Lagutskottets Memorial N:o 31

Betänkande 1892:LU31

Lagutskottets Memorial N:o 31.

15

N:o 31.

Ant. till Riksd. kansli den 24 mars 1892, kl. 1 e. m.

Lagutskottets memorial, i anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut
beträffande rubriken och ingressen till utskottets i andra
;punkten af dess utlåtande n:o 20 gjorda hemställan.

I andra punkten af lagutskottets utlåtande, n:o 20, i anledning af
väckta motioner om ändringar i strafflagen den 16 februari 1864, hemstälde
utskottet, att Riksdagen ville för sin del antaga en lag angående
ändrad lydelse af 15 kap. 24 § samt 23 kap. 7 § strafflagen af det innehåll
utlåtandet utvisar samt med en rubrik och ingress, så lydande, den
förra: »Lag angående ändrad lydelse af 15 kap. 24 § samt 23 kap. 7 §
strafflagen», samt den senare: »Härigenom förordnas, att 15 kap. 24 §
samt 23 kap. 7 § strafflagen skola erhålla följande ändrade lydelse».

Enligt utskottet tillhandakomma protokollsutdrag hafva Kamrarne —
jemte det de visat åter till utskottet dess förslag beträffande lydelsen af
15 kap. 24 § strafflagen, i anledning af hvilken återremiss utskottet framdeles
vill meddela utlåtande — väl hvar för sig godkänt utskottets förslag
till ändrad lydelse af 23 kap. 7 § strafflagen, men deremot stannat i
skiljaktiga beslut beträffande lagförslagets rubrik och ingress, i det att
Första Kammaren jemväl återförvisat dessa till utskottet, hvaremot Andra
Kammaren godkänt desamma med den ändring, att orden »15 kap. 24 §
samt» å båda ställena uteslötes och ordet »skola» i ingressen utbyttes mot
ordet »skall».

I anledning af sist berörda återremiss får utskottet nu hemställa,

16

Lagutskottets Memorial N:o 31.

att Första Kammaren ville godkänna förslagets
rubrik och ingress med de af Andra Kammaren beslutade
ändringar och sålunda jemväl för sin del i likhet
med Andra Kammaren antaga följande

Lag

angående ändrad lydelse af 23 kap. 7 § strafflagen.

Härigenom förordnas, att 23 kap. 7 § strafflagen
skall erhålla följande ändrade lydelse:

Brott, som i 2 § omförmäles, ehvad det begåtts af
gäldenär eller, efter ty i 4 § sägs, af syssloman, så ock
brott, hvarom i 5 § förmäles, må ej åtalas af allmän
åklagare, der ej brottet af målsegande till sådant åtal
angifves. Brott, som i 3 § sägs, må ej af annan än
målsegande åtalas.

Stockholm den 24 mars 1892.

På lagutskottets vägnar:
AXEL BERGSTRÖM.

Stockholm, Ivar Hseggströms boktryckeri, 1892.