Lagutskottets Memorial N:o 53 (Betänkande 1897:LU53 Lagutskottet)

Lagutskottets Memorial N:o 53.

N:o 53.

Ank. till Riksd. kansli den 26 april 1897, kl. 5 e. m.

Memorial, i anledning af kamrarnes återremiss utaf lagutskottets
utlåtande, n:o 30, i anledning af väckta motioner med
förslag till förordning angående köttbesigtnings- och slagttvång
m. m.

I utlåtande, n:o 30, i anledning af väckta motioner med förslag till
förordning angående köttbesigtnings- och slagttvång m. in., hemstälde lagutskottet,
det Riksdagen, med anledning af motionerna i fråga, skulle i
underdånig skrifvelse anhålla, att Kongl. Maj:t. täcktes vidtaga erforderliga
åtgärder för att, så fort lämpligen ske kunde, slagthus med der anordnad
köttbesigtning under erforderlig kontroll måtte anordnas i de städer, der
sådan anordning för befordrande och underlättande af export af kött ansåges
vara af behofvet påkallad.

I särskilda vid utlåtandet fogade reservationer tillstyrkte emellertid
åtskilliga af utskottets medlemmar bifall till det i motionerna framlagda
förslaget, dels med och dels utan ändringar.

Vid frågans behandling inom kamrarne framträdde äfven olika
meningar rörande den åtgärd, som af Riksdagen borde i anledning af
motionerna vidtagas; och slutet blef, att utlåtandet i dess helhet blef af
båda kamrarne till utskottet återförvisadt.

Denna åtgärd berodde, enligt hvad den inom kamrarne förda diskussionen
gifver vid handen, derpå, att lagbestämmelser i motionernas syfte
ansågos lämpliga och ändamålsenliga, och att utskottet alltså boi’de lemnas
tillfälle att, efter granskning af detaljstadgandena i det af motionärerna
framlagda förslaget, till Riksdagen inkomma med förslag i ämnet.

Bih. till Riksd. Prof. 1897. 7 Sami. 35 Höft. (N:o 53).

Lagutskottets Memorial N:o 53.

Sedan den åt utskottet ombetrodda granskningen numera afslutats,
har utskottet sålunda att i frågan afgifva förnyadt yttrande.

Utskottet vill dervid till en början framhålla, att då motionärerna
föreslagit, att Riksdagen måtte för sin del i ämnet besluta samt båda kamrarne
till lagutskottet remitterat motionerna -i fråga, utskottet anser sig
böra hemställa, att Riksdagen, med anledning af motionerna, för sin del
antager lag i ämnet.

Hvad sedermera angår innehållet af motionärernas förslag, har utskottet
funnit detsamma böra i vissa delar förändras.

Utskottet har sålunda först och främst ansett rätt till införande af
köttbesigtningstvång böra i betydlig mån inskränkas. Enligt motionärernas
förslag skulle dylikt tvång kunna införas såväl i stad och dermed i afseende
å hälsovård likstäldt samhälle som i annan kommun å landet. Enligt
utskottets åsigt föreligger emellertid, hvad beträffar kommun å landet, ej
något behof af dylikt tvångs införande, hvarför utskottet ansett hvad förslaget
härom innehåller böra helt och hållet utgå.

Ej heller »med stad i afseende på helsovård likstäldt samhälle» har
af utskottet ansetts böra erhålla rätt till köttbesigtningstvång. Anledningen
härtill har varit dels densamma, som för kommun å landet angifvits —
den nemligen, att behof af dylikt tvång ej ansetts förefinnas, åtminstone i
vida ringare mån än i städerna — dels ock de betydande svårigheter,
som mött att till ifrågavarande samhällen utsträcka den ifrågasatta lagens
tillämplighet. Såsom kändt är, eger Konungen på grund af sin administrativa
lagstiftningsmagt att ensam bestämma, hvilka samhällen som i fråga
om helsovård skola vara med stad likstälda; och en följd häraf skulle blifva
att, derest dylika samhällen tillerkändes rätt till köttbesigtningstvång, den
ifrågasatta lagens tillämpningsområde kunde af Konungen, utan Riksdagens
hörande, inskränkas eller utvidgas. Då detta ej kan anses lämpligt, har
annan utväg ej funnits än att utesluta »med stad i afseende på helsovård
likstäldt samhälle» från rätt till köttbesigtningstvång.

Af samma anledning har äfven det i motionärernas förslag innefattade
stadgandet om rätt till slagttvång ansetts böra modifieras så, att
nyssnämnda samhällen icke heller medgifvits dylik rätt. Äfven slagttvångs
tillämplighet har utskottet alltså funnit böra till stad inskränkas. En ytterligare
begränsning af rätten till sådant tvång har emellertid blifvit inom
utskottet ifrågasatt i öfverensstämmelse med den af herr Ohlsson afgifna, vid
utskottets förra utlåtande i frågan fogade reservation. Det har nämligen
föreslagits att inskränka möjligheten af slagttvångs införande till städer
med 50,000 invånare eller deröfver.

Lagutskottets Memorial N:o 53.

Detta förslag har utskottet dock ej kunnat biträda. Väl må medgift^,
att behofvet af slagttvång för en stad i väsentlig mån kan ökas i
och med stadens tillväxt i omfång, då enligt hvad erfarenheten utvisat,
de missförhållanden i hygieniskt hänseende, hvarför slagttvånget afser att
råda hot, just i de större städerna kraftigast framträda men denna omständighet
är likvisst enligt utskottets tanke ej tillräcklig att försvara den
ifrågasatta inskränkningen af slagttvånget. Dels skulle genom en sådan
begränsning vissa städer, oaktadt intresset för slagttvångs införande derstädes
redan tagit sig uttryck — såsom fallet är med Helsingborg, Trelleborg
och Karlstad — eller på grund af förhållandena kan anses i afsevärd
grad föreiinnas, utestängas från den andra städer medgifna rätt, och såmedelst
en separatlagstiftning till vissa samhällens förmån komma till
stånd, dels måste hvarje af folkmängdens storlek beroende gräns för rätten
till slagttvång i sig innebära en akt af godtycke, hvilket i möjligaste måtto
må i lagstiftningen förebyggas. Utskottet har på dessa grunder ansett rätt
till slagttvång böra hvarje stad, oberoende af dess folkmängd, medgifvas.

I fråga om fordringarna å besigtningsmans kompetens gör motionärernas
förslag skilnad på besigtningsman vid offentliga eller under offentlig
kontroll ställa slagthus och sådana besigtningsman, som skola för köttbesigtningen
allenast anställas. Endast för den förra kategorien har förslaget
uppstält den ovilkorliga fordran, att besigtningsman skall vara
legitimerad veterinär. Det vill dock synas utskottet, som om en utsträckning
af denna fordran att gälla alla besigtningsman skulle i afsevärd mån
utgöra garanti mot faran af köttbesigtningens bristande tillförlitlighet.

Att i fråga om besigtningsman vid exportslagteri, såsom motionärerna
föreslagit, stadga att dessa skulle utses af medicinalstyrelsen i motsats till
öfriga besigtningsman, som skulle af Konungens befallningshafvande tillsättas,
har utskottet ej ansett behöfligt, då Konungens befallningshafvande
väl är i stånd att träffa ett lämpligt val och det för betryggande af den
utländska marknaden torde vara tillräckligt, att besigtningsmännen vid
exportslagteri tillsättas af offentlig myndighet.

Hvad i § 6 mom. 3 af motionärernas förslag stadgas om skyldighet för
samhälle att inlösa vid besigtning anträffadt s. k. mindervärdigt kött, har
utskottet ansett böra ur lagen utgå, då ega.rens berättigade anspråk synas
behörigen tillgodosedda derigenom att köttet ställes till egarens förfogande.

Stadgandet i § 7 om skyldighet för samhälle att för det fall, att ett
af samhällets besigtningsman meddeladt beslut i följd af besvär undanröjts,
lemna godtgörelse för den förlust klaganden genom beslutet fått vidkännas,
har utskottet ej heller kunnat finna lämpligt, då det strider mot vår rätts

Lagutskottets Memorial N:o 53.

allmänna grundsatser att ålägga ett samhälle skadeståndspligt för åtgärder,
som vidtagits af myndigheter, hvilka ej blifvit af samhället sjelft
tillsatta.

I förslagets § 8 har utskottet ansett den ändring nödig, som erfordras
för att köttbesigtningstvånget ej skall komma att åsamka köttproducenterna
några särskilda kostnader. Då sagda tvång hufvudsakligen har
till syfte att tillförsäkra staden, der det införes, vissa hygieniska fördelar,
synes det rättvist och billigt, att staden sjelf ensam får vidkännas de för
besigtningens verkställande erforderliga kostnader.

För begagnande af offentliga slagthus åter synes rättvisligen afgift
böra erläggas, då dylika anstalter äfven för köttproducenterna äro af väsentlig
nytta; och utskottet har ansett motionärernas förslag härutinnan kunna
oförändradt tillstyrkas, att sålunda staden äfven må tillgodoräkna sig skälig
ränta å anläggningskapitalet.

§ 9 i motionärernas förslag har utskottet ansett böra utgå, ehuru
utskottet väl medgifver lämpligheten af deri inryckta bestämmelse. Utan
att tillerkänna Konungens befallningshafvande den i berörda paragraf omförmälda
rätt lärer svårligen kunna åstadkommas effektivitet åt slagttvånget,
men formelt sedt möta stora betänkligheter att i en lag intaga en dylik
bestämmelse, som åter väl lämpar sig att i form af administrativ föreskrift
införas. Skulle sålunda det befinnas nödigt, lärer Kongl. Maj:t ej underlåta
att om en bestämmelse i angifvet syfte förordna.

Såsom § 9 har utskottet infört de i sista punkten af § 5 samt i §
6 mom. 4 af motionärernas förslag intagna bestämmelser rörande den myndighet,
som må eg a att om besigtningen samt stämplarnes beskaffenhet och
köttets stämpling meddela närmare föreskrifter. Utskottet har emellertid
ansett det böra, i enlighet med hvad andra lagar innehålla, öfverlemnas
åt Konungen, och ej såsom motionärerna föreslagit åt medicinalstyrelsen,
att sådana föreskrifter meddela.

Andringen i § 6 mom. 4, hvarigenom stämplarnes antal inskränkts
till trenne olika slag, har betingats deraf, att export af kött antagligen
lika väl kommer att ega rum från i stad enligt § 2 i lagförslaget omförmälda
offentliga slagthus som från de i § 3 omnämnda exportslagterier,
vid hvilket förhållande stämplarne för sådant till export a.fsedt kött också
böra vara lika.

öfriga sakliga ändringar af förslaget, som af utskottet ansetts nödiga,
äro endast följder af de ofvan omnämnda, hvarföre något särskildt yttrande
om desamma ej torde erfordras.

De formella ändringar, som utskottet i förslaget vidtagit, torde ej
erfordra särskild förklaring, och utskottet vill allenast betona, att utskottet

Lagutskottets Memorial N:o 53.

härutinnan i möjligaste måtto bibehållit motionärernas förslag, "h vilket är
lika lydande som Kongl. Maj:t vid sistlidet års Riksdag framlade, orubbadt.

Med stöd af det anförda får utskottet alltså, i anledning af återremissen,
hemställa,

att Riksdagen, med anledning af de i utskottets
utlåtande n:o 30 omförmälda motioner, ville för sin del
antaga följande

Lag

angående köttbesigtning och slagthus.

§ 1.

1 mom. Köttbesigtningstvång, innefattande förbud
att inom visst område till salu hålla eller utbjuda
till menniskoföda afsedt, färskt, rått kött af nötkreatur,
får, get, svin eller häst, derest köttet icke är, efter undersökning
af besigtningsman, försedt med stämpel af
något sådant slag, hvarom i § 6 sägs, eller åtföljdt af
sådant bevis, som i samma § omförmäles, må för stad
eller visst område deraf, på framställning af stadsfullmägtige
eller, der sådana ej finnas, allmän rådstuga, af
Konungens befallningshafvande stadgas, under vilkor att
genom stadens försorg och på dess bekostnad anställes
nödigt antal besigtningsmän och vidtagas de öfriga
åtgärder, som erfordras för att köttbesigtning inom
ifrågavarande område må kunna utan större vare sig
tidsutdrägt eller annan olägenhet ega rum; börande förslag,
innehållande nödiga bestämmelser i dessa afseenden,
vid berörda framställning om införande af köttbesigtningstvång
fogas och af Konungens befallningshafvande
i sammanhang med densamma pröfvas.

2 mom. Enahanda förfarande iakttages i fråga om
ändring af sådant stadgande; och må, på framställning
af stadsfullmägtige eller allmän rådstuga om upphäfvande
af infördt köttbesigtningstvång, föreskrift om tvångets
upphörande meddelas af Konungens befallnings -

Lagutskottets Memorial N:o 53.

hafvande, som jemväl eger att, derest i denna lag för
rätt till köttbesigtningstvång bestämda vilkor icke behörigen
uppfyllas, samt rättelse derutinnan, efter af
Konungens befallningshafvande derom gjord erinran, icke
inom föresatt tid visas vara vidtagen, förklara förut meddeladt
stadgande om införande af köttbesigtningstvång
icke vara vidare gällande.

§ 2.

1 mom. Slagttvång, innefattande förbud att inom
visst område slagta djur af de slag, som i § 1 nämnda
äro, annorstädes än i särskildt för ändamålet inrättadt
och till allmänt begagnande upplåtet offentligt slagthus,
må i stad af Konungens befallningshafvande stadgas i
den ordning och under de vilkor, som i § 1 omförmälas,
sedan dylikt slagthus enligt plan, som Konungens
befallningshafvande efter sakkunniges hörande gillat,
blifvit uppfördt och efter af Konungens befallningshafvande
föranstaltad afsyning godkändt; börande, derest
köttbesigtningstvång för berörda område ej redan är
gällande, sådant tvång i sammanhang med slagttvång
införas. Sådant förbud utgör dock ej hinder för att
dylikt djur nedslagtas utom det offentliga slagthuset,
om nedslagtandet föranledes af hastigt inträffad sjukdom
eller olyckshändelse; skolande dock i sådant fall köttet,
om det är afsedt att användas till menniskoföda, genast
efter djurets nedslagning ostyckadt jemte alla dertill
hörande inelfvor utom tarmar föras till det offentliga
slagthuset för att der besigtigas. Utan hinder af sådant
förbud må äfven nedslagning af kreatur, hvilkas kött är
afsedt hufvudsakligen för utförsel ur riket, verkställas
inom sådan för ändamålet särskildt anordnad och under
offentlig kontroll stäld inrättning, hvarom nedan i
§ 3 sägs.

2 mom. Beträffande ändring uti eller upphäfvande
af stadgande om slagttvång galle i tillämpliga delar hvad
angående köttbesigtningstvång är i § 1 bestämdt.

Lagutskottets Memorial N:o 53.

§ 3.

önskar enskild person, förening eller bolag få under
offentlig kontroll ställa vare sig en hufvudsakligen för
utförsel af kött ur riket afsedd slagteriinrättning (exportslagteri)
i stad eller på landet eller annan slagterianstalt,
belägen utom stad, ege, på derom af vederbörande
gjord ansökning, Konungens befallningshafvande,
om anstalten pröfvas vara ändamålsenligt ordnad, medgifva
och meddela föreskrift att densamma skall stå
under offentlig kontroll, med vilkor att genom sökandens
försorg och på hans bekostnad anställes erforderligt
antal besigtningsman och vidtagas de öfriga åtgärder,
som anses för kontrollen nödiga. Dylikt medgifvande
må af Konungens befallningshafvande kunna återtagas,
om anstalten ej vidmagthålles i ändamålsenligt skick
eller de för medgifvandet bestämda vilkor ej uppfyllas
samt rättelse härutinnan, efter af Konungens befallningshafvande
derom gjord erinran, icke inom föresatt tid
visas vara vidtagen.

§ 4.

1 mom. Besigtningsman skall vara legitimerad veterinär.

2 mom. Konungens befallningshafvande förordnar
besigtningsman efter förslag, för sådana anstalter, hvarom
i § 3 sägs, af anstaltens egare eller innehafvare och i
öfriga fall af helsovårdsnämnd eller den särskilda myndighet,
under hvars inseende slagthus eller köttbesigtning
är stäld.

3 mom. Besigtningsman kan af Konungens befallningshafvande
när som helst entledigas från sin befattning.

§ 5.

1 mom. Vid slagt af djur utaf de slag, som i
§ 1 nämnda äro, i slagthus, hvarom stadgas i §§ 2 och 3,

Lagutskottets Memorial N:o 53.

skall besigtningsman anställa undersökning, före nedslagtningen
å djuret med hänsyn till dess helsotillstånd,
samt efteråt å dess kött och inelfvor med afseende å
deras duglighet till menniskoföda.

2 mom. Vid annan köttbesigtning enligt denna
lag skall undersökning af besigtningsman anställas, när
fråga är om häst eller större nötkreatur än kalf, å minst
fjerdedels kropp, men eljest å minst half kropp.

§ 6.

1 mom. Kött, som vid besigtning enligt denna lag
godkännes, skall förses med stämpel, utvisande, der slagt
och besigtning egt rum i slagthus, hvarom stadgas i
§§ 2 och 3, att så skett, men eljest att köttet undergått
annan vederbörlig besigtning inom någon stad med köttbesigtningstvång.

2 mom. Finnes vid besigtning kött vara till menniskoföda
otjenligt, skall detsamma utan kostnad för köttets
egare, genom besigtningsmannens försorg förstöras,
der det icke kan under besigtningsmannens kontroll
försäljas till tekniskt bruk, i hvilket fall köttets egare
är berättigad utfå hvad som genom försäljningen inflyter.

3 mom. Anträffas vid besigtning kött, som först
efter särskild behandling kan utan men för helsan användas
till menniskoföda, skall köttet under besigtningsmannens
kontroll undergå sådan behandling samt, försedt med
särskild stämpel, der så ske kan, eller åtföljdt af bevis
om beskaffenheten, ställas till egarens förfogande mot
skyldighet för honom att ersätta uppkommande kostnad
för köttets behandling.

4 mom. I denna § omförmälda stämplar skola
angifva tid och ort för besigtningen samt för öfrigt vara,
hvart slag för sig, lika för hela riket, nemligen en för
godkändt kött efter djur slagtadt i sådant slagthus, hvarom
i §§ 2 och 3 stadgas, en för annat godkändt kött och
en för kött, behandladt på sätt i mom. 3 här ofvan sägs.

Lagutskottets Memorial N:o 53.

8 § 7.

1 mom. Derest vid besigtning, anstäld enligt denna
lag, köttets egare icke åtnöjes med besigtningsmans åtgärd
eller beslut, må han deri söka ändring genom besvär,
hvilka böra vid talans förlust till Konungens befallningshafvande
ingifvas inom tio dagar, efter det klaganden af
åtgärden eller beslutet erhöll del, dagen då delgifningen
skedde likväl oräknad; börande emellertid, utan hinder
af besvär, det öfverklagade beslutet lända till efterrättelse,
intill dess annorlunda kan varda förordnadt.

2 mom. Besigtningsman är skyldig, då framställning
derom göres, till klaganden dels utan lösen lemna
skriftligt meddelande om klandrade åtgärden eller beslutet
och skälen derför, dels ock, om i förskott erlägges hvad
som kan erfordras till bestridande af nödig kostnad för
tillvaratagande af såsom bevisningsmedel tjenligt prof å
det besigtigade, lemna sådant prof i lämpligt förvaringskärl,
tillslutet under besigtningsmannens sigill och af
denne försedt med nödig beteckning; skolande dock,
derest klagan afser beslut enligt § 6 mom. 2 och 3, sådan

framställning göras omedelbart efter besigtningen.

.''touo ; Ä

-''-f § § 8.

1 mom. För köttbesigtning, anstäld på grund af
§ 1, erlägges icke någon afgift.

2 mom. För begagnande af offentligt slagthus,
hvarom i § 2 sägs, eger staden uppbära afgifter enligt
taxa, som, sedan Konungens befallningshafvande, efter
hörande af helsovårdsnämnd eller den särskilda myndighet,
hvarunder slagthusets förvaltning är stäld, dertill
uppgjort förslag, af Konungen fastställes för minst ett år
i sändef*. I denna taxa må afgifterna ej sättas högre än
som kan anses erforderligt för betäckande af stadens kostnader
för slagthusets förvaltning och underhåll jemte
ränta å anläggningskapitalet.

Bih. till Riksd. Prof. 1897. 7 Sarnl. 35 Raft.

Lagutskottets Memorial N:o 53.

§ 9-

Närmare föreskrifter om besigtning och stämpling
af kött samt om stämplarnes beskaffenhet meddelas åt
Konungen.

§ 10.

Der i följd af slagttvångs införande byggnad eller
annan inrättning för bedrifvande af slagterirörelse, som i
stad lofligen idkas och hvars utöfvande icke medgifvits
blott tills vidare eller till dess annorlunda blefve föreskrifvet,
ej längre kan för dermed afsedt ändamål användas,
vare egaren berättigad att af staden undfå ersättning
för den värdeminskning, hans fastighet och öfriga
ifrågavarande inrättningar derigenom undergå.

§ 11.

Bryter någon mot förbud, hvarom i § 1 eller § 2
sägs, böte från och med två till och med etthundra
kronor.

§ 12.

Den, som under tid, då han är stäld under tilltal
för förseelse mot denna lag, fortsätter eller förnyar
samma förseelse, skall, när han dertill varder lagligen
förvunnen, fällas, för hvarje gång åtal emot honom
egt rum och han deraf undfått del, till de böter, som
för ifrågavarande förseelse äro bestämda.

§ 13.

Förseelse mot denna lag åtalas af allmän åklagare
vid polisdomstol, der särskild sådan är inrättad, men
eljest hos poliskammare och, der sådan icke finnes,

Lagutskottets Memorial N:o 53.

vid allmän domstol; och galle i fråga om klagan öfver
domstols eller poliskammares beslut i dessa mål hvad
i allmänhet angående besvär i brottmål är stadgadt.

§ 14.

Emot beslut eller åtgärd, som enligt denna lag
eller på grund af i densamma gifna föreskrifter meddelats
eller vidtagits af Konungens befallningshafvande, eger
den, som anser sin rätt deraf förnärmad eller obehörigen
inskränkt, att anföra besvär hos Kongl. Maj:t inom den
tid, som för Överklagande af förvaltande myndigheters
och embetsverks beslut är stadgad; börande dock, utan
hinder af besvär, beslutet lända till efterrättelse, intill dess
annorlunda kan varda förordnadt.

§ 15.

1 mom. Böter, som ådömas efter denna lag, tillfalla
stadens kassa.

2 mom. Saknas tillgång till fulla gäldandet af dessa
böter, skola de förvandlas enligt allmän strafflag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1898.

Stockholm den 26 april 1897.

På lagutskottets vägnar:

CARL B. HASSELROT.

Lagutskottets Memorial N:o 53.

Reservation

vid §§ 2, 3 och 8 af herr Ohlsson, med hvilken herrar Öländer,
Nilsson, P. G. Petersson, Redelius och Jönsson instämt:

»Då jag i allo vidhåller de åsigter, jag i fråga om lagstiftning rörande
slagttvång uttalat i min reservation vid lagutskottets förut under Riksdagen
i detta ärende afgifna utlåtande n:o 30, tillåter jag mig — med hänvisande
till de flere skäl, som der blifvit anförda till stöd för den meningen,
att lagbestämmelser om rätt till införande af slagttvång, för närvarande
och innan någon erfarenhet här i landet inhemtats angående slagttvångets
verkningar å de näringsgrenar, som deraf närmast beröras, icke
lämpligen böra meddelas i vidsträcktare mån än sådan tvångslagstiftning
af förhandenvarande storstadshygieniska och landtbruksekonomiska intressen
särskild! påkallas — hemställa, att § 2 må erhålla följande förändrade
lydelse:

(Enligt utskottets förslag.)

(.Enligt reservationen.)

1 mom. Slagttvång, innefattande
förbud att inom visst område
slagta djur af de slag, som i § 1
nämnda äro, annorstädes än i särskildt
för ändamålet inrättadt och
till allmänt begagnande upplåtet offentligt
slagthus, må i stad, som har
en folkmängd af 50,000 invånare
eller deröfver, af Konungens befallningshafvande
stadgas i den ordning
och under de vilkor, som i § 1 oinförmälas,
sedan dylikt slagthus enligt
plan, som Konungens befallningshafvande
efter sakkunniges hörande
gillat, blifvit uppfördt och efter
af Konungens befallningshafvande
föranstaltad afsyning godkändt; börande,
derest köttbesigtningstvång
för berörda område ej redan är

§ 2.

Lagutskottets Memorial N:o 53.

(.Enligt utskottets förslag.)

dant förbud utgör dock ej hinder
för att dylikt djur nedslagtas utom
det offentliga slagthuset, om nedslagtandet
föranledes af hastigt inträffad
sjukdom eller olyckshändelse;
skolande dock i sådant fall köttet,
om det är afsedt att användas till
menniskoföda, genast efter djurets
nedslagtning ostyckadt jemte alla
dertill hörande inelfvor utom tarmar
föras till det offentliga slagthuset
för att der besigtigas. Utan hinder
a.f sådant förbud må äfven nedslagtning
af kreatur, hvilkas kött är afsedt
hufvudsakligen för utförsel ur riket,
verkställas inom sådan för ändamålet
särskilt anordnad och under
offentlig kontroll stäld inrättning,
hvarom nedan i § 3 sägs.

2 mom. Beträffande ändring uti
eller upphäfvande af stadgande om
slagttvång galle i tillämpliga delar
hvad angående köttbesigtningstvång
är i § 1 bestämdt.

(Enligt reservationen.)

gällande, sådant, tvång i sammanhang
med slagttvång införas. Sådant
förbud utgör dock ej hinder
för att dylikt djur nedslagtas utom
det offentliga slagthuset, om nedslagtandet
föranledes af hastigt inträffad
sjukdom eller olyckshändelse;
skolande dock i sådant fall köttet,
om det är afsedt att användas till
menniskoföda, genast efter djurets
nedslagtning ostyckadt jemte alla
dertill hörande inelfvor utom tarmar
föras till det offentliga ^ slagthuset
för att der besigtigas. Utan hinder
af sådant förbud må äfven nedslagtning
af kreatur, hvilkas kött är afsedt
hufvudsakligen för utförsel ur riket,
verkställas inom sådan för ändamålet
särskildt anordnad och under
offentlig kontroll stäld inrättning,
hvarom nedan i § 3 sägs.

2 mom. Beträffande ändring uti
eller upphäfvande af stadgande om
slagttvång galle i tillämpliga delar
hvad angående köttbesigtningstvång
är i § 1 bestämdt.

Derest § 2‘ ändras i enlighet med min här ofvan gjorda hemställan,

påkallas häraf motsvarande ändring i § 3.

Jag hemställer således, att § 3 må erhålla följande förändrade lydelse:

(Enligt utskottets förslag.)

önskar enskild person, förening
eller bolag få under offentlig kontroll
ställa vare sig en hufvudsak -

(Enligt reservationen.)

önskar enskild person, förening
eller bolag få under offentlig kontroll
ställa vare sig en hufvudsak -

Lagutskottets Memorial N:o 53.

(Enligt utskottets förslag.)

ligen för utförsel af kött ur riket
afsedd slagteriinrättning (exportslagteri)
i stad eller på landet eller
annan slagterianstalt, belägen utom
stad, ege på derom af vederbörande
gjord ansökning, Konungens befallningshafvande,
om anstalten pröfvas
vara ändamålsenligt ordnad, medgifva
och meddela föreskrift att densamma
skall stå under offentlig kontroll,
med vilkor att genom sökandens försorg
och på hans bekostnad anställes
erforderligt antal besigtningsman
och vidtagas de öfriga åtgärder, som
anses för kontrollen nödiga. Dylikt
medgifvande må af Konungens befallningshafvande
kunna återtagas,
om anstalten ej vidmagthålles i ändamålsenligt
skick eller de för medgifvandet
bestämda vilkor ej uppfyllas
samt rättelse härutinnan, efter af
Konungens befallningshafvande derom
gjord erinran, icke inom föresatt tid
visas vara vidtagen.

(Enligt reservationen.)

ligen för utförsel af kött ur riket
afsedd slagteriinrättning (exportslagteri)
i stad eller på landet eller
annan slagterianstalt, belägen utom
stad, i hvilken slagttvång är gällande
eller enligt § 2 kan införas, ege
på derom af vederbörande gjord ansökning,
Konungens befallningshafvande,
om anstalten pröfvas vara
ändamålsenligt ordnad, medgifva och
meddela föreskrift att densamma
skall stå under offentlig kontroll,
med vilkor att genom sökandens försorg
och på hans bekostnad anställes
erforderligt antal besigtningsman
och vidtagas de öfriga åtgärder, som
anses för kontrollen nödiga. Dylikt
medgifvande må af Konungens befallningshafvande
kunna återtagas,
om anstalten ej vidmagthålles i ändamålsenligt
skick eller de för medgifvande!
bestämda vilkor ej uppfyllas
samt rättelse härutinnan, efter af
Konungens befallningshafvande derom
gjord erinran, icke inom föresatt tid
visas vara vidtagen.

Då icke blott de kommunala, hygieniska förhållandena i storstäderna
utan äfven landtbrukets ekonomiska exportintressen komma att blifva tillgodosedda
genom införande af slagttvång samt inrättande af offentliga
slagthus i dessa städer, synes det vara berättigad! att för begagnande af
dylikt slagthus må få uppbäras särskilda afgifter till betäckande af de med
slagthusets förvaltning och underhåll förenade kostnader.

I olikhet med utskottet anser jag deremot, att stadskommun, som
berättigas införa slagttvång, bör, på grund af de hygieniska och andra
fördelar, hvilka derigenom beredas kommunen, sjelf bekosta slagthusets an1
äggning och sålunda ej tillerkännas rätt till ränta å anläggningskapitalet.
Jag hemställer således, att § 8 må erhålla följande förändrade lydelse:

Lagutskottets Memorial N:o 53.

§ 8.

(Enligt utskottets förslag.)

1 mom. För köttbesigtning, anstäld
på grund af § 1, erlägges icke
någon afgift.

2 mom. För begagnande af
offentligt slagthus, hvarom i § 2
sägs, eger staden uppbära afgifter
enligt taxa, som, sedan Konungens
befallningshafvande, efter hörande af
helsovårdsnämnd eller den särskilda
myndighet, hvarunder slagthusets
förvaltning är stäld, dertill uppgjort
förslag, af Konungen fastställes för
minst ett år i sänder. I denna taxa
må afgifterna ej sättas högre än som
kan anses erforderligt för betäckande
af stadens kostnader för slagthusets
förvaltning och underhåll jemte ränta
å anläggningskapitalet.

(.Enligt reservationen.)

1 mom. För köttbesigtning, anstäld
på grund af § 1, erlägges icke
någon afgift.

2 mom. För begagnande af
offentligt slagthus, hvarom i § 2
sägs, eger staden uppbära afgifter
enligt taxa, som, sedan Konungens
befallningshafvande, efter hörande af
helsovårdsnämnd eller den särskilda
myndighet, hvarunder slagthusets
förvaltning är stäld, dertill uppgjort
förslag, af Konungen fastställes för
minst ett år i sänder. I denna taxa
må afgifterna ej sättas högre än som
kan anses erforderligt för betäckande
af stadens kostnader för slagthusets
förvaltning och underhåll.»

Herr C. F. Pettersson har begärt få antecknadt, att han icke deltagit
i ärendets behandling inom utskottet.

Antecknas skulle jemväl, att Herr F. Andersson såsom ledamot af
särskildt utskott varit förhindrad att i ärendets handläggning deltaga.