Läroplansfrågor och betygsfrågor
Betänkande 1991/92:UbU19
Utbildningsutskottets betänkande
1991/92:UBU19
Läroplansfrågor och betygsfrågor
Innehåll
1991/92 UbU19
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet 53 motioner från den allmänna motionstiden 1992. Motionerna behandlar såväl övergripande läroplansfrågor som tim- och kursplanefrågor. Även vissa betygsfrågor tas upp.
Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden. Utskottet hänvisar i de flesta fall till läroplanskommitténs resp. betygsberedningens arbete. Till betänkandet fogas nio reservationer från Socialdemokraterna och fyra från Ny demokrati samt meningsyttring av Vänsterpartiet.
Motionerna
1991/92:Ub201 av Kurt Ove Johansson och Catarina Rönnung (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om maskinskrivning som ett ordinarie ämne i grundskolan.
1991/92:Ub204 av Berith Eriksson (v) vari yrkas 2. att riksdagen hos regeringen begär att riktlinjer om undervisning om samer inarbetas i måldokumenten för skola och barnomsorg.
1991/92:Ub208 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utökat samarbete mellan kronofogdemyndigheten och skolan i konsumentekonomi.
1991/92:Ub210 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att slöjd, barnkunskap och hemkunskap skall vara obligatoriska ämnen i grundskolan.
1991/92:Ub211 av Alwa Wennerlund m.fl. (kds) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av betyg i flit, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av betyg i ordning och uppförande.
1991/92:Ub215 av Anita Jönsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av utarbetande av anvisningar och riktlinjer för lärare så att elever med dyslexi får likvärdig hjälp, bedömning och betygssättning över hela landet.
1991/92:Ub220 av Ulla Orring och Barbro Westerholm (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att bibehålla hemkunskap och slöjd som ett gemensamt garanterat ämne och därmed ge nya direktiv till läroplanskommittén.
1991/92:Ub221 av Stina Gustavsson m.fl. (c, m, kds) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ämnena hemkunskap, slöjd och barnkunskap som obligatoriska ämnen i grundskolans timplan, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökad tid för ämnet hemkunskap på grundskolans låg- och mellanstadium.
1991/92:Ub225 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en likvärdig utbildning, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om direktiven till läroplanskommittén, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöfrågorna, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om internationell förståelse, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kunskapssynen, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rätten att välja skola, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett demokratiskt arbetssätt, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stärka elevernas ställning i beslut som rör deras skola, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om målen för föräldrainflytandet, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett gemensamt måldokument för barnomsorg och skola, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om direktiven till betygsberedningen.
1991/92:Ub226 av Karl-Erik Svartberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en demokratisk skola samt om elevers och föräldrars inflytande i skolan.
1991/92:Ub229 av Margitta Edgren och Bengt Rosén (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att till läroplanskommittén överlämnas vad i motionen anförts om ämnena hemkunskap, barnkunskap och slöjd.
1991/92:Ub230 av Lena Klevenås m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att undervisningen i hemkunskap och slöjd bör bibehållas som obligatoriska ämnen i grundskolan.
1991/92:Ub233 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ämnet hemkunskap även i den nya läroplanen skall vara ett obligatoriskt ämne i grundskolan.
1991/92:Ub234 av Jarl Lander och Lisbeth Staaf-Igelström (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hemkunskap i grundskolan.
1991/92:Ub235 av Christina Linderholm (c) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en sådan ändring i skollagen att rätten till föräldrars inflytande lagstadgas i enlighet med vad i motionen anförts, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att föräldrars rätt till inflytande skrivs in i skolförordningen.
1991/92:Ub238 av Peter Kling m.fl. (nyd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att införa obligatorisk undervisning i skolorna från årskurs 8 eller 9 i första hjälpen samt hjärt-lung-räddning.
1991/92:Ub244 av Inga Berggren m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av ämnet hemkunskap i grundskolan.
1991/92:Ub247 av Ingrid Andersson och Gunnar Thollander (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att ämnet hemkunskap förblir obligatoriskt i grundskolan.
1991/92:Ub249 av Rosa Östh m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ämnet hemkunskap förblir obligatoriskt i grundskolan med garanterad undervisningstid om minst samma omfattning som för närvarande.
1991/92:Ub254 av Claus Zaar m.fl. (nyd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att hemkunskapsundervisningen i grundskolan skall vara obligatorisk i oförändrad omfattning.
1991/92:Ub255 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ämnena hemkunskap, slöjd och barnkunskap bibehålls som obligatoriska ämnen i grundskolan.
1991/92:Ub257 av Björn Kaaling m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar att ämnet hemkunskap förblir obligatoriskt i grundskolan med garanterad undervisningstid om minst fem veckotimmar.
1991/92:Ub258 av Bruno Poromaa och Sten-Ove Sundström (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildningssituationen för elever med handikapp.
1991/92:Ub259 av Margit Gennser (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om gymnastikundervisningens inriktning.
1991/92:Ub262 av Birgitta Hambraeus och Marianne Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bildämnet.
1991/92:Ub265 av Ingvar Eriksson och Jan-Olof Franzén (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning i naturkunskap.
1991/92:Ub267 av Margareta Gard (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om att återinföra betyg i ordning och uppförande inom grundskolan.
1991/92:Ub269 av Åke Carnerö (kds) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den svenska skolan som helhet skall förankras i kristen etik, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kristendomsämnet.
1991/92:Ub270 av Åke Carnerö (kds) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ämnet historia får utökad tid i mellanstadiets timplan, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att mellanstadiets kursplan i historia bör omfatta tiden fram till våra dagar.
1991/92:Ub272 av Maj-Inger Klingvall m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om direktiven till läroplanskommittén, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kunskapssynen, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett gemensamt måldokument för barnomsorg och skola.
1991/92:Ub286 av Margareta Viklund (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ämnet hemkunskap i grundskolan.
1991/92:Ub288 av Ian Wachtmeister och Stefan Kihlberg (nyd) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådana ändringar i erforderliga lagar att staten och kommunerna fullständigt befrias från sina skyldigheter att anordna hemspråksundervisning, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om principer för hemspråksundervisning.
1991/92:Ub289 av Ian Wachtmeister och Stefan Kihlberg (nyd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om principerna för ett nytt betygssystem.
1991/92:Ub294 av Marianne Andersson och Marianne Jönsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett handlingsprogram för dyslexiproblemet.
1991/92:Ub296 av Charlotte Branting (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att slöjd och hemkunskap förblir obligatoriska ämnen i grundskolan.
1991/92:Ub298 av Charlotte Branting och Ingela Mårtensson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hemspråksundervisningen.
1991/92:Ub300 av Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betygssystemet.
1991/92:Ub302 av Erling Bager och Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konkretisering av målen för trafikantutbildningen i skolan, 2. att riksdagen hos regeringen begär att skolverket får i uppdrag att verka för att varje elev i grundskolan får ta del av en kontinuerlig trafiksäkerhetsundervisning som syftar till att öka elevens förmåga att klara sig i trafiken.
1991/92:Ub305 av Martin Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett framtida nationellt utvärderingssystem enligt godkänt--icke godkänt-modell som ersättning för det nuvarande betygssystemet.
1991/92:Ub307 av Marianne Andersson och Birgitta Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hemkunskapen i grundskolan.
1991/92:Ub308 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en snabb utvärdering bör ske av hemspråksundervisningen samt att förslag framläggs för att snabbt förstärka de statliga insatserna för att säkra en fortsatt hemspråksundervisning på hög nivå.
1991/92:Ub309 av Ingela Mårtensson (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en översyn av konstbildningens ställning i den svenska skolan, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en översyn av bildämnets ställning i den svenska skolan, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att bildämnets och konstbildningens roll vägs in i läroplansarbetet.
1991/92:Ub803 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vissa ämnen i grundskolans timplan.
1991/92:Ub808 av Sonja Rembo m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kristendomsundervisningens innehåll och utformning.
1991/92:Ub810 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett gemensamt måldokument för barnomsorg och skola, 9. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådan ändring i skollagen att elevernas rätt till inflytande klart framgår, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om principer för revideringen av läroplanerna, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betygen som urvalsinstrument till högre utbildning.
1991/92:K423 av Maj-Inger Klingvall m.fl. (s) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om mediakunskap i skolan.
1991/92:Sf606 av Berith Eriksson m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av förstärkt skolundervisning om mänskliga rättigheter.
1991/92:Sf630 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att slopa hemspråksundervisningen, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att statliga medel inte får användas för hemspråksundervisning.
1991/92:So270 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om "anti-våld" i samband med översynen av läroplanen.
1991/92:So504 av Elisabeth Persson (v) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sex- och samlevnadsundervisningen i skolan.
1991/92:Jo203 av Göran Persson m.fl. (s) vari yrkas 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättandet av "gröna utbildningscentra".
1991/92:Jo612 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas 20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utveckling av miljöfrågorna i läroplansarbetet.
1991/92:A805 av Karin Starrin och Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas 28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ämnena hemkunskap och slöjd i grundskolans läroplan.
Utskottet
Läroplansfrågor
Vissa utgångspunkter för läroplansarbetet
Den socialdemokratiska regeringen beslutade den 14 februari 1991 att tillkalla en kommitté för att lämna förslag till mål och riktlinjer för barnomsorgen och det offentliga skolväsendet (dir. 1991:9). Den nuvarande regeringen fattade den 19 december 1991 beslut om nya direktiv till läroplanskommittén (dir. 1991:117). Uppdraget skall omfatta läroplan, timplan och kursplaner för grundskolan samt läroplan för gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen. Läroplanskommitténs arbete avser sålunda inte längre mål och riktlinjer för barnomsorgen.
Frågan om ett gemensamt måldokument för barnomsorg och skola tas upp i motionerna 1991/92:Ub225 yrkande 12 och 1991/92:Ub272 yrkande 3 (båda s) samt 1991/92:Ub810 yrkande 6 (v). Motionärerna hävdar bl.a. att alla som arbetar med barn måste utgå från en helhetssyn på barnets utveckling. Med hänsyn till samhällets samlade insatser för barn och ungdomar i barnomsorg, skola och fritidshem är det därför naturligt att barnomsorgen och grundskolan får ett gemensamt måldokument.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
Frågan om gränsdragningen mellan skola och barnomsorg tas upp i årets budgetproposition (bilaga 9 s. 27). Föredragande statsrådet framhåller vikten av att det i det statliga styrsystemet görs en mycket klar beskrivning av skolans resp. barnomsorgens mål och uppdrag och en mycket tydlig gränsdragning mellan skolans och barnomsorgens roll och uppgifter. Enligt statsrådet är det olämpligt att förena den obligatoriska skolverksamheten med den frivilliga barnomsorgsverksamheten. Det är mot denna bakgrund som läroplanskommitténs uppdrag inte längre omfattar mål och riktlinjer för barnomsorgen.
Utskottet delar regeringens uppfattning när det gäller gränsdragningen mellan skola och barnomsorg. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att läroplanskommittén enligt de nya direktiven skall formulera utgångspunkterna för den skolförberedande verksamheten så att ett närmande lokalt i kommunerna mellan den skolförberedande verksamheten och grundskolan underlättas.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1991/92:Ub225 yrkande 12, 1991/92:Ub272 yrkande 3 och 1991/92:Ub810 yrkande 6.
I motion 1991/92:Ub225 (s) behandlas vissa utgångspunkter för läroplansarbetet.
Enligt motionärerna är det av nationellt intresse att garantera en likvärdig utbildning i hela landet (yrkande 1). En likvärdig utbildning innebär att geografiska, sociala eller ekonomiska faktorer inte skall hindra elevernas utbildningsmöjligheter. Enligt motionärernas mening underkänner regeringen den omfattande pedagogiska forskning som framhållit och tydliggjort skillnaderna mellan ämnen som vetenskapliga discipliner och skolämnen. Skolämnen som funktion eller kunskap bör syfta till att ge eleverna ämneskunskaper men också att förbereda dem för samhällslivet utanför skolan (yrkande 4). När det gäller kunskapssynen hävdas i motionen att grundskolan skall ge eleverna grundläggande baskunskaper. Men de skall också ges möjlighet till förståelse, bakgrund och överblick. Om inte kunskapskraven förklaras och ges ett sammanhang minskar motivationen för lärandet (yrkande 7). Ett demokratiskt arbetssätt är ytterligare en förutsättning för kunskapsinhämtandet. Det skapar engagemang och lust att lära och ger eleverna viktiga insikter i konsten att utveckla och befästa demokratin, framhåller motionärerna. Det är främst det konkreta utvecklingsarbetet i skolan som ger viktiga erfarenheter i demokratiarbetet, vilket särskilt bör framhållas i direktiven till läroplansarbetet (yrkande 9). I motionen framhålls vidare att de enskilda skolorna bör ges förutsättningar att profilera sin verksamhet. På detta sätt ökar elevernas valmöjligheter. Med detta följer också behov av information om olika skolor och om rätten att välja skola. Kommunen skall så långt det är praktiskt och ekonomiskt möjligt tillgodose elevers och föräldrars önskan om placering vid viss skola. Närhetsprincipen måste dock vara utgångspunkten (yrkande 8). I motion 1991/92:Ub272 (s) yrkandena 1 och 2 framförs liknande synpunkter som i motion 1991/92:Ub225 när det gäller kunskapssynen.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
I direktiven till läroplanskommittén anger regeringen vissa för alla skolformer gemensamma utgångspunkter för läroplansarbetet. Skolans huvuduppgift är att ge eleverna goda kunskaper och färdigheter. Det hör även till skolans uppgift, sägs det i direktiven, att bidra till elevernas sociala och emotionella utveckling. Varje elev har rätt till en likvärdig utbildning. Vid all utbildning måste hänsyn tas till varje elevs särskilda förutsättningar. Enligt direktiven skall de nya läroplanerna för grundskolan, gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen ge uttryck för en samlad syn på elevers kontinuerliga kunskapsutveckling. Den kunskapssyn som skall ligga till grund för läroplansarbetet skall vila på aktuell forskning om inlärning, begreppsbildning m.m. Eleverna skall gradvis utveckla sin förmåga att tänka -- att reflektera över problem -- och därmed lägga grunden för ett, med ökad mognad, alltmer vetenskapligt förhållningssätt. Det framhålls vidare att principen om en kontinuerlig utveckling skall gälla även elevernas inflytande i skolan. Kommittén skall också lämna förslag om vilket utrymme inom den nationella timplanen som bör finnas för den profilering den enskilda skolan vill göra.
Utskottet ställer sig bakom utgångspunkterna för läroplansarbetet i enlighet med regeringens direktiv till läroplanskommittén. Med hänsyn härtill anser utskottet att riksdagen bör avslå motionerna 1991/92:Ub225 yrkandena 1, 4, 7, 8 och 9 samt 1991/92:Ub272 yrkandena 1 och 2.
I motion 1991/92:Ub810 (v) yrkande 10 föreslås att riksdagen inför revideringen av grundskolans läroplan bör ge till känna följande principer för läroplansarbetet, nämligen att grundskolans uppdelning i stadier bör avskaffas, att 25 elever bör vara ett riktmärke för klasstorleken, att uppdelningen i allmän och särskild kurs i engelska och matematik i grundskolan avskaffas, att tillvalet i grundskolan bör ändras så att alla elever läser ett B-språk och att kraven på elevaktiva arbetsformer och ett undersökande arbetssätt tydligt markeras. I motion 1991/92:So270 (v) yrkande 1 föreslås vidare att riksdagen beslutar att "anti-våld" skall vara en av utgångspunkterna för den pågående läroplansöversynen. Vidare anses det enligt motion 1991/92:Sf606 (v) yrkande 1 nödvändigt att bemöta rasism och främlingsfientlighet genom en målmedveten undervisning om mänskliga rättigheter i bl.a. grundskolan och gymnasieskolan.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
Grundskolans stadieindelning, arbetsformer och arbetssätt, alternativa kurser i vissa ämnen och undervisningen i språk är frågor som kommer att prövas inom ramen för läroplanskommitténs uppdrag enligt de nya direktiven. När det gäller frågan om klasstorleken i grundskolan erinrar utskottet om att den behandlades i samband med riksdagens beslut om ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76), varvid utskottet utgick från "att den nya läroplanen för grundskolan kommer att innehålla ett riktmärke för klasstorlek på högst ca 25 elever utan att därmed skapa ett delningstal". Detta gav riksdagen som sin mening regeringen till känna.
Vad gäller frågor om "anti-våld" och mänskliga rättigheter i undervisningen föreskrivs i direktiven till läroplanskommittén vissa grundläggande principer för undervisningen. Bl.a. att skolans verksamhet liksom tidigare bör bygga på vissa etiska normer, såsom människolivets okränkbarhet, individens frihet, solidaritet med svaga och utsatta, respekt för den enskilda människans särart och integritet och allas lika värde i enlighet med kristen etik och västerländsk humanism. Dessa grundläggande riktlinjer för verksamheten i skolan är enligt utskottets uppfattning i huvudsak identiska med vad som för närvarande föreskrivs i läroplanen för grundskolan (Lgr80).
Med hänvisning till det anförda och vad som i direktiven för läroplansarbetet anges som grundläggande riktlinjer för skolans verksamhet föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub810 yrkande 10, 1991/92:So270 yrkande 1 och 1991/92:Sf606 yrkande 1.
Enligt motion 1991/92:Ub225 (s) yrkande 6 bör internationaliseringen i undervisningen starkare lyftas fram i läroplansarbetet.
Utskottet vill erinra om att de internationella aspekterna inom olika områden beaktas i direktiven till läroplanen. Bl.a. skall skolans undervisning i moderna språk förstärkas. Vidare framhålls att "internationalisering" är ett viktigt kunskapsområde, som skall ingå i kursplanerna för flera ämnen.
Utskottet vill i detta sammanhang även erinra om att skolans internationalisering m.m. för närvarande utreds (dir. 1991:62). Bl.a. skall olika åtgärder som främjar och underlättar rörlighet och utbyte mellan Sverige och andra länder inom skolans område behandlas i utredningen.
Med hänvisning härtill anser utskottet det inte erforderligt att riksdagen gör något särskilt uttalande i enlighet med motionsyrkandet, varför det avstyrks.
Frågan om elevinflytandet i skolan tas upp i tre motioner. I motion 1991/92:Ub225 (s) yrkande 10 framhålls att det viktigaste inflytandet gäller vardagsarbetet i klassrummet. Varje elev måste få bestämma sin arbetstakt utifrån sina förutsättningar. Liknande synpunkter framförs i motion 1991/92:Ub226 (s) där även elevernas medverkan i klassråd och i skolans skyddsverksamhet betonas. Enligt motion 1991/92:Ub810 (v) yrkande 9 bör elevernas rätt till inflytande i skolan regleras i skollagen.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
I 4kap. 2§ skollagen (1991:1111) stadgas att eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen därav skall anpassas efter deras ålder och mognad.
I direktiven till läroplanskommittén konstateras att det finns en tendens att elevernas inflytande på undervisningen minskar i takt med stigande ålder. Denna tendens måste brytas. Skolans ansvar för att ge barn och ungdomar en förberedelse för rollen som samhällsmedborgare och för att stärka individens självkänsla och självständighet bör komma till uttryck bl.a. genom att eleverna uppmuntras att med stigande ålder ta ett eget personligt ansvar för sin inlärning och sitt arbete i skolan, understryks det i direktiven.
Med hänvisning till gällande bestämmelser om elevinflytande i skollagen och vad som anförs om elevinflytande i skolan i direktiven till läroplanskommittén anser utskottet att syftet med motionärernas yrkanden i huvudsak är tillgodosett, varför motionerna 1991/92:Ub225 yrkande 10, 1991/92:Ub226 i denna del och 1991/92:Ub810 yrkande 9 avstyrks.
Enligt motion 1991/92:Ub225 (s) yrkande 5 har miljöfrågorna i de nya direktiven till läroplanskommittén tonats ned väsentligt i jämförelse med de ursprungliga direktiven. Motionärerna anser det också olyckligt att de miljöexperter som tidigare engagerats av kommittén nu har skilts från sina uppdrag. Liknande synpunkter framförs även i motion 1991/92:Jo612 (s) yrkande 20. I motion 1991/92:Jo203 (s) yrkande 10 föreslås att s.k. gröna utbildningscentra inrättas i syfte att bredda utbudet av utbildningar och därigenom öka elevunderlaget. Till dessa utbildningscentra bör knytas även forsknings- och utvecklingsarbete. Mot bakgrund av den allvarliga miljösituationen framhålls i motion 1991/92:Ub265 (m) att utbildningen i elementär naturkunskap måste förbättras i grundskolan och gymnasieskolan.
I direktiven till läroplanskommittén anges att miljökunskap är ett centralt kunskapsområde som inte bara skall behandlas inom de naturorienterande ämnena. De ekologiska aspekterna måste i större utsträckning beaktas i undervisningen inom andra områden för att ge eleverna en helhetssyn på miljöfrågorna.
Utskottet anser i likhet med motionärerna att miljöfrågorna bör vara ett centralt kunskapsområde i olika ämnen i såväl grundskolan som gymnasieskolan och komvux. Utskottet finner att det som anförs i direktiven för läroplansarbetet i dessa frågor bör tillgodose motionärernas yrkanden. Utskottet utgår också från att regeringen i det fortsatta beredningsarbetet fäster stor vikt vid miljöfrågorna. När det gäller förslaget i motion 1991/92:Jo203 yrkande 10 att koncentrera miljöutbildningen till vissa centra anser utskottet att denna fråga inte bör avgöras på central nivå. Det ankommer på huvudmännen för olika utbildningar att organisera sitt skolväsende på lämpligt sätt.
Utskottet anser således att riksdagen inte bör göra något särskilt uttalande beträffande miljöfrågornas behandling i läroplansarbetet, varför motionerna 1991/92:Ub225 yrkande 5, 1991/92:Ub265, 1991/92:Jo203 yrkande 10 och 1991/92:Jo612 yrkande 20 avstyrks.
I motion 1991/92:Ub269 (kds) hävdas att en grundläggande värdegemenskap är nödvändig för all demokratisk utveckling. Vårt demokratiska styrelseskick och våra lagar har utgått från den kristna människosynen och de kristna grundvärderingarna samt västerländsk humanism. Enligt motionären bör den svenska skolan som helhet därför förankras i kristen etik och präglas av den kristna människosynen (yrkande 1).
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.
När det gäller den kristna etiken i skolans undervisning har utskottet behandlat denna fråga vid flera tillfällen. I sitt betänkande 1988/89:UbU2 (s. 7) framhöll utskottet bl.a. följande.
Det är därvid viktigt att eleverna får insikter i religionens betydelse för normbildning och kultur, och att de förstår på vilka grunder den västerländska människosynen har utvecklats. Respekten för människors egenvärde och aktning för andra måste vara den etiska grund som skolans undervisning utgår från. Frågor kring människosynen -- såväl kristna som andra religioners -- blir allt viktigare för alla i vårt pluralistiska samhälle. Skolans undervisning i religionskunskap är av stor betydelse för att vi skall kunna förstå att handla efter våra grundläggande etiska, humanistiska och demokratiska värderingar.
Enligt direktiven till läroplanskommittén skall läroplanerna innehålla vissa grundläggande riktlinjer som alla lärare är skyldiga att följa. Hit hör bl.a. saklighet och allsidighet i undervisningen. Vidare framhålls att skolans verksamhet inte skall vara värdemässigt neutral.
Den bör liksom tidigare bygga på de etiska normer, såsom människolivets okränkbarhet, individens frihet, solidaritet med svaga och utsatta, respekt för den enskilda människans särart och integritet och allas lika värde, vilka genom kristen etik och västerländsk humanism har en djup förankring i vårt land. Detta är värderingar som de flesta människor i Sverige, utifrån olika utgångspunkter och kulturell bakgrund, kan acceptera. Det är angeläget att skolan präglas av dessa värden såväl innehållsmässigt som vad gäller arbetsmetoder och att utbildningen bidrar till att stärka förmågan att göra etiska ställningstaganden.
Med hänvisning till vad som framhålls i direktiven för läroplansarbetet om vissa grundläggande riktlinjer för undervisningen anser utskottet att motionärens yrkande i stort är tillgodosett, varför motion 1991/92:Ub269 yrkande 1 avstyrks.
I motion 1991/92:Ub225 (s) yrkande 11 berörs målen för föräldrainflytandet i skolan. Om föräldrarna skall känna sig delaktiga i barnens skolgång måste de ha inflytande över det arbete som utförs under skolåret, hävdar motionärerna. Föräldrarna måste ges ökade möjligheter att, inom de ramar läroplanen ger, vara med i beslut om inriktning och arbetsmetoder i skolan. Liknande synpunkter framförs i motion 1991/92:Ub226 (s). Motionärerna påpekar bl.a. att besluten i professionella skolfrågor, dvs. undervisningsfrågor, skall fattas av lärarna och skolledningen, inte av föräldrarna.
I direktiven till läroplanskommittén betonas föräldrarnas ansvar för att stödja sina barns skolgång. Samarbetet mellan skolan och hemmen bör utgå från det gemensamma intresset att skapa goda uppväxtbetingelser för barnen men också från den naturliga fördelningen av huvudansvaret för å ena sidan kunskaps- och färdighetsutvecklingen och å den andra sidan den personliga fostran och omvårdnaden. Föräldrars inflytande över elevens skolgång, framför allt i de lägre årskurserna, är därför viktigt.
Med hänvisning till läroplanskommitténs uppdrag och vad som anförs i direktiven i vad gäller föräldrainflytandet i skolan finner utskottet det inte påkallat att riksdagen gör ett särskilt uttalande i frågan, varför motionerna 1991/92:Ub225 yrkande 11 och 1991/92:Ub226 avstyrks.
I motion 1991/92:Ub235 (c) konstateras att elevernas rätt till inflytande är inskriven i skollagen. Enligt motionären bör även föräldrars rätt till inflytande regleras i såväl skollag som skolförordning (yrkandena 1 och 2).
Riksdagen avslog under föregående riksmöte en motion med likartat yrkande (bet. 1990/91:UbU17, rskr. 357). Utskottet har inte funnit att det i ärendet har framkommit något nytt som bör föranleda riksdagen att ändra sitt tidigare ställningstagande. Med hänvisning härtill och till läroplanskommitténs arbete föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub235.
Vissa tim- och kursplanefrågor
I läroplanskommitténs uppdrag ingår att förutom att utarbeta förslag till läroplan för grundskolan även framlägga förslag till timplan och kursplan för grundskolan. Timplanens funktion skall enligt direktiven främst vara att ange vilka resurser en kommun minst måste avsätta för undervisningen. Varje ämne på timplanen i grundskolan skall ha en nationellt fastställd kursplan. Kommittén skall utarbeta färdiga kursplaneförslag för svenska, matematik och musik. För övriga ämnen skall kommittén utarbeta förslag till huvudsakligt innehåll. Dessa skall vara så tydliga att de kan remissbehandlas tillsammans med kommitténs övriga förslag. Enligt sina direktiv skall läroplanskommittén utarbeta förslagen för grundskolan utifrån vissa gemensamma utgångspunkter och särskilda synpunkter. En viktig utgångspunkt för detta arbete är den nu gällande läroplanen (Lgr 80). I direktiven anges vidare att förslagen bör presenteras så att motiven för förändringar redovisas. De ämnen som skall ingå i timplanen bör redovisas mot bakgrund av en analys av ämnesstrukturen i ett internationellt perspektiv. Vidare bör kommittén i sitt arbete utgå från att en garanterad undervisningstid skall anges för följande ämnen: svenska, matematik, engelska, geografi, historia, religionskunskap, samhällskunskap, biologi, fysik, kemi, teknik, bild, idrott och musik. Kommittén skall belysa konsekvenserna av om vissa av de nuvarande obligatoriska ämnena förs över till de ämnen som kan erbjudas inom ramen för elevernas personliga val eller inom ramen för den profilering som den enskilda skolan väljer.
I ett stort antal motioner, nämligen 1991/92:Ub210 (s), 1991/92:Ub220 (fp), 1991/92:Ub221 (c, m, kds) yrkandena 1 och 2, 1991/92:Ub229 (fp), 1991/92:Ub230 (s), 1991/92:Ub233 (s), 1991/92:Ub234 (s), 1991/92:Ub244 (m), 1991/92:Ub247 (s), 1991/92:Ub249 (c), 1991/92:Ub254 (nyd), 1991/92:Ub255 (s), 1991/92:Ub257 (s), 1991/92:Ub286 (kds), 1991/92:Ub296 (fp), 1991/92:Ub307 (c), 1991/92:Ub803 (c) yrkande 4 och 1991/92:A805 (c) yrkande 28 understryks vikten av ämnena hemkunskap, slöjd och barnkunskap i grundskolans undervisning. Mot bakgrund av vad som anförs i läroplanskommitténs direktiv anser motionärerna att dessa ämnen även i fortsättningen bör vara obligatoriska i grundskolans timplan. Det framhålls i motionerna bl.a. att dessa ämnen tillsammans med andra ämnen ger möjlighet till praktiska tillämpningar av teoretiska kunskaper och att de bidrar till elevernas allsidiga utveckling i bl.a. socialt, emotionellt, kreativt och motoriskt hänseende. Enligt motionärerna främjar dessa tre ämnen en naturlig jämställdhet mellan flickor och pojkar och lär dem att hantera vardagliga göromål i familj och hushåll. Ämnet hemkunskap betonas särskilt med avseende på dess betydelse för att skapa goda kostvanor hos ungdomen. På olika sätt ger de nu aktuella ämnena även möjlighet för eleverna att få kännedom om traditioner och sedvanor, vilka under lång tid bidragit till det svenska kulturarvet. Motionärerna hänvisar bl.a. till en resolution av EG:s utbildningsministrar som slår fast att konsumentundervisning skall ingå i den obligatoriska undervisningen med syfte att skapa ekonomiskt ansvariga konsumenter i det nya Europa.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
Enligt nu gällande timplan för grundskolan förekommer undervisning i hemkunskap och slöjd på alla tre stadierna. Hemkunskap har totalt fem stadieveckotimmar. I orienteringsämnena på lågstadiet skall även ingå moment från bl.a. hemkunskap. Slöjd har totalt 16 stadieveckotimmar varav tyngdpunkten ligger på mellanstadiet med nio stadieveckotimmar. På låg- och mellanstadierna omfattar undervisningen i slöjd för alla elever två slöjdarter, dels textilslöjd, dels trä- och metallslöjd. Barnkunskap har endast en veckotimme på högstadiet. Inom ramen för den nationella utvärderingen har ämnena hemkunskap, slöjd och barnkunskap granskats av vissa länsskolnämnder under läsåren 1987/88--1988/89. Granskningen visade bl.a. att dessa ämnen är uppskattade av eleverna, att arbetssättet präglas av elevaktivitet i stor omfattning och att skapande moment och grupparbete förekommer oftare än i andra ämnen.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att ämnena hemkunskap, slöjd och barnkunskap är av stor betydelse för elevernas allsidiga utveckling. Utskottet anser att undervisningen i dessa ämnen bidrar till att bl.a. bryta traditionella könsrollsmönster i såväl familjelivet som samhället i övrigt. De ger lärarna förutsättningar att tillämpa en metodik som innebär att teori och praktik kan varvas på ett naturligt sätt i undervisningen i syfte att befästa elevernas kunskaper.
Utskottet vill särskilt framhålla betydelsen av att eleverna i ämnet hemkunskap ges kunskap om kostens och goda kostvanors betydelse för hälsan. Enligt nuvarande kursplan för ämnet behandlas även andra viktiga frågor som t.ex. miljön i närsamhället, konsumentekonomi och samlevnad. Kunskaper därom och praktiska övningar i att välja och tillaga näringsriktig mat kommer enligt utskottets mening att vara än mera angelägna i framtiden.
Beträffande ämnet slöjd vill utskottet betona det som i nuvarande läroplan anges i målsättningen för ämnet, nämligen att eleverna genom praktiskt arbete skall få utveckla sin skapande förmåga och sin känsla för estetiska värden samt sin motorik. De skall vidare få kännedom om kulturarvet inom slöjdens områden och få förståelse för de mänskliga och ekonomiska värden som ligger i att själv kunna bearbeta och vårda material och vara sparsam och aktsam om våra resurser. Som bl.a. framhålls i motionerna är slöjd ett ämne där eleverna praktiskt får uppleva att flickor och pojkar har lika förutsättningar.
När det gäller ämnet barnkunskap delar utskottet den uppfattning som bl.a. framförs i motionerna att det ger eleverna möjlighet att i skolan tala om sig själva, sin egen livssituation och sin egen barndom. Ämnet ger också tillfälle till diskussion om bl.a. mobbning, könsroller och föräldrars gemensamma ansvar för barnens uppväxt. Invandrarfamiljers problem i det svenska samhället är slutligen en angelägen fråga som kan tas upp i barnkunskap med utgångspunkt i konkreta situationer.
Enligt direktiven till läroplanskommittén hör det till skolans uppgift att bidra till elevernas sociala och emotionella utveckling. Vidare bör kunskaper om det svenska kulturarvet få en mera framträdande plats i undervisningen. Utskottet anser att syftet med ämnena hemkunskap, slöjd och barnkunskap i hög grad överensstämmer med dessa riktlinjer för en ny läroplan för grundskolan.
Som utskottet redovisat i det föregående skall läroplanskommittén belysa konsekvenserna av om vissa av de nuvarande obligatoriska ämnena förs över till de ämnen som kan erbjudas inom ramen för elevernas personliga val eller inom ramen för den profilering den enskilda skolan väljer. Utskottet delar motionärernas uppfattning om den betydelse som ämnena hemkunskap, slöjd och barnkunskap har. Utskottet förutsätter att de kommer att finnas kvar i den nya timplanen för grundskolan.
Utskottet utgår från att vad utskottet anfört om ämnena hemkunskap, slöjd och barnkunskap kommer att beaktas av regeringen. Med hänvisning härtill anser utskottet att riksdagen nu inte behöver göra något uttalande i frågan. Yrkandena bör därför avslås.
I ett antal motioner tas vissa tim- och kursplanefrågor upp. I motion 1991/92:Ub270 begärs att ämnet historia får utökad tid i mellanstadiets timplan (yrkande 1) och att kursplanen i historia för mellanstadiet bör omfatta tiden fram till våra dagar (yrkande 2). Enligt motion 1991/92:Ub269 (kds) yrkande 2 bör ämnet religionskunskap ha en garanterad minimitid och ha huvudsaklig inriktning på kristendomskunskap. I motion 1991/92:Ub808 (m) yrkande 1 erinras om de brister i religionsundervisningen som framkommit i bl.a. den nationella utvärderingen av grundskolans läroplan. Enligt motionärerna bör en översyn av kristendomsundervisningen ske i syfte att utarbeta förslag till hur undervisning kan utformas för att kunna förmedla tillräcklig kännedom om den religion och de kristna värderingar, på vilka det svenska samhället vilar. Skolans gymnastikundervisning tas upp i motion 1991/92:Ub259 (m). Vid utformningen av en ny kursplan för ämnet idrott bör särskild hänsyn tas till problemet med det ökade antalet arbetsskador i samhället. I motion 1991/92:Ub309 (fp) konstateras att dagens informationssamhälle vilar på grafiskt orienterade och bildbaserade kommunikationsformer. Bildundervisningens betydelse i dessa avseenden bör vägas in i läroplansarbetet (yrkande 3). Vidare föreligger det ett behov av en översyn av konstbildningens och bildämnets ställning i den svenska skolan (yrkandena 1 och 2). Även i motion 1991/92:Ub262 (c) understryks vikten av att bildundervisningen får tillräckligt utrymme i såväl grundskolan som gymnasieskolan. Enligt motion 1991/92:K423 (s) yrkande 5 bör mediekunskapen i skolan utvecklas med hänsyn till massmediernas roll i dagens samhälle. I motion 1991/92:Ub201 (s) framförs förslag om att maskinskrivning skall vara ett ämne i grundskolan. Enligt motion 1991/92:Ub208 (fp) är det väsentligt med ett utökat samarbete mellan kronofogdemyndigheten och skolan när det gäller undervisningen i konsumentekonomi. Slutligen begärs i motion 1991/92:Ub302 (fp) en konkretisering av målen för trafikantutbildningen i skolan (yrkande 1). Varje elev i grundskolan bör få ta del av en kontinuerlig trafikundervisning som syftar till att öka elevens förmåga att klara sig i trafiken (yrkande 2).
I direktiven framhålls att kursplanernas roll i en mål- och resultatstyrd skola är att ge den centrala kunskap och förståelse samt de färdigheter eleven skall uppnå inom ett visst ämne och därmed bidra till att garantera likvärdigheten samtidigt som de skall ge förutsättningar för lärares och elevers beslut om innehåll och arbetssätt. Kursplanerna skall alltså ange de centrala begrepp som eleverna skall få insikt i och de färdigheter de skall öva. Kursplanerna skall vidare utformas så att lärarens arbete med att ställa upp egna undervisningsmål och hans/hennes urval av innehåll och val av arbetssätt underlättas. Kommittén bör överväga om kursplanerna även i fortsättningen skall vara stadieindelade.
Enligt utskottets uppfattning bör innehåll och struktur i samtliga kursplaner i grundskolan behandlas i ett sammanhang. Detta bör även gälla olika inslag i skolans undervisning och övriga verksamhet. Med hänvisning till läroplanskommitténs uppdrag, vilket bl.a. skall resultera i förslag till huvudsakligt innehåll för nu berörda ämnen i grundskolan, anser utskottet det inte erforderligt att riksdagen gör något uttalande i enlighet med förevarande motionsyrkanden, varför motionerna 1991/92:Ub201, 1991/92:Ub208, 1991/92:Ub259, 1991/92:Ub262, 1991/92:Ub269 yrkande 2, 1991/92:Ub270 yrkandena 1 och 2, 1991/92:Ub302 yrkandena 1 och 2, 1991/92:Ub309 yrkandena 1, 2 och 3, 1991/92:Ub808 yrkande 1 och 1991/92:K423 yrkande 5 avstyrks.
I motionerna 1991/92:Ub288 och 1991/92:Sf630 (båda nyd) framförs förslag om slopande av hemspråksundervisningen i skolan. I den förstnämnda motionen betonas att språket är förutsättningen för att man skall kunna ta ansvar för såväl sina rättigheter som sina skyldigheter som samhällsmedborgare. Utan mycket goda kunskaper i svenska får invandrarna svårigheter att klara sig i vårt land, konstaterar motionärerna. Riksdagen bör hos regeringen begära förslag till sådana ändringar i erforderliga lagar att staten och kommunerna befrias från sina skyldigheter att anordna hemspråksundervisning (yrkande 1). Enligt motionärerna bör en total omprövning av hemspråksundervisningen ske. Grundprincipen bör vara att ansvaret för att organisera och finansiera hemspråksundervisningen överförs till invandrarna själva och deras intresseorganisationer. Hemspråksundervisningen får inte inkräkta på den ordinarie undervisningen i skolan utan bör ske på elevernas fritid (yrkande 2). Liknande synpunkter på ett slopande av hemspråksundervisningen i den svenska skolan framförs i den sistnämnda motionen (yrkandena 8 och 9).
Utskottet har nyligen i sitt betänkande 1991/92:UbU10 tagit ställning till ett yrkande om att inga statliga medel bör anslås till hemspråksundervisningen för budgetåret 1992/93. Utskottet avstyrkte yrkandet och hänvisade till riksdagens behandling av hemspråksundervisningen vid föregående riksmöte (prop. 1990/91:100, bet. UbU7, rskr. 222). Med samma motivering avstyrker utskottet motionerna 1991/92:Ub288 yrkandena 1 och 2 samt 1991/92:Sf630 yrkandena 8 och 9.
I motion 1991/92:Ub308 (s) begärs en utvärdering av hemspråksundervisningen i syfte att förstärka de statliga insatserna för hemspråksundervisning. Enligt motionärerna har hemspråksundervisningen minskat kraftigt under innevarande läsår. I motion 1991/92:Ub298 (fp) erinras om den förvaltningsrevision av hemspråksundervisningen i grundskolan som riksrevisionsverket har genomfört (dnr 23-90-0609), i vilken bl.a. vissa brister i hemspråksundervisningen uppmärksammades. Enligt motionärerna är det i första hand elevernas behov av hemspråksundervisning som skall vara avgörande för kommunernas insatser.
Utskottet konstaterade i sitt betänkande 1990/91:UbU7 (s.8f.) att kostnaderna för hemspråksundervisning var betydande för staten och att det då gällande statsbidragssystemet inte främjade en till fullo ändamålsenlig användning av resurserna. Utskottet ansåg att hemspråksundervisningen skulle kunna bedrivas på ett mera rationellt sätt, bl.a. genom ett nytt statsbidragssystem. Utskottet underströk dock vikten av att invandrareleverna skulle ges en kvalitativt god hemspråksundervisning.
När det gäller den i motion 1991/92:Ub308 begärda utvärderingen av hemspråksundervisningen vill utskottet erinra om att läroplanskommittén enligt sina direktiv skall redovisa sina överväganden beträffande ämnena hemspråk och svenska som andraspråk och dessas ställning i relation till timplanen för grundskolan. Med hänvisning härtill och till skolverkets uppgift att svara för den nationella uppföljningen och utvärderingen av skolan anser utskottet det inte påkallat att riksdagen gör något särskilt uttalande med anledning av motionerna 1991/92:Ub298 och 1991/92:Ub308, varför de avstyrks.
I motion 1991/92:Ub238 (nyd) föreslås att obligatorisk undervisning i första hjälpen samt hjärt-lung-räddning skall införas i grundskolan i årskurs åtta eller nio. Motionärerna understryker behovet av kunskaper om första hjälpen och hjärt-lung-räddning i samband med bl.a. trafikolyckor. Många liv skulle kunna räddas om alla hade dessa kunskaper.
Enligt direktiven till läroplanskommittén skall varje ämne på timplanen för grundskolan ha en nationellt fastställd kursplan. Kursplanerna, som är underordnade läroplanerna, skall fastställas av regeringen i fråga om obligatoriska ämnen inom grundskolan.
Mot denna bakgrund anser utskottet att det fortsatta beredningsarbetet inom regeringskansliet när det gäller en ny läroplan för grundskolan bör avvaktas innan riksdagen tar ställning till en enskild kursplanefråga. Motion 1991/92:Ub238 bör således avslås av riksdagen.
Med samma motivering avstyrker utskottet motion 1991/92:So504 (v) yrkande 3, i vilken föreslås att sex och samlevnad införs som obligatoriskt tema på högstadiet och i gymnasiet.
I motion 1991/92:Ub204 (v) yrkande 2 tas vissa samefrågor upp. Enligt motionären vet svenskar i allmänhet väldigt litet om samer. Riktlinjer för undervisning om samerna bör inarbetas i måldokumenten för skola och förskola.
Enligt direktiven till läroplanskommittén måste kunskaper om det svenska kulturarvet få en mer framträdande plats i undervisningen. Även frågan om förståelse och respekt för såväl inhemska minoriteters som andra folks kulturarv skall genomsyra undervisningen. Mot denna bakgrund finner utskottet att syftet med motionärens yrkande är tillgodosett, varför motion 1991/92:Ub204 yrkande 2 avstyrks.
I motion 1991/92:Ub258 (s) aktualiseras utbildningssituationen för elever med handikapp. Motionärerna understryker att utbildningsplaneringen för handikappade elever måste ske med utgångspunkt i den enskilde elevens förutsättningar och att verksamheten anpassas därtill. Motionärerna föreslår att statens institut för handikappfrågor (SIH) bör ha ansvaret för det statliga stödet till elever med medicinska handikapp. Vidare bör SIH disponera medel för såväl fortbildning som forskning inom handikappområdet.
Utskottet erinrar om riksdagens beslut om ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76) som bl.a. innebar att två centrala myndigheter på skolans område inrättades fr.o.m. den 1 juli 1991, nämligen statens skolverk och SIH. Som utbildningsutskottet då framhöll skall skolverkets ansvar för läroplansutveckling samt tillsyn och utvärdering också omfatta handikappade elever. Det är således endast åtgärder rörande det speciella stödet till handikappade som skall åligga SIH (jfr Förordning med instruktion för statens institut för handikappfrågor i skolan, 1991:1081). Utskottet betonade i sitt betänkande 1991/92:UbU9 (s.5) att det är viktigt att se till att ordningen med en särskild myndighet för handikappfrågor inte försvårar ambitionen att så långt möjligt integrera de handikappade i den ordinarie skolverksamheten. I samma betänkande behandlade utskottet även stödet till elever med medicinska handikapp. Enligt utskottets uppfattning ankommer det på skolhälsovården och skolledning samt personal vid varje skola att ansvara för elever med medicinska handikapp. På central nivå har statens skolverk i uppgift att inom ramen för sin tillsynsverksamhet följa utvecklingen (Förordning med instruktion för statens skolverk, 1991:1121).
Utskottet finner det med hänvisning till det anförda inte påkallat att riksdagen gör något särskilt uttalande med anledning av motion 1991/92:Ub258 i denna del, varför den avstyrks.
I samma motion framförs uppfattningen att regeringen efter samråd med SIH och berörda handikapporganisationer bör vidta konkreta åtgärder för att stödja barn med dyslexi. I motion 1991/92:Ub294 (c) begärs ett handlingsprogram för att komma till rätta med dyslexiproblemet, och i motion 1991/92:Ub215 (s) begärs anvisningar och riktlinjer för lärare så att elever med dyslexi får likvärdig hjälp, bedömning och betygsättning över hela landet.
Utskottet har nyligen behandlat frågan om elever med dyslexi i sitt betänkande 1991/92:UbU9 (s.12) med anledning av ett yrkande om att inrätta ett läspedagogiskt institut. Utskottet hänvisade till bl.a. Skrivknutens verksamhet och skolverkets ansvar när det gäller bl.a. medel för forsknings- och fortbildningsinsatser. Utskottet vill erinra om tilläggsdirektiven till betygsberedningen (dir. 1991:104) enligt vilka beredningen bör lämna förslag till principer för betygsättningen. Därvid bör beredningen särskilt uppmärksamma i vilka former hänsyn skall tas till elevers individuella förutsättningar.
Med hänvisning härtill och vad utskottet tidigare anfört om dyslexi föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub215, 1991/92:Ub258 i denna del och 1991/92:Ub294.
Betygsfrågor
Den socialdemokratiska regeringen tillkallade den 25 oktober 1990 en beredning för att ge förslag till ett nytt betygssystem i grundskolan, gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen (dir. 1990:62). Den nuvarande regeringen fattade den 5 december 1991 beslut om tilläggsdirektiv till den s.k. betygsberedningen (dir. 1991:104). Enligt tilläggsdirektiven skall en utgångspunkt vara att betyg skall ges tidigare och i flera steg än i dag. Förutsättningarna för att införa någon form av betyg eller omdömen i ordning eller uppförande bör belysas av beredningen. Vidare skall ett nytt betygssystem tas fram i nära samarbete med läroplanskommittén.
Enligt motion 1991/92:Ub225 (s) yrkande 13 finns det inga sakliga skäl för att ge betyg tidigare än i dag. Direktiven till betygsberedningen bör ändras på denna punkt, vilket riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna.
Enligt nuvarande ordning får eleverna i grundskolan betyg för första gången på höstterminen i årskurs åtta på högstadiet. Det finns enligt utskottets uppfattning anledning att pröva om betyg kan ges tidigare i grundskolan. Med hänvisning härtill avstyrks motion 1991/92:Ub225 yrkande 13.
I tre motioner tas principerna för ett nytt betygssystem upp. Samtliga motionärer anser att det nuvarande relativa betygssystemet bör avskaffas. Enligt motion 1991/92:Ub289 (nyd) bör bl.a. följande principer slås fast utöver vad som anges i direktiven till betygsberedningen. Betyg -- även i ordning och uppförande -- skall ges från första skolåret. Betygssystemet behöver inte vara detsamma på lågstadiet som på högstadiet och i gymnasiet. Vidare skall det finnas en klar och tydlig betygsdifferentiering ovanför gränsen för godkänt, för vilken nivå klara och preciserada minimikrav bör anges. I motion 1991/92:Ub300 (fp) pläderas för ett betygssystem med sju steg och att betyg ges tidigast fr.o.m. mellanstadiet. Enligt motionären är betyg i ordning och uppförande inte rätt metod att komma till rätta med disciplinproblemen i skolan. Enligt motion 1991/92:Ub305 (s) är det skolans uppgift i ett decentraliserat skolsystem att avgöra om eleven når upp till de grundläggande målsättningarna i läroplanen. Ett utvärderingssystem enligt modellen godkänt -- icke godkänt blir då naturligt.
Som framgår ovan har en parlamentarisk utredning tillsatts för att utarbeta förslag till ett nytt betygssystem i grundskolan, gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen. Med hänvisning till detta utredningsarbete anser utskottet att de förslag om principer för betygssättningen som förs fram i motionerna 1991/92:Ub289, 1991/92:Ub300 och 1991/92:Ub305 inte bör behandlas i sak nu utan avslås av riksdagen.
Med samma motivering avstyrker utskottet motionerna 1991/92:Ub211 (kds) yrkande 2 och 1991/92:Ub267 (m), i vilka ett återinförande av betyg i ordning och uppförande förordas samt motion 1991/92:Ub211 yrkande 1, i vilken föreslås införande av betyg i flit.
I motion 1991/92:Ub810 (v) yrkande 11 förkastas betyg som urvalsinstrument för fortsatt utbildning. Enligt motionärerna är det inte rimligt att grundskolan skall tvingas underordna sig ett betygssystem bara för att ett urval måste ske till utbildningar i gymnasieskolan. Målrelaterade betyg lämpar sig inte för rangordning och därmed inte som urvalsinstrument för vidare studier.
Med hänvisning till betygsberedningens arbete avstyrker utskottet även motion 1991/92:Ub810 yrkande 11.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande gemensamt måldokument för barnomsorg och skola att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub225 yrkande 12, 1991/92:Ub272 yrkande 3 och 1991/92:Ub810 yrkande 6,
res. 1 (s)
2. beträffande vissa utgångspunkter för läroplansarbetet att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub225 yrkandena 1, 4, 7, 8 och 9 samt 1991/92:Ub272 yrkandena 1 och 2,
res. 2 (s)
3. beträffande vissa principer för läroplansarbetet att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub810 yrkande 10, 1991/92:So270 yrkande 1 och 1991/92:Sf606 yrkande 1,
men. (v) - delvis
4. beträffande internationalisering i undervisningen att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub225 yrkande 6,
res. 3 (s)
5. beträffande elevinflytande i skolan att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub225 yrkande 10, 1991/92:Ub226 i denna del och 1991/92:Ub810 yrkande 9,
res. 4 (s) men. (v) - delvis
6. beträffande miljöfrågorna i läroplansarbetet att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub225 yrkande 5, 1991/92:Ub265, 1991/92:Jo203 yrkande 10 och 1991/92:Jo612 yrkande 20,
res. 5 (s)
7. beträffande skolans förankring i den kristna etiken att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub269 yrkande 1,
res. 6 (s)
8. beträffande målen för föräldrainflytandet i skolan att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub225 yrkande 11 och 1991/92:Ub226 i denna del,
res. 7 (s)
9. beträffande lagfäst rätt till föräldrainflytande i skolan att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub235, men. (v) - delvis
10. beträffande ämnena hemkunskap, slöjd och barnkunskap i timplanen för grundskolan att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub210, 1991/92:Ub220, 1991/92:Ub221, 1991/92:Ub229, 1991/92:Ub230, 1991/92:Ub233, 1991/92:Ub234, 1991/92:Ub244, 1991/92:Ub247, 1991/92:Ub249, 1991/92:Ub254, 1991/92:Ub255, 1991/92:Ub257, 1991/92:Ub286, 1991/92:Ub296, 1991/92:Ub307, 1991/92:Ub803 yrkande 4 och 1991/92:A805 yrkande 28,
res. 8 (s) res. 9 (nyd) - motiv.
11. beträffande vissa tim- och kursplanefrågor att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub201, 1991/92:Ub208, 1991/92:Ub259, 1991/92:Ub262, 1991/92:Ub269 yrkande 2, 1991/92:Ub270, 1991/92:Ub302, 1991/92:Ub309, 1991/92:Ub808 yrkande 1 och 1991/92:K423 yrkande 5,
12. beträffande slopande av hemspråksundervisningen att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub288 samt 1991/92:Sf630 yrkandena 8 och 9,
res. 10 (nyd)
13. beträffande utvärdering av hemspråksundervisningen m.m. att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub298 och 1991/92:Ub308,
14. beträffande obligatorisk undervisning i första hjälpen m.m. att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub238,
res. 11 (nyd)
15. beträffande sex- och samlevnadsundervisning att riksdagen avslår motion 1991/92:So504 yrkande 3,
16. beträffande undervisning om samer att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub204 yrkande 2,
17. beträffande utbildningssituationen för elever med handikapp att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub258 i denna del,
18. beträffande dyslexi att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub215, 1991/92:Ub258 i denna del och 1991/92:Ub294,
19. beträffande direktiven till betygsberedningen att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub225 yrkande 13,
res. 12 (s)
20. beträffande principer för ett nytt betygssystem att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub289, 1991/92:Ub300 och 1991/92:Ub305,
res. 13 (nyd)
21. beträffande betyg i flit samt ordning och uppförande att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub211 och 1991/92:Ub267,
22. beträffande målrelaterade betyg som urvalsinstrument att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub810 yrkande 11.
men. (v) - delvis
Stockholm den 12 maj 1992
På utbildningsutskottets vägnar
Ann-Cathrine Haglund
I beslutet har deltagit: Ann-Cathrine Haglund (m), Lena Hjelm-Wallén (s), Rune Rydén (m), Bengt Silfverstrand (s), Margitta Edgren (fp), Ingvar Johnsson (s), Larz Johansson (c), Bo Arvidson (m), Ingrid Näslund (kds), Stefan Kihlberg (nyd), Eva Johansson (s), Ulf Melin (m), Jan Björkman (s), Inger Lundberg (s) och Lena Öhrsvik (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Gemensamt måldokument för barnomsorg och skola (mom. 1)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Eva Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Lena Öhrsvik (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Utskottet vill" och på s. 8 slutar med "yrkande 6" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att nästan alla barn deltar i någon form av samhällelig barnomsorg. Förskolan och skolan är på varandra följande led i samhällets insatser för barns utveckling. All personal som arbetar med barn måste således göra det utifrån en helhetssyn på barnets utveckling. Mot denna bakgrund är det fullt naturligt att barnomsorgen och grundskolan bör få ett gemensamt måldokument, något som är än mer berättigat sedan flexibel skolstart införts. Då kommunerna numera har det samlade arbetsgivaransvaret för både skolans och barnomsorgens personal finns förutsättningar för bättre samordning och integrering av verksamheten inom skola och barnomsorg.
Vad utskottet anfört om ett gemensamt måldokument för barnomsorg och skola bör riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub225 yrkande 12, 1991/92:Ub272 yrkande 3 och 1991/92:Ub810 yrkande 6 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande gemensamt måldokument för barnomsorg och skola att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub225 yrkande 12, 1991/92:Ub272 yrkande 3 och 1991/92:Ub810 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Vissa utgångspunkter för läroplansarbetet (mom. 2)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Eva Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Lena Öhrsvik (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet vill" och på s. 9 slutar med "yrkandena 1 och 2" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att det aktuella läroplansarbetet skall utgå från följande principer.
För såväl individen som samhället är det av central betydelse att kunskapsnivån hos den enskilde är hög. Det är därför av nationellt intresse att garantera en likvärdig utbildning i hela landet. Skolan skall leva upp till högt ställda kvalitets- och kunskapskrav. Skolan skall därutöver ha en socialt utjämnande effekt. Eleverna skall få erfarenheter och kunskaper som ger varje individ -- oavsett bakgrund -- största möjliga förutsättningar att göra egna val och ställningstaganden beträffande framtida utbildnings- och yrkesval.
Genom det sätt på vilket de enskilda ämnenas ställning behandlas i direktiven till läroplanskommittén underkänner regeringen den omfattande pedagogiska forskning som tydliggjort skillnaderna mellan ämnen som vetenskapliga discipliner och skolämnen. Skolämnena som funktion eller kunskap syftar till att ge eleverna ämneskunskaper men också att förbereda dem för ett aktivt liv i samhället. Den ämnessamverkan som utvecklats enligt nuvarande läroplan har haft stor betydelse i detta avseende.
Med en begränsad tid till utbildningens förfogande är avvägningen mellan ämnen, färdigheter och utrymmet för personlig utveckling nödvändig. Grundskolan skall ge eleverna grundläggande baskunskaper, väl befästa genom träning. Men den skall också ge elever möjlighet till förståelse, bakgrund och överblick. Eleverna skall kunna tillämpa sina kunskaper, och därför måste inlärningen ha en praktisk utgångspunkt. Barns förmåga till utveckling och kunskapsinhämtande har ett nära samband med deras sociala välbefinnande, trygghet, motoriska utveckling m.m. Hänsyn måste tas till barnets hela situation.
All verksamhet i skolan skall präglas av ett demokratiskt synsätt. Ett demokratiskt arbetssätt i klassrummet skapar engagemang och lust att lära och ger eleverna viktiga insikter i konsten att utveckla och befästa demokratin. Sådana insikter kan bara ges genom att demokratin tillämpas i vardagsarbetet.
Enskilda skolor och klasser bör slutligen ges möjlighet till profilering av sin verksamhet. Det kan t.ex. gälla idrott, teknik, miljö eller olika former av kulturell eller internationell inriktning. Det kan också finnas ett intresse för olika skolor och klasser att utveckla de pedagogiska metoderna. Kommunerna skall så långt det är praktiskt och ekonomiskt möjligt tillgodose elevers och föräldrars önskan att välja skola. Utgångspunkten måste dock vara elevens närhet till skolan.
Vad utskottet härmed har anfört om vissa utgångspunkter för läroplansarbetet bör riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub225 yrkandena 1, 4, 7, 8 och 9 samt 1991/92:Ub272 yrkandena 1 och 2 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande vissa utgångspunkter för läroplansarbetet att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub225 yrkandena 1, 4, 7, 8 och 9 samt 1991/92:Ub272 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Internationalisering i undervisningen (mom. 4)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Eva Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Lena Öhrsvik (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.10 börjar med "Utskottet vill erinra" och slutar med "det avstyrks" bort ha följande lydelse:
Ett utvecklat internationellt samarbete krävs för att lösa de stora frågor som mänskligheten nu står inför. Miljö- och resursfrågorna, stödet till de fattiga länderna, etniska konflikter, flyktingsituationen och kampen för demokrati och mänskliga rättigheter är några av dem. Detta kräver förutom kunskaper även förmåga och vilja till inlevelse i andra människor och nationers situation. I en demokrati som vår, räcker det inte med att bara en del av dess medborgare har dessa kunskaper och denna förmåga till inlevelse och vilja till solidaritet. Därför måste de internationella frågorna vara väsentliga inslag i all utbildning.
Det allt närmare samarbetet mellan de europeiska länderna under 90-talet kommer förutom att det ställer större krav på kunskap i t.ex. språk, även att ge ökade möjligheter till kompletterande studier i andra europeiska länder. För att på ett bra sätt kunna utnyttja de möjligheter som därvid erbjuds krävs även att vår utbildning ger goda kunskaper om samhällsförhållanden, levnadsvillkor och kultur i andra europeiska länder.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
4. beträffande internationalisering i undervisningen att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub225 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Elevinflytande i skolan (mom. 5)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Eva Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Lena Öhrsvik (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.11 börjar med "Med hänvisning" och slutar med "yrkande 9 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Eleverna bör ha ett stort inflytande över skolarbetet. Det måste självklart utformas så att man tar hänsyn till barnens mognadsgrad och möjligheter att axla det ansvar som inflytandet ger.
Det viktigaste inflytandet gäller vardagsarbetet i klassrummet. Eleverna bör ha inflytande över arbetssätt och urval av kunskapsstoff. Ett demokratiskt arbetssätt i klassrummet skapar engagemang och lust att lära och ger eleverna viktiga insikter i konsten att utveckla och befästa demokratin.
Vad utskottet anfört om elevinflytande i skolan bör riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub225 yrkande 10 och 1991/92:Ub226 i denna del samt med anledning av motion 1991/92:Ub810 yrkande 9 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
5. beträffande elevinflytande i skolan att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub225 yrkande 10 och 1991/92:Ub226 i denna del samt med anledning av motion 1991/92:Ub810 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 5. Miljöfrågorna i läroplansarbetet (mom.6)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Eva Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Lena Öhrsvik (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.11 börjar med "I direktiven" och slutar med "yrkande 20 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill erinra om att en viktig fråga som den förra regeringen lyfte fram i sina direktiv till läroplanskommittén var miljöfrågorna och deras betydelse för vårt samhälles långsiktiga överlevnad. I de nya direktiven har miljöfrågorna tonats ned väsentligt. Utskottet vill därvid peka på att det särskilda miljösekretariatet i läroplansarbetet nu har avskaffats. Riksdagen bör uttala att regeringen snarast bör vidta åtgärder för att miljöfrågorna återigen lyfts fram i läroplansarbetet. Förslaget i motion 1991/92:Jo203 yrkande 10 att inrätta s.k. gröna utbildningscentra är ett exempel på möjligheten att förstärka miljöundervisningen i gymnasieskolan och samtidigt ge förutsättningar för ett samarbete med högskolan. Utskottet anser att förslaget om s.k. gröna utbildningscentra bör prövas i läroplansarbetet.
Vad utskottet anfört om miljöfrågorna i läroplansarbetet bör riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub225 yrkande 5, 1991/92:Jo203 yrkande 10 och 1991/92:Jo612 yrkande 20 samt med anledning av motion 1991/92:Ub265 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
6. beträffande miljöfrågorna i läroplansarbetet att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub225 yrkande 5, 1991/92:Jo203 yrkande 10 och 1991/92:Jo612 yrkande 20 samt med anledning av motion 1991/92:Ub265 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 6. Skolans förankring i den kristna etiken (mom. 7)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Eva Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Lena Öhrsvik (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.11 börjar med "När det" och på s.12 slutar med "yrkande 1 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Den nuvarande läroplanen för grundskolan (Lgr80) har under rubriken Fostran och utveckling på ett utmärkt sätt formulerat en del av den svenska skolans värdemässiga grund. Där framhålls: "Att väcka respekt för sanning och rätt, för människans egenvärde, för människolivets okränkbarhet och därmed för rätten till personlig integritet är en huvuduppgift för skolan".
Utskottet anser att ovanstående grundläggande värderingar kompletterade med de etiska normerna om individens frihet, solidaritet med svaga och utsatta samt alla människors lika värde bör utgöra grunden för den fostrande uppgiften i dagens och framtidens grundskola.
Utskottet anser vidare att den svenska skolan även i framtiden skall vara obunden i konfessionellt avseende, dvs. inte grundas på en speciell trosriktning eller livsåskådning.
Utskottet delar därför inte motionärens uppfattning att den svenska skolans grundläggande värderingar skall formuleras utifrån en viss religions etik eller människosyn. De värderingar som bör utgöra grunden för den svenska skolan återfinns dessutom som etiska normer i många olika religioner. Den kristna religionen skulle tilldelas en ställning överordnad andra religioner eller livsåskådningar om skolans grundläggande värderingar skulle framhållas som kristen etik.
Den svenska skolan skall vara öppen för alla barn och ungdomar på lika villkor. I skolan skall elever, lärare, skolledare och övrig personal kunna arbeta tillsammans oberoende av religiös övertygelse. I dagens pluralistiska samhälle skulle det vara synnerligen olyckligt om den gemensamma skolan skulle ta ställning för en religiös övertygelse före en annan.
Med hänvisning till vad som framhålls ovan föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub269 yrkande 1.
Utskottet finner det dessutom av ovanstående skäl anmärkningsvärt att regeringen i direktiven till läroplanskommittén valt att särskilt framhålla att de etiska normer som skolan bör bygga på "genom kristen etik och västerländsk humanism har en djup förankring i vårt land". Även i detta fall är det olyckligt att lyfta fram en viss religions etiska regler eller ett speciellt slag av humanism som bärare av de etiska normer som är grundläggande för den svenska skolan.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
7. beträffande skolans förankring i den kristna etiken att riksdagen med avslag på motion 1991/92:Ub269 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Målen för föräldrainflytandet i skolan (mom.8)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Eva Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Lena Öhrsvik (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.12 börjar med "I direktiven" och slutar med "1991/92:Ub226 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att riksdagens tidigare beslut om en flexibel skolstart och ökade möjligheter att välja skola är viktiga steg i arbetet med att öka föräldrarnas inflytande. Om föräldrarna skall känna sig delaktiga i barnens skolgång måste de därutöver ha inflytande över det arbete som utförs under skolåret. De måste få relevant information om både sitt eget barns skolarbete och vad som händer i klassen. Föräldrarna måste ges ökade möjligheter att inom läroplanens ramar delta i beslut om inriktningen av skolarbetet i stort och arbetsmetoderna i skolan. Formerna för en sådan medverkan kan emellertid inte beslutas centralt. Det måste ske utifrån de förutsättningar som finns i varje kommun eller på varje skola.
Enligt utskottets mening bör målen för föräldrarnas inflytande i skolan utformas i enlighet med vad som här anförts. Detta bör riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub225 yrkande 11 och 1991/92:Ub226 i denna del som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
8. beträffande målen för föräldrainflytandet i skolan att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub225 yrkande 11 och 1991/92:Ub226 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Ämnena hemkunskap, slöjd och barnkunskap i timplanen för grundskolan (mom.10)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Eva Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Lena Öhrsvik (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.15 börjar med "Som utskottet" och slutar med "därför avslås" bort ha följande lydelse:
Utskottet finner det mot bakgrund av ovanstående anmärkningsvärt att regeringen med sina direktiv till läroplanskommittén inte längre tillförsäkrar ämnena hemkunskap, slöjd och barnkunskap garanterad undervisningstid.
Dessa ämnen är av synnerligen stor vikt för elevernas allsidiga utveckling. De medverkar till att skapa bättre kännedom om vårt kulturarv och bidrar i hög grad också till att bryta traditionella könsrollsmönster i såväl familjelivet som i samhället i övrigt.
Vad gäller hemkunskapen vill vi särskilt understryka betydelsen av att eleverna ges kunskap om goda kostvanors betydelse för hälsan liksom att kursplanen för ämnet även tar upp andra viktiga frågor som t.ex. miljön i närsamhället, konsumentekonomi och samlevnad.
Utskottet anser mot bakgrund av gångna års goda erfarenheter att dessa ämnen också fortsättningsvis skall ges garanterad undervisningstid.
dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
10. beträffande ämnena hemkunskap, slöjd och barnkunskap i timplanen för grundskolan att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub210, 1991/92:Ub220, 1991/92:Ub221 yrkandena 1 och 2, 1991/92:Ub229, 1991/92:Ub230, 1991/92:Ub233, 1991/92:Ub234, 1991/92:Ub244, 1991/92:Ub247, 1991/92:Ub249, 1991/92:Ub254, 1991/92:Ub255, 1991/92:Ub257, 1991/92:Ub286, 1991/92:Ub296, 1991/92:Ub307, 1991/92:Ub803 yrkande 4 och 1991/92:A805 yrkande 28 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Ämnena hemkunskap, slöjd och barnkunskap i timplanerna för grundskolan (mom. 10, motiveringen)
Stefan Kihlberg (nyd) anser
att den del av utskottets yttrande som på s.15 börjar med "Som utskottet" och slutar med "för grundskolan" bort ha följande lydelse:
Som utskottet redovisat i det föregående skall läroplanskommittén belysa konsekvenserna av om vissa av de nuvarande obligatoriska ämnena förs över till de ämnen som kan erbjudas inom ramen för elevernas personliga val eller inom ramen för den profilering den enskilda skolan väljer. Mot denna bakgrund anser utskottet att det fortsatta beredningsarbetet inom regeringskansliet beträffande en ny timplan för grundskolan bör avvaktas innan riksdagen tar ställning till ämnena hemkunskap, slöjd och barnkunskap.
10. Slopande av hemspråksundervisningen (mom.12)
Stefan Kihlberg (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.17 börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkandena 8 och 9" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning kan starka skäl anföras mot hemspråksundervisningen. Inte minst framgår detta av den förvaltningsrevision av hemspråksundervisningen i grundskolan som gjorts av riksrevisionsverket.
Utskottet anser det vara värdefullt, inte minst från samhällets synpunkt, att invandrare som kommer till Sverige kan vidmakthålla sitt modersmål. Ju fler medborgare som behärskar två eller flera språk i vårt samhälle, desto bättre är det naturligtvis mot bakgrund av den pågående internationaliseringen. Utskottet anser emellertid att det finns bättre sätt att uppnå dessa positiva effekter än genom nuvarande form av hemspråksundervisning.
Vidare anser utskottet att ansvaret för hur hemspråksundervisningen skall organiseras helt och hållet skall överföras till invandrarna själva och deras intresseorganisationer. Likaså är det utskottets mening att hemspråksundervisningen inte på något sätt får inkräkta på invandrarelevernas ordinarie skolundervisning.
I det rådande ansträngda statsfinansiella läget med dess höga krav på prioritering av resursanvändning och mot ovannämnda bakgrund finner utskottet det svårt att försvara de höga kostnaderna för hemspråksundervisningen.
Utskottet anser att regeringen bör vidta sådana ändringar i berörda skolförordningar att kommunerna befrias från skyldigheten att anordna hemspråksundervisning. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sf630 yrkandena 8 och 9 samt med anledning av motion 1991/92:Ub288 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
12. beträffande slopande av hemspråksundervisningen att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sf630 yrkandena 8 och 9 samt med anledning av motion 1991/92:Ub288 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Obligatorisk undervisning i första hjälpen m.m. (mom.14)
Stefan Kihlberg (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.17 börjar med "Enligt direktiven" och på s.18 slutar med "av riksdagen" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att obligatorisk undervisning i första hjälpen och hjärt-lung-räddning bör införas i årskurs åtta eller nio i grundskolan och omfatta ca tio timmar per läsår. Med hänsyn till det stora antalet trafikolyckor i vårt land är behovet stort av kunskaper i första hjälpen. Om alla medborgare hade denna kunskap skulle dödssiffran i trafiken kunna sänkas.
Vad utskottet anfört om obligatorisk undervisning i första hjälpen bör riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub238 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
14. beträffande obligatorisk undervisning i första hjälpen m.m. att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub238 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 12. Direktiven till betygsberedningen (mom.19)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Eva Johansson, Jan Björkman, Inger Lundberg och Lena Öhrsvik (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.19 börjar med "Enligt nuvarande" och slutar med "yrkande 13" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att det inte finns sakliga skäl för att ge betyg tidigare än vad som är fallet i dag. Enligt vad utskottet erfarit finns det också bland lärarna en stark opinion mot att ge betyg på låg- och mellanstadierna. Föräldrarnas rätt till information om sina barns studier och deras utveckling tillgodoses genom nuvarande former för samtal mellan lärare och föräldrar. Därvid skall lärarna söka ge en nyanserad bild av eleverna och inte begränsa samtalet enbart till elevernas studieresultat.
Mot denna bakgrund anser utskottet att betygsberedningen bör utgå från de ursprungliga direktiven i denna fråga. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub225 yrkande 13 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
19. beträffande direktiven till betygsberedningen att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub225 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 13. Principer för ett nytt betygssystem (mom.20)
Stefan Kihlberg (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.20 börjar med "Som framgår" och slutar med "av riksdagen" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar i huvudsak de utgångpunkter för ett nytt betygssystem som anges i direktiven till betygsberedningen. Därutöver vill utskottet slå fast några grundläggande värderingar och principer som bör vara vägledande för det fortsatta beredningsarbetet.
Betygen skall mäta och spegla användbara kunskaper, dvs. att eleven förstått samband och kan tillämpa sina kunskaper. Betyg bör ges från första skolåret, och betygssystemet behöver inte vara detsamma på lågstadiet som på högstadiet och i gymnasiet. Det bör finnas en klar och tydlig betygsdifferentiering -- sannolikt ca åtta betygssteg -- ovanför gränsen för godkänt, för vilken nivå klara och preciserade minimikrav bör anges. Betyg bör ges i ordning och uppförande.
Vad utskottet anfört om principer för ett nytt betygssystem bör riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub289 och med avslag på motionerna 1991/92:Ub300 och 1991/92:Ub305 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
20. beträffande principer för ett nytt betygssystem att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub289 och med avslag på motionerna 1991/92:Ub300 och 1991/92:Ub305 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Björn Samuelson (v) anför:
När det gäller frågan om ett gemensamt måldokument för barnomsorg och skola instämmer Vänsterpartiet i vad som anförs i reservation 1 (s).
Vänsterpartiet hemställer att riksdagen gör ett uttalande beträffande vissa principer inför revideringen av läroplanerna.
När det gäller internationalisering i undervisningen ansluter sig Vänsterpartiet till vad som anförs i reservation 3 (s).
Beträffande elevinflytandet i skolan vill Vänsterpartiet understryka att skolans verksamhet är ett gemensamt arbete som utförs av lärare och elever tillsammans med övriga anställda på skolan. En bra skola måste ytterst skapas av dem som är verksamma där. Detta kräver ett väsentligt utökat elevinflytande, som bör preciseras i skollagen och förordningar. Vänsterpartiet förordar en modell med en skolenhetsstyrelse som består till hälften av elever och till hälften av personal på skolan.
När det gäller miljöfrågorna i läroplansarbetet instämmer Vänsterpartiet i vad som anförs därom i reservation 5 (s).
Vänsterpartiet ansluter sig till reservation 6 (s) beträffande skolans förankring i den kristna etiken.
Vänsterpartiet delar den uppfattning som framförs i motion 1991/92:Ub235 när det gäller föräldrars lagfästa rätt till inflytande i skolan. Som utskottet tidigare framhållit är det viktigt att man på lokal nivå utvecklar nya former för samverkan mellan skolans personal, elever och föräldrar/vårdnadshavare. Att föräldrainflytandet avgörs lokalt hindrar dock inte att rätten till föräldrars inflytande skrivs in i skollagen och följs upp med bestämmelser i grundskoleförordningen. Regeringen bör således återkomma till riksdagen med förslag om lagtext i enlighet med dessa intentioner.
Vänsterpartiet ansluter sig till Socialdemokraternas reservation 8 när det gäller ämnena hemkunskap, slöjd och barnkunskap i grundskolans timplan.
När det gäller sex- och samlevnadsundervisningen i grundskolan och gymnasieskolan förutsätter Vänsterpartiet att läroplanskommittén inom ramen för sina direktiv kommer att beakta behovet av information och kunskaper om sex och samlevnad bland dagens ungdom.
Även när det gäller frågan om undervisningen om samer i grundskolan och gymnasieskolan utgår Vänsterpartiet från att det i berörda kursplaner kommer att ingå moment om samernas kultur och historia.
Vänsterpartiet har sedan länge förordat en betygsfri skola. Betyg förhindrar den kunskapssyn och det arbetssätt som vi anser bör prägla undervisningen. Enligt direktiven till betygsberedningen skall det nya betygssystemet vara målrelaterat, dvs. betyg som bedömer elevens arbete och studieresultat utifrån uppställda mål. Ett sådant betygssystem lämpar sig inte för rangordning och som urvalsinstrument för vidare studier. Vänsterpartiet menar att det urval som behöver ske till vissa utbildningar bör ske vid ingången till den högre utbildningen. I stället för betyg föreslår Vänsterpartiet intyg eller kompetensbevis över genomgången utbildning.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 3, 5, 9 och 22 borde ha hemställt:
3. beträffande vissa principer för läroplansarbetet att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub810 yrkande 10, 1991/92:So270 yrkande 1 och 1991/92:Sf606 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionerna,
5. beträffande elevinflytande i skolan att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub810 yrkande 9 och med anledning av motionerna 1991/92:Ub225 yrkande 10 samt 1991/92:Ub226 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motion 1991/92:Ub810,
9. beträffande lagfäst rätt till föräldrainflytande i skolan att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub235 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen,
22. beträffande målrelaterade betyg som urvalsinstrument att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub810 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen.