Länsstyrelserna m.m.
Betänkande 1992/93:BoU17
Bostadsutskottets betänkande
1992/93:BOU17
Länsstyrelserna m.m.
Innehåll
1992/93 BoU17
Sammanfattning
I betänkandet behandlas förslag i regeringens budgetproposition om anslag till länsstyrelserna m.m. samt en redovisning av inriktningen av länsstyrelsernas verksamhet. Dessutom behandlas under allmänna motionstiden väckta motioner om länsstyrelserna, den regionala indelningen m.m. Förslaget om verksamhetsinriktningen vid länsstyrelserna godkänns. Regeringens förslag till länsstyrelseanslag tillstyrks. Samtliga i betänkandet behandlade motionsyrkanden avstyrks.
Till betänkandet har fogats en reservation (s) samt en meningsyttring av suppleant (v).
TRETTONDE HUVUDTITELN
Propositionen
Regeringen har i proposition 1992/93:100 bilaga 14 (Civildepartementet) föreslagit att riksdagen
1. godkänner den inriktning av länsstyrelsernas verksamhet som förordats i propositionen under rubriken Slutsatser i respektive avsnitt,
2. till Länsstyrelserna m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 1 693 900 000 kr.
Motionerna
I betänkandet behandlas de under allmänna motionstiden 1993 väckta motionerna
1992/93:Bo301 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om läns- och landstingsindelningen i Skåne.
1992/93:Bo302 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en successiv avveckling av länsstyrelserna.
1992/93:Bo303 av Owe Andréasson och Alf Eriksson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en regional myndighet med ansvar för miljö- och näringsfrågor inom jord- och skogsbruket.
1992/93:Bo304 av Lennart Hedquist m.fl. (m, s, fp, c, kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelning av anslag till statliga regionala myndigheter med automatiskt hänsynstagande till förändringar av befolkningen i betjäningsområdet.
1992/93:Bo305 av Per Olof Håkansson m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om dimensioneringen och fördelningen av resurserna m.m. hos länsstyrelserna i Kristianstads och Malmöhus län för att klara de planerings- och andra administrativa uppgifter som förestår med hänsyn till förestående upprustning av infrastrukturen i Skåne, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en strukturplan för Skåne, 3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i regelsystemet för lekmannastyrelsen i länsstyrelsen så att ledamöterna kan initiera ärenden i enlighet med vad som anförts i motionen.
1992/93:Bo306 av Ingrid Andersson och Birgitta Dahl (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bildandet av regionala resurscentra för kvinnor.
1992/93:Bo307 av Stina Gustavsson och Marianne Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tilläggsdirektiv till Regionberedningen angående socken- och landskapsindelning för att möjliggöra framtida forskning.
1992/93:Bo308 av Stig Grauers m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en västsvensk region.
1992/93:Bo309 av Märtha Gårdestig (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bildande av ett regionalt kvinnligt resurscentrum i Jönköping.
1992/93:A267 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas 22. att riksdagen beslutar om inrättande av ett kunskapscentrum för kvinnligt företagande vid varje länsstyrelse enligt vad som anförts i motionen.
1992/93:A401 av Iréne Vestlund och Maud Björnemalm (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelning av medel inom länsstyrelsernas regionalekonomiska ram för särskilda satsningar på kvinnors utbildning och arbetsmarknad.
1992/93:A810 av Inger Hestvik m.fl. (s) vari yrkas
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regionala/länsvisa resurscentra.
1992/93:A811 av Karin Starrin m.fl. (c) vari yrkas
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om länsstyrelsernas handläggning av kvinnligt företagande.
1992/93:Fi213 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 7. att riksdagen till Länsstyrelserna för budgetåret 1993/94 anslår 375 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit enligt vad i motionen anförts om utvecklingen mot regionala parlament.
1992/93:K502 av Olle Schmidt (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den framtida regionala indelningen.
Yttranden
Bostadsutskottet har berett justitie-, lag-, försvars-, social-, kultur-, utbildnings-, trafik-, jordbruks-, närings- och arbetsmarknadsutskotten tillfälle att yttra sig över förslagen i budgetpropositionen om länsstyrelserna jämte vissa motioner. Yttranden har avgivits av försvars-, kultur-, jordbruks- och arbetsmarknadsutskotten. Dessa yttranden har som bilagor fogats till detta betänkande.
Utskottet
Inledning
Utskottet behandlar i detta betänkande förslag i budgetpropositionen (prop. 1992/93:100 bil. 14 s. 32--78) om anslag till länsstyrelserna m.m. samt en redovisning av inriktningen av länsstyrelsernas verksamhet. Dessutom behandlas under allmänna motionstiden väckta motioner om länsstyrelserna och den regionala indelningen m.m.
Riksdagen fattade hösten 1989 beslut om en ny statlig regional förvaltning -- den s.k. samordnade länsförvaltningen (se 1989/90:BoU4, BoU9). Reformen genomfördes den 1 juli 1991 då också en ny länsstyrelseinstruktion (1990:1510) trädde i kraft. Omfattningen av länsstyrelsernas verksamhet är emellertid föremål för en fortgående omprövning. Exempelvis fick länsstyrelserna fr.o.m. den 1 juli 1992 nya uppgifter inom konkurrensområdet. Länsstyrelserna svarar i dag bl.a. för frågor om regionala utvecklingsinsatser, näringslivsutveckling, främjande av konkurrensen, kommunikationer, utbildning, lantbruk, rennäring, fiske, livsmedelskontroll och djurskydd, hälsoskydd, miljö- och kulturmiljövård, planväsende och hushållning med naturresurserna, naturvård, social omvårdnad, civil beredskap och fredsräddningstjänst samt polisverksamhet.
Ytterligare förändringar avseende länsstyrelsernas verksamhetsområde har nyligen aktualiserats. Inom riksdagen bereds f.n. regeringens proposition 1992/93:172 med förslag om bl.a. den regionala administrationen av statens stöd för bostadsfinansiering. I propositionen föreslås bl.a. att länsbostadsnämnderna läggs ned och att uppgifterna i stället läggs över på länsstyrelserna. Även på andra områden kan enligt budgetpropositionen en utvidgning av länsstyrelsernas ansvarsområde komma att aktualiseras under detta år.
Länsförvaltningsreformen har således medfört omfattande förändringar. Under de senaste åren har emellertid diskussioner förts om behovet av ännu mer långtgående förändringar i den offentliga verksamhetens regionala uppbyggnad. Två utredningar -- Regionutredningen och Västsverigeutredningen -- avgav under förra året sina betänkanden i frågor om bl.a. länsindelning och fördelning av arbetsuppgifter mellan central, regional och lokal nivå. Regionutredningen presenterade i sitt betänkande (SOU 1992:63) en analys av tre alternativ för uppbyggnaden av den offentliga verksamheten. I utredningen anförs att övervägande skäl talar för att det nu är dags att se över länsindelningen. Utredaren förordar ett fortsatt beredningsarbete som siktar in sig på en indelning av landet i 8--12 regioner.
Samtidigt med Regionutredningen presenterades betänkandet Västsverige -- region i utveckling (SOU 1992:66). I betänkandet föreslås att kommunerna och landstingen i Västsverige bildar ett regionförbund med ansvar för den övergripande planeringen avseende näringslivsutveckling, kommunikationer, högre utbildning och forskning, kultur, miljö, marknadsföring och internationell samverkan.
På förslag av civilministern beslöt regeringen den 27 augusti 1992 att tillkalla en beredning -- Regionberedningen -- med uppgift att utforma förslag om den offentliga verksamhetens uppbyggnad och indelning på regional nivå på grundval av de analyser som gjorts av Regionutredningen och övrigt aktuellt utredningsmaterial. Beredningen har parlamentarisk sammansättning.
I Regionberedningens uppdrag ingår att överväga en framställning om försöksverksamhet med ändrad regional uppgiftshantering i Skåne. Vidare har regeringen genom ett beslut den 25 februari 1993 överlämnat Västsverigeutredningens betänkande och remissyttranden över utredningen till Regionberedningen för fortsatta överväganden. Enligt regeringsbeslutet bör beredningen redovisa sina överväganden avseende Västsverigefrågan och frågan om en försöksverksamhet i Skåne senast den 1 oktober 1993. I övriga frågor bör beredningen enligt sina direktiv redovisa resultatet av sitt arbete senast den 1 mars 1994.
Inriktningen av länsstyrelsernas verksamhet
Länsstyrelserna har under hösten 1992 varit föremål för en fördjupad verksamhetsprövning i enlighet med den nya budgetprocessen. Verksamhetsprövningen avses ligga till grund för den övergripande styrningen av länsstyrelsernas verksamhet under planeringsperioden 1993/94--1994/95. Som grund för prövningen har funnits en särskild rapport och en fördjupad anslagsframställning från varje länsstyrelse. Slutsatserna av regeringens prövning av länsstyrelsernas verksamhet redovisas i budgetpropositionen (bil. 14 s. 37--78). Redovisningen avser både verksamheten inom länsstyrelsens olika sakområden och mer övergripande frågor. Regeringen hemställer att riksdagen skall godkänna den inriktning av länsstyrelsernas verksamhet som förordas under rubriken "Slutsatser" i respektive avsnitt.
Enligt redovisningen i budgetpropositionen bör de övergripande målen för länsstyrelserna ligga fast. Länsstyrelsernas huvuduppgifter är att fullfölja de nationella målen, att främja länets utveckling och att bedriva en effektiv förvaltning. Under den kommande tvåårsperioden föreslås länsstyrelserna koncentrera sina övergripande utvecklingsinsatser till att: inom sina verksamhetsområden utveckla formerna för uppföljning och utvärdering av den nationella politikens genomslag, ytterligare utveckla sitt tvärsektoriella arbetssätt, ytterligare utveckla sitt arbete med förvaltningsärenden så att det sker på ett rättssäkert, effektivt och serviceinriktat sätt samt med en tydlig koppling till de nationella målen inom olika samhällsektorer.
Efter redovisningen av regeringens syn på de övergripande målen för länsstyrelsernas verksamhet följer i budgetpropositionen en omfattande genomgång av i princip alla sakområden som länstyrelserna har uppgifter inom, samt en redovisning av vissa organisatoriska och administrativa frågor. Denna genomgång skall här inte återges, utan utskottet konstaterar endast att redovisningen i huvudsak kan ses som en uppsummering av den verksamhetsinriktning som följer av beslut fattade inom länsförvaltningsreformens ram. Bostadsutskottet tar i sina överväganden om inriktningen av länsstyrelsernas verksamhet främst upp frågor som diskuteras i yttranden som med anledning av budgetpropositionen och motioner i den aktuella frågan avgivits från andra utskott.
Bostadsutskottet vill inledningsvis uttrycka sin uppskattning över den samlade redovisning av länsstyrelsernas verksamhet som återfinns i budgetpropositionen. För länsstyrelsernas funktion som självständig myndigheter är det givetvis av betydelse att sambanden mellan verksamhetens olika delar understryks. Det är också av värde att en verksamhet som genomgår så stora förändringar som varit fallet inom länsstyrelserna under de senaste åren, med jämna mellanrum blir föremål för en uppsummerande genomgång och analys. Redovisningen i budgetpropositionen torde därvidlag kunna fylla en funktion både som ett underlag för länsstyrelsernas interna arbete och som en redovisning för beslutsfattare på olika nivåer.
Redovisningen inom flertalet sakområden som tas upp i budgetpropositionen har underställts de utskott som bereder frågor inom resp. samhällsområde. Av de nio utskott som beretts tillfälle att yttra sig har fyra avgivit yttrande till bostadsutskottet. Vad gäller de inkomna yttrandena återger utskottet nedan kortfattat synpunkterna från resp. utskott.
Jordbruksutskottet behandlar i sitt yttrande (1992/93:JoU3y) dels redovisningen i budgetpropositionen avseende frågor som rör areella näringar, veterinära frågor, djurskydd samt miljö- och naturvård, dels förslag i motion Bo303 (s) om samlat ansvar på regional nivå för de areella näringarna. Enligt vad som anförs i denna motion bör till en regional statlig myndighet föras arbetsuppgifter från skogsvårdsstyrelsen och länsstyrelsens lantbruksfunktion. Ett alternativt sätt att åstadkomma en samordning beträffande miljö- och näringsfrågor inom de areella näringarna är enligt motionärerna att föra skogsvårdsstyrelsens uppgifter till länsstyrelsen.
Jordbruksutskottet framhåller i sitt yttrande länsstyrelseorganisationens ansvar för en ändamålsenlig markanvändning i länet med beaktande av de mål som statsmakterna ställt upp och anför vidare:
För att kunna uppfylla ansvaret krävs både helhetssyn och kunnande. Behovet av samordnade och enhetliga lösningar är stort när det gäller t.ex. frågor om lantbruk och landsbygdsutveckling, omställning av jordbruksmark, landskapsvård samt miljö- och regionalpolitiska insatser. Utskottet vill därför peka på de förbättrade möjligheterna till samordnade och effektiva insatser inom berörda verksamhetsområden som följer av omorganisationen av den statliga regionala förvaltningen. Som framhålls i propositionen blir dessutom länsstyrelsernas uppgift alltmer att följa upp och utvärdera politikens genomslag. Länsstyrelsernas verksamhet förskjuts därmed från traditionell myndighetsutövning till mera av en stödjande funktion baserad på kunskap. Med det anförda föreslår jordbruksutskottet att propositionen lämnas utan erinran i berörda delar.
Vad gäller förslaget i motion Bo303 (s) erinrar jordbruksutskottet även om att förslag om den framtida skogspolitiken behandlas av riksdagen under våren (prop. 1992/93:226) och att de organisatoriska frågorna omfattas av Regionberedningens arbete. I avvaktan på resultatet av den fortsatta beredningen i dessa frågor anser jordbruksutskottet att motion Bo303 (s) bör lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.
Bostadsutskottet delar jordbruksutskottets uppfattning vad gäller länsstyrelsernas uppgifter inom de areella näringarna m.m. Propositionen bör således i berörda delar godkännas och motion Bo303 (s) avstyrkas.
Arbetsmarknadsutskottet har yttrat sig (1992/93:AU3y) över avsnittet "Regional ekonomi och näringslivsutveckling" i propositionen samt över vissa motioner om stöd till kvinnligt företagande. Utskottet föreslår vad gäller det aktuella avsnittet i propositionen att riksdagen bör godkänna den föreslagna inriktningen av länsstyrelsernas arbete.
Bostadsutskottet har inte skäl att göra någon annan bedömning än arbetsmarknadsutskottet i den aktuella frågan. Huvuddelen av arbetsmarknadsutskottets yttrande ägnas motionsförslagen om stöd till kvinnligt företagande. I denna fråga återkommer utskottet nedan.
Kulturutskottes yttrande (1992/93:KrU7y) avser det avsnitt i budgetpropositionen som rör länsstyrelsernas uppgifter på kulturmiljövårdens område. I yttrandet konstaterar utskottet att den verksamhetsinriktning som länsstyrelserna föreslås få står i överensstämmelse med de övergripande uppgifterna för den statliga kulturmiljövården och tillstyrker propositionen i aktuell del. I övrigt erinrar kulturutskottet bl.a. om följden av att vissa arbetsuppgifter föreslås delegeras från Riksantikvarieämbetet till länsstyrelserna. Detta anses leda till att länsstyrelserna kommer att få bättre möjligheter att ta ett samlat ansvar för kulturmiljövården i länet. Enligt kulturutskottets uppfattning är det angeläget att den planerade delegeringen av ansvar och resurser till länsstyrelserna följs upp av en årlig resultatredovisning och inrapportering till Riksantikvarieämbetet.
Avslutningsvis i kulturutskottets yttrande framhålls vad som i propositionen anförts om att länsstyrelserna bör beakta möjligheterna att göra prioriteringar av arbetsinsatser till kulturmiljövårdens fördel.
Bostadsutskottet instämmer med vad i propositionen och i det aktuella yttrandet anförts om att det är angeläget att beakta möjligheterna till insatser för bl.a. vård av byggnader och fornlämningar. Vad gäller frågan om samspelet mellan länsstyrelserna och den centrala myndigheten inom kulturmiljövården som diskuteras i yttrandet, får det förutsättas att erforderliga kontakter upprätthålls i syfte att bibehålla ett fungerande samspel inom detta område.
I sitt yttrande (1992/93:FöU6y) över vad som i budgetpropositionen anförts om länsstyrelsernas uppgifter avseende civil beredskap och räddningstjänst framhåller försvarsutskottet inledningsvis att länsstyrelserna har en mycket viktig roll inom totalförsvaret. Försvarsutskottet anför:
Utskottet anser att regeringens förslag till inriktning av länsstyrelsernas verksamhet inom området civil beredskap och räddningstjänst överensstämmer med 1992 års försvarsbeslut. Med hänsyn till att dessa uppgifter bör fullgöras med rimlig grad av säkerhet anser utskottet att vad som anförts om kompetensbrist och bristande balans mellan uppgifter och resurser inom länsstyrelserna är klart oroande.
Försvarsutskottet hänvisar till de problem som man anser har uppstått till följd av minskade resurser inom länsstyrelserna för arbetsuppgifter inom området civil beredskap och räddnigstjänst och anför vidare:
Uppgifterna för länsstyrelserna enligt 1992 års försvarsbeslut och de minskade resurserna för beredning av frågor rörande civil beredskap och räddningstjänst på länsstyrelserna kräver enligt utskottet att kraftfulla åtgärder vidtas för att motverka den bristande balansen. Området civil beredskap och räddningstjänst inom länsstyrelserna bör ges högre prioritet än hittills och en häremot svarande resurstilldelning. Utskottet anser vidare att åtgärder bör vidtas för att förbättra länsstyrelsernas kompetens inom området i fråga.
Enligt bostadsutskottets uppfattning är det givetvis allvarligt om viktiga uppgifter inom länsstyrelsernas ansvarsområde inte kan lösas tillfredsställande på grund av brister i kompetens eller resurser. Som framgått av bl.a. kulturutskottets yttrande måste arbetsuppgifterna inom fler av länsstyrelsernas ansvarsområden lösas med knappa resurser. Det får emellertid förutsättas att de av försvarsutskottet påtalade förhållandena är uppmärksammade på såväl central nivå som inom resp. länsstyrelse. Möjligheter till prioriteringar och effektiviseringar till förmån för ökade satsningar på eftersatta områden bör givetvis tas till vara. Enligt redovisningen i budgetpropositionen planeras f.n. på det aktuella området en överföring av uppgifter och ansvar från länsstyrelserna till kommunerna. Bostadsutskottet förutsätter att resursfrågor kommer att aktualiseras även i detta sammanhang.
Som framgått av de ovan redovisade yttrandena finns inga invändningar mot de i budgetpropositionen presenterade slutsatserna om verksamhetsinriktningen vid länsstyrelserna på de aktuella områdena. Dock framhålls en viss oro för bristande resurser på vissa områden.
Bostadsutskottet har inte några erinringar mot de slutsatser som civilministern redovisar som resultat av den fördjupade verksamhetsprövningen. Slutsatserna avseende såväl de olika sakområdena som mer övergripande frågor torde ligga väl i linje med den verksamhetsinriktning som följer av besluten om länsförvaltningsreformen och därefter fattade beslut inom olika områden.
Med hänvisning till vad som ovan anförts anser bostadsutskottet att riksdagen bör godkänna den i budgetpropositionen förordade inriktningen av länsstyrelsernas verksamhet för den närmaste tvåårsperioden. Utskottet förutsätter dock att förslag om ändrad inriktning under denna period underställs riksdagen på det sätt som hittills varit brukligt. Motion Bo303 (s) med förslag om en ny regional myndighet med ansvar för de areella näringarna avstyrks av utskottet.
Stöd till kvinnligt företagande
Under årets allmänna motionstid har ett antal motioner väckts med förslag om särskilda satsningar vid länsstyrelserna för att stödja kvinnligt företagande. Arbetsmarknadsutskottet har yttrat sig över dessa motioner.
I motionerna A267 (s) yrkande 22, A401 (s), A810 (s) yrkande 14, A811 (c) yrkande 18 och Bo306 (s) förespråkas särskilda satsningar för att stödja kvinnligt företagande, varvid ett särskilt resurscentrum eller liknande för kvinnor föreslås inrättas vid varje länsstyrelse. I motion Bo309 (kds) föreslås att ett sådant centrum inrättas vid Länsstyrelsen i Jönköpings län.
I motion A267 (s) hänvisas till de olika förslag om åtgärder till stöd för kvinnligt företagande som Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) har utarbetat och presenterat i en rapport till regeringen. I avvaktan på ett samlat grepp om dessa förslag anser motionärerna att ett kunskapscentrum bör inrättas vid varje länsstyrelse.
Även motionärerna i motion A811 (c) pekar på de förslag till åtgärder som presenterats av NUTEK och anser att de omedelbart bör beredas och genomföras. Länsstyrelserna som administrerar det regionalpolitiska stödet bör beakta behovet av särskilda mottagningsenheter för kvinnor som vill bli egna företagare. Enligt vad som föreslås i motion A810 (s) bör medel för resurscentra för kvinnor öronmärkas i länsanslagen.
I motionerna Bo306 (s) och Bo309 (kds) hänvisas till olika kvinnoprojekt som med framgång bedrivits med projektmedel i Uppsala resp. Gävleborgs och Jämtlands län. Det finns enligt dessa motionärer anledning att stimulera övergången till permanenta resurscentra. För detta behövs särskilda, riktade medel till länsstyrelserna. I motion Bo309 (s) framhålls att finansieringen av en grundplåt till ett resurscentrum kan ske inom ramen för anslaget till länsstyrelserna.
Även motion A401 (s) tar upp möjligheten att av regionalekonomiska medel satsa särskilt på kvinnors utbildning och arbetsmarknad. Motionärerna framhåller olika projekt som bedrivits inom Bergslagsområdet. Det är enligt motionärerna nödvändigt att länsstyrelserna avsätter särskilda medel för fortsatta satsningar på kvinnor.
I sitt yttrande över de aktuella motionerna framhåller arbetsmarknadsutskottet att man vid flera tillfällen under senare år har behandlat frågor som rör kvinnors företagande. Senast i höstas i betänkandet 1992/93:AU1 underströk utskottet betydelsen av kvinnors företagande och beskrev flera åtgärder som vidtagits för att öka kvinnornas möjligheter till företagande. Bl.a. hänvisades till det uppdrag som regeringen gett NUTEK att tillsammans med berörda myndigheter och organ sammanställa ett informationsmaterial riktat till kvinnliga företagare. Vad gäller detta uppdrag anför arbetsmarknadsutskottet i sitt yttrande:
NUTEK:s uppdrag har i november 1992 resulterat i en rapport till regeringen. I rapporten har NUTEK lagt fram ett förslag till program för kvinnligt företagande. Förslagen berör områdena rådgivning, ekonomiskt stöd, utbildning, nätverk och forskning. I fråga om rådgivning konstaterar NUTEK att bara var sjätte nyföretagare i dag är kvinna men utgår från att antalet kvinnliga företagare kan öka väsentligt om den grundläggande rådgivningen på området byggs ut. Bl.a. föreslås att viss del av länsstyrelsernas projektmedel används till att anställa en kvinnlig affärsrådgivare för kvinnliga företagare/nystartare i varje kommun. En sådan rådgivare bör ta ansvar även för exempelvis utbildningar. I varje län bör dessutom en mentorpool inrättas för att ge de kvinnliga företagarna ett "bollplank" för fortlöpande idé- och problemdiskussioner.
Regeringen har den 11 februari 1993 beslutat att ge NUTEK i uppdrag att genomföra ett handlingsprogram som skall främja kvinnligt företagande i det regionalpolitiska stödområdet. Programmet har sin bakgrund i den analys av möjligheter och hinder för kvinnors företagande som NUTEK redovisat i nyssnämnda rapport. I uppdraget ingår att NUTEK skall verka för att rådgivning lämnas av kommuner och regionala utvecklingsfonder m.fl. till kvinnor som vill starta företag. Olika medel får prövas för att underlätta och stimulera kvinnors företagande.
Den föreslagna verksamheten skall pågå i tre år. För genomförandet av programmet har beslutats om en ökning av NUTEK:s medelsram med 20 miljoner kronor.
Enligt vad arbetsmarknadsutskottet vidare anför är det givetvis viktigt att på allt sätt stödja kvinnors företagande genom rådgivning och utbildning m.m. Det finns enligt utskottet goda skäl att anta att den aktuella frågan om kvinnligt företagande av olika anledningar ännu inte har fått tillräcklig uppmärksamhet inom ramen för länsstyrelsens ordinarie verksamhet. Arbetsmarknadsutskottet anser dock att det i första hand är varje länsstyrelses ensak att bedöma om ett särskilt organ skall tillskapas för ändamålet eller om en verksamhet som övergår till att bli permanent skall kunna integreras i den ordinarie verksamheten.
Arbetsmarknadsutskottet anför avslutningsvis att man bör avvakta resultatet av den programverksamhet som skall inledas av NUTEK innan man tar ställning till formerna för rådgivning till och utbildning av kvinnor som vill starta företag. Mot denna bakgrund föreslås de aktuella motionerna avstyrkas.
Bostadsutskottet delar arbetsmarknadsutskottets uppfattning om vikten av att på olika sätt ge stöd till kvinnligt företagande. Insatser från länsstyrelsernas sida på detta område torde också ligga väl i linje med den verksamhetsinriktning som i propositionen anges för bl.a. områdena regional ekonomi och näringslivsutveckling. Även bostadsutskottet anser emellertid att det tills vidare i första hand bör ankomma på de enskilda länsstyrelserna att finna lämpliga former för hur det kvinnliga företagandet i länet bäst kan stödjas. Underlag för vidare ställningstaganden i den aktuella frågan torde kunna fås genom det programarbete som NUTEK nyligen inlett på regeringens uppdrag.
Med hänvisning till det ovan anförda avstyrker bostadsutskottet motionerna A267 (s) yrkande 22, A401 (s), A810 (s) yrkande 14, A811 (c) yrkande 18, Bo306 (s) och Bo309 (kds).
Den regionala indelningen m.m.
Bostadsutskottet har i inledningen ovan kortfattat beskrivit det arbete avseende frågor om den offentliga verksamhetens uppbyggnad och indelning på regional nivå som genomförts under de senaste åren och som f.n. pågår inom ramen för Regionberedningen. I sex motioner från allmänna motionstiden som behandlas i detta betänkande tas upp frågor om regional indelning m.m. som har anknytning till Regionberedningens arbete.
Två motioner behandlar frågor om verksamheten på regional nivå i Skåne. Enligt motion Bo301 (m) bör sammanläggning av länen och landstingen i Skåne genomföras. För att klara de planeringsuppgifter m.m. som följer av förestående upprustning av infrastrukturen i Skåne föreslås i motion Bo305 (s) yrkande 1 att riksdagen skall göra ett tillkännagivande om dimensioneringen och fördelningen av resurserna hos länsstyrelserna i Kristianstads och Malmöhus län. I motionens yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om behovet av en strukturplan för Skåne. Yrkande 3 i samma motion innebär att riksdagen skall begära förslag till ändringar av regelsystemet för lekmannastyrelsen i länsstyrelsen så att ledamöterna ges rätt att initiera ärenden för behandling i styrelsen.
I motion Bo308 (m) föreslås att en västsvensk region bildas. Enligt motionärerna förmår den nuvarande administrativa indelningen inte tillgodose moderna krav på effektivitet och handlingskraft.
Två motioner behandlar frågan om den regionala indelningen ur en mer principiell och övergripande synvinkel. I motion Bo302 (m) förordas en successiv avveckling av länsstyrelserna och införandet av en ny statlig regionindelning som bättre kan svara mot dagens krav på en rationell verksamhet. Även i motion Kr502 (fp) diskuteras behovet av större regioner. Motionärerna förordar att större näringsgeografiskt sammanhållna regioner bildas, bl.a. mot bakgrund av den betydelse som den regionala nivån har inom EG-samarbetet. I motionens yrkande 1 föreslås riksdagen göra ett tillkännagivande om den framtida regionala indelningen.
Socken- och landskapsindelningens betydelse för bl.a. olika former av forskningsverksamhet framhålls i motion Bo307 (c). Motionärerna anser det vara förödande om denna indelning påverkas varje gång en kommun eller ett län ombildas. Mot denna bakgrund föreslås Regionberedningen få tilläggsdirektiv med uppdrag att utreda möjligheten att bibehålla socken- och landskapsindelningen för framtidens kulturhistoriska och biologiska forskning.
Vad gäller de ovan återgivna motionsförslagen avseende den regionala indelningen m.m. vill utskottet anföra följande.
Utskottet behandlade hösten 1992 (1992/93:BoU3) motioner från den allmänna motionstiden 1992 om den regionala indelningen. Flera motioner hade i huvudsak samma innehåll som de nu aktuella. Motionsförslagen avstyrktes med hänvisning till att resultatet av Regionberedningens arbete borde avvaktas. Riksdagen följde utskottet.
Regionberedningen har att överväga stora och mycket viktiga frågor om den offentliga verksamhetens regionala uppbyggnad och geografiska indelning. De olika delfrågor som det kan bli aktuellt för beredningen att ta ställning till torde i stor utsträckning få anses vara inbördes beroende av varandra. Redan av det skälet anser utskottet att Regionberedningens arbete inte bör föregripas genom olika delbeslut som kan försvåra ett samlat ställningstagande i de aktuella frågorna. I princip alla de i motionerna aktualiserade frågorna ingår också mer eller mindre uttalat i beredningens uppgifter att överväga och lämna förslag i.
Frågan om länsindelningen i Skåne m.m. kommer således att övervägas av Regionberedningen med anledning av en skrivelse om förändrad regional uppgiftshantering i Skåne som inkom till Civildepartementet i maj 1992. Genom ett regeringsbeslut den 25 februari 1993 fick Regionberedningen även i uppdrag att med förtur behandla frågan om regional samverkan i en västsvensk region. Resultaten av beredningens arbete i dessa frågor kommer att redovisas senast den 1 oktober 1993.
De mer övergripande frågorna om den framtida regionala indelningen m.m. som tas upp i två motioner ingår som en av huvudfrågorna i beredningens direktiv. Även frågor om de demokratiska styrformerna för den offentliga verksamheten på regional nivå skall övervägas.
Vad gäller den fråga som aktualiseras i motion Bo307 (c) instämmer utskottet i motionärernas uppfattning om vikten att bibehålla socken- och landskapsindelningen av såväl kulturhistoriska som andra skäl. Utskottet har bl.a. i samband med fastighetsbeteckningsreformen vid flera tillfällen uppmärksammat denna fråga. Det får förutsättas att frågan även uppmärksammas i den aktuella beredningen av regionindelningen i den mån möjligheterna att upprätthålla historiska register m.m. påverkas. Enligt utskottets bedömning torde dock frågan om ändrade former för registerhållning och andra praktiska problem i samband med eventuella ändringar av regionindelningen i huvudsak få övervägas i andra former än inom ramen för Regionberedningens nuvarande uppdrag.
Mot bakgrund av vad som ovan anförts anser bostadsutskottet att resultatet av Regionberedningens arbete bör avvaktas. Utskottet avstyrker således motionerna Bo301 (m), Bo302 (m), Bo305 (s), Bo307 (c), Bo308 (m) och K502 (fp) yrkande 1.
Anslagsfrågor
Metoden för att fastställa de statliga anslagen till regionala myndigheter diskuteras i motion Bo304 (m, s, fp, c, kds). Motionärerna hävdar att inte tillräcklig hänsyn tas till den ökade arbetsbelastning som följer av en befolkningsökning när anslagen fördelas mellan olika län. Mot denna bakgrund föreslås en automatik byggas in avseende fördelningen av anslag till regionala myndigheter så att hänsyn tas till förändringar av befolkningen i betjäningsområdet.
Bostadsutskottet behandlade våren 1991 (1990/91:BoU14 s. 14) ett motionsförslag med ett liknande förslag om fördelningen av anslag. I detta fall föreslog motionärerna att anslagstilldelningen till länsstyrelsen i Uppsala län bättre måste följa befolkningsutvecklingen. Utskottet anförde i denna fråga:
Fördelningen av länsstyrelseanslaget mellan de olika länsstyrelserna kan givetvis inte anses vara en gång för alla bestämd. En löpande omprioritering utifrån förändrade förhållanden måste kunna ske. Resurstillskott på olika områden bör i första hand tillfalla de län där behoven är störst. - - - I frågan om vilka omfördelningar som kan motiveras av befolkningsförändringar, omstruktureringar m.m. inom resp. län kan det vara svårare att utforma enkla fördelningsprinciper. En ökad arbetsbelastning för länsstyrelsen kan, som i Uppsala län, bli följden av en ökande befolkning och en omstrukturering inom näringslivet. Även under motsatta förhållanden, dvs. i län med en minskande befolkning, kan utökade insatser från länsmyndigheternas sida vara mycket väl motiverade. Det får förutsättas att regeringen löpande följer dessa frågor och tar hänsyn till dem vid fördelningen av länsstyrelseanslaget.
Utskottet vidhåller sin uppfattning i den aktuella frågan. Någon ordning med automatisk anslagshöjning till län med ökande befolkning bör inte införas. Utskottet förutsätter emellertid att regeringen kontinuerligt prövar den i motionen aktualiserade frågan om fördelningen av anslag i varje enskilt fall. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Bo304 (m, s, fp, c, kds).
Regeringen föreslår i budgetpropositionen att länsstyrelseanslaget för budgetåret 1993/94 fastställs till 1693900000kr. En redovisning lämnas i propositionen om de överväganden som ligger till grund för det beräknade anslagsbehovet. Samtidigt erinras om att regeringen senare får anledning att återkomma till resursfrågorna i samband med behandlingen av frågan om överföring av uppgifter på bostadsfinansieringsområdet från länsbostadsnämnderna till länsstyrelserna.
I Vänsterpartiets partimotion Fi213 yrkande 7 föreslås anslaget till länsstyrelserna fastställas till ett belopp 375miljoner kronor lägre än i regeringsförslaget. Yrkandet motiveras med att Vänsterpartiet så snart som möjligt vill lägga ner länsstyrelserna och skapa regionala tillsynsmyndigheter.
Utskottet har ovan klargjort sin inställning att principiella ställningstaganden till den framtida regionala verksamheten bör anstå i avvaktan på resultaten från Regionberedningens arbete. Redan av det skälet avstyrks den aktuella motionen Fi213 (v) yrkande 7. Regeringens förslag om länsstyrelseanslaget tillstyrks. Eventuella behov av ändrad anslagnivå får övervägas när regeringen presenterar förslag i denna fråga.
Hemställan
Utskottet hemställer
1.beträffande inriktningen av länsstyrelsernas verksamhet att riksdagen godkänner den i proposition 1992/93:100 bilaga 14 under rubriken Slutsatser i respektive avsnitt förordade inriktningen av länsstyrelsernas verksamhet samt avslår motion 1992/93:Bo303,
2.beträffande stöd till kvinnligt företagande att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Bo306, 1992/93:Bo309, 1992/93:A267 yrkande 22, 1992/93:A401, 1992/93:A810 yrkande 14 och 1992/93:A811 yrkande 18, res. (s)
3.beträffande den regionala indelningen att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Bo301, 1992/93:Bo302, 1992/93:Bo305, 1992/93:Bo307, 1992/93:Bo308 och 1992/93:K502 yrkande 1,
4.beträffande fördelningen av anslag att riksdagen avslår motion 1992/93:Bo304,
5.beträffande länsstyrelseanslaget att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1992/93:100 bilaga 14 och med avslag på motion 1992/93:Fi213 yrkande 7 till Länsstyrelserna m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 1693900000kr. men. (v)
Stockholm den 1 april 1993
På bostadsutskottets vägnar
Agne Hansson
I beslutet har deltagit:
Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Bertil Danielsson (m), Magnus Persson (s), Lennart Nilsson (s), Sören Lekberg (s), Mikael Odenberg (m), Rune Evensson (s), Ulf Björklund (kds), Britta Sundin (s), Birger Andersson (c), Marianne Carlström (s), Inga Berggren (m), Max Montalvo (nyd) och Olle Schmidt (fp).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Eva Zetterberg (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservation
Stöd till kvinnligt företagande (mom. 2)
Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin och Marianne Carlström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Bostadsutskottet delar" och slutar med "Bo309 (kds)" bort ha följande lydelse:
I en avvikande mening till arbetsmarknadsutskottets yttrande föreslås ett mer aktivt stöd för kvinnligt företagande än vad utskottsmajoriteten förordat. De socialdemokratiska ledamöterna i arbetsmarknadsutskottet anför:
Enligt utskottets mening bör fortsättningsvis särskilda satsningar göras för att stödja kvinnligt företagande i hela landet. De förslag till åtgärder som NUTEK lagt fram i sitt handlingsprogram är därför intressanta och viktiga att genomföra.
I motion A267 (s) framhålls att det -- i avvaktan på att NUTEK:s program leder fram till ett samlat grepp -- vid varje länsstyrelse bör inrättas ett kunskapscentrum för att stödja olika former av sysselsättningsskapande aktiviteter bland kvinnor. Kostnaderna härför bör tills vidare bestridas från länsanslaget. Utskottet återkommer härtill vid behandlingen av anslagsfrågorna i betänkandet 1992/93:AU13 om regionalpolitiken.
Vad utskottet med anledning av motionerna A267 (s), A401 (s), A810 (s) och Bo306 (s), i förekommande fall i berörda delar, anfört bör ges regeringen till känna. Motionerna A811 (c) och Bo309 (kds) bör i den mån de inte får anses tillgodosedda med vad ovan anförts inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Bostadsutskottet instämmer i det ovan återgivna ställningstagandet. Riksdagen bör således med anledning av de aktuella motionerna ge regeringen detta till känna.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 2.beträffande stöd till kvinnligt företagande att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Bo306, 1992/93:Bo309, 1992/93:A267 yrkande 22, 1992/93:A401, 1992/93:A810 yrkande 14 och 1992/93:A811 yrkande 18 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant för Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Eva Zetterberg (v) anför:
Jag ansluter mig till reservationen (s) om Stöd till kvinnligt företagande (mom. 2)
Jag vill dessutom anföra följande vad gäller:
Länsstyrelseanslaget (mom. 5)
Bostadsutskottet instämmer i bedömningen i Vänsterpartiets partimotion att en besparing på i genomsnitt 15 miljoner kronor kan göras vid varje länsstyrelse. Denna besparing bör ses som ett steg i förberedelsen av en övergång till länsdemokrati. Länsstyrelserna bör så snart som möjligt läggas ned och ersättas med regionala tillsynsmyndigheter.
Utskottet tillstyrker således förslaget i motion Fi213 (v) yrkande 7 om ett i förhållande till regeringsförslaget 375 miljoner kronor lägre anslag.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under moment 5 borde ha hemställt:
5.beträffande länsstyrelseanslaget att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Fi213 yrkande 7 och med anledning av regeringens förslag i proposition 1992/93:100 bilaga 14 till Länsstyrelserna m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 1318900000kr.
Försvarsutskottets yttrande 1992/93:FöU6y
Bilaga 1
Civil beredskap och räddningstjänst hos länsstyrelserna
Till bostadsutskottet
Bostadsutskottet har den 9 februari 1993 berett försvarsutskottet tillfälle att senast den 11 mars 1993 avge yttrande över proposition 1992/93:100 bilaga 14, Länsstyrelserna m.m. i berörd del.
Till försvarsutskottets beredningsområde hör det avsnitt i propositionen som berör civil beredskap och räddningstjänst (s. 65--67).
Propositionen
Regeringen föreslår i propositionen att riksdagen godkänner den inriktning av länsstyrelsernas verksamhet som förordas avseende civil beredskap och räddningstjänst.
Den nationella inriktningen av området har behandlats i 1992 års försvarsbeslut (prop. 1991/92:102, FöU12, rskr. 337).
Riksdagens beslut om totalförsvarets utveckling fram till och med budgetåret 1996/97 innebar bl.a. bifall till regeringens inriktning vad avser den fortsatta utvecklingen av den kommunala beredskapen, dvs. att ett antal uppgifter främst inom befolkningsskydd och räddningstjänst skall föras över till kommunerna. Detta kommer att påverka länsstyrelsens framtida uppgifter och roll. På den regionala nivån blir uppgifterna i större utsträckning tillsyn och uppföljning samt stöd till den lokala nivån. Länsstyrelserna kommer också att svara för den allmänna inriktningen och samordningen av beredskapsförberedelserna.
Överföringen av uppgifter och ansvar till kommunerna kommer att föregås av överläggningar med kommunerna om den statliga ersättningen för kommunernas nya uppgifter och om tidpunkten för överföringen. I avvaktan på att dessa överläggningar har genomförts och förändringen har lagreglerats åvilar ansvaret för den lokala civilförsvarsorganisationens rekrytering, krigsplacering m.m. alltjämt länsstyrelserna.
Genom riksdagens beslut (prop.1991/92:41, FöU5, rskr.79) om samhällets åtgärder mot allvarliga olyckor har länsstyrelsens roll inom räddningstjänsten förstärkts. Länsstyrelserna har därutöver fr.o.m. den 1 juli 1992 även fått till uppgift att svara för saneringen efter utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning.
Regeringen sammanfattar sina slutsatser om inriktningen för länsstyrelserna enligt följande:
Länsstyrelsen är högsta civila totalförsvarsmyndighet på lägre regional nivå. Följande uppgifter bör ges hög prioritet av länsstyrelserna inrikta och samordna det civila försvaret i länet främja arbetet med kommunala riskanalyser verka för beredskapshänsyn i samhällsplaneringen ge kommunerna och andra stöd och underlag för deras beredskapsförberedelser planläggning inom försörjningsområdet utöva tillsyn över den kommunala räddningstjänsten svara för räddningstjänst och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen.
Av resultatbedömningen och den fördjupade prövningen framgår att flertalet länsstyrelser konstaterar att det råder obalans mellan uppgifter och tillgängliga resurser. Vidare framgår att det finns kompetensbrister inom området.
Försvarsutskottet
Utskottet vill inledningsvis framhålla att länsstyrelserna har en mycket viktig roll inom totalförsvaret. Den alltmer betonade betydelsen av att ta beredskapshänsyn i planering och samhällsutveckling i syfte att uppnå ett mer robust samhälle framhäver länsstyrelsernas roll. Den framtida ändrade rollfördelningen mellan länsstyrelserna och kommunerna inom beredskapsområdet ställer också annorlunda och mer kvalificerade krav på länsstyrelserna.
Utskottet anser att regeringens förslag till inriktning av länsstyrelsernas verksamhet inom området civil beredskap och räddningstjänst överensstämmer med 1992 års försvarsbeslut. Med hänsyn till att dessa uppgifter bör fullgöras med rimlig grad av säkerhet anser utskottet att vad som anförts om kompetensbrist och bristande balans mellan uppgifter och resurser inom länsstyrelserna är klart oroande.
Utskottet har inhämtat att resurserna vad avser antalet personår för civil beredskap och räddningstjänst vid länsstyrelserna har minskat med ca 35% från år 1978 varav med 10% från år 1989. Detta har bl.a. inneburit att övningar för kommuner har fått ställas in och att försörjningsplaneringen fått eftersättas. Förmågan att motstå ett s.k. strategiskt överfall och förmågan till återtagning, vilka framhållits som betydelsefulla i 1992 års försvarsbeslut, påverkas negativt. Möjligheterna att uppnå ett mer robust samhälle påverkas också negativt. Vid den samlade bedömningen av effekterna för totalförsvaret måste emellertid också den uppbyggnad av beredskapen som skett inom kommunerna beaktas.
Uppgifterna för länsstyrelserna enligt 1992 års försvarsbeslut och de minskade resurserna för beredning av frågor rörande civil beredskap och räddningstjänst på länsstyrelserna kräver enligt utskottet att kraftfulla åtgärder vidtas för att motverka den bristande balansen. Området civil beredskap och räddningstjänst inom länsstyrelserna bör ges högre prioritet än hittills och en häremot svarande resurstilldelning. Utskottet anser vidare att åtgärder bör vidtas för att förbättra länsstyrelsernas kompetens inom området i fråga.
Stockholm den 11 mars 1993
På försvarsutskottets vägnar
Arne Andersson
I beslutet har deltagit: Arne Andersson (m), Sture Ericson (s), Wiggo Komstedt (m), Iréne Vestlund (s), Lars Sundin (fp), Ingvar Björk (s), Christer Skoog (s), Jan Erik Ågren (kds), Robert Jousma (nyd), Sven Lundberg (s), Stig Grauers (m), Henrik Landerholm (m), Anita Persson (s) och Åke Carnerö (kds).
Kulturutskottets yttrande
1992/93:KrU7y
Bilaga 2
Länsstyrelsernas ansvar för kulturmiljövård
Till bostadsutskottet
Bostadsutskottet har genom beslut den 9 februari 1993 berett kulturutskottet tillfälle att -- såvitt rör kulturutskottets beredningsområde -- yttra sig över proposition 1992/93:100 bilaga 14 (Civildepartementet) i vad avser anslaget B 1. Länsstyrelserna m.m. yrkande 1 om godkännande av den inriktning av länsstyrelsernas verksamhet som förordats i propositionen under rubriken Slutsatser i respektive avsnitt.
Utskottet
I årets budgetproposition (bilaga 14) görs en fördjupad prövning av länsstyrelsernas verksamhetsinriktning inför budgetåren 1993/94--1994/95. Kulturutskottet yttrar sig över det avsnitt som rör länsstyrelsernas uppgifter på kulturmiljövårdens område (prop. s. 61--63).
I propositionen preciseras länsstyrelsernas uppgifter på kulturmiljövårdens område (s. 61). Bl.a. skall länsstyrelserna arbeta med landskapets långsiktiga förvaltningsfrågor och stöd till de svenska jordbruksföretagens möjligheter att upprätthålla landskapets traditionsinnehåll. Vidare skall länsstyrelserna ansvara för frågor om enskilda kulturmiljöer och kulturminnen samt ge kulturmiljöområdet en sådan tyngd i organisationen att uppgifterna kan bedrivas i enlighet med det vidgade ansvar länsstyrelserna ges på området.
I propositionen konstateras att uppgifterna på kulturmiljövårdsområdet måste lösas med stöd av en förhållandevis smal resursbas. Denna svårighet kan bara bemästras genom en effektiv roll- och ansvarsfördelning mellan kulturmiljövårdens olika parter. Riksantikvarieämbetet (RAÄ) skall i fortsättningen utveckla de centrala myndighetsfunktionerna och leda arbetet med att bygga upp kulturmiljövårdens kunskapsunderlag. Ansvaret för att ta ställning i frågor om enskilda kulturmiljöer och kulturminnen skall koncentreras till länsstyrelserna. RAÄ ges därför bemyndigande att till länsstyrelserna delegera sådana beslut om bidrag till vård av byggnader, fornlämningar och landskap som RAÄ hittills har fattat. Länsstyrelserna bör också vara den myndighet som fattar beslut om det nya kulturstöd vid ombyggnad som enligt förslag från kulturministern bör ersätta de nuvarande tilläggslånen till kulturhistoriskt värdefulla byggnader.
En utredning som skall se över statens insatser inom museiväsendet kommer enligt propositionen att behandla ansvarsfördelningen mellan länsmuseerna och länsstyrelserna när det gäller kulturmiljövård. Utskottet anmärker att regeringen den 25 februari utfärdat direktiv för utredningen (dir. 1993:26). Vidare har en särskild utredare nyligen presenterat förslag om förändrade former för hur den som skall utföra en arkeologisk undersökning skall utses (se SOU 1992:137). Förslagen innebär att länsstyrelsernas ansvar i detta avseende utvecklas.
Civilministern framhåller att stora förväntningar ställs på länsstyrelserna att de skall arbeta framsynt och långsiktigt inom kulturmiljövården. Länsstyrelserna är emellertid som regel mycket stramt bemannade inom uppgiftsområdet. Det är därför enligt civilministern angeläget att länsstyrelserna, när de nu tillförs nya uppgifter, noga tar till vara de möjligheter som finns för att göra prioriteringar av arbetsinsatser till sakområdets fördel.
Kulturutskottet konstaterar att den verksamhetsinriktning som länsstyrelserna föreslås få står i överensstämmelse med de övergripande uppgifter som kulturministern anger i budgetpropositionen för den statliga kulturmiljövårdens sätt att arbeta under den kommande treårsperioden (bil. 12 s. 121--129). Utskottet tillstyrker den verksamhetsinriktning som angetts i propositionen.
En decentralisering av vissa av RAÄ:s uppgifter till andra myndigheter innebär enligt utskottets uppfattning bl.a. att länsstyrelserna kommer att få bättre möjligheter att ta ett samlat ansvar för kulturmiljövården i länen. Vidare får länsstyrelserna möjlighet att samordna kulturmiljövårdens ekonomiska stödformer med andra stödformer på regional nivå, t.ex. naturvård och turismfrämjande verksamhet. Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att den planerade delegeringen av ansvar och resurser till länsstyrelserna följs upp av en årlig resultatredovisning och inrapportering till RAÄ, bl.a. i syfte att RAÄ i egenskap av central myndighet inom området skall kunna tillgodogöra sig de erfarenheter som görs regionalt. Utskottet anser att det är angeläget att understryka att ett fungerande samspel mellan de olika aktörerna krävs för att den statliga kulturmiljövården skall fungera på bästa sätt.
Länsstyrelserna har successivt tillförts ökade resurser för kulturmiljövård. Detta har lett till att det på varje länsstyrelse även finns en biträdande länsantikvarie. Likväl är -- som civilministern framhåller -- bemanningen inom kulturmiljövårdsområdet stram. Spridningen är emellertid stor mellan länsstyrelserna vad gäller antalet anställda. Arbetsuppgifter och behov av personal varierar mellan länen. Utskottet vill understryka att det är angeläget att länsstyrelserna beaktar vad civilministern anfört om möjligheterna att göra prioriteringar av arbetsinsatser till sakområdets fördel.
Stockholm den 9 mars 1993
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja Bäckström (s), Stina Gustavsson (c), Anders Nilsson (s), Göran Åstrand (m), Leo Persson (s), Rose-Marie Frebran (kds), Ingegerd Sahlström (s), Carl-Johan Wilson (fp), Björn Kaaling (s), Monica Widnemark (s) och Simon Liliedahl (nyd).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Jordbruksutskottets yttrande
1992/93:JoU3y
Bilaga 3
Länsstyrelserna m.m.
Till bostadsutskottet
Bostadsutskottet har den 9 februari 1993 berett jordbruksutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition 1992/93:100 bilaga 14 Länsstyrelserna m.m. i berörd del avseende moment 1 i hemställan om godkännande av inriktningen av länsstyrelsernas verksamhet beträffande vad i propositionen förordats under rubriken Slutsatser i respektive avsnitt jämte motion 1992/93:Bo303 av Owe Andréasson och Alf Eriksson (s).
Jordbruksutskottet har i sitt yttrande begränsat sig till de frågor som rör areella näringar, veterinära frågor, djurskydd och miljö- och naturvård.
Propositionen
När det gäller de övergripande frågorna framhåller departementschefen att länsstyrelsernas uppgift alltmer blir att följa upp och utvärdera politikens genomslag. Länsstyrelsernas verksamhet förskjuts därmed från traditionell myndighetsutövning med detaljkontroll till mera av en stödjande funktion baserad på kunskap. Denna utveckling är särskilt tydlig inom bl.a. miljövården, djurskyddet och det allmänna veterinära området. Det gäller således områden där länsstyrelsen utövar tillsyn gentemot kommunerna. Denna verksamhet bör enligt departementschefen alltmer inriktas på rådgivning och utvecklingsinsatser kopplade till myndighetsutövningen och fastställda nationella mål. Ytterligare utvecklingsinsatser bör göras i arbetet med uppföljning och utvärdering och för främjandet av ett tvärsektoriellt arbetssätt. Länsstyrelsens myndighetsutövning i form av beslut i enskilda ärenden är ett viktigt medel för att ge de nationella målen genomslag i länet och för att främja länets utveckling. En systematisk genomgång bör göras för att klart definiera på vilket sätt de olika myndighetsuppgifterna utgör medel att uppnå nationella mål.
I propositionen framhålls vidare att vidmakthållande av en fortsatt hög ambitionsnivå på det regionalpolitiska området är ett centralt mål för förhandlingarna inför ett EG-medlemskap. Sverige vill också behålla den höga ambitionsnivå som landet har på bl.a. miljö- och djurskyddsområdena. Omställningen av svenskt jordbruk, jordbrukets anpassning till EG-marknaden och miljöfrågorna inom jordbruket kommer att dominera utvecklingen inom de areella näringarna och på det veterinära området. När det gäller den allmänna veterinära verksamheten konstateras i propositionen att information och utbildning är viktiga delar av länsstyrelsens verksamhet liksom tillsyn, rådgivning och service. Veterinärutredningens förslag (SOU 1992:88) innehåller förslag som för den regionala organisationen kan innebära minskade arbetsuppgifter samtidigt som nya uppgifter tillkommer.
I arbetet för en hållbar samhällsutveckling fokuseras intresset alltmer på framåtsyftande och långsiktiga åtgärder, som förutsätter såväl ökad samverkan mellan aktörer på olika nivåer som sektorsövergripande helhetslösningar. Viktiga inslag i detta arbete är bl.a. att förebygga miljöproblem, utveckla kretsloppsprincipen, förbättra miljön i tätorterna och bevara den biologiska mångfalden. Enligt departementschefen behöver arbetet med att införa resultatstyrning ges en tydligare inriktning när det gäller länsstyrelsernas verksamhet på miljöområdet. Ett utvecklingsarbete med det syftet bör därför påbörjas. När det gäller miljöskydd framhålls att ytterligare delegering av miljöskyddsförordningens tillsynsregler bör övervägas. Samtidigt betonas länsstyrelsens uppgift att sammanväga miljöproblem från olika samhällssektorer för att nå kostnadseffektiva lösningar. Decentraliseringen inom naturvården har påbörjats och bör drivas vidare. Länsstyrelsen bör även ges ökat ansvar för planering och uppföljning av naturvårdsarbetet i stort och mer aktivt delta i arbetet med att utforma ett miljöanpassat skogs- och jordbruk samt fiske. Vidare fordras ökade insatser för att bevara hotade arter och naturtyper.
Utskottet
Enligt motion Bo303 (s) bör inrättandet av en regional statlig myndighet med ett samlat ansvar för de areella näringarna övervägas i samband med att riksdagen tar ställning till den framtida skogsvårdsorganisationen. Till denna myndighet bör arbetsuppgifterna från Skogsvårdsstyrelsen och länsstyrelsens lantbruksfunktion föras. Vidare bör den "gröna" naturvården inom länsstyrelsen överlämnas till en sådan myndighet i enlighet med principen om sektorsansvaret för miljöfrågorna. Ett alternativ till den nu föreslagna areella myndigheten är att låta länsstyrelsen överta Skogsvårdsstyrelsens uppgifter och på så sätt åstadkomma en samordning.
Jordbruksutskottet vill för egen del anföra följande. I samband med riksdagens beslut om en ny regional statlig förvaltning (1989/90:BoU4, BoU9, rskr. 89) ställde sig jordbruksutskottet bakom förslaget och de grundläggande principerna för en sådan förvaltning. Utskottet instämde i allt väsentligt i vad som anfördes i propositionen beträffande skälen för en ändrad organisation. När det gäller de areella näringarna framhölls bl.a. att lantbruket och landsbygdens utveckling är av stor betydelse för länen och att inriktningen av verksamheten vid lantbruksnämnderna fått allt större anknytning till länsstyrelsernas verksamhet på bl.a. det regionalpolitiska området (1989/90:JoU1y).
Grunden för de arella näringarna är tillgången på mark och vatten. Den nya livsmedelspolitiken innebär i detta avseende ingen förändring. En viktig uppgift för den nya länsstyrelseorganisationen är således ansvaret för en ändamålsenlig markanvändning i länet med beaktande av de mål som statsmakterna ställt upp. För att kunna uppfylla ansvaret krävs både helhetssyn och kunnande. Behovet av samordnade och enhetliga lösningar är stort när det gäller t.ex. frågor om lantbruk och landsbygdsutveckling, omställning av jordbruksmark, landskapsvård samt miljö- och regionalpolitiska insatser. Utskottet vill därför peka på de förbättrade möjligheterna till samordnade och effektiva insatser inom berörda verksamhetsområden som följer av omorganisationen av den statliga regionala förvaltningen. Som framhålls i propositionen blir dessutom länsstyrelsernas uppgift alltmer att följa upp och utvärdera politikens genomslag. Länsstyrelsernas verksamhet förskjuts därmed från traditionell myndighetsutövning till mera av en stödjande funktion baserad på kunskap. Med det anförda föreslår jordbruksutskottet att propositionen lämnas utan erinran i berörda delar.
I anslutning till synpunkterna i motion Bo303 vill utskottet erinra om att förslag om den framtida skogspolitiken kommer att behandlas av riksdagen under våren och att de organisatoriska frågorna även omfattas av Regionberedningens arbete (dir.1992:86). Utskottet anser det lämpligt att avvakta resultatet av den fortsatta beredningen i dessa frågor och föreslår därför att motion Bo303 lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.
Propositionen och motionen föranleder i övrigt inget särskilt uttalande av jordbruksutskottet.
Stockholm den 9 mars 1993
På jordbruksutskottets vägnar
Margareta Winberg
I beslutet har deltagit: Margareta Winberg (s), Ivar Virgin (m), Ingvar Eriksson (m), Inga-Britt Johansson (s), Åke Selberg (s), Lennart Brunander (c), Inge Carlsson (s), Mona Saint Cyr (m), Dan Ericsson i Kolmården (kds), Christer Windén (nyd), Ulla Pettersson (s), Carl G Nilsson (m), Sinikka Bohlin (s), Lena Klevenås (s) och Lennart Fremling (fp).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Jan Jennehag (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Arbetsmarknadsutskottets yttrande
1992/93:AU3y
Bilaga 4
Länsstyrelserna m.m.
Till bostadsutskottet
Bostadsutskottet har berett arbetsmarknadsutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1992/93:100 bilaga 14 Länsstyrelserna m.m. (s. 32--78) i berörd del och därtill hörande moment 1 i hemställan som avser godkännande av inriktningen av länsstyrelsernas verksamhet jämte motionerna 1992/93:A267 yrkande 22, Bo306 och Bo309.
Under förutsättning av bostadsutskottets medgivande överlämnar arbetsmarknadsutskottet tillsammans med föreliggande yttrande jämväl motionerna 1992/93:A401, A810 yrkande 14 och A811 yrkande 18.
Utskottet yttrar sig i det följande över
dels propositionen i ovan nämnd del såvitt avser underavsnittet 1. Regional ekonomi och näringslivsutveckling i avsnittet Näringsliv och infrastruktur,
dels ovan antecknade motioner som väckts med anledning av proposition 1992/93:100 av följande motionärer:
1992/93:A267 yrkande 22 av Ingvar Carlsson m.fl. (s), 1992/93:A401 av Iréne Vestlund och Maud Björnemalm (s), 1992/93:A810 yrkande 14 av Inger Hestvik m.fl. (s), 1992/93:A811 yrkande 18 av Karin Starrin m.fl. (c), 1992/93:Bo306 av Ingrid Andersson och Birgitta Dahl (s), 1992/93:Bo309 av Märtha Gårdestig (kds).
Propositionen
I propositionen framhålls att länsstyrelsernas arbete med regional utveckling bör ha en klar strategisk inriktning, baserad på ett väl förankrat programarbete. Strategin bör utarbetas så att den får genomslag såväl på de områden som länsstyrelsen själv svarar för som på andra aktörer i länet, heter det i propositionen. Samarbete mellan olika sektorer är av grundläggande betydelse liksom behovet av länsövergripande samarbete, eftersom många strategiska frågor berör flera län.
Användningen av medlen för regionala utvecklingsinsatser, det s.k. länsanslaget, bör så långt möjligt styras av initiativ och vara förankrad i strategin. Behovet av uppföljning understryks. Beträffande användningen av länsanslaget erinras om gällande bestämmelser: Medlen får inte användas för tillsvidareanställningar hos länsstyrelserna. Inte heller får medlen användas för administration eller för att på annat sätt finansiera verksamhet som bör belasta länsstyrelsens förvaltningsanslag, påpekas det i propositionen. Om en länsstyrelse finner att regionala insatser inte kan genomföras på ett tillfredsställande sätt på grund av resursbrist på förvaltningsanslaget får detta inte lösas genom tänjning av sakanslaget.
Motionerna
I motionerna A267 av Ingvar Carlsson m.fl. (s), A810 av Inger Hestvik m.fl. (s), A811 av Karin Starrin m.fl. (c) och Bo306 av Ingrid Andersson och Birgitta Dahl (s) förespråkas särskilda satsningar för att stödja kvinnligt företagande, varvid inrättande av ett särskilt resurscentrum eller liknande för kvinnor bör inrättas vid varje länsstyrelse. Märtha Gårdestig (kds) är av samma uppfattning och föreslår i motion Bo309 att ett sådant centrum inrättas vid Länsstyrelsen i Jönköpings län.
Socialdemokraterna i motion A267 pekar på de olika förslag till åtgärder som Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) har utarbetat och presenterat i en rapport till regeringen. I avvaktan på ett samlat grepp om dessa förslag anser motionärerna att ett kunskapscentrum bör inrättas vid varje länsstyrelse.
Även motionärerna i motion A811 pekar på de förslag till åtgärder som presenterats av NUTEK och anser att de omedelbart bör beredas och genomföras. Länsstyrelserna som administrerar det regionalpolitiska stödet bör beakta behovet av särskilda mottagningsenheter för kvinnor som vill bli egna företagare.
Medel för de resurscentra för kvinnor som motionärerna i motion A810 föreslår bör öronmärkas i länsanslagen.
I motionerna Bo306 och Bo309 hänvisas till olika kvinnoprojekt som med framgång bedrivits med projektmedel i Uppsala resp. Gävleborgs och Jämtlands län. Det finns enligt dessa motionärer anledning att stimulera övergången till permanenta resurscentra. För detta behövs särskilda, riktade medel till länsstyrelserna. I motion Bo309 framhålls att finansieringen av en grundplåt till ett resurscentrum kan ske inom ramen för anslaget till länsstyrelserna.
Även motion A401 tar upp möjligheten att av regionalekonomiska medel satsa särskilt på kvinnors utbildning och arbetsmarknad. Motionärerna framhåller olika projekt som bedrivits inom Bergslagsområdet, projekt som visar att det finns kompetens att utveckla insatserna för kvinnorna. Det är därför nödvändigt att länsstyrelserna avsätter särskilda medel för fortsatta satsningar på kvinnor.
Utskottet
Arbetsmarknadsutskottet har vid flera tillfällen under senare år behandlat frågor som rör kvinnors företagande. Senast i höstas i det av riksdagen godkända betänkandet 1992/93:AU1 underströk utskottet betydelsen av kvinnors företagande för Sveriges ekonomiska utveckling. I betänkandet beskrevs flera åtgärder som vidtagits för att öka kvinnornas möjligheter till företagande. Bl.a. hänvisades till det uppdrag som regeringen gett NUTEK att tillsammans med berörda myndigheter och organ sammanställa ett informationsmaterial riktat till kvinnliga företagare. En annan del av uppdraget till NUTEK gällde att analysera möjligheter och hinder som möter kvinnliga företagare i det regionalpolitiska stödområdet.
NUTEK:s uppdrag har i november 1992 resulterat i en rapport till regeringen. I rapporten har NUTEK lagt fram ett förslag till program för kvinnligt företagande. Förslagen berör områdena rådgivning, ekonomiskt stöd, utbildning, nätverk och forskning. I fråga om rådgivning konstaterar NUTEK att bara var sjätte nyföretagare i dag är kvinna men utgår från att antalet kvinnliga företagare kan öka väsentligt om den grundläggande rådgivningen på området byggs ut. Bl.a. föreslås att viss del av länsstyrelsernas projektmedel används till att anställa en kvinnlig affärsrådgivare för kvinnliga företagare/nystartare i varje kommun. En sådan rådgivare bör ta ansvar även för exempelvis utbildningar. I varje län bör dessutom en mentorpool inrättas för att ge de kvinnliga företagarna ett "bollplank" för fortlöpande idé- och problemdiskussioner.
Regeringen har den 11 februari 1993 beslutat att ge NUTEK i uppdrag att genomföra ett handlingsprogram som skall främja kvinnligt företagande i det regionalpolitiska stödområdet. Programmet har sin bakgrund i den analys av möjligheter och hinder för kvinnors företagande som NUTEK redovisat i nyssnämnda rapport. I uppdraget ingår att NUTEK skall verka för att rådgivning lämnas av kommuner och regionala utvecklingsfonder m.fl. till kvinnor som vill starta företag. Olika medel får prövas för att underlätta och stimulera kvinnors företagande.
Den föreslagna verksamheten skall pågå i tre år. För genomförandet av programmet har beslutats om en ökning av NUTEK:s medelsram med 20 miljoner kronor.
I ett särskilt uttalande med anledning av uppdraget till NUTEK säger arbetsmarknadsministern: "Sverige behöver nya företagare och entreprenörer och det råder ingen tvekan om att kvinnorna här kan göra viktiga insatser -- inte minst för att skapa nya arbetstillfällen."
Utskottet har -- som framgått av nyssnämnda redogörelse -- uppehållit sig ganska ingående vid det uppdrag som NUTEK har fått och det handlingsprogram som skall genomföras av verket. Inte minst frågan om rådgivning och den framtida organisatoriska modell man kan komma fram till för denna rådgivning är i nu förevarande sammanhang av intresse.
Som utskottet tidigare redogjort för får permanenta organ inte inrättas med stöd av medel från länsanslaget. Så länge en verksamhet bedrivs som projekt möter det givetvis inte något hinder att använda sådana medel för administrationen av projektet. Vad som förespråkas i flertalet av ovan nämnda motioner innebär emellertid att särskilda organ inrättas vid länsstyrelserna i syfte att främja kvinnligt företagande.
Enligt arbetsmarknadsutskottets uppfattning är det givetvis viktigt att på allt sätt stödja kvinnors företagande genom rådgivning och utbildning m.m. Som framgått av den föregående framställningen har utskottet vid flera tillfällen uttalat sitt stöd för att så sker. Det finns goda skäl att anta -- inte minst framgår detta av NUTEK:s rapport -- att just den aktuella frågan om kvinnligt företagande av olika anledningar ännu inte har fått tillräcklig uppmärksamhet inom ramen för länsstyrelsens ordinarie verksamhet. Såvitt utskottet kan finna får det dock anses vara varje länsstyrelses ensak att bedöma om ett särskilt organ skall tillskapas för ändamålet eller om en verksamhet som övergår till att bli permanent skall kunna integreras i den ordinarie verksamheten.
Arbetsmarknadsutskottet anser att man bör avvakta resultatet av den programverksamhet som skall inledas av NUTEK innan man tar ställning till formerna för rådgivning till och utbildning av kvinnor som vill starta företag. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna A267 (s), A401 (s), A810 (s), A811 (c), Bo306 (s) och Bo309 (kds), i förekommande fall i berörda delar, och föreslår att riksdagen godkänner den inriktning av länsstyrelsernas arbete med regional utveckling som förordas i propositionen.
Stockholm den 9 mars 1993
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Ingela Thalén
I beslutet har deltagit: Ingela Thalén (s), Sonja Rembo (m), Anders G Högmark (m), Georg Andersson (s), Marianne Andersson (c), Lahja Exner (s), Charlotte Cederschiöld (m), Sten Östlund (s), Harald Bergström (kds), Laila Strid-Jansson (nyd), Monica Öhman (s), Isa Halvarsson (fp), Johnny Ahlqvist (s), Berit Andnor (s) och Lennart Rohdin (fp).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Hans Andersson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Avvikande mening
Ingela Thalén, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica Öhman, Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med "som utskottet" och slutar med "i propositionen" bort ha följande lydelse:
NUTEK har drivit ett projekt för kvinnliga företagare i tre år och bildat nätverk av olika slag, tagit fram utbildningsmaterial, ordnat konferenser m.m. Länsstyrelserna satsar projektmedel på kvinnliga företagare. Utvecklingsfonderna har konsulter som särskilt arbetar med kvinnligt företagande.
Enligt utskottets mening bör fortsättningsvis särskilda satsningar göras för att stödja kvinnligt företagande i hela landet. De förslag till åtgärder som NUTEK lagt fram i sitt handlingsprogram är därför intressanta och viktiga att genomföra.
I motion A267 (s) framhålls att det -- i avvaktan på att NUTEK:s program leder fram till ett samlat grepp -- vid varje länsstyrelse bör inrättas ett kunskapscentrum för att stödja olika former av sysselsättningsskapande aktiviteter bland kvinnor. Kostnaderna härför bör tills vidare bestridas från länsanslaget. Utskottet återkommer härtill vid behandlingen av anslagsfrågorna i betänkandet 1992/93:AU13 om regionalpolitiken.
Vad utskottet med anledning av motionerna A267 (s), A401 (s), A810 (s) och Bo306 (s), i förekommande fall i berörda delar, anfört bör ges regeringen till känna. Motionerna A811 (c) och Bo309 (kds) bör i den mån de inte får anses tillgodosedda med vad ovan anförts inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Utöver vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen godkänna den inriktning av länsstyrelsernas arbete som förordas i propositionen.