Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Lagutskottets Memorial N:o 81

Betänkande 1896:LU81

Lagutskottets Memorial N:o 81.

1

N:o 81.

Ank. till Riksd. kansli den 11 raaj 1896, kl. 10 f. m.

Memorial, i anledning af dels återremiss, dels skiljaktiga beslut i
vissa delar af lagutskottets utlåtande, n:o 72, i anledning
af dels Kongl. Maj:ts proposition med förslag till lag
om hemmansklyfning, egostyckning och jord af söndring,
lag angående ändrad lydelse af 3, 58 och 69 §§ i stadgan
om skiftesverket i riket den 9 november 1866, lag om
ändrad lydelse af 6 § i förordningen angående lagfart
å fång till fast egendom den 16 juni 1875 och lag om
ändrad lydelse af 58 § i förordningen angående inteckning
i fast egendom den 16 juni 1875, dels ock väckt
motion angående ändring i förordningen angående hemmansklyfning
och jord afsöndring den 6 augusti 1881.

I utlåtande, n:o 72, i anledning af dels Kongl. Maj:ts proposition med
förslag till lag om hemmansklyfning, egostyckning och jordafsöndring,
lag angående ändrad lydelse af 3, 58 och 69 §§ i stadgan om skiftesverket
i riket den 9 november 1866, lag om ändrad lydelse af 6 § i förordningen
angående lagfart å fång till fast egendom den 16 juni 1875
och lag om ändrad lydelse af 58 § i förordningen angående inteckning i
fast egendom den 16 juni 1875, dels ock väckt motion angående ändring
i förordningen angående hemmansklyfning och jordafsöndring den 6 augusti
1881, hemstälde utskottet,

a) att Riksdagen, under förklarande, att Kong]. Maj:ts ifrågavarande
proposition icke kunde i oförändradt skick bifallas, ville för sin del antaga
Bill. till Riksd. Rrot. 1806. 7 Samt. 48 Hilft. (N:o 81.) 1

2

Lagutskottets Memorial N:o 81.

l:o) Lag om hemmansklyfning, egostyckning och jordafsöndring;

2:o) Lag angående ändrad lydelse af 3, 58 och 69 §§ i stadgan om
skiftesverket i riket den 9 november 1866;

3:o) Lag om ändrad lydelse af 6 § i förordningen angående lagfart
å fång till fast egendom den 16 juni 1875, och

4:o) Lag om ändrad lydelse af 58 § i förordningen angående inteckning
i fast egendom den 16 juni 1875,

samtliga af den lydelse, utskottets utlåtande utvisade, samt
b) under förutsättning, att Riksdagen bifölle hvad utskottet under a)
hemstält angående lagbestämmelser beträffande jordafsöndringar, så vidt
desamma afsåge upphäfvande af nu gällande stadganden om afgäld derå,
att Riksdagen måtte förklara, att herr Andersons ifrågavarande motion
icke föranledde till vidare yttrande.

Enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag hafva kamrarne
sammanstämmande godkänt ej mindre de här ofvan under 2:o) och 4:o)
omförmälda lagförslag än äfven utskottets förslag till lag om hemmansklyfning,
egostyckning och jordafsöndring med undantag af dels 12 §,
hvilken af båda kamrarne till utskottets återförvisats, och dels 21 §, beträffande
hvilken Andra Kammaren godkänt utskottets förslag, men Första
Kammaren antagit motsvarande paragraf af Kongl. Maj:ts förslag i ämnet.

Utskottets förslag till lag om ändrad lydelse af 6 § i förordningen
angående lagfart å fång till fast egendom den 16 juni 1875 äfvensom
dess under b) gjorda hemställan hafva af Andra Kammaren godkänts,
hvaremot Första Kammaren till utskottet återförvisat nämnda lagförslag
och hemställan.

Utskottets i utlåtandet under a) gjorda hemställan har af hvardera
kammaren förklarats besvarad genom dess vid föredragning af de särskilda
lagförslagen fattade beslut.

Första Kammaren har tillika beslutit, att, för den händelse lagförslagen
eller något af dem i vissa delar komme att af den ena eller andra
. kammaren återförvisas, utskottet skulle lemnas öppen rätt att, vid ärendets
förnyade behandling, i afseende på de paragrafer, hvilka blifvit med eller
utan ändring godkända, föreslå sådana jemkningar, som af ifrågasatta
förändringar i återförvisade delar kutide föranledas.

Kamrarnes återremiss af 12 § i utskottets förslag till lag om hemmansklyfning,
egostyckning och jordafsöndring är, enligt hvad af diskussionen
inom kamrarne framgår, hufvudsakligen föranledd deraf, att man dels
ansett det i första stycket använda uttrycket »nyttjanderätt till väg och

3

Lagutskottets Memorial N:o 81.

grustägt» mindre exakt angifva den rätt, som dermed afses, dels ansett
bestämmelsen angående berörda rätt delvis stridande mot stadgandet i
andra stycket af paragrafen, rörande »jord eller lägenhet, som vid skifte
eller egostyckning afsatts såsom för de särskilda hemmanen gemensam».
Det har nemligen i detta afseende erinrats, hurusom bland dylik »jord»
ofta inginge just sådan, som afsåges till »väg och grustägt».

Utskottet, som medgifver befogenheten af de framstälda anmärkninni
n garna, har i anledning deraf företagit jemkning af paragrafen i_ fråga
dels genom utbytande af ordet »nyttjanderätt» mot »rätt», dels derutinnan,
att uttrycket »jord eller lägenhet» ersatts med termen »vattenfall, fiske

eller annan dylik lägenhet». .

Med föranledande af den sålunda i andra stycket af 12 § vidtagna
ändring och i syfte att åstadkomma full öfverensstämmelse i anseende till
uttrycken härutinnan med förslaget i öfrigt, har uti 23 § framför »fiske»
inskjutits ordet »vattenfall».

21 § i utskottets ofvanberörda förslag innefattade, såsom i utskottets
utlåtande framhölls, den skiljaktighet i förhållande till motsvarande paragraf
i Kongl. Maj:ts förslag, att''densamma ej innehöll någon bestämmelse om
afsöndrings fastställande af Konungens befallningshafvande, utan ansag
utskottet att pröfningen af en afsöndrings laglighet borde ske i sammanhang
med handläggning af lagfartsfrågan genom vederbörande underrätt,
hvarom stadgande infördes i utskottets förslag till ändrad lydelse af 6 §
i förordningen angående lagfart å fång till fast egendom den 16 juni 1875.

Hufvudsyftet med den sålunda föreslagna förändringen angafs af
utskottet vara, att kostnaderna vid jordafsöndring derigenom skulle i afsevärd
mån minskas. Kan detta syfte pa annat lämpligt sätt vinnas, toide alltså
intet vara att invända emot bibehållande af bestämmelsen, att fastställelse
å jordafsöndringar skall uppdragas åt Konungens befallningshafvande, och
utskottet föreställer sig att så kan ske genom meddelande afföreskrift, att,
derest för dylik fastställelse erfordras intyg eller åtgärd från myndighet,
sökanden, så vidt ske kan, derför ej må med någon kostnad betungas.
Befogenheten och lämpligheten af eu dylikt föreskrift torde också väl
kunna försvaras från den synpunkt, att bestämmelser om pröfning af en
jordafsöndrings lagenlighet samt densammas förseende med namn och
nummer mindre alser den enskilde sökandens rätt och förman än det
allmänna intresse, som ligger i vinnande af reda och ordning uti eganderättsförhållandena
beträffande jordupplåtelser af sadant slag. Utskottet anser
sig alltså böra i sammanjemkningsändamal hemställa, att Andra Kammaren
måtte biträda Första Kammarens beslut rörande 21 § samt att Riksdagen

4 Lagutskottets Memorial N:o 81.

måtte till Kongl. Maj:t aflåta en skrifvelse med anhållan om meddelande
af föreskrift i sådant syfte som utskottet antydt.

Den af utskottet föreslagna ändrade lydelsen af 21 § har, förutom
jemkning i 28 §, medfört ändring jemväl i förslaget rörande 6 § af lagfartsförordningen,
hvars sista stycke utbytts mot andra stycket i berörda
paragraf enligt Kongl. Maj:ts förslag.

Första Kammarens återremiss af utskottets sistnämnda förslag har
äfven i annat afseende föranledt ändring i förslaget. För att undvika den
tvetydighet, som var förenad med den af utskottet föreslagna lydelsen af
tredje stycket i paragrafen ity att detsamma kunde tolkas såsom åsyftande
äfven afsöndring från sjelfständig lägenhet — har nemligen omredigering
af nämnda stycke blifvit vidtagen.

Hvad slutligen vidkommer Första Kammarens återremiss af utskottets
i dess förra utlåtande i ämnet under b) framstälda förslag, föranleder densamma
ej till annan hemställan än den, att Första Kammaren måtte biträda
Andra Kammarens härutinnan fattade beslut.

Med stöd af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet dels i anledning
af återremiss, dels ock i ändamål af sammanjemkning hemställa:

Do) att kamrarne behagade fatta beslut rörande
12 § i det förslag till lag om hemmansklyfning, egostyckning
och jordafsöndring, om hvars antagande lagutskottet
i utlåtande, n:o 72, hemstält, och dervid antaga
följande lydelse af berörda paragraf:

12 §.

Vid egostyckning må ej meddelas bestämmelse till
inskränkande af den hvarje hemmanslott tillkommande
rätt till andel uti hemmanets särskilda rättigheter och
förmåner, såsom rätt till väg och grustägt, del i allmänning,
augmentsränta samt ersättning för rustning och
rotering, eller uti hemmanets lott med annat hemman
vare sig i sådana rättigheter och förmåner eller i afgäld
från för alltid afsöndrad lägenhet.

Deremot må hemmanets andel i lägenhet, som på
grund af 4 § skiftesstadgan ej ingått i skifte, så ock i
vattenfall, fiske eller annan dylik lägenhet, som vid skifte
eller egostyckning afsatts såsom för de särskilda hemmanen
gemensam, antingen bibehållas såsom fortfarande

5

Lagutskottets Memorial N:o 81.

för de särskilda hemmanslotterna gemensam eller ock
tilldelas en af dessa lotter;

*2:o) att Andra Kammaren ville, med frånträdande
af sitt förut fattade beslut beträffande 21 § i ifrågavarande
förslag, biträda det beslut härutinnan, som
Första Kammaren fattat; och

att Riksdagen vid anmälan af sitt beslut i anledning
af Kongl. Maj;ts proposition i ämnet må anhålla,
det täcktes Kongl. Maj:t tillse, att kostnaderna för jordafsöndrings
fastställelse hos Konungensbefallningshafvande
må varda i möjligaste måtto nedbringade, samt för sådant
ändamål meddela föreskrift, att, derest för dylik
fastställelse erfordras intyg eller åtgärd från myndighet,
sökanden, så vidt ske kan, derför ej må med någon
kostnad betungas;

3:o) att kamrarne, hvardera med frånträdande af
sitt beslut rörande 23 § af ifrågavarande förslag, ville
antaga följande lydelse af berörda paragraf:

23 §.

Från hemman, hvarifrån jordafsöndring får ske, må
ock afsöndras vattenfall, fiske eller annan dylik lägenhet;
och galle om sådan afsöndring i tillämpliga delar hvad
här ofvan i fråga om jordafsöndring är föreskrifvet.

Hvad sålunda är stadgadt kommer dock icke att
göra någon ändring uti det, som rörande strömfall å
kronohemmans område är särskildt förordnadt;

4:o) att kamrarne, hvardera med frånträdande af
sitt beslut rörande 28 § af ifrågavarande förslag, ville
antaga följande lydelse af berörda paragraf:

28 §.

Tvister rörande afsöndring af lägenhet från de under
stadgad åborätt upplåtna hemman skola upptagas och
fullföljas på enahanda sätt som tvister angående dylika
afsöndringar från frälse- och skattehemman.

(ifver Konungens befallningshafvandes beslut i Iråga,
som i 21 eller 22 § omförmäles, må klagan föras i den
ordning, som för ekonomimål i allmänhet är stadgad;

6

Lagutskottets Memorial N:o 81.

5:o) att Första Kammaren behagade fatta beslut
angående det förslag till lag om ändrad lydelse af 6 §
i förordningen angående lagfart å fång till fast egendom
den'' 16 juni 1875, om hvars antagande utskottet i sitt
utlåtande, n:o 72, hemstält, samt dervid antaga följande

Lag

om ändrad lydelse af 6 § i förordningen angående lagfart
å fång till fast egendom den 16 juni 1875.

Härigenom för ordnas, att 6 § i förordningen angående
lagfart å fång till fast egendom den 16 juni 1875
skall erhålla följande ändrade lydelse:

År lagfart sökt på grund af testamente, dom eller
annan handling, som ej vunnit laga kraft, må ansökningen
icke bifallas förr än det visas, att handlingen blifvit
ståndande.

Har egare af hemman till annan upplåtit del deraf
med viss till gränserna bestämd egovidd att såsom
hemmansdel egas, må lagfart å sådan upplåtelse ej beviljas
förr än egostyckning å hemmanet blifvit faststäld.

Lag samma vare beträffande sådan upplåtelse, som
afser egostyckning, från lägenhet, hvilken ej tillkommit
genom o afsöndring.

A upplåtelse, hvarigenom jord eller annat från
hemman eller lägenhet af söndrats, må lagfart ej beviljas
förr än fastställelse å af söndring en meddelats.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1897,
men ege ej tillämpning i fråga om afsöndring, som dessförinnan
skett;

6:o) att Andra Kammaren, under förutsättning att
Första Kammaren bifaller hvad utskottet under 5:o) föreslår,
ville, med frånträdande af sitt1 förut fattade beslut
angående ofvannämnda förslag till lag om ändrad lydelse
af 6 § i förordningen angående lagfart å fång till fast
egendom den 16 juni 1875, antaga den lydelse af ifrågavarande
paragraf, som utskottets hemställan under 5:o)
utvisar;

Lagutskottets Memorial N:o 81. "

7:o) att Första Kammaren behagade fatta beslut angående
utskottets i utlåtande, n:o 72, under b) gjorda
hemställan och dervid biträda Andra Kammarens i frågan
fattade beslut.

Slutligen och under förutsättning, att kamrarne bifalla, Första Kammaren
hvad utskottet i första, i senare delen af andra samt i tredje, fjerde
och femte punkterna, och Andra Kammaren hvad utskottet i första, andra,
tredje, fjerde och sjette punkterna här ofvan föreslagit, får utskottet hemställa
om kamrarnes förklarande,

8:o) att Riksdagen, som funnit Kongl. Maj:ts ifrågavarande
proposition icke kunna i oförändradt skick bifallas,
för sin del antagit lag om hemmansklyfning, egostyckning
och jordafsöndring, lag angående ändrad lydelse
af 3, 58 och 69 §§ i stadgan om skiftesverket i riket
den 9 november 1866, lag omändrad lydelse af 6 § i
förordningen angående lagfart a fång till fast egendom
den 16 juni 1875 och lag om ändrad lydelse af 58 § i
förordningen angående inteckning i fast egendom den
16 juni 1875 af den lydelse, kamrarnes, i anledning af
utskottets hemställan ej mindre i utlåtandet n:o 72 än
äfven i detta memorial, fattade sammanstämmande beslut
utvisa.

Stockholm den 10 maj 1896. •

På lagutskottets vägnar:

CARL B. HASSELRÖR

Reservation

af herrar P. G. Petersson, Göransson och Nilsson.

Tillbaka till dokumentetTill toppen