Laxfiske m.m.
Betänkande 1995/96:JoU4
Jordbruksutskottets betänkande
1995/96:JOU04
Laxfiske m.m.
Innehåll
1995/96 JoU4
Sammanfattning
I betänkandet behandlas ett antal motioner från den allmänna motionstiden 1995 rörande allmän fiskevårdsavgift samt åtgärder för att skydda den naturreproducerande laxen i Östersjön. Frågorna behandlades ursprungligen i samband med proposition 1994/95:231 Allmän fiskevårdsavgift m.m., vilken återkallades den 22 november 1995 (skr. 1995/96:114). Utskottet föreslår ett tillkännagivande rörande finansieringen av angelägna fiskevårdsåtgärder. Motionerna avstyrks med hänvisning bl.a. till vidtagna och aviserade åtgärder från regeringens och Fiskeriverkets sida.
Till betänkandet har fogats två reservationer.
Motionerna
1994/95:Jo402 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om yrkesfisket efter lax,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en allmän fiskevårdsavgift inte bör införas.
1994/95:Jo403 av Olle Lindström (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om laxfisket i Norrbotten,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om allmän fiskevårdsavgift.
1994/95:Jo404 av Jeppe Johnsson och Ulla Löfgren (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att samma regler måste gälla för alla som utövar fiske i Östersjön.
1994/95:Jo407 av Maggi Mikaelsson m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om totalstopp för svenskt laxfiske under ett år,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ersättningar för förlorad inkomst till yrkesfiskarna.
1994/95:Jo412 av Eva Björne (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att i samråd med näringen utarbeta bestämmelser för fisket,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att i internationella fora verka för begränsningar av fisket.
1994/95:Jo414 av Elving Andersson och Sivert Carlsson (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det svenska laxfisket i Vstersjön.
1994/95:Jo416 av Stig Grauers m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning av åtgärder mot otjänliga vattenmiljöer i Östersjöområdet,
5. att riksdagen avslår förslaget i årets budget om en fiskevårdsavgift för yrkesfiskare.
1994/95:Jo419 av Ingvar Eriksson och Jeppe Johnsson (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ensidiga fiskestopp och andra restriktioner.
1994/95:Sk319 av Carl G Nilsson och Ingvar Eriksson (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bildande av fiskevårdsområden,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om allmän fiskevårdsavgift.
Utskottet
Fiskevård m.m.
Bakgrund
Regeringen har den 22 november 1995 återkallat proposition 1994/95:231 Allmän fiskevårdsavgift m.m. Följdmotionerna till propositionen har förfallit med anledning av återkallelsen. För riksdagens behandling återstår dock ett antal motioner från den allmänna motionstiden rörande vissa fiskefrågor.
I den återkallade propositionen redovisades de åtgärder som har vidtagits för att skydda den naturreproducerande laxen i Östersjön och de översiktliga planerna för det fortsatta arbetet på detta område. Utskottet har inhämtat att de bedömningar som redovisades i detta avsnitt av den återkallade propositionen alltjämt är aktuella.
Motionerna
I motionerna Jo402 yrkande 7, Jo403 yrkande 2 och Sk319 yrkande 2 anförs att en allmän fiskevårdsavgift inte bör införas. I motionerna hänvisas till att det finns en fungerande fiskevård på många fiskevatten som sköts och förvaltas som fiskevårdsområden. En ny byråkratisk avgift som inte ger något nämnvärt överskott till fiskevård behövs inte. Avgiften skulle drabba alla kategorier fiskande samtidigt som förslaget innebär en ny statlig byråkrati. I motion Jo416 (m) yrkas att förslaget om en fiskevårdsavgift för yrkesfiskare avslås (yrkande 5).
I motion Sk319 (m) anförs att frifiskereformen måste omprövas och ersättas med bildande av fiskevårdsområden (yrkande 1).
Utskottets överväganden
Regeringen har den 22 november 1995 återkallat proposition 1994/95:231 Allmän fiskevårdsavgift m.m. Härmed har syftet med motionerna Jo402 yrkande 7, Jo403 yrkande 2, Jo416 yrkande 5 och Sk319 yrkande 2 tillgodosetts. Motionerna avstyrks i berörda delar.
I skrivelsen om återkallelse av propositionen framhålls att regeringen nu har för avsikt att lägga fram förslag om annan finansiering av angelägna fiskevårdsinsatser. Utskottet har inhämtat att Fiskeriverket har beräknat kostnaderna för erforderlig fiskevård till nivån 65 miljoner kronor för tolv månader.
I den återkallade propositionen anfördes att det är angeläget att det nybildas och ombildas fiskevårdsområden för att på bästa sätt främja en god fiskevård och öka tillgången på fiskevatten för allmänheten. Utskottet förutsätter att dessa uttalanden kommer att beaktas även i den fortsatta beredningen av frågan om erforderliga fiskevårdsåtgärder.
Utskottet anser att de fortsatta övervägandena angående behovet av fiskevårdande åtgärder under innevarande budgetår snarast bör fullföljas. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med förslag till finansiering av fiskevården för återstoden av innevarande budgetår. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottets ställningstaganden ovan innebär att syftet med motion Sk319 yrkande 1 i huvudsak är tillgodosett.
Laxfisket
Bakgrund
Vid sekelskiftet fanns naturlax i ett fyrtiotal svenska älvar. Efter vattenkraftsutbyggnaden återstår nu endast 19 älvar med naturligt lekande lax. Den största laxälven är Torneälv, som förvaltas gemensamt av Sverige och Finland genom den Finsk-svenska gränsälvskommissionen.
Reproduktionsstörningar i form av avsevärt förhöjd dödlighet hos nykläckt laxyngel upptäcktes i en kompensationsodling vid Norrlandskusten år 1974. År 1992 skedde en dramatisk ökning av dödligheten. I vissa odlingar dog upp till 90 % av laxynglen. Endast Östersjölax har drabbats av M74. Sjukdomen kan knytas till yngel från honor som efter uppväxt återkommer från södra Östersjön för lek.
Sverige har undertecknat konventionen om biologisk mångfald. Regeringen uttalade i proposition 1994/95:231 att Sverige härigenom har åtagit sig att säkerställa förutsättningarna för laxen att överleva som art med sin genetiska variation. Förvaltningen av de naturreproducerande laxbestånden i Östersjön berörs även av direktivet 92/43/EEG om bevarandet av naturliga habitat samt vild fauna och flora (art- och habitatdirektivet).
Fiskeriverket har den 8 september 1995 till regeringen redovisat en aktionsplan för biologisk mångfald avseende fisket. Enligt denna är målet för laxfiskevården på kort sikt att undanröja det akuta hotet om genetisk utarmning eller direkt utslagning som flertalet vilda laxstammar lever under i Östersjön. På lång sikt bör målet vara att hela reproduktionspotentialen i de laxförande älvarna utnyttjas samtidigt som tillväxtpotentialen i havet bättre tas till vara. Så länge som hotet mot den vilda laxen genom i första hand M74 kvarstår bör åtgärden att avlysa laxfiske i samtliga älvar med vild lax i Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län och i befintliga fredningsområden utanför dessa älvar upprepas genom årliga beslut. Sverige bör arbeta för att metoden med fördröjd utsättning av lax utvecklas och genomförs internationellt. Härigenom ges möjlighet att minska havsfisket efter lax på laxens uppväxtområde.
Fiskeriverket beslutade i november 1994 om inskränkningar i såväl kust- och älvfisket som havsfisket efter lax. Havsfisket förbjöds fr.o.m. den 1 december 1994 till den 31 mars 1995.
Fisket i kustvatten och i älvar regleras huvudsakligen genom nationella bestämmelser. Det bör även i fortsättningen vara Fiskeriverkets uppgift att följa utvecklingen på laxområdet och vidta de nationella åtgärder som bedöms nödvändiga. Nödvändiga nationella åtgärder kommer att vidtas för att tillgodose behovet av skydd för den naturligt reproducerande laxen.
År 1974 undertecknade Östersjöländerna en konvention som omfattar allt fiske i Östersjön, International Baltic Sea Fishery Commission (Warszawakommissionen). Årliga totalkvoter för lax har fastställts av Warszawakommissionen sedan år 1991. För år 1991 uppgick kvoten till 3 350 ton, år 1992 till 3 550 ton, år 1993 till 650 000 laxar, år 1994 till 600 000 laxar och år 1995 till 500 000 laxar för egentliga Östersjön. Sverige ingår numera i EU:s delegation vid Warszawakommissionens sessioner. Utskottet har inhämtat att totalkvoten för Östersjön fastställts till 450 000 laxar för år 1996. Vidare rekommenderar kommissionen att fiskemyndigheterna i medlemsländerna utfärdar ett moratorium för fiske i älvar och älvmynningar med naturreproducerande laxbestånd.
Motionerna
I motionerna Jo402 (m) yrkande 5, Jo404 (m), Jo412 (m) yrkande 2, Jo414 (c) yrkande 2, Jo419 (m) yrkande 1 anförs att svenska fiskare inte kan förväntas acceptera ensidiga fiskestopp och andra restriktioner. Den naturreproducerande laxen kan inte räddas genom att man inför restriktioner endast för ett lands fiskare. Fiskeriverkets ensidiga förbud för svenska laxfiskare att fånga lax från den 1 december 1994 till den 31 mars 1995 innebar en stor utslagning av såväl laxfiskare som beredningsindustri. Samma regler måste gälla för alla som utövar fiske i Östersjön. Alla beslut som rör fiskekvoter och uttag i Östersjön bör fattas i internationella sammanhang och fora. Andra exempel på ensidiga åtgärder finns från Östersjön avseende torskfiske. I motion Jo407 (v) krävs att allt svenskt fiske av lax stoppas under ett år samt ett fortsatt agerande för en internationell begränsning av laxfisket i Östersjön (yrkande 1). Vidare anförs att ett totalstopp för laxfisket innebär att berörda yrkesfiskare måste få ersättning för inkomstbortfallet (yrkande 2). EU-stöd utgår för dessa ersättningar.
I motion Jo403 (m) anförs att för att norrbottniska fiskare skall slippa totalstopp för laxfiske i framtiden bör kvoten delas upp i Sverige (yrkande 1). Exempelvis skulle Norr- och Västerbotten kunna få en egen kvot inom totalransonen.
I motion Jo412 (m) anförs att de av Fiskeriverket beslutade åtgärderna bör omprövas och ersättas med andra åtgärder som utarbetas i samråd med näringen (yrkande 1).
I motion Jo416 (m) begärs en utredning av åtgärder om otjänliga vattenmiljöer i Östersjöområdet (yrkande 1). Svenska forskare misstänker att laxsjukdomen M74 är förorsakad av giftiga ämnen i vattnet som skadat laxynglen så att mer än hälften av beståndet slagits ut. För att komma till rätta med detta och andra symptom på otjänlig vattenmiljö krävs enligt motionärerna målmedvetna nationella och internationella insatser.
Utskottets överväganden
Utskottet delar den uppfattning som framförs i flera motioner att kraftfulla åtgärder krävs för att rädda de återstående laxstammarna. För att rädda den naturreproducerande laxen krävs en minskning av beskattningen av de blandade bestånden, i första hand i södra Östersjön, förbud mot fiske på de renodlade vildlaxbestånden samt ett intensivt fiske riktat mot den odlade laxen, bl.a. för att förhindra att den sprider sig till de älvar som har naturreproducerande laxbestånd. Ett alternativ till att kraftigt minska havsfisket efter lax är att avsevärt minska utsättningarna.
Utskottet instämmer i den uppfattning som redovisats av regeringen i proposition 1994/95:231. För att minska fisket på de blandade bestånden krävs internationella uppgörelser som innebär att alla Östersjöstaters fiskare kraftigt reducerar sitt fiske på dessa bestånd. Även om ensidiga svenska åtgärder kan ge betydande effekter, särskilt för kust- och älvfisket, krävs i praktiken internationell samordning. Det framgår av propositionen att Sverige avser att fullt ut driva frågorna inom ramen för de nya förutsättningar som gäller för fiskeripolitiken i Östersjön. Utskottet förutsätter att regeringen med största kraft driver frågan om erforderligt skydd för den naturligt reproducerande laxen i internationella sammanhang. Med det anförda föreslår utskottet att motionerna Jo402 yrkande 5, Jo403 yrkande 1, Jo404, Jo407 yrkande 1, Jo412, Jo414 yrkande 2 och Jo419 yrkande 1 lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.
EU-stödet på fiskets område ges i huvudsak inom ramen för det strukturstöd som kan hänföras till mål 5a. Sverige har överlämnat en sektorsplan för fiskeri- och vattenbruksnäringen för åren 19951999 till EU-kommissionen. EU-stöd kan lämnas för olika fiskevårdande åtgärder, främst i form av enskilda större projekt. För att förhindra utslagning av fiskeföretag vid tillfälliga fiskestopp föreslås stöd utgå till fiskare som tillfälligt ligger stilla vid fiskeförbud. Åtgärden finansieras till hälften av Fonden för fiskets utveckling och till hälften av offentliga svenska medel. Med det anförda bör syftet med motion Jo407 yrkande 2 anses vara huvudsakligen tillgodosett.
Utskottet instämmer i huvudsak i vad som anförs i motion Jo416 yrkande 1 om behovet av målmedvetna nationella och internationella insatser för att komma till rätta med sjukdomen M74 och andra symptom på otjänlig vattenmiljö. I propositionen anfördes att stora resurser har avsatts för laxforskningen. Dessa resurser är långt större än insatserna inom något annat område inom fiskforskningen. EU:s forskningsplan för fisk innefattar uttryckligen kopplingen mellan miljön och fiskens tidigaste utvecklingsstadier. Ett omfattande forskningsprogram har satts i gång i syfte att klarlägga orsakerna till sjukdomen M74. Arbetet har organiserats som ett särskilt projektområde, Reproduktionsstörningar hos Östersjöfisk, inom Naturvårdsverket. Det finansieras gemensamt av Naturvårdsverket, Fiskeriverket, Världsnaturfonden, Vattenfall och Skogs- och jordbrukets forskningsråd. Vidare redovisades att ett nordiskt samarbetsprojekt pågår kring M74. Detta syftar till att beskriva och förklara reproduktionsstörningar hos fisk i nordiska vatten. Det anförda innebär att motion Jo416 yrkande 1 får anses i huvudsak tillgodosedd.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande allmän fiskevårdsavgift
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo402 yrkande 7, 1994/95: Jo403 yrkande 2, 1994/95:Jo416 yrkande 5 och 1994/95:Sk319 yrkande 2,
2. beträffande finansiering av fiskevården m.m.
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt avslår motion 1994/95:Sk319 yrkande 1,
3. beträffande den naturreproducerande laxen i Östersjön
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo402 yrkande 5, 1994/95: Jo403 yrkande 1, 1994/95:Jo404, 1994/95:Jo407 yrkande 1, 1994/95: Jo412, 1994/95:Jo414 yrkande 2 och 1994/95:Jo419 yrkande 1,
res. 1 (m)
res. 2 (v, mp)
4. beträffande ersättning för inkomstbortfall
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo407 yrkande 2,
5. beträffande otjänliga vattenmiljöer i Östersjöområdet
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo416 yrkande 1.
Stockholm den 7 december 1995
På jordbruksutskottets vägnar
Lennart Daléus
I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka Bohlin (s), Göte Jonsson (m), Kaj Larsson (s), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson (s), Ingemar Josefsson (s), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson (fp), Maggi Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Lennart Brunander (c), Michael Hagberg (s) och Siw Wittgren-Ahl (s).
Reservationer
1. Den naturreproducerande laxen i Östersjön (mom. 3)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med Utskottet instämmer och på s. 6 slutar med vidare åtgärd. bort ha följande lydelse:
Både fiskare och förädlingsindustri är långsiktigt beroende av att det svenska laxfisket kan fortsätta i framtiden. När det gäller laxen är det enligt utskottets mening riktigt att begränsa fisket.
Det är samma lax som rör sig i Östersjön och Bottenhavet. Enligt utskottet mening bör därför samma regler gälla för fiske i Östersjön och i Bottenhavet.
Utanför de outbyggda älvarna gällde Fiskeriverkets laxfiskeförbud under hela år 1995, vilket påverkade yrkesfiskarna längs Västerbottenskusten och de kustfiskare som idkar näringen som en bisyssla till annnan näringsverksamhet. Från år 1983 har fredningstider ensidigt införts utanför de outbyggda Norrlandsälvarna. För Norrbottens yrkesfiskare har fredningstider och laxfiskeförbud under flera år påverkat deras verksamhet negativt. För att undvika laxfiskeförbud för norrbottniska fiskare i framtiden bör kvoten delas upp i Sverige. Utskottet anser att det kan övervägas att ge Norrbotten och Västerbotten en egen kvot inom totalransonen.
Under 20 år har kustutsättning av havsöringssmolt och annan havs öringsfiskevård av olika slag skett i flera kustmynnande vattendrag, vilket har gett ett gott resultat. För att detta arbete skall få en fortsatt positiv utveckling anser utskottet att de av Fiskeriverket beslutade åtgärderna bör omprövas och ersättas med andra åtgärder som utarbetas i samråd med näringen.
Ett ensidigt förbud för svenska laxfiskare att fånga lax kan enligt utskottets mening innebära att såväl laxfiskare som beredningsindustri slås ut. Utskottet anser att Sverige inom ramen för EU och Warszawakommissionen skall verka för de begränsningar av totalkvoten för lax som bedöms vara nödvändiga på biologiska grunder, bl.a. med hänsyn till utvecklingen av laxsjukdomen M74.
Utskottets ställningstaganden ovan bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna, i enlighet med motionerna Jo402 yrkande 5, Jo403 yrkande 1, Jo404, Jo412, Jo414 yrkande 2 och Jo419 yrkande 1. Motion Jo407 yrkande 1 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande den naturreproducerande laxen i Östersjön
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Jo402 yrkande 5, 1994/95:Jo403 yrkande 1, 1994/95:Jo404, 1994/95:Jo412, 1994/95:Jo414 yrkande 2, 1994/95:Jo419 yrkande 1 och med avslag på motion 1994/95:Jo407 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Den naturreproducerande laxen i Östersjön (mom. 3)
Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med Utskottet instämmer och på s. 6 slutar med vidare åtgärd. bort ha följande lydelse:
År 1983 infördes regleringar av kustfisket efter lax, och år 1991 träffades inom ramen för Warszawakommissionen en internationell överenskommelse om en högsta tillåten fångstmängd som resulterat i ett något minskat fångstuttag. En arbetsgrupp inom Fiskeriverket lade år 1994 fram ett förslag, Naturlax 94, om långtgående begränsningar inom alla fångstområden.
I dessa förhandlingar har endast en begränsning av laxfisket med 150 000 laxar (ca 17 %) uppnåtts, vilket är otillräckligt. Arbetsgruppens förslag var en halvering av laxfångsten. Fiskeriverket behandlade därefter frågan och införde ett förbud för kustfiske efter lax från december 1994 till mars 1995. Tillsammans med det förhandlingsresultat som uppnåtts i de internationella förhandlingarna kan man räkna med en 20 % mindre fångst under 1995 jämfört med år 1994.
Enligt utskottets mening krävs nu kraftfulla åtgärder för att rädda de återstående laxstammarna. Det räcker inte med de begränsningar som hittills vidtagits. Utskottet anser att allt svenskt fiske av lax bör stoppas under ett år samtidigt som Sverige fortsätter att agera för en internationell begränsning av laxfisket i Östersjön. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna, i enlighet med motion Jo407 yrkande 1. Övriga motioner avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande den naturreproducerande laxen i Östersjön
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo407 yrkande 1 och med avslag på motionerna 1994/95:Jo402 yrkande 5, 1994/95: Jo403 yrkande 1, 1994/95:Jo404, 1994/95:Jo412, 1994/95:Jo414 yrkande 2 och 1994/95:Jo419 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Motionerna 1
Utskottet 2
Fiskevård m.m. 2
Laxfisket 3
Hemställan 6
Reservationer 7
Gotab, Stockholm 1995