Lagändringar på djurhälsoområdet
Betänkande 1993/94:JoU11
Jordbruksutskottets betänkande
1993/94:JOU11
Lagändringar på djurhälsoområdet
Innehåll
1993/94 JoU11
Sammanfattning
I betänkandet behandlas proposition 1993/94:68 om lagändringar på djurhälsoområdet samt två motioner som väckts med anledning av propositionen. Utskottet tillstyrker de i propositionen redovisade lagförslagen och avstyrker motionerna.
Till betänkandet har fogats en reservation och en meningsyttring.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås ändringar i lagen (1983:738) om bekämpande av salmonella hos djur, djurskyddslagen (1988:534), lagen (1985:342) om kontroll av husdjur m.m., lagen (1992:1683) om provtagning på djur och livsmedelslagen (1971:511).
Ändringarna i lagen om bekämpande av salmonella hos djur innebär att Statens jordbruksverk bemyndigas delegera till veterinär att besluta om bekämpningsåtgärder enligt lagen. För att på ett effektivare sätt än vad som gäller i dag kunna förhindra att salmonella via ägg överförs till människa införs en obligatorisk salmonellaprovtagning i värphönsbesättningar. Mot bakgrund av att det förekommer brott mot djurskyddslagens bestämmelser om förprövning av djurstallar införs en särskild sanktionsavgift för den som inte iakttar skyldigheten att låta förpröva sådana stallar. För att ge hästägare möjlighet att anlita en hovslagare med dokumenterat goda kunskaper införs ett system för godkännande av hovslagare. År 1991 påvisades tuberkulos i hjorthägn i Sverige för första gången. För att hindra att sjukdomen sprids skall regeringen, om det finns en hälsokontroll anordnad för hjortdjur, kunna meddela föreskrifter om vad som skall gälla för att kronhjortar och dovhjortar som inte omfattas av kontrollen skall få flyttas från ett hägn. Köttbesiktningstvånget skall omfatta också slakt av sådana hjortar för husbehov.
I lagen om kontroll av husdjur bemyndigas regeringen att meddela föreskrifter om ägg för avelsändamål. Vidare föreslås i lagen om provtagning på djur bemyndiganden som gör det möjligt att meddela föreskrifter om märkning och registrering av djur m.m. och föreskrifter om djurhållning, djurhälsa och hygien i mjölkproduktionen. Ändringarna är i huvudsak föranledda av EES-avtalet.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1994 utom såvitt avser ändringen som rör avelsverksamhet i lagen om kontroll av husdjur m.m. Den sistnämnda ändringen skall träda i kraft den dag som regeringen bestämmer.
Lagrådet har avgett yttrande över förslaget till lag om ändring i lagen (1983:738) om bekämpande av salmonella hos djur och förslaget till lag om ändring i djurskyddslagen (1988:534).
Lagförslagen fogas som bilaga till detta betänkande.
Motioner
1993/94:Jo11 av Håkan Strömberg och Jan Fransson (s) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag angående bekämpning av tuberkulos hos hjortdjur,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bekämpning av tuberkulos hos hjortdjur.
1993/94:Jo12 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag till ett bemyndigande i lagen (1985:342) om kontroll av husdjur m.m. om föreskrifter beträffande flyttning av djur i hägn,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett obligatoriskt kontrollprogram.
Uppvaktningar m.m.
Utskottet har uppvaktats av representanter för Lantbrukarnas riksförbund och Slakteriförbundet. Från Riksförbundet för Svensk Hjortavel har en skrivelse inkommit om det frivilliga programmet för kontroll av tuberkulos hos hägnad hjort.
Utskottet
Bekämpning av tuberkulos hos hjortdjur
Propositionen
Regeringen skall, med stöd av ett bemyndigande i lagen (1985:342) om kontroll av husdjur m.m. kunna meddela föreskrifter om vad som skall gälla för att kronhjortar och dovhjortar, som inte omfattas av någon hälsokontroll, skall få flyttas från ett hägn. Föreskrifterna får också avse andra djurslag om de hålls i sambete med kronhjort eller dovhjort. Enligt regeringen finns inga skäl att nu utmönstra tuberkulos ur epizootilagen. Det finns flera frivilliga bekämpningsprogram i Sverige med stor anslutning (leukos hos nötkreatur, Aujeszkys sjukdom hos svin). På motsvarande sätt bör en frivillig hälsokontroll inriktad på bekämpning av tuberkulos hos hjort anordnas. Kontrollen kan utformas inom ramen för bestämmelserna i lagen om kontroll av husdjur m.m. Viktigast i kontrollprogrammet bör vara ett åtagande från deltagarna att inte föra levande djur från ett hägn om inte samtliga djur i detta testats vid minst tre tillfällen under minst ett år och hägnet därvid förklarats fritt från tuberkulos. För att bekämpningen skall bli effektiv måste det finnas möjlighet att med stöd av lag förbjuda ägare till sådana besättningar som står utanför kontrollen att flytta levande djur från ett hägn om inte detta har förklarats fritt från tuberkulos. Om anslutningen till den frivilliga kontrollen inte blir tillräckligt stor för att utrota sjukdomen måste ett mera vidsträckt obligatoriskt system övervägas. Jordbruksverket skall ges i uppdrag att efter två år redovisa en utvärdering av kontrollprogrammet.
För att bättre kunna övervaka sjukdomen och förhindra smittspridning till människa bör även husbehovsslakt av hjort vara underkastad köttbesiktningstvång. Regeringen föreslår därför att livsmedelslagen (1971:511) ändras så att föreskrifter får meddelas som innebär att kött från hägnad hjort som hanteras i enskilt hushåll skall omfattas av köttbesiktningstvånget.
Enligt regeringen bör alla självdöda eller på grund av sjukdom avlivade hjortar äldre än sex månader obduceras med avseende på tuberkulos. Beslut härom meddelas med stöd av epizootilagen. Obduktionen är kostnadsfri för djurägaren. Enligt regeringen får dessa kostnader rymmas inom ramen för medel till Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar.
Motionerna
I motion Jo11 (s) yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag angående bekämpning av tuberkulos hos hjortdjur (yrkande 1). Motionärerna framhåller bl.a. att Bovin tuberkulos är en mycket allvarlig sjukdom och att det är fel att jämföra denna sjukdom med två för människan ofarliga sjukdomar. Med regeringens förslag föreligger det en uppenbar risk för att tuberkulos ånyo kan uppträda. Jordbruksverket har föreslagit att tuberkulos hos hjortdjur skall bekämpas med stöd av en särskild lag. Härigenom förbättras möjligheterna att förhindra en spridning av sjukdomen. Det är inte lämpligt att sätta folkhälsan på spel under den tvåårsperiod som skall löpa innan utvärderingen av det frivilliga kontrollprogrammet genomförs. Regeringen bör återkomma med ett omarbetat förslag om hur tuberkulos hos hjortdjur skall bekämpas (yrkande 2). I motion Jo12 (s) yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag om ett bemyndigande i lagen om kontroll av husdjur m.m. att meddela föreskrifter beträffande flyttning av djur i hägn (yrkande 1). Enligt motionärerna bör ett obligatoriskt program för kontroll och bekämpning av tuberkulos bland hjortar, liknande Jordbruksverkets förslag, komma till stånd (yrkande 2). Härvid måste även klargöras vem som skall ha huvudmannaskapet för bekämpningsprogrammet. Regeringen hänvisar till andra frivilliga sjukdomsbekämpningsprogram för husdjur där man har lång erfarenhet av djurhållning under kontrollerade former (nöt, svin). Sådan djurhållning går inte att jämföra med hållandet av hjortar i hägn. Motionärerna framhåller vidare att en utrotning av sjukdomen förutsätter en anslutningsgrad bland berörda näringsidkare som uppgår till minst 70--80 %. Att efter två år göra en utvärdering av anslutningsgraden kan ge fel signaler till hjortägarna och få dem att avvakta resultatet av utvärderingen i stället för att aktivt medverka i sjukdomsbekämpningen.
Utskottets överväganden
Fram till maj 1991 då nötkreaturstuberkulos påvisades hos hjort i hägn betraktades denna infektionssjukdom som utrotad i Sverige. Hittills har ytterligare sju hägn infekterats. Den mest sannolika smittkällan är dovhjortar som importerats till Sverige år 1987. Dessa djur samt djur som har haft direkt eller indirekt kontakt med de importerade djuren, och därför kan vara smittade, bedöms vara spridda på olika hägn i landet. I Sverige finns i dag omkring 750 hjorthägn. Antalet hjortar kan uppskattas till ca 50 000. Tuberkulos är en s.k. zoonos. Det innebär att sjukdomen inte bara smittar mellan djur och mellan människor utan också från djur till människa och vice versa. Tuberkulos hos däggdjur ger upphov till en allvarlig kronisk sjukdom. Inkubationstiden kan vara mycket lång och sjukdomen är svår att diagnostisera. Det finns ingen fungerande behandling för djur som smittas utan dessa måste avlivas och kroppen kasseras helt. Bekämpningen av tuberkulos sker med stöd av epizootilagen (1980:369). Syftet med lagen är att möjliggöra en snabb och effektiv utrotning av smittsamma djursjukdomar med stor spridning som introduceras i landet. Lagen ger samhället omfattande befogenheter att vidta åtgärder. Den innefattar också långtgående skyldigheter att ersätta djurägare för t.ex. förlust av djur som måste slaktas, kostnader för rengöring och desinfektion samt för driftsavbrott eller störningar i driften.
Sverige förklarades år 1958 som ett av få länder i världen fritt från nötkreaturstuberkulos. Detta var resultatet av ett mödosamt bekämpningsarbete under 1900-talets första hälft. Att landet, efter så många år, åter har fått in sjukdomen är enligt utskottets mening mycket allvarligt. Beredskapen mot sjukdomen måste höjas för att man skall komma till rätta med situationen. En spridning av tuberkulos bland de hägn där hjortar hålls för köttproduktion skulle hota hela hjortnäringen i Sverige och på sikt innebära hälsorisker för befolkningen.
Utskottet delar regeringens uppfattning att det finns goda förutsättningar för att en frivillig hälsokontroll för hjortdjur skall komma till stånd. Som framhålls i propositionen finns flera frivilliga sjukdomsbekämpningsprogram i Sverige med stor anslutning. På motsvarande sätt bör en frivillig hälsokontroll som är inriktad på att bekämpa tuberkulos hos hjortar anordnas. En sådan hälsokontroll bör således kunna utformas inom ramen för bestämmelserna i lagen (1985:342) om kontroll av husdjur m.m. Utskottet förutsätter att både hjortägare som håller hjortar för köttproduktion och hjortägare som håller livdjur har ett starkt intresse av att ansluta sig till en frivillig kontroll. Som framhålls i propositionen är det angeläget att den frivilliga kontrollen börjar så snabbt som möjligt och att anslutningen blir stor. Därmed skapas goda möjligheter att utrota tuberkulos hos hjortdjur i Sverige samtidigt som näringens fortbestånd säkerställs. Utskottet delar även regeringens uppfattning att det viktigaste inslaget i ett frivilligt kontrollprogram bör vara ett åtagande från deltagarna i programmet att inte föra levande djur från hägn som inte förklarats fria från tuberkulos. Spridning av tuberkulos kan få allvarliga konsekvenser inte bara för den enskilde djurägaren, jordbruksnäringen och staten utan också för djur och människor i allmänhet. I likhet med regeringen anser utskottet att det därför inte är tillräckligt med enbart en frivillig hälsokontroll. Det måste finnas möjligheter att med stöd av lag förbjuda ägare till sådana besättningar som står utanför kontrollen att flytta levande djur från ett hägn, om inte detta har förklarats fritt från tuberkulos. Härigenom blir bekämpningen heltäckande och effektiv. Sammanfattningsvis kan konstateras att det för närvarande inte finns skäl att utmönstra tuberkulos ur epizootilagstiftningen. Utskottet ansluter sig därmed till regeringens förslag om ett frivilligt kontrollprogram för bekämpandet av tuberkulos hos hjortdjur. Samtidigt bör framhållas att om anslutningen till den frivilliga kontrollen inte blir tillräckligt stor måste ett mer vidsträckt obligatoriskt system övervägas. Den av regeringen aviserade utvärderingen får ligga till grund för en eventuellt förnyad prövning i denna fråga. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Jo11 yrkandena 1 och 2 samt Jo12 yrkandena 1 och 2.
Som regeringen anfört är det angeläget att hjortägarna iakttar bestämmelserna om köttbesiktningstvång och att kontrollen av efterlevnaden av dessa föreskrifter är effektiv. För att bättre kunna övervaka sjukdomen och förhindra smittspridning till människa bör därför även husbehovsslakt av hjort vara underkastad köttbesiktningstvång. Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag i denna del.
Övriga lagändringar på djurhälsoområdet
Utskottet har inget att erinra mot de av regeringen redovisade förslagen beträffande bekämpande av salmonella hos djur, godkännande av hovslagare samt ändringar på djurskyddsomådet som föranleds av EES-avtalet. Vidare tillstyrks den avgift som enligt djurskyddslagen (1988:534) skall kunna tas ut om föreskriven förprövning av stall eller andra förvaringsutrymmen för djur underlåts. Utskottet noterar att Lagrådet gjort vissa uttalanden om avgiftens karaktär. Utan att närmare gå in på denna fråga vill utskottet tillägga att avgiften av principiella skäl inte bör ges retroaktiv verkan. Den bör med andra ord inte kunna tillämpas på byggnadsåtgärder som vidtagits före lagens ikraftträdande.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande bekämpningen av tuberkulos hos hjortdjur
att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Jo11 och 1993/94:Jo12 antar förslaget till lag om ändring i lagen (1985:342) om kontroll av husdjur m.m. såvitt avser 5 a §, 6 § och 7 §,
res. (s)
2. beträffande köttbesiktning
att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i livsmedelslagen (1971:511),
3. beträffande bekämpande av salmonella hos djur
att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1983:738) om bekämpande av salmonella hos djur,
4. beträffande djurskyddslagen
att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i djurskyddslagen (1988:534),
5. beträffande provtagning på djur
att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1683) om provtagning på djur,
6. beträffande avelskontroll
att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1985:342) om kontroll av husdjur m.m. i den del som ej omfattas av utskottets hemställan ovan.
Stockholm den 30 november 1993
På jordbruksutskottets vägnar
Margareta Winberg
I beslutet har deltagit: Margareta Winberg (s), Ivar Virgin (m), Ingvar Eriksson (m), Inge Carlsson (s), Mona Saint Cyr (m), Kaj Larsson (s), Dan Ericsson i Kolmården (kds), Max Montalvo (nyd), Ulla Pettersson (s), Carl G Nilsson (m), Sinikka Bohlin (s), Lena Klevenås (s), Lennart Fremling (fp), Berndt Ekholm (s) och Lennart Daléus (c).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Jan Jennehag (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservation
Bekämpningen av tuberkulos hos hjortdjur (mom. 1)
Margareta Winberg, Inge Carlsson (s), Kaj Larsson (s), Ulla Pettersson (s), Sinikka Bohlin (s), Lena Klevenås (s) och Berndt Ekholm (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Utskottet delar" och på s. 5 slutar med "yrkandena 1 och 2" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör ett obligatoriskt program för kontroll och bekämpning av tuberkulos bland hjortar, liknande Jordbruksverkets förslag, komma till stånd. Regeringen hänvisar i sitt förslag om frivillig kontroll till andra frivilliga sjukdomsbekämpningsprogram för husdjur där man har lång erfarenhet av djurhållning under kontrollerade former (nöt och svin). Sådan djurhållning går inte att jämföra med hållandet av hjortar i hägn. Vidare bör framhållas att en utrotning av sjukdomen förutsätter en anslutningsgrad bland berörda näringsidkare som uppgår till minst 70--80 %. Att efter två år göra en utvärdering av anslutningsgraden kan ge fel signaler till hjortägarna och få dem att avvakta resultatet av utvärderingen i stället för att aktivt medverka i sjukdomsbekämpningen. I värsta fall kan smittan spridas. Även enstaka fall av smitta hos nötkreatur kan få förödande effekter. I andra sammanhang har riksdagen uttalat sitt stöd för strävanden mot "rena" livsmedel. Inte minst på exportsidan har Sverige en klar fördel av en svensk djurhållning fri från sjukdomar av olika slag. I regeringens förslag klargörs inte heller vem som skall ha huvudmannaskapet för ett frivilligt bekämpningsprogram. Någon form av samarbete behövs mellan aktörerna på detta område. Utskottet är principiellt inte motståndare till att branschorganisationer bygger upp och genomför ett sjukdomsbekämpningsprogram och nödvändiga åtgärder bör inte försenas i onödan. Kontrollprogrammet bör dock vara obligatoriskt. Härvid måste även klargöras vem som skall ha huvudmannaskapet för bekämpningsprogrammet. Med det anförda ansluter sig utskottet till motion Jo12 yrkande 1 och föreslår att regeringens förslag om bemyndigande i lagen (1985:342) om kontroll av husdjur m.m. att meddela föreskrifter om flyttning av djur i hägn avslås. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo11 yrkande 2 och Jo12 yrkande 2 bör ges regeringen till känna. Motion Jo11 yrkande 1 kan därmed anses tillgodosedd och bör inte föranleda någon riksdagens vidare åtgärd.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande bekämpningen av tuberkulos hos hjortdjur
att riksdagen dels med bifall till motion 1993/94:Jo12 yrkande 1 och med avslag på motion 1993/94:Jo11 yrkande 1 avslår förslaget till lag om ändring i lagen 1985:342 om kontroll av husdjur m.m. såvitt avser 5 a §, 6 § och 7 §, dels med anledning av motionerna 1993/94:Jo11 yrkande 2 och 1993/94:Jo12 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Meningsyttring av suppleant Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Jan Jennehag (v) anför:
Enligt min mening borde utskottet, liksom reservanterna i reservationen, ha avstyrkt regeringens förslag om bemyndigande i lagen (1985:342) om kontroll av husdjur m.m. att meddela föreskrifter om flyttning av djur i hägn. Utskottet borde vidare ha gett regeringen till känna vad som anförs i reservationen om ett obligatoriskt program för kontroll och bekämpning av tuberkulos bland hjortar.
Bilaga