Lagutskottets Memorial N:o 80

Betänkande 1896:LU80

Lagutskottets Memorial N:o 80,

1

N:o 80.

Ank. till Riksd. kansli den 9 maj 1896, kl. 12 midd.

Memorial, i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut med föranledande
af lagutskottets hemställan i dess utlåtande, n:o 67,
i anledning af väckt motion om ändringar i förordningen
angående hushållningen med de allmänna skogarne i riket.

I utlåtande, n:o 67, i anledning af väckt motion om ändringar i
förordningen angående hushållningen med de allmänna skogarne i riket, hemstälde
lagutskottet, att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla,
att sådana ändringar måtte blifva vidtagna i kongl. förordningen den 26
januari 1894 angående hushållningen med de allmänna skogarne i riket, att
församlingens och boställshafvarens rätt i fråga om dispositionen af skogsafkastningen
vid de ecklesiastika boställena må blifva, uti de af utskottet
påpekade hänseenden, bättre tillgodosedd än för närvarande är förhållandet.

Vid behandlingen inom kamrarne af berörda utlåtande, beträffande
hvars innehåll utskottet tillåter sig att hänvisa till utlåtandet, hafva, enligt
hvad ankomna protokollsutdrag utvisa, kamrarne stannat i olika beslut.

Första Kammaren har nemligen, i öfverensstämmelse med en vid
utskottets ofvanberörda utlåtande fogad reservation, beslutit att i skrifvelse
till Kongl. Maj:t anhålla, att sådan ändring måtte varda vidtagen i nämnda
förordning, att derest innehafvare af ecklesiastikt boställe till följd af sådana
förhållanden, som omnämnas i sista punkten af 22 § i samma förordning,
får vidkännas någon minskning i den honom tillkommande skogsafkastningen
å bostället, han må kunna tillerkännas ersättning härför af de i samma
punkt omförmälda medel.

Bill. till Bilcsd. Prot. 1806. 7 Sami. 47 Höft. (N:o SO.)

2

Lagutskottets Memorial N:o SO.

Andra Kammaren åter har antagit ett under öfverläggningen framstäldt
yrkande derom, att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t
anhålla, att Kongl. Maj:t ville låta utarbeta och för Riksdagen framlägga
förslag till sådana ändringar i förordningen den 26 januari 1894 angående
hushållningen med de allmänna skogarne i riket, att församlingens och
boställshafvarens rätt i fråga om dispositionen af skogsafkastningen vid de
ecklesiastika boställena må blifva, uti de af utskottet påpekade hänseenden,
bättre tillgodosedd än för närvarande är förhållandet.

Kamrarnes beslut äro visserligen i ty måtto öfverensstämmande sinsemellan,
att båda åsyfta sådan ändring af ifrågavarande förordning, som uti
Första Kammarens beslut funnit närmare uttryck; men å andra sidan förete
berörda beslut grundväsentliga skiljaktigheter.

Under det att Första Kammarens beslut gifver uttryck åt kammarens
uppfattning, att Kongl. Maj:t ensam eger rätt att besluta om sådana bestämmelser
som de ifrågasatta, framgår af Andra Kammarens beslut såsom
denna kammares mening, att ifrågavarande stadganden äro af beskaffenhet
att böra af Konung och Riksdag gemensamt beslutas.

Denna skiljaktighet är, enligt utskottets tanke, af sådan art, att någon
sammanjemkning af kamrarnes beslut ej kan ega rum, vid hvilket förhållande
frågan, jemlikt 63 § riksdagsordningen, torde få anses hafva för denna riksdag
förfallit; hvilket utskottet härmed för Riksdagen

anmäler.

Stockholm den 9 maj 1896.

På lagutskottets vägnar:

CARL B. HASSELROT.

Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1896.