Lag om folkbokföringsregister, m.m.
Betänkande 1990/91:SkU9
Skatteutskottets betänkande
1990/91:SKU09
Lag om folkbokföringsregister, m.m.
Innehåll
1990/91 SkU9
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet proposition 1990/91:53 om lag om folkbokföringsregister, m.m. och de motioner som har väckts med anledning av denna.
Utskottet tillstyrker propositionen med vissa justeringar. I anslutning till behandlingen av en motion (fp) förespråkar utskottet att riksskatteverket för närvarande inte skall ha registeransvar för det centrala referensregister som avses bli inrättat. Vidare finner utskottet att medborgarskap inte bör få användas som sökbegrepp i ett lokalt folkbokföringsregister och tillstyrker därmed ett motionsyrkande (fp). Slutligen föreslår utskottet med anledning av ett motionsyrkande (fp) att en bestämmelse om gallring av folkbokföringsregistren förs in i registerlagen.
Vid betänkandet har fogats 19 reservationer (m, fp, c, mp) och sex särskilda yttranden (m, fp, c).
Propositionen
Regeringen (finansdepartementet) hemställer i proposition 1990/91:53 att riksdagen antar de vid propositionen fogade förslagen till
1. lag om folkbokföringsregister,
2. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343).
Regeringen bereder vidare riksdagen tillfälle att ta del av vad som i propositionen anförts om den nya folkbokföringsorganisationen.
I propositionen läggs fram förslag till en lag om de register för folkbokföringsverksamheten som fr.o.m. den 1 juli 1991 skall föras med hjälp av automatisk databehandling (ADB). Ett lokalt register skall finnas för varje lokalt skattekontors verksamhetsområde och ett centralt referensregister för hela riket.
Lagförslaget innehåller bestämmelser om registrens ändamål, registeransvar, registerinnehåll, terminalåtkomst och utlämnande av uppgifter på ADB-medium samt sökbegrepp m.m.
I propositionen anges också hur arbetsuppgiften att svara för folkbokföringen skall inordnas i skattemyndigheternas organisation, hur de allmänna försäkringskassorna skall medverka i arbetet med folkbokföringen och hur ADB-stödet för verksamheten skall vara uppbyggt.
Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran.
Lagförslagen har följande lydelse.
Motionerna
1990/91:Sk22 av Inger Hestvik och Inga-Britt Johansson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillgängligheten till folkbokföringsregistren.
1990/91:Sk23 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande åtskillnad av folkbokföringsverksamheten från skattekontorens verksamhet i övrigt, 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag som innebär att pastorsexpeditionerna i Svenska Kyrkan i stället för försäkringskassorna kan medverka i folkbokföringsarbetet i enlighet med vad som anförts i motionen, 3. att riksdagen avslår proposition 1990/91:53 vad avser införandet av ett centralt referensregister inom folkbokföringen, 4. att riksdagen hos regeringen begär en snabb översyn av sekretess- skyddet inom folkbokföringen i enlighet med vad i motionen anförts.
1990/91:Sk24 av Rune Rydén (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättandet av en central folkbokföringsmyndighet.
1990/91:Sk25 av Kjell Johansson m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar avslå proposition 1990/91:53, 2. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, avslår regeringens förslag att ge riksskatteverket registeransvar för det centrala folkbokföringsregistret, 3. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, beslutar att 12 § första stycket i lag om folkbokföringsregister får följande lydelse: "I ett lokalt folkbokföringsregister får som sökbegrepp användas uppgifter som avses i 6 § första stycket 1--4 och 7--8 med undantag för uppgift om adoption.", 4. att riksdagen beslutar lägga ned den kommersiella delen av statens person- och adressregister (SPAR) samt statens person- och adressregisternämnd.
1990/91:Sk26 av Margitta Edgren (fp) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om lösning av sårbarhets- och säkerhetsfrågorna med anledning av lag om folkbokföringsregister, 2. att riksdagen beslutar att gallring ur folkbokföringsregistret skall lagregleras i enlighet med vad i motionen anförts, 3. att riksdagen beslutar att postadress inte skall förekomma i folkbokföringsregistret i de fall den är annan än folkbokföringsadress, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om särskild sekretessprövning.
1990/91:Sk27 av Kjell Dahlström m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen avslår proposition 1990/91:53 om lag om folkbokföringsregister, 2. att riksdagen, vid bifall på yrkande 1 och till följd härav, som sin mening ger regeringen till känna att förberedelserna för folkbokföring med hjälp av automatisk databehandling vid skattekontor och försäkringskassor bör avbrytas, 3. att riksdagen, vid bifall på yrkande 1, som sin mening ger regeringen till känna att folkbokföringen bör ske i lokala folkbokföringsmyndigheter, 4. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1--3, som sin mening ger regeringen till känna att reformen bör uppskjutas så att den fortsatta folkbokföringen, anställningsprocessen och datorinköpen inte sker i oreda, 5. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1--3, som sin mening ger regeringen till känna att en alternativ organisation med datorisering vid pastorsexpeditionerna bör utredas, 6. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1--3, hos regeringen begär förslag till ändring av datalagen med innebörden att försäljning av personuppgifter från folkbokföringsregister ej tillåts, 7. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1--3, hos regeringen begär en fullständig lägesredovisning av reformen.
1990/91:Sk28 av Görel Thurdin m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar avslå proposition 1990/91:53, 2. att riksdagen beslutar att upphäva beslutet enligt proposition 1986/87:258, SkU 1987/88:2, rskr. 2 om ny organisation för folkbokföringen i enlighet med vad i motionen anförts.
1990/91:Sk29 av Marianne Stålberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försäkringskassornas medverkan i folkbokföringsarbetet.
Yttranden från andra utskott
Konstitutionsutskottet och kulturutskottet har yttrat sig över proposition 1990/91:53 jämte motioner. Yttrandena (1990/91:KU4y och 1990/91:KrU2y) har fogats som bilaga 1 och bilaga 2 till betänkandet.
Utskottet
Inledning
Nuvarande folkbokföring sker i två former, nämligen dels som kyrkobokföring, dels som mantalsskrivning. Kyrkobokföringen utförs löpande hos pastorsämbetena. Mantalsskrivningen sker årligen och ombesörjs av en lokal skattemyndighet (fr.o.m. den 1 januari 1991 ett lokalt skattekontor, se i det följande). Syftet med mantalsskrivningen är bl.a. att man skall kunna kontrollera kyrkobokföringen och bereda möjlighet till rättelser.
Riksdagen fattade hösten 1987 ett principbeslut om en ny organisation för folkbokföringen (prop. 1986/87:158, SkU 1987/88:2, rskr. 2). Regeringens förslag om att ansvaret för den löpande folkbokföringen skulle föras över från pastorsämbetena till de lokala skattemyndigheterna antogs av riksdagen med det tillägget att de allmänna försäkringskassorna borde ges en aktiv roll i folkbokföringsarbetet i enlighet med vad riksdagen hade uttalat. Verksamhetsmässiga skäl talade för att den löpande folkbokföringen borde handhas av en borgerlig myndighet, ansåg riksdagen. Våren 1988 avslog riksdagen motioner som gick ut på att riksdagsbeslutet skulle rivas upp (SkU 1987/88:32).
Organisationskommittén för folkbokföringen presenterade i februari 1990 sitt delbetänkande (SOU 1990:18) Lag om folkbokföringsregister m.m. I detta lades konkreta förslag fram om den nya organisationen för folkbokföringen och därav föranledda ändringar beträffande datorisering, integritetsskydd m.m. Den nu behandlade propositionen har sin utgångspunkt i detta betänkande. Ytterligare en kommitté, folkbokföringskommittén, lade i maj 1990 fram sitt slutbetänkande (SOU 1990:50) Ny folkbokföringslag. Häri har föreslagits nya regler i fråga om folkbokföringens materiella innehåll, såsom moderniserade bosättningsregler, beslutsfattande instanser och skydd mot personförföljelse. I dessa frågor avser regeringen att förelägga riksdagen en proposition under våren 1991.
Våren 1990 anvisade riksdagen 370 milj.kr. till vissa åtgärder för genomförande av folkbokföringsreformen (prop. 1989/90:150, bil. 4, 1989/90:SkU33, rskr. 355). Anslaget avser att täcka kostnader av engångsnatur för bl.a. arbetet på att föra över information från de personakter som hittills har använts inom kyrkobokföringen till de nya datorbaserade folkbokföringsregistren. Samtidigt avslog riksdagen motionsyrkanden om bl.a. genomförandet av reformen och arkivhantering.
Regeringens nu framlagda proposition (1990/91:53) om lag om folkbokföringsregister, m.m. innebär en precisering av riksdagens tidigare beslut om att huvudmannaskapet för folkbokföringen skall överföras från Svenska kyrkan till skatteförvaltningen. Förslaget har anpassats till den nya organisation inom förvaltningen som träder i kraft den 1 januari 1991 och som bl.a. innebär att de nuvarande lokala skattemyndigheterna upphör som självständiga myndigheter och övergår till att bli lokala skattekontor i en skattemyndighet för varje län. Likaså har riksdagens beslut om försäkringskassornas medverkan i folkbokföringen givits en närmare utformning. Samtidigt föreslås -- likaledes i linje med principbeslutet -- ett ökat ADB-stöd (automatisk databehandling). Registerverksamheten avses bli reglerad i en särskild lag med bestämmelser som syftar till skydd för den enskildes integritet. Begreppet folkbokföring introduceras som ersättning för de hittillsvarande begreppen kyrkobokföring och mantalsskrivning.
Huvudmannaskap
Såsom har framgått i det föregående är förslaget i propositionen att huvudmannaskapet för folkbokföringen överflyttas från Svenska kyrkan till skatteförvaltningen baserat på ett riksdagsbeslut hösten 1987. Riksdagen anförde som ett skäl för sitt ställningstagande att den nya organisationen skulle tillgodose de krav som bör ställas på en snabb och säker folkbokföring och en förbättrad service åt allmänheten. Vidare skulle de principiella religionsfrihetsaspekter som rör organisationsfrågan tillgodoses.
I tre motioner läggs förslag fram som har till syfte eller får till effekt att riksdagens beslut från år 1987 i organisationsfrågan rivs upp. Två av yrkandena går ut på att ansvaret bör återföras till Svenska kyrkan. I motion Sk28 av Görel Thurdin m.fl. (c) begärs uttryckligen ett upphävande av riksdagens beslut. I motion Sk24 av Rune Rydén (m) yrkas att ett en central myndighet skall inrättas, fristående från de intressen som använder uppgifterna i sin egen verksamhet. Detta förslag skulle således utesluta riksskatteverket som central myndighet, vilket föreslås i propositionen. I motion Sk27 av Kjell Dahlström m.fl. (mp) krävs att folkbokföringen skall utföras av lokala folkbokföringsmyndigheter som, enligt motionärernas uppfattning, skulle kunna utgöras av pastorsexpeditionerna eller formellt avdelade enheter därav. Vidare krävs att en alternativ organisation med datorisering av den hittillsvarande verksamheten vid pastorsexpeditionerna skall utredas.
Riksdagen har vid flera tidigare tillfällen avslagit motioner med krav på att det av riksdagen fattade principbeslutet borde upphävas. Vid den senaste behandlingen våren 1990 hänvisade utskottet (1989/90:SkU33, s. 4) sålunda till tidigare ställningstaganden, däribland det av riksdagen godtagna (SkU 1987/88:32) betänkandet. I detta framhölls att en rak och enhetlig organisation för folkbokföringen nu borde tillskapas som -- i samarbete med andra myndigheter -- ger förutsättningar för en effektiv, rationell och serviceinriktad verksamhet som kan tillgodose de anspråk som i framtiden kommer att ställas på folkbokföringen.
Inte heller nu kan utskottet finna att vägande skäl har lagts fram som motiverar ett ändrat ställningstagande i principfrågan. Motionerna Sk24, Sk27 och Sk28, de båda senare i berörd del, avstyrks med vad som här har sagts.
Medverkan i folkbokföringsverksamheten
I propositionen sägs (s. 10) att de allmänna försäkringskassorna skall medverka i folkbokföringsarbetet. Deras uppgift skall bestå i att lämna information till allmänheten, tillhandahålla blanketter och hjälpa enskilda med att upprätta anmälningar eller kontrollera anmälningar som dessa har upprättat på egen hand.
Två motioner -- med olika inriktning -- tar upp frågan om myndigheters medverkan i folkbokföringen. I den ena motionen förespråkas pastorsexpeditionerna, i den andra de allmänna försäkringskassorna.
I motion Sk23 av Bo Lundgren m.fl. (m) begärs att regeringen skall lägga fram ett förslag som innebär att pastorsexpeditionerna tillförs de uppgifter i folkbokföringsarbetet som i den nu framlagda propositionen föreslås ankomma på försäkringskassorna.
I frågan om huruvida försäkringskassorna eller pastorsexpeditionerna borde medverka i folkbokföringsarbetet erinrar utskottet om att riksdagen år 1987 -- efter att ha tagit ställning i frågan om folkbokföringen skulle ske i kyrkans eller statens regi -- hade att avgöra vilken statlig förvaltning som borde tilldelas ansvaret, skattemyndigheterna eller de allmänna försäkringskassorna. När valet så föll på skatteförvaltningen uppkom frågan om kassorna kunde medverka i arbetet för att vissa angelägna syften skulle tillgodoses. Riksdagen godkände denna ordning med skatteförvaltningen som ansvarig och de allmänna försäkringskassorna som medverkande. Frågan om en blandning mellan ansvaret i statens regi och medverkan i kyrkans regi var däremot inte föremål för några närmare överväganden. Inte heller i den nu föreliggande propositionen har en sådan lösning aktualiserats eftersom den helt uppenbart inte var förenlig med riksdagsbeslutet.
En ordning som inte heller har utretts gäller frågan om en parallell medverkan från båda organisationerna. Det finns enligt vad utskottet har erfarit inga formella hinder att Svenska kyrkan -- vid sidan av kassorna -- lämnar samma service som nu är föreslagen. Utskottet menar dock att en organisation med tre olika förvaltningar inblandade i en funktion skulle innebära fler olägenheter än fördelar.
Riksdagen avslog våren 1990 (1989/90:SkU33, s. 5) motioner som har släktskap med den nu aktuella. Innebörden i dessa var att svenska kyrkan även efter genomförandet av folkbokföringsreformen skulle kunna utnyttjas för att på entreprenad utföra uppgifter inom folkbokföringsreformen.
Utskottet kan inte finna att några nya omständigheter har tillkommit som motiverar ett ändrat ställningstagande. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motion Sk23 i berörd del.
I motion Sk29 av Marianne Stålberg (s) begärs att försäkringskassorna skall ges en aktivare roll än vad regeringsförslaget innebär. Det s.k. handläggningsalternativet förespråkas av motionären, som emellertid anser att även ärenden som har initierats utan personligt besök, dvs. genom telefon eller brev, borde kunna handläggas av försäkringskassorna. Skulle detta förslag inte vinna bifall bör hela frågan om kassornas medverkan omprövas, menar motionären.
Vad gäller kravet på en medverkan från försäkringskassornas sida i vad som skulle kunna rubriceras som ett "utökat" handläggningsalternativ vill utskottet -- med instämmande i vad regeringen har uttalat i saken -- framhålla den betydande oklarhet som uppkommer när det gäller kompetens och ansvar för de inblandade myndigheterna. Som regeringen framhåller kan rättssäkerheten därvid komma att sättas ur spel. Det nu framlagda förslaget om ett s.k. förmedlingsalternativ synes, enligt vad utskottet kan finna, stå i god överensstämmelse med de krav på snabbhet och god service som riksdagen förutskickade vid tidigare ställningstaganden. Samtidigt erinrar utskottet om att personlig inställelse i samband med folkbokföringsärenden krävs i endast mycket ringa omfattning. Motion Sk29 bör enligt utskottets uppfattning inte föranleda någon åtgärd av riksdagen, och den avstyrks därför.
Lag om folkbokföringsregister, m.m.
Tre motioner har väckts med yrkanden om avslag på propositionen. I motion Sk25 av Kjell Johansson m.fl. (fp) framhålls att propositionen om registerlag borde ha lagts fram för samtidig behandling med propositionen med förslag om de materiella reglerna om folkbokföringen. Ett flertal skäl till kravet på avslag förs fram i motion Sk27 av Kjell Dahlström m.fl. (mp). Motionärerna vänder sig emot att ett av det offentliga samhällets mest decentraliserade nätverk rivs ned vid ett genomförande av förslaget. De anser vidare att pågående förberedelser för det tilltänkta systemet skall avbrytas. I motion Sk28 av Görel Thurdin m.fl. (c) hävdas att de skäl som centerpartiet har framfört vid riksdagens tidigare behandling om en ändrad organisation fortfarande är giltiga. Det nuvarande systemet ger arbetstillfällen i sysselsättningssvaga områden, framhålls det bl.a.
Konstitutionsutskottet har lämnat synpunkter på frågan om ordningen för lagstiftningen (se bilaga 1) och därvid anfört bl.a. att det enligt utskottets mening självfallet hade varit att föredra om folkbokföringslagen hade kunnat behandlas samtidigt med folkbokföringsregisterlagen. Folkbokföringskommitténs arbete kunde dock inte slutföras förrän tre månader efter det att organisationskommitténs betänkande lades fram, konstaterar utskottet. Detta har medfört att det brustit i den tidsmässiga samordningen. Enligt utskottets mening bör detta dock inte medföra att tidpunkten för omorganisationen förläggs senare än riksdagen bestämde år 1987. Konstitutionsutskottet tillstyrker bifall till propositionen och avstyrker motion Sk25 yrkande 1.
Skatteutskottet instämmer i vad konstitutionsutskottet har anfört. För att reformen skall kunna genomföras på ett ändamålsenligt sätt har det varit nödvändigt att riksdagen redan nu tar ställning i registerfrågan. Utskottet erinrar också om att datainspektionen har lämnat ett tidsbegränsat tillstånd för riksskatteverket att lägga upp register så att nödvändiga förberedelser skall kunna genomföras. Någon anledning till ändrad ståndpunkt finns inte. Såsom har anförts i det föregående bör riksdagens tidigare beslut ligga fast. Inte heller finner utskottet att övriga yrkanden bör tillgodoses. Med hänvisning till vad som nu har sagts avstyrker utskottet motionerna Sk25, Sk27 och Sk28 i här behandlade delar.
Folkbokföringen i skatteförvaltningen
Regeringen anser (prop. s. 8) att all löpande folkbokföringsverksamhet inom skattemyndigheten skall ske på lokal nivå. Genom den reform i skatteorganisationen som träder i kraft den 1 januari 1991 avses med lokal nivå sålunda ett lokalt skattekontor.
I en motion behandlas folkbokföringens organisatoriska inlemmande i skatteförvaltningen. Ett tillkännagivande till regeringen om att folkbokföringen bör hållas klart skild från skattekontorets övriga verksamhet begärs i motion Sk23 av Bo Lundgren m.fl. (m).
I propositionen tas särskilt frågan om gränsdragningen mellan skatte- och folkbokföringsverksamheterna upp. Där sägs (s. 10) att regeringen inte ser några principiella skäl som gör det nödvändigt att i samtliga fall låta gränsdragningen mellan dessa båda verksamhetsgrenar komma till uttryck genom att i organisatoriskt hänseende föra dem till skilda arbetsenheter. I sitt ställningstagande har regeringen härvid vägt in den begränsning i terminalåtkomst som föreslås, innebärande att ett lokalt skattekontor skall ha terminalåtkomst endast till det lokala register som avser kontorets verksamhetsområde.
Enligt datalagen (1973:289) krävs licens och -- i fråga om integritetskänsliga uppgifter av visst slag -- dessutom tillstånd av datainspektionen för att personregister skall få inrättas och föras. För personregister, vars inrättande beslutas av riksdagen eller regeringen, behövs emellertid inte ett sådant tillstånd. Däremot skall ett yttrande inhämtas från datainspektionen innan ett sådant beslut fattas av statsmakterna för det fall att registret avses innehålla känsliga uppgifter av angivet slag (2 a § datalagen).
I sitt yttrande enligt 2 a § datalagen över lagrådsremissen rörande de nu framlagda lagförslagen m.m. (prop. bilaga 6) anknyter inspektionen till sitt remissvar över organisationskommitténs betänkande. I detta hade inspektionen förordat lokala folkbokföringsmyndigheter med hänsyn till dels integritetsskyddet enligt sekretess- och datalagarna, dels offentlighetsprincipen enligt tryckfrihetsförordningen. Vid en jämförelse mellan detta förslag och det som återfanns i lagrådsremissen säger sig datainspektionen emellertid inte kunna finna någon större skillnad. Efter att ha utvecklat sina skäl ytterligare anför inspektionen att man inte har anledning att motsätta sig förslaget i lagrådsremissen.
Konstitutionsutskottet har i sitt yttrande (bilaga 1) till skatteutskottet berört den organisatoriska utformningen -- såväl inom skattekontoret som mellan de olika kontoren tillhörande samma skattemyndighet -- och de effekter härav som uppkommer i fråga om integritetsskyddet.
Enligt konstitutionsutskottets mening innebär propositionens förslag att behovet av integritet för den enskilde och kravet på rationalitet och effektivitet har fått en väl avvägd lösning. Konstitutionsutskottet framhåller dock att det finns en osäkerhet kring de praktiska konsekvenserna av att folkbokföringen och beskattningen skall betraktas som skilda verksamhetsgrenar oavsett om de ingår i samma organisatoriska enhet. Mot bakgrund av denna osäkerhet förutsätter utskottet att frågan följs med uppmärksamhet inom regeringskansliet.
Skatteutskottet ansluter sig till vad konstitutionsutskottet har uttalat och vill i likhet med detta utskott betona det angelägna i att här aktualiserade förhållanden noggrant bevakas. Med vad nu har sagts avstyrks motion Sk23 i nu behandlad del.
ADB-stöd i folkbokföringen
I anslutning till frågan om datorisering av folkbokföringen aktualiseras också frågor om systemets säkerhet och sårbarhet. Regeringen bör lägga fram förslag med lösning på kvarstående frågor i dessa avseenden, yrkas det i motion Sk26 av Margitta Edgren (fp).
I propositionen konstateras (s. 14 f.) att det har funnits behov av ytterligare utredning av vissa frågor om bl.a. sårbarhet, säkerhet och beredskapsplanering vid datoriserad registerföring inom folkbokföringen. Vad gäller förhållandena under beredskap har organisationskommittén för folkbokföringen i skrivelse till regeringen hösten 1990 redovisat de åtgärder som krävs för att ADB-stödet för folkbokföringen skall kunna utformas så att sårbarhets- och säkerhetsaspekterna beaktas på ett tillfredsställande sätt. Beträffande normala förhållanden pågår inom riksskatteverket arbete på framtagande av rutiner för att störningar i systemet ej skall hindra folkbokföringsverksamheten. Regeringen framhåller vikten av att ADB-stödet utformas så att säkerhetsaspekterna -- såväl under normala förhållanden som under beredskap -- blir beaktade på ett fullt tillfredsställande sätt.
Konstitutionsutskottet har med hänsyn till de pågående insatserna inom riksskatteverket inte funnit någon anledning för riksdagen att vidta en sådan åtgärd som förordas i den berörda motionen. Utskottet säger sig dock förutsätta att frågan följs inom regeringskansliet.
Med instämmande i vad konstitutionsutskottet nu har anfört avstyrker skatteutskottet motion Sk26 i denna del.
Centralt referensregister
Regeringen föreslår (prop. s. 13--15, 18--22 och 25--30) att -- förutom lokala register inom den lokala skatteförvaltningen -- även ett centralt referensregister skall inrättas. Bestämmelser om att ett sådant centralt register skall finnas anges i 1 § lagförslaget. I referensregistret skall sådana uppgifter lagras som är nödvändiga för att man skall kunna ta reda på i vilket av de lokala registren som uppgifter om en person kan sökas. Det centrala registret får användas till handläggning av ärenden enligt folkbokföringsförfattningarna eller andra författningar, för framställning av personbevis och uttag av längder samt för planering och tillsyn av folkbokföringsverksamheten. Registret får innehålla uppgifter om personummer och namn på personer som har tilldelats personnummer. Även uppgift om avregistrering får ingå liksom uppgift om i vilket lokalt register ytterligare uppgifter finns. Riksskatteverket föreslås få registeransvar för det centrala referensregistret.
Mot inrättandet av ett centralt register framförs invändningar i motion Sk23 av Bo Lundgren m.fl. (m); andra centrala register kan fylla samma funktion, menar motionärerna.
I propositionen (s. 19) framhålls att förutsättningarna för inrättandet och förandet av ett centralt register hänger nära samman med vilka restriktioner som skall gälla för de lokala registren. Dessa avses få en mycket starkt lokal prägel. Integritetsskäl talar för att åtkomsten till ett lokalt register inte skall bli vidare än vad som behövs med hänsyn till det verksamhetsområde som registret omfattar. Med denna begränsning behövs komplettering genom ett centralt register som innehåller vissa grundläggande referensuppgifter som alla folkbokföringsmyndigheter har tillgång till, anförs det. Kravet att ett ärende som berör mer än ett lokalt skattekontor kan handläggas så smidigt som möjligt och på ett riktigt sätt tillgodoses härigenom.
Konstitutionsutskottet framför bl.a. följande. Det centrala referensregistret, som innehåller endast ett fåtal slag av personuppgifter, ger möjlighet att svara mot högt ställda integritetskrav när det gäller de lokala registren. Andra centrala register såsom centrala skatteregistret hämtar uppgifter från folkbokföringen och kan således inte direkt ersätta det centrala referensregistret. Mot bakgrund av vad som har anförts härom i propositionen bör, enligt konstitutionsutskottets mening, denna tillstyrkas och motionen avstyrkas.
Skatteutskottet finner i likhet med konstitutionsutskottet att förslaget om ett centralt referensregister är välmotiverat. Motion Sk23 avstyrks sålunda i ifrågavarande del.
Registeransvar
I propositionen (s. 20--22) föreslås att riksskatteverket skall ha registeransvar för det centrala referensregistret. Med registeransvar följer enligt datalagen en rad åligganden. Bl.a. är den registeransvarige ovillkorligen skyldig att rätta en oriktig eller missvisande uppgift. Som skäl för att riksskatteverket bör ges detta ansvar anges att det centrala registret skall användas för den planering och tillsyn av folkbokföringsverksamheten som ankommer på riksskatteverket i egenskap av centralmyndighet för folkbokföringen. Vidare ankommer det på verket att ta hand om driften av registret.
Invändningar mot förslaget förs fram i motion Sk25 av Kjell Johansson m.fl. (fp); det är inte förenligt med datalagens bestämmelser, hävdar motionärerna.
Datainspektionen har i sitt yttrande över lagrådsremissen (prop. bilaga 6) avstyrkt att riksskatteverket åläggs registeransvar för det centrala referensregistret.
Konstitutionsutskottet har utrett frågan om registeransvar i datalagens mening. Denna utredning mynnar ut i slutsatsen att förfoganderätten till ett personregister, dvs. rätten att påverka registrets innehåll och överföra detta till läsbar form, tillsammans med dess ändamål är avgörande för vem som skall ansvara för registret i datalagens mening. Med hänsyn till att det kommer att dröja några år innan det blir aktuellt med personnummertilldelning från det centrala referensregistret och verket dessförinnan enligt utskottets uppfattning inte kan anses förfoga över registret förordar konstitutionsutskottet för närvarande inte något registeransvar för riksskatteverket. Konstitutionsutskottet förutsätter emellertid att frågan senare omprövas om det blir aktuellt med riksskatteverkets medverkan i tilldelningen av personnummer från det centrala referensregistret. Enligt utskottets mening bör således 5 § första stycket i förslaget till lag om folkbokföringsregister utgå.
Skatteutskottet delar den uppfattning som konstitutionsutskottet nu har fört fram i fråga om riksskatteverkets registeransvar. Detta innebär således att riksskatteverket för närvarande inte bör ha det aktuella registeransvaret. Propositionen avstyrks och motion Sk25 tillstyrks i det nu behandlade avseendet.
De lokala registrens innehåll
Regeringen föreslår (prop. s. 22) att ett lokalt folkbokföringsregister får innehålla uppgifter om den som är eller har varit folkbokförd inom det verksamhetsområde för vilket registret förs. Inga andra uppgifter än sådana som behövs för folkbokföringsverksamheten skall finnas. I lagen anges praktiskt taget uttömmande vilka uppgifter om en registrerad person som får finnas i ett lokalt register. I 6 § första stycket p. 3 anges att registren får innehålla uppgift om en persons adress. Detta utvecklas närmare i specialmotiveringen. Där sägs (prop. s. 39 f.) att uppgiften om adress avser både bostads- och postadress. Bostadsadress är adressen för den fastighet på vilken en person är folkbokförd; postadress är den till vilken en persons post skall delas ut för att den regelmässigt skall nå personen i fråga. Regeringen hänvisar till att externa s.k. aviseringsmottagare, t.ex. postverket, har pekat på de olägenheter som uppkommer genom att nuvarande system bara har ett adressfält. Felaktigt angivna adresser uppges förorsaka mycket höga kostnader i den postala hanteringen. Det sägs också att det i ett senare sammanhang kan komma förslag om föreskrifter om anmälningsskyldighet vid ändrad postadress.
I motion Sk26 av Margitta Edgren (fp) begärs ett beslut av riksdagen av innebörd att uppgift om postadress inte skall förekomma i de lokala folkbokföringsregistren i de fall den avviker från folkbokföringsadressen. Motionären hänvisar till datainspektionen och instämmer i dess uppfattning att en uppgift av detta slag inte är oundgängligen nödvändig för folkbokföringen.
Datainspektionen riktar i yttrandet över lagrådsremissen (prop. bilaga 6) kritik mot förslaget om postadress.
Konstitutionsutskottet har uttalat att uppgift om postadress faller inom ramen för registerändamålet. Det finns uppenbarligen i de flesta fall, bl.a. för de enskilda berörda, ett stort värde i att den faktiska postadressen finns i registret. Konstitutionsutskottet tillstyrker därför propositionen i denna del och avstyrker det behandlade motionsyrkandet.
Skatteutskottet biträder den bedömning som konstitutionsutskottet har gjort och föreslår således att propositionen bifalls och motion Sk26 i berörd del avslås.
Terminalåtkomst m.m.
I propositionen föreslås (s. 27) att ett lokalt skattekontor endast får ha terminalåtkomst till det lokala register som avser kontorets verksamhetsområde. En skattemyndighet får ha terminalåtkomst till det centrala referensregistret.
Vissa invändningar mot den föreslagna begränsningen i terminalåtkomst förs fram i motion Sk22 av Inger Hestvik och Inga-Britt Johansson (båda s). De menar att de olika kontoren i en skattemyndighet bör få tillgång till varandras register, inte minst från effektivitetssynpunkt.
I det föregående har utskottet behandlat frågan om skilda verksamhetsgrenar inom ett skattekontor. Den här aktuella motionen tar sikte på förhållanden mellan de olika kontoren i samma skattemyndighet.
Enligt konstitutionsutskottets uppfattning innebär propositionens förslag att behovet av integritet för den enskilde och kravet på rationalitet och effektivitet har fått en väl avvägd lösning. Konstitutionsutskottet har därför med bifall till regeringens förslag i denna del avstyrkt den nu behandlade motionen.
Skatteutskottet ansluter sig till konstitutionsutskottets synpunkter och avstyrker motion Sk22.
Utlämnande av registeruppgift på ADB-medium
I propositionen (s. 30 f.) föreslås att personuppgifter i ett lokalt folkbokföringsregister och i det centrala referensregistret får lämnas ut på ADB-medium endast med stöd av lag eller förordning eller särskilt beslut.
I två motioner tas -- med delvis olika ansats -- frågan om utlämnande av registeruppgift på ADB-medium upp.
Den kommersiella delen av statens person- och adressregister bör avvecklas liksom statens person- och adressregisternämnd, sägs i motion Sk25 av Kjell Johansson m.fl. (fp). Ett förslag från regeringen om förbud mot försäljning av personuppgifter från folkbokföringsregister begärs i motion Sk27 av Kjell Dahlström m.fl. (mp).
Konstitutionsutskottet har pekat på att regeringen nyligen har beslutat om en lagrådsremiss om offentlighet, integritet och ADB. I remissen förordas en uppstramning i fråga om myndigheters försäljning av personuppgifter. Utskottet, som menar att den kommande propositionen inte bör föregripas, avstyrker motionerna Sk25 yrkande 4 och Sk27 yrkande 6.
Inte heller skatteutskottet har någon erinran mot propositionens förslag i denna del. Propositionen tillstyrks och motionerna Sk25 och Sk27 avstyrks.
Bevarande
I propositionen sägs (s. 32) att särskilda uppgiftssammanställningar (folklängder och andra längder) som framställs för förvaring av folkbokföringsuppgifter hos statliga arkivmyndigheter får framställas på ADB-medium i enlighet med föreskrifter som meddelas av regeringen. Det handlar här om en avvägning mellan intresset av integritetsskydd och forskningsintresset. Enligt regeringens bedömning är en särskild lagreglering om gallring inte nödvändig. Det kan emellertid finnas anledning att -- lämpligen genom en förordning -- meddela föreskrifter i ämnet, anförs det. Regeringen är dock inte beredd att nu ta närmare ställning till frågan.
I motion Sk26 av Margitta Edgren (fp) sägs att det klart borde framgå av lagen att uppgifterna i folkbokföringsregistret skall gallras bort när de inte längre behövs för sitt ändamål. Motionärens slutsats är att gallringen bör lagregleras.
Kulturutskottet har i sitt yttrande lämnat en närmare redogörelse för bestämmelserna om gallring av personregister i arkiv- och datalagarna. Med hänvisning till riksdagens klara ställningstagande i fråga om arkivlagen, nämligen att bestämmelser om gallring i regel skall ha lagform, föreslår kulturutskottet att en bestämmelse tas in som 13 § i lagen om folkbokföringsregister om att gallring av uppgifter i ett lokalt folkbokföringsregister och i det centrala referensregistret skall ske i enlighet med arkivlagens bestämmelser.
Skatteutskottet delar kulturutskottets uppfattning och tillstyrker motion Sk26 i den här aktuella delen.
Sökbegrepp
I propositionen föreslås (s. 33) att de grundläggande sökmöjligheterna i folkbokföringsregistren regleras i lag. Sökbegrepp som anses nödvändiga för att syftet med registrering skall kunna tillgodoses är personnummer, namn och adress. Även medborgarskap föreslås utgöra sökbegrepp. Detta motiveras med det värdefulla t.ex. för kommuner i att känna till vilka invandrargrupper som är företrädda i kommunen. Vidare använder riksskatteverket och politiska partier uppgifterna i samband med utskick av valinformation på främmande språk. Enligt regeringens mening är risken för otillbörligt integritetsintrång förhållandevis liten. Det hänvisas till det skydd som medges enligt sekretesslagen i tryckfrihetsförordningen.
I motion Sk25 av Kjell Johansson m.fl. (fp) yrkas att medborgarskap inte skall vara sökbegrepp. Motionärerna anser att integritetsskyddet för utländska medborgare är otillräckligt.
Konstitutionsutskottet har i denna del uttalat att man inte delar propositionens ståndpunkt i fråga om det berättigade i behovet av att kunna söka på medborgarskap i folkbokföringsregistret. De skäl som anförts i propositionen för att införa ett sådant sökbegrepp väger enligt utskottets mening inte tillräckligt tungt för att värnet om den enskildes integritet skall få åsidosättas. Utskottet anser således att medborgarskap inte bör få användas som sökbegrepp i lokalt folkbokföringsregister och tillstyrker följaktligen motion Sk25 yrkande 3.
Skatteutskottet finner att konstitutionsutskottets synpunkter i denna del är väl motiverade och tillstyrker sålunda motion Sk25 i behandlat avseende samt föreslår att propositionen i denna del avslås.
Särskilt om sekretesskyddet
I två motioner berörs berörs frågan om sekretesskyddet från en mer generell utgångspunkt.
I Sk23 av Bo Lundgren m.fl. (m) begärs en snabb översyn av sekretesskyddet inom folkbokföringen. Motionärerna hänvisar till att skyddet mot otillbörligt intrång i integriteten är starkare på beskattningsområdet än när det gäller folkbokföringen.
Kvinnor som är hotade kan behöva ett särskilt skydd, framhålls i motion Sk26 av Margitta Edgren (fp), vari begärs ett tillkännagivande om särskild sekretessprövning.
Konstitutionsutskottet har i sitt yttrande bl.a. framhållit att gällande bestämmelser ger möjlighet att hemlighålla både känsliga uppgifter och uppgifter som normalt är harmlösa men av särskild anledning, exempelvis risk för personförföljelse, ändå behöver skyddas. Med hänsyn härtill och till att frågan nyligen har utretts av organisationskommittén avstyrker utskottet yrkande 4 i motion Sk23 om översyn av lagstiftningen i syfte att förstärka folkbokföringssekretessen.
Mot bakgrund av bestämmelserna om s.k. särskild sekretessprövning, som bl.a. innebär att man genom en upplysning eller spärr kan utmärka att en sådan särskild sekretessprövning skall göras för varje tillfälle uppgiften begärs utlämnad, saknas enligt utskottets mening skäl att vidta någon särskild åtgärd från riksdagens sida med anledning av motion Sk26 yrkande 4.
Skatteutskottet ansluter sig till vad konstitutionsutskottet har uttalat och avstyrker motionerna Sk23 och Sk26 i här behandlade delar. Utskottet vill emellertid samtidigt erinra om att riksdagen, på förslag av utskottet, så sent som i våras i ett tillkännagivande efterlyste en snar lösning på problemet att ge personer som utsätts för våld, hot eller trakasserier ett tillfredsställande skydd mot att kunna spåras upp genom användning av folkbokföringsregistret (1989/90:SkU33).
Ikraftträdande
Registerlagen föreslås (prop. s. 36 f.) träda i kraft den 1 juli 1991. Denna tidpunkt överensstämmer med vad riksdagen i sina tidigare ställningstaganden har förutskickat beträffande reformens genomförande.
Ett tillkännagivande till regeringen om att reformen bör skjutas upp begärs i motion Sk27 av Kjell Dahlström m.fl. (mp). Den fortsatta folkbokföringen, anställningsprocessen och datorköpen kan annars komma i oreda, heter det i motionen.
Enligt skatteutskottets mening är det nu av största vikt att pågående arbeten inte avbryts. Såväl hänsynen till berörda personalgrupper som effektivitetsskäl motiverar att förberedelsearbetet drivs i riktning mot att reformen skall kunna genomföras i enlighet med den sedan lång tid uppgjorda planeringen. Enligt vad utskottet har erfarit finns det inget som tyder på att några störningar har uppstått eller hotar att uppkomma under det återstående arbetet. Motion Sk27 avstyrks i berörd del och propositionen tillstyrks.
Lägesredovisning av reformen
I motion Sk27 av Kjell Dahlström m.fl. (mp) yrkas att regeringen skall lämna en fullständig redovisning av reformen. Närmare tidpunkt för när en sådan borde äga rum anges ej.
Skatteutskottet finner det för sin del naturligt att stora och genomgripande reformer utvärderas efter det att rimlig tid har hunnit förflyta. Utskottet räknar med att detta kommer att bli fallet även beträffande den nu aktuella omorganisationen av folkbokföringen. Något uttalande av riksdagen med anledning av motionen behövs inte enligt utskottets mening. Motion Sk27 avstyrks.
Propositionen i övrigt
Regeringens förslag till lagändring och andra förslag till den del de inte har behandlats av utskottet i det föregående ger ingen anledning till kommentarer från utskottets sida.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande huvudmannaskap att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk24, motion 1990/91:Sk27 yrkandena 3 och 5 och motion 1990/91:Sk28 yrkande 2, res. 1 (c) res. 2 (mp) s.y. 1 (m)
2. beträffande pastorsexpeditionernas medverkan i folkbokföringsverksamheten att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk23 yrkande 2, res. 3 (m) s.y. 2 (c)
3. beträffande utökad medverkan från försäkringskassorna i folkbokföringsverksamheten att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk29, s.y. 3 (fp)
4. beträffande avslag på propositionen om lag om folkbokföringsregister, m.m. att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk25 yrkande 1, motion 1990/91:Sk27 yrkandena 1 och 2 och motion 1990/91:Sk28 yrkande 1, res. 4 (m) res. 5 (fp) res. 6 (c) res. 7 (mp)
5. beträffande folkbokföringen i skatteförvaltningen att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk23 yrkande 1, res. 8 (m) s.y. 4 (c)
6. beträffande ADB-stöd i folkbokföringen att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:53 i denna del avslår motion 1990/91:Sk26 yrkande 1, res. 9 (m, fp)
7. beträffande inrättande av ett centralt referensregister att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:53 i denna del avslår motion 1990/91:Sk23 yrkande 3, res. 10 (m) s.y. 5 (c)
8. beträffande registeransvar för det centrala referensregistret att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk25 yrkande 2 avslår proposition 1990/91:53 i denna del,
9. beträffande de lokala registrens innehåll att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:53 i denna del avslår motion 1990/91:Sk26 yrkande 3,
10. beträffande skattekontorens terminalåtkomst att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:53 i denna del avslår motion 1990/91:Sk22,
11. beträffande utlämnande av registeruppgifter på ADB-medium m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:53 i denna del avslår motion 1990/91:Sk25 yrkande 4 och motion 1990/91:Sk27 yrkande 6, res. 11 (m) res. 12 (fp) res. 13 (mp) s.y. 6 (c)
12. beträffande bevarande att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk26 yrkande 2 och proposition 1990/91:53 i denna del beslutar införa en föreskrift om gallring i enlighet med vad utskottet förordat,
13. beträffande sökbegrepp att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk25 yrkande 3 avslår proposition 1990/91:53 i denna del,
14. beträffande översyn av sekretesskyddet att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk23 yrkande 4, res. 14 (m) res. 15 (c) res. 16 (mp)
15. beträffande särskild sekretessprövning att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk26 yrkande 4, res. 17 (fp)
16. beträffande ikraftträdande att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:53 i denna del avslår motion 1990/91:Sk27 yrkande 4, res. 18 (mp)
17. beträffande lägesredovisning av folkbokföringsreformen att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk27 yrkande 7, res. 19 (mp)
18. beträffande propositionen i övrigt att riksdagen antar förslagen i proposition 1990/91:53 utom lagförslagen i den mån de inte har behandlats ovan,
19. beträffande lagförslagen att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt antar de vid proposition 1990/91:53 fogade förslagen till a) lag om folkbokföringsregister med de ändringarna att 5 § första stycket utgår och 12 § första stycket får följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse.
Regeringens förslag Utskottets förslag
12 § I ett lokalt I ett lokalt folkbokföringsregister folkbokföringsregister får som sökbegrepp får som sökbegrepp användas uppgifter som användas uppgifter som avses i 6 § första avses i 6 § första stycket 1--4 och 6--8 med stycket 1--4, 7 och 8 med undantag för uppgift om undantag för uppgift om adoption. adoption.
samt att lagen tillförs en
ny paragraf, 13 §, med
följande lydelse.
13 §
Gallring av uppgifter i ett
lokalt
folkbokföringsregister och
i det centrala
referensregistret sker i
enlighet med arkivlagens
(1990:782) bestämmelser.
b)lag om ändring i
skatteregisterlagen
(1980:343).
Stockholm den 5 december 1990
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Bo Forslund (s), Torsten Karlsson (s), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Bruno Poromaa (s), Sverre Palm (s), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c), Gösta Lyngå (mp), Karl Hagström (s), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Maggi Mikaelsson (v) och Marianne Andersson i Gislaved (s).
Reservationer
1. Huvudmannaskap (mom. 1)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Inte heller" och slutar med "har sagts" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med vad centerpartiet vid tidigare tillfällen har uttalat, nämligen att riksdagens principbeslut från år 1987 bör upphävas. De goda skäl som centerpartiet redan vid denna tidpunkt förde fram äger fortfarande giltighet. Sålunda vill utskottet framhålla den höga kompetens i folkbokföringsfrågor som präglar svenska kyrkans hantering. Vidare är den hittillsvarande organisationen avsevärt mer decentraliserad än den som nu föreslås; omkring 1400 pastorsexpeditioner skall jämföras med ett drygt 100-tal lokala skattekontor. Graden av decentralisering har också betydelse för systemets sårbarhet. Det hittillsvarande systemet har också stor betydelse när det gäller arbetstillfällen, framför allt i sysselsättningssvaga områden. Utöver de nu nämnda argumenten vill utskottet framhålla det planerade systemets stora investerings- och driftkostnader. Att tillskapa en ny centraliserad byråkrati i statens regi ter sig märkligt, inte minst mot bakgrund av vad regeringen, bl.a.i sin skrivelse 1990/91:50, har uttalat om behovet av neddragningar av den statliga administrationen.
Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att en fortsatt folkbokföring i svenska kyrkans regi framstår som den mest ändamålsenliga organisationen. Utskottet finner mot denna bakgrund att riksdagen bör upphäva sitt tidigare fattade beslut i organisationsfrågan. Med vad nu har anförts tillstyrker utskottet motionerna S24, Sk27 och Sk28 i berörda delar.
dels att utskottet under moment 1 bort hemställa 1. beträffande huvudmannaskap att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk28 yrkande 2 och med avslag på motionerna 1990/91:Sk24 och 1990/91:Sk27 yrkandena 3 och 5 upphäver sitt principbeslut från år 1987 om en ny organisation för folkbokföringen, till följd varav Svenska kyrkan även framgent blir huvudman för folkbokföringen,
2. Huvudmannaskap (mom. 1)
Gösta Lyngå (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Inte heller" och slutar med "har sagts" bort ha följande lydelse:
Utskottet finner att det beslut om nytt huvudmannaskap för folkbokföringen som riksdagen -- före miljöpartiets inträde i denna församling -- fattade beslut om år 1987 var förhastat. Att överföra den verksamhet som under så många år har fungerat på ett mycket uppskattat sätt från svenska kyrkan till staten innebär inte bara en mångfald negativa effekter från administrativ synpunkt. Betydligt värre är det faktum att införandet av den nya organisationen medför att ett för Sverige omistligt kulturarv nu slås i spillror. Ytterligare ett problem med den planerade förändringen av huvudmannaskap är den centralisering som reformen innebär.
Med det förslag som miljöpartiet har lagt fram i sin motion Sk27, nämligen att pastorsexpeditionerna skulle kunna utgöra en organisation av lokala folkbokföringsmyndigheter, torde i huvudsak samma intressen kunna tillgodoses som riksdagen önskade värna om. Det är därför fortfarande angeläget att riksdagsbeslutet omprövas. Med ett beslut i denna riktning blir motionen tillgodosedd i berört avseende.
dels att utskottet under moment 1 bort hemställa 1. beträffande huvudmannaskap att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk24, motion 1990/91:Sk27 yrkandena 3 och 5 och motion 1990/91:Sk28 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om huvudmannaskapet för folkbokföringen.
3. Pastorsexpeditionernas medverkan i folkbokföringsverksamheten (mom. 2)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Utskottet kan" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse:
Enligt vad utskottet har kunnat finna innebär den föreslagna organisationen av folkbokföringen att den närhet till de enskilda människorna som finns i den nuvarande organisationen kommer att minska betydligt. Riksdagens beslut år 1987 om en överföring av ansvaret från svenska kyrkan till skatteförvaltningen utgör den grundläggande orsaken till att detta ökade avstånd uppkommer.
I det nu framlagda förslaget förutsätts en medverkan i folkbokföringsarbetet från de allmänna försäkringskassorna. Ett skäl härför är att en ökad service skulle åstadkommas. Utskottet anser emellertid att man bör pröva möjligheten att låta Svenska kyrkan genom pastorsexpeditionerna i stället för försäkringskassorna svara för denna medverkan. Därmed skulle den närhet som finns i den nuvarande organisationen i viss mån kunna bevaras. Regeringen bör anmodas att lägga fram förslag i enlighet med vad utskottet nu har uttalat. Motionsyrkandet tillstyrks med det anförda.
dels att utskottet under moment 2 bort hemställa 2. beträffande pastorsexpeditionernas medverkan i folkbokföringsverksamheten att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk23 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om pastorsexpeditionernas medverkan i folkbokföringsverksamheten.
4. Avslag på propositionen om lag om folkbokföringsregister, m.m. (mom. 4 och 19)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 12 börjar med "Skatteutskottet instämmer" och slutar med "behandlade delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet beklagar att riksdagens beslut från år 1987 fortfarande består men får nu utgå från att det inte kan ändras. Däremot finns det en rad vägande argument för att det nu framlagda förslaget, som sålunda avser utgöra en konkretisering av riksdagens beslut, avvisas. De många svagheterna i propositionen, påtalade av datainspektionen, konstitutionsutskottet och kulturutskottet, gör den mindre lämplig som underlag för riksdagens beslut. Propositionen bör enligt utskottets uppfattning avslås i sin helhet.
dels att utskottet under moment 4 och moment 19 bort hemställa
4. beträffande avslag på propositionen om lag om folkbokföringsregister, m.m. att riksdagen med godkännande av vad ovan anförts bifaller motionerna 1990/91:Sk25 yrkande 1, 1990/91:Sk27 yrkande 1 och 1990/91:Sk28 yrkande 1 samt avslår motion 1990/91:Sk27 yrkande 2,
19. beträffande lagförslagen att riksdagen avslår de vid proposition 1990/91:53 fogade lagförslagen.
5. Avslag på propositionen om lag om folkbokföringsregister, m.m. (mom. 4 och 19)
Kjell Johansson och Leif Olsson (båda fp) anser dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 12 börjar med "Skatteutskottet instämmer" och slutar med "behandlade delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att frågan om registerlag bör prövas först i samband med att riksdagen tar ställning till de materiella reglerna för den framtida folkbokföringen. I denna fråga instämmer utskottet med datainspektionens kritik mot ordningsföljden i lagstiftningsarbetet i sitt yttrande över lagrådsremissen. I detta anförde inspektionen att föreskrifterna i en registerlag om ett registers ändamål och innehåll m.m. naturligtvis måste styras av de materiella bestämmelserna om verksamheten och dess organisation. Enligt utskottets uppfattning innebär den nu uppkomna situationen att helhetsbilden saknas, vilket försvårar möjligheterna för riksdagen att göra en relevant bedömning, t.ex. i fråga om de sökbegrepp som föreslås. Utskottet anser därför att propositionen i sin helhet bör avslås av riksdagen. Detta ställningstagande innebär att motion Sk25 i nu behandlad del tillstyrks.
dels att utskottet under moment 4 och moment 19 bort hemställa
4. beträffande avslag på propositionen om lag om folkbokföringsregister, m.m. att riksdagen med godkännande av vad ovan anförts bifaller motionerna 1990/91:Sk25 yrkande 1, 1990/91:Sk27 yrkande 1 och 1990/91:Sk28 yrkande 1 samt avslår motion 1990/91:Sk27 yrkande 2,
19. beträffande lagförslagen att riksdagen avslår de vid proposition 1990/91:53 fogade lagförslagen.
6. Avslag på propositionen om lag om folkbokföringsregister, m.m. (mom. 4 och 19)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anser delsatt den del av utskottets yttrande som börjar på s. 11 med "Skatteutskottet instämmer" och slutar med "behandlade delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet hänvisar till de skäl som har förts fram i reservation 1. Av dessa skäl följer att den nu framlagda propositionen bör avslås i sin helhet. Motion Sk28 tillstyrks i nu berörd del.
dels att utskottet under moment 4 och moment 19 bort hemställa
4. beträffande avslag på propositionen om lag om folkbokföringsregister, m.m. att riksdagen med godkännande av vad ovan anförts bifaller motionerna 1990/91:Sk25 yrkande 1, 1990/91:Sk27 yrkande 1 och 1990/91:Sk28 yrkande 1 samt avslår motion 1990/91:Sk27 yrkande 2,
19. beträffande lagförslagen att riksdagen avslår de vid proposition 1990/91:53 fogade lagförslagen.
7. Avslag på propositionen om lag om folkbokföringsregister, m.m. (mom. 4 och 19)
Gösta Lyngå (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 12 med "Skatteutskottet instämmer" och slutar med "behandlade delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att det finns en rad mycket goda skäl till att förslaget till omorganisation av folkbokföringen inte bör genomföras. Beslutet år 1987 i riksdagen att riva upp den väl fungerande folkbokföringen var inte bara ett administrativt misstag. Det måste också betecknas som ett kulturellt nidingsdåd, vars konsekvenser det ännu är svårt att inse vidden av. Risken är uppenbar att vi helt förlorar de historiska spåren av vårt lands indelning i socknar och församlingar.
Det är mycket som Sverige genom reformen riskerar att gå miste om i fråga om kulturarv. Härtill kommer en inte obetydlig belastning på statsbudgeten. En blick på den s.k. intäktssidan är emellertid inte heller uppmuntrande. Datoriseringen av folkbokföringen kommer att innebära en avsevärd koncentration av personuppgifter på ADB-medium. De tilltänkta 24 skattemyndigheterna skall härvid jämföras med de ca 1 400 pastorsexpeditioner som i dag ombesörjer folkbokföringen. Riskerna från integritetssynpunkt är uppenbara och har också påtalats av datainspektionen. De kommersiella intressena att utnyttja de uppgifter som kan utvinnas ur registren kommer att göra sig alltmer gällande och också tillgodoses. En sammanvägd bedömning leder till slutsatsen att den nu framlagda propositionen bör avslås av riksdagen. Samtidigt bör regeringen ges till känna att förberedelserna för införandet av reformen med folkbokföring genom automatisk databehandling bör avbrytas. Motion Sk27 tillstyrks i berörda delar.
dels att utskottet under moment 4 och moment 19 bort hemställa 4. beträffande avslag på propositionen om lag om folkbokföringsregister, m.m. att riksdagen med godkännande av vad ovan anförts bifaller motionerna 1990/91:Sk25 yrkande 1, 1990/91:Sk27 yrkandena 1 och 2 och 1990/91:Sk28 yrkande 1,
19. beträffande lagförslagen att riksdagen avslår de vid proposition 1990/91:53 fogade lagförslagen.
8. Folkbokföringen i skatteförvaltningen (mom. 5)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Skatteutskottet ansluter" och slutar med "behandlad del" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar regeringens uppfattning att all löpande folkbokföringsverksamhet skall skötas på lokal nivå. Däremot vill utskottet betona vikten av att verksamheten med folkbokföring hålls klart åtskild från skattekontorens arbete i övrigt. Denna synpunkt, som också har framförts av datainspektionen, har emellertid inte accepterats av regeringen. Datainspektionen har i sitt remissyttrande över delbetänkandet (SOU 1990:18) Lag om folkbokföringsregister m.m. riktat kritik mot att det hos skattemyndigheterna på länsnivå uppstår en sådan koncentration av folkbokföringsuppgifter att detta inte är acceptabelt från integritetssynpunkt. Inspektionen har därför förordat en lösning som går ut på att ansvaret för folkbokföringen skall ligga på särskilda, lokala folkbokföringsmyndigheter.
Utskottet anser mot denna bakgrund att riksdagen bör ge regeringen till känna att folkbokföringsverksamheten bör organiseras på det sätt som datainspektionen m.fl. har angett. Motion Sk23 tillstyrks.
dels att utskottet under moment 5 bort hemställa 5. beträffande folkbokföringen i skatteförvaltningen att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk23 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om folkbokföringen i skatteförvaltningen.
9. ADB-stöd i folkbokföringen (mom. 6)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m) och Leif Olsson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Med instämmande" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser -- i likhet med vad som sägs i motionen -- att sårbarhets- och säkerhetsfrågorna i fråga om folkbokföringsregistren borde ha klarats ut innan regeringen presenterade ett förslag om registerlag för riksdagen. För riksdagens ställningstagande till de olika delarna i lagförslaget är det nödvändigt att ett underlag föreligger även i fråga om dessa för registrets funktion helt avgörande frågor. För att de negativa effekterna av bristen i beslutsunderlag i möjligaste mån skall kunna motverkas bör regeringen anmodas att till riksdagen återkomma med förslag i denna del. Motion Sk26 tillstyrks i det nu behandlade avseendet.
dels att utskottet under moment 6 bort hemställa 6. beträffande ADB-stöd i folkbokföringen att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk26 yrkande 1 avslår proposition 1990/91:53 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om .
10. Inrättande av centralt referensregister (mom. 7 och mom. 19 i motsvarande del)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Skatteutskottet finner" och slutar med "ifrågavarande del" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser inte att det är nödvändigt att införa ett nytt centralt referensregister. I dag finns redan centrala register som bör kunna användas för det ändamål som det centrala referensregistret föreslås ha. Enligt vad utskottet har kunnat finna skulle det vara möjligt att för detta syfte använda det centrala skatteregistret som -- via det s.k. riksaviseringsbandet -- byggs upp genom uppgifter från de nuvarande länsregistren inom folkbokföringen. Även det förhållandet att regeringen nu föreslår vissa ändringar i denna riktning i skatteregisterlagen (1980:343) talar för att det centrala skatteregistret kan ersätta det föreslagna referensregistret. Med hänsyn härtill och till att register inte skall byggas upp annat än om de är oundgängligen nödvändiga avstyrks förslaget om att ett centralt referensregister skall inrättas, och tillstyrks motion Sk23 i nu berörd del.
dels att utskottet under moment 7 och moment 19 i motsvarande del bort hemställa
7. beträffande inrättande av ett centralt referensregister att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk23 yrkande 3 avslår proposition 1990/91:53 i denna del,
19. beträffande lagförslagen såvitt avser inrättande av ett centralt referensregister
att riksdagen i fråga om det vid proposition 1990/91:53 fogade förslaget till lag om folkbokföringsregister gör de ändringarna att 3 §, 5 § första stycket, 7 §, 10 § och 12 § andra stycket utgår samt att i 1 § orden "och ett centralt referensregister för hela landet" utgår.
11. Utlämnande av registeruppgifter på ADB-medium (mom. 11)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Inte heller" och slutar med "Sk27 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att de frågor som har aktualiserats i motion Sk27 har uppmärksammats av regeringen. Enligt utskottets uppfattning kan det finnas skäl beträffande den nu pågående försäljningen av uppgifter från personregister, t. ex. från SPAR, att i första hand avvakta behandlingen av proposition 1990/91:60 om offentlighet, integritet och ADB. I denna förordas en uppstramning i fråga om myndigheternas försäljning av personuppgifter. Däremot anser utskottet att de nya register som kommer att inrättas inte bör omfattas av de regler och den praxis som i dag gäller för försäljning av sådana uppgifter. I dessa fall bör alltså behandlingen av den nu framlagda propositionen avvaktas.
dels att utskottet under moment 11 bort hemställa 11. beträffande utlämnande av registeruppgifter på ADB-medium m.m. att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk25 yrkande 4 och motion 1990/91:Sk27 yrkande 6 och med avslag på proposition 1990/91:53 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om utlämnande av registeruppgifter på ADB-medium.
12. Utlämnande av registeruppgifter på ADB-medium (mom. 11)
Kjell Johansson och Leif Olsson (båda fp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Inte heller" och slutar med "Sk27 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet finner att det finns fog för en kritisk inställning till SPAR-registret såsom den kommer till uttryck i motion Sk25. Detta register bygger på uppgifter som har samlats in för helt andra ändamål än försäljning. Med sin mängd av olika uppgifter som kan användas i olika sammanställningar, såväl förutsedda som icke förutsedda, är SPAR-registret ett av de mer integritetskänsliga registren i Sverige. Härtill kommer att registret omfattar i princip hela befolkningen. Köpare av uppgifterna är bl.a företag som sysslar med direktreklamverksamhet. Enligt utskottets uppfattning saknas skäl för staten att bedriva denna typ av kommersiell verksamhet. En nedläggning av SPAR-registret till den del som inte omfattas av uppdatering av adresser till myndigheter bör därför snarast genomföras. Likaså bör statens person- och adressnämnd, som är huvudman för registret, avvecklas. Utskottet föreslår att riksdagen beslutar i enlighet med vad som nu har uttalats. Genom ett beslut av denna innebörd blir motionen tillgodosedd i berörd del.
dels att utskottet under moment 11 bort hemställa 11. beträffande utlämnande av registeruppgifter på ADB-medium m.m. att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk25 yrkande 4, med anledning av motion 1990/91:Sk27 yrkande 6 och med avslag på proposition 1990/91:53 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om utlämnande av registeruppgifter på ADB-medium.
13. Utlämnande av registeruppgifter på ADB-medium (mom. 11)
Gösta Lyngå (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Inte heller" och slutar med "Sk27 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill starkt understryka att folkbokföringens olika register inte i något sammanhang bör komma till användning för kommersiellt bruk. Dessvärre ger den nu föreslagna organisationen ökade möjligheter till massuttag, bl.a. för direktreklamändamål. Denna negativa effekt av centraliseringen måste motverkas genom att datalagen ändras så att försäljning av personuppgifter från folkbokföringsregister inte tillåts. Regeringen bör anmodas att lägga fram ett förslag till riksdagen av denna innebörd. Utskottet tillstyrker motion Sk27 i berört avseende.
dels att utskottet under moment 11 bort hemställa 11. beträffande utlämnande av registeruppgifter på ADB-medium m.m. att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk25 yrkande 4 och motion 1990/91:Sk27 yrkande 6 och med avslag på proposition 1990/91:53 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om utlämnande av registeruppgifter på ADB-medium.
14. Översyn av sekretesskyddet (mom. 14)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser dels att utskottets yttrande i fråga om översyn av sekretesskyddet bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör folkbokföringssekretessen förstärkas. Folkbokföringen i den nya organisationen skall hanteras av de lokala skattekontoren, vilket innebär en risk för sammanblandning av folkbokföringsverksamheten och skatteförvaltningen. Samtidigt är sekretessen starkare på skatteområdet än på folkbokföringsområdet. Utskottet föreslår därför att riksdagen anmodar regeringen att ombesörja en snabb översyn av sekretesskyddet inom folkbokföringen i enlighet med vad som här har anförts. Motion Sk23 tillstyrks i berörd del.
dels att utskottet under moment 14 bort hemställa 14. beträffande översyn av sekretesskyddet att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk23 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om översyn av sekretesskyddet.
15. Översyn av sekretesskyddet (mom. 14)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anser dels att utskottets yttrande i fråga om översyn av sekretesskyddet bort ha följande lydelse:
Utskottet finner det förslag om en översyn av sekretesskyddet i folkbokföringen som återfinns i motion Sk23 välmotiverat. Den ändrade organisationen kommer att medföra avsevärda svagheter i den enskildes skydd mot otillbörligt intrång i integriteten, inte minst genom den centralisering som det nya systemet innebär. Även den osäkerhet som råder när det gäller graden av organisatorisk åtskillnad mellan folkbokföringen och skatteområdet inom skatteförvaltningen och effekterna härav på sekretessen ger anledning till särskild uppmärksamhet. Regeringen bör föranstalta om en skyndsam översyn i dessa frågor. Motion Sk23 tillstyrks i denna del.
dels att utskottet under moment 14 bort hemställa 14. beträffande översyn av sekretesskyddet att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk23 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om översyn av sekretesskyddet.
16. Översyn av sekretesskyddet (mom. 14)
Gösta Lyngå (mp) anser dels att utskottets yttrande i fråga om översyn av sekretesskyddet bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i de synpunkter som har förts fram i motion Sk23 rörande sekretesskyddet. I ett flertal avseenden råder ännu ovisshet hur den planerade omorganisationen och lagstiftningen inverkar på skyddet mot otillbörligt intrång i den enskildes integritet. Därför bör en utredning tillsättas för att snarast möjligt få en överblick av konsekvenserna och föreslå de åtgärder som behövs för att skyddet skall stärkas. Genom ett beslut av riksdagen med denna inriktning blir motion Sk23 tillgodosedd i berörd del.
dels att utskottet under moment 14 bort hemställa 14. beträffande översyn av sekretesskkyddet att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk23 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om översyn av sekretesskyddet.
17. Särskild sekretessprövning (mom. 15)
Kjell Johansson och Leif Olsson (båda fp) anser dels att utskottets yttrande i fråga om särskild sekretessprövning bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som ligger till grund för motion Sk26, nämligen att behovet av skydd för personer som är förföljda eller på annat sätt behöver skydd inte får underskattas. Synpunkter av denna innebörd har också förts fram i regeringsdeklarationen. Genom ett uttalande av riksdagen i nu berört avseende blir motionsyrkandet tillgodosett.
dels att utskottet under moment 15 bort hemställa 15. beträffande särskild sekretessprövning att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk26 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om särskild sekretessprövnng.
18. Ikraftträdande (mom. 16)
Gösta Lyngå (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med "Enligt skatteutskottets" och slutar med "propositionen tillstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i förslaget i motion Sk27 om att genomförandet av folkbokföringsreformen borde uppskjutas. Det förhastade riksdagsbeslutet är bara en anledning. En annan gäller det budgetmässiga läget; ett par hundra miljoner skulle kunna sparas årligen. Ett tredje skäl är att förberedelsearbetet inte ligger tillräckligt långt framme för att man skall kunna garantera att systemet får en bra start; varken rekrytering av personal eller datorinköp är avklarade när endast några månader återstår. Utskottet föreslår därför att riksdagen beslutar att uppskjuta ikraftträdandet av reformen. Motionen tillstyrks alltså.
dels att utskottet under moment 16 bort hemställa 16. beträffande ikraftträdande att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk27 yrkande 4 och med avslag på proposition 1990/91:53 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om ikraftträdandet.
19. Lägesredovisning av folkbokföringsreformen (mom. 17)
Gösta Lyngå (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med "Skatteutskottet finner" och slutar med "Sk27 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till uppfattningen som kommer till uttryck i motion Sk27 om behovet av en lägesredovisning av den nu planerade folkbokföringsreformen. En sådan avstämning är desto mer angelägen mot bakgrund av att propositionens förslag på ett flertal punkter präglas av betydande osäkerhet i fråga om effekterna. Detta gäller såväl i samband med förberedelsearbetet som på längre sikt. Riksdagen bör hos regeringen begära en fullständig lägesredovisning av reformen. Motionen tillstyrks med vad nu har sagts.
dels att utskottet under moment 17 bort hemställa 17. beträffande lägesredovisning av folkbokföringsreformen att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk27 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om lägesredovisning av folkbokföringsreformen.
Särskilda yttranden
1. Huvudmannaskap (mom. 1)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anför:
Vi instämmer i de synpunkter på huvudmannaskap för folkbokföringen som kommer till uttryck i de behandlade motionerna. Moderata samlingspartiet yrkade år 1987 avslag på förslaget om en organisationsförändring och har härefter vid upprepade tillfällen återkommit till detta. Emellertid är de grundläggande besluten i denna fråga redan fattade av riksdagen, vilket är ett faktum som vi får böja oss för med hänsyn till det snara ikraftträdandet. Samtidigt anser vi att det är viktigt att i det nu aktuella sammanhanget påpeka de svagheter som finns i den framlagda propositionen. Dessa har också blivit belysta av konstitutionsutskottet i dess yttrande i ämnet till skatteutskottet. Vi vill bl.a. peka på frågorna om registeransvar och sökbegrepp men även på de angelägna sekretessfrågorna i övrigt. I dessa fall har konstitutionsutskottet fäst uppmärksamheten på den stora osäkerhet som gäller. Vi anser att propositionen borde omarbetas på väsentliga punkter och åtekommer senare i denna fråga.
2. Pastorsexpeditionernas medverkan (mom. 2)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anför:
Vi vill erinra om att centerpartiet vid riksdagens ställningstagande år 1987 i principfrågan om folkbokföringens organisation tog avstånd från förslaget om en förändring. Det bärande skälet var att det vid detta tillfälle inte fanns ett fullgott beslutsunderlag. Detta gällde exempelvis servicefrågan liksom även frågorna om sekretess och sysselsättning. Efter denna tidpunkt har centerpartiet vid återkommande tillfällen haft anledning att upprepa sina argument. Inte heller nu finner vi att våra frågor har blivit tillfredsställande besvarade. Vi har därför i vår motion Sk28 yrkat att principbeslutet skall rivas upp men också yrkat avslag på den nu framlagda propositionen. Till följd av dessa yrkanden av mer övergripande slag har vi avstått från att kommentera och yrka på enskilda delar i propositionen. Dock vill vi i ett särskilt yttrande beröra frågan om pastorsexpeditionernas medverkan i det framtida folkbokföringen. I likhet med vad som sägs i motion Sk23 anser vi att man i stället för den nu föreslagna ordningen borde pröva möjligheten att låta pastorsexpeditionerna svara för de uppgifter som är tänkta att läggas på de allmänna försäkringskassorna.
3. Utökad medverkan från försäkringskassorna i folkbokföringsverksamheten (mom. 3)
Kjell Johansson och Leif Olsson (båda fp) anför:
Vi vill erinra om vad skatteutskottet har uttalat om de allmänna försäkringskassornas uppgifter i folkbokföringen i samband med tidigare behandling av denna fråga. Detta har också berörts i motion Sk29. Vi ansluter oss till de synpunkter som där förs fram i fråga om regeringsförslagets effekter på servicenivån. I motionen antyds också vilka alternativa möjligheter som står till buds för att det angelägna intresset av god service i folkbokföringsärenden skall kunna tillgodses. Vi anser att dessa förslag är väl värda att beakta.
4. Folkbokföringen i skatteförvaltningen (mom 5.)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anför:
Vad som i motion Sk23 sägs om de ännu olösta frågorna om folkbokföringens inordnande i skatteförvaltningen förtjänar enligt vår mening att ytterligare bli belysta. Av propositionen framgår inte tillräckligt klart hur integritetsskyddet skall ordnas i detta avseende. För det fortsatta förtroendet för handläggningen av folkbokföringsärenden bör en tydlig gräns upprätthållas gentemot det skatteadministrativa området. Med hänsyn till den markering i frågan som skatteutskottet har gjort anser vi emellertid att något särskilt yrkande i denna del inte behövs.
5. Inrättande av ett centralt referensregister (mom. 7)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anför:
Vi anser inte att motiven för att ett särskilt referensregister skall inrättas har blivit tillräckligt utvecklade i propositionen. I likhet med vad som sägs i motion Sk23 anser vi att andra centrala register borde kunna fylla samma funktion. Regeringen borde ha utrett denna fråga närmare innan förslaget lades fram för riksdagen.
6. Utlämnande av registeruppgifter på ADB-medium m.m. (mom. 11)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anför:
Genom den nya organisationen av folkbokföringen kommer förutsättningarna att ändras när det gäller möjligheterna till utlämnande av registeruppgifter på ADB-medium. Det kommersiella utnyttjande av personregistret kan öka. Härigenom riskerar integritetsskyddet att urholkas. Vi delar de farhågor i detta avseende som kommer till uttryck i motionerna Sk25 och Sk27. Det är enligt vår uppfattning av största vikt att dessa frågor ägnas särskild uppmärksamhet.
Konstitutionsutskottets yttrande
1990/91:KU4y
Bilaga 1
Lag om folkbokföringsregister, m.m.
Till skatteutskottet
Skatteutskottet har berett konstitutionsutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1990/91:53 om lag om folkbokföringsregister, m.m. samt motioner som väckts med anledning av propositionen. Konstitutionsutskottet begränsar sitt yttrande till att gälla dels frågan om ordningen för lagstiftningen på området, dels data- och sekretessfrågorna. Sådana frågor tas upp i fem av motionerna. I motion Sk23 av Bo Lundgren m.fl. (m) begärs att propositionen avslås i vad avser införandet av ett centralt referensregister inom folkbokföringen. Vidare understryks det angelägna i att folkbokföringsverksamheten hålls klart avskild från skattekontorens arbete i övrigt. Slutligen framhålls i denna motion behovet av en förstärkning av folkbokföringssekretessen.
I motion Sk25 av Kjell Johansson m.fl. (fp) hemställs att riksdagen avslår propositionen och att frågan om registerlag prövas först i samband med de materiella reglerna för den framtida folkbokföringen. I andra hand yrkas i motionen att riksskatteverket inte skall ges registeransvar för det centrala folkbokföringsregistret, att medborgarskap inte skall tillåtas som sökbegrepp samt att riksdagen skall besluta lägga ned den kommersiella delen av statens person- och adressuppgifter (SPAR) liksom statens person- och adressregisternämnd. Också motion Sk27 av Kjell Dahlström m.fl. (mp) vänder sig mot försäljning av personuppgifter, i detta fall från folkbokföringsregister. I motion Sk26 av Margitta Edgren (fp) framförs att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med förslag om lösning av sårbarhets- och säkerhetsfrågorna. Motionen vänder sig vidare mot att postadress alltid skall förekomma i folkbokföringsregistret och mot att särskild sekretessprövning -- "hemligstämpling" -- i propositionen anses vara en fråga av endast teknisk-administrativ art.
I motion Sk22 av Inger Hestvik och Inga-Britt Johansson (båda s) begärs en ökad tillgänglighet mellan registren i de olika skattekontoren inom samma skattemyndighet. Den föreslagna ordningen där en sådan s.k. terminalåtkomst inte tillåts är enligt motionärerna orationell och ineffektiv.
1. Ordningen för lagstiftningen om folkbokföringen
Bakgrund
Principbeslutet om ny organisation för folkbokföringen fr.o.m. den 1 juli 1991 fattades av riksdagen hösten 1987. Huvuddragen i den föreslagna datoriseringen av folkbokföringen har varit föremål för riksdagens bedömning i samband med behandlingen av årets kompletteringsproposition (prop. 1989/90:150, SkU33). Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag och anvisade medel för genomförandet av reformen, bl.a. vad gäller datoriseringen. Organisationskommittén för folkbokföringen påbörjade i februari 1988 sitt arbete med att utarbeta förslag till genomförande av den nya organisationen. I februari 1990 lade organisationskommittén fram betänkandet (SOU 1990:18) Lag om folkbokföringsregister m.m. Ett par månader tidigare, den 21 december 1989, hade 1983 års folkbokföringskommitté, som arbetade med en ny folkbokföringslag, genom tilläggsdirektiv fått i uppdrag att överväga och lämna förslag till åtgärder som förhindrar att någon med hjälp av personnummer kan söka rätt på en person i syfte att utöva våld, hot eller trakasserier. Folkbokföringskommitténs betänkande (SOU 1990:50) Ny folkbokföringslag lades sedan fram i maj 1990, tre månader efter organisationskommitténs förslag om folkbokföringsregister. Folkbokföringskommitténs betänkande har varit föremål för remissbehandling till början av hösten 1990 och bereds för närvarande i finansdepartementet.
Motionen
I motion Sk25 av Kjell Johansson m.fl. (fp) hävdas att förslagen har lagts fram för riksdagen i fel ordning. Föreskrifterna i en registerlag måste enligt motionen naturligtvis styras av de materiella bestämmelserna om verksamheten och dess organisation. Det finns som datainspektionen framhållit svårigheter förknippade med att ta ställning till lagregleringen av registerfrågorna först och den materiella regleringen av folkbokföringsverksamheten senare.
Konstitutionsutskottets bedömning
Riksdagens principbeslut 1987 innebär att den nya folkbokföringsorganisationen skall genomföras den 1 juli 1991. Uppbyggnaden av ADB-stöd för folkbokföringsverksamheten förutsätter att registerlag för folkbokföringen antas så tidigt att det finns möjligheter att bygga upp det ADB-system som lagen kräver. Enligt konstitutionsutskottets mening hade det självfallet varit att föredra om folkbokföringslagen kunnat behandlas samtidigt med folkbokföringsregisterlagen. Folkbokföringskommitténs arbete kunde dock inte slutföras förrän tre månader efter det att organisationskommitténs betänkande lades fram, vilket medfört att det brustit i den tidsmässiga samordningen. Detta bör emellertid enligt konstitutionsutskottets mening inte få medföra att tidpunkten för omorganisationen förläggs senare än riksdagen bestämde 1987. Konstitutionsutskottet avstyrker motion Sk25 yrkande 1.
2. Centralt referensregister
Propositionen
Enligt 1 § förslaget till folkbokföringsregisterlag skall för vissa ändamål med hjälp av automatisk databehandling föras ett lokalt folkbokföringsregister för varje lokalt skattekontors verksamhetsområde och ett centralt referensregister för hela landet. Det centrala referensregistret får användas för handläggning av folkbokföringsärenden som enligt folkbokföringslagen eller annan lag eller förordning prövas av skattemyndigheten, för framställning av personbevis och andra registerutdrag, för uttag av folklängder och andra samlingar av uppgifter för förvaring hos statliga arkivmyndigheter och för planering och tillsyn av folkbokföringsverksamheten. Riksskatteverket är enligt 5§ i förslaget registeransvarigt för det centrala referensregistret, och skattemyndigheten i länet är ansvarig för uppgifter i detta register som avser en person som är eller senast har varit folkbokförd inom myndighetens verksamhetsområde eller som av myndigheten tilldelats personnummer utan att vara folkbokförd i Sverige.
I propositionen framhålls att förutsättningarna för inrättande och förandet av ett centralt register hänger nära samman med frågan om terminalåtkomsten till det lokala registret inom de olika skattekontorens verksamhetsområde. Eftersom terminalåtkomst mellan de olika skattekontorens register inte tillåts i förslaget måste ett lokalt register kompletteras med ett register utan den snäva geografiska avgränsningen. Det behövs enligt propositionen ett centralt register med vissa grundläggande referensuppgifter som alla folkbokföringsmyndigheter har tillgång till för att ett ärende som berör mer än ett lokalt skattekontor skall kunna handläggas så smidigt som möjligt och på ett riktigt sätt. Bl.a. måste dubbelregistrering självfallet kunna undvikas. Referensregistret skall enligt propositionen användas för att lokalisera personer som är folkbokförda utanför skattekontorets verksamhetsområde, t.ex. när meddelande om flyttning kommer in. Med hjälp av ett register som omfattar hela befolkningen kan man få upplysning om nuvarande folkbokföringsort och hos det aktuella skattekontoret inhämta de uppgifter som behövs för att pröva den väckta folkbokföringsfrågan. Referensregistret behövs också vid tilldelning av personnummer. Det nuvarande centrala personnummerregistret avses inom några år ersättas av ett system med personnummertilldelning ur det centrala referensregistret. -- I sammanhanget kan nämnas att ett delat registeransvar tillämpas enligt både skatteregisterlagen (1980:343) och utsökningsregisterlagen (1986:617).
Motionerna
Enligt motion Sk23 av Bo Lundgren m.fl. (m) är det inte nödvändigt att införa ett nytt centralt referensregister, eftersom det redan i dag finns centrala register som kan användas för det aktuella ändamålet och det inte är oundgängligen nödvändigt att bygga upp ett nytt register (yrkande3). I motion Sk25 av Kjell Johansson m.fl. (fp) framhålls att riksskatteverkets uppgifter att hålla tillsyn över och planera folkbokföringsverksamheten inte bör få medföra att verket kan påverka uppgifterna i registret. Enligt motionärerna överensstämmer inte förslaget om riksskatteverkets registeransvar med datalagens bestämmelser (yrkande2).
Konstitutionsutskottets bedömning
I propositionen framhålls att integritetsskäl talar för att åtkomsten till ett lokalt register inte skall bli vidare än vad som behövs med hänsyn till den verksamhet för vilken registret förs. Med denna begränsning behövs komplettering genom ett centralt register som innehåller uppgifter om personnummer och namn och eventuell avregistrering samt hänvisning till aktuellt lokalt register. Det centrala referensregistret som således innehåller endast ett fåtal slag av personuppgifter ger möjlighet att tillgodose högt ställda integritetskrav när det gäller de lokala registren. Andra centrala register t.ex. det centrala skatteregistret hämtar uppgifter från folkbokföringen och kan således inte direkt ersätta det centrala referensregistret. Konstitutionsutskottet anser mot denna bakgrund att propositionen i denna del bör tillstyrkas och motion Sk23 yrkande3 avstyrkas.
Förfoganderätten till ett personregister, dvs. rätten att påverka registrets innehåll och överföra detta till läsbar form, är tillsammans med dess ändamål avgörande för vem som skall ansvara för registret i datalagens mening. Den som förfogar över ett personregister anses som registeransvarig enligt datalagen och har vissa skyldigheter när det gäller rättelser och kompletteringar. Riksskatteverket skall använda det centrala referensregistret för planering och tillsyn av folkbokföringsverksamheten. Enligt propositionen dröjer det några år innan det blir aktuellt med personnummertilldelning från det centrala referensregistret. Dessförinnan kan verket enligt utskottets mening inte anses förfoga över registret. Det bör därför, som i andra hand förordas i motion Sk25 yrkande2, för närvarande inte föreskrivas något registeransvar för riksskatteverket. Konstitutionsutskottet förutsätter emellertid att frågan senare omprövas, om det blir aktuellt med riksskatteverkets medverkan i tilldelningen av personnummer från det centrala referensregistret. Enligt konstitutionsutskottets mening bör således motionsyrkandet bifallas och 5§ första stycket i förslaget till lag om folkbokföringsregister utgå.
3. Tillgängligheten till folkbokföringsregistren
Propositionen
Folkbokföringsverksamheten i skatteförvaltningens regi bör i enlighet med riksdagens principbeslut skötas på lokal nivå. Datainspektionen hade i sitt remissyttrande över utredningsbetänkandet (SOU 1990:18) Lag om folkbokföringsregister, m.m. framfört att en koncentration av folkbokföringsuppgifter till länets skattemyndighet inte var acceptabel från integritetssynpunkt. Datainspektionen förordade därför i stället att ansvaret för folkbokföringen skulle ligga på särskilda lokala folkbokföringsmyndigheter. I propositionen föreslås ett annat sätt att komma till rätta med problemet med alltför stor koncentration av personuppgifter. Innehållet i ett lokalt folkbokföringsregister skall enligt förslaget endast kunna påverkas hos det lokala skattekontor för vars verksamhet registret förs. Att registeransvaret enligt datalagen kopplas till myndighetsbegreppet och alltså skall vila på skattemyndigheten innebär enligt propositionen inte att övriga lokala skattekontor eller andra organisatoriska enheter inom skattemyndigheten behöver ha terminalåtkomst till registren. Vid en avvägning mellan rationell verksamhet och risken för otillbörligt intrång i den registrerades integritet som terminalåtkomst kan medföra har föredragande statsrådet funnit det naturligt att det införs sådana begränsningar att endast ett lokalt skattekontor har terminalåtkomst till uppgifter i det register som avser kontorets verksamhetsområde. Datainspektionen har i sitt yttrande enligt 2a§ datalagen från integritetssynpunkt inte funnit skäl rikta kritik mot att denna ordning införs i stället för den av inspektionen tidigare förordade lösningen med självständiga lokala folkbokföringsmyndigheter.
Motionerna
I motion Sk22 av Inger Hestvik och Inga-Britt Johansson (bådas) begärs ökad terminalåtkomst så att registren kan nås mellan de lokala kontoren inom en skattemyndighet. En begränsning av terminalåtkomsten i enlighet med förslaget innebär att de olika kontoren inte kan hjälpa varandra och att resursutnyttjandet blir ineffektivt och orationellt. Motionärerna understryker också det förhållandet att det är skattemyndigheten för länet som i förslaget, i enlighet med datalagen, ges registeransvar och att ansvaret inte är uppdelat på kontor. En motsatt inställning framförs i motion Sk23 av Bo Lundgren m.fl. (m), som understryker vikten av att verksamheten med folkbokföring hålls klart åtskild från skattekontorens arbete i övrigt. Motionärerna hänvisar till datainspektionens ställningstagande.
Konstitutionsutskottets bedömning
Som framhålls i propositionen måste kravet på en effektiv och rationell verksamhet vägas mot risken för otillbörligt intrång i de registrerades integritet. Utan begränsning i terminalåtkomst riskerar man en onödig spridning av uppgifter i registret, inte minst genom att uppgifterna blir tillgängliga för allmänheten hos varje skattekontor i länet. Om däremot folkbokföringsverksamheten helt avskiljs från skattekontorens verksamhet i övrigt skulle detta troligtvis vara till nackdel från effektivitetssynpunkt. Datainspektionens ursprungliga ställningstagande till förmån för särskilda lokala folkbokföringsmyndigheter byggde på att alternativet innebar en alltför stor koncentration av personuppgifter till länets skattemyndighet. I det nu framlagda förslaget föreslås sådana begränsningar i terminalåtkomsten att syftet med datainspektionens förslag måste anses tillgodosett. Inspektionen har inte heller i sitt yttrande enligt 2a§ datalagen från integritetssynpunkt haft några invändningar mot förslaget.
Med hänsyn till vad nyss sagts innebär propositionens förslag enligt konstitutionsutskottets mening att behovet av integritet för den enskilde och kravet på rationalitet och effektivitet fått en väl avvägd lösning. Konstitutionsutskottet tillstyrker propositionens förslag och avstyrker motionerna Sk22 och Sk23 yrkande1. Konstitutionsutskottet vill emellertid framhålla att det föreligger en osäkerhet kring de praktiska konsekvenserna av att folkbokföringen och beskattningen betraktas som skilda verksamhetsgrenar oavsett om de ingår i samma organisatoriska enhet. Mot bakgrund av detta förhållande förutsätter konstitutionsutskottet att frågan följs med största uppmärksamhet inom regeringskansliet.
4. Registerinnehåll, sökbegrepp och folkbokföringssekretess
Propositionen
Registerändamålet för de lokala folkbokföringsregistren anges i 2§ förslaget till lag om folkbokföringsregister. Ett sådant register får bl.a. användas för samordnad registerföring av identifieringsuppgifter för fysiska personer och andra folkbokföringsuppgifter. Registret får också användas för handläggning av folkbokföringsärenden och för framställning av personbevis och för tillhandahållande av folkbokföringsuppgifter som myndigheter behöver för att fullgöra sin verksamhet. Enligt 6§ i förslaget får registret bl.a. innehålla uppgift om adress. Av propositionens specialmotivering framgår att både bostads- och postadress avses.
I propositionen föreslås som sökbegrepp i ett lokalt folkbokföringsregister endast personnummer, namn, adress, folkbokföringsort, folkbokföringsfastighet och folkbokföring under särskild rubrik, medborgarskap, civilstånd och -- med undantag för uppgift om adoptionsförhållande -- uppgift om familjerättsligt samband. Datainspektionen har framhållit att avgörande för vilket sökbegrepp som bör få användas bör vara det behov som föreligger med hänsyn till folkbokföringsverksamheten men har endast haft invändningar mot förslaget om registerinnehåll och sökbegrepp när det gäller adressuppgift.
Skälet till att medborgarskap föreslagits som sökbegrepp är att utländsk medborgarskapslagstiftning och bestämmandet av utländska medborgarskap ofta vållar svårigheter. För att kunna göra efterhandskontroller i dessa ärenden skulle det enligt propositionen vara en fördel om medborgarskap får användas som sökbegrepp. Vidare framhålls att ett sådant sökbegrepp är värdefullt för kommuner, som i sin verksamhet har behov av uppgifter om t.ex. vilka olika invandrargrupper som finns företrädda i en kommun. Uppgifterna används också av riksskatteverket och av politiska partier för distribution av valinformation på främmande språk. I propositionen hänvisas till att sekretesslagen ger ett visst skydd mot missbruk av folkbokföringsuppgifter. Enligt 7kap. 15§ sekretesslagen gäller sekretess i bl.a. folkbokföringsverksamheten för uppgift om enskilds personliga förhållanden i de fall det finns särskild anledning att anta att den enskilde eller honom närstående lider men av att uppgiften röjs.
Motionen
I motion Sk26 av Margitta Edgren (fp), som hänvisar till datainspektionens yttrande, framhålls att uppgift om postadress inte bör finnas i registret eftersom den inte är oundgängligen nödvändig för folkbokföringen (yrkande3). I motion Sk25 av Kjell Johansson m.fl. (fp) framhålls att det i och för sig berättigade intresset för kommuner m.fl. att kunna söka på medborgarskap måste vika till förmån för skyddet för de utländska medborgarnas integritet. Motionärerna hänvisar till att folkbokföringssekretessen är för svag för att detta sökbegrepp skall få användas (yrkande3). Folkbokföringssekretessen tas också upp i motion Sk23 av Bo Lundgren m.fl. (m). Motionärerna anser att sekretesskyddet för folkbokföringen i allmänhet i dag är för svagt och bör bli föremål för en översyn (yrkande4). I motion Sk26 framhålls att särskild sekretessprövning inte endast är en teknisk-administrativ fråga eftersom det kan gälla kvinnor som behöver skydda sin identitet på grund av förföljelse (yrkande4).
Konstitutionsutskottets bedömning
Uppgift om postadress faller enligt konstitutionsutskottets mening inom ramen för registerändamålet. Det finns uppenbarligen i de flesta fall för bl.a. de enskilda berörda ett stort värde i att den faktiska postadressen finns i registret. Konstitutionsutskottet tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker motion Sk26 yrkande3.
Konstitutionsutskottet delar däremot inte propositionens ståndpunkt i fråga om det berättigade i behovet av att kunna söka på medborgarskap i folkbokföringsregistret. De skäl som anförts i propositionen för att införa ett sådant sökbegrepp väger enligt konstitutionsutskottets mening inte tillräckligt tungt med hänsyn till den enskildes integritetsintresse. Konstitutionsutskottet vill i sammanhanget hänvisa till att invandrarverket har andra möjligheter att tillgå än folkbokföringsregistret när det gäller att säkerställa att invandrare och flyktingar skall få del av verkets information om deras rättigheter enligt lag. Konstitutionsutskottet anser således att medborgarskap inte bör få användas som sökbegrepp i lokalt folkbokföringsregister och tillstyrker följaktligen motion Sk25 yrkande3.
Vad gäller frågan om förstärkt folkbokföringssekretess anser konstitutionsutskottet att bestämmelsen i 7 kap. 15§ sekretesslagen är ägnad att tillgodose den enskildes behov av integritet och möjliggöra att vissa personuppgifter är tillgängliga för myndigheter och andra. Det bör framhållas att ett omvänt skaderekvisit med presumtion för sekretess skulle ge som huvudregel att folkbokföringsuppgifterna skulle hållas hemliga. Konstitutionsutskottet får erinra om att organisationskommittén för folkbokföringen i sitt betänkande (SOU 1990:18) Lag om folkbokföringsregister m.m. anser att en sådan ordning ter sig som alltför omvälvande. Gällande bestämmelser ger också möjlighet att hemlighålla både känsliga uppgifter och uppgifter som normalt är harmlösa men av särskild anledning, exempelvis risk för personförföljelse, ändå behöver skyddas. Med hänsyn härtill och till att frågan nyligen utretts av organisationskommittén avstyrker konstitutionsutskottet yrkande4 i motion Sk23 om översyn av lagstiftningen i syfte att förstärka folkbokföringssekretessen.
En fördel från integritetssynpunkt är bestämmelsen i förslagets 8§ om att registret får innehålla bl.a. tekniska och administrativa uppgifter som behövs för att tillgodose registrets ändamål. Med sådana uppgifter avses bl.a. uppgift om särskild sekretessprövning. Det är då fråga om en upplysning eller spärr som ett observandum om att det finns anledning att vara särskilt försiktig vid prövning av utlämnande av uppgift ur registret. Själva sekretessprövningen skall göras för varje tillfälle uppgiften begärs utlämnad. Av propositionen framgår inte annat än att upplysningen och spärren i fråga skall räknas till kategorin tekniska och administrativa uppgifter. Enligt konstitutionsutskottets mening saknas skäl vidta någon särskild åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionsyrkandet. Motion Sk26 yrkande4 avstyrks.
5. Sårbarhets- och säkerhetsfrågorna
Propositionen
I propositionen understryks att det är särskilt viktigt att ADB-stödet för folkbokföringen utformas så att säkerhetsaspekterna blir beaktade på ett fullt tillfredsställande sätt, både när det gäller normala förhållanden och under beredskap. Inom riksskatteverket pågår ett arbete med säkerhetsanalyser. Rutiner tas fram för att verksamheten skall kunna skötas även vid störningar i ADB-driften. Arbetet sker i enlighet med riktlinjerna i förordningen (1989:29) om säkerhetsanalyser av statliga myndigheters ADB-system och skall vara klart till driftsstarten den 1 juli 1991. Enligt förordningen skall göras säkerhetsanalyser av de ADB-system som är av väsentlig betydelse för egen eller andras verksamhet. I analyserna skall riskerna för störning av ADB-systemen identifieras och värderas. I anslutning till sina analyser skall berörda myndigheter utarbeta en plan för de säkerhetsåtgärder som behövs. Arbetet skall ske i nära kontakt med statskontoret.
Motionen
I motion Sk26 av Margitta Edgren (fp) yrkande 1 begärs att riksdagen beslutar att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med förslag till lösning av sårbarhets- och säkerhetsfrågorna. Frågorna borde enligt motionären ha lösts innan det aktuella lagförslaget presenterats för riksdagen. De viktiga sårbarhets- och säkerhetsfrågorna borde diskuteras parallellt med lagförslaget.
Konstitutionsutskottets bedömning
Som framgår av propositionen bedrivs inom riksskatteverket ett omfattande arbete för att ADB-stödet för folkbokföringen skall utformas så att säkerhetsaspekterna blir beaktade på ett fullt tillfredsställande sätt. Konstitutionsutskottet, som förutsätter att frågan följs med uppmärksamhet inom regeringskansliet, anser inte att det finns anledning för riksdagen att vidta en sådan åtgärd som förordas i motion Sk26 yrkande 1.
6. Försäljning av personuppgifter
Motionerna
I motion Sk25 av Kjell Johansson m.fl. (fp) yrkande 4 framhålls att riksdagen omgående bör kunna fatta beslut om att lägga ned SPAR-registret. Det finns enligt motionärerna inga skäl för staten att syssla med kommersiell försäljning av personuppgifter. Privata företag har enligt datalagen inte möjlighet att bygga upp motsvarande register. I motion Sk27 av Kjell Dahlström m.fl. (mp) begärs förslag till ändring av datalagen med innebörden att försäljning av personuppgifter från folkbokföringsregister ej tillåts (yrkande6).
Konstitutionsutskottets bedömning
Lagförslag om offentlighet, integritet och ADB har nyligen granskats av lagrådet. I lagrådsremissen förordas en uppstramning i fråga om myndigheters försäljning av personuppgifter. Enligt konstitutionsutskottets mening bör propositionen inte föregripas. Konstitutionsutskottet avstyrker motionerna Sk25 yrkande4 och Sk27 yrkande6.
Stockholm den 29 november 1990
På konstitutionsutskottets vägnar
Olle Svensson
Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Kurt Ove Johansson (s), Birgit Friggebo (fp), Bertil Fiskesjö (c), Sture Thun (s), Hans Nyhage (m), Sören Lekberg (s), Elisabeth Fleetwood (m), Ylva Annerstedt (fp), Bo Hammar (v), Hans Leghammar (mp), Ulla Pettersson (s), Rosa-Lill Wåhlstedt (s), Ingegerd Sahlström (s), Hugo Andersson (c) och Conny Fredriksson (s).
Avvikande meningar
1. Ordningen för lagstiftningen om folkbokföringen
Birgit Friggebo och Ylva Annerstedt (båda fp) anser att den del av utskottets yttrande i avsnittet Ordningen för lagstiftningen om folkbokföringen som rubriceras Konstitutionsutskottets bedömning bort ha följande lydelse:
Konstitutionsutskottet delar den bedömning som datainspektionen gjort i fråga om de svårigheter som är förknippade med att ta ställning till lagregleringen av registerfrågorna först och den materiella regleringen av folkbokföringsverksamheten först senare. Föreskrifterna i en registerlag måste naturligtvis styras av de materiella bestämmelserna om verksamheten och dess organisation. Enligt konstitutionsutskottets mening bör således riksdagen inte fatta beslut om registerlag innan ny folkbokföringslag förelagts riksdagen. Propositionen bör följaktligen avslås och motion Sk25 yrkande1 bifallas.
2. Centralt referensregister
Anders Björck, Hans Nyhage och Elisabeth Fleetwood (alla m) anser att den del av konstitutionsutskottets yttrande i avsnittet Centralt referensregister under rubriken Konstitutionsutskottets bedömning som börjar med "I propositionen" och slutar med "3 avstyrkas" bort ha följande lydelse:
I propositionen föreslås, förutom lokala register för folkbokföring, att ett centralt referensregister skall finnas och föras med hjälp av automatisk databehandling. Det centrala referensregistret avses vara en stödfunktion till de lokala registren för att ge möjlighet att ta reda på var uppgifter om en person finns.
Enligt konstitutionsutskottets mening är det inte nödvändigt att på detta sätt införa ytterligare ett centralt referensregister. Redan i dag finns det centrala register som bör kunna användas för det syfte som redovisats för centrala referensregistret. Konstitutionsutskottet, som vill understryka att register inte bör byggas upp annat än om de är oundgängligen nödvändiga, avstyrker propositionen i den del som avser centralt referensregister. Motion Sk23 yrkande3 tillstyrks följaktligen.
3. Sökbegrepp
Olle Svensson, Kurt Ove Johansson, Sture Thun, Sören Lekberg, Ulla Pettersson, Rosa-Lill Wåhlstedt, Ingegerd Sahlström och Conny Fredriksson (alla s) anser att den del av konstitutionsutskottets yttrande i avsnittet Registerinnehåll, sökbegrepp och folkbokföringssekretess som börjar med "Konstitutionsutskottet delar" och slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Konstitutionsutskottet delar propositionens ståndpunkt att det finns ett berättigat behov av att kunna söka på medborgarskap i folkbokföringsregistret. Nämnas kan att riksdagen anslagit medel för information till invandrare inför de kommunala valen (se 1989/90:KU38). Det är då fråga om information som är riktad med hänsyn till olika språk, och folkbokföringens uppgifter om medborgarskap har därvid varit av avgörande betydelse. I sammanhanget vill konstitutionsutskottet också hänvisa till att statens invandrarverk använt sig av folkbokföringens uppgifter om medborgarskap för riktad information till olika invandrargrupper om rättigheter och skyldigheter i Sverige. Konstitutionsutskottet vill också erinra om att sekretesslagen ger möjlighet att vägra lämna ut uppgifter bl.a. om ett utlämnande skulle vara till men för den enskilde. Konstitutionsutskottet tillstyrker således propositionens förslag när det gäller sökbegrepp. Motion Sk25 yrkande3 avstyrks följaktligen.
4. Försäljning av personuppgifter
Hans Leghammar (mp) anser att den del av konstitutionsutskottets yttrande i avsnittet Försäljning av personuppgifter som rubricerats "Konstitutionsutskottets bedömning" bort ha följande lydelse:
Konstitutionsutskottet delar den i motion Sk27 framförda uppfattningen att försäljning av personuppgifter ur folkbokföringen inte bör vara tillåten. Enligt konstitutionsutskottets mening bör i datalagen införas en uttrycklig regel som förbjuder all möjlighet att försälja personuppgifter ur folkbokföringsregistret. Detta bör ges regeringen till känna. Motion Sk27 yrkande6 tillstyrks följaktligen.
Särskilt yttrande
Bertil Fiskesjö och Hugo Andersson (båda c) anför:
I yttrandet har konstitutionsutskottet tagit ställning i olika frågor som alla bygger på att omorganisation av kyrkobokföringsverksamheten skall genomföras. Konstitutionsutskottet har inte behandlat frågan om omorganisationens genomförande och därmed inte centerpartiets motion 1990/91:Sk28. Vi vill framhålla att vår grundinställning är den att omorganisationen inte bör genomföras och att propositionen därför bör avslås. I ett läge då regeringen föreslår neddragningar av den statliga administrationen är det olämpligt att tillskapa en ny centraliserad byråkrati i statens regi. Det nuvarande systemet är decentraliserat och ger därför god service till medborgarna. Kyrkobokföringen som utförs vid ca 1100 pastorsexpeditioner skall i huvudsak övertas av ett par hundra lokala skattekontor. Det hittillsvarande systemet ger arbetstillfällen i sysselsättningssvaga områden, det är mindre sårbart än ett mer centraliserat system och är mindre kostnadskrävande.
Kulturutskottets yttrande
1990/91:KrU2y
Bilaga 2
Lag om folkbokföringsregister, m.m.
Till skatteutskottet
Skatteutskottet har den 20 november 1990 beslutat bereda kulturutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1990/91:53 om lag om folkbokföringsregister, m.m. jämte de med anledning av propositionen väckta motionerna 1990/91:Sk22--29. Kulturutskottet begränsar sitt yttrande till att avse propositionen såvitt däri tas upp frågan om författningsreglering av gallring samt motion Sk26 yrkande 2 vari föreslås att gallring ur folkbokföringsregistret skall lagregleras.
Utskottet
I proposition 1990/91:53 om lag om folkbokföringsregister, m.m. gör föredragande statsrådet den bedömningen att någon särskild lagreglering om gallring inte är nödvändig. Han anför att det kan finnas anledning att -- lämpligen genom förordning -- meddela föreskrifter i ämnet. Han är dock inte beredd att nu ta ställning till några detaljer (s. 33).
Enligt motion Sk26 (fp) bör det klart framgå av lagen att uppgifterna i folkbokföringsregistret skall gallras bort när de inte längre behövs för sitt ändamål. Detta betyder, säger motionären, att gallringen bör lagregleras.
Grundregler om gallring av allmänna handlingar lämnas i 12§ arkivlagen (1990:782). Denna grundregel skall gälla om det inte finns särskilda bestämmelser i annan lag eller förordning. Vid behandlingen våren 1990 av regeringens förslag om arkivlag (prop. 1989/90:72, bet. KrU29, rskr. 307) underströk utskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande att särbestämmelser som skall ta över grundregeln bör ha lagform. Utskottet ansåg dock att -- i enlighet med vad som förordades i propositionen -- det bör finnas möjlighet att göra undantag från huvudregeln med tanke på att det kan finnas fall då en lagreglering enbart med hänsyn till en gallringsbestämmelse vore onödig.
I regeringsförslaget om arkivlag behandlades närmare vissa områden -- bland dem datalagen (1973:289) -- för vilka det finns särskilda regler att beakta när det gäller bevarande och gallring. Beträffande reglerna i datalagen som reglerar integritetsskyddet när personuppgifter behandlas med hjälp av ADB lämnades följande redovisning i propositionen (s. 48--49).
-- -- -- I datalagen skiljs mellan personregister som får föras efter enbart en licens från datainspektionen (här nedan kallade licensregister) och sådana personregister som därutöver fordrar ett särskilt tillstånd i varje enskilt fall (här nedan kallade tillståndsregister). Det är framför allt de speciellt integritetskänsliga registren som fordrar tillstånd. Undantag från kravet på tillstånd gäller bl.a. sådana register som inrättas enligt beslut av riksdagen eller regeringen (s.k. statsmaktsregister).
I fråga om licensregister gäller bl.a. den generella föreskriften att personuppgifter skall utgå ur ett register då uppgifterna inte längre behövs med hänsyn till ändamålet med registret. Skyldighet att ta bort en personuppgift föreligger dock inte, om den skall bevaras på grund av bestämmelse i lag eller annan författning eller enligt myndighets beslut som har meddelats med stöd av författning (12 §). Beträffande tillståndsregister bestämmer datainspektionen i de föreskrifter som skall lämnas för personregistret, i den mån det behövs för att förebygga risk för otillbörligt intrång i den personliga integriteten, vad som skall gälla om bevarande och gallring av uppgifterna i registret (6 §). Skulle författningsföreskrifter i detta hänseende saknas beträffande ett statsmaktsregister, ankommer det på datainspektionen att lämna föreskrifter därom (6a§). Datainspektionen kan också med stöd av 18§ datalagen meddela föreskrifter om gallring beträffande licensregister, om det behövs med anledning av vad som framkommit om registret.
Bestämmelserna i den föreslagna arkivlagen om bevarande och gallring samt föreskrifter som meddelas med stöd av arkivlagen, t.ex. om bevarande för forskningsändamål, blir regler som enligt datalagens gällande lydelse tar över datalagens regel i 12 § om förstörande. Licensregister hos myndigheter som utgör allmän handling -- och som inte är författningsreglerade i särskild ordning -- kommer därmed att gallras enligt arkivlagens normsystem. -- -- --
När datainspektionen meddelar föreskrifter om bevarande och gallring för tillståndsregister (6§ datalagen) skall inspektionen förutom integritetsaspekten även beakta de skäl som talar för ett bevarande. Frågor om bevarande och gallring av personregister avgörs enligt 12§ dataförordningen (1982:480) efter samråd med riksarkivet. Det är min uppfattning att datainspektionens föreskrifter om bevarande och gallring i praktiken tillkommer under vederbörlig hänsyn till gängse gallringsprinciper. Jag anser inte att arkivlagen bör medföra någon ändring när det gäller datainspektionens uppgifter med tillståndsregistren. Bestämmelsen i 6§ datalagen bör därför gälla före arkivlagens regler. När det införs en generell arkivlagstiftning som anger mål för arkivverksamheten och knyter gallringsreglerna till dessa mål har inspektionen givetvis att beakta den lagstiftningen och väga intressena för bevarande mot integritetsintresset. I sak torde det emellertid inte vara något nytt för inspektionen. Jag ser därför inte nu anledning att i datalagen närmare reglera denna avvägningsfråga.
Sammanfattningsvis innebär den sammantagna regleringen i arkivlagen och datalagen att när det är fråga om tillståndsregister och jämställda statsmaktsregister är det datainspektionen som meddelar föreskrifter om gallring och bevarande medan det är riksarkivet resp. de kommunala arkivmyndigheterna som i övrigt meddelar sådana föreskrifter, alltså även beträffande licensregister.
Av det här aktuella lagförslaget framgår inte huruvida folkbokföringsregistren skall falla under 6§ eller 12§ datalagen. I avsaknad av en explicit gallringsbestämmelse finns det alltså risk för att det uppkommer oklara situationer och svåra avvägningsproblem. Enligt utskottets mening är det otillfredsställande om avgörande i sådana fall skulle lämnas till förordningsnivå. Utskottet vill också erinra om att organisationskommittén för folkbokföringen -- i betänkandet (SOU 1990:18) Lag om folkbokföringsregister m.m. (s. 151 ff.) -- föreslagit en särskild lagbestämmelse om gallring.
Med hänvisning till riksdagens klara ställningstagande vid behandlingen av förslaget till arkivlag av innehåll att bestämmelser om gallring i regel skall ha lagform föreslår utskottet att en bestämmelse om gallring tas in som 13§ i lagen om folkbokföringsregister, m.m. Denna paragraf bör ha följande lydelse:
13§ Gallring av uppgifter i ett lokalt folkbokföringsregister och i det centrala referensregistret sker i enlighet med arkivlagens (1990:782) bestämmelser.
Stockholm den 27 november 1990
På kulturutskottets vägnar
Ingrid Sundberg
Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Åke Gustavsson (s), Berit Oscarsson (s), Jan Hyttring (c), Anders Nilsson (s), Lars Ahlmark (m), Sylvia Pettersson (s), Erkki Tammenoksa (s), Leo Persson (s), Lars Ahlström (m), Margareta Fogelberg (fp), Stina Gustavsson (c), Alexander Chrisopoulos (v), Kaj Nilsson (mp), Ingegerd Sahlström (s), Ulla Berg (s) och Lola Björkquist (fp).
Särskilt yttrande
Jan Hyttring (c), Stina Gustavsson (c) och Kaj Nilsson (mp) anför:
Vi vill erinra om att förslag om att propositionen skall avslås har lagts fram i motioner från centerpartiet och miljöpartiet. Ett bifall till dessa motioner innebär att gallringsfrågan inte blir aktuell i detta riksdagsärende.