Litteraturen och läsandet
Betänkande 1997/98:KrU15
Kulturutskottets betänkande
1997/98:KRU15
Litteraturen och läsandet
Innehåll
1997/98 KrU15
Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens proposition 1997/98:86 Litteraturen och läsandet jämte ett antal motioner, dels väckta med anledning av propositionen, dels väckta under allmänna motionstiden hösten 1997. Enligt regeringens förslag utvidgas det statliga stödet för utgivning av litteratur med ett distributionsstöd. Förslaget innebär i huvudsak att de förlag som erhåller stöd för sin utgivning skall tillhandahålla ett exemplar av varje stödd titel för distribution till folkbibliotek och bokhandel. Varje kommun och 100 bokhandlar föreslås få var sitt exemplar. Regeringen föreslår också ett nytt stöd för läsfrämjande insatser bland barn och unga samt en barnbokskatalog som riktar sig till föräldrar och till dem som arbetar med barn och unga. Vidare föreslås att en katalog över utgivningsstödda titlar skall ges ut i elektronisk form på Internet. En förstärkning av kredit- och sortimentsstöden till bokhandeln föreslås. Vidare byggs katalogdatorstödet till bokhandeln ut till ett mer omfattande IT- stöd. Stödet till kulturtidskrifter föreslås även omfatta ett stöd till kommunala bibliotek för provprenumerationer på kulturtidskrifter och ett stöd till en kulturtidskriftskatalog på Internet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag, dock med viss ändring då det gäller stödet till kulturtidskrifter. Med anledning av ett motionsförslag anser utskottet att stöd till inläsning av kulturtidskrifter på kassett i fortsättningen inte skall vara förbehållet de kulturtidskrifter som går med förlust utan att det även skall kunna lämnas till andra kulturtidskrifter om de i övrigt uppfyller de krav som finns i bidragsförordningen och i Kulturrådets föreskrifter för stödet. Utskottet tillstyrker även ett motionsförslag som innebär att Kulturrådet skall sprida kännedom om de möjligheter som finns att erhålla stöd för att etablera arbetsplatsbibliotek. Utskottet utgår från att det uppdrag rörande statistik på litteraturområdet som regeringen avser att ge till Kulturrådet kommer att innebära att en tillförlitlig och tydlig bild skall kunna ges av statens inkomster av mervärdesskatt på detta område. Till betänkandet har fogats tio reservationer.
Propositionen
Regeringen (Kulturdepartementet) har i proposition 1997/98:86 Litteraturen och läsandet föreslagit att riksdagen godkänner regeringens förslag om 1. ett utvidgat statligt stöd för utgivning och distribution av litteratur (avsnitt 6), 2. inrättandet av ett nytt statligt stöd för läsfrämjande insatser (avsnitt 7), 3. ett utvidgat statligt stöd till bokhandeln (avsnitt 8), 4. ett utvidgat statligt stöd till kulturtidskrifter (avsnitt 9).
Motionerna
1997/98:Kr1 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag i proposition 1997/98:86 i enlighet med vad som anförts i motionen. 1997/98:Kr2 av Fanny Rizell m.fl. (kd) vari yrkas 1. att riksdagen avslår regeringens förslag om ett distributionsstöd, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om läsfrämjande åtgärder, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning i syfte att visa hur mervärdesskatten på böcker kan trappas av, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en omedelbar avveckling av mervärdesskatten på barnböcker, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om små förlag med kvalitetsinriktning, 6. att riksdagen beslutar att friskolor skall ha samma avdragsmöjligheter för mervärdesskatt på böcker som de kommunala skolorna har. 1997/98:Kr3 av Johnny Ahlqvist (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetsplatsbibliotek. 1997/98:Kr4 av Charlotta L Bjälkebring m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda effekterna av sänkt moms på litteratur som läsfrämjande insats, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om läsfrämjande insatser för barn och ungdom, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd för utgivning och distribution av litteratur, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kulturtidskrifter, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kulturporto. 1997/98:Kr5 av Carl-Johan Wilson och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Statens kulturråd bör få i uppdrag att inom ramen för kulturtidskriftsstödet ge bidrag för viss utgivning av kassettversioner av kulturtidskrifter med minst fem kassettprenumeranter oavsett om den tryckta utgåvan av tidskriften erhåller eller ej erhåller statligt stöd. 1997/98:Kr6 av Ewa Larsson m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om kraftfullt sänkt bokmoms, 2. att riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag till hur lokal bokhandel kan stödjas med Norge som förebild. 1997/98:Kr268 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett fungerande distributionsnät för tidskrifter. 1997/98:Kr292 av Elver Jonsson och Björn Ericson (fp, s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att främja ett allsidigt stöd till kulturtidskrifter m.m. i avsikt att främja och stimulera mångfald och kvalitet.
Ärendets beredning Under ärendets beredning har företrädare för Svenska Förläggareföreningen och Sveriges Författarförbund uppvaktat utskottet om vissa förslag i propositionen. Skrivelser i ärendet har ingetts av Synskadades Riksförbund och Östlings bokförlag Symposion AB.
Utskottet
Propositionens huvudsakliga innehåll Propositionens förslag bygger i huvudsak på vad som föreslagits av Utredningen om boken och kulturtidskriften i betänkandet Boken i tiden (SOU 1997:141). I propositionen föreslås förstärkningar av de statliga insatserna inom nuvarande utgivningsstöd, som byggs ut till att även omfatta distributionsledet. De förlag som erhåller statligt stöd för sin utgivning måste åta sig att tillhandahålla ett visst antal exemplar av varje utgivningsstödd titel för distribution till folkbibliotek och bokhandel. Regeringen bedömer att det nuvarande stödet för utgivning av litteratur bör ökas med 17,8 miljoner kronor. Vidare föreslås att ett stöd för läsfrämjande insatser skall införas. Det innebär bl.a. att skolor, bibliotek, bokhandlar, folkrörelser, ungdomsorganisationer, ideella föreningar m.fl. skall få möjlighet att ansöka om bidrag till verksamheter som syftar till att främja läsning bland barn och unga. Vidare föreslås att Kulturrådet skall få ansvar för produktion av en barnbokskatalog över de barn- och ungdomsböcker som ges ut. Katalogen skall tryckas samt finnas tillgänglig på Internet. Kulturrådet föreslås även få särskilda medel för att producera en katalog på Internet över samtliga titlar som erhåller utgivningsstöd. Regeringen bedömer att det bör anvisas 6,8 miljoner kronor för stödet för läsfrämjande insatser. De nuvarande stöden till bokhandeln, nämligen sortimentsstödet och kreditstödet, föreslås bli förstärkta. Vidare föreslås att det nuvarande katalogdatorstödet till bokhandeln byggs ut och blir ett mer omfattande IT- stöd. Regeringen bedömer att stödet till bokhandeln bör ökas men 2,5 miljoner kronor. Det nuvarande stödet till kulturtidskrifter föreslås i fortsättningen innefatta ett stöd till kommunala bibliotek för provprenumerationer på kulturtidskrifter. Vidare bör Kulturrådet tilldelas medel för att producera en kulturtidskriftskatalog på Internet. Enligt regeringens bedömning bör stödet till kulturtidskrifter ökas med 900 000 kronor. Regeringen bedömer att Kulturrådet bör ges ett utvidgat uppdrag att följa utvecklingen på litteratur- och kulturtidskriftsområdet genom att utveckla, framställa och presentera statistik. Bidraget till Kulturrådet bör ökas med 2 miljoner kronor för uppdraget. Förslaget från Utredningen om boken och kulturtidskriften om att ett kulturpolitiskt undantag skall införas i konkurrenslagen (1993:20) bör enligt regeringen bli föremål för ytterligare analys.
Fråga om avslag på propositionen Motionärerna bakom motion Kr1 (m) yrkar avslag på propositionen. Motionärerna anser att uppgiften att väcka intresse för böcker och stimulans till läsning skall vila på hemmet, förskolan och skolan. Bokproduktion och bokspridning är uppgifter som bör kunna fungera utan marknadsingripanden. Vidare förordar motionärerna - dock utan att framföra något formellt yrkande - en låg mervärdesskattesats på böcker och kulturtidskrifter, när det samhällsekonomiska utrymmet så medger. Utskottet vill inledningsvis - i likhet med motionärerna - understryka att det ligger ett stort ansvar på hemmet, förskolan och skolan då det gäller att väcka och stimulera intresse för böcker och läsning. En av förskolans och skolans viktigaste uppgifter är utan tvekan att ge alla barn god läsförmåga. De satsningar som riksdagen beslutade om med anledning av förslag i regeringens kulturproposition och i budgetpropositionen för år 1997 syftade till att öka tillgången på litteratur vid folk- och skolbiblioteken för barn och unga samt till att - engångsvis för år 1997 - initiera läsfrämjande insatser, kampanjer, litteraturläger, m.m. för barn och unga (prop. 1996/97:3 s. 52-55 och prop. 1996/97:1 utgiftsområde 17 avsnitt 6.2, bet. 1996/97:KrU1 s. 74 och s.171, rskr. 1996/97:129). Ett nytt statligt stöd för läsfrämjande insatser föreslås i den nu aktuella propositionen. Då det gäller motionärernas synpunkter rörande bokproduktion och bokspridning vill utskottet anföra följande. Enligt Svenska Förläggareföreningens beräkningar uppgick den totala konsumtionen av allmänlitteratur under år 1996 till ca 3,9 miljarder kronor exklusive moms (4,1 miljarder kronor inklusive moms) i konsumentvärde (se närmare härom i SOU 1997:141 s. 391). Statens satsningar på litteraturområdet uppgick samtidigt till knappt 2 % av den totala konsumtionen. Syftet med dessa satsningar på litteraturområdet är att stimulera och stödja en bred utgivning av kvalitetslitteratur och att värna kulturtidskriften och bokhandeln. Trots de - i förhållande till den totala omsättningen på marknaden - hittillsvarande relativt begränsade statliga insatserna har, enligt utskottets bedömning, det angivna syftet uppnåtts. Insatserna har på ett verksamt sätt bidragit till att en kulturpolitiskt angelägen bok- och kulturtidskriftsutgivning kommit till stånd och till att ett spritt bokhandelsnät kunnat vidmakthållas. Statens insatser på litteraturområdet bör enligt utskottets mening i fortsättningen ha samma inriktning som hittills. Utskottet anser också att det är väl motiverat att - som föreslås i propositionen - bygga ut de befintliga stöden och att satsa på läsfrämjande åtgärder. Utskottet behandlar i det följande detaljerna i de föreliggande propositionsförslagen och anknytande motioner. Med hänsyn till att motionärerna i motionstexten berör frågan om mervärdesskattesatsen för böcker vill utskottet hänvisa till att utskottet i ett senare avsnitt i detta betänkande, nämligen avsnittet Frågor om mervärdesskatt, kommer att behandla ett antal motionsyrkanden som syftar till att mervärdesskatten på böcker skall sänkas eller tas bort. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet avslagsyrkandet i motion Kr1 (m).
Stöd för utgivning och distribution av litteratur (avsnitt 6) I propositionen föreslås ett utvidgat statligt stöd för utgivning och distribution av litteratur. Förslaget innebär att nuvarande utgivningsstöd skall kompletteras med ett distributionsstöd (prop. s.17-22). De förlag som erhåller statligt stöd för sin utgivning måste - enligt förslaget - åta sig att tillhandahålla ett visst antal exemplar av varje utgivningsstödd titel för distribution till folkbibliotek och bokhandel. Varje kommun föreslås få ett exemplar av varje utgivningsstödd titel. Likaledes föreslås 100 bokhandlar få var sitt exemplar av de utgivningsstödda titlarna. Förslaget innebär att sammanlagt 270 000 volymer fördelas gratis till kommunerna och de 100 bokhandlarna. Distributionen skall ske via Kulturrådet. Förlagen kompenseras för distributionen inom ramen för utgivningsstödet med 50 % av förlagsnettopriset. Regeringen föreslår att en upplagespärr skall införas som ett villkor i stöd- ordningen för utgivnings- och distributionsstödet. Spärren innebär att stödbeloppet reduceras med 50 % när en bok trycks i en förstaupplaga som innebär att boken kan beräknas gå med vinst. Det grundläggande kravet på kvalitet är oförändrat. Grunderna för utgivningsstödet behålls i övrigt i huvudsak oförändrade. Vissa förändringar föreslås dock. Stödet för litteratur på invandrar- och minoritetsspråk, som för närvarande lämnas i form av ett verksamhetsbidrag till förlag, föreslås i fortsättningen bli ett titelstöd. Vidare inrättas ett särskilt stöd för provöversättning till svenska. En särskild stödordning inrättas för nya medier, som t.ex. cd-rom. Slutligen föreslås även ett stöd för litterära evenemang som t.ex. poesi- och berättarfestivaler. Regeringen bedömer att stödet för utgivning av litteratur bör ökas med 17,8 miljoner kronor. I två motionsyrkanden behandlas frågor som rör regeringens förslag beträffande utgivnings- och distributionsstödet. I motion Kr4 (v) delar motionärerna regeringens uppfattning att utgivningsstödet behöver kompletteras med ett distributionsstöd. Biblioteken borde emellertid erhålla betydligt fler volymer än de 200 000 som anges i propositionen, menar motionärerna. Vidare saknar de förslag till åtgärder då det gäller spridning av nordisk litteratur och stöd till en nordisk bokkatalog. Slutligen, menar motionärerna, bör regeringens förslag ställas mot effekten av en eventuellt sänkt mervärdesskatt (yrkande 3). Motionärerna bakom motion Kr2 (kd) anser att regeringens förslag till utvidgning av utgivnings- och distributionsstödet bör avslås av riksdagen. Enligt motionärerna bör biblioteken själva ta ansvar för hur de vill bygga ut sina bokbestånd. Vidare bör staten inte styra vilka böcker bokhandeln skall saluföra. Stödet är inte konkurrensneutralt, anför motionärerna (yrkande 1). Medlen bör i stället användas för läsfrämjande insatser (yrkande 2). Denna senare fråga behandlar utskottet i ett följande avsnitt. I likhet med regeringen anser utskottet att det är angeläget att de utgivningsstödda titlarna når ut till allmänheten. Bokutredningen har i sitt betänkande visat att det finns brister i detta hänseende. Spridningen av de utgivningsstödda titlarna bygger på förlagens möjligheter att sälja böckerna i olika kanaler, till bokhandeln, bokklubbarna, varuhusen eller på annat sätt. Utredningen har visat att det är mycket svårt i synnerhet för de små förlagen att distribuera sina ibland smala titlar och att många bibliotek inte köper dem (SOU 1997:141 s. 277). Enligt utskottets uppfattning finns det inte anledning att - som föreslås i motion Kr4 (v) - utöka det antal volymer, ca 200 000, som är avsedda för folkbiblioteken. Utskottet utgår från att distributionsstödet - efter att det har varit i kraft en tid - kommer att utvärderas och att regeringen, om den finner det nödvändigt, kommer att föreslå riksdagen eventuella ändringar av stödvillkoren. Utskottet är inte berett att, som föreslås i samma motion, Kr4 (v), förorda att övriga nordiska länders bokutgivning skall omfattas av det svenska distributionsstödet. Utskottet erinrar i sammanhanget om att det inom ramen för det nordiska samarbetet finns en stödordning för att främja en ökad utgivning av värdefull nordisk litteratur i översättning i andra nordiska länder. En särskild stödordning för att främja nordiskt samarbete på folkbiblioteksområdet finns också. Utskottet är inte heller berett att - som motionärerna bakom motion Kr4 (v) föreslår - ta initiativ till en jämförelse mellan regeringens här aktuella förslag och de effekter som kan förväntas om mervärdesskatten på böcker skulle sänkas. Utskottet kommer längre fram i detta betänkande att behandla motionsförslag om sänkt mervärdesskatt. Utskottet anser vidare att det inte finns någon anledning att, som motionärerna bakom motion Kr2 (kd), befara en inskränkning i folkbibliotekens ansvar då det gäller uppbyggnaden av boksamlingarna. Som framgår av propositionen bör utgångspunkten för förslaget vara att länsbiblioteken i samarbete med kommunbiblioteken fritt skall få disponera och fördela titlarna (prop. s. 19). Kommunerna torde således själva få avgöra på vilket av kommunens folkbibliotek som titlarna skall placeras och hur biblioteken skall använda titlarna i sin verksamhet. Då det gäller distributionen av de utgivningsstödda titlarna till bokhandeln - en fråga som också berörs i motion Kr2 (kd) - erinrar utskottet om att utgivningsstödet är ett efterhandsstöd. Det innebär att böckerna inte längre är nyutgivna då de levereras till bokhandeln. Med tanke på att efterfrågan i bokhandeln i allmänhet är störst när böckerna är nya torde regeringens förslag inte innebära någon risk för konkurrenssnedvridning eller styrning att tala om för bokhandelns del. Genom propositionsförslaget kan böckerna få ett längre liv i bokhandeln än vad som nu är fallet, något som utskottet anser vara mycket angeläget. Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag och avstyrker motionerna Kr2 (kd) yrkande 1 och Kr4 (v) yrkande 3. AB Seelig & Co är både distributör och grossist inom bokbranschen. Ett stort antal förlag anlitar Seelig som distributör och har sina böcker i deposition hos företaget (Bokdepån). Seelig har också ett eget grossistlager (Boklagret). Vidare har Seelig ett bokinformationssystem, som innebär att alla titlar som lagerförs automatiskt kommer in i Seeligs katalogregister. På så sätt har användarna - bokhandeln, biblioteken, skolorna m.fl. - möjlighet att få bibliografisk information om de lagerförda titlarna, dvs. de titlar som distribueras från Bokdepån eller Boklagret. Även titlar som inte lagerförs utan som beställs direkt från förlagen, s.k. supplementtitlar, erbjuds plats i katalogregistret. Bokförlagen betalar vissa avgifter till Seelig, beroende på vilka tjänster som de vill ha. I en motion, Kr2 (kd), behandlas frågan om behovet av stöd till små förlag med kvalitetsinriktning så att de kan presentera sina titlar i Seeligs katalogdatabas. Regeringen bör - menar motionärerna - undersöka hur stort behovet är av ett sådant stöd och därefter återkomma till riksdagen med förslag (yrkande 5). Utskottet delar den uppfattning som ligger till grund för motionsförslaget, nämligen att det är angeläget att små förlag med kvalitetsinriktning stöds. Det utgivnings- och distributionsstöd som redovisats i det föregående torde i hög grad också komma den i motionen åsyftade kvalitetsutgivningen från de små förlagen till godo. Utskottet är inte berett att därutöver ta initiativ till någon riksdagens åtgärd med anledning av motionsförslaget. Yrkandet avstyrks därför.
Stöd för läsfrämjande åtgärder (avsnitt 7) I propositionen (s. 23-25) föreslås att ett nytt statligt stöd för läsfrämjande insatser skall inrättas. Ett stöd för läsfrämjande verksamhet liknande det som på försök prövades under år 1997 föreslås nu få en permanent form. Särskilda medel bör för ändamålet finnas tillgängliga för Kulturrådet. Förskolor, skolor, bibliotek, bokhandlar, folkrörelser, föräldraföreningar, folkbildningsförbund, ungdomsorganisationer, invandrarorganisationer m.fl. ideella föreningar kommer därmed att få möjlighet att ansöka om bidrag till verksamheter som syftar till att främja läsning bland barn och unga. Regeringen anser att en barnbokskatalog utgör ett viktigt led i arbetet med att sprida kännedom om de barn- och ungdomsböcker som ges ut. Därför bör särskilda statliga medel anvisas för produktion och distribution av en barnbokskatalog som vänder sig till både föräldrar och till dem som arbetar med barn och unga. Den sakkunskap som finns hos Kulturrådet bör utnyttjas för produktion och urval. Katalogen, som skall ges ut i tryckt form och finnas tillgänglig på Internet, är avsedd att vara en handledning och locka till läsning. Den bör få största möjliga spridning till bibliotek, bokhandlar, förskolor, skolor, lärar- och bibliotekarieutbildningar, studieförbund m.fl. Kulturrådet bör även få särskilda medel för att producera en katalog på Internet över samtliga titlar, ca 700, som erhåller statligt utgivningsstöd. Katalogen bör vara attraktiv och stimulerande och innehålla korta uppgifter om författare, översättare m.m. Därmed kan en bred presentation göras av denna kvalitetslitteratur till bokhandel, bibliotek och press. Regeringen bedömer att det bör anvisas 6,8 miljoner kronor för stödet för läsfrämjande insatser. Motionärerna bakom motion Kr2 (kd) anser att de medel som regeringen avsett för ett distributionsstöd i stället bör satsas på läsfrämjande insatser. Föräldrarna och hemmet spelar den allra viktigaste rollen för att väcka barns läsintresse. Motionärerna önskar därför att en riksomfattande kampanj som vänder sig direkt till föräldrarna skall initieras. Vidare bör speciella insatser göras för att nå barn med lässvårigheter (yrkande 2). Utskottet vill inledningsvis understryka att regeringens förslag till läsfrämjande åtgärder är en välkommen markering av läsningens och litteraturens betydelse för såväl barn som vuxna. Utskottet vill särskilt framhålla vikten av de förslag som rör barns förhållande till litteraturen. Det är enligt utskottets uppfattning ytterst angeläget att barn lär sig att umgås med böcker och litteratur och att goda läsvanor grundläggs tidigt. Det är också av största betydelse att barn på ett tidigt stadium får uppleva den glädje som det innebär att få lyssna till högläsning och den tillfredsställelse som det innebär att på egen hand ha läst en hel bok. Det är viktigt att barn inser att läsning är något lustbetonat och att förmågan att läsa också öppnar vägen till kunskap och självkännedom och bidrar till att utveckla den språkliga förmågan. Vad utskottet anfört kan synas vara självklarheter. Men signaler finns om att läsandet minskar bland de yngre barnen. Försäljningen av barn- och ungdomsböcker gick ner under åren 1990-1994. Det råder också hård konkurrens från andra medier om barnens tid. De satsningar på läsfrämjande åtgärder som föreslås i propositionen är därför glädjande. Då det gäller förslaget i motion Kr2 (kd) vill utskottet erinra om att utskottet i det föregående tillstyrkt regeringens förslag till ett distributionsstöd. Utskottet är således inte berett att tillstyrka en sådan omfördelning av resurserna mellan stödändamålen, som föreslås i motion Kr2 (kd). Vidare utgår utskottet från att det inom ramen för det av regeringen föreslagna stödet till läsfrämjande insatser kommer att - som motionärerna föreslår - finnas stora möjligheter att rikta särskilda insatser mot de barn som har lässvårigheter. Likaledes bör det inom ramen för stödet vara möjligt att initiera kampanjer och andra läsfrämjande åtgärder som berörts i det föregående. Utskottet vill tillägga att utskottet har noterat att regeringen anser att Kulturrådet i sitt arbete med barnbokskatalogen bör kunna utnyttja den sakkunskap som finns hos Stiftelsen Svenska barnboksinstitutet och andra för att ge katalogen ett så professionellt innehåll och en så tilltalande utformning som möjligt (prop. s. 25). Utskottet vill i sammanhanget understryka vikten av att Kulturrådet aktivt verkar för att katalogen uppmärksammas av bibliotekarier, bokhandlare, lärare, folkbildare m.fl. Det bör t.ex. vara möjligt för rådet att i samarbete med de nämnda grupperna åstadkomma olika aktiviteter för att uppnå syftet med katalogen, nämligen att locka barn att läsa. Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet propositionens förslag och avstyrker motion Kr2 (kd) yrkande 2.
Stöd till bokhandeln (avsnitt 8) I propositionen föreslås ett utvidgat statligt stöd till bokhandeln (prop. s. 26-27). Sortimentsstödet och kreditstödet föreslås bli förstärkta. Enligt regeringen är det en viktig förutsättning för den mindre bokhandelns överlevnad att den utnyttjar den nya tekniken och de funktioner som informationstekniken ger möjligheter till. Vissa bokhandlar har i dag inte möjlighet att inom ramen för sin verksamhet klara utökade ekonomiska åtaganden. Därför bör - menar regeringen - det nuvarande katalogdatorstödet byggas ut och förändras till ett mer omfattande IT-stöd. Det nya stödet innebär att den mindre bokhandeln får möjlighet att söka bidrag till kostnader för investering i dator, abonnemang och programvaror. Regeringen bedömer att stödet till bokhandeln bör ökas med 2,5 miljoner kronor. Utskottet tillstyrker regeringens förslag. I en motion, Kr6 (mp), föreslås att regeringen skall lägga fram förslag till riksdagen om hur den lokala bokhandeln skall kunna stödjas med Norge som förebild (yrkande 2). Motionärerna framhåller att många kommuner i Sverige har minskat sina inköp i bokhandeln till förmån för direktinköp från förlag eller inköp via en läromedelscentral. I Norge måste kommunerna köpa läromedel genom sin lokala bokhandel, anförs det. Vidare - påpekar motionärerna - har Norge inte någon bokmoms. Utskottet erinrar om den grundlagsfästa principen om kommunal självstyrelse och om att kommunernas befogenheter regleras av kommunallagen (1991:900), lagen om offentlig upphandling (1992:1528) och konkurrenslagen (1993:20). Utskottet är inte berett att i strid med de grundläggande principerna i de nämnda lagarna förorda lagändringar i syfte att styra kommunernas läromedelsinköp. Utskottet vill emellertid framhålla följande. Lagen om offentlig upphandling ger ett utrymme för kommunerna att även ta hänsyn till andra faktorer än priset (se 1 kap. 22 §). Självfallet är det viktigt att kommunerna, då de tar fram upphandlingsunderlag, överväger behovet och önskvärdheten av bl.a. kvalificerad service och lagerhållning. Om sådana krav ställs, har den lokala bokhandeln i många fall goda möjligheter att hävda sig vid avgörandet av upphandlingsärendet. Utskottet, som i det följande behandlar frågor om mervärdesskatt, anser att det inte heller i övrigt finns skäl för riksdagen att vidta någon åtgärd med anledning av motionen. Effekterna av förstärkningarna och utvidgningen av bokhandelsstödet bör inte föregripas. Motionsyrkandet avstyrks således.
Stöd till kulturtidskrifter (avsnitt 9) I propositionen föreslås ett utvidgat statligt stöd till kulturtidskrifter (prop. s. 28-31). Kulturtidskriftsstödet, som administreras av Kulturrådet, lämnas i form av produktionsstöd och utvecklingsstöd. Regeringen avser att ge Kulturrådet utökade möjligheter att omfördela medlen mellan de två stödformerna. Med hänvisning till sitt ansvar för s.k. utsatta grupper ger Kulturrådet i dag stöd till utgivning av ett 20-tal kulturtidskrifter på kassett. De tidskrifter som har kommit i fråga är sådana som erhållit kulturtidskriftsstöd till sin tryckta utgåva och som kunnat visa att de har minst fem kassettprenumeranter. För människor med lässvårigheter är kassettutgivningen av största vikt. Regeringen anser att Kulturrådet även i fortsättningen inom ramen för kulturtidskriftsstödet bör bidra till viss utgivning av kassettversioner av tidskrifter som erhåller kulturtidskriftsstöd. Det bör - anförs det - ankomma på regeringen att utforma närmare föreskrifter för utgivningen. Mot bakgrund av att många kulturtidskrifter under senare år har vidkänts ett stort prenumerationsbortfall föreslår regeringen att det inom ramen för det statliga kulturtidskriftsstödet skall inrättas ett statligt prenumerationsstöd, som syftar till att kommunala bibliotek årligen skall erbjudas att teckna en provprenumeration på fem av de kulturtidskrifter som erhållit statligt tidskriftsstöd och som biblioteken tidigare inte prenumererat på. Kulturrådet bör tilldelas särskilda medel för att producera en kulturtidskriftskatalog på Internet. I detta arbete skall bl.a. ingå att svara för underhåll och utveckling av katalogen. De tidskrifter som erhåller statliga bidrag bör obligatoriskt ingå i katalogen. Regeringen beräknar att stödet till kulturtidskrifter bör förstärkas med 900 000 kronor. I motion Kr5 (fp) behandlas en fråga som rör principerna för stödet. Motionärerna erinrar om att produktionsstödet till kulturtidskrifter är ett förlustbidrag. En konsekvens härav är att de som önskar en kassettversion av en tidskrift endast får tillgång till tidskrifter som går med förlust, såvida inte kassettutgivningen bekostas av utgivaren eller någon annan än staten. Denna regel kan begränsa möjligheten för synskadade och andra läsare som är beroende av kassettversionen att få del av kulturtidskriftsutbudet, menar motionärerna. Stöd bör därför utgå för viss utgivning av kassettversioner av kulturtidskrifter med minst fem prenumeranter, oavsett om den tryckta utgåvan erhåller stöd eller inte. Motionärerna bakom motion Kr4 (v) anser att regeringens förslag, då det gäller stöd för provprenumerationer till biblioteken och stöd till en kulturtidskriftskatalog på Internet, är bra men att förslagen borde ha ställts mot effekterna av sänkt mervärdesskatt på kulturtidskrifter (yrkande 4). Utskottet vill med anledning av förslaget i motion Kr5 (fp) anföra följande. Enligt utskottets uppfattning finns det anledning att göra viss ändring av principerna för bidragsgivningen till kassettversionen av kulturtidskrifterna. Utskottet har vid sina överväganden i likhet med motionärerna bakom motion Kr5 (fp) konstaterat att utgångspunkten för kulturtidskriftsstödet - och därmed också för stödet till utgivning av kassettversionen - är att tidskriften går med förlust. Utskottet accepterar denna utgångspunkt då det gäller stöd för den tryckta upplagan. Då det gäller stödet för kassettversionen bör emellertid utgångspunkten vara en annan. Bidraget för kassettversionen bör - bl.a. mot bakgrund av de läshandikappades behov - i fortsättningen även kunna utgå till kulturtidskrifter som går med vinst och således inte erhåller statligt stöd till den tryckta upplagan. I övrigt bör de uppfylla de krav som finns i bidragsförordningen och i Kulturrådets föreskrifter för stödet. Kravet på minst fem prenumeranter bör gälla även i fortsättningen. Utskottet är - då det gäller förslaget i motion Kr4 (v) - inte berett att ta initiativ till en jämförelse mellan regeringens här aktuella förslag om kulturtidskriftsstödet och de effekter som kan förväntas om mervärdesskatten på kulturtidskrifter skulle sänkas. Utskottet kommer - som nämnts i det föregående - längre fram i detta betänkande att behandla motionsförslag om sänkt mervärdesskatt. Utskottet har i övrigt inte något att erinra mot regeringens förslag. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr5 (fp), med anledning av regeringens förslag och med avslag på motion Kr4 (v) yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna. Motionärerna bakom motion Kr268 (v) framhåller att kulturtidskrifterna har svårigheter att nå ut till läsarna. Upplagorna är små och de samlade intäkterna för försäljning uppväger inte de kostnader som finns för att producera och distribuera tidskrifterna. Ett fungerande distributionsnät för kulturtidskrifter behöver därför byggas upp (yrkande 5). Syftet med det statliga kulturtidskriftsstödet är att garantera en värdefull mångfald i kulturtidskriftsutbudet. Som redovisats i det föregående syftar några av förslagen i propositionen till att förbättra informationen om kulturtidskrifterna. Genom att folkbiblioteken ges möjlighet att gratisprenumerera på tidskrifter kan de lånas och läsas av presumtiva prenumeranter. Den omständigheten att tidskriftskatalogen i fortsättningen kommer att ges ut på Internet kan komma att innebära att en ny och betydligt större publik nås av information om kulturtidskrifterna än vad som hittills varit möjligt med den tryckta katalogen. Utskottet konstaterar att här nämnda åtgärder kan innebära att efterfrågan på kulturtidskrifterna ökar. Därmed torde även tidskrifternas intäkter på sikt förbättras. Enligt utskottets uppfattning bör effekterna av de föreslagna åtgärderna först utvärderas innan det finns anledning att överväga behovet av andra stödåtgärder. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandet. I en motion behandlas frågan om Kulturrådets handläggning av kulturtidskriftsstödet. Motionärerna bakom motion Kr292 (fp, s) anför att begränsad tillgång på medel och - ibland - svårighet att hävda optimal rättvisa gör att en del tidskrifter inte erhåller något tidskriftsstöd. Motionärerna anser att det finns anledning för riksdagen att påpeka vikten av att långtgående rättvisa eftersträvas vid fördelningen av statliga medel. Kulturtidskriftsstödet bör vara ett allsidigt stöd som syftar till att främja och stimulera kvalitet. Under föregående riksmöte avstyrkte utskottet ett snarlikt motionsyrkande. Utskottet hänvisade då till att Kulturrådets tillämpningsföreskrifter till stödförordningen anger att stödet syftar till en bred utgivning av kvalitativt högtstående tidskrifter av betydelse för den kulturella, sociala och ekonomiska debatten eller med väsentlig analys och presentation inom de skilda konstarternas områden. Vidare skall stödet främja hög kvalitet och mångsidigt utbud av åsikter och behandlade ämnen (Kulturrådets författningssamling 1994:2, numera ersatt av 1997:12 innehållande motsvarande regler på här aktuellt område). Utskottet framhöll att det ankommer på Kulturrådet att göra avvägningar utifrån angivna stödkriterier och inom ramen för stödet. Självfallet är det alltid en grannlaga uppgift att fördela stöd på ett rättvist sätt. Kulturrådet har att i sin stödhantering iaktta allmänna förvaltningsrättsliga principer, anförde utskottet (bet. 1996/97:KrU1 s. 69). Utskottet intar alltjämt samma ståndpunkt. Motion Kr292 (fp, s) avstyrks.
Förbättrad statistik på litteratur- och tidskriftsområdet (avsnitt 10) Regeringen gör - utan att förelägga riksdagen något förslag - följande bedömning. Kulturrådet bör ges ett utvidgat uppdrag att följa utvecklingen på litteratur- och kulturtidskriftsområdet genom att utveckla, framställa och presentera statistik (prop. s. 32-33). Statistiken bör omfatta handeln med böcker i vid bemärkelse, dvs. bokutgivning, tidskriftsutgivning, bokprisindex, hushållens läsvanor och inköp av böcker samt fördjupad biblioteksstatistik, liksom en redovisning av bokhandelns situation vad gäller sortiment och lönsamhet. Hit hör också statistik över strukturen för bokförlag, bokhandel och bokklubbar, liksom bokförlagens försäljning i olika kanaler. Bidraget till Kulturrådet bör ökas med 2 miljoner kronor för det utvidgade uppdraget. Utskottet har under beredningen av regeringens proposition konstaterat att det råder osäkerhet om storleken på statens inkomster av mervärdesskatten på böcker och kulturtidskrifter. Utskottet utgår från att det uppdrag som regeringen avser att ge till Kulturrådet bl.a. kommer att innebära att statistiken för den totala försäljningen av böcker och kulturtidskrifter blir tillförlitlig och att en tydlig bild därmed kan ges av statens inkomster av mervärdesskatt på detta område.
Ett kulturpolitiskt undantag i konkurrenslagen (avsnitt 11) Regeringen gör - utan att förelägga riksdagen något förslag - följande bedömning. Utredningen om boken och kulturtidskriften har föreslagit att en bestämmelse skall införas i konkurrenslagen (1993:20) som undantar avtal mellan företag, som tillgodoser viktiga kulturella ändamål och som främjar tillkomst, distribution och försäljning av böcker från förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete mellan företag. Enligt regeringens bedömning bör frågan bli föremål för fortsatt analys.
Frågor om mervärdesskatt Förslag om sänkt mervärdesskatt på böcker har tagits upp i fem motionsyrkanden. I motion Kr4 (v) anförs att det finns skäl att utreda vilka läsfrämjande effekter som sänkt mervärdesskatt på böcker skulle få. En skattereduktion skulle antingen kunna göras stegvis ner till 6 % eller också skulle skatten på en viss kategori litteratur som t.ex. barn- och ungdomslitteratur kunna sänkas till 6 % (yrkande 1). I samma motion anförs att den bästa läsfrämjande insatsen för barn och ungdom skulle vara att sänka skatten och därmed priset på böcker (yrkande 2). Motionärerna bakom motion Kr2 (kd) anser att frågan om sänkt mervärdesskatt på böcker skall utredas i syfte att införa en avtrappning av skatten (yrkande 3). I samma motion krävs - som ett första steg - att mervärdesskatten på barnböcker avskaffas redan nu (yrkande 4). Motionärerna bakom motion Kr6 (mp) anser att en kraftigt sänkt mervärdesskatt på böcker skulle gynna bokläsandet. Regeringen bör - yrkas det - återkomma till riksdagen med förslag i detta hänseende (yrkande 1). Motionsyrkanden liknande de nu aktuella har tidigare under våren 1998 avstyrkts av skatteutskottet, som framhållit att det inte finns något statsfinansiellt utrymme för att sänka momsen på böcker och tidskrifter till någon av de lägre skattesatser som tillämpas i Sverige. Att sänka momsen på bara vissa böcker skulle dessutom - menade skatteutskottet - skapa praktiska problem och gränsdragningssvårigheter (bet. 1997/98:SkU17). Kulturutskottet intar samma ståndpunkt som skatteutskottet. Motionsyrkandena avstyrks. I motion Kr2 (kd) hävdas att kommunala skolor har möjlighet att göra avdrag för ingående mervärdesskatt på läromedel, en rätt som de fristående skolorna saknar. Förslaget i motionen syftar till att också de fristående skolorna skall ha sådan avdragsrätt (yrkande 6). Enligt mervärdesskattelagen (1994:200) föreligger det inte någon skatteplikt för den verksamhet som bedrivs vid kommunala skolor och av andra av det allmänna erkända utbildningsanordnare (3 kap. 8 §). De har som en följd härav inte heller någon rätt att dra av ingående mervärdesskatt. Olika system för konkurrenskorrigering avseende kommunernas och landstingens kostnader för ingående mervärdesskatt har förekommit sedan skattereformen genomfördes år 1991. Fr.o.m. år 1996 bygger systemet på kommunal självfinansiering. Kommuner och landsting gör inbetalningar till de för ändamålet hos Riksgäldskontoret inrättade mervärdesskattekontona, ett för kommunernas räkning och ett för landstingens räkning. Kommunerna och landstingen har, efter ansökan, rätt till ersättning från kontona för ingående mervärdesskatt som inte dragits av enligt mervärdesskattelagen. Bestämmelse härom finns i 5 § lagen (1995:1518) om mervärdesskattekonton för kommuner och landsting. (Se även redovisning i prop. 1995/96:64 s. 52 f.) Eftersom systemet för konkurrenskorrigering finansieras av kommunerna, innebär det inte någon skatteförmån för dem. Kommunerna finansierar skolväsendet. Regeringen har i proposition 1995/96:200 förutsatt att kommunerna beaktar att den fristående skolan har vissa högre kostnader till följd av skillnaden i huvudmannaskap, t.ex. när det gäller mervärdesskatt. En kommitté har tillsatts för att följa utvecklingen av kommunernas bidragsgivning till fristående grundskolor under läsåren 1997/98 och 1998/99. Enligt sina direktiv skall kommittén kartlägga och analysera olika kommuners resursfördelningssystem och belysa effekterna av tillämpningen, såväl för fristående skolor som för kommunerna. Kommittén skall slutredovisa sitt uppdrag senast den 1 oktober 1999 (dir. 1997:55). Då det gäller motionsyrkandet vill utskottet anföra följande. Skatteutskottet, som under föregående riksmöte behandlade ett motionsyrkande liknande det nu aktuella, fann att något riksdagens uttalande inte var påkallat (bet. 1996/97:SkU6 s. 32). Kulturutskottet utgår vid sin bedömning från att kommittén för uppföljning av resursfördelning till fristående grundskolor i sitt arbete även analyserar i vad mån kommunerna i sin bidragsgivning beaktar friskolornas högre kostnader, t.ex. då det gäller mervärdesskatt. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr2 (kd) yrkande 6.
Behov av information om bidragen till arbetsplatsbibliotek Förslaget i motion Kr3 (s) syftar till att Kulturrådet skall sprida information om de stödformer som finns hos Kulturrådet för etablerande av arbetsplatsbibliotek. I motionen konstateras att intresset för arbetsplatsbibliotek inte är särskilt stort och att flera arbetsplatsbibliotek har lagts ner. En av anledningarna är - menar motionären - att flera anslagsändamål förts samman under ett gemensamt anslag i statsbudgeten, nämligen Kulturrådets anslag för utvecklingsändamål och att många kommuner därför inte längre känner till möjligheten att ansöka om bidrag till arbetsplatsbibliotek från anslaget. Arbetsplatsbibliotek nämns inte heller i anslutning till anslagsposten för Kultur i arbetslivet. Enligt motionären är arbetsplatsbiblioteken viktiga i det läsfrämjande arbetet för barn, ungdom och vuxna. Enligt förordningen (1996:1608) om statsbidrag till folkbibliotek får statsbidrag lämnas till kostnader för etablering av arbetsplatsbibliotek. Medel för ändamålet utgår från anslaget A 2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete (utgiftsområde 17). Bidrag fördelas engångsvis till projekt av utvecklingskaraktär. Av den promemoria med information om statsbidrag till folkbibliotek som Kulturrådet sänt ut till kommunerna framgick tidigare att medel kan sökas för etablering av arbetsplatsbibliotek. Någon sådan upplysning finns inte i de anvisningar som gäller för år 1998. Utskottet delar den uppfattning som ligger till grund för motionen, nämligen att arbetsplatsbiblioteken spelar en viktig roll för att öka läsintresset både bland arbetstagarna och indirekt deras barn och för att skapa närhet till böckerna. Det är därför angeläget att kommunerna får kännedom om den möjlighet som finns att erhålla stöd från Kulturrådets medel för utveckling av folkbiblioteksverksamheten. Ett tillvägagångssätt vore att Kulturrådet även i fortsättningen presenterar denna stödmöjlighet i informationen till kommunerna. Även andra möjligheter att sprida kännedom om stödet bör kunna övervägas, t.ex. på Kulturrådets hemsida och i den utåtriktade verksamhet som bedrivs av rådet. På samma sätt bör de möjligheter lyftas fram som finns för organisationer, främst studieförbund och fackförbund, och andra bidragsberättigade att inom ramen för Kultur i arbetslivet erhålla projektmedel för arbetsplatsbibliotek. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr3 (s) som sin mening ge regeringen till känna.
Kulturporto Motionärerna bakom motion Kr4 (v) framhåller att ett av kulturtidskrifternas problem är att postbefordran tar en allt större del av deras budget. Staten bör därför förhandla fram ett lågt kulturporto som bör omfatta distributionen av tidskrifter och föreningspost (yrkande 5). I propositionen redovisas att regeringen i proposition 1997/98:127 Statens ansvar på postområdet föreslagit att den nuvarande prisregleringen av posttjänster skall reformeras i grunden, eftersom den inte återspeglar postlagens krav på enhetliga och rimliga priser för alla. Det bör finnas möjligheter för staten att ingripa om prissättningen är orimligt hög. Därför föreslås ett bemyndigande för regeringen att föreskriva att priser för tjänster som ingår i postverksamheten inte får överstiga vissa nivåer. Det föreslagna bemyndigandet ger möjlighet att vid behov reglera prissättningen för t.ex. befordran av vissa tidningar och tidskrifter (prop. s. 7). Propositionen om statens ansvar på postområdet kommer att senare under våren behandlas i trafikutskottet. Kulturutskottet anser att trafikutskottets beredning av frågan inte bör föregripas. Motionsyrkandet avstyrks således.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande fråga om avslag på propositionen att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr1, res. 1 (m) 2. beträffande ett utvidgat statligt stöd för utgivning och distribution av litteratur att riksdagen med avslag på motionerna 1997/98:Kr2 yrkande 1 och 1997/98:Kr4 yrkande 3 godkänner regeringens förslag, res. 2 (v) res. 3 (kd) 3. beträffande stöd till små förlag med kvalitetsinriktning att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr2 yrkande 5, 4. beträffande inrättandet av ett nytt statligt stöd för läsfrämjande insatser att riksdagen med avslag på motion 1997/98:Kr2 yrkande 2 godkänner regeringens förslag, res. 4 (kd) - villk. 3 5. beträffande ett utvidgat statligt stöd till bokhandeln att riksdagen godkänner regeringens förslag, 6. beträffande förslag om hur den lokala bokhandeln skall kunna stödjas att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr6 yrkande 2, res. 5 (mp) 7. beträffande ett utvidgat statligt stöd till kulturtidskrifter att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr5, med anledning av regeringens förslag och med avslag på motion 1997/98:Kr4 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 8. beträffande distributionsnät för kulturtidskrifter att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr268 yrkande 5, res. 6 (v) 9. beträffande Kulturrådets handläggning av kulturtidskriftsstödet att riksdagen avslår motion 1997/98:292, 10. beträffande förslag om sänkt mervärdesskatt på böcker att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr2 yrkandena 3 och 4, 1997/98:Kr4 yrkandena 1 och 2 och 1997/98:Kr6 yrkande 1, res. 7 (v) res. 8 (mp) res. 9 (kd) 11. beträffande fristående skolors avdragsrätt att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr2 yrkande 6, 12. beträffande information om bidragen till arbetsplatsbibliotek att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 13. beträffande kulturporto att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr4 yrkande 5. res. 10 (v) Stockholm den 29 april 1998
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Berit Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Lennart Fridén (m), Björn Kaaling (s), Marianne Andersson (c), Monica Widnemark (s), Jan Backman (m), Carl-Johan Wilson (fp), Agneta Ringman (s), Charlotta L Bjälkebring (v), Ewa Larsson (mp), Fanny Rizell (kd), Lena Klevenås (s), Lars Lilja (s) och Elizabeth Nyström (m).
Reservationer
1. Fråga om avslag på propositionen (mom. 1) Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Elizabeth Nyström (alla m) anser dels att utskottets yttrande under rubriken Fråga om avslag på propositionen som börjar med ?De satsningar? och slutar med ?motion Kr1 (m)? bort ha följande lydelse: Utskottet har vid sina överväganden funnit avgörande skäl som talar mot att förslagen i propositionen skall genomföras. Utskottet vänder sig bl.a. mot förslaget att införa ett distributionsstöd för de redan tidigare utgivningsstödda titlarna. Ett genomförande av förslaget skulle innebära att böckernas aktualitet skulle ha gått förlorad då de slutligen - förhållandevis lång tid efter sin utgivning - levereras till bibliotek och bokhandel. Av samma skäl ifrågasätter utskottet förslaget att införa en katalog över de litteraturstödda titlarna. Vidare konstaterar utskottet att ett genomförande av distributionsstödet skulle medföra kostnadsökningar för biblioteken och risk för godtycke vid urvalet av de 100 bokhandlar som skulle få del av stödet. Enligt utskottets uppfattning finns det inte något skäl för riksdagen att anvisa särskilda medel för att producera en katalog över kulturtidskrifter på Internet. Aktörer på marknaden torde kunna lösa denna uppgift utan statlig inblandning under förutsättning att det finns behov av en sådan katalog. Utskottet vill vidare understryka att ansvaret för att väcka intresse för böcker bör vila på hemmet, förskolan och skolan samt att bokproduktion och bokspridning bör fungera utan statligt marknadsingripande. Sammanfattningsvis anser utskottet att riksdagen med bifall till motion Kr1 (m) bör avslå regeringens förslag. dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande fråga om avslag på propositionen att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr1 avslår regeringens förslag,
2. Ett utvidgat statligt stöd för utgivning och distribution av litteratur (mom. 2) Charlotta L Bjälkebring (v) anser dels att utskottets yttrande under rubriken Stöd för utgivning och distribution av litteratur som börjar med ?Enligt utskottets? och slutar med ?yrkande 3? bort ha följande lydelse: Utskottet har i likhet med motionärerna bakom motion Kr4 (v) funnit att det är angeläget att antalet volymer som skall distribueras till folkbiblioteken utökas väsentligt. Regeringen bör därför snarast återkomma till riksdagen med förslag i denna fråga. Vidare är det med tanke på den nordiska gemenskapen viktigt att regeringen - som föreslås i samma motion - snarast lämnar förslag till hur ett stöd skall utformas dels för distribution av nordisk litteratur, dels för en katalog över nordisk litteratur. Utskottet anser också liksom motionärerna bakom motion Kr4 (v) att regeringen skall göra en jämförelse mellan de effekter som kan förväntas av regeringens här aktuella förslag och de effekter som kan förväntas om mervärdesskatten på böcker skulle sänkas. Utskottet anser - - - (= utskottet 17 rader) - - - mycket angeläget. Vad utskottet sålunda anfört om utgivning och distribution av litteratur bör riksdagen med bifall till motion Kr4 (v) yrkande 3, med anledning av regeringens förslag och med avslag på motion Kr2 (kd) yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse: 2. beträffande ett utvidgat statligt stöd för utgivning och distribution av litteratur att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr4 yrkande 3, med anledning av regeringens förslag och med avslag på motion 1997/98:Kr2 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Ett utvidgat statligt stöd för utgivning och distribution av litteratur (mom. 2) Fanny Rizell (kd) anser dels att utskottets yttrande under rubriken Stöd för utgivning och distribution av litteratur som börjar med ?I likhet? och slutar med ?yrkande 3? bort ha följande lydelse: Utskottet har vid sina överväganden i likhet med motionärerna bakom motion Kr2 (kd) funnit att starka skäl talar för att regeringens förslag att utvidga utgivningsstödet med ett distributionsstöd bör avslås av riksdagen. Ett genomförande av förslaget skulle innebära en hård styrning av vad medborgarna skall läsa och ett brott mot konkurrensneutraliteten. Det bör i sammanhanget påpekas att långt ifrån alla kvalitetsböcker erhåller utgivningsstöd och att de därmed inte heller skulle ha möjlighet att erhålla distributionsstöd om regeringens förslag förverkligades. Vidare anser utskottet att det inte är en uppgift för staten att avgöra vilka böcker som folkbiblioteken skall ha i sina samlingar. Det bör även fortsättningsvis ankomma på biblioteken att själva ansvara för hur deras bokbestånd skall byggas upp. Utskottet kan inte heller ställa sig bakom förslaget att 100 bokhandlar skall få del av distributionsstödet, bl.a. mot bakgrund av att många kommuner saknar bokhandel. Utskottet avstyrker de förslag som framförs i motion Kr4 (v) yrkande 3. Sammanfattningsvis anser utskottet att riksdagen med bifall till motion Kr2 (kd) yrkande 1 bör avslå regeringens förslag. dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse: 2. beträffande ett utvidgat statligt stöd för utgivning och distribution av litteratur att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr2 yrkande 1 avslår regeringens förslag och motion 1997/98:Kr4 yrkande 3,
4. Inrättandet av ett nytt statligt stöd för läsfrämjande insatser (mom. 4) Under förutsättning av bifall till reservation 3 Fanny Rizell (kd) anser dels att utskottets yttrande under rubriken Stöd för läsfrämjande insatser som börjar med ?Vad utskottet? och slutar med ?yrkande 2? bort ha följande lydelse: Utskottet anser liksom motionärerna bakom motion Kr2 (kd) att större satsningar bör göras på läsfrämjande insatser, främst bland barn. Genom att stimulera barns intresse för böcker och läsning, bl.a. med sagostunder på biblioteken, i förskolan och i skolan, kommer efterfrågan på böcker att öka. Vidare bör, som föreslås i samma motion, särskilda insatser göras för barn med lässvårigheter. Riksomfattande läsfrämjande kampanjer som vänder sig till föräldrarna bör initieras för att uppmärksamma läsandet i hemmen. Utskottets ställningstagande i här aktuellt avseende leder fram till slutsatsen att de medel som regeringen avsett för distributionsstödet i stället bör användas för läsfrämjande verksamhet (jfr reservation 3). Vad utskottet sålunda anfört om läsfrämjande insatser bör riksdagen med bifall till motion Kr2 (kd) yrkande 2 och med anledning av regeringens förslag som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse: 4. beträffande inrättandet av ett nytt statligt stöd för läsfrämjande insatser att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr2 yrkande 2 och med anledning av regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Förslag om hur den lokala bokhandeln skall kunna stödjas (mom. 6) Ewa Larsson (mp) anser dels att utskottets yttrande under rubriken Stöd till bokhandeln som börjar med ?Utskottet erinrar? och slutar med ?avstyrks således? bort ha följande lydelse: Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom motion Kr6 (mp) att åtgärder utöver dem som regeringen här föreslagit bör vidtas för att stödja den lokala bokhandeln. Därvid bör regeringen undersöka bl.a. de stödprinciper som tillämpas i Norge och som redovisats i det föregående. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med förslag i denna fråga. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr6 (mp) yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse: 6. beträffande förslag om hur den lokala bokhandeln skall kunna stödjas att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr6 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Distributionsnät för kulturtidskrifter (mom. 8) Charlotta L Bjälkebring (v) anser dels att utskottets yttrande under rubriken Stöd till kulturtidskrifter som börjar med ?Syftet med? och slutar med ?utskottet motionsyrkandet? bort ha följande lydelse: I likhet med motionärerna bakom motion Kr268 (v) konstaterar utskottet att kulturtidskrifterna har svårigheter att nå ut till presumtiva läsare. Sålunda har lösnummerförsäljningen i det närmaste upphört. Läsarna hänvisas till att prenumerera på tidskrifterna i stället. Bristerna i distributionen gör att upplagorna minskar. Mot den angivna bakgrunden anser utskottet att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med förslag till hur ett fungerande distributionsnät för kulturtidskrifterna skall kunna byggas upp. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr268 (v) yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse: 8. beträffande distributionsnät för kulturtidskrifter att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr268 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Förslag om sänkt mervärdesskatt på böcker (mom. 10) Charlotta L Bjälkebring (v) anser dels att utskottets yttrande under rubriken Frågor om mervärdesskatt som börjar med ?Motionsyrkanden liknande? och slutar med ?Motionsyrkandena avstyrks? bort ha följande lydelse: Utskottet anser liksom motionärerna bakom bl.a. motion Kr4 (v) yrkande 1 att starka skäl talar för att de läsfrämjande effekterna av sänkt mervärdesskatt på böcker skall utredas. Utskottet delar också den uppfattning som framkommer i yrkande 2 i samma motion, nämligen att en sänkt mervärdesskatt på böcker synes vara den bästa åtgärden för att öka bokinköpen och stimulera till läsning. Regeringen bör därför snarast tillsätta en utredning med uppgift att lägga fram förslag i enlighet med vad som framförs i motionen. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr4 (v) yrkandena 1 och 2 och med anledning av motionerna Kr2 (kd) yrkandena 3 och 4 och Kr6 (mp) yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse: 10. beträffande förslag om sänkt mervärdesskatt på böcker att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr4 yrkandena 1 och 2 och med anledning av motionerna 1997/98:Kr2 yrkandena 3 och 4 och 1997/98:Kr6 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Förslag om sänkt mervärdesskatt på böcker (mom. 10) Ewa Larsson (mp) anser dels att utskottets yttrande under rubriken Frågor om mervärdesskatt som börjar med ?Motionsyrkanden liknande? och slutar med ?Motionsyrkandena avstyrks? bort ha följande lydelse: Utskottet konstaterar att bokläsandet påtagligt gynnats i de länder som kraftigt sänkt mervärdesskatten på böcker. Utskottet anser liksom motionärerna bakom motion Kr6 (mp) att det inte är rimligt att Sverige även fortsättningsvis skall behålla nuvarande höga mervärdesskatt på böcker. Regeringen bör därför snarast återkomma till riksdagen med förslag till en betydande sänkning av denna skatt. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr6 (mp) yrkande 1, med anledning av motionerna Kr2 (kd) yrkande 3 och Kr4 (v) yrkandena 1 och 2 samt med avslag på motion Kr2 yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse: 10. beträffande förslag om sänkt mervärdesskatt på böcker att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr6 yrkande 1, med anledning av motionerna 1997/98:Kr2 yrkande 3 och 1997/98:Kr4 yrkandena 1 och 2 samt med avslag på motion 1997/98:Kr2 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Förslag om sänkt mervärdesskatt på böcker (mom. 10) Fanny Rizell (kd) anser dels att utskottets yttrande under rubriken Frågor om mervärdesskatt som börjar med ?Motionsyrkanden liknande? och slutar med ?Motionsyrkandena avstyrks? bort ha följande lydelse: Utskottet anser liksom motionärerna bakom motion Kr2 (kd) yrkande 3 att starka skäl talar för att en avtrappning av mervärdesskatten bör genomföras. Regeringen bör därför snarast tillsätta en utredning med uppgift att lägga fram förslag i enlighet med vad som föreslås i motionen. Utskottet delar också den uppfattning som framkommer i yrkande 4 i samma motion, nämligen att mervärdesskatten på barnböcker med det snaraste skall avskaffas. Regeringen bör därför redan i höst återkomma till riksdagen med förslag i frågan. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr2 (kd) yrkandena 3 och 4 och med anledning av motionerna Kr4 (mp) yrkandena 1 och 2 och Kr6 (mp) yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse: 10. beträffande förslag om sänkt mervärdesskatt på böcker att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr2 yrkandena 3 och 4 och med anledning av motionerna 1997/98:Kr4 yrkandena 1 och 2 och 1997/98:Kr6 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Kulturporto (mom. 13) Charlotta L Bjälkebring (v) anser dels att utskottets yttrande under rubriken Kulturporto som börjar med ?I propositionen? och slutar med ?avstyrks således? bort ha följande lydelse: Utskottet har i det föregående (reservation 6) konstaterat att kulturtidskrifterna har svårigheter att nå ut till sina läsare. En anledning härtill är - som motionärerna bakom motion Kr4 (v) framhåller - de höga kostnaderna för postbefordran. Utskottet anser liksom motionärerna i den aktuella motionen att det är angeläget att staten i sina förhandlingar med Posten AB förhandlar fram ett kulturporto som till en låg kostnad skall få användas för distribution av tidskrifter och föreningspost. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr4 (v) yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse: 13. beträffande kulturporto att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr4 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Innehållsförteckning
Sammanfattning......................................1 Propositionen.......................................2 Motionerna..........................................2 Ärendets beredning..................................3 Utskottet...........................................3 Propositionens huvudsakliga innehåll 3 Fråga om avslag på propositionen 4 Stöd för utgivning och distribution av litteratur (avsnitt 6) 5 Stöd för läsfrämjande åtgärder (avsnitt 7) 7 Stöd till bokhandeln (avsnitt 8) 9 Stöd till kulturtidskrifter (avsnitt 9) 10 Förbättrad statistik på litteratur- och tidskriftsområdet (avsnitt 10) 12 Ett kulturpolitiskt undantag i konkurrenslagen (avsnitt 11) 12 Frågor om mervärdesskatt 13 Behov av information om bidragen till arbetsplatsbibliotek 14 Kulturporto 15 Hemställan 15 Reservationer......................................17 1. Fråga om avslag på propositionen (mom. 1), (m) 17 2. Ett utvidgat statligt stöd för utgivning och distribution av litteratur (mom. 2), (v) 17 3. Ett utvidgat statligt stöd för utgivning och distribution av litteratur (mom. 2), (kd) 18 4. Inrättandet av ett nytt statligt stöd för läsfrämjande insatser (mom. 4), (kd) 19 5. Förslag om hur den lokala bokhandeln skall kunna stödjas (mom. 6), (mp) 19 6. Distributionsnät för kulturtidskrifter (mom. 8), (v) 20 7. Förslag om sänkt mervärdesskatt på böcker (mom. 10), (v) 20 8. Förslag om sänkt mervärdesskatt på böcker (mom. 10), (mp) 21 9. Förslag om sänkt mervärdesskatt på böcker (mom. 10), (kd) 21 10. Kulturporto (mom. 13), (v) 22