Lagutskottets betänkande i anledning av propositionen 1973:168 med förslag till lag om ändring i lagen (1973:303) om ändring i lagen (1944:705) om aktiebolag, m. m. jämte motioner (Betänkande 1973:LU41 Lagutskottet)

Lagutskottets betänkande nr 41 år 1973 LU 1973:41

Nr 41

Lagutskottets betänkande i anledning av propositionen 1973:168 med
förslag till lag om ändring i lagen (1973: 303) om ändring i lagen
(1944: 705) om aktiebolag, m. m. jämte motioner.

I propositionen 1973: 168 har Kungl. Maj:t (justitiedepartementet)
förslagit riksdagen att antaga i propositionen framlagda förslag till

1. lag om ändring i lagen (1973: 303) om ändring i lagen (1944: 705)
om aktiebolag,

2. lag om ändring i lagen (1944: 705) om aktiebolag.

Propositionen innehåller två huvudavsnitt. Den inleds med ett avsnitt
angående de lagstiftningsfrågor som sammanhänger med tillämpningen
av nya regler om aktiekapitalets minsta storlek på äldre aktiebolag. De
nya övergångsbestämmelser som föreslås i detta hänseende upptas i
lagförslaget under punkten 1. I ett senare avsnitt av propositionen behandlas
frågan om rösträtten för aktier som förvaltas av allmänna pensionsfonden.
De lagstiftningsåtgärder som aktualiseras i denna del upptas
i lagförslaget under punkten 2.

Propositionen har såvitt gäller lagförslaget under punkten 1 hänvisats
till behandling av lagutskottet och i vad avser lagförslaget under punkten
2 till näringsutskottet. I samband med lagutskottets behandling av
lagförslaget under punkten 1 har inom utskottet väckts fråga om ändring
av bestämmelserna i aktiebolagslagen angående dispens från förbudet
för aktiebolag att lämna penninglån till aktieägare, styrelseledamot
och verkställande direktör liksom att ställa säkerhet för förbindelser
som ingås av nämnda personkrets. Med anledning härav har näringsutskottet,
för att möjliggöra en samlad bedömning av förekommande
frågor om ändring i aktiebolagslagen, beslutat att med avgivande av yttrande
i ärendet överflytta sin andel av propositionen till lagutskottet.
Yttrandet fogas till detta betänkande som bilaga 2.

I anledning av propositionen i den del denna hänvisats till lagutskottet
har väckts fem motioner. Motionsyrkandena redovisas nedan på s. 5.
Utskottet har över motionen 1973: 2110 (yrkande 2) inhämtat yttrande
från skatteutskottet. Yttrandet fogas till betänkandet som bilaga 3.

För en översikt av lagförslagens materiella innehåll hänvisar utskottet
till vad utskottet anför nedan på s. 6. och 7.

De vid propositionen fogade lagförslagen har följande lydelse.

1 Riksdagen 1973. 8 sami. Nr 41

LU 1973: 41

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973: 303) om ändring i lagen (1944: 705)
om aktiebolag

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1973:303) om ändring i lagen
(1944: 705) om aktiebolag,
dels att nuvarande punkterna 3 och 4 i övergångsbestämmelserna skall
betecknas 5 respektive 6,

dels att punkten 2 i övergångsbestämmelserna skall ha nedan angivna
lydelse,

dels att i övergångsbestämmelserna skall införas två nya punkter, 3
och 4, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

2. Vad i 2 § föreskrives om
aktiekapitalets storlek skall ej gälla
för bolag som bildats före lagens
ikraftträdande. Dock får det för
sådant bolag bestämda aktiekapitalet
eller minimikapitalet ej genom
ändring av bolagsordningen
sänkas till belopp som är lägre än
50 000 kronor.

I fråga om bolag som avses i
första stycket gäller 3 § första
stycket i dess äldre lydelse.

Föreslagen lydelse

2. 1 fråga om bolag som bildats
före den 6 juni 1973 gäller 2 och
3 §§ i sin äldre lydelse till utgången
av år 1978. Dock får det för
sådant bolag bestämda aktiekapitalet
eller minimikapitalet ej genom
ändring av bolagsordningen
sänkas till belopp som är lägre
än 50 000 kronor.

3. Styrelseledamot, verkställande
direktör, aktieägare, borgenär
eller annan vars rätt kan vara beroende
därav kan under tiden den
1 oktober 1977—den 31 mars

1978 hos rätten ansöka om likvidation
av bolag, vars aktiekapital
ej uppgår till 50 000 kronor vid
utgången av september 1977.

Sker ansökan, skall rätten genast
kalla bolaget att inställa sig
inför rätten på utsatt dag, minst
två och högst fyra månader därefter,
då frågan om skyldighet för
bolaget att träda i likvidation skall
prövas. Kallelsen skall delges bolaget
på sätt som är föreskrivet om
stämning i tvistemål. Det åligger
styrelsen att genast utlysa bolagsstämma
för meddelande om kallelsen.

Visas ej innan ärendet avgöres
att aktiekapitalet uppgår till
50 000 kronor, skall rätten förklara,
att bolaget skall träda i

LU 1973:41

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

likvidation, samt utse en eller flera
likvidatorer. Rätten skall genast
till registreringsmyndigheten sända
dels för registrering meddelande
om likvidationsbeslutet dels underrättelse
om förordnande av likvidator
med angivande av dennes
fullständiga namn och postadress.

4. Bolag, vars registrerade aktiekapital
ej uppgår till 50 000 kronor
vid utgången av år 1978, skall,
om det ej trätt i likvidation eller
försatts i konkurs, avföras ur aktiebolagsregistret
och är därmed
upplöst. Uppgift att bolaget har
avförts ur registret skall ej kungöras
i allmänna tidningarna.

När bolaget avförts ur registret,
svarar aktieägarna samt styrelseledamöter
och verkställande direktör
solidariskt för bolagets förpliktelser.
Aktieägarna inträder i bolagets
ställe som part i de avtal bolaget
slutit med tredje man. 1 den
mån bolaget enligt lag eller annan
författning varit skyldigt att vidtaga
åtgärd eller lämna uppgift
skall detta i stället fullgöras av
styrelsen.

Uppkommer behov av likvidationsåtgärd
sedan bolaget avförts
ur registret, äger 173 a § tredje
stycket lagen (1944: 705) om aktiebolag
motsvarande tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1974.

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1944: 705) om aktiebolag

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1944: 705) om aktiebolag,
dels att 119 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 119 a §, av nedan an givna

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

119 §

Jämte vad i övrigt i denna lag är stadgat om utövande av rösträtt

och fattande av beslut å bolagsstämma gälle:

LU 1973: 41

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1. att rösträtt ej må utövas för aktie, å vilken icke fullgjorts förfallen
inbetalning eller i fråga om vilken ej, där det skolat ske, avlämnats i 41
eller 60 § omförmäld förbindelse;

2. att varje aktie, för vilken rösträtt må utövas, berättigar till en
röst;

3. att frånvarande aktieägares rösträtt må utövas genom ombud;

4. att ingen dock må för egna och andras aktier utöva rösträtt för
sammanlagt mer än en femtedel av det på stämman företrädda aktiekapitalet; 5.

att såsom bolagets beslut gäller den mening, för vilken de flesta
rösterna avgivas;

6. att vid lika röstetal val avgöres genom lottning, men i andra frågor
den mening gäller som biträdes av de flesta röstande eller, om jämväl
antalet röstande är lika, av stämmans ordförande.

I bolagsordningen må kunna intagas
bestämmelser avvikande från
vad i första stycket 2—6 stadgas;
dock att aktieägares rättighet att
utöva rösträtt ej får inskränkas
utöver vad i första stycket 1 är
föreskrivet, att olika röstvärde för
aktier i bolaget icke må så bestämmas,
att röstvärdet för någon
aktie överstiger tio gånger röstvärdet
för annan aktie, och att
aktieägares rättighet att genom
ombud utöva rösträtt ej får inskränkas
i vidare mån än att föreskrift
må kunna meddelas därom,
att till ombud må utses allenast
aktieägare. Utan hinder av vad
sålunda stadgas må dels beslut enligt
133 § 2 mom. andra stycket
fattas om sådan ändring av bolagsordningen
i fråga om röstvärdet
för aktier av olika slag som erfordras
för att förhindra att förhållandet
mellan aktier av olika
slag rubbas och dels i beslut om
aktiekapitalets ökning föreskrift
meddelas, att för ny aktie ej må
utövas rösträtt vid bestämmande
av vinstutdelning vartill den nya
aktien icke medför rätt.

I bolagsordningen må kunna intagas
bestämmelser avvikande från
vad i första stycket 2 samt 4—6
stadgas; dock att aktieägares rättighet
att utöva rösträtt ej får inskränkas
utöver vad i första stycket
1 är föreskrivet, och att olika
röstvärde för aktier i bolaget icke
må så bestämmas, att röstvärdet
för någon aktie överstiger tio
gånger röstvärdet för annan aktie.
Utan hinder av vad sålunda stadgas
må dels beslut enligt 133 §

2 mom. andra stycket fattas om
sådan ändring av bolagsordningen
i fråga om röstvärdet för aktier av
olika slag som erfordras för att
förhindra att förhållandet mellan
aktier av olika slag rubbas och dels
i beslut om aktiekapitalets ökning
föreskrift meddelas, att för ny aktie
ej må utövas rösträtt vid bestämmande
av vinstutdelning vartill
den nya aktien icke medför
rätt.

För egen aktie må aktiebolag icke utöva rösträtt, ej heller må av dotterbolag
rösträtt utövas för aktie i moderbolaget.

Vad ovan i första stycket 1 stadgas utgör ej hinder för aktieägare
att, under det han är förlustig sin rösträtt, med laga verkan deltaga i
beslut, för vars giltighet erfordras att samtliga aktieägare förena sig där -

LU 1973:41

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

om. Erfordras för besluts giltighet samtycke av samtliga aktieägare eller
ock viss röstpluralitet av de vid bolagsstämma företrädda aktierna eller
av bolagets hela aktiekapital, skola aktier, för vilka rösträtt ej må utövas
enligt tredje stycket, icke medräknas.

119 a §

Innehar i enlighet med reglementet
(1959: 293) angående allmänna
pensionsfondens förvaltning
fjärde fondstyrelsen aktier i
visst aktiebolag, får efter fondstyrelsens
bemyndigande rösträtt för
aktieinnehavet utövas genom ett
eller flera ombud, som föreslagits
av facklig organisation med medlemmar
anställda hos bolaget.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1974.

Om bolagsordning vid ikraftträdandet innehåller bestämmelse som
strider mot 119 § enligt dess nya lydelse eller 119 a §, är bestämmelsen
utan verkan.

Motionsyrkandena

De i betänkandet behandlade motionerna upptar följande yrkanden.

Motionen 1973: 2106
I motionen 1973: 2106 av herr Börjesson i Glömminge m. fl. (c) hemställs
att riksdagen vid behandlingen av propositionen beslutar

1. att övergångstiden för ökningen av aktiekapitalet i aktiebolag bildade
före den 6 juni 1973 till den nya minimigränsen utsträcks till utgången
av 1980,

2. att Kungl. Maj:t bemyndigas medge dispens för höjning även vid
senare tidpunkt om särskilda omständigheter föreligger, samt

3. att hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning beträffande ett garantisystem
för att underlätta rörelsedrivande bolags anpassning till nya
regler om aktiekapitalets storlek i enlighet med vad som har anförts i
motionen.

Motionen 1973: 2107
I motionen 1973: 2107 av herrar Carlström (fp) och Hovhammar (m)
yrkas att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om sådant förslag att företagens
reserv- och skuldregleringsfond får användas för erforderlig
höjning av företagens aktiekapital.

LU 1973: 41

Motionen 1973: 2108

I motionen 1973: 2108 av herr Helén m. fl. (fp) hemställs

1. att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att förslag om ny företagsform
med begränsad ekonomisk ansvarighet för ägarna avsedd för
mindre företag föreläggs riksdagen före utgången av 1975,

2. att riksdagen — om detta yrkande avslås — avslår proposition
1973: 168 i de delar som avser höjning av aktiekapital för bolag bildade
före den 6 juni 1973.

Motionen 1973: 2109

I motionen 1973: 2109 av herrar Löfgren (fp) och Andersson i Örebro
(fp) hemställs att riksdagen beslutar

1. att aktieägares personliga ansvar för upplöst bolags skulder och
skyldigheter endast inträder om bolaget informerat aktieägarna om de
nya reglerna och om möjligheterna att skydda sig mot framtida rättsanspråk,

2. att personer, vilka efter den 31 mars 1978 men före utgången av
nämnda år genom gåva eller arv erhållit en mindre aktiepost i upplöst
bolag och uppenbarligen saknat inflytande över dess skötsel, skall vara
befriade från personligt ansvar för bolagets skulder och skyldigheter,

3. att avförande av bolag ur aktiebolagsregistret i enlighet med i propositionen
föreslagen lag skall kungöras i vanlig ordning,

4. att ansvaret för avfört bolags förpliktelser övertas av styrelseledamöter,
verkställande direktör samt aktieägare först från den dag
kungörelse om bolags avförande ur aktiebolagsregistret skett.

Motionen 1973: 2110

I motionen 1973: 2110 av herr Nordgren m. fl. (m) hemställs

1. att riksdagen beslutar att aktiekapitalets lägsta belopp skall vara
20 000 kr.,

2. att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer att Kungl. Maj:t ger företagsskatteberedningen
i uppdrag att framlägga förslag syftande till att
medge uppskrivning av aktiekapital med obeskattade medel i enlighet
med vad i motionen anförts.

Utskottet

Inledning

Aktiebolagslagen ändrades våren 1973 så att minimigränsen för aktiekapitalet
höjdes från 5 000 till 50 000 kr. (prop. 1973:93, LU
1973: 19, rskr 1973: 238). Ändringen avsåg bara bolag som bildades efter
den nya lagstiftningens ikraftträdande den 6 juni 1973. Samtidigt förutskickades
dock att förslag om övergångsbestämmelser som innebär krav

LU 1973: 41

på höjning av minimigränsen även för äldre bolag skulle läggas fram för
riksdagen hösten 1973.1 enlighet härmed läggs i förevarande proposition
fram förslag med övergångsbestämmelser som innebär krav på att alla
aktiebolag vid utgången av år 1978 skall ha ett aktiekapital på minst
50 000 kr. Aktiebolag som inte före denna tidpunkt höjt sitt aktiekapital
till minst detta belopp föreslås bli upplösta genom ett förenklat likvidationsförfarande.
Förslaget gör det möjligt för rörelsedrivande
aktiebolag, som inte genomför erforderlig kapitalhöjning, att efter
upplösningen fortsätta rörelsen i annan företagsform.

Den 1 januari 1974 kommer den av riksdagen vid 1973 års vårsession
antagna lagen (1973: 502) om ändring i reglementet (1959: 293) angående
allmänna pensionsfondens förvaltning att träda i kraft. Lagstiftningen
(prop. 1973:97, NU 1973:58, rskr 1973:237) innebär att
medel ur allmänna pensionsfonden (AP-fonden) i viss utsträckning
skall kunna genom placering i bl. a. aktier tillföras näringslivet såsom
riskvilligt ägarkapital. Vid sin behandling av frågan hemställde riksdagen
om förslag till lagändring som gör det möjligt för AP-fonden att
uppdra åt representanter för de anställda i ett företag att utöva rösträtt
för fondens aktier i företaget. Med anledning härav läggs i förevarande
proposition fram förslag om sådan ändring i aktiebolagslagen att rösträtten
för aktier som tillhör AP-fonden kan delegeras till flera representanter
för olika arbetstagarorganisationer.

Lagförslagen avses träda i kraft den 1 januari 1974.

I det följande behandlar utskottet de delar av propositionen som
berörts i motioner eller som eljest tilldragit sig utskottets särskilda uppmärksamhet.
Dessutom tar utskottet, såsom ovan (s. 1) berörts, med
begagnande av sin initiativrätt upp fråga om ändring av bestämmelserna
i 75 b § aktiebolagslagen angående dispens från reglerna om förbud för
aktiebolag att lämna penninglån till aktieägare, styrelseledamot och
verkställande direktör liksom att ställa säkerhet för förbindelser som ingås
av nämnda personkrets.

Beträffande förslaget med övergångsbestämmelser rörande tillämpningen
av de nya reglerna om aktiekapitalets minsta storlek på äldre
aktiebolag vill utskottet här erinra om att förslaget följer de allmänna
riktlinjer som drogs upp i propositionen 1973: 93 och som godkändes
av riksdagen vid dess behandling av det då aktuella lagförslaget.

Aktiekapitalets storlek

I motionen 1973: 2110 (yrkandet 1) hemställs att riksdagen i anledning
av propositionen 1973: 168 beslutar att aktiekapitalets lägsta belopp
skall vara 20 000 kr. De argument som motionärerna anför utgör
en upprepning av vad som framfördes till stöd för liknande motionsyrkanden
i samband med riksdagsbehandlingen av propositionen 1973:
93.

LU 1973: 41

Utskottet anser det inte erforderligt att i detta sammanhang upprepa
de invändningar mot motionärernas synpunkter som utskottet framförde
vid den tidigare behandlingen av denna fråga, utan hänvisar till
sitt tidigare ställningstagande (LU 1973: 19 s. 49 f.). I enlighet härmed
avstyrker utskottet bifall till motionen 1973: 2110 i denna del.

Fråga om införande av en ny företagsform

Med propositionens förslag till övergångsreglering för genomförandet
av höjningen av minimikapitalet i äldre aktiebolag till 50 000 kr. uppkommer
frågan, vilken företagsform som kan vara mest lämpad för de
mindre rörelsedrivande bolag som inte kan åstadkomma den föreskrivna
kapitalökningen. Det finns t. ex. i de flesta västeuropeiska länder vid
sidan av aktiebolaget en särskild bolagsform, vari ekonomisk verksamhet
kan drivas utan personlig ansvarighet för delägarna. I tysk rätt benämns
denna bolagstyp Gesellschaft mit beschränkter Haftung (GmbH).

I motionen 1973: 2108 (yrkandet 1) yrkas att riksdagen hos Kungl.
Maj:t begär att förslag om en ny företagsform med begränsad ekonomisk
ansvarighet för ägarna avsedd för mindre företag föreläggs riksdagen
före utgången av 1975. En sådan bolagsform bör enligt motionärerna
även utformas så att de mindre företagen i skattehänseende och
i vad gäller rätten till fondavsättningar behandlas på i huvudsak samma
sätt som aktiebolag.

Utskottet erinrar om att riksdagen med anledning av motionsyrkanden
hade att ta ställning till förevarande fråga i samband med behandlingen
av propositionen 1973: 93. I sitt av riksdagen godkända betänkande
(LU 1973: 19 s. 51) framförde utskottet som sin uppfattning,
att det inte behövs någon ny företagsform för att tillgodose småföretagens
behov. Utskottet pekade därvid på att det enligt gällande rätt
finns associationsformer som enligt utskottets mening är lämpade för
sådana företag, nämligen handelsbolaget och kommanditbolaget. Utskottet
framhöll vidare att det åtminstone såvitt gäller de institutionella
kreditgivarna inte torde vara möjligt för ett mindre aktiebolag att uppta
lån utan kompletterande säkerhet i form av borgen av huvudaktieägaren.
Vid en konkurs i ett mindre aktiebolag förlorar företagaren
därför ofta betydligt mer än sitt aktiekapital. Detta ansåg utskottet visa
att skillnaden i risktagande, beroende på om en företagare driver sin
verksamhet som aktiebolag eller som enskild firma, i realiteten inte alltid
är så stor. Utskottet anslöt sig därför till föredragande statsrådets uppfattning
att det inte finns tillräckliga motiv för att i svensk rätt införa någon
ny företagsform med begränsad ekonomisk ansvarighet för delägarna
med avseende på företagets förbindelser.

Beträffande den i motionen berörda skatterättsliga aspekten på valet
av företagsform vill utskottet erinra om att företagsskatteberedningen
har aviserat att den inom kort kommer att lägga fram en promemoria

LU 1973: 41

med förslag till väsentliga förändringar av skattereglerna för fåmansbolagen.
Syftet med förslaget är att så långt möjligt åstadkomma en
rättvis och likformig beskattning av dessa bolag jämfört med andra
företagsformer. Genom företagsskatteberedningens aviserade förslag
kan alltså de skatterättsliga problem, som sammanhänger med valet av
företagsform, antas komma i ett nytt läge. Med hänsyn härtill finner utskottet
ej skäl att i förevarande sammanhang gå närmare in på detta
problemkomplex (jfr nedan s. 10).

Utskottet vill slutligen understryka att utskottets ståndpunkt i fråga
om behovet av en ny företagsform grundas på den principiella uppfattningen,
att det från allmän synpunkt är till fördel om små företag
drivs i företagsformer med personligt ansvar för ägaren. De personer
som står bakom ett företag och skall svara för rörelsen måste kunna
uppfylla sina förpliktelser gentemot anställda, det allmänna och andra
borgenärer. För att detta skall garanteras krävs det, om de skall vara
befriade från personligt ansvar, att deras kapitalinsats i bolaget är betydande.
Är en företagare inte beredd eller i stånd att göra en sådan
kapitalinsats, bör han enligt utskottets mening inte tillåtas använda
en företagsform där han inte personligen ansvarar för företagets förbindelser.
I anslutning härtill erinrar utskottet om att aktiebolagsformen
i betydande utsträckning används för att uppnå skattemässiga fördelar
eller för att möjliggöra skatteflyktsåtgärder av olika slag. Inte minst har
man utnyttjat möjligheterna att bilda små aktiebolag till att försvåra
skattekontroll och undkomma skatteindrivning. En av målsättningarna
bakom den våren 1973 genomförda reformen på aktiebolagsrättens
område var att minska möjligheterna till dylika förfaranden. Enligt utskottets
mening kan det emellertid inte uteslutas att denna målsättning
delvis skulle förfelas om man som ett alternativ till aktiebolagsformen i
stället införde en ny företagsform av det slag som skisseras i motionen.

Utskottet finner på grund av det anförda ej skäl att frångå sin tidigare
bedömning i principfrågan. I enlighet härmed avstyrker utskottet
bifall till motionen 1973: 2108 såvitt nu är i fråga.

Fråga om avslag på förslaget till övergångsreglering

I motionen 1973: 2108 anförs vidare att innan riksdagen förelagts
förslag om ny företagsform för mindre företag är motionärerna för
sin del inte beredda att acceptera den föreslagna höjningen av minimigränsen
för aktiekapitalet i bolag bildade före den 6 juni 1973. I andra
hand yrkar därför motionärerna — om motionsyrkandet 1 skulle avslås

— att riksdagen beslutar att avslå propositionen i de delar som avser
höjning av aktiekapital för bolag bildade före nämnda dag.

Ett bifall till motionsyrkandet 2 innebär att lagförslaget under punkten
1 i sin helhet skulle avslås av riksdagen.

Detta skulle leda till det otillfredsställande resultatet att man i fort lt

Riksdagen 1973. 8 sami. Nr 41

LU 1973: 41

sättningen med avseende på den nedre gränsen för aktiekapitalet skulle
få ha två typer av bolag, nämligen sådana som bildats före den 6 juni
1973 och de som bildats senare. Utskottet kan från sina tidigare redovisade
principiella utgångspunkter inte biträda motionärernas yrkande och
avstyrker därför bifall till motionen 1973: 2108 även i denna del.

Övergångstidens längd m. m.

I propositionen 1973: 93 angavs att den övergångstid inom vilken
äldre aktiebolag hade att höja minimikapitalet till 50 000 kr., om de ville
fortsätta sin verksamhet i aktiebolagsform, borde vara 3 å 5 år. Såsom
omnämnts i det föregående (s. 8) kommer företagsskatteberedningen
inom kort att lägga fram en promemoria med förslag till väsentliga förändringar
av skattereglerna för fåmansbolagen. Eftersom en sådan skattereform
kan väntas medföra övergång i viss utsträckning från aktiebolag
till annan företagsform kommer också de skatterättsliga frågor
som aktualiseras av en sådan övergång att behandlas. De skattefrågor
som aktualiseras genom övergång till annan företagsform på grund av
höjningen av minimikapitalet ligger inom ramen för företagsskatteberedningens
uppdrag och har därför ansetts böra behandlas inom beredningen.
Det upplyses i förevarande proposition att chefen för finansdepartementet
har för avsikt att på grundval av beredningens arbete
till 1974 års vårriksdag lägga fram förslag till de övergångsregler på
skatterättens område som krävs för att underlätta övergången från
aktiebolag till annan företagsform. Redan nu kan förutskickas att bolag,
som övergår till annan företagsform utan att därigenom på grund av
olika dispositioner vinna obehöriga skatteförmåner och som inte har
tillräckliga vinstmedel för att kunna höja sitt aktiekapital till 50 000 kr.,
inte kommer att drabbas av någon utskiftningsskatt på grund av övergången.

Med hänsyn till att det kan vara svårt att innan de skatterättsliga
frågorna fått sin slutgiltiga lösning ta definitiv ståndpunkt till om aktiekapitalet
skall höjas till 50 000 kr. eller om bolaget i stället bör avvecklas
och rörelsen fortsättas i någon annan företagsform, anser föredragande
statsrådet att övergångstiden bör göras så pass lång som fem
år. Statsrådet förordar därför att de äldre bestämmelserna om aktiekapitalets
storlek skall få gälla till utgången av år 1978 beträffande de
bolag som har bildats före den 6 juni 1973.

I motionen 1973:2106 (yrkandet 1) hemställs att den föreslagna
övergångstiden utsträcks med två år eller till utgången av år 1980.
Motionärerna förordar också att Kungl. Maj:t bemyndigas att medge
dispens från föreskriven höjning av aktiekapitalet om särskilda omständigheter
föreligger (yrkandet 2).

Enligt utskottets mening är det angeläget att den nuvarande otillfredsställande
ordningen med två typer av aktiebolag — såvitt avser

LU 1973: 41

reglerna om aktiekapitalets minimibelopp — inte består längre än vad
som är oundgängligen nödvändigt. Utskottet anser att den föreslagna
femårsfristen utgör en lämplig avvägning mellan de olika intressen
som gör sig gällande på detta område. Utskottet kan därför inte biträda
motionärernas förslag om förlängning av övergångstiden. Inte heller
kan utskottet dela uppfattningen att det finns skäl att öppna möjlighet
till dispens från kravet på höjning av aktiekapitalet. Utskottet avstyrker
därför bifall till motionen 1973: 2106 såvitt nu är i fråga.

Särskilda åtgärder för att underlätta kapitalhöjningen

De problem som kan uppstå för bolag som under övergångstiden
ämnar höja sitt aktiekapital till 50 000 kr. tas upp till behandling i tre
av motionerna. Gemensamt för dessa motionsyrkanden är att de utgår
från uppfattningen att det är nödvändigt att samhället genom ekonomiska
stödåtgärder av olika slag underlättar för mindre bolag att genomföra
den föreskrivna kapitalhöjningen.

I motionen 1973: 2106 (yrkandet 3) yrkas sålunda att riksdagen hos
Kungl. Maj:t anhåller om utredning av ett garantisystem för att underlätta
rörelsedrivande bolags anpassning till de nya reglerna om aktiekapitalets
storlek. Motionärerna anför att det av dem åsyftade systemet
bör kunna utformas efter samma modell som redan gäller för statligt
garanterade lån i bank eller annan kreditinrättning. Det erhållna
lånet skulle utnyttjas för att genomföra den föreskrivna höjningen av
aktiekapitalet.

Vidare yrkas i motionen 1973: 2107 att riksdagen hos Kungl. Maj:t
anhåller om sådant förslag att företagens reserv- och skuldregleringsfond
får användas för erforderlig höjning av företagens aktiekapital.
Enligt nuvarande regler kan ökning av aktiekapitalet genom fondemission
endast ske med besparade vinstmedel som ej avsatts till reservfond
eller skuldregleringsfond eller med belopp som erhålls genom uppskrivning
av anläggningstillgång enligt därom givna regler. Motionärerna
pekar på att aktiebolagsutredningens år 1971 avgivna förslag till
ny aktiebolagslag medger att fondemission även kan ske med anlitande
av uppskrivningsfond eller reservfond.

Slutligen yrkas i motionen 1973: 2110 (yrkandet 2) att företagsskatteberedningen
får i uppdrag att lägga fram förslag om att aktiebolag
skall få skriva upp sitt aktiekapital med obeskattade vinstmedel. De
medel som utnyttjas för sådant ändamål skall enligt motionärerna
återföras till beskattning under en tid av förslagsvis tio år.

Utskottet har i anledning av sistnämnda motionsyrkande inhämtat
yttrande från skatteutskottet. I yttrandet (se Bilaga 2 till detta betänkande)
förklarar sig skatteutskottet dela den uppfattning som kommit till
uttryck i propositionen, nämligen att några ändringar i skattelagstiftningen
eller andra särskilda åtgärder för att underlätta en ökning av

LU 1973: 41

aktiekapitalet till 50 000 kr. inte är erforderliga. Skatteutskottet kan
därför inte biträda utredningsyrkandet i motionen 1973:2110. Till
detta yttrande har fogats tre avvikande meningar.

Beträffande förevarande tre motionsyrkanden vill utskottet för sin del
anföra följande. Utskottet har redan i samband med behandlingen av
motionen 1973: 2108 (ovan s. 9) redovisat såsom sin principiella uppfattning,
att en företagare som inte är beredd eller i stånd till en
betydande kapitalinsats — minst 50 000 kr. — i företaget inte bör tilllåtas
att använda aktiebolagsformen för sin verksamhet utan vara hänvisad
till någon annan företagsform, där han personligen svarar för
företagets förbindelser. Föredragande statsrådet har i propositionen
framhållit att han efter samråd med chefen för finansdepartementet
kommit till den slutsatsen att det inte finns anledning för staten att
genom olika stödåtgärder i realiteten skjuta till en del av det belopp
som behövs för höjningen av aktiekapitalet. Utskottet delar i likhet
med majoriteten i skatteutskottet denna bedömning. Man bör sålunda
enligt utskottets mening inte med konstlade medel stödja företag,
som kanske i och för sig inte har ekonomiska förutsättningar för att
fortsätta att verka som aktiebolag. I propositionen framhålls att en
undersökning av den genomsnittliga storleken av småföretagens egna
kapital dessutom ger vid handen att i de flesta branscher möjlighet redan
finns att inom flertalet rörelsedrivande bolag företa en erforderlig
höjning. Utskottet vill vidare framhålla att en så pass lång övergångstid
som fem år gör det möjligt för företagen att välja en även från
skattesynpunkt lämplig tidpunkt för höjningen av aktiekapitalet.

Såvitt avser motionen 1973: 2107 vill utskottet avslutningsvis också
erinra om att det på grundval av aktiebolagsutredningens betänkande
(SOU 1971:15) med förslag till aktiebolagslag m. m. för närvarande
pågår inom justitiedepartementet ett omfattande lagstiftningsarbete,
som syftar till en fullständig revision av aktiebolagslagstiftningen. Enligt
utskottets mening är det i nuvarande läge inte ändamålsenligt att utredningsförslaget
i den del motionärerna åberopar bryts ut ur arbetet på
en ny aktiebolagslag och görs till föremål för särlagstiftning. På grund
av vad sålunda anförts avstyrker utskottet, såvitt nu är i fråga, bifall till
motionerna 1973: 2106, 1973: 2107 och 1973: 2110.

Slopandet av kungörelseförfarandet

I propositionen föreslås att de aktiebolag, som vid utgången av år

1978 inte har ett aktiekapital på minst 50 000 kr. skall avföras ur aktiebolagsregistret.
Genom denna registreringsmyndighetens åtgärd skall
bolaget anses upplöst. Nuvarande bestämmelser i 173 a § aktiebolagslagen
har härvid tjänat som förebild. I samband härmed föreslås — i
motsats till vad som eljest gäller — att uppgift om att aktiebolag på
detta sätt avförts ur registret inte skall kungöras i de allmänna tidningarna.

LU 1973: 41

Sistnämnda spörsmål tas upp till behandling i motionen 1973: 2109
(yrkandena 3 och 4). Motionärerna föreslår att bolags avförande ur
registret bör kungöras i vanlig ordning och att ansvaret för avfört bolags
förpliktelser skall övertas av styrelseledamöter, verkställande direktör
samt aktieägare först från den dag kungörelsen om avförandet skett.

Utskottet vill för sin del erinra om att man måste räkna med att flera
tiotusental bolag kan komma att avföras ur registret per den 1 januari

1979 enligt den nu föreslagna lagstiftningen. En kungörelse om de avförda
bolagen kan därför bedömas bli mycket omfattande och svår
att använda för den informationssökande. Såsom framhålls i propositionen
är det också möjligt för den som har intresse av saken att på
grundval av tidigare kungörelser ur registret sluta sig till om ett visst
bolag kommer att avföras ur detta.

Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen
1973: 2109 såvitt nu är i fråga.

Personlig ansvarighet för aktieägare m. m.

I motionen 1973: 2109 (yrkandena 1 och 2) tas vidare upp vissa
detaljfrågor som sammanhänger med den i propositionen föreslagna lösningen
att i och med att ett bolag avförs ur registret per den 1 januari

1979 så skall aktieägarna samt styrelseledamöter och verkställande
direktör solidariskt svara för bolagets tidigare förpliktelser. Aktieägarna
inträder därvid också som part i de avtal bolaget slutit med tredje
man. Enligt förslaget har aktieägare m. fl. möjlighet att undgå det personliga
ansvaret genom att det införs en rätt för dem att under tiden
den 1 oktober 1977—den 31 mars 1978 hos rätten ansöka om tvångslikvidation
av bolaget.

I förevarande motion föreslås att aktieägarens personliga ansvar för
upplöst bolags skulder och skyldigheter endast skall inträda om bolaget
informerat aktieägarna om de nya reglerna och om möjligheterna att
skydda sig mot framtida rättsanspråk.

Utskottet erinrar om att det i propositionen framhålls att det är
angeläget att aktiebolagen får information om den nya lagstiftningen,
så att bolag inte drabbas av upplösning genom att de nya reglerna av
slarv eller okunnighet inte iakttas. Föredragande statsrådet förordar
därför att genom registreringsmyndighetens försorg bör till samtliga
aktiebolag med aktiekapital understigande 50 000 kr. utgå underrättelse
om lagstiftningens innebörd. Bolagen bör därvid anmanas att svara
för att deras aktieägare och borgenärer får erforderlig information.

Utskottet vill beträffande motionärernas förslag framhålla att detsamma
skulle kunna leda till betydande olägenheter för borgenärerna
för den händelse bolaget avsiktligt eller av förbiseende underlåter att sända
ut föreskriven information eller endast ofullständigt genomför sin informationsskyldighet.
Över huvud är förslaget ägnat att skapa osäkerhet
om vilka personer som kan avkrävas ansvar för bolagets tidigare för -

LU 1973: 41

bindelser. Utskottet kan med hänsyn härtill inte biträda förslaget och
avstyrker därför bifall till motionen 1973: 2109 såvitt nu är i fråga.

I samma motion föreslås vidare att personer, som efter den 31 mars
1978 men före utgången av nämnda år genom gåva eller arv erhållit
en mindre aktiepost i ett sedermera upplöst bolag och uppenbarligen
saknat inflytande över dess skötsel, skall vara befriade från personligt
ansvar för bolagets skulder och skyldigheter.

Enligt utskottets mening torde det skyddsbehov som motionärerna
önskar tillgodose inte vara särskilt påtagligt i praktiken. När det gäller
gåva av aktie kan för övrigt vederbörande person lätt skydda sig mot att
invecklas i bolagets förhållanden genom att helt enkelt avböja att ta
emot gåvan. Beträffande arv av aktie erinrar utskottet om att enligt
huvudregeln i svensk rätt har dödsbodelägarna ett personligt gäldansvar
för den dödes skulder, såvida inte dödsboet inom viss tid avträds
till förvaltning av boutredningsman eller till konkurs. Ett tillgodoseende
av motionärernas synpunkter skulle därför kräva följdändringar i ärvdabalkens
bestämmelser om den dödes gäld. Enligt utskottets uppfattning
föreligger det inte tillräckligt starka praktiska skäl för att man skall
anse det motiverat att tynga den föreslagna övergångsregleringen med
undantagsregler av det slag som motionärerna förordar. Utskottet avstyrker
därför bifall till motionen 1973: 2109 även i denna del.

Rösträtten för aktier som förvaltas av allmänna pensionsfonden

Näringsutskottet har i avgivet yttrande till lagutskottet (se Bilaga 3)
anfört att det i propositionen under punkten 2 framlagda lagförslaget
inte ger anledning till någon erinran från utskottets sida. Lagutskottet
tillstyrker att förslaget antas av riksdagen.

Dispenseringen från låneförbudet

Såsom omnämnts i det föregående har inom utskottet väckts fråga
om utskottet med begagnande av sin initiativrätt skall föreslå ändring
av bestämmelserna i aktiebolagslagen angående dispens från förbudet
för aktiebolag att lämna penninglån till aktieägare m. fl. Bakgrunden till
att denna fråga aktualiserats är följande.

I samband med att riksdagen vid 1973 års vårsession antog nya regler
om aktiekapitalets storlek antogs också vissa bestämmelser om aktiebolags
rätt att lämna penninglån till aktieägare m. fl. (LU 1973: 19 s.
52—57). Dessa bestämmelser har intagits i 75 a—c §§, 103 § 1 mom.
tredje stycket, 113 § 1 mom. fjärde stycket, 206 §, 213 § punkt 8 och
215 § lagen (1944: 705) om aktiebolag.

Huvudregeln är att aktiebolag inte får lämna penninglån till aktieägare,
styrelseledamot eller verkställande direktör. Aktiebolag får inte
heller lämna penninglån i syfte att gäldenären eller vissa honom närstående
fysiska eller juridiska personer skall förvärva aktie i det långivande
bolaget eller annat bolag i samma koncern. Bestämmelserna om

LU 1973: 41

förbud mot penninglån äger motsvarande tillämpning i fråga om ställande
av säkerhet (75 a §).

Länsstyrelsen kan på ansökan medge undantag från bestämmelserna
i 75 a § om synnerliga skäl föreligger därtill. Bolagets kända borgenärer
skall höras över ansökningen. Om borgenär begär det, skall hans
fordran betalas eller betryggande säkerhet ställas för den innan ansökningen
får bifallas (75 b §).

Dispensbestämmelserna i 75 b § skall enligt uttalande i motiven
tillämpas mycket restriktivt. Som exempel på situationer när dispens
borde kunna komma i fråga nämns fall då arvingar måste ta lån från
ett familjebolag för att betala arvsskatt och fall då en delägare i ett
familjebolag skall lösas ut av övriga delägare (prop. 1973: 93 s. 94—
95). I propositionen (s. 135) pekas vidare på att vissa företag tillämpar
ett system som innebär att anställda får låna av företaget för att köpa
aktier i det, s. k. sparplaner. Om ett sådant system berör ett större
antal av de anställda anses dispens böra kunna komma i fråga. Skulle
däremot endast verkställande direktören och hans närmaste medarbetare
omfattas av systemet torde det som regel inte finnas anledning att
ge dispens. Om dispens ges, kan denna utformas generellt, dvs. de allmänna
villkoren för sparplanen kan fastställas i stället för att dispens
ges för varje anställd för sig.

Ett oeftergivligt villkor för att dispens skall kunna komma i fråga
är alltså att bolagets kända borgenärer hörs över ansökningen. Bestämmelsen
som utformats efter reglerna om nedsättning av aktiekapitalet
förordades av näringslivet (se prop. 1973: 93 s. 60). Enligt vad utskottet
erfarit har bestämmelsen emellertid visat sig svårhanterlig i den
praktiska tillämpningen. Detta sammanhänger med de sparplaner som
finns vid vissa bolag och som innebär lättnader för de anställda att
köpa aktier i bolaget. Antalet aktier som kan köpas enligt en sådan
sparplan är i allmänhet beroende av vederbörandes lön från bolaget och
dessutom föreskrives ofta ett visst maximalt antal aktier som kan förvärvas
enligt planen, t. ex. 100 aktier. Bolagets medverkan innebär, att
anställda kan få lån i bank för köpesumman att amorteras under viss
tid, t. ex. fem år, varvid bolaget ställer säkerhet till banken för den del
av lånebeloppet som överstiger aktiernas belåningsvärde.

Enligt vad utskottet fått kännedom om kan i bolag, där sparplan
av denna typ finns, antalet borgenärer vara utomordentligt stort. Förutom
sedvanliga externa borgenärer måste man i detta sammanhang
nämligen inräkna innehavare av olika slags sparkonton och uppdragsräkningar
med fordran på bolaget och vidare den stora gruppen anställda
med löpande fordran på lön och semesterersättning. Ett exempel
på ett sådant bolag är Telefonaktiebolaget LM Ericsson, vars borgenärer
beräknas uppgå till inemot 30 000, varav omkring 21 000 utgörs
av anställda hos företaget. Till detta bolags sparplan är enligt uppgift
cirka 1 500 anställda anslutna.

LU 1973: 41

I sådana fall är det av praktiska skäl omöjligt eller så gott som omöjligt
att få till stånd en dispens. Man kan inte rimligen höra bortåt 30 000
kända borgenärer över en ansökan om tillstånd att få fortsätta med
sparplanen. Ett tillstånd är dock nödvändigt, eftersom bolaget ställer
säkerhet för lån som de anställda tar upp i bank i syfte att förvärva
aktier i bolaget.

Ett bifall till en ansökan om dispens kan i detta fall inte rimligen antagas
komma att påverka borgenärernas ställning. I fall som det nyss
beskrivna bör därför enligt utskottets uppfattning dispensförfarandet
kunna förenklas. Utskottet anser sig därför böra föreslå att 75 b § kompletteras
med en föreskrift om att hörande av borgenärerna inte behöver
ske, om det är uppenbart att borgenärernas ställning inte påverkas av
att ansökningen bifalles. Så torde ofta vara fallet med de generella
sparplaner, som tillämpas av vissa börsnoterade bolag. En annan
situation, då länsstyrelsen skulle kunna underlåta att höra borgenärerna,
är den då någon utomstående ställer tillfredsställande säkerhet för
den skada borgenärerna skulle kunna tänkas lida genom bifall till ansökningen.
Givetvis bör det åligga länsstyrelsen att skaffa sig underlag
för en bedömning av huruvida situationen är sådan att hörande av bolagets
kända borgenärer kan underlåtas. Som regel torde enligt utskottets
uppfattning revisorernas yttrande i saken böra inhämtas. Någon
särskild bestämmelse om obligatoriskt hörande av bolagets revisorer anser
utskottet dock inte nödvändig.

Den av utskottet föreslagna lagändringen bör träda i kraft den 1
januari 1974. Några särskilda övergångsbestämmelser finner utskottet
inte vara erforderliga. Det betyder att de nya reglerna kan tillämpas
även i ärenden som anhängiggjörts men inte avgjorts före ikraftträdandet.
Detta anser utskottet dock inte behöva väcka några betänkligheter.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande aktiekapitalets storlek avslår motionen
1973: 2110 yrkandet 1,

2. att riksdagen beträffande ny företagsform avslår motionen
1973: 2108 yrkandet 1,

3. att riksdagen beträffande fråga om avslag på förslaget till
övergångsreglering avslår motionen 1973: 2108 yrkandet 2,

4. att riksdagen beträffande övergångstidens längd med avslag
på motionen 1973: 2106 yrkandena 1 och 2 antar punkten 2
i det i propositionen 1973: 168 framlagda förslaget till lag
om ändring i lagen (1973: 303) om ändring i lagen (1944: 705)
om aktiebolag,

LU 1973: 41

5. att riksdagen beträffande särskilda stödåtgärder avslår motionerna
1973: 2106 yrkandet 3, 1973: 2107 och 1973: 2110 yrkandet
2,

6. att riksdagen beträffande slopandet av kungörelseförfarandet
med avslag på motionen 1973: 2109 yrkandena 3 och 4 antar
punkten 4 första stycket i förslaget till lag om ändring i lagen
(1973: 303) om ändring i lagen (1944: 705) om aktiebolag,

7. att riksdagen beträffande personlig ansvarighet för aktieägare
m. m. avslår motionen 1973: 2109 yrkandena 1 och 2,

8. att riksdagen beträffande övergångsregleringen antar förslaget
till lag om ändring i lagen (1973: 303) om ändring i lagen
(1944: 705) om aktiebolag i den mån det ej omfattas av hemställan
ovan under 4 och 6,

9. att riksdagen beträffande rösträtten för aktier antar det i propositionen
framlagda förslaget till lag om ändring i lagen
(1944: 705) om aktiebolag,

10. att riksdagen beträffande dispens från låneförbudet för sin del

— såsom tillägg till det i propositionen 1973: 168 framlagda
förslaget till lag om ändring i lagen (1944: 705) om aktiebolag

— antar 75 b § aktiebolagslagen i den av utskottet utarbetade
och i bilaga 1 till detta betänkande upptagna lydelsen, betecknad
såsom Utskottets förslag.

Stockholm den 6 december 1973

På lagutskottets vägnar

ERIK SVEDBERG

Närvarande: herrar Svedberg (s), Svanström (c), Sundelin (s), fröken
Andersson i Lerum (s), herrar Lidgård (m), Hammarberg (s), Börjesson

i Falköping (c), Sjöholm (fp), fru Lundblad (s), fru Jonäng (c), herrar
Andersson i Södertälje (s), Winberg (m), Israelsson (vpk), Enlund (fp)
och fru Nilsson i Sunne (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservationer

1 § beträffande aktiekapitalets storlek (punkt 1 i hemställan)

av herrar Svanström (c), Lidgård (m), Börjesson i Falköping (c),
Sjöholm (fp), fru Jonäng (c), herrar Winberg (m) och Enlund (fp) som
anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 8 med
”Utskottet anser” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

LU 1973: 41

När riksdagen vid 1973 års vårsession behandlade propositionen
1973: 93 motsatte sig de tre icke socialistiska partierna förslaget om
höjning av aktiekapitalets minimibelopp till 50 000 kr. Dessa partier
stödde i stället en rad motionsvis framställda krav på att höjningen
skulle begränsas till den av aktiebolagsutredningen förordade gränsen
på 20 000 kr. Skälet för detta ställningstagande var att en så kraftig
höjning, som propositionens förslag innebar, kunde förutses leda till
svårigheter för ett mycket stort antal rörelsedrivande mindre företag.
Farhågorna för en sådan oacceptabel följd av propositionens förslag var

— enligt vad utskottet nu anser — befogade.

Såsom framhålls i förevarande motion finns det f. n. cirka 45 000
rörelsedrivande aktiebolag med anställda som har ett aktiekapital understigande
50 000 kr. Det nu framlagda förslaget till övergångsreglering
finner utskottet ha en sådan utformning, att farhågorna kvarstår oförminskade
för att ett stort antal företag av denna kategori kommer att få
betydande svårigheter att genomföra den erforderliga kapitalökningen.

Vid dessa förhållanden ansluter sig utskottet till den uppfattning, som
hävdades av utskottets minoritet vid den tidigare behandlingen av förevarande
fråga, nämligen att den nedre gränsen för aktiekapitalet lämpligen
bör vara 20 000 kr. På grund härav och med hänvisning i övrigt till
vad som anfördes i den till utskottets betänkande 1973: 19 fogade reservationen
7 tillstyrker utskottet motionärernas yrkande att riksdagen
för sin del beslutar att aktiekapitalets lägsta belopp skall vara 20 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande aktiekapitalets storlek i anledning av
propositionen 1973: 168 och med bifall till motionen 1973:
2110 yrkandet 1 för sin del antar följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1944:705) om aktiebolag

Härigenom förordnas, att 2 och 3 §§ lagen (1944: 705) om aktiebolag
skall ha nedan angivna lydelse:

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

2 §

Aktiekapitalet skall bestämmas Aktiekapitalet skall bestämmas

i svenskt mynt och må ej sättas i svenskt mynt och må ej sättas
lägre än femtiotusen kronor. lägre än tjugutusen kronor.

Där aktiekapitalet skall, utan ändring av bolagsordningen, kunna bestämmas
till lägre eller högre belopp, må lägsta beloppet (minimikapitalet)
ej utgöra mindre än tredjedelen av högsta beloppet (maximikapitalet).

LU 1973: 41

Utskottets förslag

Aktierna skola lyda å lika belopp,
ej understigande femtio kronor;
dock må aktie kunna lyda å
mindre belopp, lägst tio kronor,
om det i bolagsordningen bestämda
aktiekapitalet eller maximikapitalet
icke överstiger femtiotusen
kronor eller ock Konungen
eller myndighet Konungen förordnar
för särskilt fall giver tillstånd
därtill.

Vad för aktie skall inbetalas må ej bestämmas till lägre belopp än det,
varå aktien skall lyda (nominella beloppet). Betalningen skall erläggas i
penningar, där den ej må annorledes fullgöras efter vad i denna lag
sägs. Sedan för aktie full betalning blivit erlagd, vare aktieägaren icke
pliktig att ytterligare tillskjuta något.

Aktie vare mot bolaget odelbar.

Å aktierna skola utfärdas brev, vilka ställas till viss man, där ej Konungen
eller myndighet Konungen förordnar för särskilt fall medgiver
att breven må ställas till innehavaren.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

2. beträffande ny företagsform (punkt 2 i hemställan)

av herrar Svanström (c), Lidgård (m), Börjesson i Falköping (c),
Sjöholm (fp), fru Jonäng (c), herrar Winberg (m) och Enlund (fp) som
anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 8 med
”Utskottet erinrar” och slutar på s. 9 med ”i fråga” bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som kommit till uttryck i motionen,
nämligen att också mindre företag skall kunna drivas i former som begränsar
det personliga risktagandet. Om sådana möjligheter inte finns,
är det fara för att villigheten att satsa kraft och kapital på att starta
nya företag, utveckla nya produkter, pröva nya produktionsmetoder etc.
avtar.

Utskottet erinrar vidare om att från företagsekonomisk synpunkt har
aktiebolag enligt nu gällande skattelagstiftning en i jämförelse med andra

Nuvarande lydelse

Aktierna skola lyda å lika belopp,
ej understigande femtio kronor;
dock må aktie kunna lyda å
mindre belopp, lägst tio kronor,
om Konungen eller myndighet
Konungen förordnar för särskilt
fall giver tillstånd därtill.

LU 1973: 41

företagsformer gynnad ställning, bl. a. genom rätten till skattefria fondavsättningar.

Med hänsyn till ovannämnda förhållanden erbjuder enligt utskottets
mening inte de båda nu förekommande bolagstypema handelsbolag och
kommanditbolag något fullgott alternativ för alla de mindre och medelstora
aktiebolag inom olika verksamhetsområden för vilka det kan komma
att bli nödvändigt att byta företagsform under den föreslagna övergångsperioden.
Utskottet anser därför i likhet med motionärerna att det
föreligger behov av en ny företagsform med begränsad ekonomisk ansvarighet
för ägarna och anpassad för de mindre företagen — dvs. en
motsvarighet till den utomlands vanliga bolagsformen, exempelvis den
tyska GmbH. Såsom framhålls i motionen bör en sådan bolagsform även
utformas så att de mindre företagen i skattehänseende och vad gäller rätt
till fondavsättningar behandlas på i huvudsak samma sätt som aktiebolag.
Däremot bör, såsom motionärerna påpekar, formkraven i olika avseenden
kunna göras mera begränsade, även om de måste utformas så
att behovet av insyn och kontroll från olika intressenters sida tillgodoses.
Den bör vidare, om möjligt, förbehållas enbart rörelsedrivande bolag.

I anslutning till det sist anförda vill utskottet erinra om att de svårigheter
i fråga om taxeringskontroll och skatteindrivning, som åberopats
som ett argument för kravet på en kraftig höjning av aktiekapitalet, till
stor del berott på dels att det tidigare saknats verkningsfulla påtryckningsmedel
mot aktiebolag som inte fullgjorde sin deklarationsskyldighet,
dels att det inte heller funnits formella möjligheter att framtvinga
en taxering av huvudaktieägare och bolag i samma taxeringsdistrikt.

I båda dessa hänseenden har emellertid lagändringar under senare tid
antagits av riksdagen (SkU 1971: 16 och SkU 1972: 65). Dessa lagstiftningsåtgärder
torde tillsammans med en effektivare taxeringskontroll i
väsentlig grad komma att minska nu angivna svårigheter. Någon anledning
att befara att olägenheter av motsvarande slag skulle uppstå,
om den av motionärerna föreslagna företagsformen införs i svensk rätt,
finns ej enligt utskottets mening.

På grund av det anförda tillstyrker utskottet bifall till motionen
1973: 2108 yrkandet 1.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen beträffande ny företagsform med bifall till motionen
1973: 2108 yrkandet 1 beslutar att hos Kungl. Maj:t begära
att förslag om en ny företagsform med begränsad ekonomisk
ansvarighet för ägarna avsedd för mindre företag föreläggs
riksdagen före utgången av år 1975.

LU 1973: 41

3. beträffande fråga om avslag på förslaget till övergångsreglering
(punkt 3 i hemställan)

av herrar Svanström (c), Lidgård (m), Börjesson i Falköping (c), Sjöholm
(fp), fru Jonäng (c), herrar Winberg (m) och Enlund (fp) som —
under förutsättning av bifall till utskottets hemställan vid punkten 2 —
anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 9 med
”Detta skulle” och slutar på s. 10 med ”denna del” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att propositionens förslag
till övergångsreglering inte kan godtas med mindre än att möjlighet öppnas
för småföretagen att fortsätta rörelsen i former som innebär begränsad
ekonomisk ansvarighet för delägarna. Utskottet tillstyrker därför
motionsyrkandet.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen beträffande fråga om avslag på förslaget till
övergångsreglering — med förklaring att propositionen 1973:
168 inte kunnat i oförändrat skick bifallas — med bifall till
motionen 1973: 2108 yrkandet 2 avslår propositionen i de
delar som avser höjning av aktiekapital för bolag bildade
före den 6 juni 1973.

4. beträffande övergångstidens längd (punkt 4 i hemställan)

av herrar Svanström (c), Lidgård (m), Börjesson i Falköping (c),
Sjöholm (fp), fru Jonäng (c), herrar Winberg (m) och Enlund (fp) som

— under förutsättning av bifall till utskottets hemställan vid punkt 3 —
anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 10 med
”Enligt utskottets” och slutar på s. 11 med ”i fråga” bort ha följande
lydelse:

Utskottet finner motionärernas önskemål om förlängning av övergångstiden
och införande av dispensmöjlighet befogade. Utskottet tillstyrker
därför motionsyrkandena.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen beträffande övergångstidens längd — under förklaring
att propositionen inte kunnat i oförändrat skick bifallas
— med bifall till motionen 1973: 2106 yrkandena 1 och

2 antar punkten 2 i förslaget till lag om ändring i lagen (1973:
303) om ändring i lagen (1944: 705) om aktiebolag med i nedan
angivna som reservanternas förslag betecknade lydelse:

LU 1973: 41

Kungl. Maj:ts förslag

2. I fråga om bolag som bildats
före den 6 juni 1973 gäller

2 och 3 §§ i sin äldre lydelse till
utgången av år 1978. Dock får det
för sådant bolag bestämda aktiekapitalet
eller minimikapitalet ej
genom ändring av bolagsordningen
sänkas till belopp som är lägre än
50 000 kronor.

Reservanternas förslag

2. I fråga om bolag som bildats
före den 6 juni 1973 gäller

2 och 3 §§ i sin äldre lydelse till
utgången av år 1980. Dock får det
för sådant bolag bestämda aktiekapitalet
eller minimikapitalet ej
genom ändring av bolagsordningen
sänkas till belopp som är lägre än
50 000 kronor. Konungen eller
myndighet som Konungen förordnar
kan på ansökan lämna bolag
tillstånd att under viss tid efter
utgången av år 1980 ha ett minimikapital
understigande 50 000
kronor, om synnerliga skäl därtill
föreligger.

5. beträffande övergångstidens längd (punkt 4 i hemställan)
av herrar Svanström (c), Lidgård (m), Börjesson i Falköping (c), Sjöholm
(fp), fru Jonäng (c), herrar Winberg (m) och Enlund (fp) som —
under förutsättning av bifall till reservationen vid punkt 1 — anser att
utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen beträffande övergångstidens längd — under förklaring
att propositionen inte kunnat i oförändrat skick bifallas
— med bifall till motionen 1973: 2106 yrkandena 1 och

2 antar punkten 2 i förslaget till lag om ändring i lagen (1973:
303) om ändring i lagen (1944: 705) om aktiebolag med i
nedan angivna som reservanternas förslag betecknade lydelse:

2. I fråga om bolag som bildats
före den 6 juni 1973 gäller 2 och

3 §§ i sin äldre lydelse till utgången
av år 1980. Dock får det
för sådant bolag bestämda aktiekapitalet
eller minimikapitalet ej
genom ändring av bolagsordningen
sänkas till belopp som är lägre
än 20 000 kronor. Konungen eller
myndighet som Konungen förordnar
kan på ansökan lämna bolag
tillstånd att under viss tid efter
utgången av år 1980 ha ett mini -

2. I fråga om bolag som bildats
före den 6 juni 1973 gäller 2 och
3 §§ i sin äldre lydelse till utgången
av år 1978. Dock får det
för sådant bolag bestämda aktiekapitalet
eller minimikapitalet ej
genom ändring av bolagsordningen
sänkas till belopp som är lägre
än 50 000 kronor.

LU 1973: 41

Kungl. Maj:ts förslag Reservanternas förslag

mikapital understigande 20 000
kronor, om synnerliga skäl därtill
föreligger.

6. beträffande särskilda stödåtgärder (punkt 5 i hemställan)
av herrar Svanström (c), Lidgård (m), Börjesson i Falköping (c), Sjöholm
(fp), fru Jonäng (c), herrar Winberg (m) och Enlund (fp) som —
under förutsättning av bifall till utskottets hemställan vid punkt 3 —
anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 12 med
”Beträffande förevarande” och slutar med ”1973: 2110” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att den föreslagna övergångsregleringen
ger upphov till en rad ekonomiska och näringspolitiska
problem. För ett stort antal rörelsedrivande bolag med lågt aktiekapital
kommer den föreskrivna kapitalhöjningen att medföra ytterst
kännbara påfrestningar i bl. a. likviditetshänseende. Mot bakgrund härav
framstår det som angeläget att mildra verkningarna av övergångsbestämmelserna.
Utskottet delar följaktligen den uppfattning som kommit
till uttryck i motionerna, nämligen att det är nödvändigt att utforma
lämpliga stödåtgärder från samhällets sida för att underlätta för
i första hand mindre företag med anställda att genomföra den erforderliga
höjningen av aktiekapitalet. Med hänvisning till det anförda och
till de utförligare motiveringarna i motionerna finner utskottet det angeläget
att de av motionärerna berörda åtgärderna blir föremål för
skyndsam och förutsättningslös utredning samt att på grundval därav
förslag om stödåtgärder föreläggs riksdagen före utgången av år 1975.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen beträffande särskilda stödåtgärder i anledning
av motionerna 1973: 2106 yrkandet 3, 1973: 2107 och 1973:
2110 yrkandet 2 hos Kungl. Maj:t anhåller att de i motionsyrkandena
berörda frågorna blir föremål för skyndsam och
förutsättningslös utredning samt att på grundval därav förslag
om stödåtgärder föreläggs riksdagen före utgången av år 1975.

7. beträffande dispens från låneförbudet (punkt 10 i hemställan)
av herrar Lidgård (m) och Winberg (m) som anser
dels att det avsnitt av utskottets betänkande som börjar på s. 14 med
”Såsom omnämnts” och på s. 16 slutar med ”några betänkligheter” bort
ha följande lydelse:

LU 1973: 41

Under föredragningen i lagutskottet av propositionen 1973: 168 med
förslag till lag om ändring i lagen (1973: 303) om ändring i lagen (1944:
705) om aktiebolag, m. m. har företetts en ”Pm angående låneförbudet
i aktiebolagslagen” med påteckningen ”Vidi för justitiedepartementet.
1973-11-08. Staffan Vängby”. Promemorian uppgavs härröra från justitiedepartementet
och avse en fråga som aktualiserats i departementet
efter det att propositionen avgivits. Syftet med promemorian och det
därtill fogade lagförslaget torde ha varit att utskottet skulle ta upp frågan
som sin egen och jämligt RO § 43 väcka förslag hos riksdagen i överensstämmelse
med promemorian.

Grunden till den självständiga initiativrätten enligt RO § 43 har angivits
ytterst vara att söka i den omfattande sakkunskap och den överblick
över ett bestämt område av samhällslivet som utskotten förvärvar.
Det har förmodats att utskottsinitiativen skulle komma att bestå av förslag
till framställningar om utredningar i vissa angelägenheter genom
regeringens försorg. Det har även understrukits att de nya befogenheterna
med avseende på initiativtagande skall begagnas med samma
varsamhet vilken iakttagits av utskott som haft självständig initiativrätt
enligt hittillsvarande ordning. Det har slutligen uttalats att politisk enighet
i utskottet är värd att eftersträva i de fall där ett utskottsinitiativ
kommer i fråga.

I förarbetena till RO § 43 har i olika sammanhang betonats att initiativrätten
är självständig. Givetvis har däremot ingenstans ens antytts
att utskottets initiativrätt skulle ha tillkommit för att öppna en möjlighet
för regeringen att öppet — som i föreliggande fall — eller i det
fördolda komplettera ofullständiga propositioner eller eljest skapa en
genväg för regeringsförslag till riksdagen. Tvärtom har det klart uttalats
att riksdagsärendena bör framdeles liksom hittills väckas genom
proposition eller motion.

Att i föreliggande ärende begagna sig av initiativrätten på det sätt
som utskottet föreslår strider mot grunderna för institutets tillkomst.
Då det dessutom icke synes medföra någon som helst risk för skada att
avvakta en grundlagsenlig proposition från Kungl. Maj:t i det aktuella
ärendet finner utskottet inte anledning att i förevarande sammanhang
föreslå någon lagändring.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. att riksdagen beträffande dispens från låneförbudet beslutar
att 75 b § aktiebolagslagen skall bibehållas i sin nuvarande
lydelse.

LU 1973: 41

Bilaga 1

Av utskottet utarbetat tillägg till lagförslaget under punkten 2

Kungl. Maj:ts förslag Utskottets förslag

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1944: 705) om aktiebolag,

dels att 119 § skall ha nedan
angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas en
ny paragraf, 119 a §, av nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

dels att 75 b och 119 §£ skall
ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas en
ny paragraf, 119 a §, av nedan
angivna lydelse.

Utskottets lydelse

75 b §

Länsstyrelsen kan på ansökan medge undantag från bestämmelserna
i 75 a §, om synnerliga skäl därtill föreligga.

Bolagets kända borgenärer skola
höras över ansökningen. Om
borgenär begär det, skall hans
fordran betalas eller betryggande
säkerhet ställas för den innan ansökningen
får bifallas.

Bolagets kända borgenärer skola
höras över ansökningen. Det
behöver dock ej ske, om borgenärernas
ställning uppenbarligen
icke påverkas av att ansökningen
bifalles. Om borgenär begär det,
skall hans fordran betalas eller betryggande
säkerhet ställas för den
innan ansökningen får bifallas.

LU 1973: 41

Bilaga 2

Näringsutskottets yttrande över propositionen 1973:168 såvitt den
gäller rösträtten för aktier sorn förvaltas av allmänna pensionsfonden.

Till lagutskottet

Propositionen 1973: 168 med förslag till lag om ändring i lagen (1973:
303) om ändring i lagen (1944: 705) om aktiebolag, m. m., har hänvisats
till näringsutskottet såvitt gäller punkten 2, dvs. förslag till lag om ändring
i lagen (1944: 705) om aktiebolag avseende rösträtten för aktier
som förvaltas av allmänna pensionsfonden.

Sedan näringsutskottet under hand erfarit att fråga om viss annan
ändring i aktiebolagslagen kan komma att aktualiseras inom lagutskottet
vill näringsutskottet till lagutskottet överflytta sin andel av propositionen
för att möjliggöra en samlad behandling av förekommande frågor om
ändring i aktiebolagslagen.

Näringsutskottet avger härvid det yttrandet att det i propositionen
framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1944: 705) om aktiebolag
inte ger anledning till någon erinran från utskottets sida.

Stockholm den 27 november 1973

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m), Börjesson i Glömminge
(c), Andersson i Örebro (fp), Haglund (s), Andersson i Storfors (s), Gustafsson
i Byske (c), Rask (s), Wirtén (fp), Blomkvist (s), Sjönell (c),
Wååg (s), Hovhammar (m), Svensson i Malmö (vpk) och fru Hansson

(s).

LU 1973: 41

Bilaga 3

Skatteutskottets yttrande över den i anledning av propositionen 1973:
168 med förslag till lag om ändring i lagen (1973: 303) om ändring i
lagen (1944: 705) om aktiebolag, m. m. väckta motionen 1973: 2110.

Till lagutskottet

Genom beslut den 15 november 1973 har lagutskottet hemställt om
skatteutskottets yttrande över den med anledning av propositionen 1973:
168 med förslag till lag om ändring i lagen (1973: 303) om ändring i
lagen (1944:705) om aktiebolag, m. m. väckta motionen 1973:2110
av herr Nordgren m. fl. (m), såvitt avser punkten 2 i motionens hemställan.

Med anledning härav får skatteutskottet anföra följande.

I motionen 1973: 2110 yrkas att företagsskatteberedningen får i uppdrag
att lägga fram förslag om att aktiebolag skall få skriva upp sitt
aktiekapital med obeskattade vinstmedel. Av motiveringen i motionen
framgår att avsikten är att de medel som utnyttjats för sådant ändamål
skall återföras till beskattning under en tid av förslagsvis tio år. Bakgrunden
till yrkandet i motionen är förslaget i propositionen 1973: 168
att aktiebolag, som bildats före den 6 juni 1973, vid utgången av år
1978 skall ha ett lägsta aktiekapital på 50 000 kr.

I propositionen 1973: 93 framhölls bl. a. (s. 86) att när aktiebolagsformen
används har aktieägarna inte något personligt ansvar för bolagets
förbindelser. Ansvaret är begränsat till aktieägarnas kapitalinsats i bolaget.
För att de, som står bakom bolaget och svarar för rörelsen, skall
kunna uppfylla sina förpliktelser gentemot anställda, det allmänna och
andra borgenärer måste deras kapitalinsats i bolaget vara betydande.
Om en företagare inte är beredd eller i stånd till att göra en sådan
kapitalinsats, bör han inte tillåtas att använda aktiebolagsformen utan
vara hänvisad till någon annan företagsform, där han personligen
svarar för företagets förbindelser.

Skatteutskottet delar denna uppfattning och anser i likhet med föredragande
statsrådet i propositionen 1973: 168, att några ändringar i
skattelagstiftningen eller andra särskilda åtgärder för att underlätta en
ökning av aktiekapitalet till 50 000 kr. inte är erforderliga. Utskottet kan
således inte biträda utredningsyrkandet i motionen 1973: 2110.

Stockholm den 22 november 1973

På skatteutskottets vägnar
ERIK BRANDT

LU 1973: 41

Närvarande: herrar Brandt (s), Magnusson i Borås (m), fruar Nettelbrandt
(fp), Holmqvist (s), herrar Kristenson* (s), Wärnberg* (s), Larsson
i Umeå (fp), Carlstein (s), Sundkvist (c), Wikner (s), Stadling (s),
Westberg i Hofors (s), Olof Johansson i Stockholm (c), Björk i Gävle
(c) och Söderström (m).

* Ej närvarande vid yttrandets justering.

Avvikande meningar

1. av herrar Sundkvist (c), Olof Johansson i Stockholm (c) och Björk
i Gävle (c), som ansett att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 1, som
börjar med ”1 propositionen” och slutar med ”motionen 1973: 2110”
bort ha följande lydelse:

Mot denna bakgrund finner utskottet en höjning av den lägsta gränsen
för aktiekapitalets storlek motiverad. Men det är också uppenbart,
att en avsevärd höjning leder till övergångsproblem för redan befintliga
företag. Många av de mindre företag som i dag drivs i aktiebolagsform
kommer inte att kunna kvarstå i denna form utan särskilda lättnader
under övergångsperioden. Åtgärder för att öka möjligheterna att höja
aktiekapitalet till den nya miniminivån kan ta sikte på ett statligt garantisystem
för rörelsedrivande bolag. Systemet kan exempelvis utformas
som en statlig garanti för lån i bank eller annan kreditinrättning.
Ett sådant system bör utredas av exempelvis företagsskatteberedningen
och förslag snarast möjligt därefter föreläggas riksdagen. För att ytterligare
minska problemen kan övergångstiden förlängas och tidsutrymme
skapas för att utreda också en alternativ företagsform för mindre företags
behov med begränsad ekonomisk ansvarighet för ägarna.

Skatteutskottet kan således inte dela statsrådets uppfattning i propositionen
1973: 168, att särskilda åtgärder för att underlätta ökningen av
aktiekapitalet är obehövliga. Däremot bör dessa åtgärder vara så utformade
att de kan tillämpas generellt oavsett om bolaget är för tillfället
vinstgivande eller ej. Utskottet kan således inte biträda utredningsyrkandet
i motionen 1973: 2110.

2. av herrar Magnusson i Borås (m) och Söderström (m), som ansett
att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 1, som börjar med ”1 propositionen”
och slutar med ”motionen 1973:2110”, bort ha följande
lydelse:

LU 1973: 41

Av propositionen 1973: 168 framgår bl. a. att ca 45 000 rörelsedrivande
aktiebolag med anställda har ett aktiekapital understigande 50 000
kr. För många av dessa företag framstår det som naturligt att även
efter ändringen av aktiebolagsbestämmelsema fortsätta att driva verksamheten
i aktiebolagsform. Förutsättningen för att man skall kunna
göra detta är att aktiekapitalet ökas till minst 50 000 kr. senast i och med
utgången av år 1978. Detta innebär att företagen har fyra till fem år,
beroende på bokslutsdatum, på sig för att bygga upp ett tillräckligt
eget kapital för att genomföra höjningen av aktiekapitalet. Om bolaget
endast har obetydliga fonderade vinstmedel och ett aktiekapital på
5 000 kr., vilket är vanligt för många mindre företag inom hantverk och
service, innebär detta att bolaget måste skapa reserver på 45 000 kr. i
beskattade medel under den aktuella perioden. Med en bolagsbeskattning
på något över 50 % innebär detta ett extra vinstuttag på ca 23 000
kr. per år. I den mån bolagets vinstutveckling är ojämn kan naturligtvis
anspråken på bolagets vinstmedel vissa år bli än större.

En belastning av denna storlek torde vara betungande även för många
företag som har starka motiv för och goda förutsättningar att fortsätta
verksamheten i aktiebolagsform. Det framstår därför som angeläget att
mildra verkningarna av övergångsbestämmelserna. En metod som skulle
göra detta möjligt, utan någon ändring i det nu föreliggande lagförslaget,
vore att medge uppskrivning av aktiekapitalet med obeskattade medel.
De medel som utnyttjats på detta sätt skall därefter under en övergångstid
på förslagsvis tio år återföras till beskattning.

Med hänvisning härtill tillstyrker skatteutskottet yrkandet i motionen
1973: 2110 att företagsskatteberedningen får i uppdrag att lägga fram
förslag om att aktiebolag får rätt att skriva upp sitt aktiekapital med
obeskattade vinstmedel.

3. av fru Nettelbrandt (fp) och herr Larsson i Umeå (fp), som anfört
följande:

I likhet med vad som framförs i motionen 1973: 2108 anser vi att
även mindre företag skall kunna drivas i former som begränsar det personliga
risktagandet. Om sådana möjligheter inte finns är det fara för att
villigheten att satsa kraft och kapital på att starta nya företag, utveckla
nya produkter och pröva nya produktionsmetoder avtar. Vi motsätter
oss därför en höjning av gränsen för lägsta aktiekapital till 50 000 kr.
tills riksdagen förelagts förslag om ny bolagsform med begränsad ekonomisk
ansvarighet för ägarna, avsedd för mindre företag.

MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1 »73 730048