inslag av forskarutbildning. Beträffande löntagarfondsmedlens användning för grundläggande högskoleutbildning vill utskottet erinra om vad utbildningsministern tidigare anfört om möjligheten att, i de fall det bedöms lämpligt, bedriva viss kvalificerad högskoleutbildning i anslutning till forsknings-och forskarutbildningsinsatserna (prop. 1991/92:92 s.39). När det gäller vuxenutbildningens roll för rekrytering till högskoleutbildning, instämmer utskottet i vad motionärerna anför om dess betydelse men avstyrker förslaget om satsning på vuxenutbildning med användning av nu aktuella medel.
I motionerna 1992/93:Ub91 och 1992/93:Ub93 (båda fp) framförs önskemål om att forskning om buller skall anges som ett angeläget område för insatser av stiftelsen för miljöstrategisk forskning. Buller som miljöfaktor är ett viktigt problem för vårt samhälle och vår industri. I båda motionerna anförs att det råder en uppenbar kompetensbrist på området inom svensk industri och svenskt näringsliv.
Utskottet instämmer i vad motionärerna anför om buller som ett stort problem. Emellertid anser utskottet, i likhet med vad som sägs i propositionen, att det inte är en uppgift för regering och riksdag att ge detaljerade anvisningar om forskningens inriktning. Det bör ankomma på berörd stiftelse att bedöma förslag om projekt inom t.ex. buller-och akustikområdet. Utskottet avstyrker därmed bifall till motionerna.
Slutligen föreligger det ett förslag i motion 1992/93:Ub96 (c, m, fp, kds, v) att stiftelsen för miljöstrategisk forskning bör förläggas till Göteborg. I motionen ges en tämligen utförlig redovisning av miljösatsningar och forskning på miljöområdet i västra Sverige, den del av landet som varit hårdast belastad av luftföroreningar och försurning. Med hänsyn till den utomordentliga vikt som den miljöstrategiska forskningens resultat kommer att ha för Västsverige och dess näringsliv bör enligt motionärerna den organisatoriska basen för ifrågavarande stiftelses verksamhet förläggas till Göteborg.
Som framgått i det föregående kommer organisationskommittéer att tillsättas för var och en av stiftelserna. Utskottet anser att det bör ankomma på kommittén för stiftelsen för miljöstrategisk forskning att närmare överväga och föreslå en ort för kansliets placering. Utskottet avstyrker sålunda ett uttalande av riksdagen i frågan.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande löntagarfondsmedel för forskning att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Ub92 yrkandena 1--4, 1992/93:Ub94 och 1992/93:Ub95 yrkande 1 godkänner vad regeringen förordat om användningen av löntagarfondsmedel till forskning, särskilt riktlinjerna för val av och inriktning för satsningarna,
res. (s)
2. beträffande stiftelsen för strategisk forskning att riksdagen godkänner vad regeringen förordat,
3. beträffande stiftelsen för miljöstrategisk forskning att riksdagen godkänner vad regeringen förordat,
4 beträffande stiftelsen för kulturvetenskaplig forskning att riksdagen med anledning av regeringens förslag godkänner vad utskottet förordat,
5 beträffande varaktigheten i de föreslagna insatserna att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Ub92 yrkande 6 och 1992/93:Ub95 yrkande 2 godkänner vad regeringen förordat,
6. beträffande formerna för prövning av stiftelsernas verksamhet att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub95 yrkande 3 godkänner vad regeringen förordat,
men. (v) - delvis
7. beträffande de ekonomiska och organisatoriska grunddragen för stiftelserna i övrigt att riksdagen godkänner vad regeringen förordat, i den mån det inte omfattas av vad utskottet hemställt i det föregående,
8. beträffande styrelsernas sammansättning att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Ub92 yrkande 5 och 1992/93:Ub95 yrkande 4 lägger proposition 1992/93:171 i denna del till handlingarna,
men. (v) - delvis
9. beträffande organisatoriska frågor i övrigt i samband med bildandet av stiftelserna att riksdagen lägger propositionen i denna del till handlingarna,
10. beträffande fasta forskningsresurser vid vissa högskolor att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub95 yrkande 5,
men. (v) - delvis
11. beträffande vuxenutbildning m.m. att riksdagen avslår motion 1992/93:95 yrkande 6,
men. (v) - delvis
12. beträffande forskning om buller att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub91 och 1992/93:Ub93,
13. beträffande lokalisering av stiftelsen för miljöstrategisk forskning att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub96.
men. (v) - delvis
Stockholm den 25 maj 1993
På utbildningsutskottets vägnar
Ann-Cathrine Haglund
I beslutet har deltagit: Ann-Cathrine Haglund (m), Lena Hjelm-Wallén (s), Margitta Edgren (fp), Berit Löfstedt (s), Marianne Jönsson (c), Ewa Hedkvist Petersen (s), Bo Arvidson (m), Eva Johansson (s), Jan Björkman (s), Ulf Melin (m), Inger Lundberg (s), Chris Heister (m), Krister Örnfjäder (s), Tuve Skånberg (kds) och Claus Zaar (nyd).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservation
Löntagarfondsmedel för forskning (mom.1)
Lena Hjelm-Wallén, Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Krister Örnfjäder (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.8 börjar med "Utskottet ansluter" och på s.11 slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill som sin principiella uppfattning markera att av statsmakterna beslutade resurser till forskning skall anvisas över statsbudgeten.
Utskottet anser att ökade satsningar på forskning är ytterst angelägna. Utskottet återkommer till denna fråga i anslutning till behandlingen av den forskningspolitiska propositionen (prop. 1992/93:170). Det är värt att notera att, så långt utskottet nu kan bedöma, de av regeringen i propositionen föreslagna åtgärderna för forskningens vidkommande endast kommer att kunna bli av blygsam omfattning under de närmaste åren. Utskottet anser att det krävs betydligt större resurser för forskning under den kommande treårsperioden än vad som ligger i regeringens förslag. Forskningens strategiska betydelse för att få i gång en uthållig tillväxt i ekonomin måste bättre tas till vara.
Utskottet vill vidare erinra om att det i överenskommelsen mellan regeringen och Socialdemokraterna den 20 september 1992 nåddes enighet om att den utdelning av medel ur de tidigare löntagarfonderna som planerades av regeringen och Ny demokrati skulle avbrytas och att medlen skulle kvarstanna i pensionssystemet. Undantag gjordes endast för de medel som skulle användas till de s.k. riskkapitalbolagen och de sparpremier som vissa aktieägare redan hade tjänat in då uppgörelsen träffades. Överenskommelsen ingick som en del i en uppgörelse som syftade till att långsiktigt och bestående förstärka de offentliga finanserna i allmänhet och pensionssystemet i synnerhet. Det nu föreliggande regeringsförslaget strider uppenbart mot krisuppgörelsen och försvagar den offentliga sektorns finansiella sparande med 10--15 miljarder kronor. Utskottet föreslår att riksdagen med hänvisning till de här återgivna förhållandena avslår propositionen i sin helhet.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att AP-fondens tillgångar får användas endast på det sätt som anges i lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden (APR), dvs. för pensionsutbetalningar, förvaltningskostnader och andra utgifter avseende försäkringen för tilläggspension (APR3§). För att garantera att fondmedlen, dvs. de medel som tillförts fondstyrelserna, inte tas i anspråk för andra ändamål än ATP-pensionärernas välfärd föreslår utskottet att riksdagen antar det genom motion 1992/93:Ub94 framlagda förslaget till lag om ändring i APR. I lagförslaget bör en ikraftträdandebestämmelse föras in.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen bifaller motion 1992/93:Ub94 och därjämte avslår propositionen och motionerna 1992/93:Ub92 yrkandena 1--4 och 1992/93:Ub95 yrkande 1.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande löntagarfondsmedel för forskning att riksdagen dels bifaller motion 1992/93:Ub94 yrkande 1 och avslår proposition 1992/93:171 och motionerna 1992/93:Ub92 yrkandena 1--4 och 1992/93:Ub95 yrkande 1 dels med bifall till motion 1992/93:Ub94 yrkande 2 antar förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden med i bilaga 2 som Reservanternas lagförslag betecknade lydelse,
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Björn Samuelson (v) anför:
Vänsterpartiets grundläggande inställning till användningen av löntagarfondsmedlen är att medlen skall bli kvar i pensionssystemet. Därför instämmer jag i första hand i Socialdemokraternas reservation. Om reservationen inte vinner, har jag -- i andra hand -- följande synpunkter och förslag med anledning av propositionen.
När det gäller formerna för prövning av stiftelsernas verksamhet bör prövningen ske i huvudsak på samma sätt som all annan forskning prövas, dvs. inom ramen för de treåriga forskningspolitiska beslut som riksdagen fattar. Härmed skapas ett demokratiskt inflytande över forskningsverksamheten. Jag anser sålunda att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub95 yrkande 3 som sin mening bör ge regeringen det till känna.
Likaledes av demokratiska skäl och med tanke på vikten av att forskningen har en stark anknytning till samhället i övrigt bör representanter från de fackliga organisationerna utses i styrelserna. Det är ju de fackliga organisationernas medlemmar som kommer att ta praktisk del av de resultat som kan komma fram ur de nu aktuella forsknings-och utvecklingsverksamheterna. Jag tillstyrker alltså ett tillkännagivande av riksdagen i enlighet med yrkande 4 i motion 1992/93:Ub95.
Jag menar att det nu ges tillfälle att anvisa medel ur löntagarfonderna för fasta forskningsresurser till de i motion 1992/93:Ub95 angivna högskolorna. Förslagsvis skulle ca 200 miljoner kronor kunna fördelas på dessa högskolor från budgetåret 1994/95. Efter ett par år, i anslutning till nästa treåriga forskningspolitiska beslut, kan finansieringen av dessa resurser successivt föras över till de reguljära forskningsanslagen. Regeringen bör återkomma med förslag i enlighet härmed.
De av regeringen föreslagna framtidsinriktade forsknings- och utvecklingsinsatserna bör kombineras med en satsning på vuxenutbildning i enlighet med som anförs i motion 1992/93:Ub95. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Slutligen bör riksdagen redan nu ge en klar signal om att stiftelsen för miljöstrategisk forskning bör placeras i Göteborg. En uttömmande motivering för en sådan lokalisering återfinns i motion 1992/93:Ub96, som jag alltså anser att riksdagen bör bifalla.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 6, 8, 10, 11 och 13 borde ha hemställt:
6. beträffande formerna för prövning av stiftelsernas verksamhet att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub95 yrkande 3 och med anledning av regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts ovan,
8. beträffande styrelsernas sammansättning att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub95 yrkande 4, med anledning av regeringens förslag och med avslag på motion 1992/93:Ub92 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts ovan,
10. beträffande fasta forskningsresurser vid vissa högskolor att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub95 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts ovan,
11. beträffande vuxenutbildning, m.m. att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub95 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts ovan,
13. beträffande lokalisering av stiftelsen för miljöstrategisk forskning att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub96 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts ovan.
Finansutskottets yttrande 1992/93:FiU5y
Bilaga 1
Forskning i frontlinjen
Till utbildningsutskottet
Utbildningsutskottet har den 23 mars 1993 berett finansutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1992/93:171 Forskning i frontlinjen jämte motion 1992/93:Ub94 (s).
I propositionen föreslår regeringen att tre forskningsstiftelser skall bildas med medel från de tidigare löntagarfondernas tillgångar. Värdet av det kapital som avses bli utnyttjat för ändamålet uppgår till ca 10 miljarder kronor. Inledningsvis skall de nya forskningsaktiviteterna stödjas främst genom avkastningen på tillgängliga medel, men successivt avses även kapitalet tas i anspråk. Den totala tiden för de insatser som regeringen föreslår bör enligt propositionen begränsas till ca 15 år.
Förslaget avvisas i motion Ub94 av Socialdemokraterna, som dessutom föreslår ett tillägg till lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden i syfte att förhindra att fondmedel tas i anspråk för andra ändamål än ATP-pensionärernas välfärd.
Med anledning av propositionen har ytterligare ett antal motioner väckts. I dessa behandlas emellertid frågor som inte ligger inom finansutskottets ansvarsområde, och utskottet har därför inte tagit upp dem till prövning. Utskottets yttrande inriktas i stället på principfrågan om finansieringen av den föreslagna forskningsverksamheten kan ske med medel från de tidigare löntagarfonderna.
Finansutskottet vill i denna fråga anföra följande. Riksdagen har genom en serie beslut slagit fast att de tidigare löntagarfonderna skall avvecklas. Ett första steg i denna riktning togs på senhösten 1991 då riksdagen fattade principbeslut om en avveckling av löntagarfonderna och samtidigt avskaffade de fem löntagarfondernas styrelser (prop. 1991/92:36, FiU9, rskr. 91). Avvecklingen skulle vara definitiv och det skulle inte finnas någon möjlighet att återskapa fonderna för samma eller liknande syften. I propositionen angavs två tänkta användningsområden för de utskiftade tillgångarna, nämligen som sparstimulans för att främja näringslivets behov av riskvilligt kapital och som medel för att främja forskning och utbildning vid universitet inom områden som bidrar till en varaktig tillväxt. Som mål angavs att utskiftningen skulle vara genomförd senast vid halvårsskiftet 1994.
Ett andra steg togs våren 1992 (prop. 1991/92:92, FiU21, rskr. 339) då regeringen redovisade en utskiftningsplan enligt vilken löntagarfondernas tillgångar skulle användas för att främja forskning, som premie för att stimulera ett ökat allemanssparande, för att främja utvecklingen av små och medelstora företag samt som utdelning till dem som av olika anledningar inte kunde eller inte önskade delta i det premiegrundande sparandet.
För ett användningsområde -- sparpremien inom allemanssparandet -- framlades i propositionen ett i detalj utarbetat förslag, medan regeringen inom övriga områden avsåg att återkomma med konkreta förslag till riksdagen efter ytterligare beredning. Redan genom denna proposition gavs riksdagen dock tillfälle att ta del av regeringens planer på hur forskningsstödet skulle utformas, och av den lämnade redogörelsen framgick att ca 10 miljarder kronor av de tidigare löntagarfondernas tillgångar avsågs bli utnyttjade för detta ändamål.
Finansutskottet hade vid behandlingen av detta förslag inget att erinra mot huvuddragen i regeringens utskiftningsplan men föreslog att vissa preciseringar skulle göras i fråga om riskkapitalstödet till små och medelstora företag. Finansutskottet slog således fast att en del av löntagarfondernas tillgångar borde användas för forskning och avstyrkte mot denna bakgrund en i sammanhanget väckt motion -- motion 1991/92:Ub805 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) yrkande 20 -- med krav på att tillgångarna inte skulle få användas för detta ändamål.
Den av finansutskottet förordade satsningen på riskkapitalstöd till små och medelstora företag biträddes av riksdagen och gav bl.a. till resultat att 6500 miljoner kronor av de tidigare löntagarfondernas tillgångar under 1992 placerades i den riskkapitalkoncern som byggdes upp för detta stöd.
Med anledning av krisuppgörelsen mellan regeringen och Socialdemokraterna hösten 1992 har det premiegrundande allemanssparandet avbrutits i förtid (prop. 1992/93:133, FiU9, rskr. 135 samt prop. 1992/93:149, FiU12, rskr. 240). I samband därmed klargjordes också att de som avstått från att delta i sparandet inte skulle få del av någon utdelning. Anspråken på de tidigare löntagarfondernas tillgångar för dessa båda ändamål kommer därmed att begränsas.
I den nu aktuella proposition 171 föreslås att forskningen skall tillföras tillgångar motsvarande ca 10 miljarder kronor i aktuellt värde. Resterande del av löntagarfondernas tillgångar skall enligt vad som aviseras i propositionen användas för att föra över minst två högskolor till stiftelseform.
Såsom också framhålls i motion Ub94 (s) utgör de tidigare löntagarfondernas tillgångar en del av AP-fonden och kan därför överföras till de tilltänkta forskningsstiftelserna endast genom lagändring. Något sådant lagförslag återfinns inte i propositionen. Utskottet noterar emellertid att regeringen i en senare framlagd proposition om högskolor i stiftelseform (prop. 1992/93:231) har redovisat ett lagförslag av denna innebörd. Enligt lagförslaget, som har formen av en övergångsbestämmelse till APR, skall under 1994 sammanlagt högst 10 miljarder kronor föras över till de tre föreslagna forskningsstiftelserna samt högst 1,7 miljarder kronor till två stiftelser som skall bildas för att föra över högskolor till privaträttslig form. Lagförslaget är utformat med förebild i tidigare beslutade överföringar av löntagarfondsmedel till bl.a. riskkapitalbolag.
Det samlade utnyttjandet av löntagarfondernas tillgångar skulle därmed komma att fördela sig på följande sätt. Nämnas kan att det aktuella marknadsvärdet på de tidigare löntagarfondernas tillgångar uppgår till 14,4 miljarder kronor efter det att medel till riskkapitalbolag betalats ut.
Ändamål Belopp År då överföringen Miljoner kr väntas ske _______________________________________________________________________
Riskkapitalbolag 6 500 1992 Sparpremie 400 (prel.) 1994 (december) Kompensation till fondbolag för avbrutet sparande 85 (högst) 1993 Forskningsstiftelser 10 000 (högst) 1994 Högskolestiftelser 1 700 (högst) 1994 _______________________________________________________________________
Det premiegrundande allemanssparandet har visserligen avbrutits, men en sparare måste för att kvalificera sig för sparpremien ha gjort minst tolv månadsinsättningar fram t.o.m. augusti 1994. Det innebär att det samlade behovet av sparpremier inte är känt förrän tidigast i september 1994. Enligt Riksgäldskontorets preliminära uppskattningar torde dock ca 400 miljoner kronor av de tidigare löntarfondernas tillgångar erfordras för detta ändamål.
I anslutning till den redogörelse som här har lämnats gör finansutskottet följande samlade bedömning av förslagen i proposition 171 och motion Ub94 (s). Finansutskottet finner inte anledning att frångå sin tidigare redovisade uppfattning att en betydande del av de tidigare löntagarfondernas tillgångar skall användas för att främja forskning. Med hänsyn härtill anser finansutskottet att utbildningsutskottet bör avstyrka motion Ub94 (s).
Den i propositionen föreslagna nivån på forskningsstödet har angivits till ca 10 miljarder kronor, ett belopp som i proposition 231 preciserats till högst 10 miljarder kronor. Hur mycket som kommer att finnas tillgängligt för forskningsinsatser kan dock inte fastställas med säkerhet förrän längre fram. Avgörande är nämligen värdet av de kvarvarande löntagarfondernas tillgångar vid tidpunkten för överföringen sedan avdrag gjorts för sparpremier och fondbolagsersättning. Skulle t.ex. tillgångarnas värde falla avsevärt under det närmaste året kommer med andra ord utrymmet för överföringar till de föreslagna forskningsstiftelserna och högskolestiftelserna inte att räcka till. Finansutskottet förutsätter nämligen att man i ett sådant läge reserverar medel för de sparpremier som skall betalas ut i december 1994 enligt tidigare gjorda utfästelser och att återstoden av de tillgångar som förvaltas av avvecklingsstyrelsen får kvoteras eller på annat sätt fördelas mellan forsknings- och utbildningsverksamhet.
Omvänt bör enligt finansutskottets mening gälla att man vid oförändrat värde eller vid en påtaglig värdetillväxt av fondtillgångarna utgår från att överskjutande medel fördelas mellan de föreslagna forsknings- och högskolestiftelserna. Skall en sådan möjlighet finnas måste det i proposition 231 framlagda lagförslaget jämkas.
Om utbildningsutskottet anser sig kunna göra ett förtydligande av denna innebörd har finansutskottet från sina utgångspunkter inget att erinra mot att löntagarfondsmedel används för att främja forskning i den omfattning som föreslagits i proposition 171.
Stockholm den 20 april 1993
På finansutskottets vägnar
Per-Ola Eriksson
I beslutet har deltagit: Per-Ola Eriksson (c), Hans Gustafsson (s), Lars Tobisson (m), Bengt Wittbom (m), Lars Leijonborg (fp), Roland Sundgren (s), Per Olof Håkansson (s), Tom Heyman (m), Lisbet Calner (s), Stefan Attefall (kds), Bo G Jenevall (nyd), Arne Kjörnsberg (s), Roland Larsson (c), Sonia Karlsson (s) och Alf Egnerfors (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Johan Lönnroth (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Avvikande meningar
1. Avslag på propositionen
Hans Gustafsson, Roland Sundgren, Per Olof Håkansson, Lisbet Calner, Arne Kjörnsberg, Sonia Karlsson och Alf Egnerfors (allas) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med "Finansutskottet vill" och slutar med "proposition 171" bort ha följande lydelse:
Propositionens förslag innebär att AP-fondens tillgångar används för att finansiera löpande statsutgifter. I likhet med vad som anförs i motion Ub94 (s) finner utskottet detta stötande, i synnerhet som regeringen tidigare föreslagit att pensionärerna skall få vidkännas såväl en sänkning av utgående pensionsnivåer med 2 % som en gradvis höjning av pensionsåldern med ett år. Det är inte ägnat att skapa förståelse bland pensionärerna för de uppoffringar som avkrävs dem om man samtidigt ger den felaktiga bilden att pensionssystemet har tillgångar av en sådan omfattning att de kan användas för att finansiera verksamheter som staten för egen del inte anser tillräckligt viktiga för att prioritera i sin ordinarie budget.
Forskningsstöd är en statlig angelägenhet och skall som sådan finansieras med anslag över statsbudgeten. Den av regeringen föreslagna ordningen står dessutom i strid med den krisuppgörelse som hösten 1992 träffades mellan regeringen och Socialdemokraterna. Då nåddes enighet om att den "utskiftning" av medel ur de tidigare löntagarfonderna som planerades av regeringen och Ny demokrati skulle avbrytas och medlen skulle kvarstanna i pensionssystemet. Undantag gjordes endast för de medel som skulle användas till de s.k. riskkapitalbolagen och de sparpremier som vissa sparare redan hade tjänat in då uppgörelsen träffades. Dessutom förklarade Socialdemokraterna att de efter samråd var beredda att avsätta en mindre del till forskning. Något samråd har ej förekommit.
Finansutskottet, som hyser uppfattningen att träffade uppgörelser bör respekteras, anser även av detta skäl att regeringens förslag bör avstyrkas av utbildningsutskottet.
Regeringens proposition visar att skyddet av AP-fondens tillgångar är otillräckligt. I likhet med motionärerna vill utskottet förorda att lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden ytterligare förtydligas för att säkerställa att fondmedel inte tas i anspråk för andra ändamål än ATP-pensionärernas välfärd. Ett lagförslag av denna innebörd har fogats till motion Ub94 (s). Enligt finansutskottets mening bör utbildningsutskottet föreslå riksdagen att anta detta lagförslag.
Vad finasutskottet här anfört innebär sålunda att utbildningsutskottet bör biträda motion Ub94 (s) och avstyrka proposition 171.
2. Om forskningsstödets inriktning
Bo G Jenevall (nyd) anför:
Ny demokrati anser i likhet med regeringen att 10 miljarder kronor av de tidigare löntagarfondernas tillgångar skall kunna användas för forskningsinsatser. Vi instämmer också i regeringens tidigare uttalanden om att forskningsstödet skall ges en sådan inriktning att det bidrar till att främja en varaktig tillväxt i den svenska ekonomin. Enligt vår mening tillgodoser emellertid två av de föreslagna forskningsstiftelserna inte detta syfte. Det gäller stiftelsen för s.k. miljöstrategisk forskning och stiftelsen för kulturvetenskaplig forskning.
De 4 miljarder kronor som regeringen vill avdela för dessa båda forskningsstiftelsers verksamhet skulle enligt vår mening komma till bättre användning om de i stället avsätts till en stiftelse för teknisk, medicinsk och naturvetenskaplig forskning med särskild inriktning på tillämpad forskning inom dessa områden. Denna forskning skall vara ändamålsinriktad och särskild tonvikt bör läggas på att överföra forskningsresultaten i kommersiell exploatering genom t.ex. nära samarbete med teknikparker, utvecklingsfonder och näringsliv. Två stiftelser med skilda styrelser bör sålunda bildas. De angelägna satsningar som erfordras inom miljöforskningen ryms enligt vår mening otvetydigt inom ramen för dessa båda forskningsstiftelser.
Stiftelsernas kapital bör dock hållas intakt med en professionell kapitalförvaltning, varför endast avkastningen bör delas ut. Tänk om Nobelstiftelsen hade delat ut sitt kapital!
Det är som vi ser det självklart att de tidigare löntagarfondernas tillgångar skall användas på ett sätt som bäst främjar utveckling och en varaktig ekonomisk tillväxt.
Meningsyttring
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Om användningen av löntagarfondernas tillgångar
Johan Lönnroth (v) anför:
Vänsterpartiets grundläggande uppfattning är att löntagarfondernas tillgångar är och bör förbli en del av AP-fonden. Vårt förstahandsyrkande är således att dessa tillgångar läggs samman med AP-fonden.
Vi är emellertid medvetna om att denna uppfattning f.n. saknar majoritet i riksdagen. För att i det läget göra bästa möjliga av situationen är vi beredda att som ett andrahandsalternativ diskutera hur tillgångarna skall kunna användas för att finansiera forskningsstiftelser. Det bör då ske enligt de riktlinjer som redovisas i Vänsterpartiets motion Ub95.
Reservanternas lagförslag Förslag till Lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden Bilaga 2
Härigenom föreskrivs att 3§ lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3§
Pensionsutbetalningar, De medel som har tillförts
förvaltningskostnader och allmänna pensionsfonden
andra utgifter avseende får användas bara för
försäkringen för pensionsutbetalningar,
tilläggspension skall, i förvaltningskostnader och
den mån andra medel inte andra utgifter avseende
står till förfogande, försäkringen för
betalas genom tillskott som tilläggspension. Om inte
Riksförsäkringsverket andra medel står till
erhåller från förfogande, skall
fondstyrelserna. De medel som Riksförsäkringsverket
behövs för ett från fondstyrelserna få
kalenderår skall medel för dessa
tillskjutas av varje ändamål. De medel som
fondstyrelse i behövs för ett
förhållande till de kalenderår skall
avgifter som under det tillskjutas av varje
närmast föregående fondstyrelse i
året har överförts förhållande till de
till dess förvaltning. avgifter som under det
närmast föregående
året har överförts
till dess förvaltning.
Varje fondstyrelse skall med de medel som den förvaltar betala kostnaderna för dess verksamhet och för revision av dess förvaltning.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.