Länsstyrelserna m.m.
Betänkande 1993/94:BoU13
Bostadsutskottets betänkande
1993/94:BOU13
Länsstyrelserna m.m.
Innehåll
1993/94 BoU13
Sammanfattning
Utskottet förordar med anledning av två motioner att riksdagen inte godkänner hela den i budgetpropositionen föreslagna resursökningen på 7 miljoner kronor till länsstyrelserna för insatser inom kulturmiljövården. Till följd härav föreslår utskottet att riksdagen anvisar ett ramanslag till länsstyrelserna som är 3 miljoner kronor lägre än det av regeringen föreslagna. Övriga motioner avstyrks.
Två reservationer (nyd) och en meningsyttring (v) har bifogats betänkandet.
TRETTONDE HUVUDTITELN
Propositionen
Regeringen har i proposition 1993/94:100 bilaga 14 (Civildepartementet) föreslagit att riksdagen till Länsstyrelserna m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 1 789 346 000 kr.
Motionerna
I betänkandet behandlas de under allmänna motionstiden 1994 väckta motionerna
1993/94:Bo250 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas 16. att riksdagen till Länsstyrelserna m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 1 718 180 000 kr.
1993/94:Bo301 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om läns- och landstingsindelningen i Skåne.
1993/94:Bo302 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m) vari yrkas att riksdagen avslår förslaget om förstärkning av resurserna med 7 miljoner kronor till kulturmiljövården vid länsstyrelserna.
1993/94:Bo303 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till en ny statlig regionalindelning.
1993/94:Bo304 av Lennart Hedquist m.fl. (m, s, fp, c, kds, nyd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelningen av länsstyrelseanslaget.
1993/94:Bo305 av Olle Schmidt m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett administrativt och politiskt samlat Skåne,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försöksverksamhet med förändrad regional uppgiftshantering i Skåne.
1993/94:Bo306 av Britt Bohlin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelning av medel för ledningsövningar med försvarsområdesbefälhavarna.
1993/94:Bo307 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om namnet Dalarnas län.
1993/94:Jo679 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade resurser till miljövårdsenheten vid Länsstyrelsen i Stockholms län.
1993/94:Ju808 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 5. att riksdagen för budgetåret 1994/95 till anslaget A 1. Länsstyrelserna m.m. anvisar 100 000 000 kr mindre eller således 1 689 346 000 kr.
1993/94:Kr307 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas 54. att riksdagen beslutar att till A 1. Länsstyrelserna m.m. för budgetåret 1994/95 anvisa ett belopp som är 3 000 000 kr lägre än det av regeringen föreslagna.
Bostadsutskottet har berett kulturutskottet tillfälle att yttra sig över förslaget i proposition 1993/94:100 bilaga 14 anslaget Länsstyrelserna m.m. såvitt avser frågor om kulturmiljövård jämte motionerna Ju808 yrkande 5, Kr307 yrkande 54, Bo250 yrkande 16 och Bo302.
Utskottet
Länsindelningen m.m.
Sedan några år pågår utredningar om den offentliga verksamhetens uppbyggnad och indelning på regional nivå. En parlamentarisk utredning, Regionberedningen (C 1992:06), har i uppdrag att utforma förslag om detta. Resultatet av arbetet skall redovisas under våren 1994. En förlängning av tidsplanen till den 1 juli 1994 har begärts av Regionberedningen.
Regionberedningen har i ett delbetänkande behandlat dels en begäran om försöksverksamhet med ändrad regional uppgiftshantering i Skåne dels Västsverigeutredningens betänkande Västsverige -- region i utveckling (SOU 1992:66). I delbetänkandet, Västsverige och Skåne -- regioner i förändring (SOU 1993:97), föreslås att kommuner och landsting i Skåne och i den västsvenska regionen skall få möjlighet att bilda regionförbund för samverkan i regionala utvecklingsfrågor. Förslaget är utformat så att en sådan samverkansmodell skall kunna prövas även i andra regioner. Ett grundläggande krav för att ett regionförbund skall få bildas är att det finns en bred lokal och regional uppslutning bakom en sådan samverkan. Delbetänkandet har varit föremål för ett brett remissförfarande. Förslaget bereds för närvarande inom regeringskansliet.
Den regionala indelningen behandlas i tre motioner. I motionerna Bo301 (m) och Bo305 (fp) yrkande 1 framställs krav på ett administrativt och politiskt samlat Skåne. I den sistnämnda motionens yrkande 2 föreslås att en försöksverksamhet med förändrad regional uppgiftshantering påbörjas i Skåne. I motionen anförs bl.a. att den kompromiss som Regionberedningens förslag innebär kan accepteras trots ett flertal oklarheter och brister. Det understryks att det föreslagna regionala organet inte får bli permanent. I stället anses att ett direktvalt regionalt organ på sikt bör tillskapas. Det självklara målet enligt motionärerna är ett direktvalt Skåneparlament. Därigenom kommer större utrymme att ges för starkare regioner och mer självständiga kommuner. Skåne anses lämpa sig väl som ett försöksområde. Försöksverksamheten bör dock enligt motionen inte pågå längre tid än en mandatperiod.
I motion Bo303 (m) föreslås att riksdagen hos regeringen begär förslag till en ny statlig regional indelning. Motionären anser att den nuvarande indelningen har utvecklats till ett oöverskådligt lappverk genom olika regiongränser för de statliga myndigheternas regionala verksamheter. Detta medför enligt motionären att samverkanssträvandena mellan de statliga myndigheterna försvåras.
Utskottet behandlade senast i april 1993 (bet. 1992/93:BoU17 s. 11) motioner som innehöll förslag till ändringar i den regionala indelningen. Motionsförslagen avstyrktes med hänvisning till att Regionberedningens arbete borde avvaktas såväl i vad det avser de mera övergripande frågorna om den framtida regionala indelningen som frågan om förändrad regional uppgiftshantering i Skåne.
Frågan om organisation av den statliga regionala förvaltningen har, som framgått ovan, behandlats i det delbetänkande som Regionberedningen lagt fram. För närvarande bereds förslaget inom regeringskansliet. Enligt vad civilministern upplyst vid en frågestund i riksdagen den 22 februari 1994 behöver förslaget om regionförbund övervägas ytterligare. Inriktningen för dessa överväganden är att en proposition skall läggas fram till riksdagen i sådan tid att den nya ordningen skall kunna träda i kraft den 1 januari 1995.
Utskottet anser det inte lämpligt att riksdagen genom uttalanden föregriper regeringens ställningstagande till Regionberedningens förslag och en eventuell försöksverksamhet i Skåne. Motionerna Bo301 (m) och Bo305 (fp) om regionindelningen i Skåne m.m. avstyrks. Vad gäller Regionberedningens arbete med den regionala indelningen i stort, dvs. den fråga som behandlas i motion Bo303 (m), är detta arbete i sitt slutskede. Övervägandena i frågan skall enligt gällande tidsplan redovisas under våren 1994. Motionens syfte får anses tillgodosett. Med det anförda avstyrker utskottet även motion Bo303 (m).
I detta avsnitt behandlar utskottet även motion Bo307 (c), i vilken föreslås ett riksdagens tillkännagivande om att Kopparbergs län bör benämnas Dalarnas län.
Frågan om byte av namn för Kopparbergs län är inte ny för riksdagen. Den behandlades senast av civilutskottet i betänkandet CU 1980/81:2. Yttranden inhämtades från Riksantikvarieämbetet, Lantmäteriverket, Ortnamnsarkivet i Uppsala samt Länsstyrelsen i Kopparbergs län. Samtliga avstyrkte förslaget i motionen om en namnändring till Dalarnas län. Utskottet avstyrkte likaså. Riksdagen följde utskottet.
Enligt vad utskottet erfarit har företrädare för länsstyrelsen och Civildepartementet under hand diskuterat frågan om ett eventuellt byte av myndighetens -- länsstyrelsens -- namn till Länsstyrelsen i Dalarna.
Utskottets ståndpunkt är att riksdagen inte bör påverka de överväganden i frågan som kan pågå genom ett ställningstagande i den ena eller den andra riktningen. Utskottet utgår ifrån att länsstyrelsen, om styrelsen finner det önskvärt, tar de ytterligare initiativ som kan erfordras i sammanhanget. Utskottet avstyrker med det anförda motion Bo307 (c).
Fördelning av länsstyrelseanslaget
Utskottet vill inledningsvis översiktligt redovisa fördelningen av länsstyrelseanslaget i stort. Inom regeringskansliet har från tid till annan pågått diskussioner om vilka kriterier som bör ligga till grund för fördelningen av anslaget. Länsstyrelserna har i sina anslagsframställningar och vid andra tillfällen framhållit att det råder en obalans mellan länsstyrelsernas resurser och arbetsuppgifter i stort, men också snedbalans i resursfördelningen mellan länen. Detta har uppmärksammats och vissa omfördelningar har också skett mellan länen under senare år. Något tillräckligt bra underlag för att göra någon mera genomgripande omfördelning mellan länen har enligt vad utskottet erfarit inte stått att finna. Vid fördelningen mellan länsstyrelserna har dock en viss differentiering gjorts när kravet på produktivitetshöjning och effektivitetsförbättring har beräknats. Några län, för vilka anslagshöjningar bedöms som mest angelägna, har fått s.k. återlägg motsvarande 50 % av produktivitets- och effektivitetskravet. De medel som använts i detta syfte har tagits från anslagssparandet på ramposten Utvecklingsåtgärder och gemensamma ändamål inom länsstyrelseorganisationen. Kompensationen medför således inte att andra län får avstå någon del av anslaget. En av de länsstyrelser som på detta sätt fått medel "återlagda" är Uppsala län. Enligt vad utskottet erfarit fortsätter arbetet med översynen av fördelningen av resurser mellan länsstyrelser. Ett hjälpmedel kan vara den årsredovisning som länsstyrelserna för första gången kommer att avlämna under hösten 1994.
I motion Bo304 (m, s, fp, c, kds, nyd) föreslås ett riksdagens tillkännagivande om att länsstyrelseanslaget bör fördelas med beaktande av befolkningsutvecklingen. Enligt motionärerna tas för litet hänsyn till sådana förändringar trots att verksamheten vid länsstyrelserna är tydligt befolkningsrelaterad. Som exempel nämns Uppsala län, där den relativa medelsfördelningen inte anses ha följt länets befolkningsexpansion. Det anses inte rimligt att länsstyrelsens servicenivå kan komma att behöva sänkas i relation till andra län på grund av att resursfördelningen inte är anpassad till den växande befolkningen. Motionärerna anser att en bättre anpassning än hittills av resursfördelningen måste ske och föreslår att bl.a. Uppsala län tilldelas en större andel än tidigare av det totala anslaget.
Utskottet har avstyrkt en liknande motion två gånger tidigare (bet. 1990/91:BoU14 s. 14 och 1992/93:BoU17 s. 12). Utskottet ansåg bl.a. att en ordning med automatisk anslagshöjning till län med ökande befolkning inte borde införas. Utskottet har inte ändrat uppfattning. Genom den avvägning vid fördelningen som gjorts i årets budgetproposition har Uppsala län som anförts ovan fått medel "återlagda". I den mån förslaget i motionen inte kan anses tillgodosett avstyrker utskottet motion Bo304 (m, s, fp, c, kds, nyd) om befolkningsutvecklingens inverkan på länsstyrelseanslaget.
I länsstyrelsernas arbetsuppgifter ingår att svara för att egen ledningsberedskap upprätthålls. Ledningsövningar genomförs inom vissa tidsintervall. Som ett led i den nya budgetprocessen har regeringen frångått den tidigare rutinen att efter ansökan från länsstyrelserna anvisa engångsbelopp till dessa övningar. I stället anvisas för varje länsstyrelse ett med 100 000 kr förstärkt förvaltningsanslag för att ledningsövningar i fortsättningen skall finansieras inom ramposten.
I motion Bo306 (s) behandlas systemet för tilldelning av medel för militära ledningsövningar på regional nivå. Enligt motionen har tidigare gällt den ordningen att respektive länsstyrelse tilldelats öronmärkta medel för detta ändamål efter anslagsframställan. Nu kommer länsstyrelserna i stället att årligen tilldelas medel för verksamheten, lika för alla. Motionärerna befarar att byte av anslagsteknik kan innebära att många planerade ledningsövningar de närmaste åren måste ställas in. De pekar också på att övningsverksamheten i de olika länen bedrivs på olika sätt vilket enligt motionärerna medför kraftiga variationer i medelsbehovet.
Utskottet delar inte motionärernas farhågor för att många ledningsövningar kan komma att ställas in på grund av den ändrade budgetprocessen. Genom det nya systemet får länsstyrelserna större frihet än tidigare att planera för övningsverksamheten och att i dialog med berörda totalförsvarsmyndigheter bestämma när och hur anvisade medel bör tas i anspråk. Någon minskning av tilldelade medel till ledningsövningar sett i ett femårsperspektiv kommer enligt vad utskottet erfarit den nya ordningen inte att innebära. Utskottet avstyrker motion Bo306 (s).
I motion Jo679 (fp) yrkande 14 föreslås att miljövårdsenheten vid Länsstyrelsen i Stockholms län tillförs ökade resurser. Som skäl anförs att storstadsregionen ställer särskilda krav på resurser för samordnad miljöplanering och miljövård i hela länet.
Om motionären eftersträvar en annan fördelning av medel inom länsstyrelsen vill utskottet erinra om att det är en fråga för länsstyrelsen att bestämma hur de medel som anvisats skall disponeras.
Om motionen i stället syftar till att Länsstyrelsen i Stockholms län bör tilldelas ett förstärkt anslag i förhållande till andra länsstyrelser är utskottet inte berett att föreslå någon ändring av tilldelningen. Den utredning som pågår om organisationsförändringar med anledning av förslaget till miljöbalk kommer att behandla bl.a. länsstyrelsens roll inom de områden som täcks av förslaget till miljöbalk. Utredningen skall redovisa resultatet av sitt arbete den 1 september 1994. Utskottet förutsätter att regeringen därefter kommer att överväga eventuella förslag om miljöarbetet inom länsstyrelserna och vid behov förelägga riksdagen förslag i frågan. Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo679 (fp) yrkande 14 om förstärkning av anslaget till Länsstyrelsen i Stockholms län.
Resursförstärkning för kulturmiljövård
Regeringen har föreslagit vissa resursförstärkningar till länsstyrelserna på grund av nya arbetsuppgifter. Bl.a. föreslås att länsstyrelserna tillförs resurser för att tillgodose de ökade krav som ställs på länsstyrelsernas arbete inom kulturmiljövården. Enligt budgetpropositionen (bil. 14 s. 43) bör länsstyrelserna tillföras en resursökning på 7 miljoner kronor så att varje länsstyrelse kan finansiera ytterligare en handläggare inom det aktuella området. Skälen redovisas närmare under elfte huvudtiteln (bil. 12, Kulturdepartementet). Förstärkningen föreslås genomföras bl.a. genom en överföring av 3 miljoner kronor från kulturbudgeten till Civildepartementets huvudtitel. Därmed möjliggörs enligt propositionen en fortsatt ärendedecentralisering från Riksantikvarieämbetet (RAÄ) och bättre förutsättningar för länsstyrelserna att kunna hantera anbud och upphandling av arkeologiska uppdrag. Bl.a. den sistnämnda frågan har behandlats av Utredningen om huvudmannaskapet för Riksantikvarieämbetets utredningsverksamhet, den s.k. HUR-utredningen i betänkandet (SOU 1992:137) Arkeologi och exploatering.
Med den föreslagna resursförstärkningen bedömer regeringen att länsstyrelserna fr.o.m. budgetåret 1995/96 skall kunna överta handläggningen av ärenden om kyrkliga kulturminnen från RAÄ, en fråga som fanns med redan i budgetpropositionen 1993. Vidare bör resursförstärkningen enligt regeringen ge länsstyrelserna möjligheter att tillgodose också andra angelägna utvecklingsfrågor inom kulturmiljövården.
I partimotion Kr307 (s) och i motion Bo302 (m) tas upp regeringens förslag om en förstärkning av länsstyrelseanslaget med 7 miljoner kronor till kulturmiljövården. I m-motionen föreslås att förslaget inte bör genomföras nu utan att Museiutredningens arbete bör avvaktas så att konsekvenser och samspel inom kulturmiljövården är klarlagda. I s-motionen föreslås att riksdagen anvisar ett belopp som är 3 miljoner kronor lägre än det som regeringen föreslagit. Som skäl anförs bl.a. att Museiutredningens förslag bör avvaktas.
Bostadsutskottet har berett kulturutskottet tillfälle att avge yttrande över regeringens förslag om resursförstärkning inom kulturmiljövården (1993/94:KrU4y). Kulturutskottet förordar -- i enlighet med förslaget i motion Kr307 yrkande 54 -- en resursökning om 4 miljoner kronor i syfte att de mest arbetstyngda länsstyrelserna skall kunna anställa ytterligare en handläggare inom kulturmiljöområdet. Utskottet utgår från att medlen fördelas med beaktande av den bedömning som RAÄ gör i frågan om länsstyrelsens personalbehov. Som skäl för sin bedömning anför kulturutskottet följande:
Utskottet konstaterar att länsstyrelserna successivt tillförts ökade resurser för arbetsuppgifter som rör kulturmiljövård, vilket lett till att det på varje länsstyrelse finns två handläggartjänster, en länsantikvarietjänst och en tjänst för en biträdande länsantikvarie. På de största länsstyrelserna finns därutöver ytterligare handläggarresurser. Mot bakgrund av den pågående ärendedecentraliseringen från RAÄ och med beaktande av att även andra arbetsuppgifter lagts på länsstyrelserna är det uppenbart att en resursförstärkning behövs. Som motiv för den föreslagna resursökningen åberopar regeringen bl.a. behovet av ökade resurser på arkeologiområdet med hänsyn till förslag som lagts fram av HUR-utredningen. Överväganden rörande dessa redovisas under Kulturdepartementets huvudtitel. Remissvaren på utredningen visar att förslagen ej bör genomföras. Utskottet, som kommer att ta ställning till regeringens bedömning och förslag i denna fråga i ett kommande betänkande, är mot den angivna bakgrunden inte berett att i detta sammanhang tillstyrka en så stor uppräkning av anslaget för kulturmiljövård som regeringen föreslagit.
Bostadsutskottet delar kulturutskottets uppfattning att en resursförstärkning behövs för att länsstyrelserna skall klara de ytterligare arbetsuppgifter på kulturmiljövårdens område som tillförts länsstyrelserna. På de skäl som kulturutskottet anfört bör dock resursökningen inte ges den omfattning som regeringen föreslagit. Bostadsutskottet förordar med anledning av förslaget i budgetpropositionen och motionerna Kr307 (s) yrkande 54 och Bo302 (m), båda motionerna i motsvarande del, och i likhet med kulturutskottet att resursförstärkningen inom kulturmiljövården bestäms till 4 miljoner kronor. Denna resursökning bör i första hand komma de länsstyrelser till godo som har störst behov av ytterligare en handläggare inom kulturmiljöområdet. Viss flexibilitet bör emellertid finnas vid fördelningen av de nu diskuterade medlen. De bör också kunna användas för andra angelägna ändamål, t.ex. för förstärkningar avseende "den gröna miljövården".
Anslag till Länsstyrelserna m.m.
Regeringen har föreslagit att riksdagen anvisar ett ramanslag till Länsstyrelserna m.m. för budgetåret 1994/95 på 1 789 346 000 kr, vilket innebär en ökning i förhållande till innevarande budgetår med 71 166 000 kr.
I detta sammanhang vill utskottet korrigera den tabell avseende länsstyrelseanslagets fördelning på ramposter för nästa budgetår (bil. 14 s. 44) i vad avser Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. Ramanslaget för länsstyrelsen skall vara 110 789 000 kr och inte som angetts i budgetpropositionen 10 789 000 kr.
I två motioner -- utöver de som behandlar resursförstärkningen till kulturmiljövården -- har framförts krav på att anslaget skall minskas. I partimotion Bo250 (nyd) yrkande 16 föreslås att riksdagen anvisar ett ramanslag på 1 718 180 000 kr, dvs. ett i förhållande till innevarande budgetår oförändrat anslag. Som skäl för denna anslagsberäkning anförs bl.a. att länsstyrelserna har för stor personalstyrka med hänsyn till den minskade arbetsbelastningen på bostadsenheterna.
I partimotion Ju808 (v) yrkande 5 föreslås att det bör anvisas ett anslag som är 100 000 000 kr lägre än det som regeringen föreslår. En sådan besparing kan enligt motionen vara ett steg mot effektivisering och länsdemokrati.
Utskottet anser att det i motionerna Bo250 (nyd) och Ju808 (v) inte framförts sådana skäl som kan motivera en ytterligare minskning utöver den ovan förordade av regeringens förslag till anslag till länsstyrelserna. På grund härav och med beaktande av vad utskottet anfört om resursförstärkningen till kulturmiljövården förordas att riksdagen med anledning av motionerna Kr307 (s) yrkande 54 och Bo302 (m), båda i denna del, och med avslag på motionerna Bo250 (nyd) yrkande 16 och Ju808 (v) yrkande 5 för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 1 786 346 000 kr, dvs. en minskning med 3 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande regionindelningen i Skåne m.m. att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Bo301, 1993/94:Bo303 och 1993/94:Bo305,
2. beträffande byte av namn för Kopparbergs län att riksdagen avslår motion 1993/94:Bo307, res. 1 (nyd)
3. beträffande befolkningsutvecklingens inverkan på länsstyrelseanslaget att riksdagen avslår motion 1993/94:Bo304,
4. beträffande medel till ledningsövningar att riksdagen avslår motion 1993/94:Bo306,
5. beträffande förstärkning av anslaget till Länsstyrelsen i Stockholms län att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo679 yrkande 14,
6. beträffande resursförstärkning inom kulturmiljövården att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Bo302 samt 1993/94:Kr307 yrkande 54, båda i motsvarande del, inte godkänner vad i proposition 1993/94:100 bilaga 14, i motsvarande del, förordats,
7. beträffande anslag till länsstyrelserna att riksdagen med anledning av proposition 1993/94:100 bilaga 14, i motsvarande del, och motionerna 1993/94:Bo302 samt 1993/94:Kr307 yrkande 54, båda i motsvarande del, avslår motionerna 1993/94:Bo250 yrkande 16 och 1993/94:Ju808 yrkande 5 och till Länsstyrelserna m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 1 786 346 000 kr. res. 2 (nyd) men. (v)
Stockholm den 17 mars 1994 På bostadsutskottets vägnar
Agne Hansson
I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Bertil Danielsson (m), Magnus Persson (s), Erling Bager (fp), Sören Lekberg (s), Mikael Odenberg (m), Rune Evensson (s), Ulf Björklund (kds), Bo G Jenevall (nyd), Britta Sundin (s), Birger Andersson (c), Marianne Carlström (s), Inga Berggren (m) och Lars Stjernkvist (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Werner (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Byte av namn för Kopparbergs län (mom. 2)
Bo G Jenevall (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Utskottets ståndpunkt" och slutar med "Bo307 (c)" bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion Bo307 (c) bör länsstyrelserna -- och naturligtvis också andra myndigheter och organisationer -- själva få bestämma sina namn. Riksdagen bör med anledning av motionen som sin mening ge regeringen till känna att Länsstyrelsen i Kopparbergs län -- om styrelsen så önskar -- skall benämnas Länsstyrelsen i Dalarna.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 2. beträffande byte av namn för Kopparbergs län att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Bo307 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Anslag till länsstyrelserna (mom. 7)
Bo G Jenevall (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "regeringens förslag" bort ha följande lydelse:
Som anförs i Ny demokratis partimotion Bo250 är det statsfinansiella läget sådant att länsstyrelserna, som är statens förlängda arm, måste föregå med gott exempel och i varje fall inte öka sina kostnader. Tvärtom krävs ytterligare rationaliseringar. Trots att arbetsuppgifterna inom bostadsenheten hos länsstyrelserna har minskat, har ungefär hälften av länsbostadsnämndernas personal anställts. En sådan personalkostym är mot bakgrund av bl.a. det begränsade bostadsbyggande och det arbete som i övrigt åvilar den statliga bostadsmyndigheten regionalt alldeles för stor. Med ett i förhållande till innevarande år oförändrat anslag skulle denna onödiga resurs inte kunna behållas och verksamheten effektiviseras. Utskottet föreslår därför att riksdagen med bifall till motion Bo250 (nyd) yrkande 16 och och med anledning av motionerna Ju808 (v) yrkande 5, Kr307 (s) yrkande 54 och Bo302 (m), de två sistnämnda i motsvarande del, för budgetåret 1994/95 till länsstyrelserna anvisar ett ramanslag på 1 718 180 000 kr.
dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 7. beträffande anslag till länsstyrelserna att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Bo250 yrkande 16 och med anledning av motionerna 1993/94:Ju808 yrkande 5, 1993/94:Kr307 yrkande 54 och 1993/94:Bo302, de två sistnämnda i motsvarande del, samt proposition 1993/94:100 bilaga 14, i motsvarande del, till Länsstyrelserna m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 1 718 180 000 kr.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet.
Lars Werner (v) anför:
Vänsterpartiet anser som framgår av partimotion Ju808 yrkande 5 att länsstyrelseanslaget för budgetåret 1994/95 bör minskas med 100 miljoner kronor. Härigenom kommer större krav att ställas på länsstyrelserna att effektivisera sin verksamhet och ett steg tas närmare det länsparlament som vi anser bör inrättas på regional nivå.
Med hänvisning till vad ovan anförts anser jag att utskottet under mom. 7 borde ha hemställt:
7. beträffande anslag till länsstyrelserna att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ju808 yrkande 5 och med anledning av motionerna 1993/94:Bo250 yrkande 16, 1993/94:Bo302, 1993/94:Kr307 yrkande 54, de två sistnämnda i motsvarande del, samt med avslag på proposition 1993/94:100 bilaga 14, i motsvarande del, till Länsstyrelserna m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 1 686 346 000 kr.
Kulturutskottets yttrande 1993/94:KrU4y
Bilaga
Länsstyrelsernas resurser för kulturmiljövård
Till bostadsutskottet
Bostadsutskottet har den 8 februari 1994 beslutat bereda kulturutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition 1993/94:100 bilaga 14 anslaget A 1. Länsstyrelserna m.m., såvitt avser frågor om kulturmiljövård, jämte motionerna 1993/94:Ju808 yrkande 5, Kr307 yrkande 54, Bo250 yrkande 16 och Bo302.
Utskottet
Regeringen har i budgetpropositionen anfört att ökade krav ställs på länsstyrelsernas arbete inom kulturmiljövården och föreslår under trettonde huvudtiteln (Civildepartementet) att länsstyrelserna skall tillföras 7 miljoner kronor så att varje länsstyrelse kan finansiera ytterligare en handläggare inom området (bil. 14 s. 43). Under elfte huvudtiteln (Kulturdepartementet) utvecklas skälen för resursförstärkningen som föreslås finansierad bl.a. genom en överföring av 3 miljoner kronor från kulturbudgeten till Civildepartementets huvudtitel (bil. 12 s. 9). Regeringen har med anledning av de förslag som lagts fram av Utredningen om huvudmannaskapet för Riksantikvarieämbetets arkeologiska undersökningsverksamhet, den s.k. HUR-utredningen (SOU 1992:137), redovisat att länsstyrelserna bör förstärkas på kulturmiljöområdet. I propositionen (bil. 12 s. 87) anförs bl.a. att genom att varje länsstyrelse ges möjlighet att inrätta ytterligare en tjänst på kulturmiljöområdet skapas förutsättningar för att -- utöver ökade insatser inom arkeologiområdet -- genomföra en fortsatt ärendedecentralisering från Riksantikvarieämbetet (RAÄ). Vidare erinras om att regeringen i 1993 års budgetproposition uttalade att länsstyrelserna på några års sikt borde överta handläggningen av ärenden om kyrkliga kulturminnen från RAÄ. Regeringen, som under förutsättning av bl.a. den här aktuella resursförstärkningen räknar med att länsstyrelserna skall kunna överta den aktuella ärendegruppen fr.o.m. budgetåret 1995/96, avser att återkomma med förslag i denna fråga. Resursförstärkningen till länsstyrelserna bör enligt regeringen ge dem möjligheter att tillgodose också andra angelägna utvecklingsfrågor inom kulturmiljövården. I anslutning till det sist anförda finns skäl att hänvisa till att regeringen under trettonde huvudtiteln anför att länsstyrelserna bör utarbeta program för kulturmiljöarbetet i länen tillsammans med länsmuseerna (bil. 14 s. 39).
Motionsvägen har krav framförts på att anslaget till länsstyrelserna skall minskas. I motion Kr307 (s) föreslås att riksdagen skall avvakta den pågående Museiutredningens förslag vad gäller länsmuseernas och länsstyrelsernas roll och inte nu ta ställning i frågan. I konsekvens härmed motsätter sig motionärerna en överföring av medel från Kulturdepartementet till länsstyrelserna för att öka kompetensen för upphandling av arkeologiska utgrävningar. Motionärernas förslag innebär en minskning av medlen för handläggartjänster på kulturmiljöområdet med 3 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag (yrkande 54). I motion Bo302 (m) yrkas att riksdagen skall avslå förslaget om förstäkning med 7 miljoner kronor. I två motioner föreslås nedskärningar av anslaget till länsstyrelserna, dock utan att resurserna till kulturmiljövårdsområdet berörs i motionsmotiveringarna. I den ena motionen, motion Ju808 (v), föreslås en besparing på 100 miljoner kronor (yrkande 5). I motionen uttalas att besparingskravet kan vara ett steg mot effektivisering och förberedelse till länsdemokrati. I den andra motionen Bo250 (nyd) föreslås med hänvisning till det statsfinansiella läget en oförändrad medelstilldelning till länsstyrelserna (yrkande 16).
Utskottet vill nämna att utskottet i sitt betänkande 1993/94:KrU25 kommer att behandla frågor om arkeologisk verksamhet och kulturmiljövård i övrigt.
Utskottet konstaterar att länsstyrelserna successivt tillförts ökade resurser för arbetsuppgifter som rör kulturmiljövård, vilket lett till att det på varje länsstyrelse finns två handläggartjänster, en länsantikvarietjänst och en tjänst för en biträdande länsantikvarie. På de största länsstyrelserna finns därutöver ytterligare handläggarresurser. Mot bakgrund av den pågående ärendedecentraliseringen från RAÄ och med beaktande av att även andra arbetsuppgifter lagts på länsstyrelserna är det uppenbart att en resursförstärkning behövs. Som motiv för den föreslagna resursökningen åberopar regeringen bl.a. behovet av ökade resurser på arkeologiområdet med hänsyn till förslag som lagts fram av HUR-utredningen. Överväganden rörande dessa redovisas under Kulturdepartementets huvudtitel. Remissvaren på utredningen visar att förslagen ej bör genomföras. Utskottet, som kommer att ta ställning till regeringens bedömning och förslag i denna fråga i ett kommande betänkande, är mot den angivna bakgrunden inte berett att i detta sammanhang tillstyrka en så stor uppräkning av anslaget för kulturmiljövård som regeringen föreslagit. Utskottet förordar -- i enlighet med förslaget i motion Kr307 -- en resursökning om 4 miljoner kronor i syfte att de mest arbetstyngda länsstyrelserna skall kunna anställa ytterligare en handläggare inom kulturmiljöområdet (yrkande 54). Utskottet utgår från att medlen fördelas med beaktande av den bedömning som RAÄ gör i fråga om länsstyrelsernas personalbehov.
Utskottet vill tillägga att utskottets ställningstagande innebär att utskottet anser att eventuella besparingar av generell natur inte bör leda till en minskning av resurserna till kulturmiljöarbetet.
Stockholm den 22 februari 1994
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Stina Gustavsson (c), Leo Persson (s), Rose-Marie Frebran (kds), Richard Ulfvengren (nyd), Ingegerd Sahlström (s), Carl-Johan Wilson (fp), Björn Kaaling (s), Birgitta Wistrand (m) och Elisabeth Persson (v).
Avvikande mening
Charlotte Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Stina Gustavsson (c), Rose-Marie Frebran (kds), Carl-Johan Wilson (fp) och Birgitta Wistrand (m) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "länsstyrelsernas personalbehov" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill understryka att det är angeläget att den inledda ansvarsuppdelningen mellan RAÄ och länsstyrelserna kan fortsätta och att RAÄ därmed befrias från enskilda beslutsärenden och får möjlighet att utveckla den centrala myndighetsfunktionen att leda arbetet med kulturmiljövårdens kunskapsuppbyggnad. Genom ärendedecentraliseringen från RAÄ och överförandet från RAÄ och Boverket av hanteringen av kulturstödet vid ombyggnad ställs allt större krav på länsstyrelserna. Arbetet med landskapsvårdande åtgärder har också inneburit en ökad arbetsbelastning för länsstyrelserna. I sammanhanget erinrar utskottet om att handläggningen av kyrkliga kulturminnen enligt regeringens planering skall överföras från RAÄ till länsstyrelserna fr.o.m. budgetåret 1995/96.
Enligt utskottets uppfattning är den förstärkning av anslaget till länsstyrelserna för arbetsuppgifter på kulturmiljöområdet som regeringen föreslår därför väl motiverad. Förslaget i budgetpropositionen om en förstärkning med 7 miljoner kronor av resurserna till kulturmiljöenheterna tillstyrks.