Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, m.m.
Betänkande 1997/98:UbU18
Utbildningsutskottets betänkande
1997/98:UBU18
Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, m.m.
Innehåll
1997/98 UbU18
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens förslag om läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet m.m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Detta innebär att en gemensam läroplan införs för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Läroplanen skall gälla för det obligatoriska skolväsendet och förskoleklassen. Den skall tillämpas av fritidshemmet. Den nuvarande läroplanens (Lpo 94) struktur och inriktning skall i huvudsak bestå. Mål och riktlinjer skall kompletteras så att läroplanen kan användas i samtliga verksamheter. En ändring görs i 5 kap. 5 § skollagen som innebär att de kunskapsrelaterade behörighetsvillkoren - för att tas emot på ett nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan - i vissa fall skall anses uppfyllda om sökanden på annat sätt förvärvat kunskaper likvärdiga med godkända betyg i ämnena svenska, alternativt svenska som andraspråk, engelska och matematik. Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen anfört om förtydligande av grundskoleförordningens bestämmelser om åtgärdsprogram för elever med behov av särskilt stöd och om försöksverksamhet i ett begränsat antal kommuner med möjlighet att organisera arbetet i grundskolan utan en cen-tralt fastställd timplan. Reservationer finns från m, c, fp, v, mp och kd.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1997/98:94 Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet m.m. föreslagit 1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100), 2. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om en gemensam läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (avsnitt 6.1). Lagförslaget återfinns som bilaga till detta betänkande.
Motionerna
Motioner väckta med anledning av proposition 1997/98:94 Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet m.m. 1997/98:Ub26 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stimulans av fortsatt kommunalt utvecklingsarbete vad gäller samarbetet mellan förskola och skola. 1997/98:Ub27 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om respekt och utrymme för skolornas egna pedagogiska bedömningar, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de principiella skillnaderna mellan frivillig respektive obligatorisk verksamhet, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nationella råd för fritidshem, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avskaffande av grundskolans timplan, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om obligatoriska nationella prov, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skriftliga omdömen och betyg, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av planerad översyn av skollagstiftningen. 1997/98:Ub28 av Andreas Carlgren m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om integration av förskoleklassen i det obligatoriska skolväsendet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utgångspunkter för en ny skollag, 3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring av skollagen att skoltiden blir flexibel i enlighet med vad som anförts i motionen, 4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett successivt avskaffande av timplanen, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om individuella studieplaner. 1997/98:Ub29 av Ola Ström m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att höja läraryrkets status, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rätten för elever att undervisas av behöriga lärare, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att grundskolan skall bli tioårig, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att avskaffa den centralt utformade timplanen i grundskolan, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ingen elev skall kunna lämna grundskolan utan att ha uppnått betyget godkänd i svenska, engelska och matematik, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betyg från årskurs 6, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skriftligt dokumenterade utvecklingssamtal, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införandet av en sexgradig betygsskala, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av fler obligatoriska nationella prov, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av hjälp till elever med särskilda behov, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av en god arbetsmiljö för elever och lärare, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av elevvårdsresurser, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en nationell handlingsplan för hur kampen mot ungas missbruk av alkohol, narkotika och tobak skall intensifieras. 1997/98:Ub30 av Britt-Marie Danestig (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av psykologutredning för bedömning av orsakerna till dyslexi som komplement till den pedagogiska utredningen. 1997/98:Ub31 av Carin Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kunskaper om nationella minoriteter som kunskapskrav i läroplanen för grundskolan. 1997/98:Ub32 av Carin Lundberg och Lars Lilja (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behörighet till gymnasieskolans nationella program. 1997/98:Ub33 av Gunnar Goude m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de grundläggande principerna i en ny läroplan för det obligatoriska skolväsendet och förskoleklassen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lärares skyldighet att vidta sådana åtgärder att elever med behov av särskilt stöd får sin rätt tillgodosedd, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om särskilt stöd för elever med läs- och skrivsvårigheter, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommunernas ansvar att tillse att skolornas behov av tillgång till specialistkompetens, psykologer, logopeder och speciallärare, tillgodoses, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rektors ansvar för åtgärdsprogram, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en parlamentarisk referensgrupp i anslutning till arbetet med en översyn av skollagstiftningen. 1997/98:Ub34 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att särskilt stöd måste anpassas till varje enskild elevs individuella behov för elever med dyslexi och andra läs- och skrivsvårigheter, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om värdegrunden, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en flexibel skolstart, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fritidshemmets ansvar för social omsorg, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheten att oftare utnyttja ett tionde år i grundskolan. 1997/98:Ub35 av Elver Jonsson m.fl. (fp, s, m, c, v, mp, kd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om undervisningen om alkohol, narkotika och andra beroendeframkallande medel i det obligatoriska skolväsendet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildningen av lärare och socialarbetare inom de ämnen som rör alkohol, narkotika och tobak, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Skolverket på ett mer kraftfullt sätt markerar skolans ansvar för ANT-undervisningen på olika nivåer inom det obligatoriska skolväsendet.
Motion väckt med anledning av proposition 1997/98:93 Läroplan för förskolan 1997/98:Ub21 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolstart vid sex års ålder.
Motioner från allmänna motionstiden 1997/98:Ub250 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om resurser till barn med särskilda behov, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om alla elevers rätt till undervisning som gör det möjligt att nå baskraven i skolan. 1997/98:Ub267 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skollagen bör ses över för att möjliggöra för elever att gå olika snabbt genom grundskolan. 1997/98:Ub281 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om elever med koncentrationssvårigheter. 1997/98:Ub807 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om minimikrav på tillgång av speciallärare för elever med behov av särskilt stöd i grundskolan, t.ex. speciallärare med särskild kompetens inom området dyslexi. 1997/98:So303 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av kurator och psykolog i skolan.
Utskottet
Inledning Den 1 juli 1996 överfördes ansvaret inom Regeringskansliet för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen från Socialdepartementet till Utbildningsdepartementet. En rad åtgärder har vidtagits för att införliva dessa verksamheter i utbildningssystemet. Riksdagen har efter förslag i propositionen om förskoleklass och andra skollagsfrågor (prop. 1997/98:6, bet. UbU5, rskr. 107) beslutat att bestämmelserna om förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg inarbetas i skollagen (1985:1100). En egen skolform - förskoleklassen - har bildats inom det offentliga skolväsendet för den tidigare s.k. sexårsverksamheten. De nya bestämmelserna i skollagen gäller fr.o.m. den 1 januari 1998. Statens skolverk är från samma tidpunkt ansvarig myndighet för tillsyn, uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheterna. En kommitté - Barnomsorg och skolakommittén (BOSK) - tillsattes i augusti 1996 med uppdrag att bl.a. lämna förslag till ett nytt måldokument för den pedagogiska verksamheten för barn och ungdom i åldrarna 6-16 år (dir. 1996:61). BOSK lämnade i februari 1997 delbetänkandet Växa i lärande - Förslag till läroplan för barn och unga 6-16 år (SOU 1997:21). I mars 1995 tillsattes en kommitté - Skolkommittén - med uppdrag att belysa och stimulera det inre arbetet i skolan (dir. 1995:19). Skolkommittén överlämnade i oktober 1997 sitt slutbetänkande Skolfrågor - Om skola i en ny tid (SOU 1997:121). Kommittén har tidigare presenterat tre olika delbetänkanden. Vidare tillsattes i augusti 1996 en kommitté - Läs- och skrivkommittén - med uppdrag att redovisa viktiga utgångspunkter för arbetet med att stödja elever med stora läs- och skrivsvårigheter samt föreslå åtgärder i förebyggande och avhjälpande syfte (dir. 1996:60). Kommittén redovisade i september 1997 sitt betänkande Att lämna skolan med rak rygg - Om rätten till skriftspråket och om förskolans och skolans möjligheter att förebygga och möta läs- och skrivsvårigheter (SOU 1997:108). Den nu aktuella propositionen bygger på förslag från de tre ovan redovisade utredningarna. Betänkandena har remissbehandlats.
Propositionen i korthet Regeringen föreslår att en gemensam läroplan skall införas för den obligatoriska skolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Läroplanen skall gälla för den obligatoriska skolan och förskoleklassen. Den skall tillämpas av fritidshemmet. Läroplanens struktur och inriktning skall i huvudsak bestå. Mål och riktlinjer skall kompletteras så att läroplanen kan användas i samtliga verksamheter. Förändringarna i läroplanen föreslås gälla fr.o.m. läsåret 1998/99. Grundskoleförordningens föreskrifter (5 kap. 1 §) om åtgärdsprogram för elever med behov av särskilt stöd kommer att förtydligas så att rektor åläggs ett tydligt ansvar för att ett sådant program utarbetas i samråd med eleven och elevens föräldrar. Regeringen framhåller att elever med läs- och skriv- svårigheter har rätt till åtgärdsprogram. Regeringen avser att ta initiativ till en försöksverksamhet i vilken ett begränsat antal kommuner skall få möjlighet att organisera arbetet i grundskolan utan en centralt fastställd timplan. En arbetsgrupp kommer att få i uppdrag att utarbeta förslag till hur försöksverksamheten kan utformas med avseende på utvärdering och kvalitetssäkring. En ändring föreslås i 5 kap. 5 § skollagen som innebär att de kunskapsrelaterade behörighetsvillkoren - för att tas emot på ett nationellt eller specialutformat program - i vissa fall skall anses vara uppfyllda om sökandena på annat sätt förvärvat kunskaper likvärdiga med godkända betyg i ämnena svenska, alternativt svenska som andraspråk, engelska och matematik. En föreskrift tas in i övergångsbestämmelserna som innebär att äldre bestämmelser skall gälla för den som åberopar sifferbetyg vid ansökan till gymnasieskolan. En samlad översyn av skollagen aviseras.
Gemensam läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet
Struktur och inriktning
Propositionen Regeringen föreslår en gemensam läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Läroplanen skall gälla för det obligatoriska skolväsendet och förskoleklassen. Den skall tillämpas av fritidshemmet. Läroplanens struktur och inriktning skall enligt regeringens uppfattning i huvudsak bestå. Mål och riktlinjer skall kompletteras så att läroplanen kan användas i samtliga verksamheter. Strukturen kommer dock att ändras i ett avseende i syfte att ge normer och värden en mer framträdande plats. Detta avsnitt kommer att lyftas fram. Målen i läroplanen skall, liksom tidigare, avse vad skolan skall sträva mot och vad eleverna skall ha uppnått. Förändringarna i läroplanen skall gälla fr.o.m. läsåret 1998/99. De innebär inte att målen i kursplanerna ändras. Regeringen informerar om att Skolverket skall få i uppdrag att utforma allmänna råd för fritidshemmen.
Motionerna Synpunkter på strukturen och inriktningen på en gemensam läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet m.m. har framförts i flera motioner. I motion 1997/98:Ub27 (m) yrkande 2 framhålls att de principiella skillnaderna mellan obligatorisk respektive frivillig verksamhet måste respekteras. Det ställer stora och inte helt enkla krav på utformningen av regelverken. Samverkan mellan barnomsorg och skola skall underlättas, men det förutsätter också utrymme för alternativ och föräldrars självständiga beslut vad avser barnomsorgen, heter det i motionen. I yrkande 3 ifrågasätter motionärerna att Skolverket har den kompetens som behövs och om det är en nationell angelägenhet att utarbeta allmänna råd för t.ex. ?hur barn skall utveckla egna intressen?. Hur verksamheten bäst utformas på fritidshemmen, utöver sådan verksamhet som sker i samverkan med skolan, borde få avgöras av barn, personal och föräldrar. Enligt motion 1997/98:Ub34 (kd) yrkande 4 är propositionen något otydlig när det gäller skolans uppdrag och skillnaden mellan den obligatoriska och frivilliga verksamheten. Motionärerna pekar på att ett tungt ansvar ligger på fritidshemmen när det gäller att ge barnen social omsorg. Det är viktigt att barnen där ges tillfälle till rekreation, lek och vila men också till att befästa och utveckla sina kunskaper. Enligt motion 1997/98:Ub33 (mp) yrkande 1 finns det en risk för en ?skolifiering? av sexårsverksamheten och att sexårsverksamheten blir ett steg mot en sammanhållen tioårig grundskola. Motionärerna anser att det är angeläget att regeringen vid utformningen av läroplanen lägger stor vikt vid att undvika en sådan utveckling. Enligt motion 1997/98:Ub26 (m) finns det en risk att de nu föreslagna läroplanerna skapar en gräns mellan femåringarna och sexåringarna i förskoleklassen. Riksdagen bör klargöra att avsikten med den nya lagstiftningen och de nya läroplanerna inte skall vara att hindra ett fortsatt positivt utvecklingsarbete mellan förskola och skola, t.ex. för att tillförsäkra femåringarna som skall börja skolan som sexåringar en god skolförberedelse.
Utskottets bedömning Som utskottet inledningsvis redovisat har riksdagen tidigare under detta riksmöte beslutat att förskoleklassen - den tidigare s.k. sexårsverksamheten - skall vara en egen skolform inom det offentliga skolväsendet (bet. 1997/98:UbU5, rskr. 107). Vid samma tillfälle fördes bestämmelserna om förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen över från socialtjänstlagen till skollagen. Ett av syftena med dessa förändringar var att förstärka och tydliggöra förskolans pedagogiska roll för att ge barn en god grund för det fortsatta lärandet. Ett annat syfte var att stödja och stimulera en fortsatt verksamhetsmässig integrering av skola och förskola. Utskottet vill betona att vad regeringen föreslår om en gemensam läroplan är ytterligare ett steg i en sådan utveckling genom att sambanden mellan förskoleklassen, den obligatoriska skolan och fritidshemmet tydliggörs och vidareutvecklas. Enligt utskottets uppfattning är detta positivt. Året i förskoleklassen omfattar minst 525 timmar och är en avgiftsfri rättighet för alla sexåringar och en skyldighet för kommunerna att anordna. Därigenom ges alla barn en möjlighet till en tioårig skolgång. Skolplikten inträder vid sju års ålder, men det är möjligt att börja i grundskolan eller i motsvarande skolformer som sexåring. Denna möjlighet utnyttjades läsåret 1997/98 av 8 % i denna åldersgrupp. Enligt regeringen skall verksamheten i förskoleklassen betraktas som undervisning i samma formella mening som i övriga skolformer. Förskoleklassen är en del av skolan och det första steget i att genomföra och uppfylla läroplanens mål. Utskottet vill i likhet med regeringen framhålla att förskoleklassen får en speciellt viktig roll för att utveckla kontinuitet och gemensamma synsätt på utveckling och lärande, eftersom det är där förskolans och skolans olika kulturer får sin mest påtagliga mötesplats, ofta i samarbete med fritidshemmet. Den läroplan för förskolan om vilken regeringen nyligen lagt fram förslag till riksdagen och vilket förslag utskottet tidigare denna dag tillstyrkt (bet. 1997/98:UbU16) är en viktig utgångspunkt även för förskoleklassens verksamhet. Inom utbildningssystemet kommer därmed att finnas tre läroplaner: en för förskolan, en för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet samt en för de frivilliga skolformerna. De tre läroplanerna skall länka vid varandra och genomsyras av samma syn på kunskap och lärande, heter det i propositionen. Detta ger enligt utskottets mening en god grund för fortsatt utvecklingsarbete i kommunerna, t.ex. vad gäller samverkan mellan förskola och skola. Fritidshemmet skall komplettera skolan samt erbjuda barn meningsfull fritid och stöd i deras utveckling. Utskottet vill i likhet med regeringen betona att läroplanen även fortsättningsvis skall vara skriven med utgångspunkt i skolans verksamhet. Utskottet delar regeringens uppfattning att läroplanen därför inte kan gälla för fritidshemmet på samma sätt som för det obligatoriska skolväsendet och förskoleklassen. Verksamheten erbjuds inte alla barn, eftersom tillgängligheten i första hand är knuten till föräldrarnas arbete eller studier. Det är endast ungefär hälften av alla barn i åldrarna 6-9 år som deltar i denna verksamhet. Fritidshemmets verksamhet kan således inte vara en förutsättning för att läroplanens mål skall nås. Utskottet anser dock i likhet med regeringen att fritidshemmen skall använda läroplanen i så stor utsträckning som möjligt. För de avsnitt i läroplanen som behandlar grundläggande värden, förståelse och medmänsklighet, saklighet och allsidighet, normer och värden kan läroplanen helt och hållet tillämpas även av fritidshemmet. Utskottet delar även regeringens uppfattning att Skolverket bör utforma vägledande riktlinjer i form av allmänna råd för fritidshem. Utskottet vill betona att det är fritidshemmens personal som ansvarar för att med stöd av läroplanen och de allmänna råden utforma en lämplig helhet för verksamheten, i samverkan med förskoleklassen och skolan. Utskottet förutsätter att verksamheten vid det enskilda fritidshemmet utformas i samverkan med berörda föräldrar och barn. Utskottet kan liksom regeringen konstatera att den nuvarande läroplanen (Lpo 94) har mottagits väl ute i skolorna och att den visat sig vara ett ändamålsenligt instrument för arbetet med skolans utveckling. Utskottet har därför inget att erinra mot vad regeringen anfört om att läroplanens grundläggande struktur och inriktning skall bestå. Utskottet ser också positivt på att avsnittet om normer och värden lyfts fram i syfte att ge detta avsnitt en mer framträdande plats. I det följande kommer utskottet att i ett särskilt avsnitt behandla frågor med anknytning till läroplanens innehåll. Utskottet vill beträffande yrkande 4 i motion 1997/98:Ub34 om vikten av att barnen ges tillfälle till rekreation, lek, vila och social omsorg i fritidshemmen framhålla att avsikten enligt regeringen är att läroplanen kommer att breddas när det gäller lekens betydelse. Vidare kommer läroplanen att tillföras de begrepp som ingår i förskolans och fritidshemmets pedagogik, t.ex. lek, omsorg, skapande och barnets eget utforskande. Utskottet är överens med motionärerna om att fritidshemmet har ett stort ansvar när det gäller att ge barnen social omsorg. Med hänvisning till vad utskottet anfört bör riksdagen med avslag på motionerna 1997/98:Ub26, 1997/98:Ub27 yrkandena 2 och 3, 1997/98:Ub33 yrkande 1 och 1997/98:Ub34 yrkande 4 godkänna regeringens förslag om en gemensam läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet.
Läroplanens innehåll
Propositionen Enligt regeringen bör den nuvarande läroplanen (Lpo 94) till sitt innehåll anpassas för att kunna användas i det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Syftet är att underlätta och stimulera en fortsatt verksamhetsmässig integration. Den pedagogik som används i förskoleklass och fritidshem bör få genomslag i läroplanen. De justeringar och kompletteringar som regeringen avser att göra innebär dock enligt regeringen inte något avsteg från den inriktning för läroplanen som fastställdes vid införandet av Lpo 94. Läroplanen skall även fortsättningsvis vila på den syn på kunskap och lärande som presenterades i betänkandet Skola för bildning (SOU 1992:94). Regeringen redovisar i propositionen att den sålunda avser att ändra läroplanen på ett antal punkter. Bland annat kommer tyngdpunkten i skolans uppdrag att förskjutas från att förmedla kunskaper till att främja elevernas lärande. De begrepp som ingår i förskolans och fritidshemmets pedagogik, t.ex. lek, omsorg, skapande och barnets eget utforskande, kommer att tillföras läroplanen och den kommer att breddas när det gäller lekens betydelse. I läroplanen kommer vikten av elevernas möjligheter att uttrycka sig i många olika former att framhållas. Betydelsen av att nyfikenhet och lust att lära skall prägla skolans undervisning kommer att lyftas fram ytterligare. Likaså kommer samspelet med andra både i betydelsen av att utforska omvärlden tillsammans och i betydelsen av att visa respekt för andra att lyftas fram. Betydelsen av att man i skolan skapar en trygg miljö som präglas av omsorg om den enskilda individen kommer att betonas. Läroplanen kommer att kompletteras när det gäller att ge kunskaper om den egna livsstilens betydelse för en hållbar ekologisk utveckling. Skolans ansvar för elevernas språkutveckling kommer att betonas. Läroplanen kommer att ändras även på ett antal punkter för att förstärka de mångkulturella aspekterna i undervisningen.
Motionerna I motion 1997/98:Ub27 (m) yrkande 1 tas frågan upp om utrymme för skolornas egna pedagogiska bedömningar. Motionärerna anser att utrymmet för pedagogiska bedömningar anpassade efter varje skolas lokala förutsättningar måste vara stort. En sådan ansats måste även framgent genomsyra läroplanen. Skolorna måste ges utrymme att finna egna vägar för att nå uppsatta kunskaps- och verksamhetsmål. Enligt motion 1997/98:Ub28 (c) yrkande 5 bör skolan i sitt arbete ta hänsyn till varje elevs unika förutsättningar. Det bör övervägas om krav på individuella studieplaner för varje elev bör skrivas in i grundskoleförordningen. I motion 1997/98:Ub34 (kd) yrkande 2 betonas vikten av att avsnittet i läroplanen om skolans värdegrund får finnas kvar som utgångspunkt för ett fördjupat arbete med normer och värderingar i skolan. Enligt motion 1997/98:Ub31 (s) bör kunskaper om nationella minoriteter införas som kunskapskrav i grundskolans läroplan och ingå som en del i kursplanerna för bl.a. ämnena historia, samhällskunskap och svenska.
Utskottets bedömning Utskottet anser i likhet med motionärerna i motion 1997/98:Ub27 yrkande 1 att utrymmet för skolornas egna pedagogiska bedömningar bör vara stort. I den nuvarande läroplanen (Lpo 94) anges t.ex. inte vilka arbetsformer eller vilket arbetssätt som skall användas vid skolorna för att nå de fastställda målen. Däremot föreskrivs det att rektor som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal har det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de riksgiltiga målen. Regeringen har inte redovisat att den avser att göra några förändringar i läroplanen som inskränker skolornas arbete härvidlag. Utskottet anser att riksdagen bör avslå yrkandet. Utskottet avstyrker även motion 1997/98:Ub28 yrkande 5 om individuella studieplaner. Utskottet är inte berett att förorda att krav på individuella studieplaner införs i läroplan eller grundskoleförordning. Enligt utskottets uppfattning behövs ingen reglering i denna fråga, och utskottet vill som skäl för detta anföra följande. För de frivilliga skolformerna anges i Lfp 94 att rektor, inom givna ramar, har ett särskilt ansvar för att varje elev i dialog med skolan gör upp en individuell studieplan. Planen motiveras av den frihet som elever i gymnasieskolan har i dag vid valet av ämnen och program och är begränsad till planeringen av själva utbildningen. Den individuella studieplanen har däremot inte, som åtgärdsprogrammet, utgångspunkt i elevernas behov av särskilt stöd. Det är viktigt att skilja den individuella studieplanen från åtgärdsprogram som har en vidare innebörd. I grundskolan kan behovet av en individuell studieplan uppstå av andra skäl. Eleven kan t.ex. ha bytt skola och därmed kommit i otakt med sina studier. Vissa elever som behöver längre tid på sig att nå skolans mål kan t.ex. läsa vissa ämnen i taget och därigenom ha behov av en sådan plan. Utskottet anser att individuell studieplan kan användas i vissa fall men utskottet är inte berett att införa individuella studieplaner för alla elever i grundskolan. Utskottet vill även peka på att utskottet nyligen har behandlat yrkanden om individualiserad undervisning (bet. 1997/98:UbU9 s. 14). Utskottet hänvisade då bl.a. till att regeringen i utvecklingsplanen (skr. 1996/97:112 s. 62) hade behandlat frågor om skolans arbetsformer och därvid betonat att det inre arbetet i skolan behöver utvecklas för att möta alla barn utifrån deras skilda förutsättningar och behov. Utskottet betonade vikten av att ge alla elever en meningsfull undervisning. Utskottet ansåg att det i första hand ankommer på de enskilda skolorna att utveckla det inre arbetet i skolan, bl.a. arbetsformer och läroprocesser. Utskottet ansåg det inte påkallat med något uttalande av riksdagen med anledning av de då föreliggande motionerna. Utskottet erinrar även om att det i läroplanen under avsnittet en likvärdig utbildning anges att undervisningen skall anpassas efter varje elevs behov. Därutöver finns föreskrifter i grundskoleförordningen (5 kap. 1 §) om åtgärdsprogram för elever med behov av särskilt stöd. Utskottet vill också peka på den viktiga funktion som utvecklingssamtalet mellan lärare, elev och elevens vårdnadshavare har för planeringen av den enskilde elevens utbildning. Utskottet avstyrker motion 1997/98:Ub34 yrkande 2 rörande avsnittet i läroplanen om värdegrunden. Regeringen har i propositionen redovisat att läroplanen kommer att förändras på ett antal punkter. Någon innehållsmässig förändring avseende avsnittet om värdegrunden finns inte med bland de anmälda förändringarna. Däremot har regeringen informerat om att den avser att lyfta fram avsnittet om normer och värden i Mål och riktlinjer i syfte att ge det en mer framträdande plats. I nuvarande läroplan är avsnittet om normer och värden placerat efter avsnittet om kunskaper. När det gäller förslaget i motion 1997/98:Ub31 om kunskaper om nationella minoriteter som kunskapskrav i läroplanen har utskottet noterat att Minoritetskommittén i betänkandet Steg mot en minoritetspolitik - Europarådets konvention för skydd av nationella minoriteter (SOU 1997:193) har lagt fram motsvarande förslag. Betänkandet remissbehandlas för närvarande. Enligt vad utskottet har erfarit har en interdepartemental arbetsgrupp tillsatts för att samordna de insatser och åtgärder som föreslås i betänkandet. Utskottet avstyrker motionen med hänvisning till pågående beredningsarbete. Utskottet har sammanfattningsvis inget att erinra mot vad regeringen redovisat om ändringar i läroplanen och anpassning av den för att den skall kunna användas i det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet.
Skolstartsålder, grundskolans omfattning, m.m.
Motionerna Frågor med anknytning till skolstartsålder och grundskolans omfattning tas upp i flera motioner. Enligt motion 1997/98:Ub21 (m) yrkande 4 är förskoleklassen en onödig mellanform i skolan. Motionärerna anser att den allmänna skolstarten skall inträffa det år barnet fyller sex år. Skolstarten skall vara flexibel. Det skall finnas möjlighet för barn som inte är mogna att vänta med skolstarten. I motion 1997/98:Ub28 (c) yrkande 1 föreslås att en tioårig grundskola införs och att skolstarten tidigareläggs genom att förskoleklassen förs till det obligatoriska skolväsendet. Enligt yrkande 3 i samma motion och yrkande 3 i motion 1997/98:Ub267 (c) bör skollagen ses över för att möjliggöra för elever att gå olika snabbt genom grundskolan. Skolan måste utgå från varje individs förutsättningar. Skoltiden bör vara flexibel vad gäller såväl skolstarten som tiden för skolans avslutande. Riktvärdet bör vara en grundskola omfattande tio år med skolstart vid sex års ålder. Tiden eleverna går i grundskolan måste kunna variera. Det viktiga är att eleven har uppnått godkända kunskaper, inte hur länge eleven har gått i skolan. Skolans åtagande får inte upphöra innan eleven är godkänd, heter det i den sist nämnda motionen. I motion 1997/98:Ub29 (fp) yrkande 3 föreslås att förskoleklassen skall vara det första året i en tioårig obligatorisk skolgång i grundskolan. Enligt yrkande 5 skall ingen elev kunna lämna grundskolan utan att ha uppnått betyget godkänd i ämnena svenska, engelska och matematik. Motionärerna anser att dessa elever skall läsa upp sina icke godkända betyg innan de skall få tillträde till gymnasieskolan. I dag är eleverna hänvisade till det individuella programmet i gymnasieskolan. Enligt motion 1997/98:Ub34 (kd) yrkande 3 bör de möjligheter som finns i dag till en flexibel skolstart utnyttjas flitigare. Om skolstarten blir flexibel lägger det en bra grund för ett mer individbaserat arbetssätt där inte alla elever skall göra allting samtidigt och vid samma ålder. Den möjlighet som finns att få ett tionde år i grundskolan bör enligt yrkande 5 utnyttjas oftare än i dag. Motionärerna framhåller att en del elever kan behöva längre tid än andra elever för att uppnå godkänd nivå. Den tiden bör de få inom grundskolan.
Utskottets bedömning Utskottet har tidigare under detta riksmöte behandlat frågor om skolstartsålder m.m. i sitt betänkande 1997/98:UbU5 (s. 14). Frågor med anknytning till grundskolans omfattning och till att elever skall ges möjlighet att nå upp till kraven för betyget Godkänd har senast behandlats i betänkande 1997/98: UbU11 (s. 9). Utskottet har i det föregående tillstyrkt regeringens förslag om en gemensam läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Förslaget innebär att alla barn ges möjlighet att delta i en tioårig pedagogisk verksamhet. Genom en gemensam läroplan kan de olika verksamheterna arbeta mot gemensamma mål, vilket enligt utskottets mening kommer att bidra till att höja kvaliteten i de olika verksamheterna. Utskottet vill peka på att det i nuvarande reglering av skolstartsålder finns en betydande flexibilitet. Alla sexåringar har rätt att delta i förskoleklassen. Vidare finns möjlighet att börja skolan vid sex eller sju års ålder. Skolplikten inträder dock vid sju års ålder. Om det finns särskilda skäl och ett barns vårdnadshavare begär det kan skolplikten skjutas upp till det år barnet fyller åtta år. När det gäller frågan om att elever skall kunna gå olika snabbt genom grundskolan vill utskottet framhålla värdet av en sammanhållen verksamhet i skolan utifrån elevernas behov av social gemenskap. Samtidigt vill utskottet - mot bakgrund av vad som anförts i motion 1997/98:Ub267 - peka på att inget hindrar elever som snabbare än sina kamrater tillägnar sig grundskolans kunskapsmål att studera kurser från gymnasieskolan. För de elever som har behov av särskilda stödinsatser vill utskottet särskilt betona att skolhuvudmännen har ett tydligt ansvar för att alla elever ges möjlighet att nå grundskolans mål. Till skolans viktigaste uppgifter hör att lägga grunden för fortsatt lärande genom goda kunskaper i läsning, skrivning och räkning. Alla barn måste ges förutsättningar att lyckas i skolan. För elever som har behov av längre tid i grundskolan finns bestämmelser i 4 kap. 10 § skollagen. De innebär att en elev som inte tillfredsställande har slutfört sista årskursen men bedöms ha förmåga att fullfölja utbildningen skall få göra det under högst två år efter det att skolplikten upphörde. Utskottet vill också hänvisa till de möjligheter som finns att inom ramen för det individuella programmet läsa in kurser för att senare kunna gå över till ett nationellt eller specialutformat program. Som utskottet har redovisat i sitt betänkande 1997/98:UbU10 (s. 10) har Gymnasiekommittén särskilt behandlat det individuella programmet (SOU 1997:107). Kommittén säger bl.a. att den bild som kommittén fått av programmet i stort sett är positiv. Kommittén redovisar också ett eleverna - även de elever som från början var negativa - har en positiv syn på detta program. Utskottet anser att det är viktigt att det finns möjlighet till varierande lösningar för de elever som av olika skäl inte uppnår grundskolans kunskapsmål i årskurs 9. Utskottet vill upprepa att alla elever skall ges förutsättningar att nå målen i grundskolan. Det får inte finnas några återvändsgränder. Elever som i årskurs 9 inte uppnått grundskolans kunskapsmål måste på annat sätt skaffa sig motsvarande kunskaper. Enligt utskottets uppfattning fyller det individuella programmet en mycket viktig funktion i detta sammanhang. Utskottet noterar att en arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet nyligen har lämnat förslag om en utveckling av det individuella programmet (Ds 1998:27). Med hänvisning till vad utskottet har anfört avstyrks motionerna 1997/98: Ub21 yrkande 4, 1997/98:Ub28 yrkandena 1 och 3, 1997/98:Ub29 yrkandena 3 och 5, 1997/98:Ub34 yrkandena 3 och 5 samt 1997/98:Ub267 yrkande 3.
Betyg m.m.
Motionerna Frågor med anknytning till betygssystemet i grundskolan tas upp i motion 1997/98:Ub27 (m) yrkande 6. Motionärerna anser att kontinuerlig skriftlig information till föräldrarna behövs vad avser skolans bedömning bl.a. av elevens studieresultat för att se till att eventuella svårigheter uppmärksammas och stödinsatser sätts in. Förslaget att rektor skall vara skyldig att upprätta åtgärdsprogram för elever som behöver särskilda stödåtgärder måste kom- pletteras med krav på att kunskaper utvärderas samt att eleven och föräldrarna får adekvat information. Enligt motion 1997/98:Ub29 (fp) bör betyg införas från årskurs 6 (yrkande 6). Vidare anser motionärerna att en sexgradig betygsskala bör införas. Det är för få steg i den nuvarande betygsskalan för att betygen skall visa vilka kunskaper som eleverna har uppnått (yrkande 8). I motion 1997/98:Ub29 (m) yrkande 7 begärs ett tillkännagivande om att utvecklingssamtalen skall vara skriftligt dokumenterade. Utvecklingssamtalen är oerhört viktiga för elever, föräldrar och lärare. Samtalen skall börja redan i förskolan och fortsätta genom hela grundskolan, heter det i motionen. I motionerna 1997/98:Ub27 (m) yrkande 5 och 1997/98:Ub29 (fp) yrkande 9 betonas vikten av obligatoriska nationella prov. Enligt den först nämnda motionen är det viktigt med nationella prov för att uppmärksamma skolorna på såväl enskilda elevers som skolornas eventuella problem med kunskapsmålen. I den andra motionen framhålls att nationella utvärderingar är viktiga eftersom de ger en samlad bild av skolans resultat. Motionärerna anser att obligatoriska nationella prov regelbundet skall genomföras för att kvalitetssäkra skolan.
Utskottets bedömning Utskottet har nyligen behandlat och avstyrkt motionsyrkande från den allmänna motionstiden 1997 om ändringar i grundskolans betygssystem (bet. 1997/98:UbU11). Riksdagen har avslagit yrkandena. Utskottet hänvisade till vad utskottet anförde i samband med att det nya betygssystemet infördes och var inte berett att förorda några ändringar i reglerna. Det nuvarande betygssystemet för grundskolan infördes efter beslut av riksdagen under 1994/95 års riksmöte (prop. 1994/95:85, bet. UbU6, rskr. 136). Utskottet är alltjämt inte berett att förorda några förändringar och avstyrker därmed motionerna 1997/98:Ub27 yrkande 6 och 1997/98:Ub29 yrkandena 6 och 8. Utskottet avstyrker även förslaget i motion 1997/98:Ub29 yrkande 7 om skriftligt dokumenterade utvecklingssamtal. Enligt gällande bestämmelser (grundskoleförordningen 7 kap. 2 §) skall läraren fortlöpande informera eleven och elevens vårdnadshavare om elevens skolgång. Minst en gång per termin skall läraren, eleven och elevens vårdnadshavare samtala om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas (utvecklingssamtal). På begäran av en elevs vårdnadshavare skall läraren som ett komplement till utvecklingssamtalet lämna skriftlig information om elevens skolgång. Sådan information får dock inte ha karaktären av betyg. Utvecklingssamtal skall i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram som avses i 5 kap. 1 § grundskoleförordningen. I samband med att det nya betygssystemet infördes behandlades även frågan om utvecklingssamtal. Utskottet anförde bl.a. (bet. 1994/95:UbU8 s. 4) att samtalen skall vara mycket noggrant förberedda och att de skall vara väl strukturerade. I de fall det visat sig att en elev har problem av något slag bör det utmynna i ett åtgärdsprogram. Utskottet fann det naturligt att det skriftligen anges vad åtgärdsprogrammet innehåller, såsom en bekräftelse på vad man är överens om i fråga om ömsesidiga åtaganden från hemmets och skolans sida. Utskottet hänvisar till att det enligt nuvarande regler finns möjlighet för en elevs vårdnadshavare att begära skriftlig information om elevens skolgång som ett komplement till utvecklingssamtalet. Utskottet är inte berett att ändra på den nu gällande ordningen. Utskottet har nyligen även behandlat och avstyrkt motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 1997 om nationella prov (bet. 1997/98:UbU11 s. 10). Utskottet upprepar vad utskottet då anförde om nödvändigheten av att kvalitetssäkra skolan. Utskottet delar härvidlag motionärernas uppfattning. En likvärdig utbildning kräver att arbetet med att bedöma och utveckla kvaliteten i skolan stärks på alla nivåer. Genom förordningen (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet, som trädde i kraft den 1 november 1997, har införts en skyldighet för varje kommun och skola att årligen göra en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av skolplanen respektive arbetsplanen. En kvalitetsredovisning skall innehålla en bedömning av dels i vilken mån målen för utbildningen uppnåtts, dels vilka åtgärder som behövs om målen inte har uppnåtts. Skolverkets instruktion har samtidigt ändrats så att verket nu också skall utveckla, kontrollera och stödja kvalitetssäkringsarbete i skolväsendet. Enligt Skolverkets Verksamhetsplan för 1998 skall verket under året genomföra särskilda kvalitetsgranskningar, utveckla nationella indikatorer för att beskriva skolsystemets kvalitet och resultat samt utveckla de nationella proven som nationella indikatorer på utbildningens kvalitet. Utskottet erinrar om att regeringen i 1998 års ekonomiska vårproposition har redovisat ett tiopunktsprogram för kvalitet och likvärdighet i skolan (prop. 1997/98:150). Bland annat skall en nationell inspektionsnämnd inrättas och knytas till Skolverket och en nationell provbank utvecklas som ett stöd för lärares arbete med att värdera elevernas resultat och det egna arbetet. I sammanhanget bör det också erinras om att skolhuvudmännen, förutom de obligatoriska ämnesproven i svenska, engelska och matematik i årskurs 9, erbjuds ämnesprov för årskurs 5 i samma ämnen samt diagnostiska material för årskurserna 2 (i svenska och matematik) och 7 (i svenska, engelska och matematik) för att ge stöd för lärare vid bedömning av elevernas kunskaper. Utskottet anser inte att riksdagen bör göra något särskilt uttalande med anledning av yrkandena om obligatoriska nationella prov och avstyrker således motionerna 1997/98:Ub27 yrkande 5 och 1997/98:Ub29 yrkande 9.
Elever med behov av särskilt stöd
Propositionen Regeringen konstaterar att flera internationella undersökningar visar att svenska elever i allmänhet läser mycket bra, men att det dock finns en grupp elever som har uppenbara läs- och skrivsvårigheter. Regeringen anser att det är det pedagogiska arbetet som skall stå i centrum när åtgärder för elever med läs- och skrivsvårigheter planeras och vidtas. I stället för att se eleven som problembärare, handlar det om att kunna se elevers möjligheter till språklig utveckling och att anpassa verksamheten utifrån varje elevs förutsättningar. Regeringen anser också att skolan måste vara medveten om att det finns barn och ungdomar med fysiologiskt betingade svårigheter där riktade åtgärder också behövs. Skolan måste ta ansvar för att kartlägga och analysera elevens specifika språksituation och att eleven därefter får den hjälp den behöver. Regeringen pekar också på att det råder delade meningar om orsakerna till att vissa elever får svårigheter i sin läs- och skrivutveckling. Ofta handlar det om ett samspel mellan olika faktorer där biologiska, sociala, psykologiska och pedagogiska förklaringar spelar in. Oberoende av orsakerna anser regeringen att det är en pedagogisk uppgift att stödja barnen och ungdomarna i deras arbete att tillägna sig en god förmåga att läsa och skriva. Regeringen redovisar att den avser att tydliggöra rektors ansvar för att åtgärdsprogram utarbetas för elever som behöver särskilda stödåtgärder i samråd med eleven och elevens föräldrar (grundskoleförordningen 5 kap. 1 §). Alla elever med läs- och skrivsvårigheter har rätt till ett åtgärdsprogram. Programmet skall föregås av en utredning som innehåller en analys av elevens problem. Utredningen skall utgå från en helhetssyn på eleven. Ett åtgärdsprogram bör enligt regeringen vara både kortsiktigt och långsiktigt och lyfta fram elevens starka sidor. Enligt regeringen skall elever med behov av särskilt stöd prioriteras. Tidiga åtgärder måste sättas in för att elever med behov av särskilt stöd skall ges bästa möjliga förutsättningar för att nå målen för grundskolan. Kompensatoriska insatser är betydelsefulla, enligt propositionen. Regeringen pekar på att den har föreslagit att extra resurser skall tillskjutas kommunerna. Riksdagen har, efter förslag av regeringen, beslutat om utökat statsbidrag till kommuner och landsting med 4 miljarder kronor under budgetåret 1997 och lika mycket i ökning under budgetåret 1998. Regeringen har aviserat en ytterligare ökning med 4 miljarder kronor under vartdera budgetår 1999 och 2000, dvs. sammanlagt 16 miljarder kronor i nivåökning år 2000. Skolan är enligt regeringen en av de verksamheter som bör prioriteras. I budgetpropositionen (prop. 1997/98:1) för år 1998 har regeringen uttalat att resurstillskottet till kommunerna bör leda till att elever med behov av särskilt stöd ges förstärkta resurser.
Motionerna Frågor som allmänt rör resurser m.m. till elever med behov av särskilt stöd tas upp i flera motioner. Enligt motion 1997/98:Ub250 (fp) yrkande 3 bör resurstillskottet till kommunernas kärnområden, vård och skola, delvis användas till en genomtänkt kvalitetssatsning i förskolan och grundskolan så att fler barn och ungdomar får det stöd de behöver. I yrkande 5 framhåller motionärerna att alla elever skall ha rätt till undervisning som gör det möjligt för eleven att nå baskraven i viktiga ämnen. Det kan innebära att generella standardkrav ibland får stå tillbaka för motiverade insatser riktade till barn med särskilda behov, heter det i motionen. Enligt motion 1997/98:Ub29 (fp) yrkande 10 är det oerhört viktigt att samtliga pedagoger inom grundskolan och förskolan har kunskaper och utbildning för att kunna uppmärksamma elever med läs- och skrivsvårigheter. Motionärerna anser också att det är viktigt att lärare och skolhälsovård får en adekvat utbildning om diagnosgruppen ADHD/DAMP. Enligt motion 1997/98:Ub281 (v) yrkande 9 behövs kunskaper om vilka kvaliteter i verksamheten som har en positiv inverkan på elever med koncentrationssvårigheter och hur specialpedagogisk kompetens kan användas för dessa barn. Enligt motion 1997/98:Ub807 (mp) yrkande 6 har nedskärningarna i skolan minskat möjligheterna för barn med behov av särskilt stöd. Det behövs tillgång till speciallärare för elever med behov av särskilt stöd i grundskolan, t.ex. speciallärare med särskild kompetens inom området dyslexi. Enligt motion 1997/98:Ub33 (mp) är det viktigt att lyfta fram lärares skyldigheter att vidta sådana åtgärder att elever med behov av särskilt stöd får sin rätt tillgodosedd (yrkande 2). Det är också viktigt att de ansatser som regeringen nu gör snabbt omsätts i skolans verklighet och att en effektiv uppföljning organiseras. Särskilda resurser bör anvisas, om inte förr så i vårpropositionen (yrkande 3). När det gäller regeringens avsikt att förtydliga rektors ansvar för att åtgärdsprogram upprättas betonar motionärerna att detta omedelbart bör skrivas in i grundskoleförordningen. De anser också att bestämmelserna i skollagen, som skall ses över inom en snar framtid, skall stärkas på denna punkt (yrkande 5). I motion 1997/98:Ub30 (v) framhålls behovet av psykologutredning för bedömning av orsakerna till specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi som komplement till den pedagogiska bedömningen. Motionärerna pekar på att bakom läs- och skrivsvårigheter kan dölja sig allvarligare svårigheter. Elever har rätt att så tidigt som möjligt få adekvata stödinsatser. En grundlig utredning är viktig för att ställa diagnos på dyslexi. I motion 1997/98:Ub34 (kd) yrkande 1 framhålls att särskilt stöd måste anpassas till varje enskild elevs individuella behov när det gäller elever med dyslexi och andra läs- och skrivsvårigheter. Motionärerna pekar på att förbättrad pedagogik inte hjälper alla elever och att dyslexi inte kan jämföras med allmänna läs- och skrivsvårigheter. Enligt motion 1997/98:Ub33 (mp) yrkande 4 bör kommunernas ansvar betonas när det gäller att tillgodose skolornas behov av tillgång till specialistkompetens, psykologer, logopeder och speciallärare. Om ett barn har påfallande svårigheter med läsning och skrivning skall personal med specialistkompetens kopplas in för en undersökning av orsakerna till svårigheterna. Detta kräver att skolan har tillgång till sådana resurser.
Utskottets bedömning Utskottet vill inledningsvis framhålla att utskottet delar motionärernas uppfattning när det gäller att tillräckliga resurser måste avsättas för elever med behov av särskilt stöd. Skolverket har i olika undersökningar belyst skolsituationen för elever som behöver särskilda stödinsatser för att klara undervisningen. Enligt Bilden av skolan 1996 uppger skolorna att det är fler elever än tidigare som kräver särskilda insatser. Samtidigt är det fler elever än tidigare som anser att de inte får det stöd de behöver. Skolorna är sedan den 1 juli 1995 skyldiga att upprätta åtgärdsprogram för elever som behöver särskilt stöd. Enligt den senaste beskrivningen av tillståndet i skolan (år 1997) är elever med behov av särskilt stöd ett prioriterat område i 90 % av kommunerna. De flesta kommuner (ca 80 %) bedömer att andelen elever som är i behov av särskilt stöd ökar. Åtgärdsprogram skrevs i större utsträckning år 1997 än år 1995. Nästan alla skolor upprättade åtgärdsprogram 1997 mot endast 34 % år 1995. Trots detta var det enligt Skolverket svårt att tillgodose behoven. Det var enligt undersökningen svårare att tillgodose elevernas behov i skolorna år 1997 än år 1995, ca 60 % av grundskolorna och 50 % av gymnasieskolorna uppgav att de inte alls eller endast delvis kunde klara av att ge elever med behov av särskilt stöd den hjälp de är berättigade till. Det finns således oroande indikationer på att skolornas möjligheter att hjälpa elever att nå goda resultat har försämrats de senaste åren. Att många elever kan befaras lämna grundskolan med brister i sin utbildning är en allvarlig signal som måste leda till åtgärder på lokal och nationell nivå. Utskottet har ovan i detta betänkande - och i många sammanhang tidigare - betonat att skolhuvudmännen har ett tydligt ansvar för att alla elever ges möjlighet att nå grundskolans mål. Till skolans viktigaste uppgifter hör att lägga grunden för fortsatt lärande genom goda kunskaper i läsning, skrivning och räkning. Utskottet ser därför positivt på att regeringen avser att förtydliga bestämmelser om åtgärdsprogram i grundskoleförordningen (5 kap. 1 §), så att rektor åläggs ett tydligt ansvar för att ett sådant program utarbetas i samråd med eleven och elevens föräldrar. Utskottet utgår från att ändringen görs i så god tid att den nya lydelsen av bestämmelsen kommer att gälla fr.o.m. nästa läsår. Utskottet vill betona att det naturligtvis inte är tillräckligt att upprätta ett åtgärdsprogram om det inte till ett sådant program är knutet särskilda resurser - för de elever som kräver extra resurser av olika slag. Utskottet vill i sammanhanget peka på att kommuner och landsting har fått respektive kommer att få ett utökat statsbidrag under perioden 1997-2000. Detta innebär sammanlagt en nivåhöjning år 2000 på 16 miljarder kronor. Därutöver har regeringen i 1998 års vårproposition (prop. 1997/98:150) föreslagit att ytterligare 4 miljarder tillförs fr.o.m. år 1998. Totalt innebär detta 12 miljarder år 1998, 16 miljarder år 1999 och 20 miljarder år 2000. Avsikten är att även de nya miljarderna skall stärka kvaliteten i skola, vård och omsorg. Regeringen har i budgetpropositionen för år 1998 uttalat att resurstillskottet bör leda till att elever med behov av särskilt stöd ges förstärkta resurser. Utskottet vill kraftigt understryka det angelägna i att så sker. Enligt regleringsbrev för år 1998 skall Skolverket inom ramen för sina utvärderingsinsatser följa hur det resurstillskott som kommunerna tilldelas under åren 1997-2000 påverkar skolans utveckling och kvalitet. Skolverket avser också enligt sin verksamhetsplan att under år 1998 ta fram en ?temabild? över området ?stödet till elever med svårigheter i skolan?. Utskottet fäster stor vikt vid dessa Skolverkets åtgärder. Utskottet vill också peka på att utredningen om funktionshindrade elever i skolan (dir. 1995:134) nyligen har redovisat sina förslag i betänkandet FUNKIS - funktionshindrade elever i skolan (SOU 1998:66). Utredningen framhåller bl.a. att det är kommunernas ansvar att svara för det stöd som elever med funktionshinder har behov av. För detta behöver skolans personal kunskap om funktionshinder och vad det för med sig i skolsituationen. Kommittén föreslår bl.a. en bred satsning på kompetensutveckling. Det är naturligtvis viktigt att lärarna har specialpedagogisk kompetens och att skolan har tillgång till lärare med fördjupad specialpedagogisk kompetens. Utskottet erinrar om att Lärarutbildningskommittén (dir. 1997:54) har i uppdrag att bl.a. analysera behovet av specialpedagogisk kompetens hos lärarna. Utredningen skall särskilt uppmärksamma dimensioneringen av den framtida specialpedagogiska utbildningen. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1997/98: Ub29 yrkande 10, 1997/98:Ub33 yrkandena 2, 3 och 5, 1997/98: Ub281 yrkande 9, 1997/98:Ub250 yrkandena 3 och 5 och 1997/98:Ub807 yrkande 6. Beträffande yrkandena om psykologutredning avseende orsakerna till specifika lässvårigheter/dyslexi, m.m. vill utskottet anföra följande. I likhet med regeringen vill utskottet framhålla att det ofta handlar om ett samspel mellan olika faktorer såsom biologiska, sociala, psykologiska, vilka inverkar när barn och ungdomar har grava läs- och skrivsvårigheter. Utskottet delar regeringens uppfattning att det oberoende av orsakerna är en pedagogisk uppgift att stödja barnen och ungdomarna i deras arbete att tillägna sig god förmåga att läsa och skriva. Utskottet vill särskilt betona vad regeringen har anfört om åtgärdsprogram och om att förtydliga rektors ansvar för att sådana program tas fram för de elever som behöver det. Ett åtgärdsprogram skall tas fram i samråd med eleven och elevens föräldrar. Föräldrarna kan därvid bidra till att bilden av elevens situation blir så heltäckande som möjligt. Föräldrarna kan dessutom medverka i skolans åtgärder för att hjälpa barnet. Utskottet vill peka på att skolans insats bara omfattar en del av elevens dag och en del av elevens liv. Utskottet fäster stor vikt vid vad regeringen anfört om att ett åtgärdsprogram skall föregås av en utredning som innehåller en analys av elevens problem och att utredningen skall utgå från en helhetssyn på eleven. Utskottet vill också peka på vad utredningen om funktionshindrade elever i skolan redovisade i sitt förslag angående åtgärdsprogram (SOU 1998:66): Huvudansvaret för ett åtgärdsprogram åligger skolan. I det praktiska arbetet är det dock viktigt att ta med personer som har de olika kompetenser som är motiverade i det enskilda fallet. Beroende på vilka elevens svårigheter är kan flera olika personalgrupper vara berörda t.ex. sådana med pedagogisk, medicinsk, psykologisk eller social kompetens. Detta innebär enligt utskottets mening att det för vissa elever kan vara befogat med en bredare utredning, t.ex. en bedömning av psykolog, logoped eller annan erforderlig specialistkompetens. Skolan måste ta ansvar för att kartlägga och analysera elevens specifika språksituation. Därefter bör eleven få den hjälp den behöver, inklusive olika kompensatoriska åtgärder. Det är viktigt att skolan är medveten om att det finns barn med fysiologiskt betingade svårigheter där riktade åtgärder behövs. Utskottet delar uppfattningen i motion 1997/98:Ub34 yrkande 1 att särskilt stöd för elever med dyslexi eller andra läs- och skrivsvårigheter måste anpassas till varje elevs individuella behov. Det är angeläget att skolorna har tillgång till specialistkompetens, psykologer, logopeder och speciallärare. Utskottet delar härvidlag motionärernas uppfattning i motion 1997/98:Ub34 yrkande 4. Det är dock en kommunal angelägenhet att anställa erforderlig personal och att organisera verksamheten i skolan. Med hänvisning till vad utskottet har anfört avstyrks motionerna 1997/98:Ub30, 1997/98:Ub33 yrkande 4 och 1997/98:Ub34 yrkande 1.
Grundskolans timplan
Propositionen Enligt regeringen bör ett begränsat antal kommuner få möjlighet att delta i en försöksverksamhet, där arbetet i grundskolan skall få organiseras utan en centralt fastställd timplan. Regeringen avser att ge en arbetsgrupp i uppdrag att utarbeta förslag till hur försöksverksamheten skall utformas med avseende på utvärdering och kvalitetssäkring.
Motionerna Motionärerna i motion 1997/98:Ub27 (m) yrkande 4 är positiva till regeringens avsikt att inleda en försöksverksamhet, även om de redan nu är beredda att besluta om avskaffande av timplanen. De utgår från att skolorna även fortsättningsvis skall ge utrymme för elevernas val. Det är viktigt att eleverna under hela skoltiden kan påverka sin utbildning också vad avser studiernas innehåll, heter det i motionen. Enligt motion 1997/98:Ub28 (c) yrkande 4 bör timplanen avskaffas fortare än vad regeringens förslag om en försöksverksamhet i vissa kommuner medger. Timplanen bör avskaffas successivt. Regeringen bör återkomma med förslag om hur en avveckling av timplanen bör gå till. Motionärerna betonar vikten av att en avveckling av timplanen inte leder till sänkt kvalitet. Utvärderings- och kvalitetsarbetet bör samtidigt bli bättre. Enligt motion 1997/98:Ub29 (fp) yrkande 4 bör den centralt utformade timplanen på sikt avskaffas. En sådan åtgärd bör kombineras med att utförliga utvärderingar av kunskapsresultaten genomförs. Motionärerna anser att det är självklart att den enskilde elevens behov måste stå i centrum, även när det gäller hur många timmar eleven studerar de olika ämnena.
Utskottets bedömning Utskottet lägger i likhet med regeringen stor vikt vid det ursprungliga skälet till att ha en nationellt fastställd timplan, nämligen att värna om likvärdighet och kvalitet. Den inbyggda motsättning som finns mellan målstyrning och tidsstyrning får dock inte upplevas som ett hinder för pedagogiskt nytänkande och ett förändrat arbetssätt. Skolans resultat skall inte mätas i antal genomförda lektioner, utan i de kunskaper som eleverna faktiskt har uppnått. Det är elevernas behov och läroprocesserna som skall styra organisationen av skolans arbete, inte tiden. Utskottet vill också framhålla att grundskolans timplan redan nu medger en flexibel tidsanvändning, bl.a. genom de utökade möjligheter till lokala anpassningar inom ramen för skolans val som riksdagen nyligen har beslutat om (prop. 1997/98:6, bet. UbU5, rskr. 107). Utskottet vill även betona att den minsta garanterade undervisningstiden är en tid som kommunerna kan utöka i mån av behov och möjligheter. Utskottet ser positivt på att regeringen avser att initiera en försöksverksamhet där ett begränsat antal kommuner får möjlighet att organisera arbetet i grundskolan utan en centralt fastställd timplan. Utskottet vill i likhet med regeringen och motionärerna betona vikten av att ha tillgång till system för utvärdering och kvalitetssäkring när det gäller såväl skolans verksamhet som enskilda elevers kunskapsutveckling. Det är därför med tillfredsställelse som utskottet konstaterar att regeringen avser att tillsätta en arbetsgrupp med uppdrag att utarbeta förslag till hur försöksverksamheten skall utformas med avseende på utvärdering och kvalitetssäkring. Utskottet instämmer i vad som anförts i motion 1997/98:Ub27 yrkande 4 om att det är viktigt att eleverna under hela skoltiden kan påverka sin utbildning också vad avser studiernas innehåll. Utskottet utgår från att det även inom ramen för försöksverksamheten bereds utrymme i timplanen för elevernas val. Med hänvisning till vad utskottet har anfört avstyrks motionerna 1997/98:Ub27 yrkande 4, 1997/98:Ub28 yrkande 4 och 1997/98:Ub29 yrkande 4.
Behörighet till gymnasieskolans nationella och specialutformade program
Propositionen Regeringen föreslår en ändring i 5 kap. 5 § skollagen (1995:1100) som innebär att de kunskapsrelaterade behörighetsvillkoren i vissa fall skall anses uppfyllda om sökandena på annat sätt förvärvat kunskaper likvärdiga med godkända betyg i ämnena svenska, alternativt svenska som andraspråk, engelska och matematik. I en övergångsbestämmelse till lagen (1993:1478) om ändring i skollagen tas det in en föreskrift som innebär att äldre bestämmelser skall gälla för den som åberopar sifferbetyg vid ansökan till gymnasieskolan.
Motionerna Motionärerna i motion 1997/98:Ub32 (s) delar regeringens ambition att slå vakt om kvalitet och likvärdighet i gymnasieutbildningen och välkomnar därför skärpningen av behörighetskraven till nationella och specialutformade program. De anser dock att undantag från denna regel är motiverade i ämnet engelska för elever med invandrarbakgrund. Dessa elever bör vara behöriga förutsatt att de har godkänt betyg i ämnena matematik och svenska som andraspråk.
Utskottets bedömning Enligt 5 kap. 5 och 13 b §§ skollagen (1985:1100) gäller fr.o.m. läsåret 1998/99 nya behörighetsvillkor för nationella och specialutformade program i gymnasieskolan. De nya bestämmelserna skall tillämpas första gången vid intagningen inför hösten 1998. Reglerna innebär att endast elever som i grundskolan har uppnått lägst godkända betyg i ämnena svenska, alternativt svenska som andraspråk, engelska och matematik är behöriga till ett nationellt eller specialutformat program. Övriga elever kan tas in på det individuella programmet eller under vissa förutsättningar gå om sista året i grundskolan. De nya bestämmelserna innebär en kraftig skärpning av behörighetsvillkoren. Avsikten med de nya bestämmelserna är att de basfärdigheter som är en förutsättning för att klara av studierna på ett nationellt eller specialutformat program måste vara uppfyllda för att behörighet skall uppnås. Utskottet anser i likhet med regeringen att det är viktigt att slå vakt om kvalitet och likvärdighet. Detta motiverar att det finns behörighetskrav för att få påbörja utbildningen. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet förslaget i motion 1997/98: Ub32 om undantag från denna regel i ämnet engelska för elever med invandrarbakgrund. Utskottet hänvisar till de möjligheter som finns att inom ramen för det individuella programmet inhämta kunskaper i ämnen från grundskolan för att senare gå över till ett nationellt eller specialutformat program. Det finns självfallet möjligheter att inom ramen för det individuella programmet även ta med kurser från ett nationellt program. Uppnådda resultat från dessa kurser kan sedan tillgodoräknas i samband med övergång till ett nationellt eller specialutformat program. Beträffande regeringens förslag delar utskottet uppfattningen att en ändring bör göras i 5 kap. 5 §, som innebär att även en elev som på annat sätt än genom avslutad grundskola har förvärvat kunskaper likvärdiga med betyget Godkänd i de aktuella ämnena skall anses behörig, t.ex. en elev som inhämtat motsvarande kunskaper på ett individuellt program eller en elev som har gått en fristående grundskola med waldorfinriktning och fått studieomdöme i stället för betyg. Utskottet tillstyrker också att det i övergångsbestämmelserna till lagen (1993:1478) om ändring i skollagen tas in en föreskrift som innebär att äldre bestämmelser skall gälla för den som åberopar sifferbetyg vid ansökan till gymnasieskolan. Utskottet anser att riksdagen bör anta regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100).
Översyn av skollagen
Propositionen Regeringen informerar om att den avser att ta initiativ till en samlad översyn av skollagen så att samtliga lagstiftningsfrågor som aktualiserats av kommittéer och intresseorganisationer blir ordentligt belysta. Enligt regeringens uppfattning skall skollagen och andra skolförfattningar spegla en mål- och resultatstyrd verksamhet. Det finns nu anledning att se över på vilket sätt skollagstiftningen kan bidra till att säkra likvärdighet och kvalitet, heter det i propositionen.
Motionerna Enligt motion 1997/98:Ub27 (m) yrkande 7 bör inriktningen av den planerade översynen av skollagen vara att avbyråkratisera skolan. Motionärerna anser att det är uppenbart att regelverket fortfarande innehåller regler och anvisningar som inte behövs. I motion 1997/98:Ub28 (c) yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om utgångspunkter för en ny skollag. Enligt motionärerna skall skolans åtagande inte upphöra förrän eleven har fått godkända kunskaper. Skolornas självstyre skall stärkas. Skolledningens befogenheter och ansvar inom ramen för en ökad decentralisering från kommunen till skolan och inom skolan bör klargöras. Krav bör ställas på utvärdering både på nationell och kommunal nivå. Möjligheterna för lärarnas inflytande när det gäller pedagogik och lärande bör stärkas. I motion 1997/98:Ub33 (mp) yrkande 6 begärs en parlamentarisk referensgrupp i anslutning till arbetet med en översyn av skollagstiftningen. Det är enligt motionärerna en fördel om arbetet med översynen kan få en så bred politisk uppslutning som möjligt.
Utskottets bedömning Utskottet har inget att erinra mot att regeringen avser att göra en samlad översyn av skollagstiftningen. Enligt utskottets uppfattning är det inte påkallat med något uttalande från riksdagen beträffande inriktningen av denna översyn. Utskottet anser således att riksdagen bör avslå motionerna 1997/98: Ub27 yrkande 7 och 1997/98:Ub28 yrkande 2. Utskottet avstyrker även yrkande 6 i motion 1997/98:Ub33 om en parlamentarisk referensgrupp vid översynen av skollagen. Utskottet har erfarit att regeringen avser att tillsätta en kommitté med parlamentarisk förankring för den aviserade översynen av skollagstiftningen. Med det anförda är sistnämnda yrkande tillgodosett.
Övrigt
Skolans personal I motion 1997/98:Ub29 (fp) yrkande 1 framhålls vikten av att höja läraryrkets status. Motionärerna anser att det är viktigt att lärarna får det stöd de behöver för att klara sina arbetsuppgifter. De betonar också vikten av att skolans huvudmän ger möjlighet till fortbildning och ökade karriärmöjligheter för lärare. Det är också nödvändigt att en väl fungerande elevvård finns till hands för att ge lärarna bättre möjligheter att klara de krav som ställs i dag. U t s k o t t e t har tidigare i olika sammanhang betonat vikten av att kommunerna erbjuder lärare möjligheter till karriär och kompetensutveckling (senast i bet. 1997/98:UbU9 s. 28). Utskottet delar motionärernas uppfattning och vill än en gång understryka vikten av att huvudmännen ger lärare dessa möjligheter. Utskottet delar också uppfattningen att det är viktigt med en väl fungerande elevvård i skolorna. Utskottet vill i sammanhanget peka på att regeringen i sitt i 1998 års vårproposition redovisade tiopunktsprogram för kvalitet och likvärdighet i skolan bl.a. framhållit vikten av att läraryrket utvecklas. Regeringen har också nyligen beslutat (regeringsbeslut den 23 april) att fördela 75 miljoner kronor till sammanlagt 168 lokala projekt för att utveckla lärarrollen. Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärernas om att läraryrket skall vara attraktivt och rymma utvecklingsmöjligheter. Med hänvisning till vad utskottet har anfört avstyrks motion 1997/98:Ub29 yrkande 1. Enligt yrkande 2 i motion 1997/98:Ub29 (fp) bör det vara en rättighet för eleverna att utbildas av behöriga lärare. Motionärerna betonar vikten av att de som ansvarar för undervisningen har utbildning. U t s k o t t e t erinrar om att det i skollagen (2 kap. 3 §) föreskrivs att kommuner och landsting är skyldiga att för undervisningen använda lärare, förskollärare och fritidspedagoger som har en utbildning som är avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva. Undantag får endast göras om personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna. Enligt 2 kap. 4 § skollagen skall sökanden, för att få anställas utan tidsbegränsning som lärare, förskollärare eller fritidspedagog i det offentliga skolväsendet, bl.a. ha genomgått svensk lärarutbildning respektive barn- och ungdomspedagogisk utbildning med huvudsaklig inriktning mot den undervisning anställningen avser eller en därmed jämställd pedagogisk utbildning i ett annat nordiskt land eller ett land som tillhör Europeiska frihandelssammanslutningen eller Europeiska unionen. Dessa båda paragrafer i skollagen har nyligen ändrats på så sätt att förskollärare och fritidspedagoger har införts i föreskrifterna. Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 1998 (prop. 1997/98:6, bet. UbU5, rskr. 107). Vid sin behandling av regeringens förslag betonade utskottet bl.a. att överensstämmelsen mellan kompetens och arbetsuppgifter liksom hittills är ett oeftergivligt krav. I propositionen framhöll regeringen att förskollärare, förutom att undervisa i förskoleklassen, främst torde komma att undervisa i grundskolan och motsvarande skolformer när undervisningen bedrivs tillsammans med flera personer i ett arbetslag. Även fritidspedagoger torde enligt propositionen i huvudsak ha utbildning för att undervisa när undervisningen bedrivs i arbetslagsform. Utskottet anser att riksdagen bör avslå motion 1997/98:Ub29 yrkande 2 med hänvisning till vad utskottet har anfört. I motion 1997/98:Ub29 (fp) yrkande 12 betonas vikten av elevvårdsresurser. Motionärerna pekar på att dessa har minskat i skolan samtidigt som behoven har blivit större. Även i motion 1997/98:So303 (fp) yrkande 1 framhålls behovet av kurator och psykolog i skolan. Motionärerna anser att det är en stor brist att alla elever inte har tillgång till kurator oh psykolog. Åtgärder måste vidtas för att komma till rätta med denna brist. U t s k o t t e t anser - vilket framgått av det föregående - att det är viktigt med en väl fungerande elevvård i skolorna. Utskottet noterar att Barnpsykiatriutredningen i mitten av februari överlämnade sitt slutbetänkande Det gäller livet - Stöd och vård till barn och ungdomar med psykiska problem (SOU 1998:31). I betänkandet föreslås bl.a. att elevvården i skolan förstärks och får ett tydligare uppdrag. Betänkandet remissbehandlas för närvarande. Med hänvisning till att frågan om en utvecklad elevvård för närvarande bereds inom Regeringskansliet avstyrker utskottet motionerna 1997/98:Ub29 yrkande 12 och 1997/98:So303 yrkande 1.
Skolans arbetsmiljö I motion 1997/98:Ub29 (fp) yrkande 11 framhålls vikten av en god arbetsmiljö i skolan. Motionärerna pekar på att brister har påvisats när det gäller såväl den fysiska som den psykosociala arbetsmiljön i skolan. De anser att det är självklart att även elever och lärare skall ha en arbetsplats som uppfyller kraven på en acceptabel arbetsmiljö. U t s k o t t e t har nyligen utförligt behandlat frågor med anknytning till skolans arbetsmiljö (bet. 1997/98:UbU9, s. 18-19). Utskottet, som i likhet med motionärerna anser att såväl den psykosociala som den fysiska arbetsmiljön i skolan är viktig - inte minst för resultatet i skolan, upprepar delar av vad utskottet då anförde. Utskottet pekade bl.a. på att Skolverket har i uppdrag (regleringsbrev för år 1998) att effektivisera sitt arbete med myndigheterna inom Arbetarskyddsverket i frågor som rör skolornas fysiska och psykosociala arbetsmiljö. I uppdraget ingår att göra en beskrivning av myndigheternas tillsynsverksamhet på området samt lämna förslag om hur samordningen mellan myndigheterna kan effektiviseras. Resultatet av översynen skall överlämnas till regeringen senast den 1 juni 1998. Utskottet redovisade också att Skolverket har i uppdrag att i samråd med Naturvårdsverket ta fram kriterier som skall ligga till grund för att förklara förskolor och skolor som miljöskolor. Av uppdraget framgår att kriterierna skall omfatta helheten i skolan, dvs. både undervisning och skolan som arbetsplats. Detta uppdrag skall redovisas senast den 1 augusti 1998. Vidare betonade utskottet vikten av en god arbetsmiljö för barn och kunde konstatera att förskolan och skolan för närvarande var föremål för flera insatser inom området. Utskottet avstyrkte och riksdagen avslog de då föreliggande motionsyrkandena. Med hänvisning till det anförda avstyrks motion 1997/98:Ub29 yrkande 11.
Undervisning om alkohol, narkotika och tobak (ANT) I motion 1997/98:Ub29 (fp) yrkande 13 efterlyses en nationell handlingsplan för hur kampen mot ungas missbruk av alkohol, narkotika och tobak (ANT) skall intensifieras. Motionärerna anser att informationen om ANT-frågor måste göras mer effektiv. Enligt motion 1997/98:Ub35 (fp, s, m, c, v, mp, kd) är det viktigt att undervisningen om ANT-frågor har högtstående pedagogiskt värde och att utrymme i undervisningen kan garanteras på ett fullgott sätt (yrkande 1). En förutsättning för att informationen skall kunna bearbetas på ett pedagogiskt och socialpedagogiskt rätt sätt är att de studerande i de högre utbildningarna, bl.a. blivande lärare och socialarbetare, får en avsevärt fördjupad kunskap inom ANT-området (yrkande 2). Skolverket bör enligt motionärerna på ett mer kraftfullt sätt markera skolans ansvar för ANT-undervisningen på olika nivåer inom det obligatoriska skolväsendet (yrkande 3). U t s k o t t e t avstyrker yrkandena. Utskottet har nyligen utförligt behandlat och avstyrkt motionsyrkanden med likartat innehåll (bet. 1997/98: UbU9 s. 24-25). Utskottet hänvisar till vad utskottet då anförde. Bland annat hänvisade utskottet till Nationella folkhälsokommitténs (dir. 1995:158, 1997:89) arbete med att utarbeta förslag till nationella mål för hälsoutvecklingen och folkhälsoarbetet i Sverige och till Lärarutbildningskommitténs (dir. 1997:54) arbete med att lämna förslag till en förnyelse av lärarutbildningen. Utskottet pekade även på Skolverkets arbete med att t.ex. ta fram referensmaterial och på läroplanens (Lpo 94) skrivningar om ANT-frågor. Beträffande fördjupade kunskaper om ANT i de högre utbildningarna borde riksdagen, menade utskottet, kunna utgå från att berörda myndigheter - universitet, högskolor och myndigheter med tillsynsansvar - ser till att högskolans utbildning uppfyller alla de rimliga krav som kan ställas på utbildningen för att studenterna skall kunna fullgöra sina uppgifter i den kommande yrkesverksamheten på ett tillfredsställande sätt.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande en gemensam läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, m.m. att riksdagen med avslag på motionerna 1997/98:Ub26, 1997/98:Ub27 yrkandena 2 och 3, 1997/98:Ub33 yrkande 1 och 1997/98:Ub34 yrkande 4 godkänner regeringens förslag, res. 1 (m) - delvis res. 2 (mp) - delvis res. 3 (kd) - delvis 2. beträffande skolornas egna pedagogiska bedömningar att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub27 yrkande 1, res. 1 (m) - delvis 3. beträffande individuella studieplaner att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub28 yrkande 5, res. 4 (m, c) 4. beträffande avsnittet i läroplanen om värdegrunden att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub34 yrkande 2, res. 3 (kd) - delvis 5. beträffande kunskaper om nationella minoriteter att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub31, 6. beträffande skolstartsålder, grundskolans omfattning m.m. att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub21 yrkande 4, 1997/98: Ub28 yrkandena 1 och 3, 1997/98:Ub29 yrkandena 3 och 5, 1997/98: Ub34 yrkandena 3 och 5 samt 1997/98:Ub267 yrkande 3, res. 1 (m) - delvis res. 5 (c, fp) res. 3 (kd) - delvis 7. beträffande betygssystemet i grundskolan att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub27 yrkande 6 och 1997/98: Ub29 yrkandena 6 och 8, res. 1 (m) - delvis res. 6 (fp) - delvis 8. beträffande utvecklingssamtal att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub29 yrkande 7, res. 7 (fp, kd) 9. beträffande nationella prov att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub27 yrkande 5 och 1997/98: Ub29 yrkande 9, res. 8 (m, c, fp, kd) - delvis 10. beträffande allmänt om resurser m.m. till elever med behov av särskilt stöd att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub29 yrkande 10, 1997/98: Ub33 yrkandena 2, 3 och 5, 1997/98:Ub281 yrkande 9, 1997/98: Ub250 yrkandena 3 och 5 och 1997/98:Ub807 yrkande 6, res. 6 (fp) - delvis res. 9 (v) res. 2 (mp) - delvis 11. beträffande psykologutredning avseende orsakerna till specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi m.m. att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub30, 1997/98:Ub33 yrkande 4 och 1997/98:Ub34 yrkande 1, 12. beträffande grundskolans timplan att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub27 yrkande 4, 1997/98: Ub28 yrkande 4 och 1997/98:Ub29 yrkande 4, res. 1 (m) - delvis res. 10 (c) - delvis res. 6 (fp) - delvis 13. beträffande behörighet till grundskolans nationella och specialutformade program att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub32 och antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100), 14. beträffande inriktning av översyn av skollagen att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub27 yrkande 7 och 1997/98: Ub28 yrkande 2, res. 1 (m) - delvis res. 10 (c) - delvis 15. beträffande parlamentarisk referensgrupp vid översyn av skollagen att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub33 yrkande 6, 16. beträffande läraryrkets status att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub29 yrkande 1, res. 8 (m, c, fp, kd) - delvis 17. beträffande behöriga lärare att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub29 yrkande 2, res. 6 (fp) - delvis 18. beträffande elevvårdsresurser att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub29 yrkande 12 och 1997/98:So303 yrkande 1, res. 6 (fp) - delvis 19. beträffande skolans arbetsmiljö att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub29 yrkande 11, res. 6 (fp) - delvis 20. beträffande undervisning om alkohol, narkotika och tobak (ANT) att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub29 yrkande 13 och 1997/98:Ub35 yrkandena 1-3. res. 6 (fp) - delvis
Stockholm den 14 maj 1998
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Bengt Silfverstrand (s), Ingegerd Wärnersson (s), Rune Rydén (m), Agneta Lundberg (s), Andreas Carlgren (c), Torgny Danielsson (s), Ulf Melin (m), Ola Ström (fp), Tomas Eneroth (s), Britt- Marie Danestig (v), Majléne Westerlund Panke (s), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp), Nils-Erik Söderqvist (s), Catharina Elmsäter-Svärd (m) och Tuve Skånberg (kd).
Reservationer
1. En gemensam läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, m.m. (mom. 1, 2, 6, 7, 12 och 14) Rune Rydén, Ulf Melin, Hans Hjortzberg-Nordlund och Catharina Elmsäter-Svärd (alla m) anför: När det gäller struktur och inriktning på en gemensam läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet ligger det i linje med vår uppfattning att mål och riktlinjer för den verksamhet som avser sexåringarna införlivas i läroplanen. Vi anser att samverkan mellan barnomsorg och skola skall underlättas, eftersom det ger många fördelar. Men det förutsätter också utrymme för alternativ och föräldrars självständiga beslut vad avser barnomsorgen. Vi vill framhålla vikten av att den principiella skillnaden vad avser frivillig kontra obligatorisk verksamhet respekteras. Det ställer stora och inte helt enkla krav på utformningen av regelverken. Vi delar regeringens uppfattning att läroplanen inte skall gälla fritidshemmen, men väl tillämpas. Vi ifrågasätter om Skolverket har den kompetens som behövs för att utforma allmänna råd för fritidshemmen och om det är en nationell angelägenhet att utarbeta allmänna råd för hur barn skall ?utveckla egna intressen och få kontakter med fritids-, kultur- och föreningslivet?. Enligt vår uppfattning borde utformningen av verksamheten vid fritidshemmen, utöver sådan verksamhet som sker i samverkan med skolan, få avgöras av barn, personal och föräldrar. Vad vi nu här har anfört om struktur m.m. på en gemensam läroplan vill vi att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna - detta som komplettering till och klargörande av vad regeringen har föreslagit. Det är viktigt att fästa tilltro till och respektera lärares och annan skolpersonals professionella kunskap. Utrymmet för skolornas egna pedagogiska bedömningar, anpassade efter varje skolas lokala förutsättningar och idéer, måste vara stort. En sådan ansats måste även framgent genomsyra läroplanen. Vi vill beträffande skolstartsålder, grundskolans omfattning m.m. framhålla att den allmänna skolstarten enligt vår uppfattning skall inträffa det år barnet fyller sex år. Skolstarten skall vara flexibel och det skall finnas möjlighet för barn som inte är mogna att vänta med skolstarten. Vi anser att förskoleklassen är en onödig mellanform. Enligt vår uppfattning - redovisad bl.a. i vår partimotion 1997/98:Ub208 - skall ingen elev behöva lämna grundskolan utan att ha uppnått kunskapsmålen. Elever som behöver ett extra år för att klara grundskolans mål skall erbjudas detta. I fråga om betygssystemet i grundskolan anser vi att skolornas möjligheter att använda skriftliga omdömen och betyg skall öka. Det behövs kontinuerlig skriftlig information till föräldrarna om bl.a. elevens studieresultat för att eventuella svårigheter skall kunna uppmärksammas och stödinsatser sättas in. Förslaget beträffande rektors skyldighet att upprätta åtgärdsprogram bör kompletteras med krav på att kunskaper utvärderas och att eleven och elevens föräldrar får adekvat information. Vi är positiva till vad regeringen anfört om att starta en försöksverksamhet där ett antal kommuner får möjlighet att organisera arbetet i grundskolan utan en centralt reglerad timplan, även om vi är beredda att redan nu fatta beslut om timplanens avskaffande. Vi är övertygade om att den pedagogiska förnyelsen och möjligheterna att nå utbildningens mål förbättras genom ett avskaffande av timplanen. Vi utgår från att skolorna även fortsättningsvis skall ge utrymme för elevernas val. Det är viktigt att eleverna under hela skoltiden kan påverka sin utbildning också vad avser studiernas innehåll. Beträffande inriktningen av den planerade översynen av skollagen vill vi framhålla att syftet med översynen måste vara att avbyråkratisera skolan. Det är enligt vår mening uppenbart att regelverket fortfarande innehåller regler och anvisningar som inte behövs. Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 1, 2, 6, 7, 12 och 14 bort hemställa 1. beträffande en gemensam läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, m.m. att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub27 yrkandena 2 och 3 och med anledning av regeringens förslag samt med avslag på motionerna 1997/98:Ub26, 1997/98:Ub33 yrkande 1 och 1997/98:Ub34 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 2. beträffande skolornas egna pedagogiska bedömningar att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub27 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 6. beträffande skolstartsålder, grundskolans omfattning m.m. att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub21 yrkande 4 och med avslag på motionerna 1997/98:Ub28 yrkandena 1 och 3, 1997/98: Ub29 yrkandena 3 och 5, 1997/98:Ub34 yrkandena 3 och 5 samt 1997/98:Ub267 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 7. beträffande betygssystemet i grundskolan att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub27 yrkande 6 och med avslag på motion 1997/98:Ub29 yrkandena 6 och 8 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 12. beträffande grundskolans timplan att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub27 yrkande 4 och med avslag på motionerna 1997/98:Ub28 yrkande 4 och 1997/98:Ub29 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 14. beträffande inriktning av översyn av skollagen att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub27 yrkande 7 och med avslag på motion 1997/98:Ub28 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
2. En gemensam läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, m.m. (mom. 1 och 10) Gunnar Goude (mp) anför: När det gäller struktur och inriktning på en gemensam läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet vill jag framhålla att risken för en ?skolifiering? av sexårsverksamheten är mycket stor och att förskoleklassen blir ett steg mot en sammanhållen tioårig grundskola. Det är angeläget att regeringen vid utformningen av läroplanen lägger stor vikt vid att undvika en sådan utveckling. Jag vill påminna om att Miljöpartiet yrkade avslag på regeringens förslag att införa förskoleklassen som en egen skolform (bet. 1997/98:UbU5 res. 2, s. 49). Miljöpartiet varnade då bl.a. för risken att grundskolepedagogiken skulle få en spridning ner i åldrarna. Vad jag nu har anfört om struktur m.m. på en gemensam läroplan bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna - detta som komplettering till och klarläggande av vad regeringen har föreslagit. Beträffande frågor som allmänt rör resurser m.m. till elever med behov av särskilt stöd vill jag betona vikten av att det finns minimikrav på tillgång av speciallärare i skolorna. Nedskärningarna i skolan har minskat möjligheterna för barn att få särskilt stöd. Det är viktigt att framhålla lärarnas skyldigheter att vidta sådana åtgärder att elever med behov av särskilt stöd får sin rätt tillgodosedd. Det är mycket angeläget att de insatser som regeringen nu gör för elever med läs- och skrivsvårigheter snabbt omsätts i skolans verklighet och att en effektiv uppföljning organiseras. Särskilda resurser bör anvisas, om inte förr så i vårpropositionen. Jag anser i likhet med regeringen att det är angeläget med förtydligande av rektors ansvar för att åtgärdsprogram upprättas. Detta bör omedelbart skrivas in i grundskoleförordningen. Jag anser också att skrivningarna i skollagen, som skall ses över inom en snar framtid, skall stärkas på denna punkt. Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 1 och 10 bort hemställa 1. beträffande en gemensam läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, m.m. att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub33 yrkande 1 och med anledning av regeringens förslag samt med avslag på motionerna 1997/98:Ub26, 1997/98:Ub27 yrkandena 2 och 3 och 1997/98:Ub34 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 10. beträffande allmänt om resurser m.m. till elever med behov av särskilt stöd att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub33 yrkandena 2, 3 och 5 och 1997/98:Ub807 yrkande 6 och med anledning av motionerna 1997/98:Ub29 yrkande 10, 1997/98:Ub250 yrkandena 3 och 5 samt 1997/98:Ub281 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
3. En gemensam läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, m.m. (mom. 1, 4 och 6) Tuve Skånberg (kd) anför: När det gäller struktur och inriktning på en gemensam läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet vill jag framhålla att propositionen enligt min uppfattning är något otydlig i fråga om skolans uppdrag och skillnaden mellan den obligatoriska och frivilliga verksamheten. Ett tungt ansvar vilar på fritidshemmen när det gäller att ge barnen social omsorg. Det är viktigt att barnen ges möjlighet till rekreation, lek och vila men också att befästa och utveckla sina kunskaper i fritidshemmen. Vad jag nu har anfört om struktur m.m. på en gemensam läroplan bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna - detta som komplettering till och klargörande av vad regeringen har föreslagit. Jag anser att det är mycket viktigt att avsnittet i läroplanen om värdegrunden får finnas kvar som utgångspunkt för ett fördjupat arbete med normer och värderingar i skolan. Beträffande skolstartsålder, grundskolans omfattning m.m. anser jag att de möjligheter som finns i dag till en flexibel skolstart bör utnyttjas flitigare. Om skolstarten blir flexibel lägger det en bra grund för ett mer individbaserat arbetssätt, där inte alla skall göra allting samtidigt och vid samma ålder. Jag anser också att den möjlighet som finns att få ett tionde år i grundskolan bör utnyttjas oftare än i dag. Vissa elever kan behöva längre tid än andra elever för att uppnå nivån godkänd. Jag anser att de bör få den tiden inom grundskolans ram. Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 1, 4 och 6 bort hemställa 1. beträffande en gemensam läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, m.m. att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub34 yrkande 4 och med anledning av regeringens förslag samt med avslag på motionerna 1997/98:Ub26, 1997/98:Ub27 yrkandena 2 och 3 samt 1997/98:Ub33 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 4. beträffande avsnittet i läroplanen om värdegrunden att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub34 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 6. beträffande skolstartsålder, grundskolans omfattning m.m. att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub34 yrkandena 3 och 5 och med avslag på motionerna 1997/98:Ub21 yrkande 4, 1997/98: Ub28 yrkandena 1 och 3, 1997/98:Ub29 yrkandena 3 och 5 samt 1997/98:Ub267 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
4. Individuella studieplaner (mom. 3) Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m) och Catharina Elmsäter-Svärd (m) anför: Enligt vår uppfattning är det mycket viktigt att skolan i sitt arbete tar hänsyn till varje elevs unika förutsättningar. Vi anser att det bör övervägas om krav på individuella studieplaner för varje elev bör skrivas in i grundskoleförordningen. Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 3 bort hemställa 3. beträffande individuella studieplaner att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub28 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
5. Skolstartsålder, grundskolans omfattning m.m. (mom. 6) Andreas Carlgren (c) och Ola Ström (fp) anför: Vi anser beträffande skolstartsålder, grundskolans omfattning m.m. att skolstarten bör tidigareläggas genom att förskoleklassen förs till det obligatoriska skolväsendet. Vi förordar flexibilitet vad gäller såväl skolstart som tiden för skolans avslutande. Riktvärdet bör vara tio års grundskola med skolstart vid sex års ålder. Vi vill betona att skolan måste utgå från varje individs förutsättningar. Det handlar om en helhet för den enskilde eleven, som tar hänsyn till att elever behöver olika lång tid på sig för att bli godkända. Det viktiga är att eleven har uppnått grundskolans kunskapsmål, inte hur länge eleven har gått i skolan. Det vi har anfört om skolstartsålder, grundskolans omfattning m.m. bör vara utgångspunkter vid den aviserade översynen av skollagen. Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 6 bort hemställa 6. beträffande skolstartsålder, grundskolans omfattning m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub28 yrkandena 1 och 3, 1997/98:Ub29 yrkandena 3 och 5 samt 1997/98:Ub267 yrkande 3 och med avslag på motionerna 1997/98:Ub21 yrkande 4 och 1997/98:Ub34 yrkandena 3 och 5 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
6. Betygssystemet i grundskolan, m.m. (mom. 7, 10, 12, 17, 18, 19 och 20) Ola Ström (fp) anför: Jag anser att betygssystemet i grundskolan bör ändras och betyg ges fr.o.m. årskurs 6. Jag anser vidare att en sexgradig betygsskala bör införas. Det är för få steg i dag för att betygen skall visa vilka kunskaper eleven har uppnått. När det gäller allmänt om resurser m.m. till elever med behov av särskilt stöd vill jag framhålla att det är oerhört viktigt att samtliga pedagoger inom grundskolan och förskolan har kunskaper och utbildning för att uppmärksamma elever med läs- och skrivsvårigheter. Under senaste tid har behovet av tidig diagnos, behandling och rehabilitering av barn med hyperaktivitet (ADHD och/eller DAMP) blivit uppmärksammat både på grund av de problem beteendestörningarna skapar för barnet och de problem barnen möter som vuxna om de inte får tidig hjälp. ADHD drabbar åtminstone ett barn i varje skolklass. Det är därför viktigt att lärare och personal inom skolhälsovården får en adekvat utbildning om diagnosgruppen ADHD/DAMP. Jag vill också framhålla att resurstillskottet till kommunernas kärnområden, vård och skola, delvis bör användas till en genomtänkt kvalitetssatsning i förskolan och grundskolan så att fler barn får det stöd de behöver. Alla elever skall ha rätt till undervisning som gör det möjligt för eleven att nå baskraven i viktiga ämnen. Detta kan innebära att generella standardkrav ibland får stå tillbaka för motiverade insatser riktade till barn med särskilda behov. Den centralt utformade timplanen i grundskolan bör på sikt avskaffas. En förutsättning för detta är att utförliga utvärderingar av kunskapsresultaten genomförs. Enligt min mening är det självklart att den enskilde elevens behov måste stå i centrum, även när det gäller hur många timmar eleven studerar de olika ämnena. Jag vill betona att elever skall ha rätt att undervisas av behöriga lärare. Elevvårdsresurserna har minskat i skolan samtidigt som behoven har blivit större. Jag anser att det är mycket viktigt att eleverna har tillgång till elevvårdspersonal som kurator och psykolog. Åtgärder måste vidtas för att komma till rätta med bristen på elevvårdspersonal i skolorna. Brister har påvisats när det gäller såväl den fysiska som den psykosociala arbetsmiljön i skolan. Enligt min mening är det självklart att även elever och lärare skall ha en arbetsplats som uppfyller kraven på en acceptabel arbetsmiljö. Det är kommunerna som i första hand ansvarar för arbetsmiljön i skolorna, men ytterst har även regeringen ett ansvar. Regeringen bör enligt min mening snarast vidta åtgärder för att förbättra skolans arbetsmiljö. Jag vill också betona vikten av undervisning om alkohol, narkotika och tobak (ANT) i skolorna. Folkpartiet anser att det är allvarligt att tillgängligheten när det gäller alkohol och narkotika tycks ha ökat. Informationen om ANT-frågor måste göras mer effektiv. Vi efterlyser därför en nationell handlingsplan för hur kampen mot ungas missbruk av alkohol, narkotik och tobak skall intensifieras. Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 7, 10, 12, 17, 18, 19 och 20 bort hemställa 7. beträffande betygssystemet i grundskolan att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub29 yrkandena 6 och 8 och med avslag på motion 1997/98:Ub27 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 10. beträffande allmänt om resurser m.m. till elever med behov av särskilt stöd att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub29 yrkande 10 och 1997/98:Ub250 yrkandena 3 och 5 och med anledning av motionerna 1997/98:Ub33 yrkandena 2, 3 och 5, 1997/98:Ub281 yrkande 9 och 1997/98:Ub807 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 12. beträffande grundskolans timplan att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub29 yrkande 4 och med avslag på motionerna 1997/98:Ub27 yrkande 4 och 1997/98:Ub28 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 17. beträffande behöriga lärare att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub29 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 18. beträffande elevvårdsresurser att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub29 yrkande 12 och 1997/98:So303 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 19. beträffande skolans arbetsmiljö att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub29 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 20. beträffande undervisning om alkohol, narkotika och tobak (ANT) att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub29 yrkande 13 och med anledning av motion 1997/98:Ub35 yrkandena 1-3 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts.
7. Utvecklingssamtal (mom. 8) Ola Ström (fp) och Tuve Skånberg (kd) anför: Enligt vår uppfattning är utvecklingssamtalen oerhört viktiga för elever, föräldrar och lärare. Samtalen skall börja redan i förskolan och fortsätta genom hela grundskolan. Eftersom samtalen ställer höga krav på läraren för att de skall vara utvecklande vill vi betona vikten av behöriga lärare. Vi anser att utvecklingssamtalen skall dokumenteras skriftligt. Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 8 bort hemställa 8. beträffande utvecklingssamtal att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub29 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
8. Nationella prov, m.m. (mom. 9 och 16) Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Ulf Melin (m), Ola Ström (fp), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Catharina Elmsäter-Svärd (m) och Tuve Skånberg (kd) anför: Regelbundna obligatoriska nationella prov bör genomföras för att kvalitetssäkra skolan. Vi vill betona vikten av nationella prov för att uppmärksamma skolorna på såväl enskilda elevers problem med att nå kunskapsmålen som skolors eventuella problem som hänger ihop med elevernas bristande resultat. Lärarna är skolans viktigaste resurs. Att arbeta med barns personliga och kunskapsmässiga utveckling är bland de viktigaste uppgifter man kan ha. Det är därför mycket viktigt att läraryrkets status höjs och lärares professionalism erkänns. Vi vill betona vikten av att skolans huvudmän ger möjlighet till fortbildning och erbjuder karriärmöjligheter för lärare. Lärarna måste vidare få det stöd de behöver för att klara sina arbetsuppgifter. Det är också nödvändigt att en väl fungerande elevvård finns i skolorna för att ge lärarna bättre möjligheter att klara av kraven som ställs i dag. Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 9 och 16 bort hemställa 9. beträffande nationella prov att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub27 yrkande 5 och 1997/98:Ub29 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 16. beträffande läraryrkets status att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub29 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
9. Allmänt om resurser m.m. till elever med behov av särskilt stöd (mom. 10) Britt-Marie Danestig (v) anför: När det gäller resurser m.m. till elever med behov av särskilt stöd vill jag peka på att studier som rör elever med koncentrationssvårigheter visar betydelsen av att klassen inte är alltför stor. Elever med koncentrationssvårigheter kan ofta uppträda mycket oroligt. Jag vill med kraft framhålla att det behövs kunskaper om vilka kvaliteter i verksamheten som har en positiv inverkan på elever med koncentrationssvårigheter och hur specialpedagogisk kompetens kan användas för att hjälpa dessa barn. Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under moment 10 bort hemställa 10. beträffande allmänt om resurser m.m. till elever med behov av särskilt stöd att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub281 yrkande 9 och med anledning av motionerna 1997/98:Ub29 yrkande 10, 1997/98:Ub33 yrkandena 2, 3 och 5, 1997/98:Ub250 yrkandena 3 och 5 och 1997/98:Ub807 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
10. Grundskolans timplan, m.m. (mom. 12 och 14) Andreas Carlgren (c) anför: Jag anser att grundskolans timplan bör avskaffas fortare än vad regeringens förslag om en försöksverksamhet i vissa kommuner medger. Timplanen bör avskaffas successivt. Jag vill betona att det är av största vikt att en avveckling inte leder till sänkt kvalitet. Utvärderings- och kvalitetsarbetet måste samtidigt bli bättre. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om hur en avveckling bör gå till. Enligt min mening bör inriktningen av översynen av skollagen vara följande. 1. Skollagen skall utgå från att skolans åtagande inte upphör förrän eleven har fått godkända kunskaper. 2. Skolornas självstyre skall stärkas. 3. Skolledningens befogenheter och ansvar skall klargöras inom ramen för ökad decentralisering från kommunen till skolorna. 4. Krav skall ställas på nationell och kommunal utvärdering. 5. Starkare möjligheter för lärarnas inflytande när det gäller pedagogik och lärande skall skapas. Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 12 och 14 bort hemställa 12. beträffande grundskolans timplan att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub28 yrkande 4 och med avslag på motionerna 1997/98:Ub27 yrkande 4 och 1997/98:Ub29 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, 14. beträffande inriktning av översyn av skollagen att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub28 yrkande 2 och med avslag på motion 1997/98:Ub27 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
Särskilt yttrande
1. Skolstartsålder, grundskolans omfattning m.m. (mom. 6, 7 och 12) Britt-Marie Danestig (v) anför: Jag vill i detta särskilda yttrande redovisa Vänsterpartiets grundläggande inställning i vissa frågor som har aktualiserats i detta betänkande men där jag har avstått från att reservera mig, eftersom det inte föreligger något förslag från regeringen att ta ställning till. När det gäller skolstartsålder och grundskolans omfattning anser vi att förskoleklassen är ett första steg i en förändring av det obligatoriska skolväsendet. På sikt anser vi att en sammanhållen, flexibel 13-årig ungdomskola som är mer anpassad till ungdomars olika utvecklingsstadier skall införas. Beträffande grundskolans betygssystem anser vi att kunskap inte kan mätas på ett objektivt sätt. Grundvalen för alla former av en graderad betygsskala faller därmed enligt vår uppfattning. Betygsättningen bidrar till ett klimat präglat av konkurrens i stället för samarbete och till en negativ självuppfattning hos vissa elever. Betyg ger inte heller någon bra prognos för lämplighet och förutsättningar för högre studier. Enligt vår uppfattning bör grundskolan vara betygsfri. I en skola styrd av tydliga mål bör timplanen i grundskolan på sikt avskaffas.
Regeringens lagförslag
Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)
Innehållsförteckning
Sammanfattning......................................1 Propositionen.......................................1 Motionerna..........................................2 Utskottet...........................................5 Inledning.........................................5 Propositionen i korthet...........................6 Gemensam läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet 6 Struktur och inriktning.........................6 Propositionen.................................6 Motionerna....................................7 Utskottets bedömning..........................7 Läroplanens innehåll............................9 Propositionen.................................9 Motionerna...................................10 Utskottets bedömning.........................10 Skolstartsålder, grundskolans omfattning, m.m....11 Motionerna...................................11 Utskottets bedömning.........................12 Betyg m.m........................................13 Motionerna...................................13 Utskottets bedömning.........................14 Elever med behov av särskilt stöd................15 Propositionen................................15 Motionerna...................................16 Utskottets bedömning.........................17 Grundskolans timplan.............................20 Propositionen................................20 Motionerna...................................20 Utskottets bedömning.........................20 Behörighet till gymnasieskolans nationella och specialutformade program 21 Propositionen................................21 Motionerna...................................21 Utskottets bedömning.........................21 Översyn av skollagen.............................22 Propositionen................................22 Motionerna...................................22 Utskottets bedömning.........................23 Övrigt...........................................23 Skolans personal...............................23 Skolans arbetsmiljö............................25 Undervisning om alkohol, narkotika och tobak (ANT)25 Hemställan.......................................26 Reservationer......................................28 1. En gemensam läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, m.m. (mom. 1, 2, 6, 7, 12 och 14) (m) 28 2. En gemensam läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, m.m. (mom. 1 och 10) (mp) 30 3. En gemensam läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, m.m. (mom. 1, 4 och 6) (kd) 31 4. Individuella studieplaner (mom. 3) (m, c).....32 5. Skolstartsålder, grundskolans omfattning m.m. (mom. 6) (c, fp)32 6. Betygssystemet i grundskolan, m.m. (mom. 7, 10, 12, 17, 18, 19 och 20) (fp) 33 7. Utvecklingssamtal (mom. 8) (fp, kd)...........35 8. Nationella prov, m.m. (mom. 9 och 16) (m, c, fp, kd)35 9. Allmänt om resurser m.m. till elever med behov av särskilt stöd (mom. 10) (v) 36 10. Grundskolans timplan, m.m. (mom. 12 och 14) (c)36 Särskilt yttrande..................................37 1. Skolstartsålder, grundskolans omfattning m.m. (mom. 6, 7 och 12) (v) 37 Regeringens lagförslag.............................38 Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)38