Lagutskottets Memorial N:o 47 (Betänkande 1891:LU47 Lagutskottet)

Lagutskottets Memorial N:o 47.

. N:o 47.

Ank. till Biksd. kansli don 7 maj 1891, kl. 3 e. in.

Lagutskottets memorial, i anledning af kamrarnes skiljaktiga
beslut beträffande vissa delar af det i utskottets utlåtande
n:o 31 afgifna förslag till lag angående väghållningsbesvärets
utgörande på landet.

I utlåtande n:o 31 öfver väckta förslag om ordnandet af vägliållningsbesväret
på landet liemstälde lagutskottet, att Riksdagen, med
anledning af de i ämnet väckta motioner, ville för sin del antaga en i
nämnda hemställan formulerad lag angående väghållningsbesvärets utgörande
på landet.

Enligt utskottet tillhandakomma protokollsutdrag hafva kamrarne
vid behandlingen af nämnda utlåtande stannat i skiljaktiga beslut beträffande
första punkten af 10 §, 47, 48, 49, 50 och 51 §§, samt 59 § mom. c)
af lagförslaget, i det att kamrarne, Andra Kammaren med godkännande
af utskottets förslag, livar för sig beslutit antaga följande lydelse:

10 §, första punkten.

Första Kammaren: Andra Kammaren:

Vägtal åsättes, med undantag af Vägtal åsättes, med undantag af
staten eller menighet tillhöriga all- staten eller menighet tillhöriga allmänningsskogar,
hvarje hemman, männingsskogar, hvarje hemman,
Bill. till Rilcsd. Prat. 1891. 7 Sami. 24 Häft. (N:o 41). 1

Lagutskottets Memorial N:o 47.

Första Kammaren :

utjord och annan jordbruksfastighet
efter senast faststälda taxeringsvärdet
sålunda, att för hvarje ett
hundra kronor af samma värde utföres
ett vägtal.

Andra Kammaren:

utjord och annan jordbruksfastighet
efter medeltaxeringsvärdet för
de fem senast förflutna åren sålunda,
att för hvarje ett hundra
kronor af samma värde utföres ett
vägtal.

47 §.

Den i 46 § föreskrifna uppskattning,
verkställes länsvis af en nämnd,
hvars ordförande Kongl. Maj:t på
förslag af landshöfding en förordnar,
och till hvilken nämnd landshöfdingen
utser en ledamot. Ordförande
och den ständige ledamoten
i nämnden förordnas hvardera
för tre år. Derjemte skola i hvarje
väghållning sdistrikt de väghållningsskyldige
utse två tillfällige ledamöter,
en egare af jordbruksfastighet
och en väghållningsskyldig, som
icke är pligtig att utgöra vägunderhållet
in natura, att i nämnden
deltaga i uppskattningen af underhållskostnaden
inom väg distriktet.
Val af tillfällige ledamöter i nämnden
verkställes, i distrikt, innefattande
endast en kommun, på sätt
för val å kommunalstämma finnes
stadgadt, dock att röstvärdet beräknas
efter vägfyrktal, men i andra
distrikt genom dertill i enahanda
ordning utsedde valmän, en
för hvarje kommun, hvilka valmän
på kallelse sammanträda, om distriktet
utgöres af härad eller del

Den i 46 § föreskrifna uppskattning
verkställes af en för
hvarje väghållningsdistrikt tillsatt
särskild nämnd, bestående af ordförande
och tre ledamöter, af hvilka
ordföranden och en ledamot förordnas
af Konungens befallningshafvande
och de öfrige två ledamöterne
tillika med två suppleanter
för dem utses af de väghållningsskyldige.
Sådant val verkställes,
i distrikt, innefattande endast
en kommun, på sätt för val å
kommunalstämma finnes stadgadt,
dock att röstvärdet beräknas efter
vägfyrktal, men i andra distrikt
genom dertill i enahanda ordning
utsedde valmän, en för hvarje kommun,
hvilka valmän på kallelse
sammanträda, om distriktet utgöres
af härad eller del deraf, inför häradsrätten
och eljest inför Konungens
befallningshafvande eller annan,
af Konungens befallningshafvande
bestämd myndighet; skolande
härvid för hvarje kommuns valman
röstvärdet beräknas efter kommunens
sammanlagda vägfyrktal.

Lagutskottets Memorial N:o 47.

Första Kammaren. Andra Kammaren.

deraf, inför häradsrätten och eljest
inför Konungens befallningshafvande
eller annan, af Konungens
befallningshafvande bestämd myndighet;
skolande härvid för hvarje
kommuns valman röstvärdet beräknas
efter kommunens sammanlagda
vägfyrktal.

I samma ordning, som för utseende
af nämndens ordförande och ledamöter
är stadgad, böra för dem förordnas
suppleanter.

48 §.

Nämnden sammanträder på ordförandens
kallelse.

Hvad de fleste i nämnden säga,
gäller som nämndens beslut. Vid
lika röster eller der hvar har sin
särskilda mening gäller ordförandens.

Vid nämndens sammanträde skall
kronoombud vara tillstädes för bevakande
af kronans rätt.

49 §.

Emot nämndens uppskattning md
klagan föras sä, som i 51 § sägs.
Sedan uppskattningen vunnit laga
kraft, skall den lända till efterrättelse
i minst tio år och intill dess
ny uppskattning derefter sker.
Åskas efter sagda tids förlopp ny
uppskattning, ankommer det på

48 §.

Nämnden sammanträder på ordförandens
kallelse.

Hvad de fleste i nämnden säga,
gäller som nämndens beslut. Vid
lika röster eller der hvar har sin
särskilda mening gäller ordförandens.

49 §.

Nämndens uppskattning, deremot
klagan ej må föras, skall lända till
efterrättelse i minst tio år och intill
dess ny uppskattning derefter sker.
Åskas efter sagda tids förlopp ny
uppskattning, ankommer det på
Konungens befallningshafvande att,
efter de väghållningsskyldiges hö -

Lagutskottets Memorial N:o 47.

Första Kammaren.

Konungens befallningshafvande att,
efter de väghållningsskyldiges hörande,
om sådan förordna. Då ny
vägdelning sker, skall dock i sammanhang
dermed förnyad uppskattning
ega rum, hvarvid den sist
faststälda graderingen bör ligga till
grund, der ej sedermera inträffande
förhållanden föranleda annat.

50 §.

Ordförande och ledamot i nämnden
åtnjuta ersättning, den förre
med, belopp, som enligt nuvarande
eller blifvande resereglemente tillkommer
häradshöfding, och ledainöterne
i likhet med hvad om ledamot i
egodelningsrätt är eller varder
stadgadt.

. 51 §.

Efter fullgjordt uppdrag insänder
nämnden uppskattningsinstrumentet
till Konungens befallningshafvande,
som låter i länskungörelserna
offentliggöra detsamma; egande
den, som är med uppskattningen
missnöjd, att vid talans förlust deröfver
anföra besvär hos Konungens
befallningshafvande i mål från Norrbottens,
Vesterbottens, Jemtlands och
Vesternorrlands län inom fyrtiofem
dagar, och i mål från öfriga orter
inom riket inom trettio dagar från

Andra Kammaren.

rande, om sådan förordna. Då ny
vägdelning sker, skall dock i sammanhang
dermed förnyad uppskattning
eg a rum, hvarvid den sist
faststälda graderingen bör ligga till
grund, der ej sedermera inträffande
förhållanden föranleda annat.

50 §.

Medlem af nämnden åtnjute ersättning
i likhet med hvad om ledamot
i egodelningsrätt är eller varder
stadgadt.

51 §.

Efter fullgjordt uppdrag insänder
nämnden uppskattningsinstrumentet
till Konungens befallningshafvande,
som låter i länskungörelserna
offentliggöra detsamma.

Lagutskottets Memorial N:o 47.

Första Kammaren.

den dag, dä den länskungörelse, hvari
uppskattning sinstrumentet blifvit offentliggjordt,
blifvit i väghällningsdistriktets
kyrkor uppläst.

69 §.

Vägskatten utgår efter vägfyrk
med iakttagande deraf:

c) att inkomst påföres en vägfyrk
för hvarje fyratio kronor af
den beskattningsbara andelen deraf

Andra Kammaren.

69 §.

Vägskatten utgår efter vägfyrk
med iakttagande deraf:

- - - - - - - - -•} _

c) att inkomst påföres eu. vägfyrk
för hvarje tjugu kronor af den
beskattningsbara andelen deraf

Öfriga paragrafer i utskottets förslag hafva af båda kamrarne blifvit
utan förändring godkända, och torde detta förhållande ådagalägga
en hos båda kamrarne rådande önskan att nu, i hvad på dem ankommer,
bringa detta länge omhandlade ärende till slut.

Jemlikt 63 § riksdagsordningen åligger det lagutskottet att söka
sammanjemka de olika beslut, hvari kamrarne vid behandling af lagförslaget
stannat. Utskottet får i sådant afseende anföra följande.

I fråga till en början om Första Kammarens beslut att, i öfverensstämmelse
med en utlåtandet vidfogad reservation, till grund för vägtalets
åsättande lägga det senast faststälda taxeringsvärdet må erinras,
att utskottets förslag att såsom dylik grund lägga ett femårigt medeltaxeringsvärde
innebär eu afvikelse från särskilda utskottets förslag vid
1889 års riksdag, och då Andra Kammaren vid sistnämnda riksdagantog
särskilda utskottets förslag i förevarande afseende oförändradt
och utan någon meningsskiljaktighet, torde samma kammare ej finnas
obenägen att biträda medkammarens nu fattade beslut i ämnet.

Hvad vidare beträffar Första Kammarens beslut i fråga om 47, 48,
49 och 51 §§ i utskottets förslag, afse dessa beslut otvetydigt att bereda
ytterligare garantier för att särskilda nämndens uppskattning varder
så opartisk och rättvis som möjligt. Medan sålunda, i fråga om
nämndens sammansättning, utskottet och Andra Kammaren åtnöjt sig

Lagutskottets Memorial N:o 47.

med den garanti i berörda afseende, som vunnes derigenom att Konungens
befallningshafvande utsåge ordförande och en ledamot i nämnden,
äfvensom att ordföranden vid lika röstetal egde utslagsröst, har Första
Kammaren ansett ordföranden böra för hela länet utses af Kongl. Maj:t
på förslag af landshöfdingen och för en tid af tre år, hvarjemte eu
ledamot skulle för enahanda tid och område förordnas af sist bemälta
myndighet. Af de ledamöter i nämnden, som de väghållningsskyldige
inom och för hvarje väghållningsdistrikt egde att utse, skulle vidare
den ene ega jordbruksfastighet, men den andre icke till någon del vara
pligtig att på annat sätt än genom betalande af vägskatt deltaga i väghållningen.

Derjemte har Första Kammaren beslutit, att kronans ombud skall
närvara vid nämndens sammanträden i och för bevakande af kronans
rätt, och slutligen har rätt att klaga öfver nämndens beslut i fråga om
uppskattningen blifvit medgifven för såväl kronans ombud som väghållningsskyldig.

Då sistberörda förändring af utskottets förslag onekligen är den
vigtigaste af dem, hvarom nu är fråga, och i icke oväsentlig mån torde
inverka på lösningen af spörsmålet, i hvilken grad nämndens sammansättning
bör ändras, anser utskottet lämpligt att först pröfva, huruvida
i afseende å nämnda fråga en sammanjemkning af kamrarnes skiljaktiga
beslut låter sig göra.

Härvid må till en början anmärkas, att formen för en dylik sammanjemkning
icke kan blifva en annan än att endera kammaren, med
frånträdande af sitt eget, biträder den andras beslut; och då det af
Första Kammaren beslutade tillägg om rätt att öfverklaga nämndens
uppskattning icke i någon mån rubbas eller står i strid med de grunder,
hvarpå det af Andra Kammaren antagna lagförslaget hvilar, samt
klagorättens missbrukande icke torde vara att befara, helst om nämndens
sammansättning är sådan, att den måste ingifva förtroende, vågar
utskottet antaga, att Andra Kammaren icke skall tveka att biträda medkammarens
beslut.

Enahanda uppfattning hyser utskottet i fråga om kamrarnes skiljaktiga
beslut beträffande lydelsen af 48 § i utskottets förslag, enär
åliggandet för kronans ombud att närvara vid nämndens sammanträden
för att derigenom sättas i tillfälle att bevaka kronans, särskildt af
statsbidraget berörda rätt synes vara endast ett korollarium till den
ifrågasatta klagorätten; och i ännu högre grad gäller detta om det af
Första Kammaren beslutade tillägg till 51 §.

Lagutskottets Memorial N:o 47.

Hvad . härefter angår frågan om nämndens sammansättning, vill
utskottet till en början erinra, att Första Kammarens beslut i fråga om
sättet för ordlörandens och den ständige ledamotens utseende äfvensom
bestämmandet af området och tiden för deras verksamhet icke
synes utskottet egnadt att medföra en i afsevärd mån ökad garanti för
uppskattningens jemnhet och opartiskhet. Att lägga rätten till ordförandens
utseende i Kongl. Maj:ts hand torde icke vara af behof påkalladt,
då Kongl. Maj:t säkerligen i de flesta fall icke komme att förordna
annan person än den Dess befallningshafvande föreslagit. Då
vidare i län af stor omfattning synnerlig svårighet kan möta för en
ordförande och ständig ledamot att deltaga i uppskattningarna inom
länets alla väghållningsdistrikt, torde det icke vara lämpligt att härom
meddela ovilkorlig föreskrift; och må slutligen erinras, att, då förordnandet
för ordförande och ständig ledamot måste afse uppskattningen
inom ett eller flera väghållningsdistrikt, vare sig densamma medtager
längre eller kortare tid, samt enligt utskottets i denna del jemväl af
Första Kammaren godkända förslag verkstäld uppskattning skall —
med det undantag, som föranledes af inträffande vägdelningar — gälla
i minst tio år, det icke kan vara erforderligt att bestämma en tid af
tre år för ordförandens och den ständige ledamotens verksamhet i
nämnden.

Deremot finner utskottet den tanke, som ligger till grund för beslutet
att låta de väghållningsskyl diges representanter i nämnden företräda
hvar sin af de båda intresserigtningar, som vid uppskattningen
helt naturligt göra sig gällande, eller, å ena sidan, deras intresse, som
hafva underhållet in natura sig ålagdt, och, å den andra, intresset hos
dem, som endast genom betalande af vägskatt skola deltaga i väghållningen.
Att emellertid uppställa såsom en ovilkorlig fordran, att den
ene af dessa båda representanter uteslutande skall tillhöra den senare
af nyss. nämnda grupper, synes utskottet icke fullt lämpligt. Flera
väghållningsdistrikt torde nemligen komma att finnas, der ifrågavarande
grupp är så fataligt representerad, att en fullt lämplig målsman för
denna grupp vid en ifrågasatt uppskattning knappast står att finna.
Genom, en bestämmelse att af de väghållningsskyldiges representanter
i nämnden den ene skall innehafva jordbruksfastighet och således
vara skyldig att deltaga i vägunderhållet in natura samt den andre
utses bland dem, som jemväl på annat sätt, det vill säga medelst betalande
af vägskatt, äro skyldige att deltaga i väghållningsbesvärets
utgörande, torde man enligt utskottets uppfattning undvika nyss an -

Lagutskottets Memorial N:o 47.

tydda svårighet, på samma gång den tanke, som genomgår Första
Kammarens beslut i detta afseende, vinner tillbörligt uttryck.

På nu antydda grunder anser också utskottet kamrarne, hvardera
med jemkning af sina beträffande 47 § i utskottets förslag fattade beslut,
kunna enas om ett förslag af den lydelse, som utskottet bär nedan
kommer att gifva.

Beträffande härefter de skiljaktiga beslut, hvari kamrarne stannat
i fråga om 50 § i utskottets förslag, såvidt nämnda paragraf rörer ersättning
åt den särskilda nämndens ordförande, synes det utskottet väl
kunna försvaras, att åt denne beredes en högre ersättning än som må
tillkomma nämndens ledamöter i öfrigt, och har utskottet trott ordförandens
likställande i detta hänseende med kronofogde kunna bilda eu
för båda kamrarne fullt antaglig sammanjemkningsgrund.

Slutligen har utskottet att yttra sig angående de skiljaktiga beslut,
kamrarne fattat rörande lydelsen af mom. c) i 59 § af utskottets förslag,
och har utskottet trott sig ega grundad anledning antaga, att
kamrarne skola finnas villiga förena sig om en bestämmelig, enligt
hvilken väghållningspligtig inkomst påföres en vägfyrk för hvarje
trettio kronor af den beskattningsbara andelen deraf.

På grund af hvad sålunda är vordet anfördt, får utskottet hemställa,

att kamrarne — Andra Kammaren med frånträdande
af sitt beslut beträffande lydelsen af första punkten
i 10 § i det förslag till lag angående väghållningsbesvärets
utgörande på landet, om hvars antagande
lagutskottet i utlåtande n:o 31 hemstält, samt hvardera
kammaren med jemkning af sina beslut rörande
47, 48, 49, 50 och 51 §§ samt 59 § mom. c) i samma
förslag, — ville för sin del antaga följande lydelse af
10 § första punkten samt 47, 48, 49, 50 och 51 §§
äfvensom 59 § mom. c) i nämnda förslag till lag:

10 §, första punkten.

Vägtal'' åsättes, med undantag af staten eller menighet
tillhöriga allmänningsskogar, hvarje hemman,
utjord och annan jordbruksfastighet efter senast faststälda
taxeringsvärdet sålunda, att för hvarje ett
hundra kronor af samma värde utföres ett vägtal.

Lagutskottets Memorial N:o 47.

47 §.

Den i 46 § foreskrifna uppskattning'' verkställes
af en för hvarje väghållningsdistrikt tillsatt särskild
nämnd, bestående af ordförande och tre ledamöter,
af Indika ordföranden och en ledamot förordnas af
Konungens befallningshafvande och de öfrige två ledamöterne
tillika med två suppleanter för dem utses af
de väghållningsskyldige; börande härvid iakttagas,
att af sistnämnde två ledamöter och suppleanter en
ledamot och dennes suppleant utses bland innehafvare
af jordbruksfastighet samt en ledamot och dennes
suppleant bland väghållningsskyldige, som äro
pligtige att deltaga i väghållet för annat beskattningsföremål
än jordbruksfastighet. Sådant val verkställes,
i distrikt, innefattande endast en kommun,
på sätt för val å kommunalstämma finnes stadgadt,
dock att röstvärdet beräknas efter vägfyrktal, men i
andra distrikt genom dertill i enahanda ordning utsedde
valmän, en för hvarje kommun, hvilka valmän
på kallelse sammanträda, om distriktet utgöres
af härad eller del deraf, inför häradsrätten och eljest
inför Konungens befallningshafvande eller annan, af
Konungens befallningshafvande bestämd myndighet;
skolande härvid för hvarje kommuns valman röstvärdet
beräknas efter kommunens sammanlagda vägfyrktal.

48 §.

Nämnden . sammanträder på ordförandens kallelse.

Hvad de fleste i nämnden säga, gäller som nämndens
beslut. Vid lika röster eller der hvar har sin
särskilda mening gäller ordförandens.

Vid nämndens sammanträde skall kronoombud
vara tillstädes för bevakande af kronans rätt.

49 §.

Emot nämndens uppskattning må klagan föras
Bih. till Biksd. Prof. 1891. 1 Sami. 24 Häft. fN-.o 41). 2

Lagutskottets Memorial N:o 47.

så, som i 51 § sägs. Sedan uppskattningen vunnit
laga kraft, skall den lända till efterrättelse i minst
tio år och intill dess ny uppskattning derefter sker.
Åskas efter sagda tids förlopp ny uppskattning, ankommer
det på Konungens befallningshafvande att,
efter de väghållnings skyldiges hörande, om sådan
förordna. Då ny vägdelning sker, skall dock i sammanhang
dermed förnyad uppskattning ega rum, hvarvid
den sist faststälda graderingen bör ligga till grund,
der ej sedermera inträffade förhållanden föranleda
annat.

50 §.

Ordförande och ledamot i nämnden åtnjuta ersättning,
den förre med belopp, som enligt nuvarande
eller blifvande resereglemente tillkommer kronofogde,
och ledamöterne i likhet med hvad om ledamot
i egodelningsrätt är eller varder stadgadt.

51 §.

Efter fullgjordt uppdrag insänder nämnden uppskattningsins
tram entet till Konungens befallningshafvande,
som låter i länskungörelserna offentliggöra
detsamma; egande den, som är med uppskattningen
missnöjd, att vid talans förlust deröfver anföra besvär
hos Konungens befallningshafvande i mål från Norrbottens,
Vesterbottens, Jemtlands och Vesternorrlands
län inom fyrtiofem dagar, och i mål från öfriga orter
inom riket inom trettio dagar från den dag, då den
länskungörelse, hvari uppskattningsinstrumentet offentliggjorts,
blifvit i väghållningsdistriktets kyrkor uppläst.

59 §.

, Vägskatten utgår efter vägfyrk med iakttagande
deraf:

c) att inkomst påföres en vägfyrk för hvarje trettio
kronor af den beskattningsbara andelen deraf.

Lagutskottets Memorial N:o 47.

Slutligen, ocli under förutsättning att kamrarne bifalla, hvad utskottet
här ofvan i ändamål af samman]''emkning hemstält, får utskottet
göra hemställan om kamrarnes förklarande,

att Riksdagen för sin del antagit

_ Lag

angående väghållning sbesvärets utgörande på landet

af den lydelse, kamrarnes i anledning af utskottets
hemställan ej mindre i utlåtandet n:o 31 än i
detta memorial fattade sammanstämmande beslut
utvisa.

Stockholm den 7 maj 1891.

På lagutskottets vägnar:

C. A. SJÖGRÖN A.