Lokalfrågor
Betänkande 1992/93:KrU5
Kulturutskottets betänkande
1992/93:KRU05
Lokalfrågor
Innehåll
1992/93 KrU5
Sammanfattning
I betänkandet avstyrker utskottet ett antal motionsyrkanden om initiativ till fortsatt återuppbyggnad av vallarna vid Vadstena slott. Utskottet hänvisar till pågående beredning av ett förslag från Arkivdepåkommittén och anför samtidigt att även andra aspekter än behov av arkivlokaler för Landsarkivet i Vadstena måste vägas in vid bedömningen av frågan, t.ex. kulturmiljöaspekter och behovet av utrymme för andra kulturella aktiviteter i slottsanläggningen.
Utskottet avstyrker -- likaledes med hänvisning till den pågående beredningen av Arkivdepåkommitténs förslag -- motionsyrkanden om tillbyggnad av lokalerna för Landsarkivet i Härnösand.
Motionerna
1991/92:Kr225 av Sonia Karlsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en snar återuppbyggnad av vallarna vid Vadstena slott.
1991/92:Kr258 av Jan Jennehag (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillbyggnad av Landsarkivet i Härnösand.
1991/92:Kr259 av Hans Stenberg och Elvy Söderström (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en snabb utbyggnad av Landsarkivet i Härnösand.
1991/92:Kr260 av Birger Hagård (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en vidareutbyggnad av Vadstena slott.
1991/92:Kr261 av Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den fortsatta utbyggnaden av vallarna vid slottet i Vadstena snarast bör komma till stånd.
1991/92:Kr289 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett fullföljande av utbyggnaden av landsarkivets lokaler i Vadstena slotts vallar.
1991/92:Kr290 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av snabb utbyggnad av vallarna vid Vadstena slott.
Hittillsvarande statlig lokalförsörjning
Lokaler för den civila statsförvaltningen, däribland för kulturändamål, har hittills varit statligt ägda eller förhyrda. Byggnadsstyrelsen har -- i samverkan med resp. lokalbrukande myndighet -- varit central förvaltningsmyndighet för civila statliga myndigheter i fråga om lokalförsörjning, fastighetsförvaltning och byggproduktion. Varje myndighet har betalat lokalhyra till Byggnadsstyrelsen. Statsbidrag till resp. myndighets hyra har lämnats via anslagen till myndigheternas verksamhet.
Hittills har Byggnadsstyrelsen -- efter samråd med resp. myndighet -- i sin anslagsframställning varje år redovisat förslag till kostnadsramar för alla de -- små och stora -- byggnadsprojekt som Byggnadsstyrelsen föreslagit för genomförande under den kommande treårsperioden.
De totala behoven av investeringar m.m. har redovisats för riksdagen varje budgetår i form av en rullande treårsplan. Inom ramen för denna treårsplan har också kostnadsramar redovisats för vart och ett av de projekt över 50 miljoner kronor som regeringen föreslagit bli genomförda under treårsperioden. Regeringen har haft riksdagens bemyndigande att inom treårsplanen själv besluta om utförande av byggnadsobjekt under 50 miljoner kronor, men regeringen har varje år informerat riksdagen om alla objekt som beräknats kosta mellan 25 och 50 miljoner kronor. Byggnadsstyrelsen har haft regeringens bemyndigande att besluta om utförande av objekt till lägre kostnad än 2,5 miljoner kronor.
Fr.o.m. den 1 juli 1990 finansieras byggnadsinvesteringar huvudsakligen via lån i Riksgäldskontoret som ställs till Byggnadsstyrelsens förfogande. Tidigare finansierades byggnadsinvesteringarna genom årliga anslag på statsbudgeten.
Ny fastighetsförvaltning
Riksdagen godkände våren 1991 regeringens förslag i kompletteringspropositionen (prop. 1990/91:150, bet. 1990/91:FiU30, rskr. 1990/91:386--388) att ansvar och befogenheter beträffande den statliga lokalförsörjningen skulle delegeras till resp. lokalbrukande myndighet. Lokalkostnaderna skulle därmed inte längre prövas separat utan ses som en del av kostnaderna för myndighetens verksamhet. Den nya ordningen avsågs genomföras fr.o.m. det år myndigheten går in i nästa treåriga driftbudgetperiod, för myndigheterna inom kulturområdet när de går in i sin första treårsperiod budgetåret 1993/94. De lokalbrukande myndigheterna inom kulturområdet skall således överta Byggnadsstyrelsens roll som lokalhållare. Myndigheterna får ramanslag att användas till både driftkostnader och lokalkostnader, som blir "utbytbara" mot varandra.
Hösten 1991 behandlade riksdagen regeringens förslag i proposition 1991/92:44 att huvuddelen av Byggnadsstyrelsens fastighetsbestånd skulle förvaltas i aktiebolagsform. Enligt propositionen borde en del fastigheter, som inte är lämpliga att förvalta i aktiebolagsform, såsom slott, däribland Vadstena slott, fästen och vissa andra historiska byggnader samt monument och statyer, förvaltas av en särskild myndighet.
Riksdagen godkände i princip regeringsförslaget men beslöt att regeringen skulle återkomma med nytt förslag i vissa frågor bl.a. inom kulturområdet, nämligen beträffande förvaltningen av nationella kulturinstitutioner, beträffande kulturpolitiska aspekter på fastighetsförvaltningen och beträffande förvaltningen av slottsanläggningar med omgivande mark (1991/92:KrU2y, bet. 1991/92:FiU8, rskr. 1991/92:107).
Regeringen har nyligen återkommit till riksdagen med förslag i proposition 1992/93:37 om den nya organisationen för förvaltning av statens fastigheter och lokaler, m.m. Förslagen innebär bl.a. att nationella kulturinstitutioner, slottsanläggningar med omgivande mark och donationer kvarstår i statlig ägo och förvaltas av den tidigare beslutade nya myndigheten för fastighetsförvaltning. Övriga fastigheter inom kulturområdet föreslås förvaltas i aktiebolagsform av en tidigare beslutad fastighetskoncern. Den nya myndigheten och fastighetskoncernen avses inleda sin verksamhet den 1 januari 1993.
Landsarkivorganisationen
Riksarkivet och landsarkiven är statliga myndigheter med särskilt ansvar för den statliga arkivverksamheten och för arkivvården i landet. I deras uppgifter ingår att vara arkivdepåer, att främja forskning och att ge råd i arkivfrågor till enskilda. Landsarkiv finns för närvarande i
Uppsala (Stockholms län med undantag för Stockholms stad, Uppsala, Södermanlands, Örebro, Västmanlands och Kopparbergs län), Vadstena (Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs och Kalmar län), Visby (Gotlands län), Lund (Blekinge och Kristianstads län, Malmöhus län med undantag för Malmö kommun samt Hallands län) Göteborg (Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län), Härnösand (Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län) och Östersund (Jämtlands län).
Stockholms stadsarkiv fullgör landsarkivuppgifter för Stockholms stad och Malmö stadsarkiv för Malmö kommun.
Arkivdepåkommittén
En organisationskommitté tillkallades hösten 1989 för att upprätta en plan för försörjningen med statliga arkivdepåer. Kommittén avgav våren 1991 sitt betänkande (SOU 1991:31) Statens arkivdepåer, En utvecklingsplan till år 2000. Kommittén anger att Riksarkivet och landsarkiven i dag förvarar drygt 300000 hyllmeter i sina depåutrymmen och uppskattar det tillkommande behovet under 1990-talet till 140000 hyllmeter. Detta kräver en utbyggnad med 50 %. Kommittén redovisar behovet av depåutrymme under 1990-talet -- om den nuvarande landsarkivorganisationen bibehålls -- till 13600 hyllmeter i Vadstena och 8600 hyllmeter i Härnösand.
Huvudalternativet i kommitténs förslag innebär bl.a. att man bör pröva inrättandet av ett nytt landsarkivdistrikt för sydöstra Sverige, innan en utbyggnad av Landsarkivet i Vadstena sker. Ett sådant nytt distrikt bör omfatta Kronobergs och Kalmar län inom det nuvarande Vadstena landsarkivdistrikt och Blekinge län inom det nuvarande Lunds landsarkivdistrikt. Med ett sådant nytt landsarkiv för sydöstra Sverige skulle Landsarkivet i Vadstena inte behöva byggas ut under 1990-talet. I sitt andra alternativ föreslår kommittén att nuvarande organisation bibehålls i vad gäller sydöstra Sverige, och då kvarstår behovet av en utbyggnad i Vadstena.
För Härnösandsdistriktet föreslås inte någon ändring av distriktsindelningen.
Arkivdepåkommitténs betänkande har remissbehandlats och bereds för närvarande inom regeringskansliet i samband med budgetarbetet inför den kommande treåriga budgetperioden 1993/94--1995/96.
Riksarkivets anslagsframställning
I Riksarkivets anslagsframställning för perioden 1993/94--1995/96 framhålls att nya lokaler måste tillföras Riksarkivet och landsarkiven i Vadstena, Visby, Lund, Härnösand och Östersund. För Vadstenas del förordar Riksarkivet -- liksom Landsarkivet i Vadstena, Riksantikvarieämbetet (RAÄ) och Länsstyrelsen i Östergötlands län -- en utbyggnad av Vadstena slotts vallar, i första hand den södra vallen, med en kapacitet om 30000 hyllmeter. Därigenom skulle leveransbehoven för tiden fram till omkring år 2010 kunna tillgodoses. I avvaktan på tillbyggnad förvarar landsarkivet arkivalier i tre externa lokaler. För Landsarkivet i Härnösand ges ingen särskild beskrivning i anslagsframställningen av lokalsituationen.
Den fortsatta uppbyggnaden av försvarsvallarna vid Vadstena slott
Tidigare riksdagsbehandling
Det första landsarkivet i landet inrättades år 1899 och inrymdes i slottet i Vadstena. Detta landsarkiv betjänar Östergötlands, Jönköpings, Kalmar och Kronobergs län. När tillgängliga utrymmen i Vadstena slott inte längre räckt till för arkivbeståndet har lokaler förhyrts i staden.
Vid den lagtima riksdagen år 1939 redovisades att Byggnadsstyrelsen fann det särdeles önskvärt att det märkliga byggnadsminnesmärke som Vadstena slott utgör skulle bli föremål för en ingående restaurering på samma sätt som skett med Gripsholms, Kalmar och Läckö slott. Medel på beredskapsbudget anvisades av riksdagen för att de under 1800-talet raserade försvarsvallarna runt slottets borggård skulle kunna ersättas med jordövertäckta betongrum för arkivändamål m.m. (prop. 1939:242, bet. SU 1939:198, rskr. 1939:333). Arbetena blev inte utförda.
År 1974 fick Byggnadsstyrelsen projekteringsuppdrag för återställande av en del av vallarna att användas av landsarkivet. RAÄ tillstyrkte att en del av vallarna återuppfördes under förutsättning att vallanläggningen i sin helhet blev färdig inom en tioårsperiod. En av de tre vallarna och en mindre del av en annan samt viss ombyggd del av slottet var färdigbyggda och kunde tas i bruk år 1985. Kostnaden slutredovisades av Byggnadsstyrelsen till 32,5 miljoner kronor.
År 1983 förordade Riksarkivet en fortsatt utbyggnad av de två återstående vallarna för att få ytterligare accessionsutrymme för landsarkivet.
Frågan om en fortsatt utbyggnad av vallarna har aktualiserats i riksdagen vid flera tillfällen under den senaste tioårsperioden. Vid riksmötet 1989/90 (bet. 1989/90:KrU9) lämnade utskottet med anledning av motioner en utförlig redovisning för bakgrunden, den tidigare riksdagsbehandlingen, behovet av accessionsutrymme för Landsarkivet i Vadstena samt förslagen i Arkivutredningens betänkande (SOU 1988:11).
Vid riksmötet 1991/92 (bet. 1991/92:KrU5) framhöll utskottet -- liksom vid riksmötet 1989/90 -- att frågan om en fortsatt utbyggnad och restaurering av slottet borde bedömas även utifrån andra aspekter än behovet av utrymme för arkivverksamhet. Utskottet framhöll att det från kulturmiljösynpunkt är betydelsefullt att slottsmiljön kan återställas inom rimlig tid. Vidare måste beaktas att det finns behov av utrymmen inom slottsanläggningen även för andra kulturella -- och för turismen betydelsefulla -- aktiviteter, bl.a. för Internationella Vadstena-akademiens verksamhet och för utställningar av olika slag. Utskottet ansåg att det var viktigt att regeringen prövar Arkivdepåkommitténs förslag så snart som möjligt efter det att remissbehandlingen avslutats. De då aktuella motionerna avstyrktes i avvaktan på den fortsatta beredningen av frågan.
Under våren 1992 avstyrkte riksdagen på utskottets förslag motioner om ett nytt landsarkiv i någon av de småländska residensstäderna och därmed även en ny distriktsindelning i sydöstra Sverige (bet. 1991/92:KrU22). Utskottet hänvisade till att beredningen av Arkivdepåkommitténs förslag inte borde föregripas.
Utbyggnad av landsarkivet i Härnösand
Tidigare riksdagsbehandling
Frågan om en utbyggnad av Landsarkivet i Härnösand behandlades av riksdagen senast vid riksmötet 1990/91 (bet. 1990/91:KrU24, s. 8). Kulturutskottet anförde att ett uttalande från riksdagen skulle föregripa den då arbetande Arkivdepåkommitténs överväganden. Mot denna bakgrund avslog riksdagen på utskottets förslag det aktuella motionsyrkandet.
Utskottet
I ett antal motioner väckta under allmänna motionstiden i januari 1992 behandlas frågan om utbyggnad av lokalerna för landsarkiven i Vadstena och Härnösand.
I motionerna Kr225 (s), Kr260 (m), Kr261 (fp), Kr289 (c) och Kr290 (kds) redovisas att riksdagen vid flera tillfällen behandlat motioner om utbyggnad av vallarna vid Vadstena slott och att kulturutskottet då framhållit att frågan inte bör bedömas enbart utifrån landsarkivets lokalbehov utan även med hänsyn tagen till kulturmiljöaspekter och till för turismen betydelsefulla aktiviteter. Motionärerna hemställer att riksdagen gör ett uttalande om en snar fortsatt återuppbyggnad av vallarna.
Enligt motionerna Kr258 (v) och Kr259 (s) bör en planerad tillbyggnad av Landsarkivet i Härnösand tidigareläggas och påbörjas snarast. Detta motiveras bl.a. med att behovet av arkivutrymme ökar sedan riksdagen beslutat att Västernorrlands län skall ingå i ett s.k. intensivdataområde där betydligt större mängd arkivhandlingar skall sparas. Vidare hänvisas till ett ökat lokalbehov på grund av folkbokföringsreformen och den snabba omvandlingen av den offentliga sektorn. Särskilt framhålls det att en tidigareläggning av tillbyggnaden skulle vara av betydelse för sysselsättningen i området.
Som utskottet redovisat i det föregående har riksdagen under en följd av år behandlat frågan om fortsatt uppbyggnad av Vadstena slotts vallar. I dag är ungefär en tredjedel av vallanläggningen återuppförd och innehåller arkivlokaler för Landsarkivet i Vadstena. I det föregående har en redovisning lämnats för riksdagsbehandlingen av frågan sedan år 1939. Vid föregående riksmöte framhöll utskottet att frågan om en fortsatt utbyggnad och restaurering av slottsanläggningen bör bedömas även utifrån andra aspekter än behovet av utrymme för arkivverksamhet (bet. 1991/92:KrU5). Utskottet anförde att det från kulturmiljösynpunkt är betydelsefullt att slottsmiljön kan återställas inom rimlig tid. Det måste också beaktas att det finns behov av utrymmen inom slottsanläggningen även för andra kulturella -- och för turismen betydelsefulla -- aktiviteter, bl.a. för Internationella Vadstena-akademiens verksamhet och för utställningar av olika slag.
Utskottet har i det föregående redovisat att Arkivdepåkommitténs förslag (SOU 1991:31) för närvarande bereds inom regeringskansliet i samband med budgetarbetet inför den kommande treåriga budgetperioden 1993/94--1995/96.
Under våren 1992 avstyrkte utskottet -- utan att ta ställning i sak -- motionsyrkanden som gällde den framtida landsarkivorganisationen (bet. 1991/92:KrU22). Utskottet ansåg nämligen att resultatet av den pågående beredningen av Arkivdepåkommitténs förslag inte borde föregripas. Riksdagen följde utskottets förslag och avslog motionerna.
Utskottet anser att riksdagen inte heller nu bör ta ställning till frågan om en tillbyggnad av Landsarkivet i Vadstena, eftersom frågan om landsarkivens organisation och om behovet av utvidgade arkivlokaler måste bedömas i ett sammanhang. Därför bör riksdagen avvakta resultaten av den pågående beredningen inom regeringskansliet av Arkivdepåkommitténs förslag. Utskottet förutsätter att riksdagen får tillfälle att ta ställning till förslag rörande landsarkivens organisation m.m. från regeringen inför den kommande treåriga budgetperioden 1993/94--1995/96. Som utskottet redan under tidigare riksmöten framhållit bör även andra aspekter än behovet av arkivlokaler vägas in när ställning tas till frågan om fortsatt uppbyggnad av Vadstena slotts vallar. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna Kr225, Kr260, Kr261, Kr289 och Kr290.
Då det gäller frågan om tillbyggnad av Landsarkivet i Härnösand anser utskottet att riksdagen bör avvakta resultatet av den samlade bedömning som görs vid beredningen av Arkivdepåkommitténs betänkande inför den kommande treåriga budgetperioden. Utskottet avstyrker därför motionerna Kr258 och Kr259.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande fortsatt uppbyggnad av vallarna vid Vadstena slott
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Kr225, 1991/92:Kr260, 1991/92:Kr261, 1991/92:Kr289 och 1991/92:Kr290,
2. beträffande tillbyggnad av Landsarkivet i Härnösand
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Kr258 och 1991/92:Kr259.
Stockholm den 12 november 1992
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja Bäckström (s), Stina Gustavsson (c), Anders Nilsson (s), Göran Åstrand (m), Leo Persson (s), Anne Rhenman (nyd), Ingegerd Sahlström (s), Carl-Johan Wilson (fp), Björn Kaaling (s), Monica Widnemark (s) och Alwa Wennerlund (kds).