Landsbygdsstöd, m.m.
Betänkande 1995/96:AU16
Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1995/96:AU16
Landsbygdsstöd, m.m.
Innehåll
1995/96 AU16
Sammanfattning
I betänkandet behandlas bl.a. förslag om ändrade regler för landsbygdsstödet. Syftet är att anpassa stödet till EG:s regler om försumbart stöd. Yttranden har inhämtats från jordbruksutskottet, Glesbygdsverket, Jordbruksverket och Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK). Såvitt avser landsbygdsstödet till jordbruksföretag anser utskottet att någon form av stöd bör utges även fortsättningsvis. Utskottet anser att regeringen bör återkomma till riksdagen i frågan efter en genomlysning av olika alternativa lösningar.
Moderata samlingspartiet anser i en reservation att ett investeringsstöd till jordbruks- och fiskenäringarna bör införas inom ramen för EG:s strukturfondsmål 5a i enlighet med ett motionsförslag och jordbruksutskottets yttrande. Även Miljöpartiet och Kristdemokraterna ansluter sig till vad jordbruksutskottet förordat.
Propositionen
Arbetsmarknadsutskottet har i betänkande 1995/96:AU7 behandlat proposition 1995/96:201 såvitt avser punkterna 1 och 2 (avsnitten 2 och 4).
I de återstående delarna av propositionen föreslår regeringen (Ar betsmarknadsdepartementet) att riksdagen
3. godkänner det som regeringen förordar om ändrade regler för landsbygdsstöd (avsnitt 5),
4. godkänner det som regeringen förordar om lokaliseringsstöd till lokaler för uthyrning (avsnitt 6).
Motioner
1995/96:A42 av Patrik Norinder (m) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till investeringsstöd för jordbruket och fisket inom mål 5 A i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen beslutar om regler för landsbygdsstöd i de nordligaste länen i enlighet med vad som anförts i motionen.
1995/96:A43 av Hans Andersson och Ingrid Burman (v) vari yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag om ändrade regler för landsbygdsstöd.
1995/96:A44 av Elving Andersson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag om ändrade regler för landsbygdsstöd,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om antalet län,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansiering,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till omfördelning av medel i enlighet med vad i motionen anförts,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försumbart stöd,
6. att riksdagen avslår regeringens förslag om ändrade regler för lokaliseringsstöd till lokaler för uthyrning.
Utskottet
Bakgrund
För att påskynda den ekonomiska och sociala samordningen och för att förbättra förutsättningarna för regional utjämning beslutades 1987 om en reform av EG:s strukturpolitiska instrument, dvs. jordbruksfonden, socialfonden och regionalfonden. Reformen innebär att fonderna fr.o.m. 1989 har koordinerats under samlingsbegreppet strukturfonderna. Till dessa fonder hör även den s.k. fiskefonden. Inom strukturfonderna finansieras även de s.k. gemenskapsinitiativen.
Fonderna är inte några fonder i egentlig mening utan utgör endast utgiftsposter i EG:s budget. Stöd lämnas från strukturfonderna i form av bidrag. Det förutsätts att medlemsstaterna skjuter till egna medel. I vilken mån Sverige kan få stöd från fonderna framgår av samlade programdokument (SPD) som förhandlats fram med EG-kommissionen på grundval av regeringens förslag. När det gäller gemenskapsinitiativen fastställs operativa program. För det sammanlagda återflödet från strukturfonderna under de kommande åren kommer ca 25 program att fastställas.
Strukturfonderna har sex övergripande verksamhetsmål.
1. Utveckla och strukturellt anpassa svagt utvecklade regioner (Sverige omfattas inte)
2. Omstrukturera regioner med industrier på tillbakagång
3. Bekämpa långtidsarbetslöshet och underlätta för ungdomar och personer som riskerar utslagning att komma in på arbetsmarknaden
4. Genom kompetensutveckling underlätta omställningen vid strukturförändringar och förändringar av produktionssystem
5a. Främja omstrukturering av jordbruket
5b. Underlätta utveckling på landsbygden
6. Främja näringslivsutveckling i extrem glesbygd
Mål 6 tillkom i medlemskapsförhandlingarna mellan EU och Sverige, Norge och Finland.
Målen 1, 2, 5b och 6 är regionalt inriktade, medan målen 3, 4 och 5a i stort sett lämnas utan direkt geografisk koppling. För Sveriges vidkommande är mål 2-programmet avgränsat till fem områden som i detta sammanhang benämns Blekinge, Fyrstad, Bergslagen, Ångermanlandskusten och Norra Norrlandskusten. Mål 5b har program för Västra Sverige, Sydöstra Sverige, Västerbotten/Gävle/Dala, Gotland och Skärgården. Mål 6 omfattar norra Sveriges inland.
Ansvaret för att administrera stöd och bidrag från EG:s budget som på nationell nivå tillkommer staten förs ut på berörda förvaltningsmyndigheter. Detta gäller såväl administration och betalning som ansvaret för de kontrollerande uppgifterna. Myndigheterna i fråga är framför allt NUTEK, AMS och Jordbruksverket. När det gäller det konkreta programarbetet kan även länsstyrelsen, en kommun eller ett företag ges ett operativt ansvar. För vissa program har det inrättats särskilda myndigheter med uppgift att svara för ärendeprövningen.
Enskilda medlemsländers möjligheter att lämna företagsstöd begränsas av statsstödsreglerna i Romfördraget. EG- kommissionens riktlinjer för tillämpning av dessa regler slår fast att stöd under ett visst preciserat belopp, s.k. försumbart stöd ( de minimis ), inte påverkar handeln mellan länderna eller är konkurrenssnedvridande. Med försumbart stöd avses stöd till ett och samma företag som totalt inte överstiger 100 000 ecu under en treårsperiod. En tidigare fördelning mellan hårda och mjuka investeringar har tagits bort. Stöd kan inte lämnas för vissa slag av verksamheter, bl.a. inom jordbruks- och fiskenäringarna. Den statliga medfinansieringen kan utgöras av bl.a. sådana nationella stödsystem som faller inom ramen för EG:s statsstödsregler om försumbart stöd.
På det nationella planet gäller förordningen (1990:642) om regionalpolitiskt företagsstöd. Där finns regler om stöd för att främja ekonomisk tillväxt och en samhällsekonomiskt och i övrigt lämplig lokalisering av näringslivet. Sådant stöd kan lämnas i stödområden som anges i förordningen. I vissa situationer kan stöd även lämnas till verksamhet utanför stödområdena. Avser stödet orter utanför vissa angivna län eller kommuner, det s.k. gleshetsområdet, måste EG- kommissionen godkänna stödet.
De permanenta och tillfälliga stödområden som anges i den nyssnämnda förordningen sammanfaller bara till vissa delar med de områden som omfattas av strukturfondernas målprogram. Målprogrammen omfattar större områden.
Regionalpolitiskt företagsstöd kan bl.a. lämnas till uppförande av lokaler för uthyrning. För närvarande gäller att stödet bara får avse lokaler på mindre orter. Lokaler som uppförs får inte vara större än 2 000 kvadratmeter. Om det finns särskilda skäl får NUTEK medge undantag från den sistnämnda regeln.
Sedan 1994 gäller vidare en ny regionalpolitisk stödform, landsbygdsstöd, som ersatte bl.a. glesbygdsstödet. Stödet regleras i förordningen (1994:577) om landsbygdsstöd och stöd till kommersiell service. Sådant stöd kan lämnas dels i stödområdena 1 och 2 och i tillfälliga stödområden, dels i glesbygds- och landsbygdsområden. De senare avgränsas av vederbörande länsstyrelse.
Landsbygdsstöd kan för närvarande lämnas till privata företag som bedriver verksamhet på marknadsmässiga villkor. För jordbruksföretag gäller en geografisk begränsning, stöd kan endast lämnas i de sju nordligaste länen. I övriga områden som omfattas av förordningen får stöd lämnas endast för kombinationsverksamheter till jordbruk.
Stödet lämnas bl.a. som avskrivningslån eller kreditgaranti. Det lämnas för investeringar som delas in i hårda , dvs. investeringar i byggnader, maskiner m.m., och mjuka , dvs. i produktutveckling, marknadsföring m.m. För de båda slagen av investeringar kan avskrivningslån lämnas med maximalt 900 000 kr till en och samma mottagare under en treårsperiod.
Propositionen och motionerna
Landsbygdsstödet
För att anpassa de nationella stödreglerna till EG:s regler om s.k. försumbart stöd föreslås följande i fråga om landsbygdsstödet.
Det nuvarande maximala stödet till investeringar på 900 000 kr under en treårsperiod, fördelat på 450 000 kr på resp. hårda och mjuka investeringar, sänks till 800 000 kr utan begränsning till olika slag av investeringar. Sänkningen av beloppet är en följd av att den svenska kronan stärkts i förhållande till ecu.
Vidare utesluts vissa slag av verksamheter från landsbygdsstödet, nämligen sektorer inom stålindustrin, varvsindustrin, transportsektorn och delar av jordbruks- och fiskenäringarna. I sammanhanget hänvisas till Romfördragets bilaga 2 som anger vilka jordbruksprodukter som omfattas av bestämmelserna. I propositionen sägs att jordbruks- och fiskenäringarna i stället får möjlighet att erhålla investeringsstöd inom ramen för mål 5a Främjande av omstrukturering av jordbruket. De fyra stödformer som ingår i 5a är kompensationsbidrag till jordbrukare, startstöd till yngre jordbrukare, program för fisket samt ett program för stöd till investeringar för vidareförädling eller saluföring av jord- och skogsbruksprodukter.
Det geografiska området utvidgas. Landsbygdsstöd skall även kunna lämnas i vissa större orter inom strukturfondsområdena. Därigenom ges likartade möjligheter att genomföra företagsutvecklande åtgärder i alla de områden som ingår i strukturfondsprogrammen.
Slutligen skall landsbygdsstöd inte bara kunna lämnas till ett företag utan även till ett samverkansorgan för flera företag som går samman för att genomföra projekt, t.ex. utveckling av underleverantörsrelationer.
I motion A42 av Patrik Norinder (m) påpekas att regering och riksdag inte utnyttjat möjligheten att erhålla stöd för investeringar för jordbruks- och fiskenäringarna inom ramen för mål 5a. För närvarande används endast möjligheten till LFA-stöd (stödet till mindre gynnade områden), startstöd, stöd för förädling av jord- och skogsprodukter samt ett begränsat stöd till fisket. Motionären anser att det för konkurrensneutraliteten inom EU skulle vara av stor betydelse för svenskt jordbruk att få möjlighet till investeringsstöd inom 5a. Lönsamhetsproblemen inom animalieproduktionen är stora, bl.a. till följd av den ambitiösa lagstiftningen om djurhållning. Stödet bör inriktas mot företagstyper och driftsformer som är av betydelse för sysselsättning och miljö, såsom investeringar för bättre djurmiljö. Geografiskt skulle stödet lämnas inom de områden som i dag omfattas av LFA- stödet, vilket innebär en utvidgning i förhållande till landsbygdsstödets sju län. Länsstyrelserna bör handlägga ärendena. Den nationella medfinansieringen bör ske inom det s.k. länsanslaget (yrk. 1). I avvaktan på införandet av ett sådant investeringsstöd bör landsbygdsstöd till jordbruks- och fiskeföretag kunna lämnas inom de sju nordligaste länen (yrk. 2).
Elving Andersson m.fl. (c) erinrar i motion A44 om att landsbygdsstödet infördes som en ny enkel stödform för mindre företag i de regionalpolitiska stödområdena och i glesbygds- och landsbygdsområdena. Med regeringens förslag om utvidgning av det geografiska området förflackas detta syfte. Resurser flyttas från landsbygden till större orter. Enligt motionen måste glesbygds- och landsbygdsperspektivet lyftas fram inom regionalpolitiken. Obalansen blir alltmer påtaglig. Befolkningen minskar och unga människor lämnar bygden. Konjunkturuppgången har gått stora områden förbi. De små lokala arbetsmarknaderna erbjuder bara ett smalt utbud av arbetstillfällen. Det behövs en offensiv politik som tar till vara investeringar som redan gjorts och som utvecklar den potential som finns på landsbygden. De små och medelstora företagen är särskilt viktiga för ny sysselsättning. Landsbygdsstödet bidrar också till att utveckla kvinnors företagande. Grunden för en stabil utveckling på landsbygden är att basnäringar som jord- och skogsbruk samt fiske kan utvecklas. Om reglerna om försumbart stöd utesluter jordbruks- och fiskenäringarna samt transportsektorn bör medel i stället föras över till mål 5a, där stöd till dessa näringar är godkänt. Motionärerna ansluter sig i och för sig till att medel skall kunna ställas till förfogande för företagsutvecklande åtgärder inom strukturfondsprogrammen, men det får inte ske genom omfördelning på det sätt som regeringen föreslår. I stället bör medel kunna omfördelas från de arbetsmarknadspolitiska resurserna. Detta är ett bättre sätt att främja viljan till investeringar. Motionärerna yrkar att förslaget om ändrade regler för landsbygdsstödet avslås (yrk. 1) och begär i övrigt tillkännagivanden i enlighet med det anförda (yrk. 2-5).
Hans Andersson och Ingrid Burman (båda v) kritiserar i motion A43 regeringsförslaget om landsbygdsstödet, som innebär att EU tvingar Sverige att ändra delar av sin regionalpolitik. Den detaljnivå som de föreslagna reglerna innebär hör enligt dem inte hemma i ett system som skall präglas av subsidiaritetsprincipen. Motionärerna påpekar att förslaget medför att stöd inte kan lämnas till småskalig vidareförädling av egna jordbruksprodukter, något som inte heller ligger inom ramen för mål 5a. En konsekvensanalys behövs, liksom en utredning av hur reglerna om försumbart stöd kan tillgodoses samtidigt som Sverige kan ha kvar landsbygdsstödet till vidareförädling. I avvaktan på detta avvisas regeringsförslaget.
Lokaliseringsstöd till lokaler för uthyrning
I fråga om lokaliseringsstöd till lokaler för uthyrning föreslås i propositionen att stödet fortsättningsvis även skall kunna avse ombyggnad och restaurering av större lokaler och större orter i de delar av det nationella stödområdet som omfattas av mål 2 eller av gemenskapsinitiativet Konver. Det sistnämnda programmet har till syfte att stödja områden som drabbats av nedläggningar av verksamheter med anknytning till försvaret. Det omfattar Karlsborgs och Karlskoga kommuner. Dagens regler avser som tidigare nämnts mindre orter och mindre lokaler. Motivet för förslaget är att de många oanvända industrilokaler som finns i vissa områden skall kunna byggas om och restaureras för ett differentierat näringsliv med ökat nyföretagande och utveckling av mindre industri- och tjänsteföretag. I vissa av de fastställda samlade programdokumenten för mål 2 ingår ombyggnad och restaurering av befintliga lokaler för uthyrning. Dessa avser i huvudsak orter utanför det nationella stödområdet. Med förslaget blir det möjligt att lämna ett likvärdigt stöd till lokaler för uthyrning i samtliga mål 2-områden.
I den nyssnämnda motionen A44 av Elving Andersson m.fl. (c) yrkas avslag på propositionen i denna del. De ändrade reglerna är inte motiverade eftersom dagens regler medger de undantag som kan anses tillräckliga. Detta lokaliseringsstöd bidrar därutöver till att verksamheter flyttas ut i större utsträckning (yrk. 6).
Utskottets överväganden
Jordbruksutskottet har avgett yttrande i ärendet (bilaga). En redovisning lämnas för tidigare ställningstaganden vad avser åtgärder inom mål 5a. I proposition 1994/95:19 om Sveriges medlemskap i Europeiska unionen förordade den dåvarande fyrpartiregeringen att ett investeringsbidrag infördes i Sverige. Frågan behandlades på nytt i den socialdemokratiska regeringens proposition 1994/95:75 Vissa livsmedelspolitiska åtgärder vid ett medlemskap i Europeiska unionen. Därefter har riksdagen i samband med 1995 års budgetberedning fattat beslut om de nationella åtagandena i enlighet med EG:s stödformer inom jordbruks- och fiskepolitiken. Satsningar på miljöstödet och stödet till mindre gynnade områden, LFA-stödet, har prioriterats. Något investeringsstöd till primärproduktionen har alltså inte införts. - Jordbruksutskottet anför vidare att det i samband med ett uppföljningsprojekt konstaterat att det finns ett mycket stort antal stödformer inom jordbruket, skogsbruket och fisket. - Genom 1990 års livsmedelspolitiska beslut utökades glesbygsstödet med 100 miljoner kronor. Detta var avsett som en förstärkning av stödet till framför allt jordbruk med kombinationsverksamheter. Jordbruksutskottet konstaterar att reglerna om försumbart stöd utesluter såväl rena jordbruksinvesteringar som investering i kombinationsverksamhet, som t.ex. lokal livsmedelsförädling. - Det är enligt jordbruksutskottet nödvändigt att stöd även i fortsättningen kan utgå till de verksamheter och områden som hittills omfattats av landsbygdsstödet. Möjligheter finns att inom ramen för mål 5a betala ut ett särskilt investeringsstöd. Enligt jordbruksutskottet bör de nu frigjorda medlen tas i anspråk för ändamålet. Stödet bör utformas med utgångspunkt i den inriktning och de prioriteringar som gäller för den svenska jordbrukspolitiken, vilket bl.a. innebär att stödet bör utnyttjas för att främja miljö- och djurskyddsinvesteringar. Jordbruksutskottet konstaterar att introduktionen av ett investeringsstöd inom ramen för mål 5a kräver ett godkännande av kommissionen. Regeringen bör enligt utskottet återkomma till riksdagen med förslag till ett sådant investeringsstöd. - Jordbruksutskottet, som delar de synpunkter som framförs i motionerna A42 yrkande 1 (m) och A44 yrkande 5 (c), föreslår ett tillkännagivande till regeringen.
I ärendet har arbetsmarknadsutskottet även begärt yttranden från Glesbygdsverket, Jordbruksverket och NUTEK.
Glesbygdsverket yttrar sig över den del av propositionen som avser landsbygdsstödet. Det är enligt verket av yttersta vikt för landsbygdens utveckling att stöd kan lämnas framför allt till lokal vidareförädling av jordbruksprodukter. Det stöd som i Sverige kan lämnas inom mål 5a kan i ringa utsträckning ersätta landsbygdsstödet eftersom det främst är inriktat på etablerade företag med relativt stora volymer. Det nuvarande landsbygdsstödet lämnas framför allt till mindre företag, t.ex. kombinationsverksamhet till traditionellt jordbruk. Verket pekar på att många åtgärder inom mål 5b- programmen har som mål att stärka jordbruksföretagen genom lokal vidareförädling och diversifiering. Vidareförädling av naturresurser är också en insats inom gemenskaps initiativet Leader II. - Verket anser det möjligt och förenligt med EG- reglerna att utforma landsbygdsstödet så att det avser vidareförädling av jordbruksprodukterna och kombinationsverksamheter. Syftet skall vara att öka lönsamheten i befintlig produktion, inte att öka produktionen. - I fråga om förslaget att landsbygdsstödet även skall kunna utges till större orter förutsätter verket att det förordningsvägen införs restriktioner för användningen av landsbygdsstödet i större tätorter så att villkoren för företagen i landsbygds- och glesbygdsområden inte försämras.
Jordbruksverket lämnar i sitt yttrande en beskrivning av det stöd som under den senaste femårsperioden lämnats till areella företag i de sju nordligaste länen. Sammanfattningsvis uppgår investeringsbidragen till jordbruks- och trädgårdsföretag i norra Sverige till betydande belopp. Verket konstaterar att näringen kommer att drabbas av ett avbräck om landsbygdsstödet tas bort utan att ersättas av annat stöd. I sammanhanget bör enligt verket beaktas att möjligheten för jordbruksföretag att erhålla statlig lånegaranti till investeringar togs bort den 1 juli förra året. - Ett fortsatt nationellt investeringsstöd via landsbygdsstödet skulle kräva anpassning av de nuvarande reglerna för att kunna godtas av EU. I kanske flertalet fall skulle dock stöd av den typ som lämnats hittills kunna godtas. Den svenska maximigränsen på 50 % för andelen bidrag skulle behöva sänkas. Det skulle inte heller vara tillåtet med stöd för utökning av vissa slag av köttproduktion. För miljöinvesteringar och djurskyddsinvesteringar som inte leder till produktionsökning finns undantag som innebär stora möjligheter till nationellt investeringsstöd. - Investeringsstöd som medfinansieras av EU tillämpas såvitt verket känner till av alla medlemsländer utom Sverige. Det finns inget som hindrar att Sverige inför stödet, vilket dock förutsätter att det finns utrymme i den budget för EU-bidrag till Sverige som fastställts för perioden 1995-1999. - Verket framför vidare synpunkter på hur ett eventuellt investeringsstöd skulle kunna administreras. Ett förslag till regelutformning finns sedan tidigare utarbetat inom verket, vilket skulle kunna anpassas. - Jordbruksverkets uppfattning är att man inte bör slopa landsbygdsstödet till jordbruksinvesteringar i de sju nordligaste länen utan att ersätta det med annat investeringsstöd. Norrlands jordbruket behöver stöd. Den viktigaste driftsformen, mjölkproduktionen, har fått försämrad lönsamhet. Av statsfinansiella skäl bör man välja EU- stödet, även om det medför mer administrativt arbete. Stöd i samband med djurskyddsinvesteringar måste prioriteras högt, eftersom det svenska jordbruket har konkurrensnackdelar gentemot grannländerna på grund av de höga svenska djurskyddskraven. Jordbruksverket förordar ett smalare och högre investeringsstöd framför ett bredare och lägre. Investeringar i norra Sverige bör prioriteras liksom djurskyddsinvesteringar i hela landet.
NUTEK anser att regeringsförslaget om landsbygdsstödet såvitt avser beloppsgränsen och den slopade indelningen i hårda resp. mjuka investeringar innebär en förenkling både för företag och beviljande myndigheter. -Verket konstaterar att förslaget om att slopa stödet till jordbruket i de sju nordligaste länen och till vissa fall av kombinationsverksamheter innebär en betydande begränsning. Verket delar i allt väsentligt de problembeskrivningar som finns i motionerna A42 (m) och A43 (v). Det skulle enligt verket vara positivt om det går att finna en lösning så att nuvarande bestämmelser kan behållas inom ramen för EU:s regelverk. Ett uppskov med beslutet tills frågan utretts vidare skulle vara värdefullt. - NUTEK ser förslaget att stöd skall kunna lämnas i tätorter i strukturfondsområden som en administrativ förenkling av den komplicerade bilden med nationella stödområden, landsbygdsstödområden och strukturfondsområden. - Förslaget att landsbygdsstöd skall kunna lämnas till samverkansprojekt ses som en administrativ åtgärd för att kunna utnyttja medel i strukturfonderna. - NUTEK är positivt till förslaget rörande industrilokaler för uthyrning. Därigenom kan åtgärder inom mål 2-programmen medfinansieras.
I ärendet har det inkommit en skrivelse från Bergs kommun.
Arbetsmarknadsutskottet gör följande överväganden.
Regeringsförslaget, såvitt det avser slopande av landsbygdsstödet för jordbruksföretag och kombinationsverksamheter skulle, som framgår av yttrandena, utan tvekan få stora konsekvenser för dessa näringar. Enligt Jordbruksverkets yttrande har investeringsbidragen uppgått till betydande belopp. Under den senaste femårsperioden har investeringsstöd till areella företag i de sju nordligaste länen beviljats med i genomsnitt ca 80 miljoner kronor per år, varav 56 miljoner kronor till jordbruksinvesteringar, 3 miljoner kronor till trädgårdsinvesteringar och 20 miljoner kronor till investeringar i annan, kompletterande verksamhet. Stödet har utgjorts av landsbygdsstöd (före 1994/95 glesbygdstöd) och Åtgärdsprogrammet för jordbruket i norra Sverige .
EU har mycket strikta regler för nationella stöd till jordbruksnäringen. Landsbygdsstödet för jordbruksföretag och kombinationsverksamheter i sin nuvarande utformning är inte i överensstämmelse med dessa regler. Samtidigt står det klart att det program som för svenskt vidkommande utformats för mål 5a inte kan ersätta det nuvarande landsbygdsstödet. Som framgår av jordbruksutskottets yttrande har satsningar på miljöstödet och stödet till mindre gynnade områden prioriterats. Stödformerna inom programmet för mål 5a är inriktade dels på kompensationsbidrag för mindre gynnade regioner från jordbrukssynpunkt (LFA-stödet), dels på olika stöd för att utveckla och effektivisera jordbruks-, skogsbruks- och fiskerisektorn i hela landet. De sistnämnda utgörs av startstöd för yngre företagare inom jordbruks-, trädgårds- eller renskötselföretag samt investeringsstöd för att utveckla långsiktigt konkurrenskraftiga förädlingsföretag. Vidare ges stöd till fisket. Det är att märka att investeringsstöd för förädling inte lämnas till den som producerar eller i detaljhandeln saluför jord- eller skogsbruksprodukterna. Som framgått finns emellertid möjlighet att införa ett investeringsstöd inom ramen för mål 5a.
Med hänsyn till de ingripande följder som ett slopat investeringsstöd till jordbruks- och kombinationsverksamheter skulle få är det av största vikt att en förändring föregås av en noggrann analys. Såväl jordbruksutskottet som de myndigheter som yttrat sig i frågan anser att någon form av stöd bör utges även fortsättningsvis. Arbetsmarknadsutskottet delar denna uppfattning. Med hänsyn till vikten av att olika alternativa lösningar blir noga genomlysta från såväl regionalpolitiska, sysselsättningspolitiska som jordbrukspolitiska synpunkter är utskottet dock inte berett att nu ta ställning till hur ett fortsatt stöd bör utformas.
Enligt utskottets mening bör regeringen utan dröjsmål återkomma till riksdagen med förslag i frågan, där de synpunkter som framkommit i yttrandena beaktats. En utgångspunkt bör vidare vara att stödet till de näringar som är i fråga så långt som möjligt tillgodoser de syften som avses med landsbygdsstödet, dvs. att främja investeringar, ökad sysselsättning, tillväxt och service i landsbygds- och glesbygdsområden. Utskottet anser att riksdagen bör göra ett tillkännagivande till regeringen i enlighet med vad som nu anförts med anledning av propositionen och motionerna A42, A43 och A44 i motsvarande delar.
Utskottet är inte heller på föreliggande underlag berett att ta ställning till förslaget om en geografisk utvidgning av landsbygdsstödet. Som påpekas såväl i motion A44 (c) som i Glesbygdsverkets yttrande skulle förslaget kunna leda till försämrade möjligheter till stöd för företag i utpräglade landsbygds- och glesbygdsområden. Även i denna fråga bör regeringen återkomma med förslag som beaktar dessa synpunkter. Detta bör ges regeringen till känna.
Arbetsmarknadsutskottet känner tveksamhet även inför förslaget om ökade möjligheter till stöd till ombyggnad och restaurering av lokaler för uthyrning. Som påpekas i motion A44 (c) finns redan i dag vissa möjligheter till undantag såvitt avser lokalernas storlek. Dessutom kan stödet enligt de nuvarande reglerna få den önskvärda effekten att verksamheter flyttas ut till de mindre orterna. Utskottet förutsätter att regeringen återkommer i frågan. Utskottet anser att riksdagen bör göra ett tillkännagivande till regeringen i enlighet med det anförda.
Utskottet har ingen erinran mot propositionen i övriga delar.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande landsbygdsstöd till jordbruksföretag och kombinationsverksamheter m.m.
att riksdagen med anledning av dels propositionen i motsvarande del, dels motionerna 1995/96:A42, 1995/96:A43 och 1995/96:A44 yrkandena 1 i motsvarande del samt 2, 3 och 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
res. 1 (m)
res. 2 (mp, kds)
2. beträffande geografisk utvidgning av landsbygdsstödet m.m.
att riksdagen med anledning av dels propositionen i motsvarande del, dels motion 1995/96:A44 yrkandena 1 i motsvarande del och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
res. 3 (m)
3. beträffande lokaliseringsstöd till lokaler för uthyrning
att riksdagen med anledning av dels propositionen i motsvarande del, dels motion 1995/96:A44 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
res. 4 (m)
4. beträffande propositionen i övrigt
att riksdagen bifaller propositionen i motsvarande del.
Utskottet hemställer att ärendet avgörs efter endast en bordläggning.
Stockholm den 4 juni 1996
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Johnny Ahlqvist
I beslutet har deltagit: Johnny Ahlqvist (s), Elver Jonsson (fp), Sten Östlund (s), Per Unckel (m), Berit Andnor (s), Kent Olsson (m), Martin Nilsson (s), Elving Andersson (c), Laila Bjurling (s), Patrik Norinder (m), Sonja Fransson (s), Hans Andersson (v), Christina Zedell (s), Christel Anderberg (m), Barbro Johansson (mp), Dan Ericsson (kds) och Kristina Zakrisson (s).
Reservationer
1. Landsbygdsstöd till jordbruksföretag och kombinationsverksamheter m.m. (mom. 1)
Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder och Christel Anderberg (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med Med hänsyn och slutar med motsvarande delar bort ha följande lydelse:
Regeringsförslaget om att slopa landsbygdsstödet till jordbruks- och kombinationsverksamheter skulle få ingripande konsekvenser för dessa näringar. Förslaget har trots det lagts fram utan en redovisning av effekterna och utan att alternativa lösningar övervägts. I vissa hänseenden innehåller propositionen felaktiga uppgifter om sakförhållandena. Det förefaller dessutom som om den beretts utan det samrådsförfarande mellan berörda statsråd som enligt departementsförordningen skall ske om ett ärende faller inom flera departements verksamhetsområden.
För att få underlag för ett ställningstagande har utskottet inhämtat yttranden från jordbruksutskottet, Glesbygdsverket, Jordbruksverket och NUTEK. Med dessa yttranden finns nu en tillfredsställande grund för att fatta beslut i ärendet.
Yttrandena ger entydigt belägg för att det nu berörda stödet inte bör upphävas utan att ersättas av någon annan stödform. I valet mellan ett fortsatt nationellt och EU-anpassat stöd och ett EU-medfinansierat bör man av statsfinansiella skäl välja det senare. Utskottet anser att man bör ta fasta på det förslag som förts fram av jordbruksutskottet och som ligger i linje med motion A42 (m) och A44 (c) om att utnyttja den möjlighet som finns att inom ramen för mål 5a betala ut ett särskilt investeringsstöd. Detta stöd har till syfte att förbättra konkurrenskraften för jordbruks- och trädgårdsföretag, och stödformen skall även bidra till en förbättring av inkomsterna samt levnads-, arbets- och produktionsvillkoren för företagarna. Enligt vad utskottet erfarit har samtliga EU-medlemsländer utom Sverige utnyttjat denna möjlighet.
Arbetsmarknadsutskottet anser liksom jordbruksutskottet att stödet bör utformas med utgångspunkt i den inriktning och de prioriteringar som gäller för den svenska jordbrukspolitiken. Det bör således utnyttjas som ett instrument för att främja miljö- och djurskyddsinvesteringar. Som påpekats både av Jordbruksverket och av motionären i A42 har Sverige konkurrensnackdelar till följd av de höga svenska djurskyddskraven. Med ett investeringsstöd skulle skillnaderna i viss mån utjämnas. I fråga om stödets geografiska omfattning ansluter sig utskottet till synpunkterna i motion A42. Stödet bör alltså kunna utvidgas från de nuvarande sju nordligaste länen till de områden som i dag omfattas av LFA-stöd (mindre gynnade områden).
Ett investeringsstöd inom ramen för mål 5a kräver ett godkännande av EU- kommissionen. Utskottet ansluter sig till jordbruksutskottets uppfattning att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till ett sådant stöd. Förslaget bör utgå från de synpunkter som jordbruksutskottets yttrande och motion A42 innehåller. Regeringsförslaget bör utarbetas skyndsamt. I sammanhanget kan noteras att Jordbruksverket har en viss beredskap för att införa ett stöd av detta slag.
Som påpekas i motion A42 är det troligt att det tar viss tid innan ett investeringsstöd kan vara infört. I avvaktan på detta bör landsbygdsstöd även fortsättningsvis kunna lämnas inom de sju nordligaste länen.
Det anförda innebär att motion A42 tillstyrks. Även motionerna A43 (v) A44 (c) yrkandena 1 i motsvarande del, 2, 3 och 5 blir tillgodosedda med det anförda. Vad som anförts bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande landsbygdsstöd till jordbruksföretag och kombinationsverksamheter m.m.
att riksdagen med anledning av dels propositionen i motsvarande del, dels motionerna 1995/96:A42, 1995/96:A43 och 1995/96:A44 yrkandena 1 i motsvarande del, 2, 3 och 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Landsbygdsstöd till jordbruksföretag och kombinationsverksamheter m.m. (mom. 1)
Barbro Johansson (mp) och Dan Ericsson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med Med hänsyn och slutar med motsvarande delar bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till vad jordbruksutskottet anfört. Regeringen bör således återkomma till riksdagen med förslag till ett investeringsstöd i enlighet med vad jordbruksutskottet förordat. Detta innebär också att utskottet väsentligen delar de synpunkter som framförts i motionerna A42 och A44 i dessa delar. Även motion A43 får anses tillgodosedd med det anförda.
Vad arbetsmarknadsutskottet anfört bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande landsbygdsstöd till jordbruksföretag och kombinationsverksamheter m.m.
att riksdagen med anledning av dels propositionen i motsvarande del, dels motionerna 1995/96:A42, 1995/96:A43 och 1995/96:A44 yrkandena 1 i motsvarande del samt 2, 3 och 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Geografisk utvidgning av landsbygdsstödet m.m. (mom. 2)
Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder och Christel Anderberg (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med Utskottet är och slutar med till känna bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till regeringsförslaget att landsbygdsstödet utvidgas geografiskt så att stöd fortsättningsvis även skall kunna lämnas i vissa tätorter som omfattas av strukturfondsåtgärder. Som framgått ser NUTEK detta förslag som en förenkling av den nuvarande komplicerade bilden med olika slag av stödområden. Med regeringsförslaget ges likartade förutsättningar att genomföra företagsutvecklande åtgärder i alla delar av de regioner som omfattas av strukturfondsprogram. Detta innebär att motion A44 (c) avstyrks i motsvarande del.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande geografisk utvidgning av landsbygdsstödet m.m.
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och med avslag på motion 1995/96:A44 yrkandena 1 i motsvarande del och 4 godkänner vad som i propositionen förordas om landsbygdsstöd i vissa tätorter,
4. Lokaliseringsstöd till lokaler för uthyrning (mom. 3)
Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder och Christel Anderberg (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med Arbetsmark nadsutskottet känner och slutar med det anförda bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig även till regeringsförslaget om ändrade regler för lokaliseringsstöd till lokaler för uthyrning. Förslaget innebär att det ges ökade möjligheter till lokaliseringsstöd för att bygga om och restaurera lokaler för uthyrning. Stöd skall kunna ges även till lokaler som är större än 2 000 m² samtidigt som lokalerna även kan vara belägna på större orter än för närvarande. Ändringarna kommer att medföra att det ges likartade förutsättningar för lokaliseringsstöd inom samtliga mål 2-områden som omfattas av det nationella stödområdet. Utskottet noterar att NUTEK även i denna del ser positivt på förslaget, eftersom de nuvarande reglerna är komplicerade och många gånger svåra att praktiskt hantera. Det anförda bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande lokaliseringsstöd till lokaler för uthyrning
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och med avslag på motion 1995/96:A44 yrkande 6 godkänner vad som i propositionen förordas om lokaliseringsstöd till lokaler för uthyrning,
Jordbruksutskottets yttrande
1995/96:JoU7y
Landsbygdsstöd m.m.
Till arbetsmarknadsutskottet
Arbetsmarknadsutskottet har den 7 maj 1996 beslutat bereda jordbruksutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1995/96:201 Vissa regionalpolitiska frågor.
Jordbruksutskottet behandlar i sitt yttrande de förslag i propositionen som berör reglerna för landsbygdsstöd. I anslutning till yttrandet behandlas även vissa följdmotioner.
Propositionen
I propositionen föreslås bl.a. att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om ändrade regler för landsbygdsstöd. Enligt EG:s regler för tillämpning av statsstödsreglerna anses att stöd under ett preciserat belopp - s.k. försumbart stöd - inte påverkar handeln mellan länderna eller är konkurrenssnedvridande. Av reglerna för försumbart stöd framgår vidare bl.a. att stöd inte kan lämnas för branscher som omfattas av särskilda regler såsom jordbruk och fiske. Regeringen föreslår därför att landsbygdsstöd fortsättningsvis skall kunna lämnas med högst 800 000 kr under en treårsperiod. Stöd skall inte längre kunna lämnas till företag inom jordbruks- och fiskenäringarna.
Motionerna
Utskottets yttrande omfattar - helt eller delvis - följande med anledning av propositionen väckta motioner.
1995/96:A42 av Patrik Norinder (m) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till investeringsstöd för jordbruket och fisket inom mål 5a i enlighet med vad som anförts i motionen,
1995/96:A43 av Hans Andersson och Ingrid Burman (v) vari yrkas att riks-dagen avslår regeringens förslag om ändrade regler för landsbygdsstöd.
1995/96:A44 av Elving Andersson m.fl. (c) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försumbart stöd,
Utskottet
Bakgrund
I rådets förordning (EEG) nr 2328/91 om förbättring av jordbruksstrukturens effektivitet ställs krav på medlemsstaterna att vidta vissa åtgärder inom ramen för mål 5a, medan andra åtgärder anges som frivilliga. Till de obligatoriska åtgärderna hörde ursprungligen investeringar i jordbruksföretag för vissa ändamål. I proposition 1994/95:19 om Sveriges medlemskap i Europeiska unionen förordade den dåvarande fyrpartiregeringen att ett investeringsbidrag infördes i Sverige (prop. bil. 9 s. 46 f.). Det bör redan här nämnas att rådets förordning (EG) nr 2843/94 av den 21 november 1994 innebar ändringar så till vida att investeringsstödet blev frivilligt. Syftet med denna förordning var att ge medlemsstaterna större rörelsefrihet i förverkligandet av målen för den gemensamma jordbrukspolitiken.
Frågan behandlades på nytt i anslutning till den socialdemokratiska regeringens proposition 1994/95:75 Vissa livsmedelspolitiska åtgärder vid ett medlemskap i Europeiska unionen (1994/95:JoU7). I samband med 1995 års budgetberedning fattade riksdagen beslut i enlighet med utskottets ställningstagande angående bl.a. de nationella åtagandena i enlighet med EG:s stödformer inom jordbruks- och fiskepolitiken (1994/95:JoU13). För närmare upplysningar om utskottets överväganden hänvisar utskottet till sist angivna betänkande. Sammanfattningsvis kan det sägas att utskottet i detta sammanhang prioriterade satsningar på miljöstödet och stödet till mindre gynnade områden, LFA-stödet. Något investeringsstöd till primärproduktionen enligt förordningen (EEG) 2328/91 har således ej införts.
I samband med ett uppföljningsprojekt angående EG:s struktur- och miljöstöd till jordbruket, skogsbruket och fisket har utskottet konstaterat att det finns ett mycket stort antal stödformer inom dessa näringar. Inom 5a-stödet t.ex. finns ett LFA-stöd som utformats som ett kompensationsbidrag i dels stödområdena 13, dels stödområdena 4 och 5. Bidragen till stödområdena 13 är integrerade med mål 6. Kompensationsbidragen omfattar i huvudsak mjölkkor, andra nötkreatur, tackor, getter av honkön, potatis och vissa spannmålsgrödor. Närmare bestämmelser finns i förordningen (1995:1174) om kompensationsbidrag till jordbruket i bergsområden och mindre gynnade områden. Inom mål 5a finns vidare startstöd till yngre företagare med jordbruks-, trädgårds- eller renskötselföretag (SFS 1995:1195) samt investeringsstöd till den som förädlar eller saluför produkter från jordbruket eller skogsbruket (SFS 1995:1271).
Till jordbruket i norra Sverige utgår vidare nationellt stöd till mjölkproduktion, smågrisproduktion, slaktsvin, getproduktion, äggproduktion, potatisodling, bär- och grönsaksodling samt transport av mjölk till mejeri (SFS 1996:93).
Stödet till miljöåtgärder i jordbruket omfattar tre huvudinriktningar, nämligen åtgärder som bevarar odlingslandskapets biologiska mångfald och kulturmiljövärden, åtgärder till skydd för miljökänsliga områden samt ekologisk odling (Statens jordbruksverks föreskrifter SJVFS 1995:133, med vissa senare ändringar).
Stöd till fisket inom mål 5a får lämnas till bl.a. investeringar i fiskeföretag, fiskodlingsföretag och fiskberedningsföretag eller utrustning i hamnar. Vidare kan bidrag ges för tillfälligt avbrott i fisket och för anpassning av fiskeansträngningarna, vid skador på fiskeredskap, till åtgärder som främjar avsättningen av fiskprodukter, till åtgärder för skydd av marina områden, till isbrytarhjälp och till andra åtgärder för fiskerinäringen som medfinansieras av Europeiska gemenskapen (SFS 1994:1716 och 1995:1237).
Landsbygdsstöd
Enligt propositionen innebär EG- kommissionens riktlinjer (96/c 68/06) för tillämpning av statsstödsreglerna att stöd under ett visst preciserat belopp - s.k. försumbart stöd - inte anses påverka handeln mellan länderna eller vara konkurrenssnedvridande. Med försumbart stöd avses stöd till ett företag som totalt inte överstiger 100 000 ecu under en treårsperiod. Av riktlinjerna för försumbart stöd framgår vidare att stöd inte kan lämnas för export och för branscher som omfattas av särskilda regler. Försumbart stöd kan således inte lämnas till sektorer inom stålindustrin som omfattas av Parisfördraget (s.k. EKSG-stål), till varvsindustrin, till transportsektorn eller till jordbruks- och fiskenäringarna. Av bilaga 2 till Romfördraget framgår vilka jordbruksprodukter som omfattas av bestämmelserna.
Regeringen föreslår därför att landsbygdsstöd fortsättningsvis skall kunna lämnas med högst 800 000 kr under en treårsperiod utan särskilda begränsningar för olika typer av investeringar. Vidare innebär detta att landsbygdsstöd inte kan lämnas till företag inom jordbruks- och fiskenäringarna. Enligt regeringen säkerställer de föreslagna ändringarna att våra nationella stödregler inte strider mot EG:s regelverk.
Enligt motion A42 (m) motiveras förslaget om ändrade regler för landsbygdsstödet med bl.a. att jordbruket och fisket i stället har möjlighet att inom ramen för mål 5a erhålla investeringsstöd. För att förverkliga ett investeringsstöd inom mål 5a krävs att Sverige upprättar ett program härför som godkänns av kommissionen. Vissa företagstyper och driftsformer betyder mer för sysselsättning och miljö än andra, och ett svenskt investeringsstöd bör inriktas mot dessa. Som exempel på lämpliga stödåtgärder kan nämnas investeringar som medför en bättre djurmiljö samt för att kompensera för sådana merkostnader som är en följd av att Sverige har högre djurmiljökrav än andra länder. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med förslag till investeringsstöd för jordbruket inom ramen för mål 5a (yrkande 1). Enligt motion A43 (v) är det för många jordbruksföretag av stor vikt att kunna ha någon form av kombinationsverksamhet. Sådan verksamhet innebär bl.a. att produkter från det egna jordbruket vidareförädlas. Landsbygdsstödet är viktigt för att understödja näringar i småskalig form. Det är knappast något som påverkar de stora handelsströmmarna inom Europeiska unionen. Regeringens förslag innebär såvitt kan förstås att denna typ av stöd omöjliggörs. Denna typ av landsbygdsstöd kan heller inte ersättas av medel från nuvarande stöd inom ramen för mål 5a. Enligt motionärerna kan regeringens förslag därför inte accepteras i nuvarande form. Regeringen bör återkomma med förslag om hur EU:s regler om försumbart stöd kan tillgodoses samtidigt som Sverige kan ha kvar stödet till dessa företag. I motion A44 (c) framhålls att grunden för en stabil utveckling på landsbygden är att basnäringar som jord- och skogsbruk samt fiske kan utvecklas. Produktion av livsmedel och råvaror av olika slag utgör en viktig del av landsbygdens ekonomi. En stabil och uthållig tillväxt i landet kan inte skapas med mindre än att alla regioner är med och bidrar till denna tillväxt. Om reglerna beträffande försumbart stöd exkluderar jordbruks- och fiskenäringarna bör i stället medel föras över till mål 5a där stöd till dessa näringar är godkänt. Genom en sådan överföring kan stödet behållas på minst dagens nivå (yrkande 5).
Utskottet vill för sin del anföra följande. Inom ramen för de s.k. glesbygds- och landsbygdsstöden har stöd hittills kunnat lämnas såväl till investeringar i ren jordbruksverksamhet som till kombinationsverksamhet. Landsbygdsstödet har kunnat utbetalas till jordbruksinvesteringar i de sju nordligaste länen och till investeringar i kombinationsverksamheter till jordbruksproduktion i övriga landet. Genom 1990 års livsmedelspolitiska beslut utökades glesbygdsstödet med 100 miljoner kronor. Detta var avsett som en förstärkning av stödet till framför allt jordbruk med kombinationsverksamhet. Ovan redovisade regler beträffande försumbart stöd utesluter såväl rena jordbruksinvesteringar som investering i kombinationsverksamhet, som t.ex. lokal livsmedelsförädling.
Enligt utskottets mening är det nödvändigt att stöd även i fortsättningen kan utgå till de verksamheter och områden som hittills omfattats av det s.k. landsbygdsstödet. Som redovisats ovan finns inom ramen för mål 5a möjlighet att betala ut ett särskilt investeringsstöd. Nu frigjorda medel bör tas i anspråk för detta ändamål. Syftet med detta investeringsstöd är enligt gällande EU- regler att förbättra konkurrenskraften för jordbruks- och trädgårdsföretag. Stödformen skall bidra till en förbättring av inkomsterna och levnads-, arbets- och produktionsvillkoren för företagarna. Stödet bör utformas med utgångspunkt från den inriktning och de prioriteringar som gäller för den svenska jordbrukspolitiken. Detta innebär bl.a. att stödet bör utnyttjas som ett instrument för att främja miljö- och djurskyddsinvesteringar. Introduktionen av ett investeringsstöd inom ramen för mål 5a kräver ett godkännande av kommissionen. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till ett sådant investeringsstöd. Det anförda, som innebär att utskottet delar de synpunkter som framförs i motionerna A42 yrkande 1 och A44 yrkande 5, bör ges regeringen till känna. Syftet med motion A43 kan därmed anses tillgodosett och motionen bör därför inte föranleda någon riksdagens vidare åtgärd.
Stockholm den 30 maj 1996
På jordbruksutskottets vägnar
Lennart Daléus
I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson (s), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson (m), Ingemar Josefsson (s), Ann-Kristine Johansson (s), Åsa Stenberg (s), Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Lennart Brunander (c), Michael Hagberg (s), Berndt Sköldestig (s), Ola Sundell (m), Peter Weibull Bernström (m), Lennart Fremling (fp) och Lennart Gustavsson (v).
Särskilt yttrande
Lennart Gustavsson (v) anför:
Landsbygdsstödet är och har varit viktigt för näringslivsutvecklingen i lands- och glesbygd. Ett framtida stöd bör kunna utformas så att det är möjligt att stödja insatser som vidareförädling och kombinationsmöjligheter i jordbruksföretag. Sammantaget bör ett framtida stöd ge minst lika goda möjligheter som tidigare för näringslivsutveckling i landsbygds- och glesbygdsområden. Med tanke på den i propositionen föreslagna förändringen som innebär att stöd skall kunna lämnas till vissa tätorter bör riktlinjer utformas så att överföring av resurser från landsbygds- och glesbygdsområden till tätorter kan undvikas.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Propositionen 1 Motioner 1 Bakgrund 2 Landsbygdsstödet 4 Lokaliseringsstöd till lokaler för uthyrning 5 Utskottets överväganden 6 Hemställan 10 Reservationer 1. Landsbygdsstöd till jordbruksföretag och kombinationsverksamheter m.m. (mom. 1), (m) 11 2. Landsbygdsstöd till jordbruksföretag och kombinationsverksamheter m.m. (mom. 1), (mp, kds) 12 3. Geografisk utvidgning av landsbygdsstödet m.m. (mom. 2), (m) 12 4. Lokaliseringsstöd till lokaler för uthyrning (mom. 3), (m) 13 Bilaga: Yttrande från jordbruksutskottet 1995/96:JoU7y 14 Gotab, Stockholm 1996