Kvalitativa villkor för individuell pensionsförsäkring
Betänkande 1993/94:SkU16
Skatteutskottets betänkande
1993/94:SKU16
Kvalitativa villkor för individuell pensionsförsäkring
Innehåll
1993/94 SkU16
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet de förslag som regeringen har lagt fram i proposition 1993/94:85 om vissa skattefrågor rörande livförsäkring och de motioner som väckts med anledning av förslagen. Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motionerna.
Vid betänkandet har fogats två reservationer och ett särskilt yttrande samt en meningsyttring.
Propositionen
Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition 1993/94:85 att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1933:938) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
2. lag om ändring i lagen (1993:939) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
3. lag om ändring i lagen (1933:945) om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter,
4. lag om ändring i lagen (1993:947) om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel.
STÅENDE TEXT se prop. s. 1-2.
Lagförslagen
I proposition 1993/94:50 om fortsatt reformering av företagsbeskattningen föreslås ändringar i punkt 6 av anvisningarna till 46 § lagen (1993:938) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370). Förslaget bör samordnas med det förslag om en ändring i samma lagrum som läggs fram i den nu aktuella propositionen och behandlas därför här.
I proposition 1993/94:45 om uppskovsregler vid bostadsbyten m.m. föreslås ändringar i 3 § 1 och 2 mom. lagen (1993:939) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. I proposition 1993/94:50 om fortsatt reformering av företagsbeskattningen föreslås ändringar i 2 § 3 mom., 3 § 1 och 2 mom., 7 § 4 och 8 mom. och 10 a § samma lag. Dessa förslag samordnas i detta ärende.
I proposition 1993/94:50 om fortsatt reformering av företagsbeskattningen föreslås också en ändring i 2 § lagen (1993:947) om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt. Även detta förslag behandlas av samordningsskäl i detta ärende.
Med de ändringar som föranleds av det anförda har lagförslagen följande lydelse.
NY SIDA STÅENDE TEXT se prop. s. 5-14 (ny text in från prop. 50 s. 49). Ny text på s. 15-16 från prop. 50 s. 50-52. 27. Ny text på s. 20-22 från prop. 50 s. 84-87 samt s. 18 från från prop. 45. På s. 23 text in från prop. 50 s. 92. På s. 25 text från prop. 50 s. 150. Stående text s. 26-33 med de anvisade ändringar. NY SIDA
Motionerna
1993/94:Sk17 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar upphäva det tidigare fattade beslutet om ett individuellt pensionssparande.
1993/94:Sk18 av Peter Kling och Bo G Jenevall (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagändring som innebär att det blir möjligt att sätta in andra än efterlevande make och barn som förmånstagare,
2. att riksdagen hos regeringen begär ett skyndsamt förslag beträffande möjligheten att göra avdrag för makes pensionsförsäkring.
1993/94:Fi10 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
9. att riksdagen beslutar att avkastningsskatten på privata pensionsförsäkringar skall vara 15 %,
10. att riksdagen beslutar att det tidigare fattade beslutet att införa ett individuellt pensionssparande utan försäkringsinslag upphävs.
Yttrande
Finansutskottet har yttrat sig i ärendet. Yttrandet (1993/94:FiU5y) fogas som bilaga till detta betänkande.
Utskottet
Ställningstagande
I propositionen föreslår regeringen vissa ändringar i skattereglerna för pensionsförsäkringar. Bestämmelserna om efterlevandepension ändras så att pension kan utges till barn utan hänsyn till ålder, och åldersgränsen för efterlevandepension till barn när försäkringen tagits på makes liv höjs från 16 till 20 år. En ändrad gränsdragning mellan liv- och skadeförsäkringsverksamhet i försäkringsrörelselagstiftningen tillåts också slå igenom i skattereglerna. Härvid föreslås dock särskilda regler för grupplivförsäkringar och andra försäkringar utan sparandeinslag i syfte att undanta dessa från den schabloniserade avkastningsbeskattningen. I övrigt föreslås ändringar bl.a. beträffande pensionsrätt som överlåtits vid bodelning och återköp av pensionsförsäkringar.
I motion Sk17 av Lars Hedfors m.fl. (s) och motion Fi10 yrkandena 9 och 10 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) tar motionärerna upp riksdagens beslut om ett individuellt pensionssparande fr.o.m. den 1 januari 1994. De anför att det är olämpligt att i dagens konjunkturläge införa nya skattestimulanser för sparandet och att starka statsfinansiella skäl talar mot att genomföra ofinansierade skattesänkningar. De yrkar att beslutet om individuellt pensionssparande i bank upphävs. De yrkar också att avkastningsskatten på pensionssparande höjs från 9 % till 15 %.
Riksdagen har under våren 1993 fattat beslut om en ny sparform, individuellt pensionssparande. Reglerna för detta sparande ansluter nära till de regler som gäller för pensionsförsäkringar. Inbetalningar till det individuella pensionssparandet är avdragsgilla vid inkomstbeskattningen och utbetalningar beskattas som inkomst av tjänst. Utbetalningen får normalt påbörjas tidigast vid 55 års ålder och skall ha en varaktighet på minst 5 år. Också de civilrättsliga reglerna för det individuella pensionssparandet anknyter nära till vad som gäller för pensionsförsäkring. Inom det individuella pensionssparandet kan sparande ske i värdepappersfonder, enskilda värdepapper och inlåning på konto. Spararen har möjlighet att flytta sitt sparande mellan olika tillgångar och från ett sparinstitut till ett annat. Den beskattning av avkastningen på pensionsmedel som infördes genom skattereformen omformades genom vårens riksdagsbeslut till en schablonbeskattning med en skattesats på 9 % för avkastningen på pensionsmedel och på 20 % för övrig avkastning. De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 1994 (prop. 1992/93:187, SkU31).
I sitt yttrande över motionsyrkandena om upphävande av det individuella pensionssparandet anför finansutskottet att det är värdefullt att hushållen har ett positivt långsiktigt sparande på hög nivå och att spararna har möjlighet att spara i olika skattemässigt neutrala former, vilket främjar konkurrensen mellan olika institut och sparformer. Finansutskottet avstyrker dessa motionsyrkanden.
Enligt skatteutskottets mening innebär beslutet om ett individuellt pensionssparande att det inom ramen för de skatteregler som i dag gäller för sparande i pensionsförsäkring blir möjligt att välja också andra sparformer. Särskild möda har härvid lagts ner på att skapa regler som gör det nya sparandet skattemässigt neutralt i förhållande till sparande i pensionsförsäkring och på att ge spararna möjlighet att göra omplaceringar och att byta sparinstitut. Härigenom förstärks konkurrensen, och detta gynnar både dem som sparar i pensionsförsäkring och dem som väljer det individuella pensionssparandet. Beslutet har fattats i god tid före ikraftträdandet för att ge sparinstituten möjlighet att genomföra organisatoriska förändringar, skaffa sig nödvändiga tillstånd och informera personal och allmänhet om den nya sparformen. Utskottet anser att det individuella pensionssparandet utgör en viktig förstärkning av de möjligheter till ett långsiktigt sparande i syfte att trygga ålderdomen som finns i dag. Ett sådant sparande bidrar också till att hushållen har ett långsiktigt positivt sparande vilket är värdefullt. Utskottet avstyrker därför yrkandena om upphävande av beslutet om individuellt pensionssparande.
När det gäller avkastningsskatten innebar vårens riksdagsbeslut att beskattningen av avkastning på pensionskapital lades om till en beskattning som bygger på att avkastningen bestäms med hjälp av en schablon. I anslutning härtill bestämdes skattesatsen till 9 %, vilket bedömdes motsvara en skattesats på 10 % i det tidigare systemet. Denna skattesats har tillämpats på pensionssparande sedan den 1 januari 1992. Dessförinnan tillämpades en skattesats på 10 % för tjänstepensionsförsäkringar och på 15 % för individuella pensionsförsäkringar.
Enligt utskottets mening finns det skäl att gynna det långsiktigt bundna sparande som sker i pensioneringssyfte genom en lägre skatt på avkastningen på det sparade kapitalet. Utskottet ser inte någon anledning att frångå bedömningen att den valda nivån ger en lämplig skattefördel för detta sparande. Utskottet avstyrker motionsyrkandet om höjd avkastningsskatt på pensionssparande.
I motion Sk18 yrkande 1 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) yrkar motionärerna att också annan än make och barn skall kunna sättas in som förmånstagare.
Utskottet anser att de regler som gäller för pensionssparande bör ha en utformning som förhindrar att reglerna utnyttjas för andra syften än pensioneringsändamål. Vissa begränsningar måste därför finnas när det gäller möjligheterna att låta utfallande belopp tillfalla annan än den som gjort avdrag för insättningarna.
Efterlevandepension kan i dag betalas ut till make eller sambo eller till barn till endera den försäkrade eller dennes make eller sambo. Även tidigare make eller sambo och deras barn ingår i den krets som kan vara förmånstagare. Detsamma gäller styvbarn och fosterbarn.
Enligt utskottets mening innebär den angivna gränsdragningen att det finns goda möjligheter att utforma ett lämpligt efterlevandeskydd. Utskottet utgår ifrån att den i motionen upptagna frågan uppmärksammas i regeringens fortsatta överväganden. Med det anförda avstyrker utskottet det aktuella motionsyrkandet.
I motion Sk18 yrkande 2 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) yrkar motionärerna att avdrag skall medges för premie för makes pensionsförsäkring.
I propositionen redovisas följande överväganden i frågan om avdrag för premier för makes pensionsförsäkring.
Pensionsskyddet för hem- och deltidsarbetande makar har i viss utsträckning försvagats genom den år 1988 beslutade avvecklingen av den allmänna änkepensionen. Den nya äktenskapslagstiftningen som började gälla samma år medförde förändringar för samma grupp. Den innebar ett frångående av den tidigare huvudregeln att privata pensionsförsäkringar skulle bli föremål för bodelning vid äktenskapsskillnad. Huvudregeln är nu i stället att värdet av egen pensionsförsäkring inte skall ingå i bodelning mellan makarna.
Den fullständiga särbeskattningen av inkomst innebär i sin nuvarande utformning bl.a. att endast den make som är försäkringstagare är berättigad till avdrag för försäkringsutgiften. Som ett led i 1970 års särbeskattningsreform slopades nämligen år 1973 rätten till avdrag för premier för pensionsförsäkring som ägs av den skattskyldiges make. Genom ändringen hindrades ett utnyttjande av makarnas skilda marginalskattesatser.
Regeringen konstaterar att det finns ett behov av förbättrad ålderspension för makar med ingen eller låg förvärvsinkomst. Enligt regeringens mening utgör detta dock inte ett skäl att nu lägga fram förslag om en ändrad avdragsordning. Avdragsfrågan kan inte ses isolerad och de fortsatta överväganden som kan bli aktuella bör ske med utgångspunkt från principen om särbeskattning av makar.
Utskottet delar regeringens bedömning i denna fråga och anser att regeringens fortsatta överväganden bör avvaktas. Utskottet avstyrker även detta motionsyrkande.
Utskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot de förslag som läggs fram i propositionen och tillstyrker dessa.
Lagförslagen
Som framgått inledningsvis genomförs av samordningsskäl vissa av de lagändringar som föreslagits i proposition 1993/94:50 om fortsatt reformering av företagsbeskattningen och i proposition 1993/94:45 om uppskovsregler vid bostadsbyte m.m. i detta sammanhang. Dessa propositioner behandlar utskottet i betänkandena 1993/94:SkU15 Ändringar i företagsbeskattningen och 1993/94:SkU11 Uppskovsregler vid bostadsbyten, m.m. Beträffande de lagändringar som utskottet föreslår i det följande hänvisas till dessa betänkanden.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande individuellt pensionssparande och avkastningsskatt att riksdagen avlår motionerna 1993/94:Sk17 och 1993/94:Fi10 yrkandena 9 och 10, res. 1 (s)
2. beträffande annan förmånstagare än make och barn att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk18 yrkande 1,
3. beträffande avdragsrätt för makes pensionspremier att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk18 yrkande 2, res. 2 (nyd)
4. beträffande propositionen utom lagförslagen att riksdagen bifaller proposition 1993/94:85 i denna del,
5. beträffande lagförslagen att riksdagen med bifall till propositionerna 1993/94:85 i denna del och 1993/94:45 i denna del och med anledning av proposition 1993/94:50 i denna del antar de på s. 4--30 i detta betänkande återgivna förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1993:938) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
2. lag om ändring i dels lagen (1993:939) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, dels lagen (1993:1309) om ändring i lagen (1993:939) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt med de ändringarna beträffande
3 § 1 mom. att lagrummet erhåller följande som utskottets förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
3 § 1 mom.
1 mom. Till intäkt av kapital -- -- -- -- i svenska aktiebolag.
Undantaget från skatteplikt Undantaget från skatteplikt gäller dock inte för: gäller dock inte för:
a) Utdelning som det utdelande a) Utdelning som det utdelande
företaget har rätt till företaget har rätt till
avdrag för enligt 2 § 11 avdrag för enligt 2 § 8
mom. andra stycket. mom. första stycket eller
11 mom. andra stycket.
b) Vinst vid avyttring av b) Vinst vid avyttring av andra aktier eller andra aktier eller tillgångar som avses i tillgångar som avses i tredje stycket än sådana tredje stycket än sådana som givits ut av ett som givits ut av ett aktiebolag vars aktier är aktiebolag vars aktier är noterade vid svensk börs noterade vid svensk börs eller ett företag som eller ett företag som ingår i en koncern med ett ingår i en koncern med ett moderbolag vars aktier är moderbolag vars aktier är föremål för en föremål för en sådan notering, om sådan notering, om tillgångarna givits ut av tillgångarna givits ut av ett företag som innehar ett företag som innehar fastighet taxerad som fastighet taxerad som hyreshusenhet. Undantaget hyreshusenhet. Undantaget från skatteplikt gäller från skatteplikt gäller inte den del av vinsten som inte den del av vinsten som svarar mot värdet av svarar mot värdet av fastighetsinnehavet i fastighetsinnehavet i förhållande till förhållande till värdet av samtliga värdet av samtliga tillgångar i företaget. tillgångar i företaget. Med innehav av fastighet Med innehav av fastighet jämställs att en jämställs att en fastighet innehas av ett fastighet innehas av ett företag i intressegemenskap företag i intressegemenskap som omfattas av avyttringen. som omfattas av avyttringen. Intressegemenskap anses Intressegemenskap anses råda mellan företag som råda mellan företag som står under i huvudsak står under i huvudsak gemensam ledning. Med gemensam ledning. Med värdet av värdet av fastighetsinnehavet avses det fastighetsinnehavet avses det högsta av högsta av taxeringsvärdet och det taxeringsvärdet och det bokförda värdet på av bokförda värdet på av företaget innehavd företaget innehavd fastighet. fastighet.
c) Vinst vid avyttring av c) Vinst vid avyttring av andelar i sådan andelar i sådan bostadsförening respektive bostadsförening respektive aktier i sådant aktier i sådant bostadsaktiebolag som avses i bostadsaktiebolag som avses i 2 § 7 mom. 2 § 7 mom.
Undantaget i tredje stycket Undantaget i tredje stycket innebär inte någon innebär inte någon inskränkning i inskränkning i bestämmelserna i 12 mom. bestämmelserna i 12 mom. att utdelning och vinst vid att utdelning och vinst vid avyttring av aktier i vissa avyttring av aktier i vissa fall skall hänföras till fall skall hänföras till inkomst av tjänst. inkomst av tjänst.
Regeringens förslag Utskottets förslag
Bestämmelsen i tredje Bestämmelsen i tredje
stycket 3 att hälften av stycket 3 att hälften av
realisationsvinsten på realisationsvinsten på
andelar i svensk andelar i svensk
värdepappersfond skall värdepappersfond skall
undantas från skatteplikt undantas från skatteplikt
gäller endast om gäller endast om innehavet
fondförmögenheten inte av följande tillgångar
annat än tillfälligtvis inte annat än
understigit 90 procent av tillfälligtvis understigit
summan av 90 procent av
fondförmögenheten:
a. tillgångar för vilka a. tillgångar för vilka skatteplikten är skatteplikten är begränsad enligt begränsad enligt bestämmelserna i detta bestämmelserna i detta moment och moment och
b. andelar i utländsk b. utländska finansiella juridisk person eller andra instrument motsvarande dem som utländska finansiella avses i tredje stycket 1 och 2 instrument motsvarande dem som samt optioner och terminer som avses i tredje stycket 1, 2 uteslutande avser sådana och 5. instrument.
Om innehavet av tillgångar Om innehavet av tillgångar som avses i sjätte stycket som avses i sjätte stycket a och b inte annat än a och b inte annat än tillfälligtvis understigit tillfälligtvis understigit 60 procent av 60 procent av fondförmögenheten, fondförmögenheten, undantas 30 procent av undantas 30 procent av realisationsvinsten på realisationsvinsten på andelarna från skatteplikt. andelarna från skatteplikt.
Bestämmelsen i tredje Bestämmelsen i tredje stycket 3 att utdelning stycket 3 att utdelning från svensk från svensk värdepappersfond undantas värdepappersfond undantas från skatteplikt gäller från skatteplikt gäller för för
-- den del av utdelningen som -- den del av utdelningen som svarar mot skattefri utdelning svarar mot skattefri utdelning som har mottagits av fonden som har mottagits av fonden under det beskattningsår under det beskattningsår för vilket utdelningen för vilket utdelningen bestämts, bestämts,
-- hälften av den del av -- hälften av den del av
utdelningen som svarar mot utdelningen som svarar mot
fondens realisationsvinster fondens realisationsvinster
under det beskattningsår under det beskattningsår
för vilket utdelningen för vilket utdelningen
bestämts på bestämts på
tillgångar för vilka tillgångar för vilka
hälften av vinsten är hälften av vinsten är
undantagen från skatteplikt undantagen från skatteplikt
enligt detta moment samt enligt detta moment och på
tillgångar som avses i
sjätte stycket b samt
-- 30 procent av den del av -- 30 procent av den del av utdelningen som svarar mot utdelningen som svarar mot fondens realisationsvinster fondens realisationsvinster under det beskattningsår under det beskattningsår för vilket utdelningen för vilket utdelningen bestämts på bestämts på tillgångar för vilka 30 tillgångar för vilka 30 procent av vinsten är procent av vinsten är undantagen från skatteplikt undantagen från skatteplikt enligt detta moment. enligt detta moment.
Vid bedömningen av -- -- -- -- i lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel.
3 § 2 mom. tredje stycket att lagrummet erhåller följande som utskottets förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
3 § 2 mom. tredje stycket
Särskilda bestämmelser Särskilda bestämmelser
om avdrag för om avdrag för
realisationsförlust finns i realisationsförlust finns i
25 § 11 mom., 26 § 10 25 § 11 mom., 26 § 10
mom., 27 § 5 och 6 mom. mom., 27 § 5 och 6 mom.
eller 29 § 2 mom. Avdrag samt 29 § 2 mom. Avdrag
för realisationsförlust för realisationsförlust
på egendom som avses i 28, på egendom som avses i 28,
30 och 31 §§ medges med 30 och 31 §§ och i fall
70 % av förlusten. som avses i 13 mom. medges med
70 % av förlusten.
övergångsbestämmelserna att dessa erhåller följande som utskottets förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
1. Denna lag träder i kraft 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och den 1 januari 1994 och tillämpas första tillämpas första gången vid 1995 års gången vid 1995 års taxering om inte annat taxering om inte annat följer av punkterna 2--5. följer av punkterna 2--8.
2. De nya bestämmelserna i 2 § 6 mom. sjunde stycket träder i kraft den dag regeringen bestämmer och tillämpas första gången vid taxering för det beskattningsår som påbörjas den tidpunkt då bestämmelsen träder i kraft eller närmast därefter.
3. Äldre bestämmelser tillämpas i fråga om livförsäkringsföretag för beskattningsår som har påbörjats före ikraftträdandet.
4. I fråga om
beskattningsår som
påbörjats före
ikraftträdandet gäller
för annan skattskyldig
än
livförsäkringsföretag
äldre föreskrifter
avseende utdelning respektive
vinst och förlust vid
avyttring av aktier eller
andra finansiella instrument
om skattskyldighet eller
rätt till avdrag för
förlust uppkommit före
ikraftträdandet.
4. Vid tillämpningen av de 5. Vid tillämpningen av de nya föreskrifterna i 3 § nya föreskrifterna i 3 § 1 mom. om andelar i svenska 1 mom. om andelar i svenska värdepappersfonder skall värdepappersfonder skall hänsyn inte tas till hänsyn inte tas till sammansättningen av fondens sammansättningen av fondens förmögenhet före den förmögenhet före den 1 januari 1994. Under tiden 1 januari 1994. Under tiden från och med den 1 januari från och med den 1 januari till och med den 30 juni 1994 till och med den 30 juni 1994 skall i stället för skall i stället för förmögenhetsnivån 90 förmögenhetsnivån 90 procent i momentets sjätte procent i momentets sjätte stycke tillämpas en stycke tillämpas en gräns på 75 procent. gräns på 75 procent.
Regeringens förslag Utskottets förslag
5. Vid tillämpningen av de 6. Vid tillämpningen av de nya föreskrifterna i 3 § nya föreskrifterna i 3 § 1 mom. åttonde och nionde 1 mom. åttonde och nionde styckena skall, i fråga om styckena skall, i fråga om utdelning som lämnas under utdelning som lämnas under år 1994, anses att fonden år 1994, anses att fonden mottagit de vidareutdelade mottagit de vidareutdelade inkomsterna efter inkomsterna efter ikraftträdandet. ikraftträdandet.
7. De nya föreskrifterna om
skatteplikt i 3 § 1 mom.
tillämpas inte i fråga
om utdelning på
förlagsinsatser i ekonomisk
förening som betalats in
till föreningen före
ikraftträdandet.
8. Har aktier eller andelar
vid tillämpning av 3 §
12 mom. första stycket
värderats enligt fjärde
stycket 1 gäller vid 1995
års taxering undantaget
från skatteplikt för
utdelning i 3 § 1 mom.
tredje stycket för högst
summan av dels ett belopp som
svarar mot
statslåneräntan vid
utgången av november
året före
beskattningsåret med
tillägg av fem
procentenheter multiplicerad
med anskaffningskostnaden och
lämnade ovillkorliga
kapitaltillskott efter
uppräkning enligt fjärde
stycket 2, dels en femtedel av
det belopp som därutöver
är att anse som intäkt
av kapital. Vid utdelning av
belopp som svarar mot sparad
utdelning gäller undantaget
från skatteplikt endast en
femtedel av beloppet.
3. lag om ändring i lagen
(1993:945) om ändring i
lagen (1990:325) om
självdeklaration och
kontrolluppgifter,
4. lag om ändring i lagen
(1993:947) om ändring i
lagen (1990:661) om
avkastningsskatt på
pensionsmedel.
Stockholm den 7 december 1993
På skatteutskottets vägnar
Knut Wachtmeister
I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars Hedfors (s), Filip Fridolfsson (m), Bo Forslund (s), Kjell Johansson (fp), Jan Fransson (s), Ivar Franzén (c), Anita Johansson (s), Karl-Gösta Svenson (m), Harry Staaf (kds), Peter Kling (nyd), Gunnar Nilsson (s), Carl Fredrik Graf (m), Sverre Palm (s) och Karl Hagström (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Individuellt pensionssparande och avkastningsskatt (mom. 1)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Jan Fransson, Anita Johansson, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar med "I sitt" och på s. 33 slutar med "på pensionssparande" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening ligger de skatteförmåner som gäller för pensionssparande i dag på en alltför hög nivå. Det grundläggande pensionsskyddet i form av folkpension, ATP och olika tjänstepensioner är väl utvecklat, och motiven för att kraftigt gynna ett privat pensionssparande har därför försvagats. Det finns också fördelningspolitiska synpunkter. De gynnsamma skattereglerna utnyttjas främst av grupper med höga inkomster, och de grupper med låga inkomster som i dag skulle behöva en förstärkning av pensionsskyddet får inte del av skatteförmånerna.
Det finns redan mot den angivna bakgrunden skäl att ifrågasätta det lämpliga i att låta dessa alltför förmånliga regler gälla för en ny sparform. Även om det är positivt med en förbättring av konkurrensen på detta område bör en utbyggnad kunna anstå tills klarhet vunnits om de regler som skall gälla inom den allmänna pensioneringen och enighet kunnat nås om en lämpligare utformning av de skatteregler som bör gälla för det individuella pensionssparandet i stort.
Härtill kommer att det är mycket olyckligt att införa nya sparstimulanser i det allvarliga konjunkturläge som råder. Redan när beslutet fattades om ett individuellt pensionssparande utan försäkringsinslag fanns det varningar för att beslutet skulle riskera att försvåra det allvarliga läget på arbetsmarknaden genom att bidra till att minska efterfrågan. Det anfördes också redan då att starka statsfinansiella skäl talade mot att genomföra nya ofinansierade sparstimulanser.
Det framgår av vad finansutskottet anför i sitt yttrande att konjunkturläget och det statsfinansiella läget nu har försämrats ytterligare. Enligt regeringens prognoser väntas arbetslösheten fortsätta att öka även under år 1994. Huvudorsaken till detta förlopp är enligt finansutskottet den plötsliga svängningen i sparandet. Det höga sparandet och den låga privata konsumtionen har bidragit till att efterfrågan fallit dramatiskt. Hushållens och näringslivets sparandeöverskott blir i år hela 190 miljarder kronor.
Om detta sparande i stället skulle ha använts för att öka efterfrågan i ekonomin skulle skillnaden mellan nuvarande BNP och möjlig tillväxt ha utjämnats och arbetslösheten försvunnit. Mot denna bakgrund framstår beslutet att nu införa en ny skattestimulerad sparform som mycket olyckligt, och utskottet anser att beslutet nu måste upphävas. Samtidigt bör skatten på avkastningen i dagens pensionssparande återställas till den nivå som beslutades under skattereformen dvs. 15 %.
Med hänsyn till att det rör sig om en omfattande lagstiftningsåtgärd bör riksdagen hos regeringen begära ett förslag i enlighet med det anförda. Förslaget, eller ett meddelande om förslaget, bör föreläggas riksdagen före årets utgång.
Med det anförda tillstyrker utskottet de aktuella motionsyrkandena.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 1. beträffande individuellt pensionssparande och avkastningsskatt att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Sk17 och 1993/94:Fi10 yrkandena 9 och 10 hos regeringen begär ett skyndsamt förslag i enlighet med vad utskottet anfört.
2. Avdragsrätt för makes pensionspremier (mom. 3)
Peter Kling (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "tillstyrker dessa" bort ha följande lydelse:
Dagens skatteregler gör det svårt att säkra bägge makarnas pensionering vid en ojämn fördelning av makarnas inkomster. Tidigare fick en make avdrag också för den andre makens premier och detta gjorde att båda makarna kunde ha en pensionsförsäkring. Makarna var likställda vid skilsmässa, pensionering och arvsfall. Dagens regler innebär att kvinnan i många fall nöjer sig med att vara förmånstagare till mannens försäkring, vilket ger sämre trygghet eftersom förmånstagarförordnanden vanligen kan återkallas av försäkringstagaren.
Enligt utskottets mening måste det ses som en betydande vinst om skattereglerna åter kan ges en utformning som gör det praktiskt möjligt och naturligt också för den svagare parten i ett förhållande att skaffa sig en pensionsförsäkring och på det sättet större trygghet. Det är oftast kvinnor som befinner sig i denna situation. En förändring av reglerna kan därför också ses som en åtgärd för att stärka kvinnans ställning.
Utskottet anser att möjligheten att göra avdrag också för makes pensionsförsäkring bör återinföras. Också sambor i registrerade samboförhållanden bör ha denna möjlighet.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 3. beträffande avdragsrätt för makes pensionspremier att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk18 yrkande 2 hos regeringen begär ett skyndsamt förslag i enlighet med vad utskottet anfört.
Särskilt yttrande
Annan förmånstagare än make och barn (mom. 2)
Peter Kling (nyd) anför:
Vi har från Ny demokrati framhållit det orimliga i att de rättigheter som är förknippade med en pensionsförsäkring övergår till försäkringskollektivet, om försäkringstagaren inte har efterlevande minderåriga barn eller make, och har krävt att denna begränsning tas bort. De förslag som regeringen lagt fram och som utskottet tillstyrkt innebär att det blir möjligt att utbetala pensionsförmånerna även om barnen inte är minderåriga. Detta är en förbättring, men problemet kvarstår.
Utskottet har i detta ärende framhållit att frågan bör övervägas av regeringen. Vi utgår ifrån att regeringen nu tar sitt förnuft till fånga och lägger fram ett förslag som innebär att dessa begränsningar avskaffas. Vi avvaktar regeringens ställningstagande men återkommer vid tecken på tvekan.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Lars Bäckström (v) anför:
Jag ansluter mig till reservation 1.
Finansutskottets yttrande
1993/94:FiU5y
Bilaga
Vissa skattefrågor rörande livförsäkring
Till skatteutskottet
Skatteutskottet har berett finansutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1993/94:85 om vissa skattefrågor rörande livförsäkring jämte motioner, såvitt propositionen och motionerna berör finansutskottets beredningsområde.
Inledning
I proposition 1993/94:85 om vissa skattefrågor rörande livförsäkring lämnas förslag till ändringar i skattereglerna för pensionsförsäkringar och för beskattningen av kapital hänförligt till bl.a. grupplivförsäkring. Som en följd härav föreslås vissa ändringar i det individuella pensionssparandet. I motion Sk17 av Lars Hedfors m.fl. (s) yrkas att beslutet om det individuella pensionssparandet skall upphävas.
Finansutskottet begränsar sitt yttrande till de frågor som har direkt anknytning till utskottets beredningsområde och behandlar därför endast de delar av propositionen och de motionsyrkanden som berör det individuella pensionssparandet.
Under förutsättning av skatteutskottets medgivande överlämnar finansutskottet med detta yttrande motion Fi10 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) yrkandena 9 och 10.
Det individuella pensionssparandet
Bakgrund
Riksdagen beslutade under våren 1993 om en ny form för pensionssparande, det s.k. individuella pensionssparandet (prop. 1992/93:187, bet. SkU31, rskr. 359). Den nya sparformen skall gälla fr.o.m. år 1994. I socialdemokratiska motioner som väcktes med anledning av propositionen yrkades avslag på förslaget. Ärendet bereddes i riksdagen av skatteutskottet, fastän då utan någon vägledning från finansutskottet.
När samma avslagsyrkande upprepades av Socialdemokraterna i maj 1993 i samband med behandlingen av kompletteringspropositionen avstyrkte skatteutskottet i ett yttrande till finansutskottet detta motionsyrkande med hänvisning till det då nyligen gjorda ställningstagandet. Finansutskottet och riksdagen följde skatteutskottets förslag.
Under hösten 1993 har Socialdemokraterna i motion Fi10 yrkande 10 med anledning av proposition 1993/94:25 om inriktningen av den ekonomiska politiken återigen yrkat att det individuella pensionssparandet inte skall införas nästa år. Enligt motionärerna behöver det rekordhöga sparandet inte subventioneras ytterligare. Den ekonomiska politiken bör i stället inriktas på att stimulera den inhemska efterfrågan. Motionen bereds för närvarande i finansutskottet.
I proposition 1993/94:85 om vissa skattefrågor rörande livförsäkring lämnas förslag till ändringar i skattereglerna för pensionsförsäkringar och för beskattningen av kapital hänförligt till bl.a. grupplivförsäkring. Som en följd härav föreslås vissa ändringar i det individuella pensionssparandet. I samband härmed har Socialdemokraterna i motion Sk17 återigen yrkat att beslutet om det individuella pensionssparandet skall upphävas. Skatteutskottet har denna gång beslutat bereda finansutskottet tillfälle att yttra sig över förslagen i propositionen och i motionerna.
Finansutskottets bedömning
Införandet av det individuella pensionssparandet syftar till att skapa neutralitet mellan olika former av pensionssparande. Sparande för pension utan försäkringsinslag görs i och med detta neutralt jämfört med sparande i pensionsförsäkring (P-försäkring). Den avdragsrätt som gäller för P-försäkringspremier skall gälla även för inbetalningar i det individuella pensionssparandet. De begränsningar som gäller avdraget för P-försäkringspremier skall i framtiden gälla gemensamt för P-försäkring och inbetalningar i det individuella pensionssparandet. Spararens totala avdragsutrymme är således oförändrat. Inkomstbeskattning sker först när pensionsbeloppen betalas ut. Vidare beskattas avkastningen av sparkapitalet på samma sätt som P-försäkringskapitalet, dvs. med en betydligt lägre skattesats än den som gäller generellt för kapitalinkomster. Reglerna för det individuella pensionssparandet har även i övrigt utformats efter förebild av de bestämmelser som gäller för P-försäkring. Så får t.ex. utbetalningar av pension ske tidigast då spararen uppnått en ålder av 55 år och under en tidsperiod av minst fem år.
I det individuella pensionssparandet kan sparandet ske i olika former, nämligen i värdepappersfonder, enskilda värdepapper och inlåning på konto. Det är möjligt att omplacera medlen såväl inom sparformerna som mellan dem.
Finansutskottet anser det värdefullt att hushållen har ett positivt långsiktigt sparande på hög nivå och att spararna har möjlighet att spara i olika skattemässigt neutrala former. Detta främjar konkurrensen mellan olika institut och sparformer. Finansutskottet anser således att skatteutskottet med stöd av vad finansutskottet här anfört och vad skatteutskottet självt anfört (1992/93:SkU31) bör avstyrka de socialdemokratiska yrkandena.
Finansutskottet överlämnar med detta yttrande motion Fi10 (s) yrkandena 9 (om höjning av avkastningsskatten) och 10 till skatteutskottet för behandling tillsammans med den till skatteutskottet remitterade motionen Sk17 (s).
Stockholm den 1 december 1993
På finansutskottets vägnar
Per-Ola Eriksson
I beslutet har deltagit: Per-Ola Eriksson (c), Göran Persson (s), Lars Tobisson (m), Roland Sundgren (s), Lars Leijonborg (fp), Per Olof Håkansson (s), Lisbet Calner (s), Tom Heyman (m), Yvonne Sandberg-Fries (s), Stefan Attefall (kds), Arne Kjörnsberg (s), Roland Larsson (c), Sonia Karlsson (s), Kjell Ericsson (c) och Dan Eriksson i Stockholm (nyd).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Johan Lönnroth (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Avvikande mening
Göran Persson, Roland Sundgren, Per Olof Håkansson, Lisbet Calner, Yvonne Sandberg-Fries, Arne Kjörnsberg och Sonia Karlsson (alla s) anser att den del av finansutskottets yttrande som i avsnittet Utskottets bedömning börjar med "Införandet av" och slutar med "socialdemokratiska yrkandena" bort ha följande lydelse:
Finansutskottet vill med anledning härav anföra följande. Den låga efterfrågan i den svenska ekonomin och den därav följande vikande produktionen får omedelbara och bestående konsekvenser för sysselsättningen. Arbetslösheten väntas fortsätta att öka även nästa år enligt regeringens prognoser. Fallande produktion, låg sysselsättning och hög arbetslöshet leder till stora underskott i de offentliga finanserna. Inkomsterna viker och utgifterna ökar till följd av läget på arbetsmarknaden.
Huvudorsaken till detta förlopp är enligt utskottets mening den plötsliga och dramatiska svängningen i sparandet. Det höga sparandet och den låga privata konsumtionen har bidragit till att efterfrågan fallit dramatiskt. Hushållens och näringslivets sparandeöverskott blir i år hela 190 miljarder kronor. Om detta sparande i stället skulle ha använts för att öka efterfrågan i ekonomin skulle skillnaden mellan nuvarande BNP och möjlig tillväxt ha utjämnats och arbetslösheten försvunnit.
Utskottet ser mot denna bakgrund inte anledning att nu stimulera sparandet ytterligare. Med det individuella pensionssparandet kommer den avdragsrätt som i dag omfattar pensionsförsäkringar även att gälla pensionssparande utan försäkringsinslag. Man kan utgå från att sparandet i värdepapper och inlåning på konton kommer att öka ytterligare genom att ett individuellt pensionssparande införs. Dessutom är risken stor att man får en överströmning av sparande från opremierat sparande till subventionerat pensionssparande. De negativa statsfinansiella effekterna härav kan bli betydande. Utskottet anser således i likhet med vad som anförs i motionerna Fi10 (s) och Sk17 (s) att beslutet att införa det individuella pensionssparandet år 1994 bör upphävas.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Johan Lönnroth (v) anför:
Jag instämmer i vad som anförts i den av Socialdemokraterna avlämnade avvikande meningen.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Propositionen 1 Motionerna 31 Yttrande 31 Utskottet 31 Ställningstagande 31 Lagförslagen 34 Hemställan 34 Reservationer 39 1. Individuellt pensionssparande och avkastningsskatt (mom. 1, s) 39 2. Avdragsrätt för makes pensionspremier (mom. 3, nyd) 40 Särskilt yttrande 41 Annan förmånstagare än make och barn (mom. 2, nyd) 41 Meningsyttring av suppleant (v) 41 Bilaga: Finansutskottets yttrande 42 Inledning 42 Det individuella pensionssparandet 42 Bakgrund 42 Finansutskottets bedömning 43 Avvikande mening (s) 44 Meningsyttring av suppleant (v) 45