Lag om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga
Betänkande 1997/98:FöU9
Försvarsutskottets betänkande
1997/98:FÖU09
Lag om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga
Innehåll
1997/98 FöU9
Sammanfattning
I betänkandet behandlas proposition 1997/98:80 Lag om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga samt lag om ändring i sekretesslagen (1980:100). Utskottet behandlar också en motion som väckts med anledning av propositionen. Utskottet föreslår att riksdagen antar de båda lagförslagen. Utskottet föreslår vidare att riksdagen bifaller motionen. Innebörden härav är att regeringen i förordning skall medge att Totalförsvarets pliktverk ur polisens register kan få uppgift om person som dömts för hets mot folkgrupp. Totalförsvarets pliktverk har redan i dag denna rätt beträffande vissa andra brott. Lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga skall i huvudsak endast tillämpas i Totalförsvarets pliktverks verksamhet. Lagen bygger på den nya personuppgiftslagen (1998:000). Den anger de preciseringar och undantag från personuppgiftslagen som är motiverade med hänsyn till behandlingen av personuppgifter om totalförsvarspliktiga och med totalförsvarspliktiga jämställd personal. Lagen reglerar, liksom personuppgiftslagen, all automatiserad behandling av personuppgifter samt manuell behandling av personregister. Eftersom ADB- registrering utgör en särskilt riskfylld hantering av uppgifterna, till men för dem som registrerats, innehåller lagen särskilda bestämmelser för sådana register. Det rör sig om bestämmelser om registerinnehåll, direktåtkomst och sökmöjligheter m.m. I lagen preciseras ändamålen med behandlingen av personuppgifter. Vidare behandlar lagen frågan om rätten att behandla känsliga personuppgifter. Till skydd för den enskildes personliga integritet finns i lagen en uppräkning av vilka personer som får registreras i det automatiska registret över totalförsvarspliktiga och vilka uppgifter som får antecknas om dem i registret. Sålunda får andra känsliga personuppgifter än sådana som rör hälsa och religiös övertygelse inte antecknas. Uppgifter om religiös övertygelse får antecknas endast om den registrerade lämnat sitt uttryckliga samtycke till registreringen. I syfte att skydda den enskildes integritet innehåller lagen också begränsningar av sökbegrepp och direktåtkomst till registret för andra än Totalförsvarets pliktverk. Vidare finns bestämmelser om gallring av personuppgifter. Lagen innehåller i övrigt en erinran om sekretesslagens (1980:100) bestämmelser samt en bestämmelse som innebär viss inskränkning i Datainspektionens befogenheter vid den tillsyn som inspektionen skall göra enligt personuppgiftslagen. Vidare innehåller lagen föreskrifter om tillämpningen av personuppgiftslagens bestämmelser om rättelse m.m. av personuppgifter och om skadestånd.
Lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga, liksom ändringen av sekretesslagen (1980:100), föreslås träda i kraft den 24 oktober 1998.
Propositionen
Regeringen föreslår i propositionen att riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga, 2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).
Motionen 1997/98:Fö9 av Annika Nordgren (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att dom för hets mot folkgrupp bör ingå i det utdrag ur Rikspolisstyrelsens register som Totalförsvarets pliktverk får ta del av.
Utskottet
Bakgrund Regeringen redogör i propositionen för ärendet och framhåller bl.a. följande.
EG-direktivet om behandling av personuppgifter I oktober 1995 antogs inom EU ett direktiv om skydd för enskilda personer med hänsyn till behandlingen av personuppgifter och det fria flödet av sådana uppgifter (Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG), fortsättningsvis benämnt EG-direktivet. EG-direktivet utgör en precisering av Europarådets dataskyddskonvention. Det syftar till att skapa ett gemensamt högt integritetsskydd för att möjliggöra ett fritt flöde av personuppgifter medlemsländerna emellan. EG-direktivet gäller för uppgifter som helt eller delvis företas på automatisk väg. Direktivet omfattar också icke automatiserad behandling av person-uppgifter men då endast om uppgifterna är tillgängliga för sökning och sammanställning enligt särskilda kriterier. Direktivet gäller endast behandling av personuppgifter som omfattas av gemenskapsrätten. I direktivet anges uttryckligen att det inte gäller behandling av personuppgifter som rör allmän säkerhet, försvar, statens säkerhet och statens verksamhet på straffrättens område. Medlemsstaterna är skyldiga att anpassa sin nationella lagstiftning till direktivet senast den 24 oktober 1998.
Ny personuppgiftslag Riksdagen har nyligen beslutat en ny personuppgiftslag (prop. 1997/98:44, bet. 1997/98:KU18, rskr. 1997/98:180). Personuppgiftslagen ersätter den nuvarande datalagen (1973:289) och genomför det tidigare nämnda EG-direktivet. Personuppgiftslagen följer i huvudsak EG-direktivets text och disposition. EG-direktivet gäller som nyss sagts inte behandling av personuppgifter som inte omfattas av gemenskapsrätten. Direktivet är därmed t.ex. inte tillämpligt på behandlingar som utförs för försvarsändamål. Personuppgiftslagen är generellt utformad och gäller till sin lydelse i princip för all automatiserad behandling av personuppgifter. Den gäller också för manuell behandling med undantag för rent privat hantering. Personuppgiftslagen innehåller emellertid en föreskrift (2 §) om att bestämmelser i lag eller förordning som avviker från lagen skall gälla. Bestämmelserna i person-uppgiftslagen tillämpas inte heller om det skulle strida mot bestämmelserna för tryck- och yttrandefriheten. Personuppgiftslagen anger under vilka förutsättningar behandling av personuppgifter är tillåten och vad den som behandlar uppgifterna skall iaktta. Behandling av personuppgifter får endast ske när den enskilde lämnat sitt samtycke eller när behandlingen är nödvändig för vissa uppräknade ändamål, t.ex. för att en arbetsuppgift av allmänt intresse skall kunna utföras (10 §). Behandling av vissa uppgifter är förbjuden (13 §). I personuppgiftslagen kallas de för känsliga personuppgifter. Det rör sig t.ex. om uppgifter som avslöjar religiös eller filosofisk övertygelse eller som rör hälsa eller sexualliv. Från förbudet mot behandling av sådana uppgifter finns en rad undantag. Behandling är t.ex. tillåten om den enskilde samtycker, eller om behandlingen är nödvändig för hälso- och sjukvård eller för forsknings- och statistikändamål (14-20 §§). Vidare finns bestämmelser om att uppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott, domar i brottmål, straffprocessuella tvångsmedel och administrativa frihetsberövanden endast får behandlas av myndigheter, om inte regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer föreskriver annat (21 §), samt om att personnummer bara får behandlas om det är klart motiverat av vissa skäl (22 §). När uppgifter behandlas får detta i princip endast ske för de ändamål för vilka uppgifterna samlades in och endast nödvändig behandling tillåts (9 §). Behandling av personuppgifter som är helt eller delvis automatiserade skall enligt huvudregeln skriftligen anmälas till Datainspektionen (36 § första stycket). Vid sin tillsyn har Datainspektionen i princip samma befogenheter som den har enligt datalagen i dag, dvs. rätt att få del av handlingar, tillträde till lokaler m.m. (43 §). Personuppgiftslagen innehåller alla grundläggande regler, principer och undantagsmöjligheter som gäller behandling av personuppgifter.
Ärendet och dess beredning Regeringen anmäler att chefen för Försvarsdepartementet med stöd av regeringens bemyndigande i april 1996 tillkallade en särskild utredare. Denne skulle utreda och lägga fram förslag om den författningsreglering av personregister som behövs för verksamheten inom Totalförsvarets pliktverk (dir. 1996:14). Utredaren redovisade i juni 1997 betänkandet Behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga (SOU 1997:101). En sammanfattning av betänkandet och utredningens lagförslag ingår i propositionen som bilaga 1 respektive bilaga 2. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i propositionens bilaga 3. Remissyttranden finns tillgängliga i regeringskansliet (dnr Fo97/1609/RS). De lagförslag som regeringen har överlämnat till Lagrådet för yttrande finns i den till propositionen fogade bilagan 4. Regeringen har i propositionen följt Lagrådets förslag.
Totalförsvaret och dess personal Regeringen redogör i propositionen för begreppet totalförsvar, totalförsvarets uppgifter och för beredskapshöjningar i enlighet med lagen (1992:1403) om höjd beredskap. Regeringen redogör vidare för totalförsvarspliktens innebörd och omfattning i enlighet med lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt. Förutsättningarna för mäns mönstring och kvinnors antagningsprövning beskrivs. Ansvaret för mönstring och antagningsprövning åvilar Totalförsvarets pliktverk. Lagen om totalförsvarsplikt reglerar bl.a. den information som behövs vid mönstring och antagningsprövning. Lagen stadgar sålunda att kommuner, landsting och enskilda vårdinrättningar skall lämna erforderliga uppgifter till Totalförsvarets pliktverk om en totalförsvarspliktigs hälsotillstånd och personliga förhållanden i övrigt för att kunna bedöma hans eller hennes förutsättningar för att fullgöra värnplikt eller civilplikt. Förordningen om totalförsvarsplikt innehåller en uppräkning av myndigheter och andra som är skyldiga att lämna uppgifter till Totalförsvarets pliktverk, exempelvis Riksskatteverket, Kriminalvårdsstyrelsen, Socialstyrelsen och Rikspolisstyrelsen. Regeringen anger vidare att det vid inskrivningen med stöd av värnplikt eller civilplikt skall bestämmas bl.a. vilken befattning eller befattningsgrupp som vederbörande skall placeras i, tid och plats för grundutbildningen och utbildningens längd. Efter avslutad grundutbildning skall den som förvärvat tillräckliga kunskaper och färdigheter för en krigsuppgift krigsplaceras i en befattning eller i en viss verksamhet som han eller hon är lämplig för. Den som inte krigsplaceras får i stället skrivas in för civilplikt utan grundutbildning eller med en grundutbildning som inte överstiger 60 dagar. Beslut om krigsplacering fattas av Totalförsvarets pliktverk efter framställning från statliga myndigheter, kommuner, landsting, kyrkliga kommuner, bolag, föreningar, samfälligheter eller andra enskilda. En totalförsvarspliktigs krigsplacering kan komma att ändras flera gånger under den tid han eller hon omfattas av totalförsvarsplikten.
Totalförsvarets pliktverk och dess verksamhet Regeringen beskriver i propositionen Totalförsvarets pliktverks uppgifter. Totalförsvarets pliktverk svarar sålunda för att mönstra, skriva in och krigsplacera totalförsvarspliktiga. Verket svarar också för att myndigheter och andra som har bemanningsansvar inom totalförsvaret får stöd och service i frågor som rör bemanning med totalförsvarspliktiga som skrivs in för värnplikt eller civilplikt liksom i fråga om totalförsvarspliktigas tjänstgöring. I denna del är verkets uppgifter till stor del beroende på överenskommelser med de bemanningsansvariga. Bemanningsansvar innebär skyldighet att se till att krigsorganisationen är uppfylld med personal som kan lösa tilldelade uppgifter under höjd beredskap. Regeringen framhåller att samarbetet mellan Totalförsvarets pliktverk och övriga myndigheter och organ inom totalförsvaret är omfattande. Arbetet vid Totalförsvarets pliktverk med att mönstra, skriva in, krigsplacera och vid olika tillfällen redovisa totalförsvarets personal förutsätter att verket ständigt har en ordnad och aktuell information om berörda personer. Verket behöver därför föra ett relativt omfattande personregister. Uppgifterna om de totalförsvarspliktiga samlas sedan juni 1997 i ett ADB-baserat register kallat Totalförsvarets pliktverks informationssystem (PLIS). Registret drivs med tillstånd av Datainspektionen. Eftersom totalförsvarsplikten omfattar en mycket stor del av befolkningen kommer PLIS att vara ett av landets största personregister. Mängden uppgifter om varje person blir också betydande. Registret kommer sålunda att innehålla information om namn, ålder och adress etc. Eftersom det skall utgöra underlag för olika lämplighetsbedömningar kommer det också att innehålla material från undersökningar och prov, liksom uppgifter från hälso- och sjukvårdsmyndigheter m.fl. Registret är därmed känsligt ur integritetssynpunkt. Socialstyrelsen är enligt beredskapsförordningen funktionsansvarig myndighet för hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen har därför, i enlighet med ett regeringsuppdrag som gavs år 1988, upprättat ett register över hälso- och sjukvårdspersonal (Integer). Registret är ett personalförsörjningsregister för krig och innehåller uppgifter om läkare, tandläkare, sjuksköterskor, operations-, röntgen- och laboratorieassistenter, undersköterskor, sjukvårdsbiträden, barnsköterskor, medicintekniker, drifttekniker, arbetsterapeuter, kuratorer, psykologer och sjukgymnaster. Regeringen uppdrog åt Socialstyrelsen att träffa överenskommelse med Totalförsvarets pliktverk om driften av registret. Enligt den överenskommelse som sedermera träffats har (Integer) överförts till PLIS och utgör numera en integrerad del av detta system.
Allmänna utgångspunkter
Regeringen
När det gäller hanteringen av personuppgifter i Totalförsvarets pliktverks verksamhet bedömer regeringen att en reglering bör anpassas till bestämmelserna i personuppgiftslagen. Regleringen skall kunna fungera i samspel med bestämmelserna i personuppgiftslagen. Regeringens förslag utgår sålunda från person-uppgiftslagens tillämpningsområde, begrepp och terminologi. Bestämmelser om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga bör enligt regeringen i huvudsak ges i lag. Bestämmelserna bör utformas med utgångspunkt från personuppgiftslagen och ange erforderliga undantag och preciseringar i förhållande till denna. Regeringen bedömer vidare att det i lagen bör finnas särskilda bestämmelser som reglerar Totalförsvarets pliktverks personregister om totalförsvarspliktiga som förs med hjälp av automatiserad behandling för de ändamål som anges i lagen. Registret över totalförsvarspliktiga kommer enligt regeringen att bli ett av landets största personregister. Det kommer att innehålla många uppgifter av känslig karaktär. Användningen av datorteknik underlättar spridningen av uppgifter som alltså i betydande omfattning kan vara känsliga. Andra krav måste därför ställas på säkerheten vid Totalförsvarets pliktverks automatiserade lagring och överföring av uppgifter än vid helt manuell hantering. Enligt regeringen är det därför befogat att reglera * registerinnehåll, * direktåtkomst, * begränsningar av sökbegrepp och * uppgiftslämnande på ADB-medium. Regeringen anför att den i propositionen (1997/98:44) om Personuppgiftslag noggrant redogjort för förutsättningarna att delegera normgivningsmakt till regeringen. Samma resonemang som där förs sägs vara tillämpligt för registrering av totalförsvarspliktiga. En av nyheterna med den nya personuppgiftslagen, anför regeringen, är att den reglerar hanteringen av personuppgifter och inte sättet att lagra dem. Namnet på den nu föreslagna lagen bör såväl anknyta till detta nya synsätt som ge en beskrivning av lagens huvudsakliga innehåll. Lagen bör därför, enligt regeringen, benämnas lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga.
Utskottets överväganden Utskottet har ingen erinran mot de allmänna utgångspunkter som regeringen anger. Med hänsyn till att registret över totalförsvarspliktiga kommer att bli mycket omfattande och innehålla känsliga uppgifter är det sålunda motiverat att lagreglera hanteringen av personuppgifter i Totalförsvarets pliktverks verksamhet. En sådan reglering bör, som regeringen anger, utgå från person- uppgiftslagens tillämpningsområde, begrepp och terminologi. Regleringen bör precisera personuppgiftslagens bestämmelser och, där det är motiverat, ange undantag från dessa.
Lagens tillämpningsområde
Regeringen
Reglerna skall gälla sådan behandling av personuppgifter som avses i personuppgiftslagen Personuppgiftslagens 3 § definierar begreppet behandling av personuppgifter. Enligt definitionen avses varje åtgärd eller serie av åtgärder som vidtas i fråga om personuppgifter, såväl på automatisk väg som manuellt, t.ex. insamling, registrering, organisering, lagring, bearbetning eller ändring, återvinning, inhämtande, användning, utlämnande genom översändande, spridning eller annat tillhandahållande av uppgifter, sammanställning eller samkörning, blockering, utplåning eller förstöring. Jämfört med gällande ordning enligt datalagen innebär den nya person- uppgiftslagen att även annan behandling av personuppgifter än registrering med hjälp av ADB blir reglerad och kringgärdad av bestämmelser om integritetsskydd. Enligt regeringen är ändringen påkallad bl.a. med hänsyn till den tekniska utvecklingen. Denna har medfört att uppgifter kan behandlas med automatik i mycket stor utsträckning och på ett sätt som innebär risker för integritetsintrång, utan att uppgifterna för den skull behöver ingå i ett register. Regeringen föreslår därför att lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga - i likhet med personuppgiftslagen - skall gälla för sådan behandling som är helt eller delvis automatiserad. Den skall också gälla för annan behandling om uppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i en strukturerad samling av personuppgifter vilka är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier.
Reglerna skall avse behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga m.m. Regeringen anför att skyldigheten att tjänstgöra i fredstid, och även i vissa fall vid höjd beredskap, för en stor del av totalförsvarets personal grundas på andra omständigheter än värnplikt och civilplikt. Detta gäller anställd personal vid Försvarsmakten, arbetstagare som är ianspråktagna av sina arbetsgivare för uppgifter vid höjd beredskap, medlemmar i frivilligorganisationer och vissa personer med begränsade uppgifter, t.ex. enligt förfogandelagstiftningen. De sist nämnda sägs inte vara ?personal? i egentlig mening men de har uppgifter att lösa vid höjd beredskap och ibland tidigare. Härtill kommer hälso- och sjukvårdspersonalen som Totalförsvarets pliktverk, enligt överenskommelse med Socialstyrelsen, skall hålla ett personalförsörjningsregister över. Verkets arbetsuppgifter förutsätter sålunda en möjlighet att behandla personuppgifter om all personal inom totalförsvaret, dvs. såväl pliktpersonal som personal vars skyldighet att tjänstgöra grundar sig på annat än totalförsvarsplikt. För att få ett effektivt system för redovisning av totalförsvarets personal är det, enligt regeringen, nödvändigt att kunna ta fram uppgifter ur de olika personalkategorierna i ett sammanhang. Mot bakgrund härav föreslår regeringen att lagens tillämpningsområde bör omfatta behandlingen av personuppgifter om all personal i totalförsvaret. En begränsning finns dock. Det skall vara fråga personer som har uppgifter vid höjd beredskap. I lagförslaget förutsätts vidare att lagen skall tillämpas i Totalförsvarets pliktverks verksamhet. I de fall där det anges särskilt, skall lagen gälla även i verksamhet som bedrivs av annan än Totalförsvarets pliktverk.
Tillämpningsområdet skall knytas till ändamålen med behandlingen Enligt förslaget till personuppgiftslag skall ändamålen med behandlingen av personuppgifter vara uttryckligt angivna när uppgifterna samlas in. Uppgifterna får därefter - enligt huvudregeln - inte behandlas för något härmed oförenligt ändamål. De sålunda angivna ändamålen utgör därmed en gräns för hur uppgifterna får behandlas. Regeringen anser därför att en bestämmelse som anger ändamålen är central och viktig vid den nu aktuella författningsregleringen av behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga. Regleringen bör dock inte utformas så att den hindrar Totalförsvarets pliktverk att behandla personuppgifter för andra ändamål.
Utskottets överväganden Regeringen behandlar i detta avsnitt den föreslagna lagens tillämpningsområde. Utskottet anser att ett utvidgat integritetsskydd i enlighet med personuppgiftslagen även bör gälla hanteringen av personuppgifter om totalförsvarspliktiga. I enlighet med vad regeringen föreslår bör det i en lag om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga finnas en föreskrift som tydligt anger att lagen gäller helt eller delvis automatiserad behandling. Den bör också gälla annan behandling, om uppgifterna är strukturerade och tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier. Utskottet delar regeringens bedömning att Totalförsvarets pliktverks arbetsuppgifter förutsätter en möjlighet att behandla personuppgifter om all personal i totalförsvaret. Lagens tillämpningsområde bör således, som regeringen föreslår, omfatta all totalförsvarspersonal och Totalförsvarets pliktverks verksamhet. Om det anges särskilt, bör även verksamhet vid annan myndighet omfattas av lagen. Utskottet anser, i likhet med regeringen, att tillämpningsområdet för den nu aktuella lagregleringen skall knytas till ändamålet med behandlingen av personuppgifter om totalförsvarspliktiga. Utskottet föreslår att riksdagen antar lagförslaget i berörd del.
Avvikelser och preciseringar i förhållande till bestämmelserna i personuppgiftslagen
Regeringen
Ändamålen med behandlingen
Regeringen hänvisar till att personuppgiftslagen i 10 § anger villkoren för när behandling av personuppgifter är tillåten. Bl.a. sätter ändamålen med behandlingen gränser för hur uppgifterna får behandlas sedan de samlats in. Totalförsvarets pliktverk får i sin verksamhet personuppgifter från flera myndigheter och andra organ som samlat in uppgifterna för helt andra ändamål än dem som verket skall använda uppgifterna för. För att uppfylla per- sonuppgiftslagens krav måste därför ändamålen med verkets behandling preciseras. Regeringen föreslår att ändamålen med Totalförsvarets pliktverks behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga formuleras med utgångspunkt i arbetsuppgifter och åligganden enligt följande. Lagen skall sålunda vara tillämplig när ändamålen med behandlingen är * att ta fram underlag för beslut om inskrivning, krigsplacering eller annat ianspråktagande av personal till totalförsvaret, * att redovisa personal med uppgifter inom totalförsvaret, * att säkerställa att den registrerade fortlöpande erhåller ändamålsenlig utbildning och lämplig placering inom totalförsvaret, * att tillse att den registrerade fullgör sina skyldigheter i enlighet med totalförsvarsplikten, * att tillgodose den registrerades rättigheter och trygghet i hans eller hennes egenskap av totalförsvarspliktig samt * att planera, följa upp och utvärdera den verksamhet som nu nämnts.
Vilka personuppgifter skall få behandlas? Regeringen bedömer att Totalförsvarets pliktverk för att kunna fullgöra ålagda uppgifter på ett tillfredsställande sätt behöver behandla såväl personnummer som känsliga uppgifter, som uppgifter om lagöverträdelser m.m. Samtidigt är det väsentligt att den enskildes intresse tas till vara på ett godtagbart sätt. Regeringen anser att de villkor personuppgiftslagen ställer för att personnummer skall få behandlas är uppfylld i Totalförsvarets pliktverks verksamhet. Regeringen anser vidare att Totalförsvarets pliktverk i stor utsträckning behöver kunna behandla uppgifter om den enskildes hälsa. Resultaten från de medicinska och psykologiska undersökningar som föregår beslut om inskrivning av den totalförsvarspliktige utgör nämligen det viktigaste underlaget för att bedöma vederbörandes tjänstbarhet. Regeringens lagförslag innebär att Totalförsvarets pliktverk får behandla känsliga personuppgifter om det är nödvändigt för något av de i lagen angivna ändamålen. Som regeringen återkommer till föreslås emellertid ett förbud om anteckning av andra känsliga personuppgifter än hälsa och religiös övertygelse i ett automatiserat register över totalförsvarspliktiga. När det gäller religiös övertygelse får sådan endast antecknas om den registrerade lämnat sitt uttryckliga samtycke till registreringen. Även de myndigheter och andra som kan utföra mindre omfattande utredningar om de totalförsvarspliktigas förhållanden enligt lagen om totalförsvarsplikt, får behandla känsliga personuppgifter om uppgifterna behövs i sådan utredningsverksamhet. I övrigt bedömer regeringen att inga avvikelser behövs från personuppgiftslagens bestämmelser om vilka personuppgifter som får behandlas.
Skydd för uppgifterna Enligt 31 § personuppgiftslagen skall den personuppgiftsansvarige, dvs. i detta fall Totalförsvarets pliktverk, vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att skydda de personuppgifter som behandlas. Regeringen bedömer att personuppgiftslagens allmänna bestämmelser om skyddsåtgärder bör gälla även vid behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga. Detsamma bör gälla för nämnda lags bestämmelse om att Datainspektionen kan meddela närmare skyddsföreskrifter. Ytterligare föreskrifter i lag eller förordning om skydd för uppgifterna anser inte regeringen vara påkallade.
Information till den registrerade och rättelse av felaktigt behandlade uppgifter Personuppgiftslagen innehåller bestämmelser (23-27 §§) om vilken information som den registrerade har rätt till då personuppgifter om honom eller henne behandlas. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, för närvarande Datainspektionen, får enligt 50 § personuppgiftslagen ge närmare föreskrifter om vilken information som skall lämnas till den registrerade och hur detta skall gå till. Regeringen bedömer att personuppgiftslagens bestämmelser om den personuppgiftsansvariges informationsplikt är tillräckliga. Enligt regeringen behövs således inte några ytterligare föreskrifter för Pliktverkets behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga i detta avseende. Enligt 28 § personuppgiftslagen är den personuppgiftsansvarige skyldig att på begäran av den registrerade rätta, blockera eller utplåna sådana person- uppgifter som inte har behandlats i enlighet med lagen eller föreskrifter som utfärdats med stöd av denna. Uppgifter som behandlats i strid mot andra författningar omfattas sålunda inte. Regeringen anser att den registrerade bör ha samma möjlighet att få per- sonuppgifter rättade, oavsett vilken registerförfattning som behandlingen strider mot. För att detta skall bli möjligt krävs att det i lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga tas in en bestämmelse om att person-uppgiftslagens regler i denna del även gäller då uppgifterna har behandlats i strid med personuppgiftslagen eller på denna baserade föreskrifter. Regeringen föreslår därför att personuppgiftslagens bestämmelser om den personuppgiftsansvariges skyldighet att på begäran av den registrerade rätta, blockera eller utplåna personuppgifter skall gälla även då personuppgifter behandlats i strid med lagen om personuppgifter om totalförsvarspliktiga eller föreskrifter som har utfärdats med stöd av den lagen. Även tredje man som fått uppgifterna skall underrättas om de åtgärder som vidtagits.
Ansvaret för behandlingen Regeringen föreslår att Totalförsvarets pliktverk skall vara personuppgiftsansvarig för de behandlingar av personuppgifter om totalförsvarspliktiga som verket utför. De myndigheter och andra som lämnar uppgifter till Totalförsvarets pliktverk ansvarar för behandlingen till dess att uppgiften är överlämnad. På samma sätt är organ inom totalförsvaret som får uppgifter från Totalförsvarets pliktverk ansvariga för sin behandling från det att de tagit emot uppgiften. Totalförsvarets pliktverk skall således inte ansvara för behandling av personuppgifter som utförs av någon annan.
Anmälan och tillsyn Regeringen föreslår att Totalförsvarets pliktverks behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga skall vara underkastad Datainspektionens tillsyn. Datainspektionens rättigheter enligt den gällande datalagen är i stort sett desamma som ges i personuppgiftslagen. Totalförsvarets pliktverks registrering och övrig behandling av person- uppgifter för totalförsvarspliktiga anser regeringen vara nödvändig för att totalförsvarets personalförsörjning skall klaras. Regeringen anser det därför inte rimligt att Datainspektionen skall ha möjlighet att förbjuda behandling av personuppgifter i en statlig verksamhet av sådan vikt, även om inspektionen skulle finna att uppgifterna behandlades på ett olagligt sätt. Regeringen föreslår därför en undantagsbestämmelse med det innehållet i lagen om personuppgifter om totalförsvarspliktiga.
Utskottets överväganden I avsnittet behandlar regeringen vilka avvikelser och preciseringar som behöver göras i förhållande till personuppgiftslagen (1998:000). För att uppfylla personupppgiftslagens krav måste ändamålen med Totalförsvarets pliktverks behandling av personuppgifter preciseras. Utskottet har ingen erinran mot regeringens precisering av ändamålen med behandlingen. Det är uppenbart att Totalförsvarets pliktverk, och i mer begränsad omfattning andra totalförsvarsmyndigheter, har behov av att registrera och behandla känsliga personuppgifter. Utskottet anser, i likhet med regeringen, att det då är väsentligt att den enskildes intressen tas till vara på ett godtagbart sätt. I regeringens lagförslag preciseras i 8-11 §§ vilka personuppgifter om totalförsvarspliktiga som skall få registreras och behandlas. Utskottet har ingen erinran mot vad regeringen anfört i denna del. Enligt 28 § personuppgiftslagen (1998:000) är den personuppgiftsansvarige skyldig att på begäran av den registrerade rätta, blockera eller utplåna personuppgifter som inte har behandlats i enlighet med lagen eller på denna baserade föreskrifter. I regeringens förslag till lag om behandling av person- uppgifter för totalförsvarspliktiga har därför infogats (18 §) en bestämmelse om att personuppgiftslagens regler i denna del skall gälla. Utskottet godtar vad regeringen föreslagit om information och rättelse av felaktigt behandlade uppgifter. Regeringen föreslår (7 § i lagförslaget) att Totalförsvarets pliktverk skall vara personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga som verket utför. Regeringen föreslår vidare (17 §) att behandlingen skall vara underkastad Datainspektionens tillsyn. Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag i dessa delar och förordar att riksdagen antar berörda delar av lagförslaget.
Automatiserat register över totalförsvarspliktiga som förs av Totalförsvarets pliktverk
Regeringen
Registerinnehåll Regeringen föreslår att det i lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga preciseras vilka uppgifter - eller kategorier av uppgifter - som får förekomma i automatiserat register över totalförsvarspliktiga. Registret bör sålunda begränsas till att innehålla uppgifter om personer som på ett eller annat sätt är tagna i anspråk för totalförsvarets räkning. Enligt regeringens bedömning är detta tillräckligt för att Totalförsvarets pliktverk skall kunna utföra sina huvudsakliga arbetsuppgifter, nämligen att mönstra, skriva in och krigsplacera totalförsvarspliktiga samt att redovisa totalförsvarets personal. Mot bakgrund härav anser regeringen att personuppgifter får antecknas i automatiserat register över totalförsvarspliktiga endast beträffande den som * är eller har varit aktuell för mönstring eller motsvarande, * har tagits i anspråk för totalförsvarets räkning genom avtal, beslut om krigsplacering eller på annat sätt, * skall utföra särskild uppgift vid höjd beredskap eller på grund av viss kompetens är viktig för totalförsvaret. Dessutom skall vissa uppgifter få antecknas om den som * uppgetts som närstående av en redan registrerad, * nämns bland uppgifter som åberopats av en registrerad, * fattat beslut, handlagt ärende eller gjort journalanteckning om den registrerade. I den av regeringen föreslagna lagen anges i 13 punkter de olika slags per- sonuppgifter som får förekomma i ett automatiserat register över totalförsvarspliktiga, allt under förutsättning att Totalförsvarets pliktverk behöver uppgifterna för sin verksamhet: 1. Uppgifter om personnummer, namn, adress, telefonnummer och folkbokföringsort. 2. Uppgifter om hinder för mönstring eller annan utredning, för utbildning eller för krigsplacering eller annat ianspråktagande av den registrerade för totalförsvarets räkning. 3. Uppgifter om boende- och familjeförhållanden samt om den registrerades försörjning, om uppgiften behövs för att Totalförsvarets pliktverk skall kunna fullgöra sina åligganden i fråga om förmåner till totalförsvarspliktiga. 4. Uppgifter om utbildning, anställning, kunskaper, färdigheter, anlag och intressen som har betydelse för bedömningen av den registrerades användbarhet inom totalförsvaret. 5. Uppgifter om fysisk och psykisk hälsa och förmåga jämte de uppgifter som ligger till grund för bedömningen i denna del. 6. Uppgift om den registrerade är svensk medborgare eller inte. 7. Uppgifter om utgången i mål om ansvar för brott mot totalförsvarsplikten. 8. Uppgifter om att den registrerade dömts till påföljd för brott som framgår av uppgift i belastningsregistret som Totalförsvarets pliktverk fått del av. 9. Uppgifter om att den registrerade genomgått säkerhetsprövning enligt säkerhetsskyddslagen (1996:627), för vilken säkerhetsklassprövningen skett samt resultatet av denna. 10. Uppgifter om vad som bestämts vid inskrivning enligt lagen om totalförsvarsplikt eller lagen om möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning. 11. Uppgifter om krigsplacering, annat ianspråktagande av den registrerade för totalförsvaret eller särskild uppgift som han eller hon skall utföra vid höjd beredskap. 12. Uppgifter om tjänstgöring inom totalförsvaret samt betyg, vitsord, förordnanden och utmärkelser som är att hänföra till denna. 13. Uppgifter om personliga förhållanden i övrigt som åberopas av den registrerade, om det rör hans eller hennes tjänstgöring inom totalförsvaret. Regeringen anger vidare att andra känsliga personuppgifter än sådana som rör hälsa eller religiös övertygelse inte får antecknas i ett automatiserat register över totalförsvarspliktiga. Uppgifter om religiös övertygelse får, som tidigare nämnts, endast antecknas om den registrerade har lämnat sitt uttryckliga samtycke till att uppgifterna behandlas i registret och de rör hans eller hennes tjänstgöring inom totalförsvaret. Regeringen har vidare särskilt pekat på att personuppgiftslagens bestämmelser om att inte fler personuppgifter får behandlas än vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som de insamlats för. Denna bestämmelse, liksom att uppgifterna skall vara adekvata och relevanta i förhållande till syftet, skall också gälla för Totalförsvarets pliktverks behandling av person-uppgifter om totalförsvarspliktiga. Regeringen föreslår att den skall ha möjlighet att föreskriva ytterligare begränsningar av vad som får registreras.
Vem skall få föra in uppgifter i registret? Regeringen anför att Totalförsvarets pliktverk har planerat för ett system där vissa totalförsvarsorgan från egen terminal skall kunna lägga in uppgifter om sin personal direkt i verkets register. En sådan ordning skulle spara tid och arbetskraft. Det är i första hand tre olika slags anteckningar som därvid avses, nämligen 1. journalanteckningar som under grundutbildningen förs av läkare eller annan sjukvårdspersonal vid en utbildningsenhet, 2. utryckningsrapporter med uppgifter om antalet fullgjorda tjänstgöringsdagar, vitsord m.m. samt 3. anteckningar om att en person tagits i anspråk i krigsorganisationen. En förutsättning är emellertid att säkerhet kan garanteras mot att obehöriga personer inte påverkar registerinnehållet. Sådan säkerhet kan enligt regeringens uppfattning skapas genom att bl.a. endast vissa befattningshavare hos uppgiftslämnaren ges tillträde till registret. De säkerhetsmässiga överväganden som bör föregå ett tillstånd för annan att föra in uppgifter i registret kan, enligt regeringen, inte göras generellt. Varje fall bör således prövas för sig. Regeringen föreslår därför att den skall få föreskriva vilka organ som, utöver Totalförsvarets pliktverk, skall ha rätt att föra in uppgifter i ett automatiserat register över totalförsvarspliktiga samt vilket slags uppgifter dessa organ har rätt att lämna.
Direktåtkomst Regeringen anser att direktåtkomst till ett automatiserat register över totalförsvarspliktiga bör begränsas med hänsyn till kravet på skydd för den registrerades integritet. Enligt regeringens bedömning bör det övervägas från fall till fall vilka myndigheter m.fl. som via egen bildskärm skall ha direktåtkomst, liksom vilka uppgifter var och en skall få ta del av. Bestämmelserna om direktåtkomst måste i praktiken vara relativt detaljerade. Det är heller inte uteslutet att de behöver ändras med relativt täta mellanrum. Enligt regeringens bedömning bör därför direktåtkomsten regleras i förordningsform. Regeringen anser vidare att det finns anledning att i sammanhanget understryka sekretesslagens (1980:100) bestämmelser. I den föreslagna lagen görs därför ett påpekande att sekretesslagens begränsningar gäller för att lämna ut personuppgifter om totalförsvarspliktiga.
Sökbegrepp Regeringen konstaterar att ett automatiserat register över totalförsvarspliktiga kan användas för att ta fram sammanställningar av de mest skilda slag. Endast vissa sammanställningar har relevans för Totalförsvarets pliktverks arbete. Möjligheten att använda registret på ett icke önskvärt sätt bör därför förhindras. Enligt regeringen bör därvid utgångspunkten vara att endast sammanställningar - eller upptagningar - som är befogade i verkets arbete skall vara tillåtna. Regeringen anför att de uppgifter som enskilt eller tillsammans med andra kan anses vara känsliga från den registrerades synpunkt bör vara förbjudna som sökbegrepp i den utsträckning som användningen inte är nödvändig. Mot bakgrund härav föreslår regeringen att följande uppgifter omfattas av ett sådant förbud: * Uppgifter om hinder för mönstring, för utbildning eller för krigsplacering eller annat ianspråktagande av den registrerade. * Uppgifter om boende- eller familjeförhållanden eller om försörjning. * Uppgifter om resultat från kunskapsprov eller anlagstester som utförts vid mönstring eller motsvarande utredning. * Uppgifter om fysisk och psykisk hälsa och förmåga. * Uppgifter om medborgarskap. * Uppgifter som rör ansvar för brott. * Uppgifter om säkerhetsprövning enligt säkerhetsskyddslagen.
Regeringen anför att undantag från förbudet att använda de uppräknade sökbegreppen bör göras för de fall sökbegreppen behöver användas för Datainspektionens tillsyn eller vid uppföljning och utvärdering av Totalförsvarets pliktverks verksamhet. Vidare föreslår regeringen att undantag bör ske för forskningens behov. Vissa uppgifter saknar, enligt regeringen, rimligen intresse också för forskningen och för Totalförsvarets pliktverks egen uppföljning och utvärdering. Det gäller uppgifter om närstående till de totalförsvarspliktiga och om vilka som fattat beslut, handlagt ärende eller gjort journalanteckningar om de pliktiga. För åtkomst av dessa uppgifter bör sökbegreppen begränsas till de totalförsvarspliktigas personnummer. Regeringen föreslår vidare att också uppgifter som antecknas enbart därför att de åberopats, eller där samtycke till anteckning lämnats, bör vara skyddade på det sättet att de endast kan eftersökas med hjälp av den registrerades personnummer. Regeringen anser, i likhet med vad den föreslagit beträffande ?bestämning? av innehållet i ett automatiserat register över totalförsvarspliktiga, att regeringen bör ges möjlighet att ytterligare begränsa de sökbegrepp som får användas.
Samkörning Samkörning av uppgifter från två register innebär i praktiken att det upprättas ett nytt register. Härav följer att det krävs tillstånd eller författningsstöd för en samkörning. Förslaget till lag om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga bygger på personuppgiftslagen. Enligt regeringens bedömning behövs därför ingen särskild bestämmelse som ger Totalförsvarets pliktverk tillstånd att samköra uppgifter i sitt automatiserade register över totalförsvarspliktiga med uppgifter från andra register. Regeringen bedömer att den registrerade får ett tillräckligt integritetsskydd genom personuppgiftslagens bestämmelse om att personuppgifterna skall behandlas ändamålsenligt.
Motionen I motion Fö9 av Annika Nordgren (mp) hänvisar motionären till att försvarsutskottet inför den första etappen i det senaste försvarsbeslutet anförde att ?rasism och andra former av främlingsfientlighet är en allvarlig företeelse och därför aktivt bör motarbetas med alla de medel som är förenliga med vår demokrati och vårt rättsväsende. Inom totalförsvaret gäller detta självfallet oavsett var det rasistiska beteendet förekommer - hos anställda eller hos totalförsvarspliktiga. Den som med utgångspunkt i rasistiska eller främlingsfientliga handlingar eller beteenden visar sig uppenbart olämplig för sin tjänst bör självfallet med lagliga medel kunna skiljas från tjänsten.? Motionären konstaterar att det under senare tid i medierna getts exempel på att personer med rasistiskt eller annat kriminellt förflutet fått vapenutbildning i Försvarsmakten. Enligt motionären finns det därför uppenbarligen ett behov av en ändrad lagreglering. Totalförsvarets pliktverk får ta del av Rikspolisstyrelsens register över totalförsvarspliktiga som skrivs in eller är inskrivna för värnplikt. Utdrag får lämnas för dem som dömts för vissa brott. Motionären konstaterar att regeringen i sina motiv för lagförslaget (s. 56) nämner våldsbrott, tillgreppsbrott, narkotikabrott och brott mot vapenlagen, men inte hets mot folkgrupp, som brott vilka ger Totalförsvarets pliktverk rätt till utdrag ur belastningsregistret. Motionären anser att man inte skall kunna tas ut till plikttjänstgöring om man är dömd för hets mot folkgrupp. Riksdagen bör därför besluta om att dom för hets mot folkgrupp, i likhet med t.ex. dom för tillgreppsbrott och narkotikabrott, skall finnas i de utdrag från Rikspolisens register som Totalförsvarets pliktverk får ta del av.
Utskottets överväganden Regeringen behandlar i detta avsnitt frågor som rör registerinnehåll, vem som får föra in uppgifter i registret samt åtkomst och sökning av uppgifter. Utskottet anser, liksom regeringen, att Totalförsvarets pliktverks automatiserade register över totalförsvarspliktiga bör begränsas till att innehålla uppgifter om personer som på ett eller annat sätt tagits i anspråk för totalförsvarets räkning. Utskottet har ingen erinran mot vad regeringen i lagförslagets 8-11 §§ föreslagit om vilka personer som skall få registreras och vilka uppgifter om dem som får antecknas i registret. Regeringen föreslår att den skall få föreskriva vilka organ som utöver Totalförsvarets pliktverk skall få föra in uppgifter i ett automatiserat register över totalförsvarspliktiga (13 § i lagförslaget) samt att verket skall ha direktåtkomst till registret (13 §). Regeringen föreslår vidare (14 §) vilka sökbegrepp som skall vara förbjudna. Utskottet anser liksom regeringen att möjligheterna att använda registret på ett icke önskvärt sätt bör förbjudas. Utskottet konstaterar att hemställan i motion Fö9 (mp) inte rör propositionens lagförslag utan avser tillämpningen av lagen (1965:94) om polisregister och polisregisterkungörelsen (1969:38). Som motionären anger ingår i de utdrag ur polisregistret som Totalförsvarets pliktverk får ta del av uppgift om dem som dömts för våldsbrott, tillgreppsbrott, narkotikabrott och brott mot vapenlagen, men inte uppgift om dem som dömts för hets mot folkgrupp. Utskottet har, som motionären påpekar, gjort ett skarpt uttalande (bet. 1995/96:FöU1, s. 83) mot rasism och andra former av främlingsfientlighet. Utskottet anförde i sammanhanget att den som med utgångspunkt i rasistiska eller främlingsfientliga handlingar eller beteenden visar sig uppenbart olämplig för sin tjänst självfallet bör skiljas från tjänsten. Utskottet har svårt att se att någon som dömts för t.ex. tillgreppsbrott generellt skulle vara mer olämplig för plikttjänstgöring än någon som dömts för hets mot folkgrupp. Det torde snarare vara så att den som dömts för hets mot folkgrupp, och det synes dess bättre vara ganska få, är sällsynt olämplig för plikttjänstgöring som innefattar bruk av vapen. Utskottet anser därför att regeringen i arbetet med den förordning som följer av lagen (1998:000) om belastningsregister bör tillfoga att uppgift om dem som dömts för hets mot folkgrupp får ingå i de utdrag som Totalförsvarets pliktverk får ta del av. Utskottet föreslår sålunda att riksdagen bifaller motion Fö9 (mp). Utskottet föreslår sålunda att riksdagen antar lagförslaget i berörd del.
Arkivering och gallring
Regeringen Arkivlagen (1990:782) föreskriver som huvudregel att allmänna handlingar skall bevaras. För personuppgifter i register som regleras av särskilda författningar är principen som regel den omvända, nämligen att uppgifterna skall gallras efter en bestämd tid om det inte finns någon uttrycklig bestämmelse om motsatsen. Enligt 9 § personuppgiftslagen (1998:000) skall den personuppgiftsansvarige tillse att personuppgifter inte bevaras längre än nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen. Därefter måste personuppgifterna avidentifieras eller förstöras. Samma paragraf medger dock att personuppgifter får bevaras för historiska, statistiska och vetenskapliga ändamål. Enligt regeringens bedömning behövs inga särskilda regler för gallring av personuppgifter som Totalförsvarets pliktverk för utan användning av automatiserad behandling. I dessa fall är arkivlagens huvudregel tillräcklig. För personuppgifter som behandlas automatiskt motiverar däremot integritetsskyddet en i förhållande till arkivlagen omvänd gallringsprincip. Regeringen föreslår därför att utgångspunkten för ett automatiskt register för totalförsvarspliktiga skall vara att uppgifterna skall gallras så snart de inte längre behövs och senast efter en bestämd tid. Totalförsvarets pliktverks behov av uppgifterna bör vara vägledande för hur länge uppgifterna skall bevaras i registret. Senast bör uppgifterna gallras det år den registrerade fyller 70 år, då totalförsvarsplikten upphör. Regeringen föreslår att undantag från gallringsregeln skall få göras för forskningens behov. Det bör ankomma på regeringen att ge närmare föreskrifter om när olika personuppgifter skall gallras.
Utskottets överväganden Utskottet har ingen erinran mot de av regeringen föreslagna reglerna för arkivering och gallring. Den föreslagna lagen bör antas i berörd del.
Sekretessfrågor
Regeringen Regeringen anför att det under grundutbildningen förekommer att förbandsläkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal för journalanteckningar om pliktpersonal. Totalförsvarets pliktverk behöver dessa anteckningar som en del i underlaget för att bedöma hur den totalförsvarspliktige bäst skall användas i totalförsvaret efter genomförd grundutbildning. Det finns ingen bestämmelse som skyddar nämnda uppgifter sedan de inkommit till Totalförsvarets pliktverk. Regeringen föreslår därför att 7 kap. 12 § första stycket i sekretesslagen (1980:100) ändras till att omfatta sekretess även i ärenden om krigsplacering av den totalförsvarspliktige. Vidare föreslås att sekretess skall gälla för utredningar om totalförsvarspliktigas personliga förhållanden. Regeringen anser även att sekretess skall gälla för uppgifter om den totalförsvarspliktiges personliga förhållanden i utbildningen. Regeringen föreslår därför också ett tillägg med denna innebörd till sekretesslagens 7 kap. 12 §.
Utskottets överväganden Utskottet anser, liksom regeringen, att det i en lag om behandling av person- uppgifter om totalförsvarspliktiga bör göras en hänvisning till sekretesslagen. Likaså bör sekretesslagen ändras på det sätt som regeringen föreslår. Lagförslagen föreslås sålunda antas i berörd del.
Skadestånd och straff
Regeringen Enligt 48 § personuppgiftslagen (1998:000) skall den personuppgiftsansvarige ersätta en registrerad för skada som uppstått till följd av en behandling av personuppgifter i strid med denna lag. Regeringen anser att personuppgiftslagens bestämmelse om skadestånd skall gälla även behandlingar som skett i strid med lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga. Regeringen föreslår därför att en bestämmelse härom tas in i den sist nämnda lagen. Regeringen bedömer att det inte föreligger skäl för avvikelser från straffbestämmelserna i personuppgiftslagen eller från straffrättsliga föreskrifter i övrigt.
Utskottets överväganden Utskottet har ingen erinran mot vad regeringen anfört om skadestånd och straff. Lagförslaget bör därför antas i berörd del.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Regeringen
Ikraftträdande Personuppgiftslagen träder i kraft den 24 oktober 1998. Regeringen föreslår att lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga skall gälla fr.o.m. samma tidpunkt.
Övergångsbestämmelser I personuppgiftslagen finns ett flertal övergångsbestämmelser. Regeringen föreslår att lagen om behandling av personuppgifter för totalförsvarspliktiga skall träda i kraft samma dag som personuppgiftslagen. Vissa avvikelser från övergångsbestämmelserna i personuppgiftslagen blir nödvändiga. I övrigt finns inga behov av undantag för behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga. Bestämmelsen som ger andra än Totalförsvarets pliktverk rätt att behandla känsliga personuppgifter skall dock gälla först fr.o.m. den 1 oktober 2001. Regeringen har föreslagit en lag om belastningsregister. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Totalförsvarets pliktverk har rätt att ta del av personuppgifter i polisens belastningsregister. För det fall att lagen om belastningsregister ännu inte trätt i kraft den 24 oktober 1998 behöver verket alltjämt få ta del av uppgifter enligt lagen (1965:94) om polisregister m.m. Regeringen föreslår därför en övergångsbestämmelse som anger att med uppgift i belastningsregistret avses även uppgift som förs enligt den nämnda polisregisterlagen.
Utskottet Utskottet delar regeringens uppfattning att lagen om behandling av person- uppgifter om totalförsvarspliktiga bör träda i kraft den 24 oktober 1998. Utskottet har ingen erinran mot de övergångsbestämmelser som regeringen föreslår. Utskottet förordar sammanfattningsvis att riksdagen antar dels den föreslagna lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga, dels den föreslagna lagen om ändring i sekretesslagen (1980:100).
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande lag om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga att riksdagen antar lagförslaget i enlighet med propositionen, 2. beträffande lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) att riksdagen antar lagförslaget i enlighet med propositionen, 3. beträffande utdrag ur polisregister att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Fö9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.
Stockholm den 21 april 1998
På försvarsutskottets vägnar
Arne Andersson
I beslutet har deltagit: Arne Andersson (m), Sven Lundberg (s), Iréne Vestlund (s), Christer Skoog (s), Henrik Landerholm (m), Karin Wegestål (s), Anders Svärd (c), Ola Rask (s), My Persson (m), Lennart Rohdin (fp), Birgitta Gidblom (s), Jan Jennehag (v), Håkan Juholt (s), Olle Lindström (m), Annika Nordgren (mp), Åke Carnerö (kd) och Ulf Kero (s).
1 Förslag till lag om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga
Härigenom föreskrivs följande.
2 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)
Härigenom föreskrivs att 7 kap. 12 § sekretesslagen (1980:100) skall ha följande lydelse.
Innehållsförteckning
Sammanfattning........................................1 Propositionen.........................................2 Motionen..............................................2 Utskottet.............................................2 Bakgrund 2 EG-direktivet om behandling av personuppgifter 2 Ny personuppgiftslag 3 Ärendet och dess beredning 4 Totalförsvaret och dess personal 4 Totalförsvarets pliktverk och dess verksamhet 5 Allmänna utgångspunkter 6 Regeringen 6 Utskottets överväganden 6 Lagens tillämpningsområde 7 Regeringen 7 Reglerna skall gälla sådan behandling av personuppgifter som avses i personuppgiftslagen 7 Reglerna skall avse behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga m.m. 7 Tillämpningsområdet skall knytas till ändamålen med behandlingen 8 Utskottets överväganden 8 Avvikelser och preciseringar i förhållande till bestämmelserna i personuppgiftslagen 8 Regeringen 8 Ändamålen med behandlingen 8 Vilka personuppgifter skall få behandlas? 9 Skydd för uppgifterna 10 Information till den registrerade och rättelse av felaktigt behandlade uppgifter 10 Ansvaret för behandlingen 10 Anmälan och tillsyn 11 Utskottets överväganden 11 Automatiserat register över totalförsvarspliktiga som förs av Totalförsvarets pliktverk 12 Regeringen 12 Registerinnehåll 12 Vem skall få föra in uppgifter i registret? 13 Direktåtkomst 14 Sökbegrepp 14 Samkörning 15 Motionen 15 Utskottets överväganden 16 Arkivering och gallring 17 Regeringen 17 Utskottets överväganden 17 Sekretessfrågor 17 Regeringen 17 Utskottets överväganden 18 Skadestånd och straff 18 Regeringen 18 Utskottets överväganden 18 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 18 Regeringen 18 Ikraftträdande 18 Övergångsbestämmelser 19 Utskottet 19 Hemställan 19 Bilagor 1. Förslag till lag om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga 21 2. Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) 26