Lagutskottets betänkande i anledning av motion angående besökandes tillträde till hyresfastighet som hålles låst under dagtid (Betänkande 1972:LU13 Lagutskottet)

Lagutskottets betänkande nr 13 år 1972

LU 1972:13

Nr 13

Lagutskottets betänkande i anledning av motion angående besökandes
tillträde till hyresfastighet som hålles låst under dagtid.

I motionen 1972:653 av fröken Andersson i Stockholm m. fl. (c)
hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär förslag till en sådan
ändring i 12 kap. jordabalken — eller annan lagstiftning — att hyresvärd
åläggs att göra det möjligt för besökande till boende i hyresfastighet att
komma in i fastigheten.

Utskottet har inhämtat utlåtanden över motionen från rikspolisstyrelsen
och hyresnämnderna för Stockholms, Uppsala och Gotlands län. På
begäran av utskottet har vidare yttranden avgivits av Stockholms
kommun, Hyresgästernas riksförbund och Sveriges fastighetsägareförbund.

Gällande ordning

Enligt 12 kap. 9 § jordabalken (JB) skall hyresvärden, om ej annat
avtalats, tillhandahålla lägenheten i sådant skick att den enligt den
allmänna uppfattningen i orten är fullt brukbar för det avsedda
ändamålet. Bestämmelser om hur de för hyresgästerna gemensamma
utrymmena skall vara beskaffade saknas däremot. JB innehåller vidare
vissa regler om hyresgästens skyldigheter vid nyttjandet av lägenheten.
Allmänna ordningsregler och bestämmelser om t. ex. öppethållande av
fastighetens portar finns inte intagna i JB utan dessa förhållanden får
regleras i det mellan hyresvärden och hyresgästen ingångna hyresavtalet.
Standardkontrakten innehåller vanligen en bestämmelse om att fastighetens
portar skall hållas låsta mellan 21.00—06.00. Under senare tid har
emellertid denna tid utsträckts genom tidigare stängning på kvällarna och
i vissa fall hålles portarna låsta dygnet runt. Så är t. ex. fallet om
fastigheterna har porttelefon. Men även fastigheter, som saknar sådan
anläggning, hålles i vissa fall låsta hela dygnet.

Vid installation av porttelefon kan hyresvärden få kompensation för
installationskostnaderna. Detta sker i fastigheter, som regleras av lagen
(1942:429) om hyresreglering m. m., genom en höjning av bashyran (3 §)
eller genom att hyresvärden utöver bashyran träffar avtal med hyresgästen
om skälig ersättning för kostnaderna (4 §). I icke hyresreglerade
fastigheter erhålles kompensation genom att lägenheternas bruksvärden
stiger, vilket påverkar rätten till hyreshöjning (12:48 JB).

1 Riksdagen 1972. 8 sami. Nr 13

LU 1972:13

Motionen

I motionen framhålls att det blivit allt vanligare att hyresvärdar håller
portarna till sina fastigheter låsta under dagtid och att detta är särskilt
vanligt i de större städerna. Detta förhållande medför enligt motionärerna
ofta betydande problem för hyresgästerna i fastigheterna. Det finns
många — särskilt äldre personer — som saknar telefon. Den som vill
besöka någon av dessa kan alltså inte i förväg komma i kontakt med
vederbörande för att överenskomma om tid för besöket och på så sätt bli
insläppt genom porten. Motionärerna understryker att många gamla blir
på detta sätt helt isolerade från omvärlden. Vidare får ensamboende,
oavsett ålder, vid sjukdom svårt att ta mot läkare, ambulans och även
besök av hemsamarit, vänner och bekanta. Även för människor utan
speciella problem innebär de stängda portarna uppenbara olägenheter. Så
kan t. ex. inte telegram- och expressbrevutbäring fungera tillfredsställande
och hemsändning av varor omöjliggörs.

Motionärerna konstaterar att det uppenbarligen inte föreligger skyldighet
för hyresvärdar att vidta sådana åtgärder att människor med ärende
till boende i hyresfastigheter kan komma in genom porten. Motionärerna
finner detta otillfredsställande. Om förhållandena i omgivningen är
sådana att olägenheter kan befaras uppstå, om porten hålles öppen under
dagtid, borde det åligga hyresvärden att installera porttelefon. Motionärerna
anser det därför motiverat att i lag regleras skyldighet för hyresvärd
att möjliggöra för besökande till boende i hyresfastighet att komma in i
fastigheten under dagtid.

Remissyttrandena

Stockholms kommun stöder i princip motionärernas förslag. Hyresgästernas
riksförbund anser att frågan i vilken form en lösning av
problemet skall ske borde närmare utredas. Rikspolisstyrelsen anför att i
första hand en lösning på frivillighetens väg bör beaktas. Motionen
avstyrks av hyresnämnderna för Stockholms, Uppsala och Gotlands län
samt Sveriges fastighetsägareförbund.

Stockholms kommun åberopar som remissvar en av socialborgarrådet
upprättad promemoria. Av promemorian framgår att motionen inom
kommunen remitterats till socialnämnden och fastighetsnämnden.

Socialnämnden har som sitt yttrande till kommunen överlämnat ett
tjänsteutlåtande av socialdirektören i vilket anförs följande:

Inom socialförvaltningen är det främst hemtjänstverksamheten för
åldringar som kommer i kontakt med och berörs av det problem, som
motionärerna påtalar. Hemvårdsassistenternas inom denna verksamhet
arbete består huvudsakligen av hembesök hos åldringar, som är beroende
av att utomstående besöker dem och hjälper dem med sysslor, som de av
olika skäl inte kan klara själva. Assistenterna har själva påtalat de
olägenheter, som motionärerna redovisar. Det har hänt att hemvårdsassistenter,
som under tjänsteutövning skall besöka pensionärer, fått

LU1972:13

vänta utanför den låsta porten till dess att någon med nyckel kommit och
öppnat för dem. Det har även förekommit att hemvårdsassistenten fått
vända sig till någon närbelägen butik för att där få hjälp med att beredas
tillträde till fastigheten. Då hemvårdsassistenterna ofta gör hembesök
oanmälda medför den omständigheten att porten är låst under dagtid
onödigt besvär samtidigt som de gamla riskerar att bli utan ett viktigt
besök. Då de gamla inte heller alltid har tillgång till telefon kompliceras
situationen ytterligare på grund av att ett avsett besök inte kan aviseras.

För att de gamla inte skall bli isolerade och för att socialförvaltningen
ska kunna fullgöra sina skyldigheter bedöms det som nödvändigt att
möjligheter tillskapas för utomstående att vinna tillträde till fastigheter,
vars portar av olika anledningar hålles stängda under dagtid. Socialförvaltningen
stöder således i princip motionärernas förslag.

Fastighetsnämnden har till besvarande av remissen överlämnat följande
tjänsteutlåtande av fastighetskontoret.

Fastighetskontoret anser sig böra begränsa sitt yttrande till att avse
fastighetsförvaltningen och går alltså inte in på frågor om allmän ordning
och säkerhet. I de fastigheter som förvaltas av fastighetskontoret hålles
portarna ej låsta under dagtid och som följd härav finns ej porttelefoner
installerade. Sedan något år har fastighetskontoret i vissa delar av staden
ordnat fastighetsskötseln genom s. k. blockbildning. Detta innebär, att
ett antal näraliggande fastigheter förts samman till ett block, som sköts
av en heltidsanställd fastighetsskötare.

1 övervägande delen av de kommunala bostadsbolagens fastigheter
hålles portarna öppna under dagtid och porttelefoner finns ej installerade.
Några fastigheter i Vällingby och Rågsved är dock försedda med
porttelefon.

Att portar hålles låsta under dagtid torde i de flesta fall ha föranletts
av ordnings- och tillsynssvårigheter i fastigheternas allmänna utrymmen.
Det i motionen berörda problemet skulle troligen icke helt lösas genom
att hyresvärd åläggs installera porttelefon. De kommunala bostadsbolagens
erfarenheter visar att hyresgästerna blir störda av okynnesringning
och att förekomst av porttelefon ej hindrat obehöriga från att komma in
i fastigheterna samt att porttelefoner genom åverkan inom ganska kort
tid är ur funktion.

I borgarrådspromemorian pekas på att det av remissvaren från socialnämnden
och fastighetsnämnden framgår att problemet har såväl
praktiska och ekonomiska som sociala aspekter. De skäl som socialnämnden
anfört till stöd för motionärernas förslag synes emellertid
kommunen i sammanhanget vara värda att särskilt starkt beaktas. Det
måste anses väsentligt att pensionärer och andra ensamstående människor
inte hänvisas till isolering och blir utan erforderlig hjälp och service på
grund av att besökande saknar möjlighet att komma in i fastigheten.

Hyresgästernas riksförbund framhåller att det problem som aktualiserats
av motionärerna föreligger huvudsakligen i vissa fastigheter i de
största städernas centrala delar och har uppstått som en följd av de
olägenheter som åsamkats såväl fastigheternas ägare som hyresgästerna
genom att icke önskvärda element huserat i portar, uppgångar, källare
och vindskontor. Den närmast till hands liggande lösningen har varit att
införa total eller tidsbegränsad portstängning under dagtid. Överens -

LU 1972:13

kommelse härom har ofta träffats mellan hyresvärden och hyresgästerna
eller flertalet av dem. 1 det senare fallet har det kunnat få till följd att
vissa hyresgäster utsatts för de svårigheter som motionärerna påtalat.
Även om en fastighetsägares rätt att på detta sätt åsidosätta dessa
hyresgästers intressen enligt förbundet kan ifrågasättas, kan det vara svårt
att i dylika situationer hävda deras intressen. Mot den av motionärerna
anvisade lösningen med porttelefon invändes ibland från fastighetsägarnas
sida, att installationen är kostsam och att anläggningen lätt kan
missbrukas eller utsättas för skadegörelse. Kostnadsfrågan anser förbundet
dock inte behöva utgöra något hinder i de fall där hyresgästerna anser
en anläggning behövlig och värdefull. I hyresreglerade fastigheter kan
hyresvärden erhålla kompensation över 3 § eller 4 § hyresregleringslagen
och i andra hus påverkas lägenheternas bruksvärden. Förbundet ställer sig
självfallet positivt till en lösning av frågan. I vilken form det skall ske och
om en laglig reglering skall ske inom hyreslagens ram eller genom andra
föreskrifter torde enligt förbundet böra närmare utredas.

Rikspolisstyrelsen påpekar att portarna enligt tidigare praxis vanligtvis
har hållits stängda mellan kl. 21.00 och 6.00, vilket hyresgästerna i
hyresavtalet fått förbinda sig att efterleva. Under senare tid har det
emellertid böljat bli alltmera vanligt att hyresvärdar i oroliga områden
kring vissa samlings- och nöjeslokaler, systembutiker och liknande, låtit
stänga portarna tidigare under kvällen eller redan under eftermiddagen
för att hindra, att inte önskvärda och störande personer bereder sig
tillträde till fastigheterna. Denna åtgärd får ses som ett led i strävanden
att skapa ordning, säkerhet och trevnad inom fastigheten och har en inte
obetydligt brottsförebyggande effekt. Än längre gående åtgärder i samma
syfte lär förekomma på sina håll. Sålunda hålls portar låsta under hela
dagen och i svårare fall ordnas bevakning med uppgift att tillse att
obehöriga inte förskaffar sig tillträde till och uppehåller sig i förstugor
och trappuppgångar.

Styrelsen framhåller att det är givet att sådana inskränkningar i
öppethållande kan vålla olägenheter för hyresgästerna, särskilt då för äldre,
ensamboende och handikappade personer. I de fall där räddande och
hjälpande organ behöver tillträde till en sådan fastighet torde dock i
allmänhet svårigheterna kunna övervinnas genom att den som påkallar
biträde också själv eller genom grannar sörjer för portöppningen. Sålunda
torde för polisens del i här berört avseende inte föreligga några problem. 1
fråga om de andra kategorier av besökare, som exemplifierats av
motionärerna och där besöket inte är avtalat på förhand, kan olägenheterna
däremot bli betydande.

Sammanfattningsvis anser styrelsen behovet av en tidigare portstängning
bedömas vara lokalt begränsat. Åtgärden synes styrelsen ur ordningsoch
skyddssynpunkt vara fullt berättigad och verka till förmån för såväl
hyresvärd som hyresgäster. Å andra sidan är därmed förenade olägenheter
för vissa hyresgäster uppenbara. När dessa för- och nackdelar vägs mot
varandra kan delade meningar råda om vad som är väsentligast i
sammanhanget och vilka olägenheter man är beredd att tåla. En

LU 1972:13

lagstiftning sorn ålägger hyresvärd att, när hyresgäst begär det, sörja för
anordning som gör det möjligt för besökare till hyresgästen att komma in
i fastigheten, förslagsvis med begränsning till tiden mellan kl. 06.00 och
21.00, förefaller i och för sig inte otänkbar. Men eftersom kostnaderna
för anordningen såsom en standardförbättring enligt nu gällande lag och
överenskommelser mellan parterna på hyresmarknaden i huvudsak torde
komma att åvila hyresgästerna, synes enligt styrelsens mening deras
inställning till frågan och möjligheterna till en lösning på frivillighetens
väg i första hand böra beaktas.

Länshyresnämnderna medger att låsta portar givetvis kan vara en
betydande olägenhet för de boende. Att portarna inte är låsta kan å
andra sidan också innebära betydande olägenheter, och de boendes
önskemål kan mycket väl tänkas växla från hus till hus och från område
till område. Härtill kommer att installation av porttelefon ofta är dyrbar
— i redan färdigställda hus mycket dyrbar — och det är inte troligt att
hyresgäster i allmänhet vill stå för kostnaden. Frågan torde enligt
hyresnämndernas mening vara mera komplicerad än vad motionärerna
föreställer sig. Då området ej synes lämpat för lagstiftning, avstyrker
hyresnämnderna motionen.

Sveriges fastighetsägareförbund framhåller att motionärernas påstående,
att det skulle vara särskilt vanligt i de större städerna att
hyresvärdarna håller portarna till fastigheterna låsta under dagtid, enligt
förbundets erfarenhet inte är riktigt. Förbundet har inhämtat följande
upplysningar i ärendet från fastighetsägareföreningarna i Stockholm,
Göteborg och Malmö.

I Stockholm är det vanliga alltjämt att portarna hålls öppna hela dagen
men att man i viss utsträckning stänger före kl. 21.00, vilket tidigare
ansetts som normal stängningstid. Det kan emellertid vitsordas att man i
vissa fastigheter på senare tid blivit nödsakad att ha portarna stängda —
helt eller delvis — även under dagtid. Anledningen härtill är den alltmer
ökade brottsligheten och vandaliseringen som blivit kännbar för både
hyresvärdar och hyresgäster. Den tidigare stängningen av portarna har
främst tillkommit för att skydda hyresgästerna, framförallt de äldre. 1
Stockholm synes det endast förekomma ett fåtal fastigheter som har
portarna stängda hela dygnet. Det är då fråga om fastigheter som har ett
särskilt utsatt läge i anslutning till exempelvis tunnelbanestationer,
ölkaféer och systembolag. Vid modernisering av äldre fastigheter installeras
numera vanligtvis porttelefon, vilket på ett tillfredsställande sätt löser
problemen med kommunikation mellan husets hyresgäster och besökande.
— Det är ofta hyresgästerna som hos hyresvärden gör framställning
om tidigare portstängning. Hyresvärden söker tillmötesgå sådana krav i
den mån de är befogade.

1 Göteborg förekommer låsning av portar på dagtid endast undantagsvis.
I de fall så sker betingas låsningen av omtanke om hyresgästerna för
att förhindra att obehöriga personer uppehåller sig i fastigheten. Det har
visat sig att fastigheter, som i sitt grannskap har Systembolagets
försäljningslokaler, ölkaféer, socialvårdsbyråer och liknande, gärna blir
tillhåll för i fastigheten ej boende personer. Klagomålen mot låsta portar
har varit få. De hyresgäster som klagat har i allmänhet haft förståelse för
fastighetsägarens och övriga hyresgästers önskemål om att porten skall
vara låst.

LU 1972:13

Malmö fastighetsägareförenings erfarenhet är att det endast rör sig om
några få bostadsfastigheter som hålls låsta under dagtid när porttelefon
inte finns installerad. 1 två av föreningen kända fall är fastigheterna
belägna intill Möllevångstorget, där olaga spritförsäljning lär förekomma.
Det klientel, som i följd därav uppehåller sig på kringliggande gator, har
berett sig tillträde till fastigheternas portar och där förtärt sprit och
jämväl förorenat och på annat sätt varit störande för i husen boende
personer. För att få en bättre ordning till stånd har fastighetsägarna i
dessa fall varit nödsakade att hålla portarna stängda även under dagtid,
vilket accepteras av hyresgästerna. — 1 vissa fall har under senare år en del
fastighetsägare med fastigheter i utsatt läge låtit låsa portarna mellan kl.

18.00 och 20.00 i stället för som tidigare kl. 21.00 och 22.00. Någon
opinion häremot har inte förekommit från hyresgästernas sida. Det har
tvärtom varit ett gemensamt önskemål från såväl fastighetsägarna som
hyresgästerna.

Med hänsyn till de anförda förhållandena i de tre största städerna
finns det enligt förbundets mening inte någon anledning att lagstifta i den
av motionärerna väckta frågan, som är av sådan karaktär att den bör lösas
med hänsyn till omständigheterna i det särskilda fallet.

Utskottet

I motionen framhålls att det blivit allt vanligare framför allt i de större
städerna att portarna till bostadsfastigheter hålls låsta även under dagtid.
Enligt motionärerna medför detta för hyresgästerna — särskilt för dem
som saknar telefon — betydande svårigheter att kunna ta emot besök av
släktingar, vänner, läkare, hemsamariter m. fl. Motionärerna yrkar därför
att riksdagen hos Kungl. Maj:t skall begära förslag till lagbestämmelser
som ålägger hyresvärd att göra det möjligt för besökande till hyresgästerna
att komma in i fastigheten.

Utskottet vill till en början framhålla att det varken i lag eller i annan
författning finns bestämmelser som reglerar när fastighets portar skall
eller får hållas låsta. Däremot brukar det vanligen i hyreskontrakten intas
bestämmelser därom. Dessa bestämmelser innebär i regel att hyresgästen
förbinder sig att inte lämna fastighetens portar olåsta mellan klockan

21.00 och 06.00. Såsom motionärerna påpekar finns det inte heller
någon lagstadgad skyldighet för hyresvärd att — om så finns erforderligt
— installera porttelefon. Om hyresvärden låter installera sådan anordning
har han såsom framgår av det föregående (s. 1) möjlighet att få
kompensation för installationskostnaderna genom hyreshöjning.

För att hindra att ovälkomna personer uppehåller sig i trappuppgångar,
källare och vindskontor och där vandaliserar och förorenar har
under senare tid åtskilliga hyresvärdar låtit låsa fastigheternas portar
tidigare om kvällarna eller redan under eftermiddagen. I enstaka fall hålls
portarna låsta hela dygnet. Detta torde förekomma framför allt i de
större städernas centrala delar på särskilt utsatta platser exempelvis i
anslutning till tunnelbanestationer, ölkaféer och Systembolagets affärer.
Av remissvaren framgår att låsningen av portarna under dagtid ofta skett

LU 1972:13

efter överenskommelse mellan hyresvärden och hyresgästerna eller
flertalet av dem. Även i de fall där sådan överenskommelse inte träffats
innebär portstängningen oftast en fördel för hyresgästerna. Otvivelaktigt
medför dock låsta portar samtidigt de nackdelar som motionärerna
påtalat. Socialnämnden i Stockholm har i remissvar pekat på de besvär
som de låsta portarna medför för hemvårdsassistenterna. Dessa gör ofta
hembesök oanmälda, och är portarna låsta riskerar de gamla att bli utan
besök som kan vara viktiga för dem. Saknar de dessutom telefon
kompliceras situationen ytterligare eftersom det då inte finns möjlighet
att lämna besked om hembesök i förväg.

Enligt utskottets mening är det viktigt att äldre och ensamstående inte
blir isolerade och utan nödvändig hjälp på grund av att besökande inte
kan komma in i fastigheten. Utskottet delar motionärernas uppfattning
att nämnda olägenheter måste avhjälpas. Hur detta skall ske är emellertid
en komplicerad fråga. Motionärerna har pekat på en möjlighet att komma
till rätta med problemet, nämligen genom att hyresvärdarna åläggs att
installera porttelefon. En sådan installation är emellertid särskilt i äldre
hus kostsam. Som utskottet anfört i det föregående blir det hyresgästerna
som får stå kostnaderna härför genom att hyrorna höjs. Det är under
sådana omständigheter inte säkert att hyresgästerna önskar att porttelefon
installeras. Härtill kommer att erfarenheterna visar att förekomsten
av porttelefon ofta medför att hyresgästerna blir störda av okynnesringningar.
Porttelefonerna sätts också ofta ur funktion genom åverkan av
obehöriga. Det anförda och det förhållandet att under dagtid låsta portar
synes vara enbart ett storstadsproblem gör att utskottet anser att frågan
inte lämpligen bör bli föremål för en generell lagstiftning. Enligt
utskottets mening bör i stället i första hand en lösning på frivillighetens
väg eftersträvas. Härvid synes partsorganisationerna på hyresmarknaden
kunna medverka genom att utarbeta riktlinjer för hur problemen i det
enskilda fallet skall lösas. Med hänsyn till att frågan genom remissbehandlingen
av motionen aktualiserats hos organisationerna anser utskottet att
man kan räkna med att frågan blir föremål för överväganden och
förhandlingar mellan dessa. Något initiativ från riksdagens sida finner
utskottet inte att frågan f. n. påkallar.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1972:653.

Stockholm den 19 maj 1972

På lagutskottets vägnar
DANIEL WIKLUND

Närvarande: herrar Wiklund i Stockholm (fp), Svedberg (s), Svanström
(c)*, Sundelin (s), fröken Anderson i Lerum (s), herrar Lidgård (m)*,
Börjesson i Falköping (c), fru Åsbrink (s), herr Sjöholm (fp)*, fru
Lundblad (s)*, herrar Andersson i Södertälje (s), Winberg (m), Israelsson
(vpk), Olsson i Timrå (s) och Olsson i Sundsvall (c).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Göteborgs Offsettryckeri AB 72 1340 S Stockholm 1972