Lokal samverkan mot arbetslöshet
Betänkande 1995/96:AU13
Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1995/96:AU13
Lokal samverkan mot arbetslösheten
Innehåll
1995/96 AU13
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet proposition 1995/96:148 om kommuners medverkan i försöksverksamhet med lokal samverkan mot arbetslösheten. I likhet med propositionen anser utskottet att det kan vara av intresse att pröva om en försöksverksamhet med förbättrad samverkan och en ännu starkare lokal förankring av arbetsmarknadspolitiken skulle kunna leda till en ökad träffsäkerhet och förbättra kvaliteten i åtgärderna. Regeringen föreslår att försöksverksamheten skall äga rum i cirka tio kommuner. 15 motioner har väckts med anledning av propositionen.
Utskottet anser att det är av stor vikt för en försöksverksamhet av det slag det här är fråga om att antalet projekt inte blir alltför stort. Samtidigt får projekten inte bli så få att man inte kan få ett bra resultat av försöken. Utskottet föreslår därför med anledning av vissa motionsyrkanden att ytterligare ett antal kommuner bör få ingå i försöksverksamheten liksom att flera kommuner i samverkan bör kunna ingå. Det finns exempel på lokala projekt där flera kommuner samverkar i bl.a. arbetsförmedlingarna och försäkringskassorna. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.
Utskottet anser också att de lokala arbetsmarknadsparterna liksom i dag bör ingå i kommunernas arbetsförmedlingsnämnder. Även detta bör ges regeringen till känna.
Reservationer har avgetts av företrädarna för Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet de gröna och Kristdemokratiska samhällspartiet.
Propositionen
I proposition 1995/96:148 föreslår regeringen (Arbetsmarknadsdepartementet) att riksdagen 1. antar regeringens förslag till lag (1996:000) om kommuners medverkan i försöksverksamhet med lokal samverkan om arbetsmarknadsutvecklingen, 2. godkänner den av regeringen föreslagna inriktningen för verksamheten med lokal samverkan mot arbetslösheten, 3. godkänner vad regeringen föreslår om utnyttjandet av anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder inom försökskommunerna budgetåren 1995/96 och 1997.
Propositionens lagförslag återfinns i bilaga till betänkandet.
Motioner
1995/96:A26 av Eva Eriksson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att kommunerna Falköping, Habo, Mullsjö och Tidaholm tillsammans medges delta i den försöksverksamhet som föreslås i proposition 1995/96:148.
1995/96:A27 av Per Unckel m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den föreslagna försöksverksamhetens inriktning mot marknadsmässiga arbeten i företagen, om fristående utvärdering och om företagens aktiva medverkan, 2. att riksdagen avslår regeringens förslag om utvidgad möjlighet att anvisa arbetslivsutveckling i enlighet med vad som anförts i motionen.
1995/96:A28 av Frank Lassen m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regering till känna vad i motionen anförts om antalet kommuner i försöksverksamhet mot arbetslösheten, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försöksverksamhet med ökad lokal samverkan för att stärka de arbetshandikappades möjligheter på arbetsmarknaden.
1995/96:A29 av Eva Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omfattningen av försöksverksamheten med lokal samverkan mot arbetslösheten.
1995/96:A30 av Hans Andersson m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetsmarknadspolitik och arbetslinje, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokal förankring, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av den lokala försöksverksamheten, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommunens egenfinansiering av den lokala försöksverksamheten, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om parternas medverkan i den lokala försöksverksamheten, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om andra alternativ för en lokal sysselsättningsutveckling.
1995/96:A31 av Lisbet Calner m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Fyrstadskommunerna som försöksregion för en bättre samordnad användning av arbetsmarknadpolitiska insatser.
1995/96:A32 av Carina Hägg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en modell för lokal samverkan mot arbetslöshet.
1995/96:A33 av Christin Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om att undersöka möjligheten att utöka antalet kommuner i denna försöksverksamhet.
1995/96:A34 av Carin Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försäkringskassans deltagande i arbetsmarknadspolitisk försöksverksamhet.
1995/96:A35 av Barbro Johansson m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att den i propositionen föreslagna försöksverksamheten får genomföras utan de begränsningar av antalet deltagande kommuner som anges i propositionen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tilläggsdirektiv till pågående utredningar om ersättningssystemen vid ohälsa och arbetslöshet, m.m., 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning om sammanslagna lokala organisationer, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om mer långtgående försöksverksamheter med lokal samverkan.
1995/96:A36 av Yvonne Sandberg-Fries m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försöksverksamhetens omfattning.
1995/96:A37 av Anders Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den samverkansprocess för förbättrad lokal samverkan inom arbetsmarknadspolitiken som pågår i fyra kommuner i södra Skaraborg.
1995/96:A38 av Dan Ericsson m.fl. (kds) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ta till vara de erfarenheter som i dag görs i kommunerna gällande lokal samverkan, 2. att riksdagen beslutar att arbetsmarknadspolitiska medel och a-kas semedel inom den föreslagna försöksverksamhetens ram får användas till kompetensutveckling/utbildning för personal i offentlig verksamhet när alternativet är öppen arbetslöshet, 3. att riksdagen beslutar att kommunerna inom försöksverksamhetens ram ges rätt att erbjuda ALU till personer som inte är berättigade till a-kassa eller KAS, 4. att riksdagen beslutar att försöksverksamhet får genomföras hos de kommuner som ansöker om denna möjlighet, 5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring att kommuner, försäkringskassor och arbetsförmedlingar kan bilda samverkansorganisationer i enlighet med vad Arbetsmarknadskommittén föreslagit, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att a-kassemedel skall kunna användas i den lokala samverkan.
1995/96:A39 av Karin Israelsson (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att föreslå Skellefteå som en försökskommun för lokal samverkan mot arbetslösheten, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ytterligare kommuner bör medges delta i försök för lokal samverkan i kommuner mot arbetslösheten.
1995/96:A40 av Siri Dannaeus och Ingrid Skeppstedt (fp, c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sörmlands kommuner bör ges möjlighet att tillsammans med andra huvudmän bedriva försöksverksamhet som frikommun inom arbetsmarknadsområdet.
1995/96:A41 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär en redovisning av vilka kriterier som gäller för de kommuner som väljs ut till försöksverksamheten, 2. att riksdagen avslår propositionen i den del som berör förändringar i regelverket för arbetslivsutveckling (ALU), 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en generell utvärdering av ALU, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att medel omdisponeras till sysselsättningsskapande åtgärder för de arbetshandikappade inom försökskommunerna, 5. att riksdagen hos regeringen begär en redovisning av försöksverksamheten i form av en skrivelse till riksdagen under våren 1997.
Utskottet
Bakgrund
Riksdagen har genom skilda beslut våren och hösten 1995 tagit ställning för ett ökat ansvar för kommunerna i arbetsmarknadspolitiken (prop. 1994/95: 218, AU15, rskr. 398-399, prop. 1995/96:25, AU2y, FiU1, rskr. 131-134). Genom förstnämnda beslut fick kommunerna fr.o.m. den 1 oktober 1995 ett samlat ansvar för ungdomar under 20 år. Samtidigt begränsades de statliga arbetsmarknadspolitiska åtgärderna till att i första hand gälla personer över 20 år. Genom sistnämnda beslut underströks att en fastare samverkan mellan kommuner, försäkringskassa och arbetsförmedling skulle kunna leda till en effektivare arbetslöshetsbekämpning. Regeringen meddelade sin avsikt att medverka till att särskilda projekt kunde genomföras i ett antal kommuner för att uppnå bättre samordning. Ett stort antal kommuner har härefter kommit in till Arbetsmarknadsdepartementet med förslag på modeller om hur de skulle kunna ta en aktivare del i arbetsmarknadspolitiken. Inom departementet har mot bakgrund av dessa förslag vidare övervägts hur en lämplig modell för ett ökat kommunalt inflytande i arbetsmarknadspolitiken skulle kunna se ut. Resultatet av dessa överväganden redovisas i den föreliggande propositionen om lokal samverkan mot arbetslösheten.
Propositionen
Inledningsvis erinras bl.a. om det samarbete mellan kommun och arbetsförmedling som redan i dag bedrivs på många håll i landet. Projekt av sysselsättningsskapande karaktär pågår för personer som behöver skaffa sig yrkeslivserfarenhet eller som riskerar utförsäkring från arbetslöshetsförsäkringen. I många fall fungerar samarbetet tillfredsställande medan kommuner på andra håll enligt kommunerna själva saknar ett reellt inflytande. Vidare påtalas den belastning på arbetsmarknadspolitiken som de senaste årens höga arbetslöshetssiffror medfört. Denna utveckling har ställt stora och delvis nya krav på arbetsmarknadspolitiken. Trots att omfattande ekonomiska resurser har ställts till förfogande har detta inte gett önskat resultat. Alltför många människor stannar i socialbidragsberoende och långtidsarbetslöshet. Det är därför viktigt att hitta nya former som stärker samordningen av de ekonomiska resurserna för att uppnå bästa möjliga resultat. Ett större och mer uttalat individuellt arbetssätt från arbetsförmedlingens sida måste för att bli slagkraftigt även bygga på den information och kunskap som kommunerna har och samordnas med kommunernas överväganden och insatser. För att nå ytterligare effektivitetsvinster krävs dessutom en ökad samverkan med andra berörda instanser, exempelvis med försäkringskassan. Det kan, som framhålls i propositionen, vara av intresse att pröva om en försöksverksamhet med förbättrad samverkan och en ännu starkare lokal förankring av arbetsmarknadspolitiken skulle kunna bidra till en ökad träffsäkerhet och förbättra kvaliteten i åtgärderna. I propositionen understryks trots den sålunda förespråkade decentraliseringen vikten av att bevara den nationella arbetsmarknadspolitiken.
Regeringens förslag innebär. En försöksverksamhet genomförs i ett antal kommuner för att finna former för lokal samverkan inom arbetsmarknadspolitiken. Cirka tio kommuner bedöms som ett lämpligt antal. Regeringen utser försökskommuner. Försöksverksamheten skall starta den 1 juli 1996 och pågå till utgången av år 1997. Samverkan skall ske inom ramen för arbetsförmedlingsnämnderna i kommunerna. Nämnderna får mer preciserade uppgifter och delvis en ny sammansättning och vissa ändrade befogenheter. Uppgifterna skall vara att ansvara för efterlevnaden av den nationella arbetsmarknadspolitiken, pröva möjligheterna till en effektivare användning av tillgängliga resurser, ge stöd i form av kompetenshöjande och andra insatser åt den som är arbetslös samt initiera och medverka i projekt som har betydelse för utvecklingen av arbetsmarknaden i kommunen. Nämnderna skall vidare bestå av företrädare för länsarbetsnämnden, för arbetsförmedlingen och företrädare för berörda kommuner. Nämnderna skall vidare ha befogenhet att inrätta samrådsgrupper med företrädare för andra parter såsom exempelvis försäkringskassan och parterna på arbetsmarknaden. Försökskommunerna tillförs inte ytterligare resurser. Avsikten är att skapa möjligheter till samordning av existerande medel. Statliga och kommunala medel sammanförs och arbetsförmedlingsnämnderna i den sammansättning de får i försökskommunerna skall ges rätt att besluta över medlen. Försöksverksamheten skall finansieras från anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder och belopp som har tilldelats för arbetsmarknadspolitiska åtgärder i kommunen får användas otraditionellt. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall ta initiativ till överläggningar med berörda kommuner för att träffa avtal om medfinansiering från kommunernas sida. Kommunens bidrag bör som regel inte vara mindre än 25 % av de totala medel som satsas i försöksverksamheten. Försökskommunerna ges rätt att delta i verksamheten genom en särskild lag. Länsarbetsnämnderna skall i vissa av försökskommunerna kunna anvisa arbetslivsutveckling (ALU) på ett mer obundet sätt. Kravet på att ALU skall vara en sistahandslösning slopas. Dessutom föreslås att det inte skall finnas några tidsgränser för åtgärden. Kompetenshöjande utbildning skall i dessa kommuner vara möjlig som ALU- projekt. Försöksverksamheten bör bedrivas i högst tre kommuner och omfatta högst 500 personer sammanlagt. Målet med försöksverksamheten är en effektivare användning av offentliga medel. De centrala riktlinjer som bör gälla för försöksverksamheten är de övergripande målen för den nationella arbetsmarknadspolitiken. Arbetslinjen skall gälla. Kommunal verksamhet får inte subventioneras. Försöksverksamheten skall följas upp. En utvärdering skall göras både på lokal och central nivå.
Motioner
I det följande redovisas partiernas (m, fp, v, mp, kds) syn på den föreslagna försöksverksamheten. Även ett antal enskilda motionärers synpunkter och förslag redovisas. Moderata samlingspartiet anser i kommittémotion A27 att Sveriges arbetslöshetsproblem är av strukturell natur. Om arbetslösheten skall kunna pressas tillbaka mera markant krävs det att företag kan växa och nyetablera. Motionärerna är tveksamma till förslaget men vill likväl inte motsätta sig detta. Farhågorna gäller en utveckling mot en s.k. tredje arbetsmarknad, en arbetsmarknad som det i realiteten inte går att ta sig ur. Den föreslagna försöksverksamheten bör enligt motionärernas mening begränsas. En viktig precisering måste göras: försöksverksamheten skall entydigt inriktas mot att främja arbetslösas möjlighet att få arbete i företagen på marknadsmässiga villkor. Motionärerna understryker behovet av en fristående utvärdering under försöksverksamheten. Nära kontakter måste etableras med företagen i försökskommunerna (yrk. 1). Motionärerna motsätter sig förslaget om en utvidgad användning av ALU. Förslag av den typ det är fråga om bör anstå till dess att regeringen redovisar förslagen om arbetsmarknaden i stort (yrk. 2).
Folkpartiet liberalerna ställer i sin kommittémotion A41 i huvudsak upp på regeringens förslag men för fram följande synpunkter på försöksverksamheten. Regeringen bör redovisa vilka kriterier som gäller för de försökskommuner som väljs ut till försöksverksamheten (yrk. 1). Vidare motsätter sig motionärerna förslaget att ALU skall bli en förstahandsåtgärd i vissa kommuner och att ALU i dessa kommuner inte skall tidsbegränsas (yrk. 2). ALU bör dessutom rent generellt bli föremål för en ordentlig utvärdering (yrk. 3). En del av de medel som skall omdisponeras inom anslaget bör gå till sysselsättningsskapande åtgärder för arbetshandikappade i försökskommunerna (yrk. 4). Riksdagen bör redan våren 1997 i form av en skrivelse från regeringen få en redovisning om hur försöksverksamheten fortlöper (yrk. 5).
Vänsterpartiet anser i kommittémotion A30 att den föreslagna försöksverksamheten är tveksam. Propositionen är nämligen otydlig och underlaget bristfälligt. Dessutom är på många håll en process redan i gång för en närmare samordning av samhällets resurser på lokal nivå. Trots detta menar motionärerna att det är viktigt att inte ytterligare fördröja processen mot ett större lokalt inflytande. Motionärerna understryker det statligt nationella perspektivet när det gäller arbetsmarknadspolitikens ansvar och roll. Vikten av att arbetsmarknadspolitiken skall ses som en del av den ekonomiska politiken betonas. Arbetslinjen är ett viktigt begrepp när det gäller aktivering av sjukskrivna personer som riskerar att förtidspensioneras (yrk. 1). De ekonomiska resurser som ställs till förfogande och myndigheternas insatser måste dra åt samma håll. Motionärerna pekar på en rad försök som redovisas i olika statliga betänkanden den senaste tiden. Försöken visar att det finns en stor potential i avbyråkratisering och lokalt samarbete. Regelverk och kontrollmetoder måste utformas på ett sådant sätt att de understödjer positiva initiativ (yrk. 2). Motionärerna saknar en analys av olika inriktningar och därmed bedömning av risker med försöken, bl.a. risken för inlåsningseffekter. Regeringen borde ta fasta på förslagen från Arbetsmarknadspolitiska kommittén och AMS för att snarast åstadkomma en avreglering med större lokal förankring. Motionärerna anser att riksdagen borde precisera uppdraget till regeringen inför förhandlingarna med de aktuella försökskommunerna (yrk. 3). Det är rimligt med kommunal medfinansiering i försöksverksamheten anser motionärerna men det borde ges utrymme för flexibilitet allt efter de lokala projektens karaktär (yrk. 4). Den ändring av sammansättningen av arbetsförmedlingsnämnderna som föreslås för försökskommunerna avvisas. Motionärerna anser att det skall handla om full lokal samverkan och inte enbart kommunalpolitisk samverkan med statliga myndigheter. Företagens intresse måste väckas. De fackliga organisationerna har stor erfarenhet av aktiverings- och utbildningsarbete för arbetslösa och kan bevaka frågan om undanträngningseffekter (yrk. 5). Motionärerna framhåller andra alternativ för lokal sysselsättningsutveckling exempelvis arbetstidsförkortningar inom särskilt tunga områden och förstärkning av lönebidragen, som skulle kunna göra nytta för de grupper som har det svårast på arbetsmarknaden (yrk. 6) .
Miljöpartiet De Gröna anser att en bättre lokal samverkan mellan olika organ för att bekämpa arbetslösheten är både nödvändig och ytterst angelägen och välkomnar i motion A35 förslaget om en försöksverksamhet även om det är ett mycket litet steg i rätt riktning. Motionärerna pekar bl.a. på behovet av institutionella förändringar för att åstadkomma en förbättrad samverkan. En samordning och sammanslagning av ersättningssystemen skulle resultera i en bättre samverkan på lokal nivå. Parallellt med den föreslagna försöksverksamheten bör därför arbetet gå vidare med att reformera exempelvis ersättningssystemen. Det kan ske genom tilläggsdirektiv till pågående utredningar (yrk. 2). Arbetet för att möjliggöra sammanslagna lokala organisationer kan ske i en särskild utredning med uppdrag att kartlägga för- och nackdelar med en sammanslagning av arbetsförmedlingens, försäkringskassans och socialbyråns verksamhet (yrk. 3). Jämsides med en sådan utredning bör regeringen snarast återkomma med förslag som går de lokala intressenter till mötes som vill pröva idéer som går längre än den nu föreslagna försöksverksamheten (yrk. 4). Även om den föreslagna försöksverksamheten tillstyrks anser motionärerna att alla kommuner som visar ett seriöst intresse skall få möjlighet att förbättra den lokala samverkan i enlighet med riktlinjerna i propositionen (yrk. 1).
Kristdemokratiska samhällspartiet anser i motion A38 att förslaget om lokal samverkan mot arbetslösheten har ett vällovligt syfte. Motionärerna uppger att nio av tio kommuner redan i dag bedriver samarbete med arbetsförmedlingen, och i övrigt har alla kommuner informella kontakter med arbetsförmedlingen. Partiet vill därför redan nu gå längre än propositionen och ta till vara de erfarenheter som redan har gjorts. Utifrån dessa erfarenheter kan arbetet förbättras och effektiviseras. De önskemål om lokal samverkan som redan i dag finns uttryckta eller redan i någon form har realiserats bör uppmuntras och underlättas (yrk. 1). Dessutom bör riksdagen besluta att försöksverksamheten vidgas till de kommuner som önskar delta (yrk. 4). Vidare bör riksdagen besluta att arbetsmarknadspolitiska medel och a- kassemedel inom den föreslagna försöksverksamhetens ram får användas till kompetensutveckling/utbildning för personal i offentlig verksamhet när alternativet är öppen arbetslöshet (yrk. 2). Försökskommunerna skall bistå med 25 % till finansieringen. Då bör också kommunerna ha möjlighet att exempelvis erbjuda ALU till personer som är arbetslösa men inte berättigade till a- kassa eller KAS (yrk. 3). Motionärerna vill att riksdagen hos regeringen begär förslag om att kommuner, försäkringskassor och arbetsförmedlingar kan bilda samverkansorganisationer i enlighet med vad Arbetsmarknadspolitiska kommittén föreslagit. Nämnda kommitté har föreslagit att sådana samverkansorganisationer skall bildas för att ge stöd till mer utsatta grupper (yrk. 5). Enligt motionärerna bör samverkansmöjligheterna breddas till att avse att även a-kassemedel kan användas flexibelt (yrk. 6).
I fem enskilda motioner A28 (yrk. 1) (s), A29 (s), A33 (s), A36 (s) och A39 (yrk. 2) (c) förs fram förslag om att försöksverksamheten inte skall begränsas till enbart ca tio kommuner. Dessutom finns några förslag som syftar till försöksverksamhet mellan flera kommuner. Det gäller förslag i motionerna A26 (s), A37 (s) och A40 (fp, c). Genomgående är uppfattningen att intresset för en försöksverksamhet är så stort ute i kommunerna att flera kommuner bör få delta. I några motioner förs också fram synpunkter på vilka kommuner som bör ingå i försöksverksamheten. Det gäller motionerna A26 (s), A31 (s), A32 (s), A37 (s), A39 (yrk. 1) (c) och A40 (fp, c). I motion A28 (yrk. 2) (s) understryks att insatser för de arbetshandikappade lämpar sig speciellt väl för en utökad samverkan vad gäller möjligheter till en friare disponering av medel för arbetslöshetsbekämpning. I motion A34 (s) menar motionärerna att försäkringskassan borde ingå som en part i arbetsförmedlingsnämnden i någon av försökskommunerna.
Utskottets bedömning
Inledning
Praktiskt taget samtidigt med att förevarande proposition lades fram för riksdagen överlämnade Arbetsmarknadspolitiska kommittén sitt betänkande (SOU 1996:34) Aktiv arbetsmarknadspolitik till arbetsmarknadsministern. I kommitténs betänkande föreslås ökad samverkan mellan arbetsförmedlingen, försäkringskassan och kommunen genom att dessa tre bildar en samverkansorganisation på lokal nivå för planering och beställning av rehabiliterings- och andra arbetsförberedande insatser. Samverkansorganisationen tillförs särskilda medel från resp. myndighet. Kommunerna har ökat sitt engagemang i arbetsmarknadsfrågorna i samband med den nuvarande höga arbetslösheten, konstaterar kommittén. Med stöd av den allmänna kompetensen (2 kap. 1 § kommunallagen) och lagen (1944:475, omtryckt i lag 1977:208) om arbetslöshetsnämnd får kommunerna inom ramen för arbetsmarknadspolitiken ordna sysselsättning åt arbetslösa. Kommunerna har naturligtvis ekonomiska incitament för att göra insatser mot arbetslösheten. En arbetslös person innebär skattebortfall för kommunen, i all synnerhet om den arbetslöse inte är berättigad till arbetslöshetskassa. Kommunerna bör få ett ökat inflytande över arbetsmarknadspolitiken, föreslår kommittén. Oberoende av hur den ekonomiska ersättningen till den arbetslöse kommer att utformas i framtiden måste den kopplas till krav på åtgärder från såväl samhällets som den arbetslöses sida. Det är därför angeläget att samverkan kommer till stånd mellan olika myndigheter, fackliga organisationer, näringslivet och de arbetslösa för att hitta de bästa formerna för detta utan att undanträngningseffekter uppstår, understryker kommittén.
Kommunerna är viktiga samverkanspartners för arbetsförmedlingarna inom flera områden. Den höga arbetslösheten har i stor utsträckning drabbat ungdomarna. Kommunerna har via avtal med arbetsförmedlingarna fått möjligheter att ta ansvaret för arbetslösa ungdomar under 20 år och för datorteken, konstaterar kommittén. Hur samverkan mellan arbetsförmedlingen och kommunen går till varierar från kommun till kommun. I dagens arbetsmarknadssituation har alla kommuner långtgående strategier för att öka sysselsättningen. Trots att det pågår ett samarbete mellan kommun och arbetsförmedling på de allra flesta håll i landet uppger större delen av kommunerna i en enkätundersökning som Kommunförbundet låtit göra att de vill ha ändrade förutsättningar för det gemensamma arbetet. En stor andel vill exempelvis ha en finansiell samordning med gemensam strategi och budget. Ett ökat kommunalt inflytande över arbetsmarknadspolitiken via arbetsförmedlingarna innebär ökade möjligheter för kommunerna att koppla ihop kommunernas långsiktiga satsningar med de statligt styrda arbetsmarknadspolitiska satsningarna, redovisar kommittén. Arbetsmarknadspolitiska kommitténs betänkande är nu föremål för beredning i regeringskansliet. En proposition mot bakgrund av bl.a. detta utredningsarbete är att vänta senare under våren.
Inriktningen av och innehållet i försöksverksamheten
Som anförts i referatet av den föreliggande propositionen finns det ett behov av att pröva om nya arbetsformer kan ge en förbättrad effektivitet i användningen av de arbetsmarknadspolitiska resurserna. Utskottet delar denna uppfattning samtidigt som utskottet hade föredragit att försöksverksamheten kunnat komma i gång tidigare. En redan startad försöksverksamhet hade nämligen kunnat bidra med värdefull information i det beredningsarbete som nu pågår i regeringskansliet av bl.a. Arbetsmarknadspolitiska kommitténs betänkande. Enligt vad utskottet under hand har inhämtat finns för närvarande ett 80-tal ansökningar från kommuner om att få delta i den planerade försöksverksamheten. I många av ansökningarna presenteras väl genomarbetade planer för hur försöksverksamheten skall ske. Några ansökningar avser en försöksverksamhet i samarbete med flera kommuner. Andra kommuners ansökningar kan närmast betraktas som intresseanmälningar. Även i enskilda motioner som väckts med anledning av propositionen presenteras beskrivningar på möjliga samverkansformer mellan flera kommuner. Det är som propositionen framhåller av stor vikt för en försöksverksamhet av ett slag det här är fråga om att antalet projekt inte blir alltför stort och därigenom svårt att överblicka. Samtidigt är det nödvändigt att få så stor variation som möjligt på projekten för att den kunskap man förutsätts få genom försöken blir maximal. Det är också viktigt att försöken är spridda över hela landet för att härigenom få en representativ bild av olika regionala förutsättningar. Som Arbetsmarknadspolitiska kommittén påpekar i sitt betänkande har arbetsmarknaderna inga kommungränser. Väl utarbetade projektplaner som omfattar flera kommuner i samverkan inom en region bör enligt utskottets mening kunna ingå i försöksverksamheten. Utskottet menar mot den bakgrunden att antalet försökskommuner är väl litet inte minst mot bakgrund av vad utskottet nyss sagt om att flera kommuner i samverkan bör få ingå i försöket. Utan att ta ställning till var i landet försöksverksamhet skall äga rum kan utskottet som exempel peka på lokala samverkansprojekt, där arbetsförmedlingar, försäkringskassor, kommunerna samt lokala hälso- och sjukvårdsnämnder samverkat över kommungränserna. I förekommande fall har även företrädare för arbetsmarknadens parter ingått. Utskottet anser mot bakgrund av vad sålunda anförts att det kan vara befogat med ytterligare ett antal försökskommuner utöver de ca tio som regeringen förordat. Någon extra kostnad för staten innebär inte detta. Medel för arbetsmarknadspolitiska åtgärder har AMS redan fördelat till länsarbetsnämnderna/arbetsförmedlingarna i enlighet med de nyckeltal som AMS använder. Vad utskottet med anledning av motionerna A26 (fp), A28 (s), A29 (s), A31 (s), A33 (s), A35 (mp), A36 (s), A37 (s) , A39 (c) och A40 (fp, c) i förekommande fall i aktuella delar anfört om antalet kommuner och samverkan mellan flera kommuner i den kommande försöksverksamheten bör ges regeringen till känna. Motion A27 (m) som vill begränsa försöksverksamheten avstyrks i aktuell del. Utskottet är inte berett att sträcka sig så långt som motionärerna i motion A38 (kds) som anser att alla kommuner som så önskar bör få delta. Motionen avstyrks därmed i aktuell del. Som utskottet ovan anfört tar utskottet inte ställning till i vilka kommuner försöksverksamhet skall äga rum. Av denna anledning avstyrker utskottet motionerna A26 (fp), A32 (s), A37 (s), A39 (c) (yrk. 1) och A40 (fp, c) i aktuella delar.
Folkpartiet anser i motion A41 att regeringen bör redovisa efter vilka kriterier försökskommunerna valts ut. Utskottet utgår från att regeringen i samband med den kommande Arbetsmarknadspolitiska propositionen gör en sådan redovisning utan något särskilt tillkännagivande härom. Motionen avstyrks därför i berörd del.
I fråga om en särskild arbetsmarknadspolitisk åtgärd nämligen ALU redovisar regeringen sin avsikt att i några få kommuner använda denna åtgärd på ett otraditionellt sätt. Regelverket i dag innebär att åtgärden skall användas i sista hand när all annan utväg är stängd. Åtgärden får inte ersätta arbeten på den reguljära arbetsmarknaden och inte heller snedvrida konkurrensen. Ågärden skall vidare begränsas till sex månader om det inte finns särskilda skäl för en förlängning. Under tiden i ALU får den arbetslöse ersättning motsvarande arbetslöshetsersättningen. Regeringen förordar nu den ändringen i regelsystemet att ALU skall kunna användas som förstahandsåtgärd och utan tidsbegränsning i några av försökskommunerna. Som utskottet ovan har redovisat motsätter sig Moderaterna och Folkpartiet på anförda skäl förslaget i denna del. Kristdemokraterna å sin sida menar att ALU bör få en vidare användning än den regeringen föreslagit.
För egen del vill utskottet anföra följande.
I likhet med regeringen anser utskottet det vara av utomordentlig vikt att de arbetslösa kan sysselsättas med meningsfull verksamhet under den tid de är arbetslösa. Det kan därför enligt utskottets uppfattning vara intressant att i den begränsade omfattning som föreslås pröva en mera obunden användning av ALU. Utskottet tillstyrker för sin del regeringens upplägg i denna del. Detta ställningstagande innebär att motionerna A27 (yrk. 2), A38 (yrk. 3) och A41 (yrk. 2) avstyrks.
Vad härefter gäller frågan om en generell utvärdering av ALU, något som tas upp i motion A41 (yrk. 3), utgår utskottet från att denna åtgärd som helhet kommer att behandlas i den kommande arbetsmarknadspolitiska propositionen. Motionen avstyrks därmed i aktuell del.
Beträffande sammansättningen av arbetsförmedlingsnämnderna. Utskottet har i flera sammanhang pekat på betydelsen av parternas medverkan i samrådsgrupper som har till syfte att bedöma arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Utskottet kan i detta sammanhang peka på parternas medverkan vid anvisande av ALU och API. Syftet med denna medverkan är bl.a. att bevaka att inte undanträngning av vanliga jobb sker vid sådana anvisningar. På samma sätt anser utskottet det befogat med parternas medverkan i den nu föreslagna försöksverksamheten. Det är viktigt att dra nytta av den kompetens som företagens och löntagarnas representanter besitter. Parterna bör därför liksom i dag ingå i arbetsförmedlingsnämnderna i försökskommunerna som likvärdiga parter med myndigheter och kommuner. Vad utskottet med anledning av motion A30 (v) i nu berörd del har anfört bör ges regeringen till känna.
Däremot är utskottet inte berett att som förespråkas i motion A34 (s) i denna försöksverksamhet förorda att försäkringskassan skall ingå i nämnden. Försäkringskassan är visserligen en viktig samverkanspartner. Utskottet vill emellertid peka på att nämnden har möjlighet att inrätta samrådsgrupper med företrädare för bl.a. försäkringskassan. Motionen avstyrks därmed.
Utskottet delar inte uppfattningen i motion A30 (v) (yrk. 4) beträffande en flexibilitet när det gäller kommunernas medfinansiering. Utskottet anser i likhet med regeringen att medfinansieringen skall vara minst 25 %. Motionen avstyrks därmed i aktuell del.
En fråga som berörs i flera motioner är innehållet i den verksamhet som skall ingå i försöken. Det finns inga närmare preciseringar i propositionen om vilka typer av verksamhet man avser att pröva i lokal samverkan. Moderaterna förespråkar i motion A27 (yrk. 1 i motsvarande del) att försöksverksamheten entydigt skall inriktas mot att främja arbetslösas möjlighet att få arbete i företagen och att nära kontakter måste etableras med företagen i försökskommunerna. Folkpartiet i motion A41 (yrk. 4) liksom motionärerna i motion A28 (s) (yrk. 2) menar att försöksverksamheten bör inriktas särskilt mot de arbetshandikappades situation. Vänsterpartiet i motion A30 (yrk. 3) vill att regeringen uppmärksammar de förslag som läggs fram av Arbetsmarknadspolitiska kommittén och i sina kommande förhandlingar med försökskommunerna hämtar ledning utifrån dessa förslag och preciserar inriktningen på försöksverksamheten. Kristdemokraterna i motion A38 (yrk. 1) menar att de erfarenheter som görs i kommunerna i dag bör tas till vara. Utifrån dessa erfarenheter bör kommunen förbättra samarbetet och effektiviteten på arbetsmarknadspolitikens område. Vidare anser motionärerna att arbetsmarknadspolitiska medel och a- kassemedel skall få användas till kompetensutveckling/utveckling för personal i offentlig verksamhet när alternativet är arbetslöshet (yrk. 2).
För egen del får utskottet anföra följande. Som utskottet redovisat i den föregående framställningen finns ett stort antal ansökningar från kommuner om att få ingå i försöksverksamheten. Det är naturligt att projekt som presenteras utgår från den kunskap man har om den lokala arbetsmarknaden och föreliggande och kommande behov av arbetskraft. Utskottet saknar kännedom om detaljerna i de projekt som finns redovisade i ansökningarna. Det är därför inte möjligt att ha någon bestämd uppfattning om vilken typ av verksamhet som kommunerna skall pröva. Utskottet vill emellertid peka på att utskottet vid åtskilliga tillfällen de senaste åren har uttalat att arbetsmarknadspolitiken i sig inte skapar några nya jobb. Det är företrädesvis åtgärder inom andra politikområden som behövs. Utskottet har också framhållit att det är framför allt i näringslivet som sysselsättningen måste öka, inte minst i de små och medelstora företagen. Arbetskraften måste emellertid rustas för att möta nya utmaningar på en framtida arbetsmarknad. Enligt den nationella arbetsmarknadspolitiken skall arbetsförmedlingens insatser i första hand inriktas mot de människor som är långtidsarbetslösa. Vidare skall, vid prioritering av insatser och åtgärder, grupper med redan svag anknytning på arbetsmarknaden prioriteras, såsom ungdomar, flyktingar och invandrare samt arbetshandikappade. Här har arbetsmarknadspolitiken men också utbildningspolitiken stor betydelse. Utskottet utgår från att de nationella målen för arbetsmarknadspolitiken utgör basen för de försök som nu skall äga rum med otraditionell användning av tillgängliga medel. Några särskilda tillkännagivanden med anledning av nyss refererade motionsyrkanden är därför inte erforderliga. Motionerna A27, A28, A30, A38 och A41 avstyrks därför i berörda delar.
Utskottet har i den föregående framställningen redovisat vissa synpunkter och förslag på inriktningen av försöksverksamheten. Utöver dessa påpekanden föreslår utskottet att riksdagen godkänner regeringens förslag i övrigt beträffande inriktningen av verksamheten med lokal samverkan mot arbetslösheten.
Utvärdering
Frågan om utvärdering kommenteras av Moderata samlingspartiet i motion A27 (yrk. 1, motsvarande del) och Folkpartiet i motion A41 (yrk. 5). Enligt propositionen skall en arbetsgrupp tillsättas inom Arbetsmarknadsdepartementet med uppgift att följa och utvärdera verksamheten. Ett utvärderingsuppdrag bör samtidigt ges åt en forskargrupp.
För egen del anser utskottet att det är viktigt att följa den försöksverksamhet som skall påbörjas. Utskottet utgår från att den arbetsgrupp som inom Arbetsmarknadsdepartementet skall följa verksamheten löpande redovisar vunna erfarenheter för departementsledningen. Utskottet finner det därför naturligt att regeringen på lämpligt sätt även för riksdagen redogör för verksamheten utan att det behövs något särskilt tillkännagivande härom. Utskottet finner det också angeläget att i ett forskningsuppdrag göra en utvärdering av verksamheten. Motionerna A27 och A41 avstyrks därmed i aktuella delar.
Lag om kommuners medverkan i försöksverksamheten med lokal samverkan om arbetsmarknadsutveckling
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om kommuners medverkan i försöksverksamhet med lokal samverkan om arbetsmarknadsutvecklingen.
Utnyttjandet av anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag om utnyttjandet av anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder inom försökskommunerna budgetåren 1995/96 och 1997.
Övriga motionsförslag
Utskottet övergår nu till att behandla motionsyrkanden som mer eller mindre nära anknyter till Arbetsmarknadspolitiska kommitténs förslag i betänkandet SOU 1996:34. Utskottet tar dock först upp synpunkterna i Vänsterpartiets motion A30 (yrk. 1) som handlar om arbetsmarknadspolitikens uppgifter och arbetslinjen. Vid flera tillfällen under de gångna åren, senast i samband med behandlingen av propositionen 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling, har utskottet uttalat sin uppfattning om arbetsmarknadspolitikens centrala roll i den ekonomiska politiken. Den skall främja tillväxt och sysselsättning genom att öka flexibiliteten på arbetsmarknaden, motverka inflationsdrivande bristsituationer, stärka arbetskraftens kompetens och förebygga permanent utslagning från arbetsmarknaden. Den skall också bidra till trygghet vid förändringar i samhällsekonomin. Arbetslinjen skall återupprättas. Något tillkännagivande i enlighet med förslaget i motion A30 är därför inte erforderligt. Motionen avstyrks därmed i aktuell del.
Vänsterpartiet hänvisar i sin motion A30 (yrk. 2) till Arbetsmarknadspolitiska kommitténs förslag om förenkling och avbyråkratisering av regelverket m.m. för att bl. a. ge större utrymme för friare samarbete med kommunerna. Vidare lämnas synpunkter på andra alternativ för lokal sysselsättning (yrk. 6). Miljöpartiet de gröna vill i motion A35 att regeringen parallellt med pågående försöksverksamhet arbetar vidare med mer genomgripande reformer, bl.a. genom tilläggsdirektiv till pågående utredningar (yrk. 2-4). Kristdemokratiska samhällspartiet tar i motion A38 upp kommitténs förslag om bildande av samverkansorganisationer men också frågan om att bredda samverkans- och finansieringsmöjligheterna ytterligare (yrk. 5-6).
Utskottet anser att pågående beredningsarbete i regeringskansliet bör avvaktas och avstyrker därmed nu redovisade motionsyrkanden.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande antalet kommuner och samverkan mellan flera kommuner att riksdagen med anledning av propositionen i motsvarande del och motionerna 1995/96:A26 i motsvarande del, 1995/96:A28 yrkande 1, 1995/96:A29, 1995/96:A31, 1995/96:A33, 1995/96:A35 yrkande 1, 1995/96:A36, 1995/96:A37 i motsvarande del, 1995/96:A39 yrkande 2, 1995/96:A40 i motsvarande del samt med avslag på motionerna 1995/96:A27 yrkande 1 i motsvarande del och 1995/96:A38 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, res. 1 (m) res. 2 (kds) 2. beträffande försöksverksamhet i särskilt angivna kommuner att riksdagen avslår motionerna 1995/96:A26 i motsvarande del, 1995/96:A32, 1995/96:A37 i motsvarande del, 1995/96:A39 yrkande 1 och 1995/96:A40 i motsvarande del, 3. beträffande redovisning efter vilka kriterier försökskommunerna valts ut att riksdagen avslår motion 1995/96:A41 yrkande 1, 4. beträffande ALU som förstahandsåtgärd att riksdagen avslår motionerna 1995/96:A27 yrkande 2, 1995/96:A38 yrkande 3 och 1995/96:A41 yrkande 2, res. 3 (m, fp) res. 4 (kds) 5. beträffande generell utvärdering av ALU att riksdagen avslår motion 1995/96:A41 yrkande 3, res. 5 (m, fp) 6. beträffande sammansättningen av arbetsförmedlingsnämnderna i försökskommunerna att riksdagen med anledning av motion 1995/96:A30 yrkande 5 samt med avslag på motion 1995/96:A34 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, res. 6 (m) 7. beträffande kommunernas medfinansiering att riksdagen avslår motion 1995/96:A30 yrkande 4, res. 7 (v) 8. beträffande innehållet i försöksverksamheten att riksdagen avslår motionerna 1995/96:A27 yrkande 1 i motsvarande del, 1995/96:A28 yrkande 2, 1995/96:A30 yrkande 3, 1995/96:A38 yrkandena 1 och 2 samt 1995/96:A41 yrkande 4, res. 8 (m) res. 9 (v) res. 10 (kds) 9. beträffande inriktningen av försöksverksamheten i övrigt att riksdagen godkänner regeringens förslag, 10. beträffande utvärdering av lokal samverkan mot arbetslösheten att riksdagen avslår motionerna 1995/96:A27 yrkande 1 i motsvarande del och 1995/96:A41 yrkande 5, 11. beträffande lag om kommuners medverkan i försöksverksamhet med lokal samverkan om arbetsmarknadsutvecklingen att riksdagen antar regeringens förslag till lag om kommuners medverkan i försöksverksamhet med lokal samverkan om arbetsmarknadsutvecklingen, 12. beträffande utnyttjandet av anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder att riksdagen godkänner regeringens förslag om utnyttjandet av anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder inom försökskommunerna budgetåren 1995/96 och 1997, 13. beträffande arbetsmarknadspolitikens uppgifter och arbetslinjen att riksdagen avslår motion 1995/96:A30 yrkande 1, res. 11 (v) 14. beträffande förenkling av regelverket m.m. att riksdagen avslår motionerna 1995/96:A30 yrkandena 2 och 6, res. 12 (v) 15. beträffande tilläggsdirektiv till pågående utredningar m.m. att riksdagen avslår motion 1995/96:A35 yrkandena 2-4, res. 13 (mp) 16. beträffande bildande av samverkansorganisationer m. m. att riksdagen avslår motion 1995/96:A38 yrkandena 5 och 6. res. 14 (kds)
Stockholm den 18 april 1996
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Johnny Ahlqvist
I beslutet har deltagit: Johnny Ahlqvist (s), Elver Jonsson (fp), Sten Östlund (s), Per Unckel (m), Berit Andnor (s), Kent Olsson (m), Martin Nilsson (s), Elving Andersson (c), Laila Bjurling (s), Patrik Norinder (m), Sonja Fransson (s), Christina Zedell (s), Barbro Johansson (mp), Dan Ericsson (kds), Kristina Zakrisson (s), Anna Åkerhielm (m) och Ingrid Burman (v).
Reservationer
1. Antalet kommuner och samverkan mellan flera kommuner (mom. 1)
Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder och Anna Åkerhielm (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande under avsnittet Inriktningen av och innehållet i försöksverksamheten som på s. 10 börjar med Som anförts och på s. 11 slutar med aktuell del bort ha följande lydelse: Arbetslösheten i Sverige är rekordhög. Trots högkonjunkturen de senaste åren har den inte sjunkit. Det visar att det arbetslöshetsproblem som Sverige har är av strukturell natur. Om arbetslösheten skall kunna pressas tillbaka krävs det att företag kan växa och nyetablera. Den offentliga sektorn kommer inte att kunna anställa fler, snarare tvärtom.
Enligt utskottets mening måste en politik mot arbetslöshet bli en politik för fler och växande företag. En sådan politik måste som framhålls i motion A27 bygga på följande principer: - en dynamisk lönebildning - lägre skatter på arbete och företagande - en flexibel arbetsrätt - en effektivare arbetsmarknadspolitik.
Enligt utskottets mening är det i och för sig utifrån praktiska utgångspunkter lätt att instämma i propositionens utgångspunkter. Det är bra att bättre söka utnyttja de samlade resurser som står till buds för att öka effektiviteten i de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Mot detta kan, inte utan fog, hävdas att sådana förändringar som skisseras i propositionen riskerar att förstöra normala villkor på en fungerande arbetsmarknad. En utveckling i den riktning som propositionen anger kan mycket väl resultera i etableringen av vad som kommit att kallas en tredje arbetsmarknad, en arbetsmarknad som det knappast går att ta sig ur för den som en gång har hamnat där. Utskottet har i likhet med motionärerna i motion A27 starka reservationer mot den riktning som arbetsmarknadspolitiken enligt regeringens mening nu uppenbarligen skall utvecklas i. Den försöksverksamhet som nu föreslås bör mot bakgrund av vad sålunda redovisats begränsas inte minst därför att andra delar av arbetsmarknadspolitiken är okända och kommer att presenteras först senare i vår. Trots dessa betänkligheter är utskottet berett att acceptera en begränsad försöksverksamhet i vissa kommuner. Försöksverksamheten bör begränsas till tio kommuner. Vad utskottet med anledning av motion A27 (m) i denna del anfört bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande antalet kommuner och samverkan mellan flera kommuner att riksdagen med anledning av propositionen i motsvarande del och motion 1995/96:A27 yrkande 1 i motsvarande del samt med avslag på motionerna 1995/96:A26 i motsvarande del, 1995/96:A28 yrkande 1, 1995/96:A29, 1995/96:A31, 1995/96:A33, 1995/96:A35 yrkande 1, 1995/96:A36, 1995/96:A37 i motsvarande del, 1995/96:A38 yrkande 4, 1995/96:A39 yrkande 2, 1995/96:A40 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Antalet kommuner och samverkan mellan flera kommuner (mom. 1)
Dan Ericsson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande under avsnittet Inriktningen av och innehållet i försöksverksamheten som på s. 10 börjar med Som anförts och på s. 11 slutar med aktuell del bort ha följande lydelse: Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motion A38 (kds) att regeringen visar en tvehågsenhet vad gäller lokalt kontra nationellt ansvar för arbetsmarknadspolitiken. Denna tvehågsenhet hindrar utvecklingen av nya åtgärder för att minska arbetslösheten. Kommunerna är de som i sista hand har ansvaret för sina medborgare och bör också ges rimliga chanser att ta detta ansvar. Utskottet motsätter sin inte en försöksverksamhet men anser att den skall vidgas till de kommuner som önskar delta. Detta bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande antalet kommuner och samverkan mellan flera kommuner att riksdagen med bifall till motion 1995/96:A38 yrkande 4, med anledning av propositionen i motsvarande del och motionerna 1995/96:A26 i motsvarande del, 1995/96:A28 yrkande 1, 1995/96:A29, 1995/96:A31, 1995/96:A33, 1995/96:A35 yrkande 1, 1995/96:A36, 1995/96:A37 i motsvarande del, 1995/96:A39 yrkande 2 och 1995/96:A40 i motsvarande del samt med avslag på motion 1995/96:A27 yrkande 1 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. ALU som förstahandsåtgärd (mom. 4)
Elver Jonsson (fp), Per Unckel (m), Kent Olsson (m), Patrik Norinder (m) och Anna Åkerhielm (m) anser
dels att utskottets yttrande på s. 11 som handlar om ALU som förstahandsåtgärd bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning bör ALU behållas som en sistahandsåtgärd. Om ALU skall användas som förstahandsåtgärd, något som regeringen förordar, skulle det innebära att praktiskt taget allt arbete eller utbildning skall kunna ske med a-kassemedel eller KAS. Dessutom är det betänkligt att ALU skall kunna användas utan tidsbegränsning. En annan invändning som måste göras är att ALU med en sådan användning innebär risk för att ordinarie arbetstillfällen inom kommunerna trängs undan. Vad utskottet med instämmande i berörda delar i motionerna A27 (m) och A41(fp) anfört bör ges regeringen till känna. Motion A38 (kds) avstyrks i berörd del.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse: 4. beträffande ALU som förstahandsåtgärd att riksdagen med anledning av motionerna 1995/96:A27 yrkande 2 och 1995/96:A41 yrkande 2 samt med avslag motion 1995/96:A38 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. ALU som förstahandsåtgärd (mom. 4)
Dan Ericsson (kds) anser
dels att utskottets yttrande på s. 11 som handlar om ALU som förstahandsåtgärd bort ha följande lydelse: Utskottet anser i likhet med motionärerna i motion A38 att den arbetsmarknadspolitiska åtgärden ALU även bör kunna erbjudas till personer som är arbetslösa men inte berättigade till a-kassa eller KAS. Denna ordning anser utskottet vara rimlig med hänsyn till att kommunerna är medfinansiärer till den försöksverksamhet som skall starta. Vad utskottet med anledning av motion A38 i berörd del anfört bör ges regeringen till känna. Motionerna A27 och A41 avstyrks i aktuella delar.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse: 4. beträffande ALU som förstahandsåtgärd att riksdagen med anledning av motion 1995/96:A38 yrkande 3 samt med avslag på motionerna 1995/96:A27 yrkande 2 och 1995/96:A41 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Generell utvärdering av ALU (mom. 5)
Elver Jonsson (fp), Per Unckel (m), Kent Olsson (m), Patrik Norinder (m) och Anna Åkerhielm (m) anser
dels att utskottets yttrande på s. 12 som handlar om generell utvärdering av ALU bort ha följande lydelse: I likhet med vad som föreslås i motion A41(fp) anser utskottet att ALU bör bli föremål för en generell utvärdering för att se hur åtgärden har fungerat. Detta bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse: 5. beträffande generell utvärdering av ALU att riksdagen med anledning av motion 1995/96:A41 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Sammansättningen av arbetsförmedlingsnämnderna i försökskommunerna (mom. 6)
Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder och Anna Åkerhielm (alla m) anser
dels att utskottets yttrande på s. 12 som handlar om sammansättningen av arbetsförmedlingsnämnderna i försökskommunerna bort ha följande lydelse: Enligt utskottets uppfattning bör det ankomma på resp. arbetsförmedlingsnämnd att avgöra om parternas medverkan i nämnderna är erforderlig. Motion A30 (v) i aktuell del bör därför avslås. Även motion A34 (s) som handlar om försäkringskassans medverkan avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse: 6. beträffande sammansättningen av arbetsförmedlingsnämnderna i försökskommunerna att riksdagen avslår motionerna 1995/96:A30 yrkande 5 och 1995/96:A34,
7. Kommunernas medfinansiering (mom. 7)
Ingrid Burman (v) anser
dels att utskottets yttrande på s. 12 som handlar om kommunernas medfinansiering bort ha följande lydelse: Utskottet anser i likhet med motionärerna i motion A30 att kravet på kommunernas egenfinansiering med minst 25 % av medlen förefaller tveksamt. Det borde vara avhängigt av typen av projekt och till vilka det riktar sig. Beroende på vilket system som försörjer de arbetslösa eller vilken ersättningsnivå de kvalificerat sig för blir det ekonomiska utfallet helt olika för kommunen. Socialbidragseffekterna skiljer sig åt för försäkrade och oförsäkrade. Det är enligt utskottets mening rimligt med en medfinansiering från kommunens sida men det borde ges utrymme för flexibilitet allt efter de lokala projektens karaktär. Vad utskottet anfört med anledning av motion A30 (v) i berörd del bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse: 7. beträffande kommunernas medfinansiering att riksdagen med anledning av motion 1995/96:A30 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Innehållet i försöksverksamheten (mom. 8)
Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder och Anna Åkerhielm (alla m) anser
dels att utskottets yttrande på s. 12 som handlar om innehållet i försöksverksamheten bort ha följande lydelse: Utskottet har i den föregående framställningen med viss tvekan ställt sig bakom förslaget att genomföra en försöksverksamhet i tio kommuner. Utskottet vill i likhet med motionärerna i motion A27 (m) understryka vikten av att försöksverksamheten entydigt skall inriktas mot att främja arbetslösas möjligheter att få arbete i företagen på marknadsmässiga villkor. Nära kontakter med företagen bör etableras. Detta bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse: 8. beträffande innehållet i försöksverksamheten att riksdagen med anledning av motion 1995/96:A27 yrkande 1 i motsvarande del samt med avslag på motionerna 1995/96:A28 yrkande 2, 1995/96:A30 yrkande 3, 1995/96:A38 yrkandena 1 och 2 samt 1995/96:A41 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Innehållet i försöksverksamheten (mom. 8)
Ingrid Burman (v) anser
dels utskottets yttrande på s. 12 som handlar om innehållet i försöksverksamheten bort ha följande lydelse: I likhet med motionärerna i motion A30 anser utskottet att det finns anledning att ta fasta på förslagen från Arbetsmarknadspolitiska kommittén och AMS som innebär en radikal förenkling av regelverket som styr arbetsförmedlingarnas verksamhet. Med utgångspunkt i individuella handlingsplaner utformas åtgärder med stor frihet både vad gäller regeltillämpning och utnyttjande av anslag. Det hela kommer att styras av individens behov och de lokala arbetsmarknadsförutsättningarna. Utskottet anser att regeringen i kommande förhandlingar med kommunerna bör precisera inriktningen av verksamheten och därvid ta till vara förslagen från Arbetsmarknadspolitiska kommittén och AMS. Vad utskottet med anledning av motion A30 (v) i berörd del har anfört bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse: 8. beträffande innehållet i försöksverksamheten att riksdagen med anledning av motion 1995/96:A30 yrkande 3 samt med avslag på motionerna 1995/96:A27 yrkande 1 i motsvarande del, 1995/96:A28 yrkande 2, 1995/96:A38 yrkandena 1 och 2 samt 1995/96:A41 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Innehållet i försöksverksamheten (mom. 8)
Dan Ericsson (kds) anser
dels att utskottets yttrande på s. 12 som handlar om innehållet i försöksverksamheten bort ha följande lydelse: Utskottet anser i likhet med motionärerna i motion A38 att de erfarenheter som görs i kommunerna i dag bör tas till vara. Utifrån dessa erfarenheter bör kommunen förbättra samarbete och effektivitet på arbetsmarknadspolitikens område. Vidare menar utskottet att arbetsmarknadspolitiska medel och a- kassemedel skall få användas till kompetensutveckling/utbildning för personal i offentlig verksamhet när alternativet är arbetslöshet. Vad utskottet med anledning av motion A38 (kds) anfört bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse: 8. beträffande innehållet i försöksverksamheten att riksdagen med anledning av motion 1995/96:A38 yrkandena 1 och 2 samt med avslag på motionerna 1995/96:A27 yrkande 1 i motsvarande del, 1995/96:A28 yrkande 2, 1995/96:A30 yrkande 3 och 1995/96:A41 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Arbetsmarknadspolitikens uppgifter och arbetslinjen (mom. 13)
Ingrid Burman (v) anser
dels att utskottets yttrande på s. 14 som handlar om arbetsmarknadspolitikens uppgifter och arbetslinjen bort ha följande lydelse: I Sverige har arbetsmarknadspolitiken sedan länge varit en del av den ekonomiska politiken och haft viktiga stabiliserings- och strukturpolitiska uppgifter. Grundidén har varit att med utbildning, praktik och eventuellt anställningsstöd snabbt få in den arbetslöse i ett nytt jobb. Arbetslöshetsersättningen har utgått under korta perioder för att fokuseringen skall ligga på meningsfulla omställningsinsatser och en aktiv kontakt med arbetsmarknaden. Arbetslinjen uppfattad på detta sätt har stimulerat till tillväxt och ökad sysselsättning. Samtidigt har omvandlingstrycket hållits uppe i näringslivet och de fördelningspolitiska ambitionerna att minska klassklyftorna har upprätthållits. I likhet med motionärerna i motion A30 menar utskottet att arbetslöshetsbekämpningen inte har fått tillräcklig prioritet inom den ekonomiska politiken. Sänkningen av ersättningsnivåer och regeländringar i arbetslöshetsförsäkringen bäddar för ett systemskifte på arbetsmarknaden i den pågående EU-anpassningen. Erfarenheter från andra länder som ser arbetsmarknadspolitiken som en del av socialpolitiken visar att en kommunalisering av arbetsmarknadspolitiken förstärker det socialpolitiska draget, något som skulle vara mycket olyckligt. Utskottet vill starkt understryka det statligt nationella perspektivet när det gäller arbetsmarknadspolitikens ansvar och roll. Det är viktigt att arbetsmarknadspolitiken alltjämt ses som en del av den ekonomiska politiken. Individer skall inte låsas in i kommunala sysselsättningsprojekt utan aktivt söka jobb på den reguljära arbetsmarknaden och förstärka sin kompetens inför denna. Arbetslinjen är enligt utskottet ett viktigt begrepp när det gäller aktivering av sjukskrivna personer som riskerar att förtidspensioneras. Även behovet av att aktivera personer som uppbär socialbidrag med meningsfull verksamhet är ett uttryck för arbetslinjen. Vad utskottet med anledning av motion A30 (v) anfört om arbetsmarknadspolitik och arbetslinjen bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse: 13. beträffande arbetsmarknadspolitikens uppgifter och arbetslinjen att riksdagen med anledning av motion 1995/96:A30 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Förenkling av regelverket m.m. (mom. 14)
Ingrid Burman (v) anser
dels att utskottets yttrande på s. 14 som handlar om förenkling och avbyråkratisering av regelverket bort ha följande lydelse: I allt utvecklingsarbete visar erfarenheten att människorna själva är den viktigaste resursen. Den lokala mobiliseringen byggd på ett direkt mänskligt engagemang skapar det nödvändiga underifrånperspektivet. Det gäller dock att ekonomiska resurser ställs till förfogande och att myndigheternas insatser drar åt samma håll. Regelverk och kontrollmetoder måste anpassas till ett processinriktat arbete och fås att understödja positiva initiativ och inte förhindra dessa. Motionärerna i motion A30 pekar på en rad försök som gäller rehabiliterings- och arbetsförberedande insatser för särskilt utsatta grupper och som redovisats i olika statliga betänkanden. Försöken visar att det finns en stor potential i avbyråkratisering och lokalt samarbete. Regelverk och kontrollmetoder måste utformas på ett sådant sätt att de understödjer positiva initiativ. Det är som utskottet ser det viktigt att framhålla andra alternativ för lokal sysselsättning. Som exempel på sådana alternativ kan nämnas arbetstidsförkortningar inom särskilt tunga områden. En annan åtgärd vore att förstärka lönebidragen vilket skulle underlätta för de människor som har det svårast på arbetsmarknaden. Kompetensutveckling via regionala framtidsfonder och riktade utbildningsinsatser till kvinnor är ett annat alternativ. Vad utskottet anfört med anledning av motion A30 (v) i aktuella delar bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse: 14. beträffande förenkling av regelverket m.m. att riksdagen med anledning av motion 1995/96:A30 yrkandena 2 och 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. Tilläggsdirektiv till pågående utredningar m.m. (mom. 15)
Barbro Johansson (mp) anser
dels att utskottets yttrande på s. 14 som handlar om tilläggsdirektiv till pågående utredningar m.m. bort ha följande lydelse: Den försöksverksamhet som föreslås är synnerligen begränsad. Ett genomgripande reformarbete bör snarast initieras och omfatta en översyn av och samordning av berörda ersättningssystem. I likhet med motionärerna i motion A35 anser utskottet att det bör utredas för- och nackdelar med att lägga samman arbetsförmedlingens, försäkringskassans och en del av socialbyråns verksamhet på lokal nivå. Det gäller främst den del av socialbyrån som sysslar med utbetalning av socialbidrag. Utskottet känner sympati för den modell som beskrivs i motion A35. Den innebär i huvudsak följande. En personlig handläggare som har en central roll i en sådan organisation bör finnas till för ett antal klienter. Klienter som bedöms ha en chans på den reguljära arbetsmarknaden skall få hjälp att kontakta den traditionella arbetsförmedlingen. Hjälpen kan bestå i stöd av sjukvård, socialtjänst m.m. Den som bedöms inte kunna komma in på den reguljära arbetsmarknaden bör kunna erbjudas insatser på en lokal arbetsmarknad , där bl.a. huvuddelen av de nuvarande arbetsmarknadspolitiska åtgärderna samlas. Nya former av sysselsättning för den som hamnat utanför arbetsmarknaden kan där utvecklas. Arbetet med ökad lokal samverkan måste alltså drivas vidare. Parallellt med den pågående försöksverksamheten bör regeringen därför arbeta vidare med förslag till mer genomgripande reformer. När det gäller ersättningssystemen kan detta ske genom tilläggsdirektiv till pågående utredningar. Arbetet med att möjliggöra sammanslagna lokala organisationer kan ske i en särskild utredning. Dessutom bör parallellt med en sådan utredning förslag till försöksverksamheter som går längre än den nu aktuella propositionen prövas.
Vad utskottet anfört med anledning av motion A35 (mp) bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse: 15. beträffande tilläggsdirektiv till pågående utredningar m.m. att riksdagen med anledning av motion 1995/96:A35 yrkandena 2-4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. Bildande av samverkansorganisationer m.m. (mom. 16)
Dan Ericsson (kds) anser
dels att utskottets yttrande på s. 14 som handlar om bildande av samverkans organisationer bort ha följande lydelse: Utskottet har noterat att Arbetsmarknadspolitiska kommittén visserligen uttalar sig till förmån för ett ökat kommunalt inflytande över arbetsmarknadspolitiken. Ett ökat inflytande skulle möjliggöra att koppla ihop kommunala satsningar med de statligt styrda satsningarna. Kommittén vill dock inte gå så långt som att samordna finansiella medel. Beträffande mer utsatta grupper vill kommittén bilda samverkansorganisationer på lokal nivå mellan försäkringskassan, arbetsförmedlingen och kommunen. Organisationen skulle ha ansvaret för planering och beställning av bl.a. rehabiliteringsinsatser. Alla tre instanserna föreslås få under resultatansvar avsätta medel för verksamheten. Regeringen bör ta till sig kommitténs förslag på denna punkt men också bredda samverkans- och finansieringsmöjligheterna ytterligare genom att även a-kassemedel skall kunna användas. Vad utskottet med anledning av motion A38 (kds) i denna del anfört bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse: 16. beträffande bildande av samverkansorganisationer m.m. att riksdagen med anledning av motion 1995/96:A38 yrkandena 5 och 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. Antalet kommuner och samverkan mellan flera kommuner (mom. 1)
Elver Jonsson (fp), Elving Andersson (c), Barbro Johansson (mp) och Dan Ericsson (kds) anför:
Det skulle enligt vår uppfattning ha varit värdefullt om utskottet hade kunnat peka på något eller några av de samverkansprojekt som skall äga rum gemensamt med flera kommuner. Det finns som vi ser det flera goda uppslag beskrivna i de föreliggande motionerna. Som exempel kan vi nämna den lokala samverkan som har påbörjats i södra Skaraborg mellan fyra arbetsförmedlingar, fyra försäkringskassor, fyra kommuner och två lokala hälso- och sjukvårdsnämnder. I ledningsorganisationen ingår även företrädare för parterna. Andra försök med nya lösningar som nämns i en motion rör samverkan mellan Lysekil, Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg. I Sörmland har samtliga kommuner önskemål om att gemensamt få bedriva försöksverksamhet. Vi förutsätter att regeringen tar till vara de många goda uppslag som finns på olika håll i landet, när regeringen väljer ut de olika försöksområdena.
2. Innehållet i försöksverksamheten (mom. 8)
Elver Jonsson (fp) anför:
Det bör understrykas att en försöksverksamhet som inriktas mot de arbetshandikappade vore särskilt betydelsefull eftersom de tillhör en av de prioriterade grupperna. Jag har likväl kunnat ansluta mig till det nu föreliggande förslaget eftersom detta trots allt svarar mot min grundläggande inställning. Jag vill i detta sammanhang erinra om de förslag som finns i tidigare fp- motioner, senast i motion 1995/96:A3, om en större satsning på gruppen arbetshandikappade.
Propositionens lagförslag
Förslag till
Lag om kommuners medverkan i försöksverksamhet med lokal samverkan om arbetsmarknadsutvecklingen.
Härigenom föreskrivs följande.
En kommun som regeringen utser får träffa avtal med regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer om att delta i och bidra till finansieringen av en försöksverksamhet med lokal samverkan om arbetsmarknadsutvecklingen.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996 och gäller till utgången av december 1997.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Propositionen 1 Motioner 2 Utskottet 4 Bakgrund 4 Utskottets bedömning 9 Inriktningen av och innehållet i försöksverksamheten 10 Utvärdering 13 Lag om kommuners medverkan i försöksverksamheten med lokal samverkan om arbetsmarknadsutveckling 14 Utnyttjandet av anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder 14 Övriga motionsförslag 14 Hemställan 15 Reservationer 1. Antalet kommuner och samverkan mellan flera kommuner (mom. 1), (m) 18 2. Antalet kommuner och samverkan mellan flera kommuner (mom. 1), (kds) 19 3. ALU som förstahandsåtgärd (mom. 4), (fp, m) 19 4. ALU som förstahandsåtgärd (mom. 4), (kds) 20 5. Generell utvärdering av ALU (mom. 5), (fp, m) 20 6. Sammansättningen av arbetsförmedlingsnämnderna i försökskommunerna (mom. 6), (m) 21 7. Kommunernas medfinansiering (mom. 7), (v) 21 8. Innehållet i försöksverksamheten (mom. 8), (m) 22 9. Innehållet i försöksverksamheten (mom. 8), (v) 22 10. Innehållet i försöksverksamheten (mom. 8), (kds) 23 11. Arbetsmarknadspolitikens uppgifter och arbetslinjen (mom. 13), (v) 23 12. Förenkling av regelverket m.m. (mom. 14), (v) 24 13. Tilläggsdirektiv till pågående utredningar m.m. (mom. 15), (mp) 25 14. Bildande av samverkansorganisationer m.m. (mom. 16), (kds) 25 Särskilda yttranden 1. Antalet kommuner och samverkan mellan flera kommuner (mom. 1), (fp, c, mp, kds) 27 2. Innehållet i försöksverksamheten (mom. 8), (fp) 27 Bilaga: Propositionens lagförslag 28 Gotab, Stockholm 1996