Lägesrapport två om IT-omställningen i samhället inför år 2000
Betänkande 1999/2000:TU3
Trafikutskottets betänkande
1999/2000:TU03
Lägesrapport två om IT-omställningen i samhället inför år 2000
Innehåll
1999/2000
TU3
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens skrivelse 1998/99:111 Lägesrapport två om IT- omställningen i samhället inför år 2000 samt två motioner.
I skrivelsen redovisas de insatser som genomförts och som pågår för att klara IT-omställningen inför år 2000. Regeringen bedömer att Sverige är väl förberett, men anger att det kan bli störningar. Enligt skrivelsen finns ett omfattande underlag som gör det möjligt att dra slutsatsen att elförsörjning och telekommunikationer kommer att fungera normalt. Inom de finansiella systemen är risken för störningar liten. Av skrivelsen, som lämnades till riksdagen den 6 maj i år, framgår att omställningen av de statliga myndigheternas egna IT-system skulle ha varit färdig den 1 juni 1999. Ett tjugotal myndigheter har dock rapporterat förseningar. Berörda myndigheter kommer att få, eller har fått, i uppdrag att intensifiera arbetet med att inhämta de förseningar som uppstått.
Utskottet konstaterar att omfattande insatser har gjorts för att förbereda det svenska samhället för millennieskiftet. Risken för allvarliga störningar bedöms numera som liten. Fortfarande finns det emellertid oklarheter. Utskottet anser det därför angeläget att omställningen av datorer och IT-system inför år 2000 fullföljs med kraft. Utskottet understryker vidare vikten av att beredskaps- och informationsfrågor uppmärksammas och att klarhet skapas om vad som gäller i försäkringssammanhang. Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden med hänvisning till genomförda åtgärder och pågående insatser.
I betänkandet finns en reservation av Miljöpartiet i vilken begärs att kärnkraftsreaktorerna under timmarna kring tusenårsskiftet bör stoppas om inte alla delsystem har funktionstestats av en oberoende part.
Motionerna
1998/99:T23 av Johnny Gylling m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommunernas situation,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finans- och försäkringssektorn,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöfarlig verksamhet.
1998/99:T24 av Mikael Johansson m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kostnader för IT- omställningen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beredskap om IT- omställningen går snett,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att nödvändiga åtgärder vidtas för att de svenska kärnkraftsreaktorerna skall vara stoppade under timmarna kring årsskiftet 1999/2000.
Utskottet
Bakgrund
Vad beror problemet på?
Orsaken till 2000-problemet är att årtal i datorer och IT-system, av utrymmesskäl, tidigare angivits med två siffror i stället för fyra, dvs. 99 i stället för 1999. Datorn uppfattar talet 00 som ett lägre tal än 99, alltså att år 2000 kommer före år 1999. Felet innebär att beräkningar, sorteringar, jämförelser etc. kan bli felaktiga. Funktionen hos mikroprocessorer eller s.k. mikrochips, som är inbyggda i olika datastyrda system och som finns i ett mycket stort antal, kan vidare komma att påverkas av övergången till år 2000. Ett ytterligare problem är att år 2000 är ett skottår. Om programmet inte har tagit hänsyn till detta blir följden att problem även kan uppstå vid olika slags beräkningar av dagar under året. För tekniska system där s.k. inbäddade komponenter och mikroprocessorer förekommer, är den kritiska tidpunkten vid tolvslaget på nyårsnatten eller vid första tillfälle därefter när en viss process eller utrustning tas i bruk.
För administrativa system är den kritiska tidpunkten utsträckt över en längre tid, i takt med att datorer och tillämpningar tas i bruk. Problem kan också ge sig till känna långt före årsskiftet, när ett program utför bearbetningar som innefattar ett datum på andra sidan nyår. De största problemen uppstår efter årsskiftet för program och system som inte 2000-anpassats.
Tidigare riksdagsbehandling
Riksdagen har under våren 1999 behandlat en första lägesrapport om IT-omställningen i samhället inför skiftet till år 2000 (skr. 1998/99:40, bet. 1998/99:TU4, rskr. 1998/99:149). I sitt av riksdagen godkända betänkande delade utskottet regeringens uppfattning att det är viktigt att arbetet med omställningen av datorer och IT-system inför år 2000 ges högsta prioritet. Omställningsarbetet måste därför ske målmedvetet och kraftfullt i alla samhällssektorer, dvs. inom myndigheter, kommuner, landsting, företag och organisationer. Utskottet förutsatte att regeringen i nästa återrapportering till riksdagen om IT-omställningen särskilt behandlar läget och anpassningsarbetet inom elförsörjning och telekommunikationer, finans- och försäkringssektorn, hälso- och sjukvård samt eventuella särskilda medelsbehov till följd av omställningarbetet och anknytande beredskapsåtgärder.
Regeringens skrivelse 1998/99:111 Lägesrapport två om IT-omställningen i samhället inför år 2000
Regeringen anger att det har pågått och pågår omfattande insatser för att klara IT-omställningen inför år 2000. Sverige bedöms vara väl förberett, även i ett internationellt perspektiv, men det kan bli störningar.
Av skrivelsen framgår att upprätthållande av viktiga samhällsfunktioner oftast sker i samverkan mellan olika aktörer, där staten kan vara en av dessa. Genom de uppdrag som regeringen har gett till myndigheterna ökar successivt informationen om omställningsarbetet av dels myndigheternas egna IT- system, dels IT-system som finns hos aktörerna inom viktiga samhällsfunktioner. Läget är nu tydligare och under bättre kontroll än när den första lägesredovisningen gjordes för ett halvår sedan.
Regeringen anger att ett entydigt och gediget underlag nu finns för att den slutsatsen skall kunna dras att elförsörjning och telekommunikationer kommer att fungera normalt. Kärnkraftssäkerheten i svenska anläggningar kommer inte att påverkas. 2000- omställningen inom transportsektorn beräknas i stort sett vara genomförd den 1 juli. Beträffande vattenförsörjningen är läget ännu inte helt klarlagt, särskilt inte för de mindre kommunerna. Detsamma gäller fjärrvärmeförsörjningen och de omställningsarbeten som kan behöva genomföras i fastigheterna av fastighetsägarna. Enligt skrivelsen bedöms hälso- och sjukvården i allt väsentligt bli klar i tid. Beredskapen är generellt sett hög. Inom de finansiella systemen är risken för störningar liten. System för socialförsäkringar kommer i huvudsak att vara 2000-säkrade till den 1 juni 1999.
Enligt skrivelsen har alla statliga myndigheter rapporterat att de hinner bli klara med sin egen IT- omställning till årsskiftet. Regeringens målsättning är att myndigheterna skall vara klara till den 1 juni 1999. Omställningsarbetet går i vissa fall långsammare än planerat. Flera myndigheter har rapporterat förseningar i förhållande till målsättningen. Förseningarna behöver emellertid inte avse system som har med viktiga samhällsfunktioner att göra utan kan även omfatta förseningar i omställningen av interna IT-system. Regeringen ser ändå allvarligt på att alltfler myndigheter har rapporterat förseningar i omställningsarbetet av sina egna IT-system. Myndigheternas ledning kommer att uppmärksammas på sitt ansvar för att 2000- omställningen ges högsta prioritet och att arbetet intensifieras för att inhämta de förseningar som inträffat och för att undvika att ytterligare förseningar uppstår. Regeringen har vidare begärt ytterligare rapportering till halvårsskiftet.
Regeringen framhåller även i skrivelsen att information om 2000-problemet och dess konsekvenser är viktig för att hantera människors farhågor. Betydelsen av informationsaktiviteter och väl fungerande informationskanaler inför och kring årsskiftet understryks därför. Det gäller också behovet av incident- och beredskapsorganisation inom såväl företag som myndigheter och Regeringskansliet.
I den första lägesredovisningen om IT-omställningen (skr. 1998/99:40) anförde regeringen att förutom den nu aktuella skrivelsen skulle även en tredje skrivelse vid behov lämnas till riksdagen under hösten 1999. Regeringen anger nu att man i stället avser att löpande informera riksdagen med så aktuell och uppdaterad information som möjligt.
Motionsförslag
Johnny Gylling m.fl. (kd) konstaterar i motion T23 att det i ett mindre antal kommuner fortfarande är osäkert om man hinner bli klar i tid med omställningen när det gäller elförsörjning, telekommunikationer och vattenförsörjning. Detta är inte tillfredsställande. Regeringen bör därför enligt motionen påskynda arbetet med olika medel så att invånarna kan känna sig trygga när det gäller tillgång till el, vatten och telekommunikationer (yrkande 1).
Motionärerna framhåller vidare att flertalet försäkringsbolag inte tänker ta några risker med anledning av millennieskiftet. Företagen har ändrat sina villkor och vägrar att betala ut ersättning om något går sönder på grund av datumfel i ett datorchips. Kristdemokraterna har tidigare i en motion (1998/99:T11) påpekat att regeringen borde överväga att återkomma till riksdagen i avsikt att stärka konsumentlagstiftningen. Motionärerna anser att det är otillfredsställande att många försäkringstagare ställs utan skydd när ett nytt årtal inträffar och anser det orimligt att varje konsument skall hålla sig ajour med vilka eventuella datorproblem som kan uppstå i vitvaror, elpannor eller olika hushållsmaskiner (yrkande 2).
I motionen påtalas även att det är mycket viktigt att företag som hanterar miljöfarligt avfall eller bedriver annan miljöfarlig verksamhet inte drabbas av verksamhetsstörningar på grund av 2000-problemet i datorerna. Regeringen skriver att man avser att ge Naturvårdsverket i uppdrag att rapportera om 2000- omställningen hos dessa företag. Motionärerna bedömer det som anmärkningsvärt att så inte redan har skett. Regeringen bör därför snarast ges detta uppdrag och redovisa resultatet redan i nästa skrivelse till riksdagen (yrkande 3).
I motion T24 av Mikael Johansson m.fl. (mp) kritiseras regeringens skrivelse för att den inte redovisar de beräknade kostnaderna för omställningsarbetet. Miljöpartiet anser därför att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med en redovisning av kostnaderna för IT-omställningen inom det statliga området och vilka konsekvenser detta har för statsbudgeten (yrkande 1).
Motionärerna ifrågasätter vidare om regeringen verkligen i tid lyckas uppnå driftklara, 2000- säkrade system. Miljöpartiet menar att det är oacceptabelt med en situation där otillräckliga omställningsåtgärder för samhällsviktiga funktioner identifierats men där staten förhåller sig passiv. Regeringen bör därför under hösten 1999 redovisa för riksdagen hur man avser att agera om IT- omställningen inför år 2000 fortfarande uppvisar brister som gör att samhällsviktiga funktioner inte kan garanteras (yrkande 2).
I motionen begärs vidare att kärnkraftsreaktorerna bör stoppas under timmarna kring årsskiftet 1999/2000 om inte alla delsystem i ett kärnkraftverks hela drift- och säkerhetssystem har funktionstestats fullt ut av en oberoende part (yrkande 3).
Utskottets ställningstagande
IT-omställningen inom vissa samhällssektorer
Utskottet konstaterar att enligt regeringens skrivelse är Sverige väl förberett för millennieskiftet, och Sverige ligger i en internationell jämförelse väl till i anpassningsarbetet. Det finns emellertid fortfarande oklarheter. Utskottet delar därför regeringens uppfattning att det fortsatta omställningsarbetet av IT-system inför år 2000 är mycket viktigt och måste ges högsta prioritet. Myndigheter, kommuner, landsting, företag och organisationer bör därför ägna frågan största möjliga uppmärksamhet så att omställningsarbetet kan fullföljas med kraft.
Till de viktigaste frågorna i samband med sekelskiftesanpassningen hör, som uppmärksammas av Johnny Gylling m.fl. i motion T23 (kd) yrkande 1, att den grundläggande infrastrukturen i form av elförsörjning, telekommunikationer och vattenförsörjning fungerar.
Som framgår av regeringens skrivelse har omfattande insatser vidtagits inom dessa nyckelområden. Risken för elavbrott bedöms därmed inte vara större vid tusenårsskiftet än vid en normal driftssituation. Säkerheten vid landets kärnkraftverk anges inte heller komma att påverkas av sekelskiftsövergången. De landsomfattande telenäten kommer att fungera som vid ett normalt årsskifte. Arbetet hos kommuner samt hos mindre och medelstora företag med att säkra abonnentväxlar och interna telesystem är dock inte tillfredsställande. Kommunerna har generellt kommit långt i arbetet med att se över vattenförsörjningen men i ett mindre antal kommuner är det osäkert om man kommer att hinna bli klar i tid. Många åtgärder är dock redan vidtagna och beredskapen är generellt sett hög.
Utskottet vill vidare hänvisa till att sedan regeringens skrivelse lämnats till riksdagen har Statskontoret på regeringens uppdrag den 1 september 1999 redovisat en förnyad lägesbedömning för vissa samhällsfunktioner (Skiftet till år 2000 - Läget i vissa samhällsfunktioner, 1999:27). Av rapporten framgår att för telekommunikationerna och elförsörjningen har anpassningsarbetet, med enstaka undantag, slutförts under sommaren. Inom vattenförsörjning har antalet aktörer som beräknar bli klara med omställningsarbetet så sent som under fjärde kvartalet minskat. Av Statskontorets rapport framgår att samtliga myndigheter bedömer att anpassningen av de verksamhetskritiska systemen hinner fullföljas i tid före årsskiftet. Statskontorets sammanfattande bedömning är att risken för störningar som medför allvarliga konsekvenser för allmänheten i samband med millennieskiftet bör vara liten.
I sammanhanget kan även nämnas att År 2000- delegationen (K 1998:02) den 17 september 1999 anordnade en utfrågning om fjärrvärme, vatten och avlopp. Enligt vad utskottet erfarit var den bild som framträdde vid utfrågningen att fjärrvärme, vatten och avlopp kommer att fungera normalt även efter 2000-skiftet. Fortfarande finns dock en viss osäkerhet när det gäller värmeförsörjningen i mindre fastigheter samt i vatten- och avloppsverk.
Utskottet konstaterar därmed att ett omfattande underlag har tagits fram som starkt talar för att elförsörjning och de landsomfattande telekommunikationerna kommer att fungera normalt. Återstående anpassningsarbete för vattenförsörjningen skall enligt planeringen i samtliga kommuner bli klart före årsskiftet. Utskottet förutsätter att omställningsarbetet fullföljs med kraft och att regeringen även fortsättningsvis noga följer utvecklingen på området.
Försäkringsmässiga konsekvenser i samband med övergången till år 2000 behandlas i motion T24 (kd) yrkande 2. Utskottet har tidigare framhållit att det är angeläget att en ökad tydlighet skapas om villkor för de eventuella krav på ersättning för direkta eller indirekta skador som kan bli en följd av övergången till år 2000 (bet. 1998/99:TU4, rskr. 1998/99:149). Av regeringens skrivelse framgår att sedan riksdagen i våras behandlade regeringens första lägesredovisning om IT-omställningen har olika åtgärder vidtagits.
Konsumentverket har sålunda efter överläggningar med försäkringsbranschen kommit fram till preciserade informationskrav för försäkringsbolagen avseende 2000-frågan. Verket har skrivit till berörda bolag och presenterat de krav på information som verket anser bör gälla. Försäkringsföretagen har därefter påbörjat ett arbete med att informera försäkringstagarna.
Konsumenternas försäkringsbyrå har vidare tagit fram en produktöversikt över olika försäkringsbolags villkor avseende s.k. 2000-skador, dvs. skador som kan inträffa om t.ex. datorer, videoapparater eller värmeanläggningar slutar fungera vid vissa tidpunkter på grund av att de innehåller tidstyr- ningsenheter som inte klarar övergången till år 2000. Syftet med översikten är att möta informationsbehovet hos försäkringstagare som vill veta hur deras försäkringsbolag kommer att agera om det inträffar 2000-skador. Av informationen framgår att försäkringsföretagen tillämpar olika villkor med anledning av millennieskiftet. En del försäkringsbolag har samma försäkringsvillkor som normalt gäller medan andra företag gör undantag eller tillämpar särskilda självrisker med anledning av tusenårsskiftet. Begränsningarna i försäkringsvillkoren avser dock inte bl.a. brand och skada på byggnad orsakad av läckage. Produktöversikten finns tillgänglig på konsumenternas försäkringsbyrås hemsida (www.kofb.se).
Regeringen bedömer att genom bl.a. de åtgärder som Konsumenternas försäkringsbyrå och Konsumentverket har vidtagit finns det förutsättningar för att konsumenterna skall kunna få god information om försäkringsmässiga konsekvenser till följd av 2000- årsskiftet.
Utskottet vill vidare nämna att År 2000- delegationen den 21 september 1999 anordnade en utfrågning om konsumentfrågor för att klarlägga bl.a. hur olika försäkringsföretag beaktar den enskilde konsumenten. Vid utfrågningen framkom bl.a. att försäkringsbolagen är väl förberedda inför 2000- årsskiftet.
Utskottet bedömer att eftersom det nu har klarlagts att alltfler samhällsviktiga funktioner kommer att fungera som vanligt över millennieskiftet blir konsumentinformationen en fråga som bör prioriteras under hösten. Det är enligt utskottets mening angeläget att alla ansvariga ser till att konsumenterna får tillräcklig och god information för att förebygga onödig oro inför millennieskiftet. Utskottet förutsätter att bl.a. information om försäkringsvillkor därvid kommer att uppmärksammas.
I motion T23 (kd) uppmärksammas vidare problem med miljöfarlig verksamhet i samband med millennieskiftet (yrkande 3). Av regeringens beskrivning framgår att myndigheterna inom miljöom- rådet bedömer risken för allvarliga störningar som liten. Däremot finns det risker i styrsystemen för miljöfarliga verksamheter. Verksamheter som hanterar stora flöden eller mängder av farliga ämnen liksom miljöfarlig verksamhet inom små och medelstora företag måste därför enligt regeringen ägnas särskild uppmärksamhet.
Utskottet delar regeringens och motionärernas uppfattning att miljöfarlig verksamhet måste uppmärksammas med hänsyn till de problem som kan uppstå vid övergången till år 2000 i tekniska styr- och reglersystem. Enligt vad utskottet erfarit har regeringen den 23 juni 1999 gett Naturvårdsverket i uppdrag att rapportera om 2000-omställningen hos företag och andra som bedriver miljöfarlig verksamhet. Uppdraget skall redovisas senast den 22 oktober 1999. Med hänsyn till genomförda åtgärder och pågående insatser är utskottet inte berett att ta något initiativ i frågan.
Utskottet avstyrker därmed motion T23 (kd). Utskottet bedömer att syftet med samtliga motionsyrkanden torde bli väl tillgodosett. Utskottet understryker samtidigt vikten av att regeringen informerar riksdagen om det fortsatta omställningsarbetet.
Kostnader och beredskap
Utskottet övergår därefter till motion T24 (mp) och kravet på en kostnadsredovisning för IT- omställningen (yrkande 1).
Av årets budgetproposition framgår att Statskontoret har beräknat de statliga kostnaderna för 2000-anpassningen till ca 1,6 miljarder kronor (prop. 1999/2000:1, volym 1, s. 233). Denna summa omfattar även kostnader för investeringar och förbättringar som med största sannolikhet ändå skulle ha genomförts. I beräkningsunderlaget ingår dock inte samtliga myndigheter på grund av svårigheter att ekonomiskt särredovisa effekterna av millennieskiftet.
Utskottet anser att det är svårt att uppskatta kostnaderna för omställningsarbetet inom hela den statliga sektorn. Med hänsyn till att kostnaderna för samtliga myndigheter med mer omfattande IT- verksamhet numera har beaktats bör dock den statliga kostnaden kunna beräknas uppgå till närmare 2 miljarder kronor. Den totala kostnaden med anledning av IT-omställningen i det svenska samhället har beräknats uppgå till ca 50 miljarder kronor.
Utskottet vill vidare betona att arbetet med IT- omställningar inför skiftet till år 2000 inte enbart är av negativ karaktär. IT-omställningarna bidrar bl.a. till moderniseringar och investeringar i nya program och produkter, vilket medför bättre fungerande verksamhet och ökad säkerhet. Omställningsarbetet leder också till att verksamhetsledningarna får ökad kunskap om sina produktionsresurser och om IT-frågor i allmänhet. Det betyder att kostnaderna för IT-omställningen även kan betraktas som en investering för framtiden.
När det gäller omställningskostnadernas finansiering har utskottet inga invändningar mot den rådande principen att de statliga kostnaderna bör inrymmas i myndigheternas ordinarie anslagsramar. Utskottet har i samband med behandlingen av ett liknande motionsyrkande under föregående riksmöte förutsatt att regeringen till riksdagen redovisar om särskilda medelsbehov skulle uppstå till följd av omställningsarbetet och anknytande beredskapsåtgärder (mot. 1998/99:T12 yrkande 2, bet. 1998/99:TU4, rskr. 1998/99:149). Utskottet konstaterar att regeringen i den nu aktuella lägesredovisningen inte har aktualiserat något behov av särskilda ekonomiska resurser. Utskottet är därför inte berett att föreslå någon åtgärd med anledning av motionsyrkandet.
Utskottet övergår därefter till förslaget i samma motion om behovet av särskilda beredskapsinsatser om samhällsviktiga funktioner inte kan garanteras (yrkande 2). Av regeringens skrivelse framgår att omfattande förberedelser och planering pågår för att kunna möta de omställningsproblem som skulle kunna uppstå. Varje myndighet bör enligt regeringen ansvara för att informera om anpassningsarbetet inom sitt ansvarsområde. Myndigheterna bör också ha informationsberedskap och en särskild verksamhetsplan för tiden kring årsskiftet så att övergången till år 2000 kan hanteras.
Av skrivelsen framgår vidare att man inom flera samhällsfunktioner överväger att ha förhöjd bemanning vid årsskiftet, dels för att kunna gå över till manuella eller andra reservrutiner, dels för att snabbt kunna åtgärda identifierade felfunktioner i IT-systemen. När det gäller länsstyrelsernas ledningsfunktion har alla länsstyrelser vidtagit åtgärder för att stärka sin ledningskapacitet. Samtliga länsstyrelser genomför och kommer under året att genomföra olika ledningsövningar med särskild inriktning på 2000-årsskiftet med deltagande av ansvariga för olika samhällsfunktioner i länet.
Utskottet anser att beredskapsfrågorna är viktiga att beakta och förutsätter att en tillfredsställande beredskapsnivå kan hållas i samhället med anledning av 2000-årsskiftet.
Med hänvisning till vidtagna åtgärder och planerade insatser avstyrker därmed utskottet motion T22 yrkandena 1 och 2 (mp). Utskottet bedömer att syftet med motionsyrkandena blir tillgodosett.
Avställning av kärnkraftsreaktorer
Beträffande förslaget i motion T24 (mp) om att temporärt stänga av kärnkraftsreaktorerna under timmarna kring årsskiftet om inte alla delsystem har funktionstestats fullt ut av en oberoende part (yrkande 3) vill utskottet hänvisa till regeringens skrivelse. Av skrivelsen framgår att Statens kärnkrafsinspektion (SKI) bedömer att övergången till år 2000 inte kommer att innebära något hot mot säkerheten vid landets kärnkraftverk och övriga anläggningar som ligger under inspektionens tillsyn. SKI har tidigare angett att de svenska kärnkraftverken vid sina ursprungsleveranser var helt utan datorer i system av betydelse för säkerhet och drift. De förändringar som därefter skett är väldokumenterade, vilket ger goda förutsättningar att spåra de eventuella problem som kan finnas. SKI har även tidigare angett att kraftbolagen hanterat identifierade problemområden på ett sätt som bedöms leda till att system av betydelse för reaktorsäkerheten kan klassas som år 2000-säkra.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion T24 (mp) yrkande 3. Utskottet bedömer att syftet med motionsyrkandet är tillgodosett.
Regeringens skrivelse
Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1998/99:111 Lägesrapport två om IT- omställningen i samhället inför år 2000 till handlingarna.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande IT-omställningen inom vissa samhällssektorer
att riksdagen avslår motion 1998/99:T23,
2. beträffande kostnader och beredskap
att riksdagen avslår motion 1998/99:T24 yrkandena 1 och 2,
3. beträffande avställning av kärnkraftsreaktorer
att riksdagen avslår motion 1998/99:T24 yrkande 3,
res. (mp)
4. beträffande regeringens skrivelse 1998/99:111 Lägesrapport två om IT-omställningen i samhället inför år 2000
att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1998/99:111 till handlingarna.
Stockholm den 12 oktober 1999
På trafikutskottets vägnar
Monica Öhman
I beslutet har deltagit: Monica Öhman (s), Sven Bergström (c), Per-Richard Molén (m), Jarl Lander (s), Hans Stenberg (s), Karin Svensson Smith (v), Johnny Gylling (kd), Tom Heyman (m), Krister Örnfjäder (s), Monica Green (s), Inger Segelström (s), Stig Eriksson (v), Tuve Skånberg (kd), Mikael Johansson (mp), Kenth Skårvik (fp), Jan-Evert Rådhström (m) och Lars Elinderson (m).
Reservation
Avställning av kärnkraftsreaktorer (mom. 3)
Mikael Johansson (mp) anser
Miljöpartiet de gröna anser att riskerna för fel i något drift- eller säkerhets-påverkande datasystem i kärnkraftsreaktorerna är väsentligt större vid 2000- årsskiftet än vid ett normalt årsskifte. Därför bör de svenska kärnkrafts-reaktorerna stängas av under timmarna kring årsskiftet 1999/2000 om inte alla delsystem har funktionstestats fullt ut av en oberoende part så att absolut säkerhet råder.
Jag anser att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande avställning av kärnkraftsreaktorer
att riksdagen med bifall till motion 1998/99:T24 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,